FÖRMÖTE INFÖR SAMMANTRÄDE MED IMO:s SUB-COMMITTEE ON RADIOCOMMUNICATIONS AND SEARCH AND RESCUE (COMSAR 16) HÖLLS

Transkript

1 FÖRMÖTE INFÖR SAMMANTRÄDE MED IMO:s SUB-COMMITTEE ON RADIOCOMMUNICATIONS AND SEARCH AND RESCUE (COMSAR 16) HÖLLS Närvarande: Mats Hammander, Transportstyrelsen, ordförande Mats Anderzén, Transportstyrelsen, kommittéansvarig Pernilla Bergstedt, Transportstyrelsen Annette Eliasson, Transportstyrelsen Stefan Eriksson, Transportstyrelsen Peter Hellberg, Sjöfartsverket (delvis) Philip Kempe, Transportstyrelsen Christina Nielsen, Sjöfartshögskolan LNU Magnus Nilsson, Sjöfartshögskolan LNU Lennart Runnegård Jonsson, Sjöbefälsföreningen Henrik Tunfors, Transportstyrelsen (delvis) Nils Willart, True Heading AB Följande sammanställning tillsammans med resultat från EU-kommissionens samordning utgör instruktion till den svenska delegationen. EU-samordning kommer att äga rum på plats i London. Ett möte är utlyst att äga rum måndagen den 12 mars kl i mötesrum 9/10. Bilaga: EU-kommissionens dokument Shipping W.Doc.2012/13 med förslag till koordinerade ståndpunkter. ********** 1

2 2

3 IMO Sub-Committee on Radiocommunications and Search and Rescue (COMSAR 16) March 2012 London Svensk delegation: Mats Hammander, Transportstyrelsen, delegationsledare Mats Anderzén, Transportstyrelsen Philip Kempe, Transportstyrelsen Christer Waldegren, Sjöfartsverket Peter Hellberg, Sjöfartsverket Rolf Zetterberg, Sjöfartsverket *************************************************************************************** Delegationen uppmärksammas på att ta hem alla papper som delas ut under själva mötet och i arbetsgrupper. Överlämnas vid hemkomsten till Internationella enheten vid Transportstyrelsens sjöfartsavdelning *************************************************************************************** Agendapunkt 1 ADOPTION OF THE AGENDA 16/1 Secretariat Provisional Agenda 16/1/1 Secretariat Annotations to the provisional agenda Dokumentet sammanfattar under varje agendapunkt de åtgärder som COMSAR förväntas vidta under mötet. Häri tas också upp ev gamla papper som kommer att diskuteras. De delas inte ut under mötet utan det förväntas att delegationen tar dessa med sig. Ett preliminärt tidsschema för mötet finns i bilagan. Föreslagna arbets- och draftinggrupper: WG 1 SAR (Search and Rescue) Working Group bevakas av Christer Waldegren och Peter Hellberg (The SAR Working Group is intended to commence its work on Monday morning on the basis of the draft terms of reference presented by the Chairman of the Sub-Committee, pending formal discussion of those terms of reference under the relevant agenda items) WG 2 Technical Working Group (GMDSS, ITU and operational matters including performance standards) bevakas av Mats Anderzén och Rolf Zetterberg (The Technical Working Group is intended to commence its work on Monday morning on the basis of the draft terms of reference presented by the Chairman of the Sub-Committee, pending formal discussion of those terms of reference under the relevant agenda items) WG 3 E-navigation and LRIT Working Group bevakas av Philip Kempe och Rolf Zetterberg DG 1 To be decided ev bevakning bestäms på plats DG 2 To be decided - ev bevakning bestäms på plats Plenum bevakas av Mats Hammander 3

4 Agendapunkt 2 DECISIONS OF OTHER IMO BODIES The Sub-Committee will be informed of the decisions taken by LEG 98, MSC 89, NAV 57, MEPC 62 and FAL 37 and any other IMO bodies relevant to its work. 16/2 + Secretariat Outcome of LEG 98, MSC 89, NAV 57, MEPC 62 and FAL 37 16/2/1 Secretariat Outcomes of C/ES.26 and A 27 Mats Hammander: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumenten COMSAR 16/2 och 16/2/1 kommer från sekretariatet och handlar om beslut med bäring på COMSAR 16 som tidigare fattats i LEG 98, MSC 89, NAV 57, MEPC 62, FAL 37, C/ES.26 och A 27. Vidare innehåller 16/2 den tvååriga arbetsplanen för COMSAR samt preliminär agenda för COMSAR 16. Kort redovisning av Sveriges tidigare inställning i frågan: Decisions of other IMO bodies Dokument Paragraf Ämne Tidigare Svensk hållning C/ES.26/D Sekt. 3 Strategy and planning, samt HLAP A 27/5(b)/1 Para. 5 och 6 Strategy and planning, samt HLAP A 27/5(b)/2 Para 5 till 9 Godkännande av strategy and planning samt HLAP, med beaktande av att FP flyttas fram 6 mån A.1037(27) Strategic plan for the organization ( ) A.1038(27) High-level action plan of the organization and priorities for the biennium A.1043(27) Periodic review of administrative requirements an mandatory IMO instruments Agendapunkt 2 Decisions of other IMO bodies Sverige har tidigare starkt stöttat utformningen av SP och HLAP. Sverige har tidigare starkt stöttat utformningen av SP och HLAP. Sverige har stöttat godkännandet av SP och HLA Sverige har stöttat utformningen av SP och HLAP. Sverige har tidigare starkt stöttat utformningen av SP och HLAP. Sverige har stöttat en minskning av de administrativa bördorna. Dokument Paragraf Ämne Tidigare Svensk hållning MSC 87/26 Sekt. 21 och annex 31 Codes, recommendations, guidelines and other nonmandatory instruments MEPC 62/ Application of the guidelines of the committees s guidelines Uppdatera icke tvingande regelverk inom IMO och årligen publicera en lista över detta. Sverige har tidigare noterat informationen Sverige har tidigare stöttat ändringen av riktlinjerna för kommittéernas arbete. 4

