FÖRMÖTE INFÖR SAMMANTRÄDE MED IMO:S SUB-COMMITTEE ON RADIOCOMMUNICATIONS AND SEARCH AND RESCUE (COMSAR 14) HÖLLS

Transkript

1 FÖRMÖTE INFÖR SAMMANTRÄDE MED IMO:S SUB-COMMITTEE ON RADIOCOMMUNICATIONS AND SEARCH AND RESCUE (COMSAR 14) HÖLLS Närvarande: Roland Eklöf, Transportstyrelsen, sjöfartsavdelningen Annette Eliasson, Transportstyrelsen, sjöfartsavdelningen Tore Hagman, Sjöräddningssällskapet Mats Hammander, Transportstyrelsen, sjöfartsavdelningen Peter Hellberg, Sjöfartsverket Andreas Holmgren, Transportstyrelsen, sjöfartsavdelningen Christer Jonson, Post- och Telestyrelsen Håkan Lindley, Transportstyrelsen, sjöfartsavdelningen Christina Nielsen, Sjöfartshögskolan LNU Ulf Svedberg, Sjöfartsverket Christer Waldegren, Sjöfartsverket Torbjörn Wieslander, Kustbevakningen Patrik Wikand, Lotsförbundet Rolf Zetterberg, Sjöfartsverket Tillgängliga dokument inför mötet genomgicks, varvid följande sammanställning beslöts utgöra instruktion till den svenska delegationen. EU-koordinering kommer att ske på plats i London. ********** Bilaga EU-kommissionens förslag till koordinerade ståndpunkter, dokument Shipping W.Doc.2010/14 1

2 2

3 IMO Sub-Committee on Radiocommunications and Search and Rescue (COMSAR 14) 8 12 March 2010 London Svensk delegation: Mats Hammander, Transportstyrelsen, delegationsledare Håkan Lindley, Transportstyrelsen Christer Waldegren, Sjöfartsverket Peter Hellberg, Sjöfartsverket Rolf Zetterberg, Sjöfartsverket Christer Jonson, Post- och Telestyrelsen Christina Nielsen, Högskolan i Kalmar, Sjöfartshögskolan *************************************************************************************** Delegationen uppmärksammas på att ta hem alla papper som delas ut under själva mötet och i arbetsgrupper. Överlämnas vid hemkomsten till Internationella Sekretariatet vid Transportstyrelsens sjöfartsavdelning *************************************************************************************** Agendapunkt 1 ADOPTION OF THE AGENDA 14/1 Secretariat Provisional Agenda 14/1/1 Secretariat Annotations to the provisional agenda Dokumentet sammanfattar under varje agendapunkt de åtgärder som COMSAR förväntas vidta under mötet. Häri tas också upp gamla papper som kommer att diskuteras. De delas inte ut under mötet utan det förväntas att delegationen tar dessa med sig. Ett tidsschema för mötet finns i bilagan. Arbets- och draftinggrupper: WG 1 SAR (Search and Rescue) Working Group bevakas av Christer Waldegren och Peter Hellberg WG 2 Technical Working Group (GMDSS, ITU and operational matters and performance standards) bevakas av Håkan Lindley, Christer Jonson och Christina Nielsen WG 3 E-navigation bevakas av Rolf Zetterberg DG 1 To be decided DG 2 To be decided Plenum bevakas av Mats Hammander 3

4 Agendapunkt 2 DECISIONS OF OTHER IMO BODIES 14/2 Secretariat Outcome of MSC 86, DE 52, FSI 17, NAV 55 and DSC 14 Mats Hammander: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet innehåller referenser till beslut tagna vid MSC 86, DE 52, FSI 17, NAV 55 samt DSC 14 som är relevanta för arbetet under COMSAR 14. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige har deltagit i alla nämnda möten. Svensk hållning: Delegationen läser på. Agendapunkt 3 GLOBAL MARITIME DISTRESS AND SAFETY SYSTEM (GMDSS) Continuous work programme item The Sub-Committee will be invited to further consider and analyse matters relating to the GMDSS Master Plan, taking into account GMDSS/Circ.11 of 31 March The Sub-Committee will also be invited to consider any submissions relating to operational and technical coordination procedures of MSI services. 14/3 Secretariat Matters relating to the GMDSS Master Plan - Amendments to the GMDSS Master Plan Roland Eklöf: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet från Sekretariatet innehåller de senaste ändringarna av GMDSS Master Plan rörande ländernas landbaserade utrustning inom GMDSS, publicerat genom GMDSS/Circ.11. Pappret uppmanar medlemsstater att kontrollera uppgifterna i cirkuläret och skicka in eventuella rättelser. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige har sedan tidigare lämnat in uppgifter och det stämmer med det här dokumentet. Svensk hållning: Noteras. Ingen åtgärd från Sveriges sida behövs. 14/3/1 International Hydrographic Organization (IHO) Outcome of the first session of the IHO World-Wide Navigational Warnings Service Sub-Committee (WWNWS 1) Svante Håkansson: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet är en kortfattad rapport från ett årligt möte med IHO World-Wide Navigational Warning Service Sub-Commitee (MMNWS). Mötet hölls den18-21 augusti 2009 och var det första mötet sedan IHO omorganiserades. Innan omorganisationen hette gruppen CPRNW (IHO Commission of Promulgation of Radio Navigational Warnings). Bland många frågor som avhandlades noterades speciellt: 4

