09:00-12:00 KS tema 2015 World Trade Center, Högskolans lokal 13:00-15:30 Ärende 2-17 KS Sessionssal

Transkript

1 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kommunstyrelsen (3) Box Halmstad Tfn: E-post: Plats: Kommunstyrelsens sessionssal Sammanträdesdatum Tid: 09:00-12:00 KS tema 2015 World Trade Center, Högskolans lokal 13:00-15:30 Ärende 2-17 KS Sessionssal Ordförande: Henrik Oretorp Sekreterare: Mikael Daxberg

2 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kommunstyrelsen (3) ÄRENDEN Tid Sida 1 KS 2015/0101 KS tema Delaktighet för funktionsnedsatta Pernilla Thornberg-Berner, Peter Siljerud, Futerwise AB 09: Val av justerare 3 Godkännande av dagordning 4 KS KS 2015/0026 Ekonomirapporter Återrapportering av åtgärdsplaner Ola Wall, Stefan Sorpola 13: KF KS 2014/0339 Ansökan om lån - Stiftelsen Hertz minne Ola Wall 14 6 KS KS 2013/0563 Kustvattenråd Halland Ellinor Waldemarson 13: KS KS 2015/0383 Avtal med Hallandstrafiken Sabina Andersson 13: KS KS 2011/0567 Till- och ombyggnad Hallands museum Niklas Ohlin 13: KS KS 2015/0592 Ny förskola kv Hjorten, Linehed Niklas Ohlin 13: KS KS 2015/0540 Nästa fas i e-hälsoarbetet Andreas Tylenius, Thomas Wollentz 13:50 106

3 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kommunstyrelsen (3) ÄRENDEN Tid Sida 11 KS KS 2015/0535 Remittering av motion - Norrekatt/Bastionen KS KS 2015/0051 Kommunstyrelsens verksamhetsplan 2016 Joakim Norström, Angela Kristiansson, Peter Ljungman 14: F I K A 13 KS KS 2015/0040 Delegationsbeslut samhällsbyggnadskontoret 14 KS KS 2015/0035 Kommunberedningen Henry Bengtsson 15 KS KS 2015/0035 Information från utskotten 16 KS KS 2015/0035 Information från ordföranden och kommunchefen 17 KS KS 2015/0016 Övriga frågor

4 Ärende 1 1(2) Information Diarienummer: KS 2015/0101 Version:1.0 Beslutsorgan: KS Utvecklingsavdelningen Pernilla Thornberg-Berner E-post: pernilla.thornberg-berner@halmstad.se Telefon: Tematiskt arbete 5 Teknikutveckling och framtiden Frågeställningar Digitalisering, teknikutveckling och framtiden utifrån delaktighet för funktionsnedsatta. Dagen inleds med inspirationsföreläsaren Peter Siljerud inspiratör och omvärldsanalytiker (VD Futerwise AB) som har arbetat med trendspaning och framtidsforskning i över 10 år. Därefter presentation av nuläge och behov utifrån ett regionalt och lokalt perspektiv följt av utmaningar inför framtiden. Efter presentationerna kommer Kommunstyrelsen att diskutera: Hur kan Kommunstyrelsen bidra till och skapa förutsättningar för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning, med stöd av digitalisering? Hur kan Kommunstyrelsen stödja nämnder/styrelser/förvaltningar/bolag utifrån de gemensamma utmaningarna? Bakgrund I Planeringsdirektiv med budget för Halmstads kommun beskrivs kommunstyrelsens tematiska arbete under övriga prioriteringar Halmstad- den inkluderande kommunen och ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Där beskrivs att det ska tas fram möjliga åtgärder på såväl kort sikt som lång sikt. 1

5 Effektmålet för temaåret på längre sikt är en inkluderande kommun utifrån delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Mål och syfte med temaåret 2015 är att med fokus på funktionsnedsatta och delaktighet: Skapa en gemensam kunskapsbas och ta fram åtgärder som kan genomföras. Temaåret innebär också att ta fram förslag till åtgärder som kan innebära omprioriteringar, nya resurser eller som av andra skäl kräver beslut av kommunfullmäktige antingen inom ramen för Planeringsdirektiv med budget eller genom särskilt ärende. Därutöver ska arbetsformer identifieras för att arbeta över nämnds- och bolagsgränserna på ett bra vis. Under 2015 kommer det genomföras en rad olika tematillfällen (6 stycken) med olika inriktningar kopplat till funktionsnedsatta och delaktighet. Hittills under året har följande delar avhandlats i KS: universell design och tillgänglighet, utbildning för alla, en inkluderande arbetsmarknad och sysselsättning samt kultur, idrott och rekreation. Som en del av temaåret har det även genomförts en studieresa för KS till Borås och Göteborg. Parallellt med detta arbete i KS genomförs det tillsammans med förvaltningarna ett uppdrag där kunskapen som tas fram under året ska landa i konkreta insatsförslag på kort och lång sikt. Det har även genomförts en ordförandeträff som mynnade ut i ett följduppdrag där nämnderna kommer diskutera hur man tar sig an detta sakområde. Det har genomförts en dialog med gruppen Guldfiskarna utifrån deras erfarenheter av att leva i Halmstads kommun som utvecklingsstörda. Sista halvan av 2015 genomföras en mässa och en för året avslutande workshop för att sy ihop helheten genomförs den 30 november Föredragningens syfte Skapa en gemensam kunskapsbas och identifiera behov som vi behöver fokusera på i Halmstads kommun. 2

6 Ärende 4 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KLU 169 KS 2015/0026 Ekonomirapporter 2015, Återrapportering av åtgärdsplaner Beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår lägga inkomna åtgärdsplaner från barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och hemvårdsnämnden till handlingarna. 2. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beviljar hemvårdsnämndens hemställan om att vara i ekonomisk balans senast vid bokslutet Ärendet Kommunstyrelsen konstaterade vid sitt sammanträde den 26 maj 2015 att kommunens ekonomiska prognoser visar att Halmstads kommun inte kommer att klara det lagstadgade balanskravet vid året slut. Orsaken till att kommunen inte uppfyller balanskravet vid årets slut beror till största del på att kommunens kärnverksamheter prognostiserats överskrida angivna budgetramar. Delårsrapport 1, 2015 pekar på att barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och hemvårdsnämnden sammanlagda prognostiserade budgetunderskott är större än 90 Mkr. Kommunstyrelsen beslutade med anledning av nämndernas ekonomiska prognos att barnoch ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och hemvårdsnämnden vid delårsbokslutet ska inkomma med åtgärdsplaner som visar hur berörda nämnder arbetar med att reducera årets förväntade negativa budgetavvikelser och hur de ska komma i ekonomisk balans senast bokslut Målet med vidtagna åtgärdsplaner är i första hand att nämnderna redovisar att de vidtar åtgärder för att underskotten inte ska återupprepas år 2016, det vill säga att budgeten är i balans Därutöver syftar åtgärdsplanerna till att nämnderna enligt kommunens Riktlinjer för ekonomistyrning och god ekonomisk hushållning, ska agera för att återställa årets överskridande. Barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och hemvårdsnämnden har alla inkommit med planer som beskriver att de förväntar sig att det ekonomiska resultatet för år 2016 ligger inom beslutade budgetramar. Hemvårdsnämnden har inkommit med en hemställan om att återställa 2015 år prognostiserade underskott senast vid bokslut 2018, övriga nämnder planerar att återställa 2015 års underskott vid bokslut 2017.

7 Ärendets beredning Stadskontoret har berett ärendet. BU , Budgetuppföljning med delårsrapport 2 (BU 2015/0002) HN , Åtgärdsplan Ekonomi (HN 2015/0324) SN , Ekonomisk åtgärdsplan med anledning av prognostiserat negativt helårsresultat i delårsrapport 1, 2015 (SN 2015/0003) UAN , Ekonomisk åtgärdsplan med anledning av prognostiserat negativt helårsbokslut (UAN 2015/0327) Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår lägga inkomna åtgärdsplaner från barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och hemvårdsnämnden till handlingarna. 2. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beviljar hemvårdsnämndens hemställan om att vara i ekonomisk balans senast vid bokslutet Beslutsgång Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Mikael Daxberg Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén

8 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KS 2015/0026 Version: 1,0 Beslutsorgan: KS Avdelningen för ekonomi och styrning Ola Wall E-post: Telefon: Tjänsteskrivelse Åtgärdsplaner med anledning av nämndernas ekonomiska prognos Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår lägga inkomna åtgärdsplaner från barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och hemvårdsnämnden till handlingarna. 2. Kommunstyrelsen beviljar hemvårdsnämndens hemställan om att vara i ekonomisk balans senast vid bokslutet Sammanfattning Kommunstyrelsen konstaterade vid sitt sammanträde den 26 maj 2015, att kommunens ekonomiska prognoser visar att Halmstads kommun inte kommer att klara det lagstadgade balanskravet vid året slut. Orsaken till att kommunen inte uppfyller balanskravet beror till största del på att kommunens kärnverksamheter prognostiseras uppvisa stora underskott i förhållande till angivna budgetramar. Kommunstyrelsen beslutade med anledning av nämndernas ekonomiska prognos, att barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och hemvårdsnämnden vid delårsbokslutet skulle inkomma med åtgärdsplaner som visade hur berörda nämnder arbetar med att reducera årets förväntade negativa budgetavvikelse och hur de ska komma i ekonomisk balans senast bokslut Barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och hemvårdsnämnden har alla inkommit med planer, som beskriver att de förväntar sig att det ekonomiska resultatet för år 2016 ligger inom beslutade ramar. Angående återställandet av 2015 års prognostiserade underskott har hemvårdsnämnden inkommit med en hemställan om att återställa 2015 år prognostiserade underskott senast bokslut 2018, övriga nämnder planerar att återställa årets underskott vid bokslut

9 Skulle det vid bokslutet 2015 visa sig att kommunen inte uppfyller det lagstadgade balanskravet ska fullmäktige anta en särskild åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. Beslutade åtgärdsplaner från barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och hemvårdsnämnden på över 80 Mkr är mer än tillräckligt för återställa nuvarande prognostiserade underskottet. Dessa planer kan således ligga till grund för kommunens åtgärdsplan för ett återställande. Ärendet Bakgrund Kommunstyrelsen konstaterade vid sitt sammanträde den 26 maj 2015 att kommunens ekonomiska prognoser visar att Halmstads kommun inte kommer att klara det lagstadgade balanskravet vid året slut. Orsaken till att kommunen inte uppfyller balanskravet vid årets slut beror till största del på att kommunens kärnverksamheter prognostiseras överskrida angivna budgetramar. Delårsrapport 1, 2015 pekar på att barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och hemvårdsnämnden sammanlagda prognostiserade budgetunderskott är större än 90 Mkr. Kommunstyrelsen beslutade med anledning av nämndernas ekonomiska prognos att barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och hemvårdsnämnden vid delårsbokslutet ska inkomma med åtgärdsplaner som visar hur berörda nämnder arbetar med att reducera årets förväntade negativa budgetavvikelse och hur de ska komma i ekonomisk balans senast bokslut Målet med vidtagna åtgärsplaner är i första hand att nämnderna redovisar att de vidtar åtgärder för att underskotten inte ska återupprepas år 2016, det vill säga att budgeten är i balans Därutöver syftar åtgärdsplanerna till att nämnderna enligt kommunens Riktlinjer för ekonomistyrning och god ekonomisk hushållning, ska agera för att återställa årets överskridande. Analys, förslag och motivering Målet med upprättade åtgärdsplaner är: 1. Nämnden uppvisar att det ekonomiska resultatet för år 2016 ligger inom beslutad budget. 2. Nämnden uppvisar en plan på hur de framöver ska återställa 2015 års prognostiserade underskott (resultatbalansering). Barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och hemvårdsnämnden har alla inkommit med planer som beskriver att de förväntar sig att det ekonomiska resultatet för år 2016 ligger inom beslutade budgetramar. Hemvårdsnämnden har inkommit med en hemställan om att återställa 2015 år prognostiserade underskott senast vid bokslut 2018, övriga nämnder planerar att återställa 2015 års underskott vid bokslut

10 Nedanstående sammanfattning av inkomna åtgärdsplaner visar vilka år nämnderna planerar att återställa 2015 års underskott Ekonomiska konsekvenster (Mkr) Nämnd SUMMA Barn- och ungdomsnämnd 7,0 4,0 11,0 Hemvårdsnämnd 0,0 0,0 4,9 31,0 35,9 Socialnämnd 1,0 3,0 6,0 10,0 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 0,0 13,8 11,4 25,2 SUMMA 1,0 23,8 26,3 31,0 82,1 Balanskrav Kommunallagen stadgar att kommunen för ett räkenskapsår måste redovisa högre intäkter än kostnader. I lagen anges att ett negativt resultat ska återställas under de tre närmast följande åren. Ett underskott år 2015 skall vara återställt senast vid utgången av år Kommunen prognostiserar vid delårsbokslutet att inte kunna uppfylla det lagstadgade balanskravet, som innebär att intäkter ska vara lika med eller högre än kostnader. Det prognostiserade balanskravresultat beräknas uppgå till 30 Mkr. Skulle det vid bokslutet 2015 visa sig att kommunen inte uppfyller det lagstadgade balanskravet ska fullmäktige anta en särskild åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. Planen ska innehålla genomtänkta och genomförbara åtgärder för att täcka hela det belopp som ska regleras och det skall framgå när åtgärderna genomförs. Åtgärdsplanen ska följas upp kontinuerligt och återrapportering skall ske till fullmäktige om planen inte hålls. Ovanstående beslutade åtgärdsplaner från barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och hemvårdsnämnden på över 80 Mkr är mer än tillräckligt för återställa nuvarande prognostiserade underskottet. Nämndens planer kan således ligga till grund för kommunens åtgärdsplan för hur ett återställande kan ske i fall kommunen inte uppfyller det lagstadgade balanskravet vid bokslut Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen Stadskontoret har berett ärendet. BU , Budgetuppföljning med delårsrapport 2 (BU 2015/0002) HN , Åtgärdsplan Ekonomi (HN 2015/0324) SN , Ekonomisk åtgärdsplan med anledning av prognostiserat negativt helårsresultat i delårsrapport 1, 2015 (SN 2015/0003) UAN , Ekonomisk åtgärdsplan med anledning av prognostiserat negativt helårsbokslut (UAN 2015/0327) 3

11 Andra grupper - Fackliga organisationer - Lista över bilagor 1. Sammanfattning av inkomna åtgärdsplaner För stadskontoret Henry Bengtsson Kommunchef Stefan Sorpola Ekonomichef 4

12 Ekonomiska konsekvenster (Mkr) Nämnd SUMMA Barn- och ungdomsnämnd 7,0 4,0 11,0 Hemvårdsnämnd 0,0 0,0 4,9 31,0 35,9 Socialnämnd 1,0 3,0 6,0 10,0 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 0,0 13,8 11,4 25,2 SUMMA 1,0 23,8 26,3 31,0 82,1