5 Agendapunkt 6 Search and Rescue (SAR) Dokument Paragraf Ämne Tidigare Svensk hållning MSC 89/ Etablering av RCC runt Afrika och i Centralamerika samt utbildning och träning av operatörer. Sverige stöder etablerandet av fler RCC. Agendapunkt 10 Development of measures to protect the safety of persons rescued at sea Dokument Paragraf Ämne Tidigare Svensk hållning LEG 98/ och annex 9 Handlare om SAR fallet i Lampedusa där generalsekreteraren medlar. MSC 89/ Handlar om det regionala problemet mellan Spanien, Italien och Malta där människor flyr Nordafrika i nordlig riktning, generalsekreteraren medlar. FAL 37/ Handlar även hos FAL om det regionala problemet mellan Spanien, Italien och Malta där människor flyr från Nordafrika i nordlig riktning, generalsekreteraren medlar. Sverige stöder att denna fråga får en lösning. Sverige stöder att denna fråga får en lösning. FAL har bett medlemsstaterna om förslag på hur FAL konventionen kan stärkas. Diskussioner har förts mellan parterna under året med vissa framgångar. Sverige stöder att denna fråga får en lösning. Agendapunkt 11 Development of an e-navigation strategy implementation plan Dokument Paragraf Ämne Tidigare Svensk hållning NAV 57/15 Sekt. 6 samt annex 5 och 6 Behandlar framtagandet av en strategisk plan för e-nav där CG fick en utökad till 2014 Sverige har deltagit i korrespondensgruppen och lämnat förslag och kommentarer till arbetet. Sverige har tidigare varit positiv till att utgå från krav och tjänster inom SOLAS konventionen vilket fortsatt ligger i korrespondensgruppens fokus. Agendapunkt 12 Revision of the Recommendation for the protection of the AIS VHF Data Link (resolution MSC.140(76)) Dokument Paragraf Ämne Tidigare Svensk hållning MSC 89/ Frågan som initierats av Nederländerna och IALA gäller ett förslag att förbättra skyddet av AIS VHF Data Link enligt MSC.140(76) Sverige stödde etablerandet av agendapunkten. 5

6 Agendapunkt 13 Consideration of LRIT matters Dokument Paragraf Ämne Tidigare Svensk hållning MSC 89/25 Sekt. 6 och par Hela punkten handlar dels om begäran från MSC/89 att COMSAR ska överväga att ta hand om LRIT frågan och därtill hörande löpande inlagor. Agendapunkt 14 Biennial agenda and provisional agenda for COMSAR 17 Frågan är starkt koordinerad från EU. SE har dock uttrycket ett stöd för att COMSAR bör hantera frågan. Dokument Paragraf Ämne Tidigare Svensk hållning MSC 89/ och Biennial agenda of the Sub- Committee and provisional agenda for COMSAR 16 Agendapunkt 16 Any other business Sverige har inte uttryckt några invändningar mot agendan. Dokument Paragraf Ämne Tidigare Svensk hållning MSC 89/ Operating anomalies identified within ECDIS där MSC beslutade att NAV ska hantera frågan, men där även COMSAR ska ges tillfälle att kommentera NAV 57/ Operating anomalies identified within ECDIS Sverige anser att det är viktigt att fel och brister hanteras systematiskt och att MS, berörda organisationer och industrin samarbetar för att utveckla ECDIS och ENC. Sverige var positiva under NAV 56 till att IHO uppdaterar standards för ECDIS Svensk ståndpunkt: SE kan notera informationen, dock bör ovanstående information angående SE:s tidigare aktiviteter beaktas. Delegationen läser på sina respektive ansvarsområden. 6

7 Agendapunkt 3 GLOBAL MARITIME DISTRESS AND SAFETY SYSTEM (GMDSS) (WG 2) Further development of the GMDSS master plan on shore-based facilities Parent organ MSC Coordinating organ COMSAR Target completion year Continuous Consideration of operational and technical coordination provisions of maritime safety information (MSI) services, including development and review of related documents Parent organ MSC Coordinating organ COMSAR Target completion year Continuous Scoping exercise to establish the need for a review of the elements and procedures of the GMDSS Parent organ MSC Coordinating organ COMSAR Target completion year 2012 The Sub-Committee will be invited to further consider and analyse matters relatingto the GMDSS Master Plan, taking into account circular GMDSS.1/Circ.13 issued on 23 May The Sub-Committee will also be invited to consider any submissions relating to operational and technical coordination procedures of MSI services. The Sub-Committee will further be invited to finalize the Scoping exercise to establish the need for a review of the elements and procedures of the GMDSS, taking into account the report of the Correspondence Group on the Scoping exercise, the outcome of the seventh meeting of the Joint IMO/ITU Experts Group and proposals received. 16/4 Secretariat Outcome of the seventh meeting of the Joint IMO/ITU Experts Group on Maritime radiocommunication matters Se under 16/4. 16/3 United States Scoping exercise to establish the need for a review of the elements and procedures of the GMDSS - Report of the Correspondence Group Philip Kempe: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet från USA är en rapport av korrespondensgruppen. Uppgiften för gruppen, enligt en instruktion av COMSAR 15 och MSC 86, har varit att värdera om en revidering och modernisering av GMDSS är nödvändig eller inte. Grunderna i GMDSS konstruerades för över 25 år sedan med implementering En draft Work Plan presenteras i rapporten. För det fortsatta arbetet har förbindelser upprättats bl a med ITU genom Joint IMO/ITU Experts Group on Maritime Radiocommunication Matters. Ytterligare vägledning har tagits fram för att möjliggöra att andra satellitoperatörer kan omfattas i GMDSS (resolution A.1001(25)). I det nuvarande GMDSS är endast INMARSAT aktiv. Korrespondensgruppen önskar att COMSAR 16 och, i ett andra skede, MSC godkänner den föreslagna Work Plan presenterad i bilaga 1. I genomgången och moderniseringsprogrammet av GMDSS pekas på 21 prioriterade områden att granska närmare. Genomgången planeras att fortgå under treårsperioden Den legala processen inför en modernisering av GMDSS är tänkt att äga rum Därefter följer en implementeringsperiod. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige har bl a deltagit i det sjunde mötet Joint IMO/ITU Experts Group on Maritime Radiocommunication Matters den september Mats Anderzén representerar Sverige i korrespondensgruppens arbete. Till MSC 83 stödde Sverige förslaget att skärpa skrivningen av resolution A.1001(25) för att tillförsäkra att t.ex. JRCC ska kunna få omedelbar access, s.k. Override, till systemet för att kunna nå fartyg utan fördröjning (även om man ombord på fartyget redan använder terminalen för annan kommunikation). Under COMSAR 14 framhöll Sverige det positiva i att ersätta MF i A2 område med satellitteknik. 7