5 - Den ökande sjöfarten i Arktiska farvatten har föranlett bildandet av 5 nya s.k. Navareas och faciliteter och rutiner för utsändning av MSI för dessa vatten är under etablering. - Rutiner för utsändning av varningar för pirater har etablerats i Indiska Oceanen. - E-navigation och framtida metoder för att förmedla Maritim Säkerhets Information Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige (Svante Håkansson, SjöV, Farledsavdelningen/BALTICO) deltar vanligtvis vid dessa möten men hade inte möjlighet att vara med vid detta. Svensk hållning: Noteras. 14/3/2 International Hydrographic Organization (IHO) Operational and technical coordination provisions of maritime safety information (MSI) services, including review of the related documents - List of NAVAREA Coordinators Roland Eklöf: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet från IHO innehåller en uppdaterad lista på NAVAREA koordinatorer för MSI. Svensk hållning: Noteras. 14/3/3 Secretariat Questionnaire on the availability of shore-based facilities in the GMDSS Roland Eklöf: Sammanfattning av frågeställningen: Dokument från sekretariatet som föreslår ändring av MSC/Circ.684 som är ett frågeformulär om ländernas landbaserade utrustning inom GMDSS. I det föreslagna cirkuläret uppmanas länderna att skicka in så mycket som möjligt elektroniskt när man svarar. MSC/Circ.684 kommer att utgå. Svensk hållning: Stöd förslaget. 14/3/4 International Hydrographic Organization (IHO), the World Meteorological Organization (WMO) and the International Mobile Satellite Organization (IMSO) Operational and technical coordination provisions of maritime safety information (MSI) services, including review of the related documents Review and revision of resolutions A.664(16) and A.701(17) Roland Eklöf: Sammanfattning av frågeställningen: Ett dokument från IHO, WMO och IMSO med förslag på revidering av resolutionerna A.664(16) och A.701(17). IHO:s underkommitte WWNWWS har etablerat en korrespondensgrupp som har fått i uppgift att göra en heltäckande översyn av all dokumentation när det gäller navigationsvarningsservice. I detta arbete har prestandanormerna för EGC (radioutrustning för mottagning av maritim säkerhetsinformation från INMARSAT/EGC-systemet) ändrats. I detta arbete var man även tvungen att ändra i resolution om att kunna ta emot MSI (Maritim säkerhets information) på SafetyNet. Svensk hållning: Stöd ändringarna av resolutionerna. 5

6 14/3/5 International Hydrographic Organization (IHO), the World Meteorological Organization (WMO) and the International Mobile Satellite Organization (IMSO) Operational and technical coordination provisions of maritime safety information (MSI) services, including review of the related documents Review of the International SafetyNET Manual Svante Håkansson: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet är ett förslag till en ny, omarbetad utgåva av the IMO International SafetyNET Manual. Revisionen av Manualen har gjorts av IHOs arbetsgrupp WWNWS där World Meteorological Organisation (WMO) och International Mobile Satellite Organization (IMSO) är representerade. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Eftersom Sverige inte använder SafetyNET har vi inte deltagit i omarbetningen. Svensk hållning: Den nya utgåvan utgör en modernisering och vidareutveckling av föregående utgåva från SE bifaller att den nya utgåvan godkänns. 14/3/6 Chairman of the International NAVTEX Co-ordinating Panel Promulgation of Maritime Safety Information - NAVTEX Service Svante Håkansson: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet är en årlig rapport från ordföranden i IMO International NAVTEX Co-ordinating panel. Värt att notera är att NAVTEX fortfarande är under uppbyggnad runt om i världen och att t.ex. Ryssland planerar för 9 sändare längs Ishavskusten och Danmark för två på Grönland. Samtidigt kan man konstatera att NAVTEX-systemet kräver mycket samordning mellan länder för att inte störa varandra samt att många stationer är currently not operational. Svensk hållning: Noteras. 14/3/7 Chairman of the Joint IMO/IHO/WMO Correspondence Group (CG) on Arctic MSI Services Report of the Joint IMO/IHO/WMO Correspondence Group on Arctic MSI Services Svante Håkansson: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet är en rapport från ordföranden i Joint IMO/IHO/WMO Correspondence Group on Arctic MSI Services. Det kan konstateras att tester pågår för att bl.a. se hur långt norrut Inmarsat når samt att Inmarsat systemet under 2010 komemr att konfigureras för de 5 nya Navareas som har bildats. Det pågår även planering för etablering av sändare för NAVTEX och HF NBDP. Svensk hållning: Noteras. 14/3/8 International Mobile Satellite Organization (IMSO) Broadcast of navigational safety information concerning counter piracy operations Roland Eklöf: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet från IMSO innehåller förslag på riktlinjer att få ut MSI via det etablerade World-Wide Navigational Warning Service (WWNWS) när det gäller områden där det finns pirater eller under operationer (militära) mot pirater. Svensk hållning: Stöd. 6

7 14/INF.4 Germany Report of the 19 th meeting of the Baltic/Barents Sea Regional Cooperation on matters relating to COMSAR (BBRC) at Bonn, Germany Roland Eklöf: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet från Tyskland innehåller rapport från möte nr 19 som hölls mellan 1 3 september 2009 inom ramen för Baltic/Barents Sea Regional Co-operation on matters relating to COMSAR (BBRC). Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige har deltagit i alla möten sedan starten. Svensk hållning: Noteras. 14/INF.10 Islamic Republic of Iran Nomination of the Islamic Republic of Iran for NAVAREA III Sub- Area Coordinator Svante Håkansson: Sammanfattning av frågeställningen: I dokumentet, som är skrivet av Iran, föreslås att Kaspiska havet ska bli en s.k. Sub-area inom Navarea III samt att Iran ska bli Sub-area co-ordinator för området. Spanien, som är co-ordinator för det överordnade området Navarea III, har tidigare föreslagit att området ska bli en subarea. Svensk hållning: Stödja att Kaspiska havet blir en sub-area eftersom det är avgränsat från Medelhavet och så avlägset från Spanien, som är Navarea III co-ordinator. Dessutom är detta ett önskemål från Spanien. Eftersom vi inte har kunskaper om området och dess länder kan vi inte ha någon synpunkt på vilket land som är bäst lämpat att ta rollen som Sub-area Co-ordinator. Agendapunkt 4 ITU MARITIME RADIOCOMMUNICATION MATTERS Continuous work programme item The Sub-Committee will be invited to consider the outcome of the fifth meeting of the Joint IMO/ITU Experts Group on Maritime radiocommunication matters. The Sub-Committee will be invited to further develop the draft IMO position on WRC-11 agenda items concerning matters relating to maritime services, with the view to forward it directly after COMSAR 14 to ITU-R WP 5B and for approval by MSC 87, on the basis of document COMSAR 14/4, annex 4, taking into account particularly COMSAR 14/4, paragraph 64.4, the outcome of the NAV and DSC Sub-Committees and proposals received. The Sub-Committee will be invited to consider the outcome of the latest meetings of ITU-R Working Parties 4C and 5B, and Study Groups 4 and 5, on matters related to the maritime mobile and maritime mobilesatellite services and take appropriate action. 7