13 Åtgärdens genomförande Ekonomiska konsekvenster (Mkr) Nämnd Sektor/område/avdelning/enhet Förslag till åtgärd Konsekvensbeskrivning (sannolik, tveksam, stor osäkerhet) BUN Underskott -11,0 BUN Grundskola och barnomsorg Åtgärder för att reducera budgetavvikelsen kommer att genomföras under 2016 och 2017 och beslut om åtgärder ingår i Verksamhetsplan med budget Inom administrationen stöd och service ökar trycket i och med att verksamheten växer med fler anställda och enheter som behöver stöd från ekonomi, HR, utveckling och sannolik 7,0 4,0 I budgetarbetet 2016 har samtliga förvaltningsgemensamma planerings-avdelning. Bristen på förskoleplatser och kostnader granskats i syfte att hitta och föreslå möjliga kostnadsminskningar samtidigt som hänsyn ska tas till volymökningar, förändrade lagkrav och verksamhetsmål. Besparingar kommer att göras inom ledning, adminstration arbetsmiljöproblem i kombination med högre lagkrav innebär merarbete. Behovet att utöka stödet är större än vad som planeras för i budget Förvaltningen ser över arbetssätt och mål samt prioriteringar för adminstration och stöd och service genom att inte utöka personal och insatser i stöd till verksamheten. Kan innebära minskad service och så hög omfattning som den växande verksamheten kräver. avlastning till verksamhetens chefer och övrig personal. Anpasssning och förändring av Särskolans organisation innebär lägre kostnader Skolskjutskostnaderna fortsätter att minska vilket är en effekt av tidigare påbörjat effektiviseringsarbete. Högre prognstosticerade intäkter från MIgrationsverket och barnomsorgsintäkter bidrar också till att hålla nere nettokostnadsökningen. BUN Prognostiserat Budgetunderskott 11,0 7,0 0,0 BUN SUMMA ÅTGÄRDER 0,0 7,0 4,0 11,0 HN Underskott -43,0-42,7-56,8-42,1 HN Budgetjusteringar och budgettillskott 0,0 25,4 29,5 34,8 HN Särskilt boende insatser för att minska sjuktal, personaltäthet Ökade frisktal innebär kvalitetsökning för personal och kund, bl a pga att kontinuiteten för kund stärks. Minskad täthet (bemanning) kan leda till ökad stress och upplevd sämre kvalitet för kund. HN Hemtjänst insatser för att minska sjuktal, förändrade arbetssätt m teknik, schemaläggning HN Hemsjukvård o Förebyggande verksamhet insatser för att minska sjuktal, förändrade arbetssätt m teknik, reducering ej lagstyrd förebyggande vht, lägre serviceåtagande för natt-/larmpatruller Ökade frisktal innebär kvalitetsökning för personal och kund, bl a pga att kontinuiteten för kund stärks. Teknikutveckling, framförallt mobila arbetssätt, innebär effektiviseringar då det möjliggör åtkomst till information och möjlighet till viss dokumentation "på fältet". Översyn schemaläggning/planering kan ge effektiviseringar, men upplevelse av stress. Ökade frisktal innebär kvalitetsökning för personal och kund, bl a pga att kontinuiteten för kund stärks. Ambitionsnivån i förebyggande arbetet för äldre sänks betydligt, genom att utbud av aktiviteter minskar liksom det stöd som kan ges kund. Teknikutveckling, framförallt mobila arbetssätt, innebär effektiviseringar då det möjliggör åtkomst till information och möjlighet till viss dokumentation "på fältet". Inställelsetider kan förlängas vilket påverkar kvalitet. sannolik 0,0 1,9 5,0 5,0 sannolik 3,8 4,2 6,2 6,2 tveksam 1,9 8,6 11,1 11,1 HN Förvaltningsövergripande verksamhet översyn avgifter, vakanshållningar Ytterligare tjänster avgiftsbeläggs och vissa subventioner tas sannolik 1,4 2,6 9,8 15,9 bort. Följden blir att vissa kunder (med betalningsförmåga) betalar mer för sin vård och omsorg. HN Prognostiserat Budgetunderskott 35,9 0,0 0,0 0,0 HN SUMMA ÅTGÄRDER 0,0 0,0 4,9 31,0 35,9 SN Underskott -10,0 SN Avdelningen för boende och korttid (Avd. BoK) Inom ramen för omställningsarbete på BoK från vårdande till stödjande förhållningssätt frigöra gruppbostadsplatser Ingen medarbetare bedöms bli övertalig då förvaltningen har en ständigt rekryteringsbehov. Brukarkonsekvenserna kan inte bedömas på övergripande nivå då de personliga behoven varierar. sannolik 2,0 SN Hela organisationen Minska kostnaderna för sjukfrånvaron tveksam 0,5 1,0 SN Avdelningen för boende och korttid (Avd. Styra om fritidsverksamhet till användning av föreningars Ingen medarbetare bedöms bli övertalig då förvaltningen har sannolik 1,0 1,0 BoK) befintliga utbud en ständigt rekryteringsbehov. Ambitionen med detta är attskapa förutsättningar ökad inkludering. SN Avdelningen boende och korttid (Avd. BoK) och Vuxenavdelningen (Avd. Vua) Genomlysning av bemanningen på gruppbostäderna i syfte att säkerställa att personalscheman motsvarar behoven. Ingen medarbetare bedöms bli övertalig då förvaltningen har en ständigt rekryteringsbehov. Brukarkonsekvenserna kan inte bedömas på övergripande nivå då de personliga behoven varierar. Viss ökad arbetsbelastning för medarbetare i administrationen. SN Administration Översyn av administrationen samt vakanshållningar i administration. sannolik 1,0 1,5 2,0 SN Prognostiserat Budgetunderskott 10,0 0,0 0,0 SN SUMMA ÅTGÄRDER 1,0 3,0 6,0 10,0 UAN Underskott 651 Gymnasiet -32,4 UAN Underskott 661 Vuxenutbildningen -2,7 UAN Halmstads Utbildning Ej återbesättning av skolchefstjänst sannolik 0,6 0,0 0,0 UAN Halmstads Utbildning Minskade övergripande kostnader sannolik 2,2 2,2 UAN Kattegattsgymnasiet Minskad bemanning** Ökad arbetsbelastning, större undervisningsgrupper, tveksam 3,2 3,2 3,4 minskad stödundervisning, risk för minskad måluppfyllelse UAN Kattegattsgymnasiet Minskade övergripande kostnader sannolik 1,0 1,0 1,0 UAN Sannarpsgymnasiet Minskad bemanning** Ökad arbetsbelastning, större undervisningsgrupper, tveksam 1,8 1,6 1,5 minskad stödundervisning, risk för minskad måluppfyllelse UAN Sannarpsgymnasiet Minskade övergripande kostnader sannolik 0,2 0,2 0,2 UAN Sturegymnasiet Minskad bemanning** Ökad arbetsbelastning, större undervisningsgrupper, tveksam 2,6 2,4 2,6 minskad stödundervisning, risk för minskad måluppfyllelse UAN Sturegymnasiet Minskade övergripande kostnader sannolik 0,5 0,5 0,5 UAN Vuxenutbildningen Minskade övergripande kostnader sannolik 2,7 UAN Prognostiserat Budgetunderskott 25,2 0,0 0,0 UAN SUMMA ÅTGÄRDER 0,0 13,8 11,4 25,2 ** Åtgärdens genomförande klassificeras som tveksam utifrån osäkerhet kring elevens val och framtida utbud hos fristående aktörer. sannolik

14 Ärende 5 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KLU 170 KS 2014/0339 Ansökan om lån - Stiftelsen Hertz minne Beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige bevilja ett lån uppgående till kronor till Stiftelsen Hertz Minne. Lånet sker på marknadsmässiga villkor. Ärendet Stiftelsen Hertz Minne tillhör kategorin lokalhållande föreningar som hyr ut lokaler till föreningsliv, enskilda familjehögtider och liknande. För detta erhåller stiftelsen bidrag från kommunen som ett stöd till de föreningar som tillhandahåller lokaler för olika samhälleliga aktiviteter. Stiftelsen Hertz Minne har till Halmstads kommun ursprungligen inkommit med en ansökan om ett kommunalt räntefritt och amorteringsfritt lån på kronor. Lånet skulle användas som finansiering till underhåll av tak, avvattning av tak, målning och elinstallationer. Stiftelsen Hertz Minne har efterhand kompletterat och förändrat sin ansökan till Halmstads kommun. Kapitalbehovet nu är kr och amortering och ränta sker enligt kommunens villkor. Stiftelsen har enligt ansökan gjort försök att låna av banker men på grund av fastighetens stiftelsekonstruktion har bankerna inte bedömt att fastigheten utgör en acceptabel säkerhet för eventuella lån. Lånet ska användas som finansiering till asfalteringsarbeten och kalkning av fasaden. Stiftelsen anser att dessa reparationer är av mer omfattande karaktär och inte ryms inom stiftelsens normala underhåll. Vidare bedömer stiftelsen att om dessa åtgärder kan genomföras så behöver inget större fastighetsunderhåll genomföras under överskådlig tid. Ärendets beredning Stadskontoret har berett ärendet. KS Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ärendet för ytterligare beredning då Stiftelsen Hertz Minne inkommit med komplettering till sin tidigare ansökan. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige bevilja ett lån uppgående till kronor till Stiftelsen Hertz Minne. Lånet sker på marknadsmässiga villkor.

15 Beslutsgång Anders Rosén yrkar avslag på stadskontorets förslag. Ordföranden yrkar bifall till stadskontorets förslag. Ordföranden ställer proposition och finner att utskottet bifaller stadskontorets förslag. Reservation Anders Rosén (s), Michael Svensson (s) och Sofia Levin (s). Vid protokollet Mikael Daxberg Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén

16 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KS 2014/0339 Version: 2,0 Beslutsorgan: KF Avdelningen för ekonomi och styrning Ola Wall E-post: Telefon: Tjänsteskrivelse Ansökan om lån Stiftelsen Hertz Minne Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige bevilja ett lån uppgående till kronor till Stiftelsen Hertz Minne. Lånet sker på marknadsmässiga villkor. Sammanfattning Stiftelsen Hertz Minne har till Halmstads kommun inkommit med en ansökan som efterhand kompletterats och förändrats om ett kommunalt lån om kr enligt kommunens lånevillkor. Lånet ska användas som finansiering till asfalteringsarbeten och kalkning av fasaden. Normalt bör löpande underhåll finansieras inom stiftelsens egna medel eller genom användning av kommunens gjorda avsättning till de lokalhållande föreningarnas reperationer och underhåll. Stiftelsen anser att dessa reperationer är av mer omfattande karaktär och inte ryms inom stiftelsens normala underhåll. Stiftelsen har enligt ansökan gjort försök att låna av banker men på grund av fastighetens stiftelsekonstruktion har bankerna inte bedömt att fastigheten utgör en acceptable säkerhet för eventuella lån. Stiftelsens ekonomiska ställning bedöms i dagsläget som svag, samtidigt har stiftelsen kontinuerligt amorterat och betalt räntor till kommunen på tidigare upptagna lån. Stiftelsen gör i dagsläget bedömningen att framtida fastighetsunderhåll kan ske inom ordinarie drift inom en överskådlig framtid. Ärendet 1

17 Bakgrund Stiftelsen Hertz Minne tillhör kategorin lokalhållande föreningar som hyr ut lokaler till föreningsliv eller enskilda familjehögtider och liknande. För detta erhåller stiftelsen bidrag från kommunen som ett stöd till de föreningar som tillhandahåller lokaler för olika samhälleliga aktiviteter. Stiftelsen Hertz Minne har till Halmstads kommun ursprungligen inkommit med en ansökan om ett kommunalt räntefritt och amorteringsfritt lån på kronor. Lånet skulle användas som finansiering till underhåll av tak, avvattning av tak, målning och elinstallationer. Stiftelsen Hertz Minne har efterhand kompletterat och förändrat sin ansökan till Halmstads kommun och stiftelsen kan se att kapitalbehovet nu är kr och stiftelsen kan tänka sig att tänka sig att amortera och erlägga ränta enligt kommunens villkor. Stiftelsen har enligt ansökan gjort försök att låna av banker men på grund av fastighetens stiftelsekonstruktion har bankerna inte bedömt att fastigheten utgör en acceptable säkerhet för eventuella lån. Lånet ska användas som finansiering till asfalteringsarbeten och kalkning av fasaden. Stiftelsen anser att dessa reperationer är av mer omfattande karaktär och inte ryms inom stiftelsens normala underhåll. Vidare bedömer stiftelsen att om dessa åtgärder kan genomföras så behöver inget större fastighetsunderhåll genomföras under överskådlig tid. Analys, förslag och motivering Stiftelsen Hertz Minne bildades i samband med kommunsammanslagningen Stiftelsen har som ändamål att förvalta och upplåta fastigheten Söndrum 3:20, Hertz Minne, i Söndrums socken som hembygdsgård för Söndrumsbygden samt upplåta densamma som samlingslokal för bygdens (kommundelens) föreningsliv och som lokal för familjefester och dylikt. Styrelsen i Stiftelsens Hertz Minne utses normalt av Söndrums hembygdsförening på föreningens ordinarie årsmöte. Enligt stiftelsens stadgar ska om hembygdsförening upphör eller begär det stiftelsens styrelse väljas av Halmstads kommunfullmäktige. Stiftelsen lämnar årligen en redovisning över sin ekonomi till fastighetskontoret. Stadskontoret har analyserat föreningens ekonomi och av redovisningen framgår att omsättningen 2014 uppgick till cirka kronor, varav kronor utgjordes av kommunalt bidrag. Verksamheten redovisar för år 2014 ett positivt resultat på cirka kr, och åren dessförinnan var underskottet varit negativa cirka kr respektive cirka kr. I likhet med flera andra lokalhållande föreningar är stiftelsen helt beroende av kommunalt driftbidrag. Av driftbidraget avsätts av kommunen årligen 10 procent i en underhållsfond för reperationer och underhåll. Denna underhållsfond som får disponeras av föreningen/stiftelsen för löpande underhåll och reperationer uppgick vid bokslutet 2014 till cirka kr. Stiftelsen har idag två lån från Halmstads kommun som erhållits dels för ombyggnader av kök i fastigheten (2005, kr), samt för energieffektiviseringar (2008, kr). Den aktuella återstående skulden vid senaste årsskifte 2014 uppgick till kronor, vilket innebär att föreningen amorterat kr på ursprunglig skuld. 2

18 Stiftelsen har kontinuerligt amorterat och betalt räntor till kommunen på tidigare upptagna lån. Kommunen har tidigare endast lånat ut medel till lokalhållande föreningar vid större ombyggnationer eller för energibesparande åtgärder vilket minskat den lokalhållande föreningens löpande kostnader. Stiftelsen har enligt ansökan gjort försök att låna av banker men på grund av fastighetens stiftelsekonstruktion har bankerna inte bedömt att fastigheten utgör en acceptable säkerhet för eventuella lån. Stiftelsens ekonomiska ställning bedöms i dagsläget som svag, samtidigt har stiftelsen kontinuerligt amorterat och betalt räntor till kommunen på tidigare upptagna lån. Stiftelsen gör i dagsläget bedömningen att framtida fastighetsunderhåll kan ske inom ordinarie drift inom en överskådlig framtid. Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen Stadskontoret har berett ärendet. KS Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ärendet för ytterligare beredning då Stiftelsen Hertz Minne inkommit med komplettering till sin tidigare ansökan. Andra grupper - Fackliga organisationer - Lista över bilagor 1. Låneansökan från Stiftelsen Hertz Minne 2. Komplettering av ansökan om lån från Stiftelsen Hertz Minne 3. Årsredovisning Stiftelsen Hertz Minne

19 För stadskontoret Henry Bengtsson Kommunchef Stefan Sorpola Ekonomichef 4

20 Låneansökan Stiftelsen Hertz Minne Fastigheten Söndrum 3:20 Hertz Minne är hundra år. Då den byggdes var syfte ett s.k. fattighus för Söndrums kommun. Byggnaden har under åren använts för olika ändamål. I samband med kommunsammanslagningen år 1974 bildades stiftelsen Hertz Minne. Syftet med stiftelsen är att upplåta fastigheten som samlingslokal för föreningsliv familjefester o dylikt. Fastigheten är nu i stort behov av underhåll av tak, avvattning av tak, målning och elinstallationer till en beräknad kostnad av 500 kkr. Syftet är att vidmakthålla/öka värdet i fastigheten. Denna kostnad/investering kan inte innehållas i stiftelsen budget. Kostnad för slitage på lösöre och inredning ökar med antal aktiviteter och uthyrning. Uppmärksammas bör också att mycket ideellt arbete utförs av dagens styrelse. Stiftelsen mål är att fastigheten skall vara en attraktiv möteplats för olika aktiviteter så att intäkter erhålls och kostnader för drift och årligt underhåll kan genomföras. För att stiftelsen mål och vision skall kunna genomföras krävs ett ränte- och amorteringsfritt lån på 500 kkr. Eftersom det finns ett intresse, bl.a. från kommunen, att förvärva överloppsmark från stiftelsen finns det säkerhet för beloppet. Kontakt med kommerskollegium kommer att tas i syfte att erhålla tillstånd för en försäljning. En fräsch byggnad ökar värdet då detta skall genomföras vilket säkerställer Stiftelsen långsiktiga verksamhet. Stiftelsen styrelse anser sig inte kunna medverka till att fastigheten förfaller och minskar i värde på grund av eftersatt underhåll och överväger därför att ställa sina platser till förfogande om en lösning inte kan åstadkommas. Hur val av ny styrelse ska ske framgår av stiftelsens stadgar. Halmstad Roland Adler Ordförande Stiftelsen Hertz Minne

21 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen U o l f / 033^) Stiftelsen Hertz Minne c/o Kjell Pihl Kullavägen 18 B Halmstad Kommunstyrelsen Box Halmstad Stiftelsen Hertz Minne - komplettering av ansökan om lån. Inför kommunstyrelsens behandling av Stiftelsens Hertz Minnes begäran om att få uppta ett ränte- och amorterings fritt lån önskar stiftelsen framföra kompletterande uppgifter. Det faktum att fastigheten Hertz Minne ägs av en stiftelse, vars enda ändamål enligt stadgarna är att hyra ut lokaler, innebär att fastigheten saknar ett formellt värde. Vi kan inte utan ändringar av stadgarna sälja av mark och långivare ser fastigheten som en tveksam säkerhet. Efter det att kommunstyrelsens ledningsutskott ställt sig negativa till att bevilja lån har vi undersökt möjligheterna att i bank uppta lån. Mot bakgrund av att stiftelsens verksamhet inte lämnar några större överskott och att fastigheten på grund av stiftelsekonstruktionen inte bedöms som en acceptabel säkerhet har man inte varit villiga att ge oss något lån. Stiftelsen är därför helt beroende av de inkomster som uthyrningen medför och de medel som kommunen ställer till förfogande. Vad vi vet är vi den enda lokalhällande organisationen i kommunen som har dessa begränsningar. Denna särställning anser vi bör kunna leda till att kommunen ser välvilligt på vår ansökan. För kommunens del innebär dessutom åtagandet mer än full säkerhet eftersom stiftelseurkunden och stadgarna innebär att kommunen blir huvudman för stiftelsen och därmed fastigheten om stiftelsen av någon anledning upphör. Vi har sedan den ursprungliga ansökan upprättades också gjort en djupare analys av byggnadens renoveringsbehov. I bästa fall kan det kostnadskrävande arbetet med nytt yttertak senareläggas något och eventuellt genomföras etappvis. För detta arbete arbetar vi dessutom med att via andra kanaler försöka få bidrag som hjälp till finansieringen. För att även klara av andra angelägna åtgärder såsom as fal teringsarbeten och kalkning av fasaden räknar vi med ett behov av kapitaltillskott på 250 tusen kronor. Detta är den summa vi bedömer att vi behöver låna för att klara fastighetsunderhållet under överskådlig tid. Genom ideella insatser under senare tid har vi kunnat genomföra det löpande underhållet till en förhållandevis låg kostnad. Vi arbetar också med en effektivare budgetuppföljning och hård prioritering av åtgärder. I detta ingår också att på ett mer medvetet sätt bygga upp en buffert genom fondering av medel för framtida mer krävande underhållsåtgärder. Med dessa åtgärder och det faktum att vi för närvarande har en god uthyrningsfrekvens, både av tillfälliga och fasta hyresgäster, bedömer vi att vi kommer att klara av de ökade kostnader som upptagande av nämnda lån innebär.