8 Svensk ståndpunkt: SE stödjer föreslagen Work Plan. SE stödjer en revidering och modernisering av GMDSS. SE anser att en inkrementell strategi är att föredra. Detta synsätt gäller både för att bättre teknik kan omfattas i GMDSS och mindre lämpad teknik att utgå. Den betydande investeringen som världshandelsflottan och MS landinfrastruktur har gjort i det nuvarande GMDSS måste tas i beaktning när diskussioner om ny teknik förs upp på agendan. Ett Cost vs. Benefit synsätt ska genomsyra processen. Tillverkarna av GMDSS utrustning har ett intresse av genomgripande förändringar i GMDSS, gärna med en integration av andra frågor som t ex e-nav. För att på ett effektivt sätt kunna planera och genomföra en förändring av GMDSS samt för att kunna hålla sig till en rimlig tidsplan anser SE att GMDSS ska behandlas som en separat fråga. Navigationsoch säkerhetsrelaterade frågeställningar ska inte integreras i en revidering och modernisering av GMDSS. Om ett för stort antal ytterst komplexa områden integreras i det fortsatta arbetet är risken överhängande att man inte når enda fram i tid. Framtagande av dagens GMDSS har krävt en nära samordning av arbetet inom bl a IMO, ITU, IEC, TC80 (IEC), COSPAS-SARSAT, INMARSAT och CEPT. SE ser positivt på att man lyfter upp nödvändigheten att utgå från de grundläggande funktionskraven, samt rangordnar insatserna och prioriterar de områden som upplevs mest problematiska utifrån användarnas perspektiv. SE stödjer att definitionen av (alternativt antal) sjöområden i GMDSS kan förändras. Detta förutsätter att det kan klart påvisas att fördelarna överväger nackdelarna med en sådan förändring. SE stödjer att non-solas fartyg, i större omfattning än idag, kan ingå i det framtida GMDSS. Det är därför väsentligt att arbeta för att hitta en balansgång när det gäller komplexitet, kunskapskrav och kostnad på rena nöd- och säkerhetsfunktioner. Samma funktioner kan i förlängningen implementeras på non-solas fartyg för att passa ihop med SAR organisationernas struktur. SE anser att GMDSS tanken på en global jämn kvalité och tillgänglighet i systemet ska bevaras och är det förhållningssättet att föredra jämfört med fokus på högre ställda regionala ambitioner. SE stödjer att nödkommunikation i GMDSS åtskiljs andra typer av kommunikation. SE stödjer, i princip, att andra satellitoperatörer kan omfattas och brukas inom GMDSS. För detta krävs en eventuell revidering av A.1001(25). SE:s ståndpunkt är att erbjuda världshandelsflottan så robusta kommunikationer som möjligt med hög tillgänglighet och samtidigt förenkla hanteringen för operatörerna. Ett krav är dock en hög efterlevnad av de reviderade kraven i resolution A.1001(25). SE stödjer att NBDP kan fasas ut ur GMDSS utan att ev ersättas med annan teknik. SE stödjer att MF/HF DSC kan fasas ut ur GMDSS på sikt. En alternativ lösning som diskuteras är två oberoende sätt att kommunicera med satellitkommunikation i A2. SE stödjer att röstkommunikation kan få en större och viktigare roll i ett reviderat GMDSS. I statistiken finner man bevis för att fartygsbesättningar ofta inte har använt sig av nödalarmering via en s.k. Röd knapp utan att man instinktivt använt sig av röstkommunikation i stället. SE stödjer att flödesschemat i bilaga A används som mall i det fortsatta arbetet. Speaking note förbereds. Förslag till EU-koordinerad ståndpunkt (W.Doc. 2012/13): Member States and the Commission should: Support the outcome of the Correspondence Group as presented by the US in COMSAR 16/3. 8

9 16/3/1 Secretariat Amendments to the GMDSS Master Plan Mats Anderzén: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet från Sekretariatet innehåller de senaste ändringarna av GMDSS Master Plan rörande medlemsstaternas landbaserade installationer och kapacitet inom GMDSS, publicerat genom GMDSS/Circ.13. Dokumentet uppmanar även alla medlemsstater att löpande kontrollera uppgifterna i cirkuläret och skicka in eventuella rättelser. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige utförde en större revidering förra året, vilken skickades in till COMSAR 15, därefter sker ändringar löpande. Svensk ståndpunkt: Noteras utan vidare åtgärd. 16/3/2 International Hydrographic Organization (IHO) Outcome of the third session of the IHO World-Wide Navigational Warning Service Sub-Committee (WWNWS) Svante Håkansson: Sammanfattning av frågeställningen: Detta är ett referat av anteckningarna från möte nr 3 med IHO:s underkommitté för navigationsvarningar (WWNWS 3), vilket hölls i september Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sjöfartsverket, Svante Håkansson, deltog i mötet i egenskap av Baltic Sea Sub-area Co-ordinator. Svensk ståndpunkt: Noteras. 16/3/3 International Hydrographic Organization (IHO), the World Meteorological Organization (WMO) and the International Mobile Satellite Organization (IMSO) Review of COMSAR/Circ.36 on the broadcast of warnings for tsunamis and other natural disasters Svante Håkansson: Sammanfattning av frågeställningen: Detta papper från IHO, WMO och IMSO föreslår att COMSAR/Circ.36 dras in den 1 januari COMSAR/Circ.36 handlar om rutiner för hantering och utsändning av varningar för Tsunami via NAVTEX och SafetyNET. Dokumentet utgavs i februari 2005 med anledning av den stora Tsunamin i december Bakgrunden till förslaget att dra in COMSAR/Circ.36 är att dokumentets innehåll till fullo har inarbetats i andra dokument så som IMO SAFETY NET MANUAL och IMO NAVTEX MANUAL. När den senare träder i kraft den 1 januari 2013 har COMSAR/Circ.36 spelat ut sin roll. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sjöfartsverket, Svante Håkansson, har deltagit i revisionen av vissa av de berörda dokumenten, t.ex. IMO NAVTEX MANUAL. Vid möte IHO WWNWS-3 i september 2011, där Svante var med, var man enig om att föreslå IMO att COMSAR/Circ.36 dras in. Svensk ståndpunkt: SE stödjer indragningen av COMSAR/Circ.36. 9