8 14/4 Secretariat - Outcome of the fifth meeting of the Joint IMO/ITU Experts Group on Maritime radiocommunication matters Håkan Lindley: Sammanfattning av frågeställningen: Rapport från möte nr 5 med IMO/ITU EXPERT Group (15 länder 3 org samt IMO & ITUs sekretariat deltog). Gruppen diskuterar de gemensamma maritima intressen som finns mellan IMO och ITU. Här diskuteras IMO position i ITU och tvärtom. COMSAR 14, NAV, STCW, MSC liksom WP5B SG5 och nästa WRC12s agendor. Denna rapport ligger som grund för IMOs deltagande i WRC12. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Vi har deltagit i alla expertgruppsmöten och likaså på COMSAR och WP5B SG5 m.fl. Att vi deltar i nästa EXPERT gruppsmöte (se annex 6) är viktigt med tanke på de stora förändringar som är på gång i SOLAS och RadioReglementet. Vi bör delta i både IMO och ITU. Svensk hållning: Noteras och stöd för de förslag som finns i rapporten. 14/4/1 Secretariat Outcome of ITU-R Working Party 5B (23 November to 4 December 2009) Håkan Lindley: Sammanfattning av frågeställningen: Rapport från ITU WP5B 23 nov- 4 dec Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Vi har deltagit i alla WP5B under studieperioden. Här beslutas de tekniska & radioregulativa kraven på IMOs önskningar om frekvenser och utrustning för kommunikation - navigering för en säker (SOLAS) sjöfart. Ett sådant exempel är E-NAV. Svensk hållning: Noteras och stöd för de förslag som finns i rapporten. 14/4/2 Secretariat Radiocommunication ITU-R Study Group matters - Liaison statement from ITU-R Working Party 5B to IMO Implementation of Resolution 355 (WRC-07) Håkan Lindley: Sammanfattning av frågeställningen: Implementering av RES 355 (WRC07) En förfrågan från ITU WP5B om införandet av nya maritima publikationer. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Vi har deltagit i arbetet i ITU WP5B, PTC, CEPT WGFM46 och IMO/ITU expert grp och COMSAR 13. Svensk hållning: Stöd. 14/4/3 Secretariat Radiocommunication ITU-R Study Group matters - Liaison statement from ITU-R Working Party 5B to IMO Identification for proposed new handheld VHF radio Håkan Lindley: Sammanfattning av frågeställningen: Identifiering av föreslagen handburen VHF med DSC. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Vi har deltagit i WP5B och COMSAR13 och IMO/ITU expertgrupp. Vi har motsatt oss denna typ av handapparat med DSC. Den fungerar inte att larma med inom A1 område p.g.a för låg antennhöjd och uteffekt. Kan fungera i delar av AI område. Om den nu kommer i bruk så måste den identifieras som en handburen VHF med DSC. DSC DISTRESS kan inte stoppas med acknowledge. 8

9 Svensk hållning: Stöd för att speciella MMSI nummer tas fram. 14/4/4 Secretariat Radiocommunication ITU-R Study Group matters - Liaison statement from ITU-R Working Party 5B to IMO Specifications of man overboard devices Håkan Lindley: Sammanfattning av frågeställningen: Liason från WP5B till IMO och ICAO rörande MAN OVERBOARD utrustning. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Vi har deltagit i WP5B och COMSAR13 och IMO/ITU expertgrupp. På WGFM46 i Brest presenterades detta australiska system. Australien har endast A3 område. Svensk hållning: Stöd ej. Att förstöra VHFens nödfrekvenser (k16, k70) och flygets nödfrekvens MHz med en sådan utrustning är uteslutet. Det finns möjligen andra frekvenser för ett sådant system så att det inte inkräktar på GMDSS. Förslaget till EU-koordinerad ståndpunkt är stöd. Vi argumenterar för vår hållning på koordineringsmötet. 14/4/5 Secretariat Radiocommunication ITU-R Study Group matters - Liaison statement from ITU-R Working Party 5B to IMO Near real-time exchange of maritime domain information Håkan Lindley: Sammanfattning av frågeställningen: Liason från WP5B om datautbyte. Det har presenterats en idé för containerövervakning. I stort sätt kan containers ombord på fartyg rapportera via fartygets satellitsystem. Vart de befinner sig om de låsta o.s.v. Ett amerikanskt förslag att om möjligt följa all världens containers. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Vi har deltagit i WP5B, CEPT PTC. Svensk hållning: SE stödjer att man studerar förslaget. Att hitta harmoniserade frekvenser för containerövervakning är svårt. Används olika i regionerna. Att använda satellitöverföring är smart. Sedan kan det diskuteras om GMDSS utrustning ska vara möjlig att användas. 14/4/6 Secretariat ITU World Radiocommunication Conference matters - Liaison statement from ITU-R Working Party 5B to IMO Regulatory status of the AIS frequencies for WRC-12 Håkan Lindley: Sammanfattning av frågeställningen: Status i RR på frekvenserna AIS1 och AIS 2. Saknar skydd i dag. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Vi har deltagit i WP5B och IMO/ITU expertgrupp. Svensk hållning: Stöd. Vi tycker att frekvenserna ska skyddas från annan användning. Status bör höjas till minst Safety. 14/4/7 International Organization for Standardization (ISO) ITU World Radiocommunication Conference matters - Standards for the carriage of goods by sea and subsequent land transport 9

10 Håkan Lindley: Sammanfattning av frågeställningen: Ett förslag från ISO för containerövervakning med hjälp av RFID m.m. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Vi har deltagit i WP5B och IMO/ITU expertgrupp. Om RFID ska användas så fodras att spektrum är harmoniserat för samma användning. Svensk hållning: Stöd fortsatta studier. Agendapunkt 5 SATELLITE SERVICES (INMARSAT AND COSPAS- SARSAT) Continuous work programme item The Sub-Committee will be invited to consider any submissions on satellite services that may be submitted under this agenda item. 14/5 Cospas-Sarsat Status of the Cospas-Sarsat Programme Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet är den årliga statusrapporten från Cospas-Sarsat med bl.a. systembeskrivningar, emergency beacons (Epirb, ELT och PLB), falsk-/oavsiktliga larm samt resultat av kommunikationstest gentemot MCC/SPOC. Dokumentet ska i första hand ses som information från Cospas-Sarsat men innehåller också frågor om framtida utveckling i samarbetet med t.ex. Galileo för förmedling av larmdata. Frågan är av intresse för oss som medlem i JWG där en rekommendation JWG16/13 pekar på vikten av att bevaka utvecklingen av samarbetet mellan Cospas-Sarsat och Galileo. Från Sjöfartsverket SAR kommer vi (Waldegren) att aktivt följa utvecklingen av funktionen inom Galileo. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Deltagande i JWG16-mötet hösten 2009 då rapporten delvis redovisades av Cospas-Sarsat. Svensk hållning: SE bevakar eventuella diskussioner kring dokumentet utifrån ovanstående svenska roller. 14/5/1 International Mobile Satellite Organization (IMSO) Analysis and assessment of the GMDSS performance on Inmarsat Global Ltd Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet är den årliga rapporten från IMSO avseende analys av kvalitet och omfattning av Inmarsat s GMDSS relaterade system. Svensk hållning: SE tar del av informationen och följer eventuella diskussioner som kan uppstå. 14/5/2 United States Lost means for initiating distress priority GMDSS satellite telephone communications in the shore-to-ship direction 10