22 Sammanfattningsvis önskar vi således modifiera vår ansökan till att omfatta ett lån på kronor till goda, marknadsmässiga villkor. Våra argument är, såsom ovan utvecklats: att ägandet av Hertz Minne i form av en stiftelse är unik och innebär få eller inga möjligheter att på annat sätt finansiera större fastighetsåtgärder, att Halmstads kommun genom stiftelseurkund och stadgar har full säkerhet för lånet att vi bedömer att stiftelsen under överskådlig tid Idarar av att driva fastigheten på ett godtagbart sätt, utan ytterligare särskilda ekonomiska tillskott, förutom de vanliga bidragen att vi bedömer att stiftelsen klarar av den ökade kostnad som lånet medför För Stiftelsen Hertz Minne K cll Pihl omförande

23

24

25

26

27

28

29

30

31 Ärende 6 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KLU 171 KS 2013/0563 Kustvattenråd Halland Beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att Halmstads kommun ska medverka i Kattegatts kustvattenråd och underteckna överenskommelsen i bilaga Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen utser Susanne Åkerlund att föra kommunens talan i Kattegatts kustvattenråd och Anders Rosén som ersättare för tiden fram till ett nytt val sker i samband med ny mandatperiod. 3. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att kommunen representeras av en tjänsteman i kustvattenrådets styrgrupp. Tjänstemannen utses av samhällsbyggnadschefen. Ärendet Vattendirektivet är ett EU-direktiv som genom förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 2004:660 är införlivat i svensk lagstiftning. Enligt vattendirektivet ska allt ytvatten och grundvatten i Sverige uppnå god vattenkvalitet vad gäller ekologisk samt kemisk status. En viktig del i arbetet för att uppnå god status är att samverka med de aktörer som påverkar vattnet. Detta sker kring vattendragen i så kallade vattenråd. För kustvattnet kan kustvattenrådet fungera som en plattform för att diskutera gemensamma kustvattenfrågor. Frågan om att bilda ett kustvattenråd har diskuterats av Hallands kustkommuner under ett par år och 2013 anställdes en samordnare med placering på regionen för att skapa en organisation för ett kustvattenråd. I april 2015 hölls ett första så kallat rådslag där föreningar och verksamheter fick anmäla sig att ingå i kustvattenrådet. Tanken är att Hallands kustkommuner + Båstad kommun utgör grundpelarna i vattenrådet samt är de som står för finansieringen, 50 öre per kommuninvånare och år. Medverkan i Kattegatts kustvattenråd kommer kosta Halmstads kommun ca kr per år. Därtill arbetstid för tjänsteman och politiker sammanlagt ca timmar per år. Ärendets beredning Ärendet har behandlats av kommunekolog på samhällsbyggnadskontoret.

32 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att Halmstads kommun ska medverka i Kattegatts kustvattenråd och underteckna överenskommelsen i bilaga Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen utser en politisk representant att föra kommunens talan i Kattegatts kustvattenråd. Omval av politiker eller val av ny politiker sker varje mandatperiod. 3. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att kommunen representeras av en tjänsteman i kustvattenrådets styrgrupp. Tjänstemannen utses av samhällsbyggnadschefen. Beslutsgång Ordföranden (M) föreslår att beslutssats nr 2 lyder enligt följande: "Kommunstyrelsen utser Susanne Åkerlund att föra kommunens talan i Kattegatts kustvattenråd och Anders Rosén som ersättare för tiden fram till ett nytt val sker i samband med ny mandatperiod." Vid protokollet Mikael Daxberg Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén

33 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KS 2013/0563 Version: 1,0 Beslutsorgan: KS Planavdelningen, samhällsbyggnadskontoret Ellinor Waldemarson E-post: Telefon: Beslut om Kattegatts kustvattenråd Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens beslutar att Halmstads kommun ska medverka i Kattegatts kustvattenråd och underteckna överenskommelsen i bilaga Kommunstyrelsen utser en politisk representant att föra kommunens talan i Kattegatts kustvattenråd. Omval av politiker eller val av ny politiker sker varje mandatperiod. 3. Kommunstyrelsen beslutar att kommunen representeras av en tjänsteman i kustvattenrådets styrgrupp. Tjänstemannen utses av samhällsbyggnadschefen. Sammanfattning Enligt vattendirektivet ska allt ytvatten och grundvatten i Sverige uppnå god vattenkvalitet vad gäller ekologisk samt kemisk status. En viktig del i arbetet för att uppnå god status är att samverka med de aktörer som påverkar vattnet. Att samarbeta med närliggande kommuner kan förbättra möjligheterna att gemensamt utföra åtgärder och söka gemensam finansiering för detta och i förlängningen uppnå målet om god kustvattenkvalitet. Kustvattenrådet har en samordnare på 25 % som tillsammans med styrgruppen sköter det huvudsakliga arbetet. 1-2 gånger per år anordnas rådslag där medlemmarna träffas, tar upp idéer eller frågeställningar som är viktiga att lösa. Förslaget är att vid rådslagen finns en politisk representant från vardera kommun men att en tjänsteman utses att sitta med i styrgruppen. Finansieringen beräknas på kommunernas invånarantal, för Halmstad innebär det för närvarande ca kronor per år. Ärendet 1

34 Uppdrag Ta ställning till medverkan i Kattegatts kustvattenråd samt representation på politisk och tjänstemannanivå. Bakgrund Vattendirektivet är ett EU-direktiv som genom förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 2004:660 är införlivat i svensk lagstiftning. Enligt vattendirektivet ska allt ytvatten och grundvatten i Sverige uppnå god vattenkvalitet vad gäller ekologisk samt kemisk status. En viktig del i arbetet för att uppnå god status är att samverka med de aktörer som påverkar vattnet. Detta sker kring vattendragen i så kallade vattenråd. För kustvattnet kan kustvattenrådet fungera som en plattform för att diskutera gemensamma kustvattenfrågor. Frågan om att bilda ett kustvattenråd har diskuterats av Hallands kustkommuner under ett par år och 2013 anställdes en samordnare med placering på regionen för att skapa en organisation för ett kustvattenråd. I april 2015 hölls ett första så kallat rådslag där föreningar och verksamheter fick anmäla sig att ingå i kustvattenrådet. Tanken är att Hallands kustkommuner + Båstad kommun utgör grundpelarna i vattenrådet samt är de som står för finansieringen, 50 öre per kommuninvånare och år. Kustvattenrådet har planerat att varje år anordna 1-2 rådslag där medlemmarna kan komma med idéer om projekt, så kallade initiativ som förhoppningsvis leder till att projekt och projektgrupper bildas. Samordning sker av en anställd samordnare på 25 %. I samband med rådslagen är förslaget att kommunen representeras av en politiker som kan uttrycka viljeyttringar och visioner för kustvattenrådet. Övrig tid föreslås en tjänsteman sitta i styrgruppen för kustvattenrådet och kontinuerligt uppdatera utsedd politiker. För ytterligare information om kustvattenrådets organisation hänvisas till bilaga 1. Kustvattenråd finns för norra delen av Västerhavet (Göteborg och norrut). Kattegatts kustvattenråd innefattar Hallands kustkommuner och Båstad kommun vilket utgör den södra halvan av Västerhavets vattendistrikt. Analys, förslag och motivering Finansiering för kustvattenrådet kommer från medverkande kommuner och vattenmyndigheten. Fler medlemmar kan komma att bidra med finansiering, det förhandlas eftersom. Kustvattenrådet är ett forum för att belysa kustvattenfrågor som berör flera aktörer och/eller över kommungränserna. Halmstads kommun berörs av ett flertal frågeställningar och är enligt vattendirektivet skyldig att vidta åtgärder för att förbättra kustvattenkvaliteten som idag klassas om otillfredsställande. Att samarbeta med närliggande kommuner kan förbättra möjligheterna att gemensamt utföra åtgärder och söka gemensam finansiering för detta och i förlängningen uppnå målet om god kustvattenkvalitet. Konsekvenser Medverkan i Kattegatts kustvattenråd kommer kosta Halmstads kommun ca kr per år. Därtill arbetstid för tjänsteman och politiker sammanlagt ca timmar per år. 2

35 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har behandlats av kommunekolog på samhällsbyggnadskontoret. Andra grupper Inga andra har deltagit i handläggningen av ärendet. Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Överenskommelse med Kattegatts kustvattenråd. För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Cecilia Bergström Planchef 3

36 Överenskommelse om Kattegatts kustvattenråd Beslutat i Kommunstyrelsen i Halmstads kommun den dd mm 2015 Uppgifter Kattegatts kustvattenråd är ett vattenråd enligt Vattenmyndighetens definition av lokala samverkansorgan: Vattenråd är en sammanslutning av olika intressenter med koppling till vattnet inom ett eller flera avrinningsområden. Organisationsformen är en samverkansorganisation med rådslag, samordning och styrgrupp. Rådslag Initiativ Samordning Projekt Kommunikation Styrgrupp En detaljerad beskrivning av organisationen finns i bilaga 1 till denna överenskommelse. a) Basfinansiering De parter som ingår i denna överenskommelse är basfinansiärer för Kattegatts kustvattenråd. Medverkande kustkommuner bidrar med 50 öre per kommuninvånare och år. I det fall endast en del av kommunens kust berörs ska kommunens bidrag justeras. Part som inte är kustkommun bidrar med belopp som fastställs av styrgruppen (se punkt 2). b) Styrgrupp Styrgruppen ansvarar för följande frågor: Bemanning och styrning av samordningen Ekonomiskt ansvar Godkänna kommunikationsplan och utvärdera genomförd kommunikation Förhandla med tillkommande basfinansiärer och efter förhandling fastställa årligt bidrag Ansöka om att bli vattenråd hos Vattenmyndigheten för Västerhavet samt årligen rapportera genomförd samverkan Godkänna sådana projekt som berör samordningen och i förekommande fall ansöka om projektbidrag Ta beslut i frågor som uppkommer mellan rådslag. Frågor som bedöms innebära en ändrad inriktning för kustvattenrådets arbete ska behandlas av nästkommande rådslag. 1(8)

37 Sammansättning med mera I styrgruppen ingår en representant från vardera part. Varje part utser sin representant. Styrgruppen utser gemensamt en ordförande samt kontaktperson till samordningen. Styrguppen kan adjungera sakkunniga och bilda arbetsgrupper. Samarbetsformer, beslut med mera Styrgruppen sammansträder minst fyra gånger per år och därtill när ordförande eller minst en tredjedel av styrgruppens medlemmar begär detta. Ordförande svarar för kallelse med dagordning. Styrgruppsmöten dokumenteras genom minnesanteckningar där styrgruppens beslut tydligt framgår. Minnesanteckningar skickas till samtliga i styrgruppen och till den som berörs av en viss fråga. Ekonomihantering med mera Region Halland ansvarar för arbetsplats för samordning samt ekonomihantering. Respektive part ansvarar i förekommande fall för arvodering av representant i styrgruppen. Värdskap för rådslag Värdskap för rådslag alternerar bland de parter som ingår i denna överenskommelse. I värdskapet ingår att utse ordförande för rådslaget, föreslå tid och plats för rådslaget samt att ha möjlighet att informera om den egna organisationens arbete med kustvattenfrågor. Ändringar av denna överenskommelse Denna överenskommelse gäller tillsvidare. Ändringar i denna överenskommelse förutsätter enighet mellan deltagande parter. Part kan frånträda sitt åttagande som basfinansiär efter kommunala val eller vid förvaltningscykels slut. Denna överenskommelse gäller från och med den dd mm Carl Fredrik Graf Kommunstyrelsens ordförande Henry Bengtsson Kommunchef Jörgen Preuss Biträdande regiondirektör 2(8)

38 Bilaga 1 Organisation Kattegatts kustvattenråd Denna bilaga utgår ifrån beslut på rådslag i Halmstad den 29 april 2015 då kustvattenrådet bildades. Innehåll 1. Bakgrund Geografiskt område Kustvattenrådets syfte Organisation Deltagare i Kattegatts kustvattenråd Rådslag Initiativ Samordning Styrgrupp Finansiering Basfinansiering Projektfinansiering Ekonomihantering Överenskommelser (8)

39 1. Bakgrund I EU:s vattendirektiv nämns tre former för allmänhetens deltagande i vattenförvaltningsarbetet; tillhandahållande av information, samråd och samverkan. Med samverkan syftas det på en mer aktiv medverkan i arbetet. För att kunna skapa en aktiv medverkan har Sverige valt att initiera bildandet av vattenråd. Vattenråden är därmed en viktig del av den svenska vattenförvaltningen. Ansvarig myndighet är Vattenmyndigheten för Västerhavet. Behov av och intresse för att bilda ett kustvattenråd för Halland har uttryckts från organisationer och kommuner i Halland. Diskussion om bildandet av ett kustvattenråd ledde till att projektet Kustvattenråd Halland och Båstad startades. I projektet ingår kustkommunera i Halland och Båstads kommun. Region Halland medverkar i projektet som arbetsgivare för projektledaren och ansvarar även för ekonomihanteringen. Projektet ska leverera en samverkansstruktur för ett kustvattenråd som omfattar det geografiska området samt en plan för fortsatt arbete inklusive finansiering. Denna beskrivning utgår från arbetet med att analysera intressenter och omvärlden när det gäller frågor som rör kusten och kustvattnet. Underlag för förslaget är, förutom omvärldsstudier, en intressentanalys vari ingått enkätundersökning, uppstartsseminarium samt ett antal möten lokalt och med olika referensgrupper. Engagemanget för arbetet är stort med över 100 inlämnade enkätsvar, drygt hundra deltagare på uppstartsseminarium och drygt 40 som följer kustvattenrådet via Facebook. Innehållet i denna skrivelse har förankrats i de olika kommunerna som ingår i projektet. 4(8)

40 2. Geografiskt område Kustvattenrådets arbete ska avse kusten och kustvattnet ut till Sveriges ekonomiska zon, se figur nedan. Anledningen till denna avgränsning, som är större än vattenförvaltningens område, är möjligheten att få med hela den kommunala planeringen i arbetet och även att kunna samverka kring åtgärder utifrån Havsmiljöförordningen och Havsplaneringen. Havsmiljöförvaltningen ska ge förutsättningar för fysisk planering och för tillsyn och prövning av verksamheter till havs medan Havsplaneringen planerar var verksamheter ska lokaliseras. I det geografiska området ingår Kungsbacka, Varbergs, Falkenbergs, Halmstads, Laholms och Båstads kommun (utökas ev. söderut t.o.m. Skälderviken) Enligt Vattenmyndighetens föreslagna statusklassningen är det idag ingen av våra kustvattenförekomster som uppnår god status men möjligheten att nå målet finns. Dominerade problem som beskrivs i föreslagna åtgärdsprogram är övergödning, miljögifter, främmande arter, fiske, exploatering, förändrad hydrografi, marint avfall, minskad biologisk mångfald och klimatförändringar 3. Kustvattenrådets syfte Kustvattenrådet ska möjliggöra delaktighet och samverkan i vattenförvaltningen, öka kunskapen och underlätta kunskapsutbytet om kustvattnet samt öka/underlätta förståelsen för olika intressenters verksamheter och dess påverkan på kustvattnet. Arbetet ska bidra till att god ekologisk och kemisk status uppnås inom de berörda vattenförekomsterna samt till god miljökvalitet i havet.. 5(8)

41 4. Organisation Kattegatts kustvattenråd bildas i samband med råslagsmöte den 29 april 2015 i Halmstad dit samtliga intressenter bjuds in. Kattegatts kustvattenråd är en samverkansorganisation och arbetar enligt nedanstående beskrivning. Rådslag Initiativ Samordning Projekt Kommunikation Styrgrupp 4.1 Deltagare i Kattegatts kustvattenråd Alla organisationer, företag och enskilda som har intresse av kustvattenfrågor kan ingå i kustvattenrådet. Det som förväntas av deltagare är medverkan vid rådslag samt att bidra till att initiativ tas och genomförs (se initiativ nedan). För att ingå kustvattenrådet krävs en skriftlig anmälan som även innehåller ett åtagande om medverkan enligt ovan. Anmälningsformulär görs tillgängligt via kustvattenrådets hemsida. Varje organisation och företag som ingår i kustvattenrådet ska enligt modellen säkerställa att de egna representanterna har rätt mandat utifrån den aktuella nivån i kustvattenrådets organisation. Referensgrupper Kustvattenrådet åtar sig att sammankalla referensgruppen Nätverket vattenråden Halland minst en gång per år. Övriga referensgrupper och referensorganisationer som identifierats är: Länsstyrelsen, Vattenmyndigheten för Västerhavet, Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, Kustvattenkontrollen för Halland resp. nordvästra Skåne (Nordvästskånes Kustvattenkommitté), Vattenrådet för Bohuskusten m.fl. kustvattenråd, planerargrupp Halland, Miljösamverkan, HUT Skåne, Hallands miljöpresidier, Skåne Nordväst. Informationsutbyte sker löpande och samtliga referensgrupper bjuds även in till rådslagen. 4.2 Rådslag Rådslag hålls minst en gång per år och fokuserar på inriktningen av kustvattenrådets arbete. Inför varje rådslag görs en förfrågan om nya initiativ. Dessa sammanställs och presenteras på rådslaget där överläggningar sker om inriktningen för det kommande arbetet. Rådslagen används även för avrapportering av pågående initiativ och för kunskapsutbyte. Även remisser som berör kustvattenfrågor hanteras. Rådslaget leds av en mötesledare och dokumenteras genom mötesanteckningar m.m. All dokumentation görs tillgänglig via kustvattenrådets hemsida. 6(8)