10 16/3/4 International Hydrographic Organization (IHO), the World Meteorological Organization (WMO) and the International Mobile Satellite Organization (IMSO) Draft amendments to MSC/Circ.1382, annex 8 on the International SafetyNET Service Svante Håkansson: Sammanfattning av frågeställningen: Detta papper från IHO, WMO och IMSO föreslår vissa ändringar av annex 8 till MSC.1/Circ.1382, vilket är det frågeformulär som används av medlemsstaterna för att rapportera ändringar till GMDSS Master Plan beträffande användningen av SafetyNET för att sända MSI. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige är inte direkt användare av SafetyNET för MSI. Om vi undantagsvis önskar använda SafetyNET för att i god tid nå avlägsna fartyg på väg mot Östersjöområdet gör vi detta via Navarea I, UK. Svensk ståndpunkt: Förslaget förefaller vara väl genomtänkt och bör stöttas. 16/3/5 United States Consideration of operational and technical coordination provisions of maritime safety information (MSI) services, including the development and review of the related documents - Interconnection of NAVTEX and Inmarsat SafetyNET Receivers and their Display on Integrated Navigation Display Devices Philip Kempe: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet från USA beskriver hur bl a NAVTEX och Inmarsat C SafetyNET mottagare ska kunna kopplas ihop t ex till en s.k. Integrated Navigation Display Device. För detta ändamål bör en ny standard tas fram. En data interface har aldrig definierats för Inmarsat C SafetyNET. USA vill att IEC med hjälp av IMSO och CIRM ska ta sig an denna uppgift. Ett resultat av detta blir att Inmarsat C SafetyNET mottagarens skrivare blir överflödig. Svensk ståndpunkt: SE stödjer principiellt USA i denna fråga. Att göra Inmarsat C SafetyNET mottagarens skrivare överflödig är ett steg i rätt riktning. Speaking note förbereds. 16/3/6 Islamic Republic of Iran Scoping exercise to establish the need for a review of the elements and procedures of the GMDSS Philip Kempe: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet från Iran är uppdelad i två delar. Först formuleras en problemdiskussion och sedan presenteras ett förslag till lösning: 1) En beskrivning av den kostsamma hanteringen av GMDSS relaterade larm för SAR organisationerna presenteras (beräkningen i inlagan är baserad på 705 RCC). Under en sex års period approximeras den kostnaden globalt till närmare 300 miljoner USD. Vidare har man funnit belägg för att human errors står för 70 % av falska alt. oavsiktliga larm. Iran menar att en analys av problematiken pekar på bristen av kvalificerad personal ombord som vet hur man ska använda GMDSS utrustningen på ett korrekt sätt. 2) I en strävan att minimera den mänskliga faktorn föreslår Iran bl a att nödalarmeringsfunktionen på fartygen aktiveras först efter att ha blivit godkänd av en supervisor. 10

11 Svensk ståndpunkt: 1) SE delar Irans syn på att falska alt. oavsiktliga larm är ett stort problem, framför allt, i delar av Asien. Det är beklagligt att en global djupgående analys av problematiken är otillräcklig. En stor del av de kostsamma falska alt. oavsiktliga larm kan komma att elimineras om MF/HF DSC fasas ut ur GMDSS på sikt. 2) SE är helt emot Irans förslag. Redogörelsen i inlagan för förslaget är dessutom diffus och odetaljerad varför en seriös diskussion i frågan inte kan förväntas under COMSAR /3/7 Chairman of the International NAVTEX Coordinating Panel Promulgation of Maritime Safety Information - NAVTEX Service Svante Håkansson: Sammanfattning av frågeställningen: Detta är en rapport från the International NAVTEX Coordinating Panel om dess aktiviteter sedan COMSAR 15 samt nuvarande status hos NAVTEX-systemet i olika delar av världen. Anm: Den förändring av Navtex i Norge, som nämns under punkt , kommer att genomföras redan Detta innebär att den norska sändaren Jelöya i Oslofjordens mynning, kommer att användas för att täcka svenska västkusten norr om en linje Skagen-Hisingen. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige har, i egenskap av Baltic Sea Sub-area Coordinator, varit pådrivande angående de förändringar som nu genomförs beträffande Navtex i Skagerrak. Anledningen till detta är problem med täckningen av området från den svenska sändaren Grimeton. (Se Ufs-notis: Underrattelser-for-sjofarande-/Sok-idatabasen/?navigate=qRcnqusRKOKaiimTr5c2DGQHbyBHPbC0&ufsid=7733) Svensk ståndpunkt: Noteras. Speaking note förbereds. 16/3/8 Australia Scoping Exercise to establish the need for a review of the elements and procedures of the GMDSS - Comments on the Report of the Correspondence Group Technological change and the GMDSS Philip Kempe: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet från Australien är kommentarer till DE 16/3. Australien närvarade inte under det sjunde mötet Joint IMO/ITU Experts Group on Maritime Radiocommunication Matters den september Australien valde att skicka sina kommentarer till korrespondensgruppen. Australien anser nu att deras kommentarer inte finns tillräckligt väl återgivna i korrespondensgruppens rapport och väljer därför att skicka dem på nytt. Australien presenterar i sin inlaga ett pragmatiskt och dynamiskt förhållningssätt till hur man ska hantera GMDSS frågor. Man menar att GMDSS i själva verket är ett system som består av många system. Detta är en beskrivning av GMDSS som delas av Sverige. En intressant och pedagogisk liknelse framförs: GMDSS är en buss under färd där ny teknik går på bussen och gammal teknik går av bussen vid hållplatserna. Att GMDSS skulle vara ett statiskt system är en felaktig slutsats. GMDSS är ett dynamiskt system. Australien presenterar i sin inlaga en lista på 80 punkter där man påvisar hur GMDSS har förändrats sedan Listan anses inte på något sätt vara fullständig. Samtliga förändringar av GMDSS har kunnat äga rum utan att en formell analys av huruvida en revidering och modernisering av GMDSS är nödvändig eller inte. 11

12 I tillägg presenterar Australien utveckling som redan är på väg och tekniska förändringar som kommer att äga rum inom GMDSS oberoende av utfallet med värderingen om huruvida en revidering och modernisering av GMDSS är nödvändig eller inte. Kommentar: Under COMSAR 16 kommer direkta samtal med Australien att äga rum. Ett samarbete kommer att eftersträvas. Svensk ståndpunkt: SE delar på det stora hela Australiens förhållningssätt till hur man ska hantera och arbeta med GMDSS relaterade frågeställningar. Speaking note förbereds. 16/3/9 Australia Scoping Exercise to establish the need for a review of the elements and procedures of the GMDSS - Comments on the Report of the Correspondence Group Considerations for the future Philip Kempe: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet, av informationskaraktär, från Australien är kommentarer av bilagorna till DE 16/3 med titeln Considerations for the future. Man vill peka ut viktiga områden som bör tas upp i det fortsatta arbetet. Australien menar att många bedömare kan fråga sig: Om GMDSS har förändrats så mycket under årens lopp utan att en genomgång av huruvida en revidering och modernisering av GMDSS har ägt rum; Behöver man då göra en genomgång över huvud taget? Längre fram i dokumentet nämns ett antal risker i det fortsatta arbetet: - Att användarbehoven inte tas tillvara efter 12 års erfarenheter efter implementeringen av GMDSS. - Att fartyg tvingas vara utrustade med utrustning som inte möter nya behov och inte inkluderar den nya tekniken som tagits fram sedan GMDSS implementeringen. - Att de erfarenheterna som ackumulerats inom SAR området inte tas tillvara. - Att den förändring som skett inom non-solas flottan av fartyg inte tas tillvara. Många fundamentala frågeställningar som delvis tas upp i DE 16/3 kring GMDSS diskuteras i Australiens inlaga. Bl a redogörs för hur sjöområdena A1 A4 kan komma att förändras så att regionala satellitoperatörer ska kunna integreras i ett framtida GMDSS. Svensk ståndpunkt: SE noterar Australiens synpunkter som säkerligen kommer att initiera en intressant diskussion under COMSAR 16. SE:s generella ståndpunkter finns beskrivna under 16/3 Svensk ståndpunkt. 12