11 Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet är en inlaga från USA för att lyfta frågan om möjligheten för MRCCs att kunna initiera det som kallas distress-priority samtal via Inmarsat GMDSS system vid tillfällen då t.ex. ett nödställt fartyg uppehåller utrustningen med rutinsamtal. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Inget annat än att vi känner till frågeställningen då t.ex. den norska räddningscentralen i Stavanger haft behov av prioriterad tillgång till Inmarsat-samtal med fartyg i t.ex. Indiska oceanen. Frågan har tagits upp med JRCC i Göteborg som framfört att man inte haft behov av, och därmed inte heller haft några problem att erhålla Distress-Priority via Inmarsat. Svensk hållning: SE följer diskussionerna och stöder uppfattningen att Distress-Priority ska kunna tillhandahållas MRCC i samband med SAR. 14/INF.6 International Mobile Satellite Organization (IMSO) Future cessation of Inmarsat B service Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Inmarsat informerar om att man avser upphöra med Inmarsat B tjänsten den 31 december Svensk hållning: Tag del av informationen. Noteras bör att JRCC i Göteborg har Inmarsat B-utrustning. Agendapunkt 6 MATTERS CONCERNING SEARCH AND RESCUE, INCLUDING THOSE RELATED TO THE 1979 SAR CONFERENCE AND THE IMPLEMENTATION OF THE GMDSS.1 Harmonization of aeronautical and maritime search and rescue procedures, including SAR training matters Target completion date Plan for the provision of maritime SAR services, including procedures for routeing distress information in the GMDSS Continuous work programme item The Sub-Committee will be invited to consider the report of the sixteenth session of the ICAO/IMO Joint Working Group (JWG) on Harmonization of Aeronautical and Maritime SAR (28 September to 2 October 2009). The Sub-Committee will be invited to consider and analyse matters relating to the Global SAR Plan, taking into account SAR.8/Circ.1/Corr.7 issued on 31 March

12 14/6 Secretariat Report of the sixteenth session of the ICAO/IMO Joint Working Group on Harmonization of Aeronautical and Maritime Search and Rescue Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet är rapporten från ICAO/IMO Joint Working Group (JWG16) on SAR som hölls i Anglesey Wales. Sverige representerades som tidigare av experter från såväl sjö- som flygräddning. Rapporten innehåller 14 rekommendationer från mötet. JWG s årliga rapport är som vanligt en av inlagorna till COMSAR och diskuteras i SAR Working Group. Svensk hållning: Sverige stödjer, med bakgrund av vår medverkan vid JWG 16 och utveckling av rapportens rekommendationer, självfallet innehållets samtliga delar. Vi följer eventuella diskussioner och bevakar våra intressen. 14/6/1 Secretariat Information on the availability of SAR services worldwide (Global SAR Plan) Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Information från IMO Secretariat om förändringar i Global SAR Plan om tillgängligheten av SAR Services i länder som rapporterat in uppgifter. I Annexet till dokumentet finns en lista över länder som redovisat sin organisation, samt vilket år det skett. Länder markerade med rött har rapporterat sina uppgifter efter utfärdandet av senaste uppdateringarna i SAR 8/Circ.1/Corr.7. Uppgifter om förändringar under 2009 (införlivande av flygräddningscentralen), etableringen av JRCC (Joint Rescue Co-ordination Centre) har inrapporterats under år Tidigare svenska aktiviteter i frågan: I enlighet med COMSAR/Circ.27. Svensk hållning: Tag del. 14/6/2 Secretariat Questionnaire on the availability of SAR Services Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: IMO sekretariat frågeformulär ang. tillgänglighet av SAR services. Förslaget är en revision av COMSAR/Circ.27. Ändringen består i den allmänna informationen i det nya försättsbladet. Inga ändringar är föreslagna i själva innehållet vad gäller önskade data. Svensk hållning: Helt OK för oss. Syftet är sannolikt att samla in data från alla medlemsländer för att uppdatera the Global SAR Plan (SAR.8 circular). Förslag till yttrande: Support. 14/6/3 Secretariat Final report on the World Maritime University (WMU) Project on Search and Rescue Research related to Passenger Ships Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet innehåller slutrapporten från Phase 2 av WMU s projekt med frågor rörande SAR relaterade till passagerarfartyg. Projektet har bl.a. varit en fortsättning på en av MSC tillsatt correspondence group on large passenger ship safety. WMU har under projektperioden hållit tre st workshops och etablerat en databas med syfte att medlemsländerna ska lägga in dokument, bilder och presentationer med erfarenheter från gjorda insatser m.m. 12

13 Rapporten redovisar i findings under punkt 4.2 ett flertal begränsningar i möjligheten att gå vidare med projektet. I punkt 4.3 redovisas rekommendationer där man bl.a. föreslår att de ursprungligen beslutade projektfaserna 3 och 4 inte ska genomföras. Man föreslår dock en fortsättning av arbetet med utveckling av SAR databasen och insamlandet av material från medlemslämderna. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige har genom SjöV, SSRS och SSPA medverkat i genomförda workshops Svensk hållning: SE stödjer WMU s inriktning och förslag i lämnade rekommendationer. 14/6/4 France - Medical assistance in the framework of search and rescue services -Recommendations on medical assistance for offshore racing Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet är en inlaga från Frankrike och innehåller i bilagan ett förslag till formulär att användas vid läkarråd (TMAS Telemedical Assistance Service) och sjuktransport från båtar/fartyg som deltar i Offshore Race. Svensk hållning: Följ ev. argumentation för och/eller emot. Vissa länder har möjligen behov av ett särskilt formulär. För svenskt vidkommande fungerar vårt TMAS-avtal och operativa rutiner för alla händelser och omständigheter då behov av läkarkonsultation förekommer. Från vår sida behöver vi inte särskilda formulär. Vi har heller inget emot att ett sådant förs in som appendix till IAMSAR Manualens Vol II om så skulle föreslås av en majoritet. Förslag till yttrande: Se ovan. 14/6/5 United States Use of Vessel Tracking Systems for Search and Rescue Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Inlaga av USA med anledning av utveckling av LRIT och tillgängligheten för SAR services som har rätt att avgiftsfritt ta del av information i systemet. Sedan LRIT blev operativt förra året har MSC.1/Circ.1308 redan blivit ändrad efter bl.a. rekommendation från JWG förslag av COMSAR 13 så att SAR även i ovisshetsläge har rätt till LRIT-data. USA föreslår att medlemsländerna ska uppmanas att till COMSAR 15 redovisa sina synpunkter och operativa erfarenheter vad gäller användningen av LRIT information i samband med SAR. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Vi har genom JWG varit aktiva i utvecklingen av LRIT tillgängligheten för SAR. Vi är sedan några månader också anslutna till European Data Center för LRIT och har tilldelat JRCC user name och password för att få tillgång till informationen. Svensk hållning: SE stödjer förslaget och avser ge JRCC uppdrag att göra en sammanställning över eventuella tillfällen under 2010 som man haft användning av LRIT i SAR-sammanhang. 13