42 4.3 Initiativ Initiativ till aktiviteter och åtgärder, stora som små, kan tas av deltagare i kustvattenrådet och ska uppfylla följande kriterier: 1. Två eller flera aktörer ska medverka 2. Det ska höja kunskapen 3. Resultat ska dokumenteras 4. Det ska bidra till Kattegatts kustvattenråds syfte När initiativ lämnas ska det finnas en beskrivning av initiativets syfte, vilka som ska medverka och på vilket sätt Kattegatts kustvattenråd kan stödja initiativet. Initiativ som uppfyller kriterierna bör genomföras i projektform och ledas av separata styrgrupper sammansatta av projektets initiativtagare och finansiärer (se finansiering nedan). 4.4 Samordning För att samordna kustvattenrådets arbete behövs en resurs på åtminstone 25 procents tjänst eller motsvarande. Samordningen leds av en styrgrupp (se styrgrupp nedan). Samordningen ansvarar för; att arrangera rådslag, kommunikationsaktiviteter, informationsutbyte med referensgrupper samt att koordinera initiativ. 4.5 Styrgrupp Styrgruppen är sammansatt av basfinansiärerna (se finansiering nedan). En bedömning är att det behövs ca fyra styrgruppsmöten per år. Styrgruppen ansvarar för ledning av samordningen och utser även kontaktperson till samordnare. Vidare ansvarar styrgruppen för uppföljning av verksamheten och ekonomin, tar beslut i frågor som uppkommer mellan rådslag samt förhandlar med ev. nya basfinansiärer om finansieringens storlek. 5. Finansiering Baserat på erfarenheter från det pågående projektet Kustvattenråd Halland och Båstad har bedömningen gjorts att åtminstone motsvarande ekonomiska resurs behövs för att täcka kostnader för rådslag, samordning och kommunikation. Denna benämns nedan som basfinansiering. Projektet Kustvattenråd Halland och Båstad har finansierats genom att varje kommun bidragit med 50 öre per invånare och år samt genom bidrag från Vattenmyndigheten för Västerhavet. Region Halland har bidragit med arbetsplats, arbetsledning och ekonomihantering. För att genomföra åtgärder och aktiviteter till följd av olika initiativ bör särskilda medel finnas i form av projektfinansiering. 5.1 Basfinansiering Åtminstone de kommuner som ingår i det geografiska området ska bidra till basfinansiering enligt ovan. Även andra organisationer kan vara basfinansiärer. Finansieringens storlek förhandlas och beslutas tillsammans med styrguppen. Till basfinansieringen räknas även det årliga bidraget för samverkan enligt överenskommelse med Vattenmyndigheten för Västerhavet. 7(8)

43 5.2 Projektfinansiering Projektmedel söks för att genomföra initiativ från deltagarna i kustvattenrådet. Finansiärer kan finnas inom kustvattenrådet men även externt via t.ex. olika EU-fonder, bidrag från myndigheter eller andra bidrag. 5.3 Ekonomihantering En av basfinansiärerna tar på sig ansvaret för ekonomihanteringen för kustvattenrådet. 6. Överenskommelser För att säkerställa Kattegatts kustvattenråds arbete inklusive basfinansieringen görs överenskommelser mellan den organisation som ansvarar för ekonomihanteringen och övriga basfinansiärer. Överenskommelserna är tidsbegränsade och följer förvaltningscykeln i vattendirektivet och Havsmiljöförordningen, dvs. 6-årsperioder där den pågående cykeln sträcker sig från 2015 till och med Styrgruppen hanterar frågor om överenskommelsernas innehåll och möjligheter till att avbryta dessa i förtid. 8(8)

44 Ärende 7 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(2) Diskussionsunderlag Diarienummer: KS 2015/0383 Version:1.0 Beslutsorgan: Kommunstyrelsen Planenheten Sabina Andersson E-post: sabina.andersson@halmstad.se Telefon: Information om gratis busstrafik Halmstads kommun har av Hallandstrafiken beställt gratis resande/kollektivtrafik med busstrafiken lördagen den 24 oktober och lördagen den 28 november De gratis resorna skall gälla mellan kl och kl inom hela Halmstads kommun. Halmstads kommun beställer också av Hallandstrafiken marknadsföring av dessa lördagar till en kostnad om maximalt kr för båda dagarna. Bakgrund Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna tog under 2014 initiativ till en utredning som skulle visa på möjligheterna till ett försök med fri parkering i city och gratis kollektivtrafik. Målet var att stärka centrum och att pröva vilka effekter en avgiftsfri parkering och gratis kollektivtrafik har för attraktiviteten. I utredningsdirektiven anges bla att samhällsbyggnadskontoret ska lämna förslag till hur ett försök med att erbjuda gratis kollektivtrafik ett par av lördagarna under hösten, kan genomföras. Kommunfullmäktige har beslutat, genom antagandet av Planeringsdirektivet med budget , att genomföra denna testperiod med gratis kollektivtrafik (buss) på lördagar hösten Samhällsbyggnadskontoret har därför tagit fram ett förslag på avtal med Hallandstrafiken angående dessa lördagar och Kommunstyrelsen beslutad att underteckna avtal med Hallandstrafiken gällande gratis resande Halmstad (test under hösten 2015). Föredragningens syfte Föredragningen ska: informera om de datum då gratis kollektivtrafik ska genomföras samt vilken omfattning det gratis resandet gäller. 1

45 1. Föredragande Sabina Andersson 2

46 Ärende 8 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KLU 172 KS 2011/0567 Till- och ombyggnad av Hallands konstmuseum Beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att överföra 30 miljoner kronor från samhällsbyggnadskontoret (anslagsområde 299) anslag Hallands Konstmuseum, tillbyggnad, till fastighetsnämnden (anslagsområde 209) för upphandling, projektering och byggnation av en tillbyggnad av Hallands konstmuseum. 2. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att överföra 3,7 miljoner kronor från samhällsbyggnadskontoret (anslagsområde 299) anslag Hallands konstmuseum, större hörsal, till fastighetsnämnden (anslagsområde 209) för upphandling, projektering och byggnation av en större hörsal i direkt anslutning till Hallands konstmuseum. 3. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att godkänna avtal mellan Halmstads kommun och Region Halland (bilaga 2) 4. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att godkänna avsiktsförklaring enligt bilaga 5. Ärendet Huvudmännen Region Halland samt Halmstads kommun har ambitionen att utveckla Halland som konstregion och Halmstad som konststad. I Hallands kulturplan konstateras att nya och ändamålsenliga lokaler på Hallands konstmuseum stärker såväl Halmstads kommuns strategi att bli ett nationellt och internationellt konstcentrum, som konstscenen i hela regionen. Regionen uttrycker sin målsättning som att Halland ska vara en av de bästa platserna för utställningsbesökare, en av de mest innovativa regionerna inom samtidskonsten och en attraktiv livsplats för konstutövare. Halmstads kommun har målsättningen att Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. En förutsättning för att nå målen är institutioner som kan exponera konst på ett angeläget, utmanande, tilltalande och säkert sätt. Hallands Konstmuseum kan bli en sådan institution. För att möjliggöra detta behöver nuvarande lokaler dels renoveras, dels byggas ut. Samtidigt ska verksamheten förnyas och utvecklas, inte minst i samspel med andra organisationer och det omgivande samhället. En tillbyggnad möjliggör också värdskap för Baertlingstiftelsens samlingar, ett betydande tillskott för verksamheten. I planeringsdirektiv med budget finnas avsatt 30 miljoner kronor för en tillbyggnad av Hallands konstmuseum samt 3,7 miljoner kronor för en större hörsal i anslutning till tillbyggnaden.

47 Region Halland har avsatt 20 miljoner kronor för tillbyggnaden vilket ger en totalsumma på 53,7 miljoner kronor för tillbyggnaden av Hallands konstmuseum. Ärendets beredning Handläggningen av ärendet har skett genom stadskontorets jurist och budgetchef, kulturförvaltningen via förvaltningschef och chefen för konstavdelningen samt fastighetskontorets byggtekniska chef. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att överföra 30 miljoner kronor från samhällsbyggnadskontoret (anslagsområde 299) anslag Hallands Konstmuseum, tillbyggnad, till fastighetsnämnden (anslagsområde 209) för upphandling, projektering och byggnation av en tillbyggnad av Hallands konstmuseum. 2. Kommunstyrelsen beslutar att överföra 3,7 miljoner kronor från samhällsbyggnadskontoret (anslagsområde 299) anslag Hallands konstmuseum, större hörsal, till fastighetsnämnden (anslagsområde 209) för upphandling, projektering och byggnation av en större hörsal i direkt anslutning till Hallands konstmuseum. 3. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna avtal mellan Halmstads kommun och Region Halland (bilaga 2) 4. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna avsiktsförklaring enligt bilaga 5. Beslutsgång Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Mikael Daxberg Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén

48 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KS 2011/0567 Version: 1,0 Beslutsorgan: KS Samhällsbyggnadskontorets stab Niklas Ohlin E-post: Telefon: Till- och ombyggnad av Hallands konstmuseum Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att överföra 30 miljoner kronor från Samhällsbyggnadskontoret (anslagsområde 299) anslag Hallands Konstmuseum, tillbyggnad, till Fastighetsnämnden (anslagsområde 209) för upphandling, projektering och byggnation av en tillbyggnad av Hallands konstmuseum. 2. Kommunstyrelsen beslutar att överföra 3,7 miljoner kronor från Samhällsbyggnadskontoret (anslagsområde 299) anslag Hallands konstmuseum, större hörsal, till Fastighetsnämnden (anslagsområde 209) för upphandling, projektering och byggnation av en större hörsal i direkt anslutning till Hallands konstmuseum. 3. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna avtal mellan Halmstads kommun och Region Halland (bilaga 2) 4. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna avsiktsförklaring enligt bilaga 5. Sammanfattning I planeringsdirektiv med budget finnas avsatt 30 miljoner kronor för en tillbyggnad av Hallands konstmuseum samt 3,7 miljoner kronor för en större hörsal i anslutning till tillbyggnaden. Region Halland har avsatt 20 miljoner kronor för tillbyggnaden vilket ger en totalsumma på 53,7 miljoner kronor för projektet. Stiftelsen Hallands länsmuseer har ett realiserbart kapital, fastigheten Kirsten Munck, som kan användas för ombyggnationer och renoveringar av befintligt museum. Fastighetsnämnden har att ta ställning till hur projektet ska upphandlas och drivas för att kunna få ut så mycket som möjligt av de medel som finns avsatta. 1

49 Projektet ska styras ekonomiskt mot de avsatta medel som finns och ska innehålla de funktioner som finns beskrivna i funktions och verksamhetsprogrammet (bilaga 1 och 5). Ärendet Uppdrag I planeringsdirektiv med budget finnas avsatt 30 miljoner kronor för en tillbyggnad av Hallands konstmuseum samt 3,7 miljoner kronor för en större hörsal i anslutning till tillbyggnaden. Region Halland har avsatt 20 miljoner kronor för tillbyggnaden vilket ger en totalsumma på 53,7 miljoner kronor för tillbyggnaden av Hallands konstmuseum. Analys, förslag och motivering Under hösten 2012 arbetades en vision fram om ett nytt kulturområde i Halmstad. Kulturområdet var tänkt att placeras i och kring Hallands konstmuseums nuvarande plats. Ett förslag skissades fram och kalkylerades (bilaga 3). I det kalkylunderlaget beräknades tillbyggnaden kosta kr per kvadratmeter att genomföra fattade kommunstyrelsen beslut om att överföra förslaget till verksamhetsberedningen. I planeringsdirektivet avsattes då 30 miljoner kronor för en tillbyggnad av Hallands konstmuseum samt 3,7 miljoner för en större hörsal. Dessutom har 20 miljoner kronor satts av från Region Halland. De 53,7 miljoner kronor som nu finns avsatta är beräknade utifrån att tillbyggnaden får bli 1300 kvadratmeter och kosta kronor per kvadratmeter. Förutsättningarna kring kalkyl och tillbyggnad är genomgångna med byggteknisk chef på Fastighetskontoret vars bedömning är att det är en rimlig kvadratmeterkostnad för att bygga denna typ av byggnad. Det befintliga museet är i behov av upprustning och renovering. Stiftelsen Hallands länsmuseer har ett realiserbart kapital, fastigheten Kirsten Munck, som kan användas för det ändamålet. Försäljningssumman för Kirsten Munckfastigheten får styra de åtgärder som kan genomföras i befintliga museét. I första hand ska renovering och tillgänglighetsanpassning prioriteras. Ett avtal finns framtaget som reglerar de ekonomiska förutsättningarna mellan Halmstads kommun och Region Halland (bilaga 2). Det finns även en avsiktsförklaring upprättad som beskriver vad parterna har att förhålla sig till i den fortsatta processen (bilaga 4). Konsekvenser Konsekvenserna av detta beslut finns beskrivna i bilaga 2, 4 och 6. Ärendets beredning 2

50 Inom kommunen Stadskontoret: Jurist, Budgetchef Kulturförvaltningen: Förvaltningschef, Chef konstavdelningen, Fastighetskontoret: Byggteknisk chef Beslutet ska skickas till Regionstyrelsens diarium, Kulturnämnden, Fastighetsnämnden, Stadskontorets avdelning för ekonomi och styrning samt till funktionschef ekonomi på Samhällsbyggnadskontoret för kännedom. Andra grupper Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Hallands konstmuseum lokalprogram Avtal Hallands konstmuseum 3. Kostnadsbedömning Avsiktsförklaring 5. Funktions och verksamhetsprogram, beskrivande text 6. Slutrapport För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Niklas Ohlin Fastighetsstrateg 3

51 Lokalprogram Hallands konstmuseum FUNKTIONER Typ Yta Ev. plac. (m 2 ) FUNKTIONSBEHOV Antal personer Säkerhetsklass Klimatkrav KONSTMAGASIN Fotomagasin, klimatiserat Säkerhetsklass C, 30-40% RH 40 gallergrindar, 5x2,5 m Säkerhetsklass C, 40-55% RH Bonadsamling, planmagasin plan Säkerhetsklass C, 40-55% RH Skulptur kompakt Säkerhetsklass C, 40-55% RH Papper, teckningar, dragskåp plan Säkerhetsklass C, 40-55% RH Textil kompakt Säkerhetsklass C, 40-55% RH Inlastningszon Säkerhetsklass C Korttidsförv. av inlån Säkerhetsklass C 45-55% RH Arbetsplats för 1 person kvm Normalt arbetsrum UTSTÄLLNINGSSALAR Ny byggnad 500 tillbyggnad Säkerhetsklass C, 45-55% RH Befintlig byggnad 1100 museum Säkerhetsklass så hög som möjligt C, 30-60% RH Pedagogisk yta 100 museum kvm Normalt arbetsrum ALMÄNNA YTOR Hörsal / aula C, 30-60% RH Entré C, 30-60% RH Reception C, 30-60% RH Kapprum C, 30-60% RH Butik C, 30-60% RH Café C, 30-60% RH Kök C, 30-60% RH Gallerigång + Nya trapphus kvm C, 30-60% RH VERKSTAD Verkstadsutrymmen Normalt arbetsrum Måleri Normalt arbetsrum Montering Normalt arbetsrum Förråd, virke Normalt arbetsrum Vaktmästarve med verkstad Normalt arbetsrum Arbertsledare i verkstad Normalt arbetsrum FRD. (stolar, väggar, podier) kvm Normalt arbetsrum PERSONALYTOR Museichef 20 Normalt arbetsrum Arbetsplatser (12) 100 Normalt arbetsrum Bibliotek med läsplatser 100 Normalt arbetsrum Sammanträde (20 p) 50 Normalt arbetsrum Personal / Kök / Vilrum 75 Normalt arbetsrum Kontorsförråd kvm Normalt arbetsrum KULTURARV HALMSTAD Arbetspl, funktionshindrade (7-8) 100 Normalt arbetsrum Kök Normalt arbetsrum Intendent AJ 12 Normalt arbetsrum Intendent JD 12 Normalt arbetsrum Kanslist 12 Normalt arbetsrum Assistenter kvm Normalt arbetsrum G:\ST-Ledningsstod\Kansli\Protokoll\KLU\Ipad KLU\KLU \08.02 Bilaga 1 - Hallands konstmuseum Lokalprogram

52 Kommentar Tillgängligt även när övriga lokaler är stängda Mottagningskök Ev kontorslandskap Tillgänglighet viktig Tillgänglighet viktig Kontorslandskap Kontorslandskap Kontorslandskap Kontorslandskap G:\ST-Ledningsstod\Kansli\Protokoll\KLU\Ipad KLU\KLU \08.02 Bilaga 1 - Hallands konstmuseum Lokalprogram

