Vård på distans - vem betalar - och hur?

Transkript

1 Vård på distans - vem betalar - och hur? Erfarenheter från Vinnovaprojektet Hubb för vård på Distans Göran Algers Vårdsystemägare Västerbottens Läns Landsting

2 Vård på distans hur börjar man? Nya tekniska lösningar införs ofta av entusiaster och pionjärer med stort engagemang för lösningen men mindre intresse för hur den ska finansieras.

3 Erfarenheterna visar att registreringssystemen har brister, att avtal för ersättningar för dessa nya arbetssätt inom och mellan landsting saknas helt och att arbete kan bedrivas på frivilligbas utan styrning av landstingens ledningsstruktur.

4 Dokumentation i journalsystemen haltar och incitamentet för de enskilda medarbetarna är omsorg om patienterna samt egen upptäckarglädje snarare än tankar om landstingets ekonomi

5 Viktigt hålla isär Modeller Beskrivning av produktion (antal kontakter, åtgärder mm) Beskrivning av kostnader (KPP-verktyg) Beskrivning av ersättningsmodeller och avtal Kapitering (ersättning per innevånare) Debitering per åtgärd Debitering med DRG-modell Rambudget; beställning

6 Problemställningar Hur kan vi komma ur entusiaststadiet och få en långsiktigt hållbar situation Beräkna vinsterna med att arbeta på distans Ta fram en ekonomisk modell som återför vinsterna som incitament till användare och samtidigt minskar de totala kostnaderna Förändringsarbete; attityder

7 Beskriva vården

8 Beskriva vård Enklaste är att registrera vårdtillfällen eller besök av olika typer i ett administrativt system, t.ex. läkarbesök eller telemedicinbesök. Detta kan om man så beslutar jämställas med andra besök vid beräkning av produktion, väntetider mm. Produktionssiffrorna kan användas av landstinget för att bestämma vilken klinikbudget som verksamheten kan disponera Använda de kodsystem som finns, ICD-10, ICD-10 PV, KVÅ mm. Här översätts de diagnoser läkaren sätter till ett kodsystem (Nord-DRG) som sedan kan användas till beskrivning av vården och som underlag för ersättningsmodeller i avtal mellan landsting eller i prislistor

9 Vad kostar vården?

10 Kostnader för vård Kostnaden för vården beräknas enligt KPPmodellen (kostnad per patient). Detta kan användas för debitering av speciella patientfall som av någon anledning inte passar in i DRGsystemet, och man kan då debitera per patientkontakt (besök eller vårdtillfälle)

11

12 Budgetmodeller Karolinska/Västerbotten

13 Budgetmodell KS SLL och Karolinska avtalar fördelades intäkter (ca 10 mdkr) och kostnader ned till kostnadsställen, både vad gäller budget och utfall, sluten och öppen vård. Avtalet reglerar volymer, vtf/bes, poäng (DRG-vikter), poängpris, rabattregler, glidningsparagrafer, kvalitets- och miljökrav (viten), tillgänglighetskrav (viten) totalersättning mm. Varje klinik (kst) får intäkter efter volym och DRG-vikt med vissa begränsningar (rabattregler när beställd volym överskrids mer än 104%, glidningsparagrafer om utfallssnittvikt överstiger 1,5% av budgeterad/avtalad nivå etc). Kliniken får alltså betalt per prestation. Utomlänsvård debiteras enl prislista

14 Budgetmodell VLL Hälso- och Sjukvårdsnämnden beställer från VLL Budgeten läggs ut som rambudget/enhet Intäkts- och utgiftsbudget ej sammankopplade Svag koppling mellan prestation och utgiftsbudget Kapitationsersättning från regionen för all konsultverksamhet

15 Skillnader SLL stark koppling mellan ekonomi och prestation; ger tydlig styrning men stark fokusering på ekonomi; administrativt resurskrävande VLL svag koppling mellan ekonomi och prestation; mer fokus på övergripande faktorer; sämre styrning; enklare administration

16 Hur betalar man?

17 Avtal De avtal som sedan reglerar vad en köpare betalar utformas på olika sätt. Mellan landsting finns normalt en tanke på att ersättningen skall motsvara kostnaden; dvs landstingen tar inte ut någon vinst men ska inte heller gå med förlust.