14 14/6/6 Republic of Korea Plan for the provision of maritime SAR services, including procedures for routeing distress information in the GMDSS - Improved Methods to Detect and Locate 406 MHz Distress Beacons Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Korea tar i dokumentet upp frågan om att pejla signaler från 406 MHz beacons, inte minst nu när Cospas Sarsat upphört att processa 121,5 MHz i sina satelliter. Korea pekar på att det nu finns såväl mobila som pejlanordningar för fast installation. Signalen på 406 MHz på 5watt, d.v.s. 200 gånger starkare än den som sänds för homing på 121,5. Man ger ett praktiskt exempel på ett tillfälle då ett amerikanskt flyg med 406 DF-prototyp snabbt kunde lokalisera en nödställd besättning som klamrat sig fast på sin kapsejsade 10-meters fritidsbåt i 24 timmar. Korea har nu installerat DF-utrustning för 406 MHz på två av sina SAR-flygplan och föreslår nu att COMSAR 14 ger JWG i uppdrag att göra en översyn av IAMSAR manualen angående möjligheterna till homing och pejling, samt att föreslå ändringar i texten. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Vi har inga erfarenheter av denna utrustning, varken i Sverige eller vad vi vet, i andra östersjöländer. Svensk hållning: Bra förslag från Korea. Vi stöder naturligtvis och, bör redan så snart som möjligt undersöka möjligheten att kunna installera och testa den nya typen av DF-utrustning för 406MHz. 14/INF.2 Romania Regional simulation exercise for intervention in cases of marine oil pollution, search and rescue at the Black Sea RODELTA 2009 Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Rapport från Rumänien från en SAR-övning i Svarta Havet i samverkan med övriga länder i regionen. Rumänien har sedan flera år varit ett av de ledande i att samordna olika aktiviteter som årliga möten och övningar. Svensk hållning: Tag del. Det är glädjande för Sjöfartsverket att konstatera utvecklingen. Inte minst som vi under en lång period av år har samarbetat med rumänerna i olika twinning projekt innefattande bl.a. utbildning, planer och övningar. 14/INF.3 Secretariat Area Search and Rescue Plans Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet är ett inf-papper från sekretariatet med förteckning över bilaterala SAR-avtal enligt SAR-konventionens annex para Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Vi har rapporterat in uppgifter om de bilaterala avtal vi har med grannländerna idag, bortsett från nytecknat avtal med Russian Federation. Svensk hållning: Tag del av informationen. 14

15 14/INF.5 Secretariat Report 3 rd SAR workshop carried out as part of the World Maritime University (WMU) Project on Search and Rescue Research related to Passenger Ships Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Rapport från 3e SAR workshop inom WMUs projekt för SAR relaterat till passagerarfartyg. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: I egenskap av deltagare från Sjöfartsverket, SSRS och SSPA. Svensk hållning: Tag del. 14/INF.7 Netherlands Evaluation report of LIVEX 09, a live evacuation exercise Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet är en rapport från Nederländerna med erfarenheter från en SAR evakueringsövning som genomförts i Nordsjön utanför den Nederländska kusten. Övningen hade som syfte att testa samverkansplanen (SOLAS V/7.3 och MSC/Circ. 1079) för passagerarfartyg och den nederländska SAR-tjänsten. Svensk hållning: Tag del. 14/INF.8 United States Catastrophic Incident Search and Rescue Christer Waldegren: Sammanfattning av frågeställningen: Inf-dokument från USA tar, som man också anger, upp räddningsinsatser inte bara utifrån flyg- och sjöräddningsinsatser med ett stort antal utsatta människor. Man talar i dessa fall om Mass Rescue Operations utifrån SAR-perspektivet. USA har med bakgrund av nationella händelser av annat slag, eller som kombination med flera olika regelverk och ställer frågan om hur länder samordnar flera olika typer av räddningsinsatser och med varierande bakgrund och orsak. Dokumentet är submittat som information till andra länder och ett tillägg till tidigare instruktioner finns tillgängligt för nerladdning på USCG website. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Liknande frågor diskuteras i Sverige som krisberedskap inom MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) där samhällets statliga och kommunala räddningstjänster är representerade tillsammans med polis och sjukvård. Sjöfartsverket är medlem i detta samverkansområde. (Dokument har för kännedom skickats vidare till berörda handläggare.) Svensk hållning: Tag del och följ eventuella diskussioner. 15