53 Avtal mellan Region Halland och Halmstads kommun om tillbyggnad av Hallands konstmuseum Parter Region Halland, org. nr och Halmstads kommun, org. nr är parter i detta avtal. Bakgrund Region Halland (regionen) och Halmstads kommun (kommunen) har i augusti 2014 gemensamt avgett en avsiktsförklaring om att utveckla Halland som konstregion och Halmstad som konststad. En förutsättning för att parterna ska kunna uppnå sina respektive konstmål för regionen och kommunen är att konsten kan exponeras på ett bra sätt. För att möjliggöra detta behöver Hallands konstmuseums nuvarande lokaler dels renoveras, dels byggas ut. En utredningsgrupp bestående av tjänstemän från regionen, kommunen och Hallands konstmuseum har som underlag för en om- och tillbyggnad av Hallands konstmuseum arbetat fram Utredning Hallands konstmuseum. Målsättningen är att tillbyggnaden ska vara färdigställd under Ändamål Detta är ett avtal mellan regionen och kommunen avseende tillbyggnaden av Hallands konstmuseum. Det är regionens och kommunens gemensamma vilja att säkerställa Hallands konstmuseums verksamhet. Ändamålet med den tillbyggda fastigheten är att inrymma Hallands konstmuseums verksamhet. Finansiering Tillbyggnaden finansieras genom att regionen erlägger totalt 20 miljoner kronor och kommunen totalt 30 miljoner kronor. Medlen från regionen och kommunen ska användas till tillbyggnaden av Hallands konstmuseum. Kommunen har utöver angivet belopp avsatt 3,7 miljoner kronor till en hörsal. Regionen utbetalar 20 miljoner kronor till kommunen enligt följande. 10 miljoner kronor betalas ut vid igångsättande av byggnationen och 10 miljoner kronor betalas ut vid slutbesiktning av byggnationen. Parterna har att överenskomma om fördelning av ökade drifts- och verksamhetskostnader utifrån förslag i Utredning Hallands Konstmuseum, renovering och tillbyggnad, slutrapport Redovisning och insyn

54 Kommunen redovisar löpande hur arbetet fortskrider till styr- och referensgrupp, som består av politisk representation från Driftnämnd Kultur och skola (regionen), Kulturnämnden (kommunen) och Stiftelsen Hallands Länsmuseer; samt av tjänstemän från Hallands Konstmuseum, Kultur i Halland, Halmstad Kulturförvaltning, Stiftelsen Hallands länsmuseer och kommunens samhällsbyggnadskontor. Styr- och referensgrupp ges full insyn i samtliga frågor som rör tillbyggnaden. Vid framtagande av förfrågningsunderlag vid upphandling av tillbyggnaden ska referensgruppen höras. Vid eventuella tillkommande kostnader för tillbyggnaden, oförutsedda händelser avseende tillbyggnaden eller avvikelser från vad parterna har kommit överens om med anledning av tillbyggnaden, ska en förnyad politisk dialog föras mellan regionen och kommunen. Övrigt Kommunen är byggherre. Tillbyggnaden ägs av kommunen i minst tio år innan överlåtelse får ske. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna har tagit varsitt. Halmstads kommun Datum Underskrift Namn, ev. befattning Region Halland Datum Underskrift Namn, ev. befattning Datum Underskrift Namn, ev. befattning

55 Nytt kulturcentrum inom Örjansområdet, Halmstad Om- och tillbyggnad Kostnadsbedömning Datum Ramböll Sverige AB Strandgatan Halmstad T: D: F: Unr Uppdrag Nytt kulturcentrum, Halmstad Beställare Halmstad kommun Uppdragsledare Magnus Nilsson Ramböll Sverige AB Org nr Omfattning På uppdrag av Halmstad kommun har kostnadsbedömning utförts för en om- och tillbyggnad inom för nytt kulturcentrum inom Örjansområdet, Halmstad. Projektet omfattar ombyggnad i fyra byggnader, en tillbyggnad samt en ny parkering. Kostnadsbedömningen innehåller separerade kostnader för åtgärder relaterade till underhållsarbeten och verksamhetsanpassning. Ingående byggnader inom området är: Nya annexet (05), som ska ändras för kontor och verksamhetslokaler G:a annexet (04), som ska ändras för kontor, undervisning, magasin, ateljéer Gymnastiken, Kulturhistoriskt magasin (02&03), som ska ändras för magasin Befintligt museum med tillbyggnad, för kontor, utställningslokaler, magasin, hörsal samt allmänna ytor För övriga åtgärder ingår enbart ny parkering med tillfartsväg, inga övriga åtgärder inom området. 2. Bedömningsunderlag c:\users\mnngrm\documents\nytt kulturcentrum, halmstad\kostnadsbedömning.docx Kostnadsbedömningen har baserats på arbete utfört inom en projekteringsgrupp bestående av: Arkitekt Fredblad Arkitekter Konstruktion Ottosson&Wolrath El Mevi Elkonsult VVS, styr Sweco Geoteknik Vectura Brand ÅF Kostnadsbedömningen har baserats på följande handlingar: Upprättade handlingar inom programarbetet, enligt digitalt arkiv Pärmen Protokoll från teknikmöte 4, daterat PM Kostnadsbedömning Unr

56 Muntlig genomgång med Torbjörn Andréen, Kent Lorentsson, Mats Axelsson, Carl-Johan Revå, Jessica Kågefors, Fredrik Westergren samt Magnus Nilsson. Rapport Inventering av byggnadskonstruktioner i Örjanskolan i Halmstad, P , daterad , upprättad av SP Minnesanteckningar från platsbesök Örjanskolan, upprättad av Anneling Tobin Consult AB Rapport Länsmuseet i Halmstad Åtgärder för miljö och säkerhet, daterad , upprättad av Bo Ek, Region Halland Alla kostnader är exklusive moms. Kostnadsläge är januari Den förväntade precisionen i kostandsbedömningen är ca ±10%, med större avvikelser för tillbyggnaden museum beroende på underlaget för denna del. Kostnadsbedömningen avseende bygg- och markentreprenader är upprättad av Ramböll. Kostnadsbedömningen avseende el, hiss, gassprinkler mm är upprättad av Mevi Elkonsult. Kostnadsbedömningen avseende vent inkl styr samt vs är upprättad av Sweco. De uppskattade kostnaderna avser förväntade kostnader för ett utförande som angivits på handlingarna, med de funktioner som där finns presenterade. Kostnaderna innehåller punkter för ej kalkylerbara åtgärder. Uppdelning en mellan kostnader för renovering och kostnader för verksamhetsanpassning för ombyggnaderna är gjord utifrån slutsatser i rapporter enligt ovan. Dessa kostnader är enligt kostnadsbedömningen planerade att genomföras vid samma tidpunkt, och är ej giltiga som delkostnader under andra förutsättningar. Om entreprenadarbetena upphandlas som utförande entreprenad av en generalentreprenör tillkommer på entreprenadsumman generalentreprenörens arvode för samordning, ca 3% på underentreprenadernas kostnader, för denna typ av projekt. Denna kostnad är i redovisad bygg- och markentreprenadernas kostnad. Byggherrekostnader, exempelvis projektering, administration, kontroll, besiktningar, anslutningar, myndighetskostnader, kreditivkostnader mm, ingår ej i dessa kostnader. Vår bedömning är att dessa kostnader motsvarar minst ca 19% av de sammanlagda entreprenadkostnaderna i en genomförandeform enligt ovan, för denna typ av projekt. c:\users\mnngrm\documents\nytt kulturcentrum, halmstad\kostnadsbedömning.docx Kostnaderna för förändringar av entreprenadarbetenas omfattning av beställare ingår ej. Vår bedömning är att dessa kostnader motsvarar minst ca 12% av projektets totala kostnad, för denna typ av projekt. I kostnaderna ingår ej kostnader för lös inredning, verksamhetsanknuten inredning och utrustning (exempelvis arkivsystem inklusive entresolbjälklag) samt konstnärlig utsmyckning. I kostnaderna ingår ej evakueringskostnader. PM Kostnadsbedömning Unr

57 3. Referenser Beräkningen är utförd med Wikells Sektionsfakta Bygg, Databasutgåva4.11 ROT , Wikells sektionsfakta ROT 2012/13 samt erfarenhetsvärden. 4. Sammanställning ombyggnader Byggnad Omfattning Kostnad Renovering Kostnad Verksamhetsanpassning Kostnad Totalt Kostnad kr/m2 BTA Nya Annexet (05) Bygg: kr kr kr kr BTA 1365 m 2 Vent inkl styr: 0 kr kr kr 747 kr VS: kr kr kr 952 kr EL och Tele: kr kr kr kr Hiss: 0 kr kr kr 293 kr SUMMA kr kr kr kr G:a Annexet (04) Bygg: kr kr kr kr BTA 1945 m 2 Vent inkl styr: 0 kr kr kr 488 kr VS: kr kr kr 823 kr EL och Tele: kr kr kr kr Hiss: kr kr 129 kr SUMMA kr kr kr kr Gymnastiken (02&03) Bygg: kr kr kr kr Kulturhistoriskt magasin Vent inkl styr: 0 kr kr kr 338 kr BTA 1175 m 2 ex entresol VS: kr kr kr 930 kr BTA 1775 m 2 inkl entresol EL och Tele: kr kr kr kr SUMMA kr kr kr kr Befintligt Museum Bygg: kr kr kr kr BTA 2135 m 2 Vent inkl styr: kr kr kr 843 kr VS: kr kr kr 304 kr EL och Tele: kr kr kr kr SUMMA kr kr kr kr Parkering SUMMA 0 kr kr kr TOTALT kr kr kr c:\users\mnngrm\documents\nytt kulturcentrum, halmstad\kostnadsbedömning.docx PM Kostnadsbedömning Unr

58 5. Sammanställning tillbyggnad Tillbyggnad av Museum Nyproduktion kr/m 2 BTA 2575 m 2 Referensobjekt kr kr Tillkommande Krav på klimat (VVS) kr kr Utformningskrav (VVS) kr 194 kr Säkerhetsåtgärder (el) kr 777 kr 3 hissar ( el) kr 660 kr Hörsal ( el ) kr 117 kr Sprinkler, gas resp vattendimma (el ) kr kr Schakt, höjder enl bef byggn (bygg) kr kr Akustikkrav ( bygg ) kr 447 kr Krav på klimat (bygg) kr 559 kr Dagsljusorientering (bygg) kr 563 kr Publika lokaler, laster (bygg) kr 428 kr Utökade fria spännvidder (bygg) kr 513 kr Geometrisk utformning (bygg) kr kr Utformnigskrav på magasin (bygg) kr 590 kr Mörkläggning ( bygg ) kr 121 kr Säkerhetsglas ( bygg ) kr 971 kr Ytskikt ( bygg ) kr kr Hög takhöjd ( bygg ) kr kr Pålning ( bygg ) kr 579 kr TOTALT kr kr c:\users\mnngrm\documents\nytt kulturcentrum, halmstad\kostnadsbedömning.docx PM Kostnadsbedömning Unr

59 6. Kostnadssammandrag KOSTNADSSAMMANDRAG 1 MARK, utvändigt kkr HUS kkr kkr VVS, VA 57 Rör, kyla, vent inkl styr kkr kkr EL TELE LARM kkr kkr ENTREPRENADKOSTNAD ALLM PROJEKTKOSTNADER 92 Projektering kkr kkr Mervärdesskatt kkr Summa, kostnadsläge BYGGKOSTNAD kkr Markförvärv kkr 0 Anslutningsavgifter va, el, fjv, tele kkr 700 kkr Budgetreserv kkr Övrigt kkr 0 PRODUKTIONSKOSTNAD kkr BTA m 2 Kostnader exkl mark kr/m 2 c:\users\mnngrm\documents\nytt kulturcentrum, halmstad\kostnadsbedömning.docx PM Kostnadsbedömning Unr

60 Avsiktsförklaring Denna avsiktförklaring har träffats mellan 1) Halmstads kommun, org.nr ; ( Kommunen ), och 2) Stiftelsen Hallands länsmuseer, org.nr , ( Stiftelsen ) och Parterna kallas nedan även gemensamt Parterna eller var för sig Part. 1 BAKGRUND Huvudmännen Region Halland samt Halmstads kommun har ambitionen att utveckla Halland som konstregion och Halmstad som konststad. I Hallands kulturplan konstateras att nya och ändamålsenliga lokaler på Hallands konstmuseum stärker såväl Halmstads kommuns strategi att bli ett nationellt och internationellt konstcentrum, som konstscenen i hela regionen. Regionen uttrycker sin målsättning som att Halland ska vara en av de bästa platserna för utställningsbesökare, en av de mest innovativa regionerna inom samtidskonsten och en attraktiv livsplats för konstutövare. Halmstads kommun har målsättningen att Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. En förutsättning för att nå målen är institutioner som kan exponera konst på ett angeläget, utmanande, tilltalande och säkert sätt. Hallands Konstmuseum kan bli en sådan institution. För att möjliggöra detta behöver nuvarande lokaler dels renoveras, dels byggas ut. Samtidigt ska verksamheten förnyas och utvecklas, inte minst i samspel med andra organisationer och det omgivande samhället. En tillbyggnad möjliggör också värdskap för Baertlingstiftelsens samlingar, ett betydande tillskott för verksamheten. Regionen och kommunen har redan markerat sitt intresse av en utbyggnad genom beslut i sina ekonomiska planer. Därefter har parterna gemensamt och i samverkan med Stiftelsen Hallands Länsmuseer, Hallands Konstmuseum och Hallands Museiförening tagit fram ett mera precist underlag som handlar om såväl verksamhetsinriktning som lokaler. 1 (4)

61 1 UPPRÄTTANDE AV ARRENDEAVTAL ELLER LIKNANDE 1.1 Parterna enas om att ta fram ett avtal som reglerar upplåtelsen av mark åt kommunen på stiftelsens mark. Detta skall ske genom ett arrendeavtal eller liknande och anpassas efter byggnadens storlek samt nödvändigt utrymme runt byggnaden. 1.2 Kommunen skall ta fram ett lämpligt avtal åt Parterna som avser upplåtelsen. 1.3 Avtalet skall tecknas för en tid om 15 år med automatisk förlängning om 2 år om inte uppsägning sker 9 månader innan avtalets utgång. 1.4 Stiftelsen lämnar en utfästelse att de äger fastigheten och har full rådighet över densamma. Stiftelen garanterar att kommunens tillbyggnad kommer att få full tillgång till nödvändiga ledningar mm som behövs för byggnaden. Ev. kan ett servitutsavtal komma att tecknas för att tillförsäkra denna rätt. 2 HYRESAVTAL 2.1 Lokalhyresavtal kommer upprättas för tillbyggnaden med kommunen som hyresvärd och stiftelsen som hyresgäst. 2.2 I hyran skall avräknas den kostnad som uppkommer för arrendet. 3 FÖRHANDLINGAR M M 3.1 Denna avsiktsförklaring tecknas mellan Parterna med syfte att visa att dessa förutsättningar är uppfyllda och skall därmed också tjäna som beslutsunderlag. 3.2 Parterna är överens om att, när erforderliga beslut erhållits i kommunen och stiftelsens styrelse skall det tecknas ett avtal om upplåtelse av marken och hyresavtal. 3.3 Stiftelsen ska finansiera, med eget kapital, en renovering av befintlig lokal enligt lokalprogrammet. 4 PRESTATIONER 4.1 I den mån nödvändiga politiska beslut i Region Halland eller Halmstads kommun inte följer de intentioner som finns angående utbyggnaden skall denna avsiktsförklaring vara utan verkan. 4.2 Parterna skall även i övrigt verka för att denna överenskommelse kommer till förverkligande på det sätt som beskrivs i denna avsiktsförklaring. 5 KOSTNADER 2 (4)

62 5.1 Parterna skall, inte äga rätt att inom ramarna för denna avsiktsförklaring rikta några ersättningsanspråk, av vad slag det vara må, mot varandra. Vardera Part skall, om inte annat särskilt överenskommits, bära sina egna kostnader. 6 IGÅNGSÄTTNINGSTILLSTÅND 6.1 Innan kommunstyrelsen beslutar om igångsättningstillstånd ska arrende- och hyresavtal för tillbyggnaden ha tagits fram. 7 SEKRETESS 7.1 Parterna accepterar, var för sig, att de Parter som lyder under offentlighetsprincipen hanterar handlingar hos sig i enlighet med denna princip. 8 AVSIKTSFÖRKLARINGENS UPPHÖRANDE 8.1 Såvida Parterna inte enas om annat gäller denna avsiktsförklaring till dess avtal om upplåtelse enligt ovan tecknas mellan Parterna. Skulle kommunen inte få till stånd nödvändiga investeringsbeslut, nödvändiga bygglov, miljötillstånd eller liknande och dessa förusättningar utgör hinder mot uppförande av verksamheten så som beskrivits. så skall denna avsiktsförklaring på Parts begäran upphöra att gälla. 9 ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG 9.1 Ändringar och tillägg till denna avsiktsförklaring skall, för att vara gällande, upprättas skriftligen och undertecknas av Parterna. 10 ÖVERLÅTELSE 10.1 Denna avsiktsförklaring får av Part ej överlåtas på en tredje part utan den andra Partens skriftliga samtycke. 11 TVIST 11.1 Tvist i anledning av denna avsiktsförklaring skall slutligt avgöras genom samtal mellan partena Denna avsiktsförklaring har upprättas i två original varav parterna har tagit var sitt. 3 (4)

63 För Halmstads kommun: Ort och datum: Namnteckning: Namnförtydligande: För Stiftelen: Ort och datum: Namnteckning: Namnförtydligande: 4 (4)