13 Agendapunkt 4 ITU MARITIME RADIOCOMMUNICATION MATTERS (WG 2) Cooperation with ITU: consideration of matters related to the Radiocommunication ITU-R Study Group and ITU World Radiocommunication Conference Parent organ MSC Coordinating organ COMSAR Involved organ - NAV Target completion year Continuous The Sub-Committee will be invited to consider the outcome of the seventh meeting of the Joint IMO/ITU Experts Group on Maritime radiocommunication matters (13 to 15 September 2011). The Sub-Committee will be further invited to consider the outcome of WRC-12 and take appropriate action. The Sub-Committee will also be invited to consider the outcome of the latest meetings of ITU-R Working Parties and Study Groups, on matters related to the maritime mobile and maritime mobile-satellite services and take appropriate action. 16/4 Secretariat Outcome of the seventh meeting of the Joint IMO/ITU Experts Group on Maritime radiocommunication matters Mats Anderzén: Sammanfattning av frågeställningen: Rapporten från JOINT IMO/ITU EXPERT Group möte nr 7 med 60 deltagare från 20 länder, 9 mellanstatliga och andra organisationer samt representanter från sekretariat inom IMO & ITU. Gruppen diskuterar de gemensamma maritima frågor som finns mellan IMO och ITU. Gruppen diskuterade utkomsten från COMSAR 15, MSC 89, NAV 57 samt ITU-R WP 4C, WP 5B och andra relevant arbetsgrupper. Gruppen kompletterade även inom ramen för sitt uppdrag, IMO s ståndpunkter till WRC-12 rörande maritima tjänster. Därtill diskuterades den preliminära rapporten från korrespondensgruppen för Scoping exercise to establish the need for a review of the elements and procedures of the GMDSS. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige har deltagit i alla expertgruppsmöten och likaså på COMSAR genom representation från Transportstyrelsen och WP5B, SG5 samt WRC-12 genom PTS. Svensk ståndpunkt: SE bör aktivt stödja arbetsgruppens förslag till korrespondensgruppen att ett revideringsarbete av GMDSS bör delas upp i minst två delar, där high-level frågorna reds ut innan man fortsätter med de detaljerade. SE bör samtidigt stödja att Human Elements WG deltar i arbetet och att ett 8:e IMO/ITU JWG möte hålls i oktober 2012 för att ta hand om utkomsten från WRC-12 och påbörja förbereda IMO s ståndpunkt till WRC-15. I övrigt bör rapporten noteras rent allmänt. Speaking note förbereds. 16/4/1 Secretariat Outcome of ITU-R Working Party 5B (8 to 18 November 2011) Mats Anderzén: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet från sekretariatet innehåller information och frågeställningar till IMO från det sista ITU WP5B mötet. ITU informerar om de förslag till rekommendationer gällande tilldelning av MMSI nummer, 500 khz [NAVDAT] samt rapporten om de föreslagna förändringarna av App.18 (maritim VHF) som godkänts av SG5 för beslut under WRC

14 Till inlagan har ITU bifogat tre annex där ITU upplyser om den förestående uppdateringen av rekommendationen för DSC (ITU-R M ) och uppmanar IMO att medverka i arbetet. Som en konsekvens av detta ber även ITU om input gällande en uppdatering av prestandanormerna för displayer till DSC utrustning där ITU önskar att minimikraven på 160 tecken ska anpassas till modern displayteknik och att detta kan bakas in i resolution MSC.191(79). Vidare ber ITU om en förändring av MSC/Circ.862 då ITU anser att proceduren för att aktivera ett nödalarm på DSC utrustning bör förtydligas, och att de förenklade funktionskrav som IMO önskat för handhållen VHF-utrustning enligt rapporten från COMSAR 14 ska utökas så att de ligger i linje med kraven för VHF med DSC av klass D. Slutligen ber ITU om input från IMO för att utöka frekvensområdet för RACON och RADAR-ekoförstärkare från MHz till MHz för att bättre passa dagens användning av spektrumet och andra rekommendationer. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige har deltagit aktivt i arbetet inom ITU WP5B genom representation från PTS. Transportstyrelsens sjöfartsavdelning har tidigare deltagit i arbetet, men följer numer frågorna och deltar på förmöten. Kommentar: Med anledning av att operatörsfel är den enskilt största orsaken till falsklarm bör Transportstyrelsen överväga om man ska delta aktivt i revideringsarbetet för att bevaka den operativa aspekten, vilket är till gagn för SOLAS sjöfart, och inte minst mindre nationell sjöfart och fritidsfartyg. Svensk ståndpunkt: SE stödjer inlagan generellt. SE stödjer i princip arbetsplanen för att revidera rekommendation ITU-R M (annex 1). SE ska aktivt stödja principen för förenklad nödlarmshantering och förbättrad presentation för DSC (annex 2), men det bör inte ske på bekostnad av att non- SOLAS fartyg även kommer att omfattas av SOLAS krav vad avser navigationsutrustning (t.ex. mindre nationella fartyg). Speaking note förbereds. 16/4/2 United States Consideration of ITU Radiocommunication Conference matters - Revision of the International Telecommunications Regulations (ITR) Requirements Concerning Accounting Authorities Mats Anderzén: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet från USA belyser en frågeställning gällande det internationella telekommunikationsreglementet (ITRs), vilket är ett av de fördrag som Sverige ratificerat. Ett annat välkänt fördrag är radioreglementet (RR) som reglerar den största delen av de tekniska kraven för maritim radiokommunikationen. Till sommaren arrangeras nästa WCIT konferens (World Conference on International Telecommunications) och inför konferensen belyser USA att det till fördraget finns ett annex 2 som reglerar maritima avräkningsorgan (AAIC). Dessa avräkningsorgan är normalt förknippade med att reglera trafikkostnader mellan organ, fartyg och rederier då de ringer via sin radiostation, men de används även för att reglera trafikkostnader för Inmarsat C utrustning. Inför konferensen har det förekommit diskussioner att upphäva annex 2 då delegationer uttryckt att: det är olämpligt att medlemsstater i ett fördrag ska förbinda sig hur privata operatörer bedriver sin kommersiella verksamhet mot operatörer i andra läder med anledning av rådande liberalisering och konkurrens inom telekomsektorn. Ett upphävande hindrar dock inte att medlemsstater sätter egna krav på nationell basis. USA anger att någon konsensus inte nåtts i frågan och påpekar att detta kan påverka fartygs, kust- och landstationers möjligheter att bedriva trafik som inte är av karaktären nöd (vilken ska vara gratis), utan riskerar att påverka trafik av karaktären safety eller safety-related eller lägre (t.ex. samtal, telex, fax och e-post). Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige deltar aktivt i arbetet inom ITU genom representation från PTS och det är inte känt vilken ståndpunkt PTS har i frågan. PTS har kontaktats och TS avvaktar mer 14