16 Agendapunkt 7 DEVELOPMENTS IN MARITIME RADIOCOMMUNI- CATION SYSTEMS AND TECHNOLOGY Target completion date 2010 The Sub-Committee will be invited to consider any relevant submissions related to maritime radiocommunication systems and new technologies. 14/7 Ukraine Proposal for simplification of VHF DSC radiocommunication and increasing DSC efficiency Håkan Lindley: Sammanfattning av frågeställningen: Införa en förenkling för användaren av radioutrustning genom procedurer i INS. Att hämta ett AIS mål på ECDIS och använda MMSI numret och överföra detta till VHF en för att med DSC anropa fartyget. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Deltagit i WP5B IMO/ITU expertgrupp. Kommentar: Det finns en ny DSC controller som är framtagen mellan IMO/ITU ETSI/IEC. Det är oklart om detta bygger på detta koncept eller om det är en helt ny controller. Att det måste integreras i INS är självklart och det är redan infört i Standarden. Det nya i detta förslag är att använda MMSI nummer från AIS för att anropa ett fartyg med DSC. Svensk hållning: Stöd ej. Förslag till yttrande: Idén är inte bra och om man använder den nya DSC-controllern försvinner många av de uppräknade problemen. Likaså ger AISen ett fartygsnamn vilket kan användas direkt för att ta kontakt med fartyget. 14/7/1 Australia, Chile, France, the United Kingdom and the United States GMDSS, Scoping exercise to establish the need for a review of the elements and procedures of the GMDSS Scoping Exercise proposal Håkan Lindley: Sammanfattning av frågeställningen: Förslag till förändring av GMDSS genom utarbetandet av ett strategiskt dokument. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: IMO COMSAR, IMO/ITU expertgrupp, WP5B, CEPT PTC WGFM46. Denna brainstorming startade i IMO/ITU expertgrupp. Svensk hållning: SE stödjer att ett strategiskt dokument tas fram. SE är öppen för ny teknik och ska delta i diskussioner om eventuella förändringar i GMDSS samt följa utvecklingen av digital teknik. Det är dock viktigt att vi inte förhastar oss i våra slutsatser. 16

17 14/7/2 International Mobile Satellite Organization (IMSO) Scoping exercise to establish the need for a review of the elements and procedures of the GMDSS Håkan Lindley: Sammanfattning av frågeställningen: Förslag till förändring av GMDSS från IMSO. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: IMO COMSAR, IMO/ITU expertgrupp, WP5B, CEPT PTC WGFM46. Denna brainstorming startade i IMO/ITU expert grp. Svensk hållning: Se under 14/7/1. 14/7/3 United States GMDSS, Scoping exercise to establish the need for a review of the elements and procedures of the GMDSS An Analysis of Satellite and MF/HF Initial Notification Events Håkan Lindley: Sammanfattning av frågeställningen: Monitoring av GMDSS och analyser. Kommentar: Studeras. Det visar på att VHF, MF, HF, Satellit och GMDSS systemet fungerar. En slutsats kan vara att man skall vara försiktig med att göra ingrepp i GMDSS så man inte ödelägger detta. Motsvarande studier bör göras av andra administrationer. Vi gör det delvis i BBRC vars rapport finns tillgänglig för COMSAR 14. Detta kommer säkert att stärka att GMDSS fungerar. Svensk hållning: se under 14/7/1. 14/7/4 Republic of Korea Modernization of the GMDSS Håkan Lindley: Sammanfattning av frågeställningen: Förslag om att MF/HF DSC ersätts med satellit i A2. Att VHF -DSC ersätts med digital teknik. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: COMSAR, IMO/ITU expertgrupp, ITU WP5B, CEPT PTC, WGFM46. Diskuteras livligt på de flesta möten. Kommentar: Det finns bara ett GMDSS som har sina grundpelare i Distress och Safety som är baserat på analog modulation. Modulationstypen gör att mänskliga örat kan uppfatta ett nödanrop långt ner i bruset i en högtalare. Att örat ska kunna uppfatta en digital signal och avkoda den är omöjligt. GMDSS är global och spridd även till icke GMDSS användare. Med VHF kan man få direktkontakt på de flesta ställen på jorden. Digitala system har begränsad räckvidd beroende på tidsfaktorn och modulation kan ej detekteras av örat. Jämför med räckvidden på digitalt modulerade apparater som mobiltelefon. Svensk hållning: se under 14/7/1. Förslag till yttrande: Den analoga kommunikationen ska inte digitaliseras vilket ödelägger hela GMDSS principer. GMDSS konceptet skall lämnas orört men införandet av digitala system kan göras parallellt. I båda fallen fordras att en ny apparat installeras, vilket gör det onödigt att förstöra befintliga system i alla fartyg och båtar. 17

18 14/7/5 Republic of Korea Proposals to Amend the Performance Standards for Shipborne VHF Radiotelephone Facilities Håkan Lindley: Sammanfattning av frågeställningen: Förslag att utrusta sändare med timeout-funktion för att förhindra ofrivillig sändning som blockerar nödfrekvenser eller VTS frekvenser. Förelår också att apparaten automatiskt skickar en rapport till VTS och sedan går till mottagningsläge (2 min). Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Har diskuterats många gånger genom åren men ej blivit inbyggd i utrustningen. Svensk hållning: SE stödjer inte detta förslag. Dock kan vi tänka oss andra tekniska lösningar för att komma tillrätta med problemet. Förslag till yttrande: Föreslå ett larm som aktiveras av att sändaren levererar uteffekt. Detta gör användaren uppmärksam på att något är på tok. 14/7/6 Republic of Korea Data communication system in the maritime HF bands for LRIT Håkan Lindley: Sammanfattning av frågeställningen: Att använda digital teknik för och NBDP på MF-HF för att sända LRIT rapporter. Att identifiera spectrum för LRIT. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: COMSAR, WP5B, IMO/ITU expert grp, CEPT PTC, WGFM46. Digital ny teknik som har varit på agendan i flera år. Det finns ett antal system som kan användas. Vi har förordat att PACTOR III används (för närvarande det mest avancerade digitala modem i världen). Det är utrustat med de flesta digitala modem som finns som FEC (NBDP) PACTOR III med . Norge och i viss mån Sverige har systemen i drift sedan flera år. Svensk hållning: Noteras. SE har inget emot att frågan diskuteras. Det föreslagna är redan etablerat och likaså spectrum finns i det nya RR (WRC07). 14/INF.9 Australia Use of VHF DSC for Marine Survivor Locating ( Man overboard ) Systems Håkan Lindley: Sammanfattning av frågeställningen: Försök att göra en VHF-EPIRB eller som den framställs MOB en man över bord larmsändare. Larm via VHF-DSC och distress alert via syntetisk röst på kanal 16. Försedd med GPS. Avsikten med larmet är att det ska tas emot på eget fartyg. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Systemet visades på ett CEPT WGFM möte i Brest. Har diskuterats i både WP5B och CEPT PTC och IMO/ITU expertgrupp. Svensk hållning: Att använda GMDSS VHF DSC kanal 70 och kanal 16 syntetisk röst för larm med en utrustning som inte uppfyller kraven är att göra våld på vårt GMDSS. Det är bättre att använda en annan frekvens och en dedikerad mottagare ombord. Den som är ombord för att ta emot detta larm kan ju i sin tur använda VHF DSC MF DSC eller Satellit för att larma RCC. Om man vill larma direkt från den nödställde så kan en PLB med GPS användas. Den når med all säkerhet geostationär satellit som larmar med position utan fördröjning. Förslag till yttrande: Ej ett användbart system i sin nuvarande utformning. 18