64 Lokalprogram för om och tillbyggnad av Hallands konstmuseum Kompletterande textdel Vision om ett nytt museum Redan när man närmar sig det nya museet skall alla tvivel om vilken slags byggnad man står inför vara undanröjda. Att det är ett konstmuseum måste vara tydligt för varje besökare. Skillnaden mellan gammal och ny byggnad får gärna accentueras och tydliggöras, en bra dialog mellan gammalt och nytt bör eftersträvas. Den befintliga byggnaden är en typisk, auktoritär produkt från 1800-talets idé om museet som en sträng kunskapsförmedlare. Det är en monolitisk byggnadskropp som symboliserar stabilitet, symmetri, ordning och slutenhet. Byggnaden har en rad fina kvaliteter som exteriört syns i subtila markörer i tegel och våningsmarkering. Interiört upptäcker man i materialval en stor omsorg och en tydlig uppdelning mellan museets olika funktioner. Tyvärr har renoveringar, förbättringar och en del prioriteringar av praktisk karaktär gjort att många av de ursprungliga kvaliteterna idag inte syns eller kan upplevas så som en gång avsågs. Detta bör åtgärdas och återställas så långt det går. När man kommer in i den nya byggnaden, oavsett om det sker genom den befintliga delen eller genom en ny entré, är det viktigt att arkitekturen, miljön och materialen har en generös, varm och välkomnande karaktär. Viktigt är också att man som besökare direkt upplever museets olika funktioner som självklara och tydliga. Man vill undvika otydlighet, slutenhet och en auktoritärt präglad stil. Istället vill man ha tydlighet, öppenhet och ett välkomnande, inkluderande tilltal. Man skall som besökare inte känna sig övergiven av arkitekturen, tvärtom skall arkitekturen vara en ledsagare, visa vägen på ett självklart sätt till de olika möjligheter som museet kan erbjuda. Arkitekturen skall förstärka och förhöja besökarens upplevelser i allt det som museet innehåller. Det skall vara en byggnad man lockas till och som man inte vill lämna. Byggnaden skall präglas av hög tillgänglighet och ha ett tydligt barnperspektiv. Konstmagasin Ett konstmagasin på c:a 400 kvm byggs i den nya delen anpassat för museets konstsamling. I det nya magasinet inrättas också en för foto särskilt klimatiserad del. Som förvaringsplats för inramat måleri installeras manuellt utdragbara gallergrindar. Detta för att man skall kunna dra ut varje grind för sig och kunna betrakta konstverken på avstånd i magasinet. En del i magasinet skall vara särskilt anpassad för bonadsmåleri, så att dessa kan förvaras liggande. Allt bonadsmåleri kommer inte att förvaras i konstmagasinet, då det inte finns tillräckligt med utrymme, men de bilder som bedöms som särskilt intressanta att visa och som museets får flest utlåningsförfrågningar på kommer att förvaras i det nya konstmagasinet om det är möjligt. Skulptur och andra skrymmande föremål placeras i för ändamålet särskilt anpassad del. Pappersarbeten, skisser och oinramat material placeras i dragskåp. Samlingen med kulturhistoriska föremål förvaras i det nyinrättade magasinet på Slottsmöllan, där även resten av bonadsmåleriet kommer att placeras. Konstmagasinet kommer att innehålla ett par arbetsytor för registrering och relaterat arbete. Ingen permanent arbetsplats finns här. En fördel kan vara att konstmagasinet är

65 placerat under mark, främst av säkerhets- och klimatskäl, men det måste också vara god tillgänglighet för personal och mer skrymmande konstverk. Större skulpturer kan också placeras i magasin på Slottsmöllan. I direkt anslutning till magasinet placeras ett packrum där konst för utlån kan packas för transport. Här skall även finnas möjlighet att packa konst som returneras till långivare, samt eventuell korttidsförvaring. Inlastningsplats för transporter av konst bör vara så placerad att den ligger i nära anslutning till konstmagasinet, samt så att transport av konsten till magasinet inte sker genom för museet allmänna ytor. Konsten måste vara skyddad hela vägen in i magasinet, och dessa olika funktionsdelar skall vara placerade i förhållande till varandra så att högsta möjliga säkerhet alltid kan upprätthållas. Utställningssalar Samtliga lokaler i den befintliga byggnaden som skall användas för utställningar renoveras och uppgraderas vad gäller visningsmöjligheter, klimat och säkerhet. Detta gäller: väggar, golv, armaturer, elinstallationer, ventilationssystem, ljusinsläpp, utrymningsvägar, etc. I den nya byggnaden skall det skapas utställningssalar med den senaste tekniken inom klimatanpassning och som uppfyller säkerhetsklass 3. Detta innebär att museet i framtiden kan ta emot lån från alla museer i hela världen som ställer högsta krav på klimat och säkerhet. En särskild yta för pedagogik planeras också, där även mindre utställningar kan presenteras. I denna lokal är det viktigt att det finns tillgång till vatten och att det finns särskilt anpassade förrådsutrymmen för material till pedagogiskt arbete. Alla dessa utställningsrum skall vara utformade så att de på bästa sätt kan visa alla typer av konst. Rummen bör vara underordnade konsten och tjäna som förmedlare. Väggytor skall vara så generösa som möjligt, ljusförhållanden optimala och alla störande visuella element skall undvikas. Salarna skall vara utrustade med den senaste ljud-, ljus-, och datatekniken. Allmänna ytor Entré, reception, kapprum och butik bör vara integrerade och placerade så att de bildar en enhet, allt för att utnyttja ytan så väl som möjligt. Här bör också finnas interaktiva publikytor, som kan rymma ny media, bibliotek, och bekväma sittplatser. I den nya byggnaden skall kafé med kök finnas. Kaféet bör vara så placerat att det kan växa ihop med butik och hörsal, så att man på det sättet vid enstaka tillfällen kan placera så många sittande gäster som möjligt. Kaféet skall även ha en del med uteservering. Hörsalen skall ha flexibla användningsmöjligheter, och bör vara placerad så att den vid särskilda tillfällen kan fungera som en förlängd del av kaféet. Den bör även kunna fungera som möteslokal för konferenser. Hörsalen bör också vara så utrustad att man kan visa film, hålla föredrag och konserter. Hörsalen bör rymma loger, teknikrum, mörkläggningsmöjligheter och separat inlastningsplats. Det finns från Halmstad

66 kommun särskilt avsatta medel i budgeten för att förbättra hörsalens funktioner. Detta måste särskilt beaktas i utformningen av lokalen. Alla allmänna ytor, entré, reception, kapprum, butik, kafé och hörsal bör också avgränsas i förhållande till museets övriga funktioner, så att museet kan hålla dessa delar öppna separat för arrangemang utanför museets ordinarie öppettider. Verkstad Verkstad med de olika delar som anges i lokalprogrammet bör inrättas så att maskiner för byggande av podier, väggar och andra snickeriarbeten finns. Här krävs en smart utformad verkstad där alla nödvändiga maskiner och funktioner måste få plats. Lokalerna bör vara så placerade att man kan transportera föremål från verkstad till utställningssalar så smidigt som möjligt. Ett museum har alltid stort behov av förrådsutrymmen, dels när det gäller podier och utställningsrelaterat material, men även sådant som hör till vaktmästerifunktioner som verktyg, spadar, kvastar, vägsalt, etc. Det måste också finnas ett teknikförråd och ett städförråd, samt en återvinningsstation. Personalytor Personalytor beräknas till sammanlagt c:a drygt 400 kvm. Arbetsplatser för samtlig personal inom museet skall finnas. Här skall även finnas arbetsplatser för Konst i Halland, gästarbetsplatser, möteslokaler, bibliotek, kök, vilrum och förvaringsutrymmen. Funktion och trivsel måste vara ledstjärnor här. En miljö med så bra ljudförhållanden som möjligt. Bra kommunikation mellan de olika delarna. Viktigt med gemensamma ytor för möten. Kulturarv Halmstad Särskilt anpassade lokaler för Bildstationen inrättas med arbetsplatser, kök och toaletter. Trädgård När man renoverar och förbättrar denna byggnad från 1930-talet och tillför en ny byggnadskropp på tomten är det viktigt att man gör en grundlig översyn över trädgården och gör alla förbättringar som projektets budget tillåter. På sommaren kommer uteservering vara en viktig framgångsfaktor att kunna locka till sig besökare och få dem att trivas och stanna i museets lokaler. Magnus Jensner

67 Utredning Hallands konstmuseum Renovering och tillbyggnad Slutrapport Konstutredning 2014

68 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Utredningsarbetet Mål och uppdrag... 2 Mål och syfte... 2 Uppdrag... 2 Uppföljning Verksamhetsbeskrivning... 3 Lokalprogram... 3 Verksamheten... 3 Ny publik verksamhet... 4 Utveckling av museiverksamheten Förslag till samverkan Vad kostar det och vem betalar?... 7 Investeringskostnader... 7 Finansiering Förslag till gestaltning Utredningens förslag Konstutredning 2014 Sida 1

69 1. Bakgrund I december 2013 beslutade representanter för Halmstads kommun, Region Halland, Stiftelsen Hallands Länsmuseer och Hallands museiförening om ett utredningsuppdrag gällande tillbyggnad och renovering av Hallands konstmuseum i Halmstad. En utredningsgrupp bestående av tjänstemän från Region Halland, Halmstads kommun och Hallands konstmuseum har som underlag för en om- och tillbyggnad av Hallands konstmuseum arbetat fram utredningen. I februari 2014 reviderades utredningsuppdraget. Utredningsgruppen skulle beskriva tre olika alternativ för renovering, utbyggnad och samverkan. Detta uppdrag presenterades i den delrapport vid möte med beslutsgruppen. Här beslutades att utredningsgruppen ska arbeta vidare med alternativet Tillbyggnad av Tollsgatan och utifrån tidigare beslutade utredningsdirektiv. Utredningsarbetet Utredningsgruppen har bestått av Kristina Blomquist, Halmstads kommun, (sammankallande), Sven Lundström, Hallands konstmuseum, Anne Lang, Region Halland, Karolina Peterson, Halmstads kommun, Niklas Ohlin, Halmstads kommun, Åke Bengtsson, Region Halland, samt Ola Wall, Halmstads kommun. Till utredningsgruppen har knutits en sekreterare, Jennie Idoffsson, Halmstads kommun, samt adjungerad kompetens från museerna, Annelie Tuveros, Halmstads kommun, Anna Holmström, Hallands konstmuseum och Evelina Lindblom, Hallands konstmuseum. Utredningsarbetet har bedrivits i delar där inte alla i utredningsgruppen deltagit hela tiden. Totalt har 12 möten genomförts. Ett seminarium om Framtidens museum arrangerades , med Mathias Strömer från Riksutställningar. 2. Mål och uppdrag Mål och syfte - medverka till att förverkliga den regionala utvecklingsstrategin enligt Hallands Kulturplans mål och intentioner, samt Halmstad kommuns vision och mål att vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet - genom sin verksamhet, medverka till att utveckla spets, kvalité och förnyelse inom konst och kultur och utveckla Halland som en av Sveriges mest attraktiva konstregioner Uppdrag - stärka den egna identiteten med ett gränsöverskridande förhållningssätt, samt genom ett brett och inkluderande konst- och kulturbegrepp, vara i ständig dialog med omvärlden lokalt, regionalt, nationellt och internationellt - vara en tillgänglig, interaktiv och social mötesplats där upplevelse varvas med fördjupad kunskap och därigenom vara en förankrad och angelägen verksamhet för invånare och besökare Konstutredning 2014 Sida 2

70 - samla visa, vårda, halländsk konst, samt genom forskning och dokumentation, vara en plattform som bidrar till kunskapsspridning men också utmanar gängse föreställningar om konst och kultur - med inriktning på konst, samverka med lokala och regionala konst - och kulturverksamheter för att ge alla hallänningar tillgång till berikande konst- och kulturupplevelser, konstnärer och föreningsliv och därigenom utveckla och spegla det lokala och regionala konst- och kulturarvet Uppföljning Uppföljning och utvärdering av verksamheten ska vara både kvalitativ och kvantitativ. Här utgår utredningen från de krav som ställs från exempelvis Kulturrådet avseende redovisning, vilka bör vara ledande. Huvudmännen kan utöver dessa besluta om särskilda redovisningar. Kvantitativ uppföljning och nyckeltal: - antal årligen besöksande, lokalt och kommunvis, uppdelat i antal kvinnor och män, pojkar och flickor - antal utställningar kommunvis, i annat län, i annat land, ersättningar enligt MU-avtal, antal besök på hemsida - öppethållande, dagar per år, kvällsöppet, timmar per vecka - antal anställda kvinnor och män indelat i administrativ personal, teknisk personal, kärnkompetens, övrig personal - programaktiviteter uppdelat kommunvis, i annat län, i annat land, inköpta aktiviteter från annat län och från annat land - verksamhet som riktas till barn/unga, som stärker det professionella kulturlivet, som riktas till det civila samhället Kvalitativ uppföljning: - Måluppfyllelse, reflektioner (möjligheter och hinder för måluppfyllelsens förverkligande) - viktigaste prioriterade insatser under året för utveckling av kvalitet, spets och förnyelse - prioriterade insatser som riktats till barn/unga, för internationalisering, interkulturellt arbete - prioriterade insatser som ökat tillgängligheten 3. Verksamhetsbeskrivning Lokalprogram Lokalprogram för tillbyggnad och renovering som togs fram ligger till grund för utredningen. Utifrån de ekonomiska ramarna har lokalprogrammet minskats. Utredningsgruppen har inte arbetat med detaljer i det minskade lokalprogrammet. Förutsättningarna utifrån de ekonomiska ramarna beskrivs närmare under rubriken Vad kostar det och vem betalar. Verksamheten Verksamheten ska genomsyras av inkluderande synsätt, en tillgänglig atmosfär och ett tilltal som tar publikens nyfikenhet och frågor på allvar. Den s.k. community-aspekten skall vara central där samverkan med omgivande samhälle och organisationer har stor betydelse. Ett annat engelskt Konstutredning 2014 Sida 3

71 uttryck som används är empowerment att med verksamheten som redskap ge besökare och samarbetspartners ny kraft och nya möjligheter. Ny publik verksamhet Baertlingsamlingen ges en central plats som tydligt visar vilken dignitet den tillmäts. Baertling Community Centre I museivärlden används ofta en samling utifrån ett självändamål, men framtiden pekar ut en annan väg - samlingen som ett avstamp i arbetet med att skapa delaktighet och förståelse för större sammanhang. Vad spelar konsten för roll i samhället? Och hur kan vi använda konsten för att förstå historien och vår egen tid? Baertlings konstnärskap kan prägla och peka ut en riktning gällande både innehåll och i dess förlängning utformning av tillbyggnationen av Hallands konstmuseum. Ledord kan vara: innovation, vision, utopi, färg och form, konstruktion och hållbarhet. Ord som har en ständig relevans i samhället. Vad innebär det att visa en samling i dag? Hur gör man den relevant, aktuell och angelägen för både Kommuninvånare och besökare? Baertlingsamlingen kan aktiveras utifrån följande ingångar: Vision & innovation. Baertling var en innovatör som aldrig såg gränser som ett hinder för sina visioner. Möjliga communitypartners kan vara: högskolan/science Park, Komtek, förskola/skola. Samhälle/ Utopi. Baertling var intresserad av att låta sin konst bli del av staden och stadsrummet och där framtiden stod i fokus. Genom Baertlings konst kan vi närma oss frågan om vår gemensamma framtid där inte minst hållbarhetsfrågor är aktuella Möjliga communitypartners kan vara: medborgare, stadsplanering, konstnärer verksamma i Halmstad/Halland, näringsliv och kulturella näringar. Färg och form. Är det någonting man förknippar Baertlings konstnärskap så är det färg och form, något som är basen i skapande verksamhet. Här finns det möjlighet att utveckla flera koncept riktade till olika målgrupper. Möjlig ingång till unika profilprodukter utifrån Baertlings starkt identitetsskapande färg och form-språk. Möjliga communitypartners kan vara: kommunala och regionala verksamheter. Vad krävs? Det laborativa rummet, en lokal med ett innovativt och flexibelt tänk som kan bestå av två delar: 1. Utställningsyta för Baertlings konst (ca 250 m2). Krav: klimat och säkerhet klass 3. Teknisk utrustning. Möjlighet till mörkläggning. 2. Mångfunktionella aktivitetsplatser för praktiskt arbete och kollaborationer med Community partners. Även plattform för att visa upp community centrets aktiviteter ute i samhället. Aktivitetsytorna (ca 100 m2) synliggörs och blir 100 % visuella och delvis tillgängliga för besökare. Konstutredning 2014 Sida 4

72 Krav: flexibel möblering, vatten, digitala resurser, mörkläggningsmöjligheter. Övriga publika serviceytor som krävs: entré med integrerad butik. Café och restaurang. Hörsal. Krav: hög tillgänglighet. Inredning och utrustning med hög kvalitet och design, gärna med koppling till Baertlingprofilen. Utveckling av museiverksamheten Egna samlingar Mer ska visas av de egna konstsamlingarna. Tematiska, genomarbetade presentationer med tydligt budskap. Exempel: Highlights ur samlingen Fotografiska exposéer med såväl konstfotografi som äldre dokumentärt fotografi Ur arkivet - skiss och modellstudier kring hur konstidéer tar form Folkkonst, slöjd och textil ur samlingen Lokalhistoriska teman med t.ex. marinmåleri och stadsmotiv Hot spots kommentarer av samtida skeende med hjälp av nedslag i samlingen Tillfälliga utställningar Ska spegla konsthistorien och den samtida konsten, gärna i gränstrakterna mot andra kulturformer och samhällsfenomen. Tillgänglighet, mångfald, nyfikenhet och delaktighet ska prägla utbudet Verksamheten måste ges en vidare ram med viktiga nationella och internationella inslag. Förutsättningar ska erbjudas för det inte redan etablerade att komma till tals på museet. Alla ska vara medvetna om att ingen dörr är stängd för någon, det har stor betydelse inte minst för att stärka skaparkraft och förändringsvilja bland medborgarna i Halland. Frekvens En väl avvägd frekvens för byte av såväl teman i de egna samlingarna som i det tillfälliga utbytet är viktig. Tillräcklig längd för att marknadsföring ska ge effekt samtidigt som pedagogiska aktiviteter ska kunna nyttjas av skolan utan stress. Besökarens önskan om förändring ska ställas i relation till personalinsatser för arbete med det praktiska kring utställningsbyten. Pedagogik och program Vidareutveckling och fördjupning av det arbete som redan pågår. Utbildningstillfällen för barn/unga i förskola, grundskola och gymnasium såsom visningar i basutbudet samt i tillfälliga utställningar, workshops, stadsvandringar, friluftsmuseipedagogik, elevutställningsverksamhet Projektsamarbeten med förskola/skola som löper över längre tid och ofta är ämnesövergripande och involverar flera aktörer, t.ex. inom ramen för Skapande skola Produktion av läromedel tillgängligt via webben, audioguider etc. Konstutredning 2014 Sida 5