18 Den vanligaste modellen för att köpa eller sälja vård är DRG-systemet som baseras på de koder som sätts. Detta är anpassat för köp/sälj av stora volymer sjukvård där olikheter mellan patientfallen jämnas ut KPP-debitering; faktura per vårdkontakt Kapiteringsmodell, där landsting abonnerar på konsulter hos annat landsting baserat på en fast ersättning per innevånare. I enstaka fall förekommer också ren dygnsersättning; t.ex. för rehabilitering som har mycket långa vårdtider

19 Incitamentmodeller Produktion: Hälsocentraler som drivs på uppdrag av landstinget ersätts med en summa per listad patient samt med en summa per besök; stimulerar till ökad produktion. Kvalitet: Incitamentmodeller med ersättning som styrs av överenskomna kvalitetsindikatorer; t.ex. att ersättningen minskar vid hög frekvens vårdorsakade infektioner, komplikationer etc. Effekt: En ny modell för läkemedelskostnader är att debitering för effekten av läkemedlet istället för mängden Ekonomiskt incitament för distansarbete saknas på enhetsnivå

20 Problem Distansarbete är mer resurskrävande för hälsocentral eller mottagning komplicerad samordning; besvär med teknik. Egentlig besparing är i patientens tid och resekostnader. Tiden beräknas till 0-värde; Resebudgeten ligger inte på enheten Svårt motivera till förändring

21 Möjligheter Besluta att jämställa telemedicinbesök med andra besök vid väntetidberäkning Flytta resebudget till enhetsnivå Omfördela medel från central resebudget till ersättning per telemedicinbesök eller per KVÅ-kod

22 Exempel fr Karolinska Biologiska läkemedel i hemmet för kroniskt sjuka: - Telemedicinskt behandlingskoncept för MS

23 Tre komponenter ingående i testmiljön at home + + Rebismart 2 är en användarvänlig och individanpassad elektronisk autoinjektor som möjliggör att individen enkelt kan administrera sin interferonbehandling (Rebif). En tillhörande transmitter överför med en knapptryckning trådlöst krypterad följsamhetsdata till en säker, central server Egenrapporterad data lämnas frivilligt och regelbundet av patienten via en smartphone app, läsplatta eller i hemmet på sin dator. Validerade formulär inom olika relevanta områden används. MSdialog är ett web-baserat visualiseringsverktyg som samlat synliggör följsamhetsdata, egenrapporterad data för patient, MS-team och patitentsupporten. Patienten tilldelar via medgivande vem som ges tillgång till dess profil.

24 Data överförs till MSdialog, en central webplattform som gör information tillgänglig för alla relevanta aktörer Patient at home MSdialog Outcomes Injection PROs clinical data PRO Images clinical data PRO Landsting eller Region MS-Team (Läkare & Sköterska) MRI Patient Support Program (MinSupport)

25 Projektmål Utvärdera en ersättningsmodell för läkemedlet, baserad på de hälsoresultat och den uppnådda effekten (adherence) Utvärdera tillsammans med SLL:s experter på ersättningssystem en ersättningskod för distansvård som gör att kliniker med utvecklade distansvårdslösningar erbjuds incitament att öka andelen distansvård enligt SLL:s övergripande strategier.

26 Utgångspunkter Patienten vill leva sitt liv som vanligt i så hög grad det är möjligt Undvika besök till sjukhuset när det är möjligt men öka kvaliteten i de nödvändiga besöken On-demand - Vårdinsatser baseras på behoven hos patient och individ istället för tidsbundna vårdprogram

27 Generellt behandlingskoncept för MS år 1-n Annan vårdnivå MRI Titrering Behandlingsfas MS-Klinik Ssk Ssk Ssk Ssk Läk Ssk Utbildar patient Erbjuder PSP 1 mån Hud Blodprov Mjuka frågor 3 mån 6 mån 12 mån MRI Annan vårdnivå MRI MRI MRI MRI Behandlingsfas MS-Klinik Läk Ssk År 2 Läk Ssk År 3 Läk Ssk År 4 Läk Ssk År 5 Läk Ssk År n = Provtagning (Primärvård, Neuroradiologi) = MS klinik = PSP, Patientstödsprogram

28 Annan vårdnivå PSP gör 1-2 telefonkontakter Fångar upp enkla problem Etablerar kontakt Telemedicinskt behandlingskoncept för MS år 1-n Telemedicinsk sköterska monitorerar dagligen triggers och uppladdning hos klinikens patienter Hänvisar on-demand till primärvård och MS-klinik 3 mån 6 mån MRI Titrering Behandlingsfas MS-Klinik Ssk Utbildar patient Erbjuder PSP Medgivande MSdialog? Ssk 1 mån Hud Medgivande MSdialog? Blodprov Mjuka frågor Läk Ssk År 2-n, Telemedicinsk sköterska monitorerar dagligen On-demand Läk Ssk 12 mån MRI Annan vårdnivå MRI, år 2 MRI, år 3 MRI, år 4 MRI, år 5 Behandlingsfas MS-Klinik Läk Ssk År 2-n Ondemand = Provtagning (Primärvård, Neuroradiologi) = MS klinik = PSP, Patientstödsprogram

29 Sammanfattning Genom ett ökat patientstöd finansierat via läkemedelskostnaden minskar behovet av rutinmässiga kontrollbesök Karolinska får minskade intäkter (eller ökat arbete om andra patienter kommer istället) Ny ersättningsmodell som ger incitament måste tas fram Ev debitering relaterat till effekt av behandlingsprogram

30 Tack!