19 Agendapunkt 8 REVISION OF THE IAMSAR MANUAL Continuous work programme item The Sub-Committee will be invited to consider the relevant outcome of the sixteenth session of the ICAO/IMO JWG and any proposed draft amendments to the IAMSAR Manual with a view to submission to MSC 87 for approval. Agendapunkt 9 DEVELOPMENT OF PROCEDURES FOR UPDATING SHIPBORNE NAVIGATION AND COMMUNICATION EQUIPMENT Target completion date 2010 coordinated by NAV In accordance with the instructions by MSC 83, the Sub-Committee will be invited to review/comment on the draft MSC Circular on Guidance on procedures for updating shipborne navigation and communication equipment (NAV 55/21, annex 9) developed by NAV 55 and consider any relevant submissions on this matter and report its comments and recommendations to NAV /9 Secretariat Outcome of NAV 55 Roland Eklöf: Sammanfattning av frågeställningen: Ett dokument från sekretariatet med information och utfall från NAV 55 om utveckling av riktlinjer för hur uppdatering av programvaror till navigations- och radioutrustning ombord, ska gå till. Tillverkarna bör deltaga i detta arbete med tanke på att det finns så många versioner ute på marknaden. En sammanställning som föreslås i detta dokument har tidigare gjorts för ECDIS. Svensk hållning: Stöd för detta arbete. 14/9/1 United States Means of Implementing Requirements for Software Upgrades to Navigation and Radiocommunications equipment Roland Eklöf: Sammanfattning av frågeställningen: Ett dokument från USA med kommentarer till dokument 14/9 om utveckling av riktlinjer för hur uppdatering av programvaror till navigations- och radioutrustning ombord, ska gå till. USA menar att om inte dessa rekommendationer har införlivats i relevanta standarder för radioeller navigationsutrustningar kan de föreslagna lösningarna vara ineffektiva. Förenta staterna stöder i princip ett antagande av utkastet till MSC cirkulär, men har vissa farhågor om cirkuläret i sig är tillräckligt för att lösa problemet. IMO:s prestandanormer för radio- och navigationsutrustningar har traditionellt inte tagit upp programvaror eller tillgång på uppdateringar för dessa på redan installerad utrustning. Krav på programvarors uppdateringar bör finnas på ny certifierad utrustning och inte för gamla installationer. Svensk hållning: Stöd för utveckling av föreslaget MSC cirkulär enligt USA:s kommentarer. 19

20 Agendapunkt 10 MEASURES TO PROTECT THE SAFETY OF PERSONS RESCUED AT SEA Target completion date 2010 MSC 86 agreed to refer the proposals contained in documents FSI 17/15/1 and FSI 17/15/2 to COMSAR 14 for detailed consideration in the context of its ongoing work on Measures to protect the safety of persons rescued at sea. The Sub-Committee further will be invited to consider any relevant submissions on this matter. FSI 17/15/1 Spain and Italy Compulsory guidelines for the treatment of persons rescued at sea Ulf Hallström: Sammanfattning av frågeställningen: Detta dokument är en gemensam inlaga från Spanien och Italien och avser dessa länders syn på hur och framförallt var en debarkering av räddade personer skall ske. Inställningen, som stöds av det nuvarande regelverket, innebär att det land inom vars sjöräddningsregion (SRR) en sjöräddningsinsats görs också har ansvaret för att föra de räddade människorna till a place of safety inom en rimlig tid och det alldeles oavsett hur många dessa är och varifrån de kommer (SAR-konventionen). Spanien och Italien talar här också om att man t.ex. under 2008 räddat (Spanien) och (Italien) och då bara i området söder om Sicilien hela personer. Problemet man åsyftar är att Malta, vars sjöräddningsregion ligger som en mur mellan Afrika och Europa, enligt Spanien och Italien inte i alla delar lever upp till de åtaganden som det nuvarande regelverket ger uttryck för. Vad man åsyftar är att de räddningsinsatser som genomförs på maltesiskt område också skall innebära att den place of safety där debarkeringen av de nödställda skall ske, sker i det land inom vars SRR sjöräddningsinsatsen gjorts. Malta å sin sida hävdar att det istället är den närmaste lämpliga hamn som skall användas utan hänsyn till inom vilken SRR själva sjöräddningsinsatsen gjorts. (Se kommentarer till det maltesiska pappret 17/15/2). Som ett exempel på problemet tar Spanien och Italien upp en räddningsinsats som gjordes av det franska kryssningsfartyget Le Diamant som tog upp ca 65 personer i nöd (man anger ingen exakt position men uppenbarligen är den inom maltesiskt ansvarsområde). Man beskriver att insatsen leddes av sjöräddningscentralen(mrcc) i Rom eftersom den ansvariga MRCC inte agerade. because the concerned RCC did not take any action. MRCC i Rom krävde vidare att de räddade skulle debarkeras i någon hamn inom det aktuella landet (läs Malta) men även detta förvägrades. Spanien och Italien anför vidare att problemet med debarkering kan komma att få befälhavare att vägra ta upp några nödställda överhuvudtaget eftersom det kan utgöra en risk för fartyg, besättning och de räddade om man har dessa räddade ombord alltför länge. Vidare tar man också upp 5 punkter som diskuterades i FN i New York (Informal Consultative Process on Oceans and the Law of the Sea) och som man anser stöder deras uppfattning. Avslutningsvis föreslår man ändringar i paragraf 1-1 i SOLAS regel V/33 och i SAR-konventionens annex paragraf De föreslagna ändringarna stärker reglerna på så sätt att det är det land som ansvarar för sjöräddningsinsatsen som också har ansvaret för att debarkeringen av de räddade också primärt sker på någon plats i just detta land. (a place of safety under its control). Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Vi har i samband med Tampa-incidenten varit mycket aktiva för att få till stånd det nuvarande regelverket och vad som menas med a place of safety. De nuvarande svårigheterna är något som tillkommit efter detta och som f.n. är direkt hänförligt till flyktingsituationen i Medelhavet och de problem som p.g.a. detta uppstått mellan olika länder i regionen. Vi har kontinuerligt följt diskussionerna i både MSC, COMSAR och FAL. Svensk hållning: Sverige håller låg profil och fortsätter att noga följa diskussionerna. FSI 17/15/2 Malta Comments on document FSI 17/15/1 20