73 Samarbeten med Högskolan i Halmstad kring utbildningsinsatser framförallt inom konstpedagogik men också inom ramen för lärarprogrammet och programmet för hållbar turismutveckling Ingå i nätverk för att samarbeta kring frågor som rör kultur för barn och unga Fritidsaktiviteter för barn och vuxna kurser, föreläsningar, konserter, stadsvandringar, museiklubb för barn m.fl. programaktiviteter En ny hörsal En ny hörsal som också kan ta emot mindre konserter, mindre konferenser och bli en intressant mötesplats för andra än konstetablissemanget. Samarbete med exempelvis Destination Halmstad kan stärka inkomsterna också när det gäller café/restaurangdelen. Faktarum En central del av ett regionalt museums verksamhet är kunskapsuppbyggnad. Att erbjuda allmänheten tillträde till museets bakgrundskunskap i referensbibliotek, skissarkiv, fotoarkiv, konstbibliotek och lokalhistoriskt bibliotek är en viktig markering av museet som kunskapsorganisation. På annan ort Hallands Konstmuseum ska finnas i hela regionen. Regelbundna nedslag i alla halländska kommuner bör göras. Formerna för dessa samarbeten kan utvecklas, det kan handla om programverksamhet eller t ex pedagogiska samarbeten. Att utveckla någon form av uppdragsverksamhet inom konstområdet är en framtida utmaning. Resurscentrum Konst i Halland har en utpräglat decentraliserad verksamhet, nedslag sker i alla regionens kommuner regelbundet. Verksamheten utgår från Hallands Konstmuseum och måste ses som en av museets regionala verksamheter. Halmstads historia Inom ansvarsområdet Halmstads historia definieras följande huvudsakliga arbetsfält: Stadspedagogik, se t ex Friluftsmuseet Hallandsgården Programverksamhet, t ex stadsvandringar Bildstationen, med digitalisering av kulturarvet och förser Faktarummet med digitaliserat material. Insamling av Halmstads historia till bibliotek, arkiv och magasin Information och upplysningar kring Halmstads historia till allmänhet och företag. Samlingarna och arbetet bakom kulissen Konstsamlingarna består i dag av ca verk, påfallande många med betydande verkshöjd. De växer för varje år, tack vare inköp genom Svea Larsons donationsfond. Samlingarna kommer att förvaras säkert i ett nytt magasin tillsammans med Baertlingstiftelsens samlingar. Som komplement har museet en mycket fin folkkonstsamling vilket är unikt för ett konstmuseum. Konstutredning 2014 Sida 6

74 Kunskapen om konsten i Halland och den samling museet har är helt avgörande för verksamheten framöver. Utan kunskapstillväxt är det svårt att skapa nya utställningar med hjälp av samlingarna. Kunskapstillväxten och förmedlingsarbetet är funktioner i samma verksamhet och beroende av varandra. 4. Förslag till samverkan Förslag på samverkan mellan Hallands konstmuseum och Konstenheten, Halmstads kommun. I införsäljningen av Konstcentrum Halmstad ska Hallands Konstmuseum ha en självskriven roll. Ökad strategisk samverkan mellan konstenheten och Hallands Konstmuseum gällande turism och bussnäring. Tillsammans och i dialog med barn- och ungdomsförvaltningen ta fram en övergripande plan för hur konsten ska implementeras i skolan utifrån visionen om Halmstad som konstcentrum. Tillsammans utveckla community-aspekten, exempel genom gemensamma målgruppssatsningar i Halmstad. Tillsammans utveckla och stärka strukturer/arenor för konstnärer verksamma i Halmstad. Bilda en personalgrupp med syfte att utbyta kunskaper, erfarenheter och information. Utifrån museiutredningsgruppens analys gällande institutionernas utställningsverksamhet framkom med en tydlighet att respektive institution har en profilering som inte är konkurrerande utan snarande kompletterande. Det kompletterande perspektivet bör gruppen utveckla och förtydliga ytterligare ur en publik aspekt. Kontinuerliga möten mellan verksamhetscheferna. Tillgång till varandras samlingar med möjlighet till långtidsdeponeringar. Öppnar upp för nya möjligheter och korsbefruktningar. Gemensamt ta fram en strategi för hur Baertlingcenter/Högskolan kan bli en gemensam resurs, dels som ett tillskott till konststaden, dels som en ingång till Baertlingsamlingen på Hallands Konstmuseum. Samverkan kräver resurser och engagemang. Ovanstående samverkanspunkter förutsätter både en ekonomi samt ett ömsesidigt intresse och drivkraft för frågorna. 5. Vad kostar det och vem betalar? Hallands Konstmuseums budget omsluter idag drygt 18 Mkr, av dessa är ca 6 Mkr destinerade till olika projekt. I utredningen presenteras tillkommande kostnader och intäkter för investering och verksamhet. En succesiv utökning av de verksamhetsmässiga driftskostnaderna är beräknade under en femårsperiod. Investeringskostnader Den uppskattade byggkostnaden för tillbyggnad om 1 300m² är 60 miljoner kronor. I den summan är 50 miljoner kronor avsatta för tillbyggnaden och 10 miljoner kronor för renovering utvändigt av Konstutredning 2014 Sida 7

75 muséet. I renoveringen är även inräknat medel för att kunna förbättra ventilationen samt tillgänglighetsanpassning av det befintliga muséet. Av beräknad investeringskostnad har Halmstads kommun avsatt 30 miljoner kronor för tillbyggnad. Region Halland har avsatt 20 miljoner kronor. Driftskostnad för dessa investeringar beräknas till 3 miljoner kronor årligen. Till detta har diskuterats en större hörsal än vad som var inräknat i beloppet 50 miljoner kronor. En större hörsal för 150 personer ger en investeringskostnad på 3,7 miljoner kronor och en årlig driftskostnad på kronor. Kostnad för en större hörsal är inte medräknad här då beslut om att avsätta medel till en hörsal inte har fattats ännu. Stiftelsen Hallands länsmuseer har uttalat att de utifrån den intäkt försäljningen av fastigheten Kirsten Munck inbringar, står för renovering, tillgänglighetsanpassning och ventilation i det befintliga museet. Detta är kostnadsberäknat till 10 miljoner kronor. En verksamhetsanpassning av lokalerna i det befintliga museet är kostnadsberäknad men den kostnaden är inte med här. Varken investeringseller driftskostnad för renovering mm av det befintliga museet ingår i utredningens redovisning. Fastighetskötseln för tillbyggnaden är uppskattad till 250 kronor per kvm och år dvs kronor om året. Jämförelse är gjord med Stadsbiblioteket och bygger på fastighetskontorets kostnader där. Driftskostnader investering Text Årlig driftskostnad investering Fastighetsskötsel tillbyggnad Summa kostnad tillbyggnad Kronor kr kr kr Ökade verksamhetskostnader tkr Text År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Personalkostnader Verksamhetskostnader Utökade intäkter Summa verksamhetskostnader Total kostnad Kostnadsökning per år Kommentar: - Verksamhetskostnaden har beräknats utifrån en utveckling under en femårsperiod. På så sätt kan verksamheten utvecklas på ett hållbart sätt och justeras utifrån behov och utvärdering - I kostnadsberäkningen för drift ingår inte inköp av inredning och teknik, detta beräknas att finansieras av stiftelsen (Kirsten Munck) - Beräknade intäkter avser ökad omsättning i butik, uthyrning av hörsal, guidade visningar samt ev. entreintäkter Konstutredning 2014 Sida 8

76 - I kostnaden för renovering av gamla byggnaden ingår endast utvändig renovering och förbättrad ventilation. En verksamhetsanpassning för ev. ombyggnad för kontor etc. är inte inräknad. Finansiering I dag finansieras Hallands konstmuseum genom bidrag från stat, region och kommun. Bidragen till Hallands konstmuseum utbetalas till Stiftelsen Hallands länsmuseer som fördelar ut medlen till Hallands konstmuseum, Hallands kulturhistoriska museum och Kulturmiljö Halland. För investeringskostnaden föreslås en finansiering fördelad med 60 procent för Halmstads kommun och 40 procent för Region Halland. Fördelningen baseras på det investeringsbelopp respektive part går in med. Tillkommande kostnader för verksamhet föreslås fördelas enligt principen 60 procent för Region Halland och 40 procent för Halmstads kommun. Fördelningen baseras på att det är ett regionalt museum. Finansieringsförslaget innebär följande årliga anslag (tkr) från huvudmännen: Huvudman År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Region Halland - Driftskostnad investering Utökad kostnad verksamhet S:a anslag per år RH Halmstads kommun - Driftskostnad investering Utökad kostnad verksamhet S:a anslag per år HK Totalt anslag per år Förslag till gestaltning Enligt utredningsuppdraget ska ett förslag till gestaltning och arkitekttävlan läggas fram i utredningen. Från Samhällsbyggnadskontoret, Halmstads kommun, framförs med anledning härav att den totala byggkostnaden om 50-60Mkr är för liten för det arbete och de kostnader som en arkitekttävling innebär. Ambitionen bör vara att uppdraget ges till en spännande arkitekt för att nå målet om det uttryck som förväntas för tillbyggnaden, dvs. den arkitektoniska gestaltningen. Vilken funktionalitet som eftersträvas Konstutredning 2014 Sida 9

77 7. Utredningens förslag Utredningen föreslår att beslutsgruppen antar följande avsiktsförklaring: Huvudmännen ställer sig bakom förslaget enligt utredningen och ska arbeta för genomförande av en tillbyggnad och renovering av Hallands Konstmuseum enligt utredningens intentioner. Samt att: Under den fortsatta beredningen utreds vidare medfinansiering av ex. Baertlingstiftelsen, Boverket m.fl. Konstutredning 2014 Sida 10

78 Ärende 9 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KSU 272 KS 2015/0592 Ny förskola kv Hjorten, Linehed Beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att överföra 45 miljoner kronor från anslagsområde 299 (Förskolor, minst 8 avd) till anslagsområde Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att överföra 35 miljoner kronor från anslagsområde 299 (Förskolor, 7 avd ersättning färdigställda 2016) till anslagsområde Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att ärendet ska föreläggas kommunstyrelsen för ställningstagande om igångsättningstillstånd. Inför ställningstagandet ska fastighetskontoret informera kommunstyrelsen om aktuellt kostnadsläge avseende förskolor. Ärendet Behovet av förskoleavdelningar i Halmstad är fortsatt stort. Barn- och ungdomsförvaltningen beskriver behovet som störst i de centrala samt de östra delarna av staden. Barn- och ungdomsförvaltningen är även på grund av dåliga lokaler för förskoleverksamheten på Linehed i behov av nya avdelningar för förskola i det området. Både Hyddans och Lineheds förskolan behöver ersättas. På samma tomt som de avdelningarna finns kan det byggas fler avdelningar. Förslaget är därför att riva de dåliga lokalerna som finns där och istället ersätta med 12 avdelningar på samma plats. Genom att bygga 12 avdelningar på samma plats kan verksamheten samverka på ett bra sätt. Fastighetskontoret har efter beställning av samhällsbyggnadskontoret genomfört en utredning för att undersöka möjligheterna för en placering på platsen (bilaga 1, 2, 3,4) Ärendets beredning Ärendet har beretts av samhällsbyggnadskontoret i samråd med barn- och ungdomsförvaltningen och fastighetskontoret. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att överföra 45 miljoner kronor från anslagsområde 299 (Förskolor, minst 8 avd) till anslagsområde Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att överföra 35 miljoner kronor från anslagsområde 299 (Förskolor, 7 avd ersättning färdigställda 2016) till anslagsområde 209.

79 3. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att ge fastighetsnämnden i uppdrag att projektera och bygga 12 avdelningar förskola på Kvarteret Hjorten i Halmstad. Yrkande Ordföranden (C) yrkar bifall till beslutspunkt 1 och 2 och avslag på beslutspunkt 3 till förmån för följande beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att ärendet ska föreläggas kommunstyrelsen för ställningstagande om igångsättningstillstånd. Inför ställningstagandet ska fastighetskontoret informera kommunstyrelsen om aktuellt kostnadsläge avseende förskolor. Beslutsgång Ordföranden (C) ställer proposition på föreliggande förslag till beslut och sitt yrkande om att byta ut beslutspunkt 3 mot "Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att ärendet ska föreläggas kommunstyrelsen för ställningstagande om igångsättningstillstånd. Inför ställningstagandet ska fastighetskontoret informera kommunstyrelsen om aktuellt kostnadsläge avseende förskolor". Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med ordförandens (C) yrkande. Vid protokollet Ulrica Holm Justerat Ordförande Justerare Henrik Oretorp Bertil Andersson

80 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KS 2015/0592 Version: 1,0 Beslutsorgan: KSU Stab Niklas Ohlin E-post: Telefon: Ny förskola Kv Hjorten, Linehed Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att överföra 45 miljoner kronor från anslagsområde 299 (Förskolor, minst 8 avd) till anslagsområde Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att överföra 35 miljoner kronor från anslagsområde 299 (Förskolor, 7 avd ersättning färdigställda 2016) till anslagsområde Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att ge fastighetsnämnden i uppdrag att projektera och bygga 12 avdelningar förskola på Kvarteret Hjorten i Halmstad. Sammanfattning Behovet av förskoleavdelningar i Halmstad är fortsatt stort. Barn- och ungdomsförvaltningen beskriver behovet som störst i de centrala samt de östra delarna av staden. Barn- och ungdomsförvaltningen är även på grund av dåliga lokaler för förskoleverksamheten på Linehed i behov av nya avdelningar för förskola i det området. Både Hyddans och Lineheds förskolan behöver ersättas. På samma tomt som de avdelningarna finns kan det byggas fler avdelningar. Förslaget är därför att riva de dåliga lokalerna som finns där och istället ersätta med 12 avdelningar på samma plats. Genom att bygga 12 avdelningar på samma plats kan verksamheten samverka på ett bra sätt. Fastighetskontoret har efter beställning av samhällsbyggnadskontoret genomfört en utredning för att undersöka möjligheterna för en placering på platsen (bilaga 1, 2, 3,4) 1

81 Ärendet Uppdrag Det finns i planeringsdirektivet avsatt medel för förskoleutbyggnad och för ersättning av dåliga förskolelokaler. Analys, förslag och motivering Behovet av förskoleavdelningar i Halmstad är fortsatt stort. Barn- och ungdomsförvaltningen beskriver behovet som störst i de centrala samt de östra delarna av staden. Barn- och ungdomsförvaltningen är även på grund av dåliga lokaler för förskoleverksamheten på Linehed i behov av nya avdelningar för förskola i det området. Både Hyddans och Lineheds förskolan behöver ersättas. På samma tomt som de avdelningarna finns kan det byggas fler avdelningar. Förslaget är därför att riva de dåliga lokalerna som finns där och istället ersätta med 12 avdelningar på samma plats. Genom att bygga 12 avdelningar på samma plats kan verksamheten samverka på ett bra sätt. Fastighetskontoret har efter beställning av samhällsbyggnadskontoret genomfört en utredning för att undersöka möjligheterna för en placering på platsen (bilaga 1, 2, 3,4) Konsekvenser Från investeringen Förskolor, minst 8 avd, anslagsområde 299 överförs 45 miljoner kronor till anslagsområde 209. Från investeringen Förskolor, 7 avd ersättning färdigställda 2016, anslagsområde 299 överförs 35 miljoner kronor till anslagsområde 209. Ärendets beredning Inom kommunen Deltagare har varit: Barn- och Ungdomsförvaltningen: Planeringsansvarig Fastighetskontoret: Projektledare 2

82 Andra grupper Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL vad gäller detta beslutet. Lista över bilagor 1. Sammanfattning av utredning Kv Hjorten Rapport buller och partikelberäkning Utredning skiss Kalkyl För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Niklas Ohlin Fastighetsstrateg 3

83

84

85 RAPPORT HALMSTAD KOMMUN Förskola Kv. Hjorten UPPDRAGSNUMMER SAMMANSTÄLLNING AV BERÄKNINGAR AV TRAFIKBULLER OCH PARTIKLAR RAPPORT HALMSTAD SKRIVEN AV: BELINDA DJUPDAHL GRANSKAD AV: ROLF E ANDERSSON