15 information därifrån. Transportstyrelsens sjöfartsavdelning har tidigare deltagit i arbetet inom ITU, men följer numer frågorna och deltar på förmöten. Svensk ståndpunkt: SE noterar informationen och följer diskussionen. Ett upphävande av annexet utan tillfredställande ersättning riskerar inte i första hand att påverka svenska fartyg som normalt använder kommunikationer där AAIC inte är inblandade (te.x. VSAT, Fleet, Iridium m.fl.). Däremot kan det påverka intressenter i Sverige t.ex. lastägare, agenter och JRCC s möjligheter att kontakta utländska fartyg som enbart går på konventionens lägstakrav vad gäller utrustning av fartyg. 16/4/3 Belgium, France, Germany and Romania Consideration of radiocommunication ITU-R Study Group matters - Digital system for broadcasting maritime safety and security-related information in the 500 khz band (NAVDAT) Mats Anderzén: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet från Belgien, Frankrike, Tyskland och Rumänien innehåller en sammanfattning av specifikationerna och information om de tester som utförts inom ramen för ITU WP5B, av dataöverföring via MF (500 khz) [NAVDAT] vilket diskuterats som bärare av viss information inom ramen för GAP analysen för e-nav. ITU har under förra studieperioden arbetat med att ta fram rekommendation ITU-R M.5B333, vilken slutförts och ska godkännas av SG05. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige har deltagit i diskussionerna om NAVDAT inom ITU genom representation från PTS. Transportstyrelsens sjöfartsavdelning har tidigare deltagit i arbetet, men följer numer frågorna och deltar på förmöten. Svensk ståndpunkt: SE bör inte stödja etablerandet av en korrespondensgrupp av fyra skäl: 1. NAV har inte fattat något beslut att NAVDAT är en teknik som ska användas inom ramen för e- nav. 2. COMSAR har inte beslutat att MSI är en del av det framtida GMDSS. 3. MSC har inte fattat beslut om att en revidering av GMDSS är nödvändig eller vilken teknik som ska användas inom ramen för e-nav. 4. På grund av begränsningen till tre korrespondensgrupper för en underkommitté, kan etablerandet verka hindrande för COMSAR s uppdrag som redan beslutats av MSC. 16/4/4 Germany Ireland and Romania Consideration of radiocommunication ITU- R Study Group matters - Use of radio for diver applications in the GMDSS Mats Anderzén: Sammanfattning av frågeställningen: Inlagan från Tyskland med Irland och Rumänien som co-sponsor tar upp frågeställningen om Man Över Bord [MOB] utrustning, och just i detta fall ny utrustning som är avsedd för att lokalisera sportdykare. Utrustningen använder frekvenser inom det maritima VHF bandet och maritima identiteter enligt den nya rekommendationen ITU-R M (i inlagan anger man ITU-R M men detta är med mycket stor sannolikhet en felskrivning då denna är upphävd och ersatt av -6). Tre frågeställningar lyfts upp som man ber COMSAR att diskutera: - Är radioutrustning för dykare att betrakta som en del av den maritima radiotjänsten enligt ITU-RR artikel 1.28? 1.28 maritime mobile service: A mobile service between coast stations and ship stations, or between ship stations, or between associated on-board communication stations; survival craft stations and emergency position-indicating radiobeacon stations may also participate in this service. 15

16 - Kan en dykare betraktas som en MOB eller är dykfartyget ansvarig för att lokalisera och plocka upp dykare? - Kan denna typ av utrustning påverka GMDSS och AIS om den blir en del av den maritima mobila servicen? Man föreslår att COMSAR ska diskutera frågeställningen och överväga att skicka ett LS dokument till ITU WP5B. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Frågeställningar liknande denna har diskuterats flitigt under flera år inom flera forum, både inom Sverige och internationellt. Under COMSAR 14 var SE aktivt kritiska i den tekniska arbetsgruppen till att använda GMDSS för MOB utrustning, medan SE var försiktigt positiva under vissa förutsättningar i SAR arbetsgruppen, vilket senare stöddes i plenum och resulterade i ett LS dokument som skickades till WP5B. Efter detta har Transportstyrelsens sjöfartsavdelning följt frågan i väntan på att den ska mogna, men stöttat PTS som diskuterat frågan primärt inom ITU, CEPT och KOM. Svensk ståndpunkt: - Ur ett SOLAS perspektiv är dykare som använder AIS eller DSC: o Inte att betrakta som en del in den maritima radiotjänsten. o Inte att betrakta som en MOB och fartyget är i första hand ansvarigt att lokalisera och plocka upp dykare. o Skyldiga att inte orsaka allvarlig störning enligt ITU-RR art Ur ett non-solas perspektiv kan dykare som använder AIS eller DSC: o Betraktas som en del av den maritima tjänsten då t.ex. ITU tillåter personlig handhållen utrustning med DSC. o Betraktas som en vanlig station då t.ex. ITU tillåter personlig handhållen utrustning med DSC, men om fartyget bedriver kommersiell verksamhet att köra dykare så har fartygets befälhavare en skyldighet att ta hand om sina passagerare. o Inte betraktas som att de orsakar allvarlig störning så länge de följer ITU s rekommendationer vad gäller operativa procedurer. SE bör stödja principen att även en sportdykare på lämpligt sätt ska kunna påkalla hjälp om denna är nödställd, men det bör inte ske på bekostnad av att orsaka allvarlig störning för annan sjöfart. SE bör dock inte stödja att dykning som planerats bristfälligt och inte följer de rekommendationer som de ledande dykorganisationerna har implementerat, kompenseras med teknik som använder nödalarmering via DSC enligt ITU-RR art. 32. Man bör dock beakta vilka skyldigheter ett fartyg och dess befälhavare har att assistera en nödställd enligt SOLAS V reg. 33, och att detta kan komma i konflikt med den gängse betydelsen för signalflagga A. Speaking note förbereds. 16/4/5 Secretariat ITU World Radiocommunication Conference Outcome of the World Radiocommunication Conference, 2012 (WRC-12) Mats Anderzén: Sammanfattning av frågeställningen: Inlagan från sekretariatet behandlar alla förändringar i radioreglementet samt vidhängande resolutioner som beslutades under WRC-12. För information avhandlades 2000 förslag inom ramen för 33 agendapunkter, konferensen uppdaterade eller upphävde även 23 resolutioner som berör den maritima mobila tjänsten. Sekretariatet lyfter fram att de flesta frågorna gick i IMO s riktning, med undantag för AIS5 och AIS6 samt i viss mån vad beträffar 500kHz och AIS. På agendan inför nästa konferens (WRC-15) ska CEPT och WP5B arbetas med följande frågor: 16