21 Ulf Hallström: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet är en inlaga från Malta och som utgör ett svar på det tidigare insända dokumentet från Spanien och Italien. Malteserna hävdar, förutom att man aldrig kommer att frångå sina skyldigheter i sjöräddningssammanhang, att det bör vara den närmaste lämpliga platsen (Place of Safety) för debarkering av räddade personer som bör gälla, alldeles oavsett i vilket lands sjöräddningsregion som den är belägen. En räddningsoperation inom ett visst lands SRR måste inte nödvändigtvis innebära att fartyget som har de räddade ombord, måste avvika avsevärt från sin bestämda rutt och gå långa sträckor för att nå en hamn i det land som ansvarat för själva räddningsinsatsen om det finns andra lämpliga platser i andra länder som är betydligt bättre belägna. Vidare påtalar man i dokumentet att uppgifterna om incidenten med Le Diamant inte i alla avseenden är helt korrekta, men man går inte in på någon närmare beskrivning av händelsen. Man beskriver också den nuvarande situationen på Malta vad avser debarkering av räddade personer blev räddade personer debarkerade och mottagna på Malta. Med hänsyn till detta och Maltas totala befolkning var detta ett stort problem på Malta. Man anser vidare att de nu tillämpliga regelverken (SOLAS V/33 och SAR-konventionens annex paragraf 3.1.9) om debarkering av räddade personer inte ger en klar bild av hur detta skall ske. Man föreslår en ny text i dessa regler som klart går emot de av Spanien och Italien framförda förslagen till ändringar i dessa. Innebörden är att alla inblandade länder skall samarbeta för en snabb debarkering för att försäkra att befälhavare är befriade från sina skyldigheter så snart som möjligt och att man för att uppnå detta syfte skall alla involverade försäkra att debarkering sker i den närmaste hamn som kan betraktas som a place of safety. Malta anför också att det är fel tågordning att diskutera detta i FSI innan det har diskuterats i COMSAR. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Se kommentarer under brief till dokument 17/15/1. Svensk hållning: Se svensk hållning under dokument FSI 17/15/1. 14/10 + Secretariat Outcome of MSC 86 and FSI 17 14/10/1 Italy and Spain Proposal of amendments to the International Conventions for the Safety of life at sea, 1974 and Maritime Search and Rescue, 1979, as amended Christer Waldegren och Mats Hammander: Sammanfattning av frågeställningen: Dokumentet är en beskrivning av IMO Secretariat avseende frågor som diskuterats vid MSC 86 och FSI 17 och hanteras av COMSAR 14 under agendapunkt 10 Measures to protect the safety of persons rescued at sea och hänvisar till inlagor från Spanien och Italien (FSI 17/15/1) och Malta (FSI 17/15/2). Frågorna har sitt ursprung i de fleråriga diskussionerna kring hanteringen av flyktingfrågor och om/illegal invandring till bl.a. ovan nämnda länder. I de nämnda inlagorna från Spanien/Italien och Malta ifrågasätts inte längre undsättningen av människor som Search and Rescue, utan i stället den geografiska tolkningen av Place of Safety utifrån det land som ansvarar för SAR, respektive det land som leder insatsen, vilket kan vara olika. Spanien och Italien fokuserar bl.a. på det land som är ansvarigt för området där räddningsoperationen genomförts, andra länder längs routen för fartyget som räddat människorna, deras nationalitet och var man (om detta är känt) kommer från. Malta däremot, ett litet land med ett stort ansvarsområde för sjöräddning, tar emot ett stort antal människor som räddats i områden vilka ligger avsevärt närmare places of safety i annat land och som därför på kortare tid skulle kunna nås av det fartyg som räddat de nödställda, samt att det skulle innebära mycket kortare avvikelse från sin planerade resa. Ovanstående synsätt är också skillnaden i ländernas inlagor. Malta ifrågasätter dessutom om FSI skulle vara rätt forum att diskutera dokumenten, samt pekar på att MSC 84 beslutat att COMSAR skall vara lead i frågan. 21

22 Malta anser också med hänvisning till SOLAS och SAR-konventionen att dessa inte ger någon tydlig förklaring, angående ansvaret för disembarkeringen av räddade personer, ifråga om det land som är SARansvarig för området, samt att detta land inte nödvändigtvis är bäst lämpat att genomföra disembarkeringen av de räddade. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige har haft aktiv del i diskussionerna sedan Tampa -händelsen där Australien vägrade ta emot de räddade. Dessa diskussioner låg bl.a. också till grund för ändringar i SOLAS och SAR-konventionen. Vi har också deltagit i arbetet inom EU där inte minst Spanien agerat för förändringar tidigare. Förslag till svensk hållning: Att rädda nödställda till sjöss och lämna av dem till en place of safety är sjöräddning. Att ett land med ansvar för en viss region är ansvarigt för räddningsinsatsen är också klart. Inget av detta ifrågasätts i dokumenten. Det man vill åstadkomma är tillägg/ändringar till SOLAS och SAR-konventionen avseende valet av Place of Safety för att lämna av de räddade. Till viss del är bakgrunden till frågorna föremål för diskussioner inom EU kopplat till den ström av flyktingar som existerar primärt i Medelhavet. Som tidigare nämnts är Sverige av den uppfattningen att sjöräddning är och ska vara separerat från gränskontroll och flyktingproblematik. Det är viktigt för Sverige att principen om att inte ta hänsyn till status eller nationalitet vid sjöräddningsinsatsen vidmakthålls därav har egentligen Sverige inget intresse av att ändra regelverket. Spaniens och Italiens förslag är bredare vad gäller ansvaret. Man pekar på alla olika berörda för att kunna bli av med hanteringen. Dock strider deras formuleringsförslag inom parentes om nationalitet och var ifrån man kommer, i förhållande till SOLAS V/33 para 1 This obligation to provide assistance applies regardless of the nationality or status of such persons or the circumstances in which they are found regardless of the nationality or status of such persons or the circumstances in which they are found. Malta däremot fokuserar som anges ovan på alternativet som place of safety i annat land som ligger närmare i tid och distansmässigt i förhållande till plats i SAR-ansvarigt land. Om något av alternativen skall stödjas bör det i så fall vara Maltas. Jag föreslår att vi lyssnar av andra nord- och västeuropeiska länders syn. Norge t.ex. har utifrån Tampa genom åren varit en stark aktör i COMSAR. (Maltas förslag skulle innebära att ett fartyg som tar ombord räddade inte måste tillrygga så lång tid och distans i onödan.) 22