86 Sammanfattning Inför ansökan om bygglov för en ny förskola vid Linehedsskolan har trafikbuller- och partikelberäkningar utförts. Den exakta placeringen av förskolan är ännu inte bestämd utan resultatet av beräkningarna ska ligga till grund för förskolans placering. Resultatet av partikelberäkningarna visar att PM10 ligger under den tvingande miljökvalitetsnormen (som är 40 µg/m³ luft), och ligger i paritet med det uppsatta miljökvalitetsmålet på 15 µg/m³ luft som är satt till För beräkningar på PM2,5 ligger alla nivåer under både den tvingande miljökvalitetsnormen på 25 µg/m³ luft och miljömålet på 10 µg/m³ luft som är satt till Förskolan kan enligt trafikbullerberäkningen placeras inom det önskade området, de önskvärda nivåerna i Boverkets rapport 2015:8 Gör plats för barn och unga! samt de riktvärden som Boverket har satt för buller utomhus, som bör tillämpas vid planläggning och bygglovsprövning av bostadsbebyggelse, uppfylls både år 2015 och år Sweco Brogatan 23 SE Halmstad, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Management AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Belinda Djupdahl Projektledare/Innemiljöutredare Halmstad Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) belinda.djupdahl@sweco.se

87 Innehållsförteckning 1 Introduktion 1 2 Inledning 2 3 Underlag för partikel- och trafikbuller beräkningar Trafikmängder 3 4 Information Partikelberäkning Beräkningsmetodik Trafikbullerberäkning 7 5 Resultat Partikelberäkning Trafikbullerberäkning 11 RAPPORT RAPPORT FÖRSKOLA KV. HJORTEN

88 1 Introduktion Beställare: Halmstad kommun Fastighetskontoret, Madelene Johansson Nymansgatan Halmstad Utredare: Sweco AB Belinda Djupdahl Olle Lund, Edvin Olofsson Brogatan Halmstad 1 (13) RAPPORT RAPPORT FÖRSKOLA KV. HJORTEN

89 2 Inledning Inför ansökan om bygglov för en ny förskola vid Linehedsskolan har trafikbuller- och partikelberäkningar utförts. Den exakta placeringen av förskolan är ännu inte bestämd utan resultatet av beräkningarna ska ligga till grund för förskolans placering. Figur 1: Karta över området. Figur 2: Förslag på placering av den nya förskolan Hjorten. 2 (13) RAPPORT RAPPORT FÖRSKOLA KV. HJORTEN

90 3 Underlag för partikel- och trafikbuller beräkningar 3.1 Trafikmängder Främst är det Halmstad kommuns egna trafikräkningar, ÅDT (årsdygnsmedeltrafik), som ligger till grund för beräkningarna För de gator där Halmstad kommun inte har gjort några trafikräkningar har dessa siffror hämtats från SMHI;s program SIMAIR där det finns schablonvärden för gator i kommunen, dessa har kontrollerats och justerats innan de använts. Alla inhämtade trafikräkningssiffror har reviderats till dagens trafikmängd av en trafikstrateg samt har uppdelning på tung trafik skett. Då förskolan bara är öppen under dagtid är det mest relevant att räkna på trafiken som finns under just dagtid. Det är överenskommet att den trafik som är mellan 6:00 18:00 är den som ska vara underlaget för beräkningarna. Då det inte finns några beräkningar på detta i Halmstad kommun så har andelen trafik beräknats utifrån ett antal trafikräkningar som gjorts under Trafikräkningar har skett timme för timme och andelen trafik under dagtid har beräknats utifrån detta och ett snitt av det är att 79 % av trafiken sker dagtid. RAPPORT RAPPORT FÖRSKOLA KV. HJORTEN 3 (13)

91 4 Information 4.1 Partikelberäkning Den främsta källan till partiklar i urban miljö är trafik, dels den trafik som finns lokalt, i förskolornas närmsta omgivningar, men också den trafik som har sitt ursprung nationellt och internationellt. För att modellera halter av föroreningarna valdes en punkt på det område där förskolan planerar byggas, vid punkten modellerades sedan indata med SMHI:s vedertagna modellverktyg SIMAIR. Indata till beräkningsmodellen består bl. a. av bakgrundshalter, meteorologiska data, trafikdensitet vid omgivande vägar/gator, dubbdäcksandel, andel tung trafik samt omgivande gators vinterskötsel (sandning och saltning). Modellen gör också prognoser om framtida exponering av föroreningarna vid vald punkt. Indata i modellen har kompletterats med Halmstad kommuns trafikräkningsstatistik för de gator/vägar som är närmast förskolan. De halter som erhålls ur modellen jämförs mot de tvingande Miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft som definieras i SFS 2010:477; Partiklar (PM10) 18 För att skydda människors hälsa får partiklar (PM10) inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger per kalenderår. Partiklar (PM2,5) 19 För att skydda människors hälsa 1. ska det eftersträvas att partiklar (PM2,5) till och med den 31 december 2014 inte förekommer i utomhusluft med mer än i genomsnitt 25 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde), 2. får partiklar (PM2,5) från och med den 1 januari 2015 inte förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 25 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Halterna jämförs även med preciseringen av de regionala miljömålen för Frisk luft. Miljömålen beskriver vilket tillstånd av miljön 2020 som miljöarbetet ska leda till. De följs upp med en rapport varje år och Naturvårdsverket sammanställer sedan och ger bedömning i huruvida målen kommer uppfyllas med betygen ja, nära och nej. Naturvårdsverket har bedömt att Hallands län inte kommer att nå upp till miljömålen Tabell 1: Preciseringar av miljökvalitetsmålen för frisk luft Mål, årsmedelvärde µg/m³ luft Mål, dygnsmedelvärde µg/m³ luft Partiklar PM2, Partiklar PM (13) RAPPORT RAPPORT FÖRSKOLA KV. HJORTEN

92 4.1.1 Beräkningsmetodik Beräkningarna i denna partikelutredning har gjorts med modellsystemet SIMAIRkorsning. Detta system beräknar i ett helt rutnät av beräkningspunkter där några utvalda gator/vägar i närområdet inkluderas. Vid beräkning med SIMAIR-systemen kommer resultatet totalhalter direkt jämförbara med de svenska miljökvalitetsnormerna. För partiklar beräknas således även uppvirvlingsbidraget, varvid hänsyn tas till dubbrivning och eventuell sandning som ökar vägbanans depå av uppvirvlingsbart material. Hänsyn tas också till nederbörd som binder vägdammet och till efterföljande upptorkning. Totalhalten i beräkningarna (som redovisas som resultat i denna rapport) med SIMAIRkorsning sätts samman av föroreningsbidragen från tre olika geografiska skalor: Ett urval väglänkar i det närmaste grannskapet, det lokala haltbidraget, från övriga vägar och andra källor runtom i tätorten, det urbana haltbidraget, samt bidragen från övriga Sverige och utlandet, det regionala haltbidraget. Observera skillnaden mellan urbant haltbidrag och urban bakgrundshalt. Den förstnämnda avser haltbidraget från källor inom den aktuella tätorten, medan den senare inkluderar även de mer avlägsna källorna. Det lokala haltbidraget beräknas i det detaljerade beräkningsnätet med linjekällemodellerna från SMHIs lokalskaliga spridningsmodell Dispersion. Det urbana haltbidraget beräknas i 1 1 km-rutor med en urban modell främst gjord för marknära utsläpp; för höga källor utnyttjas istället Dispersion. Bidragen från övriga Sverige och utlandet är framtagna med SMHIs regionalskaliga spridningsmodell MATCH, Mesoscale Atmospheric Transport and Chemistry model. Indata i övrigt i form av geografiskt fördelade emissioner från olika källtyper i Sverige härrör från SMED, Svenska MiljöEmissionsData. Trafikemissionsdelar från Halmstad kommuns trafikkartläggning, utförd 2012, har kombinerats med data från den europeiska emissionshandboken HBEFA. Utländska emissionsdata har tagits fram av SMHI baserat på PRIMES energiprognoser framtagna av IIASA, International Institute for Applied System Analysis. De utländska och svenska emissionerna utgör indata till MATCH-Europa och MATCH- Sverige för beräkning av transport och kemisk omvandling för långväga transporterade ämnen. Resultatet från dessa beräkningar kategoriseras i SIMAIR som regional bakgrundshalt och avser intransporten av luftföroreningar över den aktuella tätorten. Meteorologiska data är hämtade från SMHIs analyssystem för väderobservationsdata, Mesan Mesoskaligt analyssystem. I Mesan interpoleras data, från olika typer av observationssystem, till ett rikstäckande nät av analyspunkter med tätheten 11 km. Analyserna från Mesan för var tredje timme används till MATCH-Sverige samt efter RAPPORT RAPPORT FÖRSKOLA KV. HJORTEN 5 (13)

93 interpolering till 1 1 km täthet och timvisa data till de urbana och lokala spridningsmodellerna i SIMAIR. Beräkningar har utförts med meteorologiska data för år 2014, extraherat för det aktuella beräkningsområdet. Vidare har använts emissionsfaktorer och föroreningsdata (haltbakgrund) för år 2014 respektive prognoser för Termen beräkningsår betecknar i det följande just året för emissionsfaktorer och bakgrundshalter. Vid beräkning har följande antaganden gjorts: Dubbdäcksandel 63% vintertid 1 april 30 september 65% av PM10 består av PM2,5 1 oktober 31 mars 35% av PM10 består av PM2,5 6 (13) RAPPORT RAPPORT FÖRSKOLA KV. HJORTEN

94 4.2 Trafikbullerberäkning När trafikbuller utreds studeras enligt riktvärdena två förekommande ljudnivåer: Leq dba och LFmax dba. Leq står för ekvivalent ljudnivå under en viss tidsperiod, i normala fall är det under tidsperioden 24 timmar men i detta fall har en tidsperiod på 12 timmar använts, kl. 06:00 18:00. LF max står för maximal ljudnivå under samma tidsperiod och utvärderar den högsta förbipassagen som sker under denna tidsperiod. Bokstaven A står för att vägningsfilter A har använts vilket är det vägningsfilter som bäst motsvarar hur örat upplever ljudet. Beräkningarna är utförda med beräkningsprogrammet Cadna/A som beräknar enligt den Nordiska beräkningen för vägtrafikbuller. Denna modell har en säkerställd noggrannhet för avstånd upp till 300 meter från källa till mottagare. Ett digitalt kartmaterial omfattande aktuellt område samt närliggande vägar och byggnader samt markhöjder har erhållits av Metrias karttjänst. Beräkningarna är utförda med trafikmängder för år 2015, i de fall där trafikmätningarna är äldre har de beräknats upp för att motsvara 2015 års trafikmängder med hjälp av Trafikverkets uppräkningsfaktor EVA Hos Boverket finns det riktvärden för buller utomhus som bör tillämpas vid planläggning och bygglovsprövning av bostadsbebyggelse. Dessa riktvärden kan även användas vid planläggning av t.ex. förskolor. Tabell 2: Högsta ljudnivå utomhus vid bostadsfasad från industri/annan verksamhet. Uppgifter hämtade från Boverket. Leq dag 6 18 Leq kväll Leq natt Zon A, bostadsbyggnader bör accepteras. Zon B, bostadsbyggnader bör kunna accepteras förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas. Zon C, bostadsbyggnader bör inte accepteras. 50 dba 45 dba 45 dba 60 dba 55 dba 50 dba >60 dba >55 dba >50 dba 7 (13) RAPPORT RAPPORT FÖRSKOLA KV. HJORTEN

95 5 Resultat Figur 3: Faktaruta hämtad från Boverkets rapport 2015:8 Gör plats för barn och unga! 5.1 Partikelberäkning På följande sidor redovisas resultaten av partikelberäkningarna för Kv. Hjorten i tabellform. Beräkningarna är gjorda för tiden 06:00 18:00 måndag till fredag. Då Miljömålet 2020 är av intresse så har partiklar beräknats för även detta år. Resultatet av beräkningarna ligger i alla fall under den tvingande miljökvalitetsnormen, och i paritet med miljökvalitetsmålet som är satt till 2020 när det gäller partiklar PM10. För beräkningar på PM2,5 ligger nivåerna under både den tvingande miljökvalitetsnormen och miljömålet som är satt till På dygnsmedelnivå överskrids varken miljökvalitetsnormen eller miljökvalitetsmålet för Frisk luft. Prognoserna gäller förutsatt att dagens omgivningsfaktorer inte förändras, bland annat att befintliga vägnät, vägdragningar samt utformning av gatuutrymmen består. Anledningen till att halterna sjunker är en förnyelse av bilparken. Årsmedeltotalhalten är beräknad genom att ta alla timvärden dagtid, måndag till fredag, över ett helt år, och sedan dividera med antalet timmar mellan 6 18 under ett år. Dygnstotalhalten är beräknad genom att ta medel för varje 6 18-period per vardag och därefter ett medel av dessa 12-timmarsperioder under ett helt år. 8 (13) RAPPORT RAPPORT FÖRSKOLA KV. HJORTEN

96 Tabell 3: Årsmedelvärden PM10 kl. 06:00-18:00 PM10 Beräknade värden: Att jämföra med: År Årsmedeltotalhalt µg/m³ luft¹ Mål årsmedelvärde Tvingande årsmedelvärde Miljökvalitetsnorm, MKN Dygnstotalhalt µg/m³ luft 90 percentil 4 Mål dygnsmedelvärde 2020² Tvingande dygnsmedelvärde Miljökvalitetsnorm, MKN Totalhalt partiklar PM10 i medel, dagtid, måndag till fredag över året. 2. Naturvårdsverkets mål som miljöarbetet ska leda till, Naturvårdsverket bedömer att Halland i stort inte klarar detta mål till Den tvingande miljökvalitetsnormen som anges i Luftkvalitetsförordningen SFS 2010:477, årsmedelvärde, vilken inte får överskridas percentil motsvarar 10% av dagarna som räknats på, är den högsta totalhalt som kan nås under dessa dagar och ska jämföras med högsta tillåtna dygnsmedelvärde. Enligt miljökvalitetsnormen för PM10 får dygnsmedelhalten överskrida 50 µg/m³ luft max 10% av dagarna/år, om värdet på 90 percentil överstiger 50 µg överskrids miljökvalitetsnormen. 5. Den tvingande miljökvalitetsnormen som anges i Luftkvalitetsförordningen SFS 2010:477, dygnsmedelvärde, vilken inte får överskridas. RAPPORT RAPPORT FÖRSKOLA KV. HJORTEN 9 (13)

97 Tabell 4: Årsmedelvärden PM2,5 kl 06:00-18:00 PM2,5 Beräknade värden: Att jämföra med: År Årstotalhalt µg/m³ luft¹ Mål årsmedelvärde 2020, µg/m³ luft 2 Tvingande årsmedelvärde Miljökvalitetsnorm, MKN, µg/m³ luft Dygnstotalhalt µg/m³ luft 90 percentil 4 Mål dygnsmedelvärde 2020, µg/m³ luft Totalhalt partiklar PM2,5 i medel, dagtid, måndag till fredag över året. 2. Naturvårdsverkets mål som miljöarbetet ska leda till, Naturvårdsverket bedömer att Halland i stort inte klarar detta mål till Den tvingande miljökvalitetsnormen som anges i Luftkvalitetsförordningen SFS 2010:477, årsmedelvärde, vilken inte får överskridas percentil motsvarar 10% av dagarna som räknats på, är den högsta totalhalt som kan nås under dessa dagar och ska jämföras med högsta tillåtna dygnsmedelvärde. I miljökvalitetsnormen för PM2,5 finns det ingenting om dygnsmedelvärde men Naturvårdsverket har ett mål på ett dygnsmedelvärde för PM2,5 år 2020 på 25 µg/m³ luft. Enligt beräkningen kan totalhalten för PM2,5 komma upp i 12,5 µg/m³ luft på det 36:e högsta dygnet, vilket ligger under Naturvårdsverkets mål på 25 µg/m³ luft. 5. Naturvårdsverket har ett mål på ett dygnsmedelvärde för PM2,5 år 2020 på 25 µg/m³ luft. Naturvårdsverket har ingen siffra för dygnsmedelvärde. 10 (13) RAPPORT RAPPORT FÖRSKOLA KV. HJORTEN

98 5.2 Trafikbullerberäkning Nedan redovisas ljudspridningskartor med ekvivalenta och maximala ljudnivåer för 2015 samt Beräkningarna är gjorda för tiden 06:00 18:00 måndag till fredag. I Boverkets rapport 2015:8 Gör plats för barn och unga! är det önskvärt med en ekvivalent ljudnivå på 50 dba för de delar av förskolegården som är avsedda för lek och rekreation. Förskolan kan enligt trafikbullerberäkningen placeras inom det grönmarkerade området, då uppfylls även de riktvärden som Boverket har satt för buller utomhus som bör tillämpas vid planläggning och bygglovsprövning av bostadsbebyggelse. Observera att färgerna i kartorna visar bullernivå kopplat till de riktvärden som finns, ljudnivåerna i dba visas inte i samma färg på kartan för ekvivalent ljudnivå och på kartan för maximal ljudnivå. Tabell 5: Del av tabell över högsta ljudnivå utomhus vid bostadsfasad från industri/annan verksamhet. Uppgifter hämtade från Boverket. Leq dag 6 18 Leq kväll Leq natt Zon A, bostadsbyggnader bör accepteras. 50 dba 45 dba 45 dba Figur 4: Beräknad ekvivalent ljudnivå över området (13) RAPPORT RAPPORT FÖRSKOLA KV. HJORTEN

99 Figur 5: Beräknad maximal ljudnivå över området Figur 6: Beräknad ekvivalent ljudnivå över området (13) RAPPORT RAPPORT FÖRSKOLA KV. HJORTEN

100 Figur 7: Beräknad maximal ljudnivå över området (13) RAPPORT RAPPORT FÖRSKOLA KV. HJORTEN