17 - Arbeta fram förslag på krav för fartygsjordstationer (VSAT) enligt resolution COM6/14 (1.8) - Arbeta fram förslag till allokering inom bandet MHz för maritima tjänster (1.9.2) - Arbeta fram förslag på allokering för ombordkommunikation inom ramen för den maritima mobila tjänsten enligt resolution COM6/3 (1.15) - Föreslå reglering, spektrumallokering och nya applikationer för AIS enligt resolution COM6/21(1.16) På den preliminära agendan inför WRC-18 föreslog WRC-12 att följande punkter ska tas upp: - Reglering och spektrumallokering för GMDSS modernisering och e-nav Sekretariatet ber COMSAR att titta på utkomsten av WRC-12 och ge Joint IMO/ITU EG i uppdrag att titta på utkomsten samt ta fram nya ståndpunkter till WRC-15. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige deltar aktivt i arbetet inom ITU genom representation från PTS. Transportstyrelsens sjöfartsavdelning har tidigare deltagit i arbetet inom ITU, men följer numer frågorna och deltar på förmöten. Kommentar: Det finns ett stort tryck att exploatera AIS tekniken inom framför allt för non-solas sektorn som håller på att explodera. Sverige som pionjär inom AIS bör stödja svenska redare och svensk industri genom att ta lead och att aktivt verka för att reglering utformas så att ny teknik och funktioner kan implementeras försiktigt och förnuftigt utan att påverka existerande användare negativt. Svensk ståndpunkt: SE bör stödja sekretariatets förslag. 17

18 Agendapunkt 5 CONSIDERATION OF DEVELOPMENTS IN INMARSAT AND COSPAS-SARSAT Parent organ MSC Coordinating organ COMSAR Target completion year Continuous The Sub-Committee will be invited to consider any submissions on developments in Inmarsat and Cospas- Sarsat that may be submitted under this agenda item. 16/5 International Mobile Satellite Organization (IMSO) Shore-to-Ship Voice Distress Priority Calls via Inmarsat Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Inlagan från IMSO har sin bakgrund i COMSAR 14/5/2 och COMSAR.1/circ. 50. Dokumentet har introducerats även till IMO/ICAO JWG18-mötet 2011 och omfattar beskrivning av rutiner för RCCs att via Inmarsat få tillgång till distress priority i riktning shore ship. JRCC i Sverige har etablerat överenskommelse med LES Eik och har inför COMSAR16 ombetts att se över rutinerna i enlighet med action punkt 7.2. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Tagit del vid COMSAR 14 och ICAO/IMO JWG18. Svensk ståndpunkt: SE anser att förslagen är ett led i rätt riktning och stödjer därför aktivt innehållet i dokumentet. Speaking note förbereds. 16/5/1 International Mobile Satellite Organization (IMSO) Analysis and assessment of the GMDSS performance of Inmarsat Global Limited Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Inlagan innehåller den formella rapporten från IMSO avseende status och tillgänglighet inom ramen för GMDSS. En intressant punkt är 4.1 gällande minskning av false distress alerts. Kommentar: Åtgärden vad gäller uppföljningen av false distress alerts kan jämföras med inspektionens tidigare skällebrev. Frågan är hur flaggstater kan få information om vilka fartyg som sänt upprepade false alerts. Dessutom bör vi internt diskutera pånyttfödelse av nationell uppföljning. Svensk ståndpunkt: SE tar del av informationen. Vad gäller action punkt 6 med hänvisning till FleetBroad terminaler kan detta kanske ses som en möjlig framtida del av ett utvecklat GMDSS. 18

19 16/5/2 Cospas-Sarsat Status of the Cospas-Sarsat programme Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet är en statusrapport från Cospas-Sarsat. I innehållet och action punkt 20.2 som handlar om non-responding SPOCs och som refererar till C-S fleråriga rutin att skicka testmeddelande till SPOCs och redovisningen av brister i funktionaliteten att vidarebefordra larm från fartyg via C-S. Som framgår av dokumentets punkt 19 har frågan diskuterats i JWG och bl.a. resulterat i en rekommendation, se COMSAR 16/6 rekommendation 18/6. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: SE har som medlem i ICAO/IMO JWG deltagit i diskussionerna i frågan och ursprungligen initierat hanteringen som följd av brister i samband med inträffade olyckor och avbrott i kommunikationskedjan. Svensk ståndpunkt: SE stödjer rekommendationen från JWG och synen på vikten att C-S om möjligt fortsätter med testerna. Speaking note förbereds. 19

20 Agendapunkt 6 SEARCH AND RESCUE (SAR) (WG 1) Further development of the Global SAR Plan for the provision of maritime SAR services, including procedures for routeing distress information in the GMDSS Parent organ MSC Coordinating organ COMSAR Target completion year Continuous Development of guidelines on harmonized aeronautical and maritime search and rescue procedures, including SAR training matters Parent organ MSC Coordinating organ COMSAR Target completion year Continuous The Sub-Committee will be invited to consider the report of the eighteenth session of the ICAO/IMO Joint Working Group (JWG) on Harmonization of Aeronautical and Maritime SAR (3 to 7 October 2011). The Sub-Committee will further be invited to consider and analyse matters relating to the Global SAR Plan, taking into account circular SAR.8/Circ.3 issued on 17 June /6 Secretariat Report of the eighteenth session of the ICAO/IMO Joint Working Group on Harmonization of Aeronautical and Maritime Search and Rescue Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Rapport från ICAO/IMO Joint Working Group (JWG) 18e möte (JWG18) 2011 i Stavanger. Sverige har deltagit sedan starten i arbetsgruppen. Rapporten innehåller ett antal rekommendationer. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Medverkan i diskussioner och underlag till rekommendationerna. Svensk ståndpunkt: SE stödjer dokumentet i sin helhet. Speaking note förbereds. 16/6/1 Secretariat Further development of the Global SAR Plan for the provision of maritime SAR services, including procedures for routeing distress information in the GMDSS - Information on the availability of SAR services worldwide (Global SAR Plan) Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Information om tillgänglighet till SAR genom Global SAR Plan. Planen kommer för att stödja LRIT-systemet att läggas in i Global Integrated Shipping Information System (GISIS). Från den 1 maj kommer SAR-tjänsterna att i stället för som tidigare pappersvägen, skicka uppdateringar till IMO att, kunna uppdatera sina uppgifter i Global SAR Plan direkt i GISIS. Kommentar: Sjöfartsverket, Sjö- och Flygräddningsavdelningen (SAR) skall av TS förses med rutiner och instruktioner för funktionens handhavande. Svensk ståndpunkt: SE ser positivt på utvecklingen och stödjer innehållet och föreslagna åtgärder. Tag del av informationen och följ eventuella diskussioner rörande hanteringen. 20

21 16/6/2 United States Development of guidelines on harmonized aeronautical and maritime search and rescue procedures, including SAR training matters - Smartphone SAR application Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Inlagan från US innehåller farhågor och möjliga öppningar för att tillåta användningen av s.k. SAR APP i Apple och Android smartphones som larm till SAR. Appen finns redan på marknaden (Market) för nerladdning. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Frågan om lämplighet och godkännande diskuterades redan vid JWG-mötet oktober Svensk ståndpunkt: Svensk SAR är i nuläget ytterst tveksamma till att supporta godkännande eller användning av appen. Självfallet, om larminformation från en SAR APP kommer till JRCCs kännedom är man tvungna att agera som på vilken annan indikation om nödläge som helst. Speaking note förbereds. 16/6/3 United States Development of guidelines on harmonized aeronautical and maritime search and rescue procedures, including SAR training matters - Satellite-enabled Emergency Location Device Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Frågan om kommersiella non-solas satellitsystem för alarmering har de senaste åren uppmärksammats inom SAR. Som exempel kan nämnas SPOT och Thuraya. USA tar i inlagan upp bl.a. bristen på standardisering av denna typ av enhet som benämns SEND (Satellite Emergency Notification Device) för att inte förväxlas med distress beacons. Man pekar också på vikten av att SEND-enheter utvecklas i samarbete med SAR för en möjlig framtida användning inom GMDSS. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Frågan har varit uppe i tidigare COMSAR och ICAO/IMO JWG. Svensk ståndpunkt: SE stödjer uppfattningen som beskrivs i dokumentet och de föreslagna åtgärdspunkterna. 16/6/4 Argentina Proposal to include number of persons on board as an AIS message Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet är en inlaga från Argentina avseende möjligheten för SAR att via AIS kunna få snabb tillgång till antalet personer ombord i nödställt fartyg. Svensk ståndpunkt: Utifrån SAR-perspektivet stödjer SE förslaget. Förslag till EU-koordinerad ståndpunkt (W.Doc. 2012/13): Member States and the Commission should: Support including NPB as a field in the AIS message as proposed by Argentina in COMSAR 16/6/4 (as this is a requirement for SRS in the VTM Directive). 21

22 16/6/5 European Commission Development of guidelines on harmonized aeronautical and maritime search and rescue procedures, including SAR training matters - SAR/Galileo Retur Link Service Definition Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Europakommissionen har sedan flera år arbetat med utveckling av Return Link Service RLS i Galileo s MEO-SAR-system. Man söker nu via IMO och COMSAR synpunkter och input från SAR-representanter i medlemsländerna. Bakgrunden till inlagan är en rekommendation från ICAO/IMO JWG i oktober 2011 att ta upp frågan i COMSAR (och även i ICAO). Frågan har också diskuterats vid Cospas-Sarsat JC-24. EC Galileo-systemet skall göra det möjligt att via RLSP (service provider) skicka två olika typer av meddelande till den larmande sändaren. Typ-1 Automatisk sändning från RLSP snarast efter att positionen bekräftats av Cospas-Sarsat (i princip att sändningen lokaliserats av systemet). Typ-2 Även kallat RCC acknowledgement kan efter bedömning och godkännande från RCC skickas av RLSP till nödsändaren. Action requested av COMSAR: 1. godkänna beskrivningen från JWG och acceptera Typ-1 meddelande 2. bedöma användbarheten av Typ-2 enligt nuvarande beskrivning; och 3. godkänna förslaget från JWG att tillsammans med ICAO, tillsätta en expertgrupp med uppdrag att vidare studera frågan om RLS-systemet Tidigare svenska aktiviteter i frågan: SE har deltagit vid såväl C-S JC24 och 25 samt som medlem i JWG där frågan diskuterats vid gruppens möten 2010 och Man hänvisar i inlagan till att RCC acknowledgement vid en tidigare introduktion av EC hade som följd att flera RCCs önskade vara delaktiga i RLS. Nämnas kan att flera av våra grannländers SAR efter förfrågan anmälde kontaktpersoner för att ta del i utvecklingen. Kontakter från EC har inte tagits med dessa representanter (möjligen har Rymdbolaget deltagit efter önskemål att bygga upp en SPOC i systemet). Svensk ståndpunkt: Eftersom SE deltagit i diskussionerna vid ovan nämnda tillfällen stödjer SE innehållet och rekommendation 18/5 från JWG under punkt 7.1 i dokument 16/6. Med hänvisning till nämnda rapport från JWG kan nämnas synpunkterna att Typ 2 msg från RCC inte är till någon nytta för användarna, och att det t.o.m. kan skapa förvirring för dem. M.a.o. vi stödjer punkterna 1 och 3 i action listan. Speaking note förbereds. Förslag till EU-koordinerad ståndpunkt (W.Doc. 2012/13): Member States and the Commission should: Support the proposals regarding the SAR/Galileo Return Link Service made by the EC in COMSAR 16/6/5. SE ska vid koordineringsmötet försäkra sig om att SE:s ståndpunkt avseende punkt 2 ryms inom den EU-koordinerade ståndpunkten. 22