Årsrapport Barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 Årsrapport 2018 Barn- och ungdomsnämnden

2 BARN- OCH UNGDOMSNÄMND... 3 FEMÅRSÖVERSIKT... 4 VERKSAMHETSPLAN... 5 ORDNING OCH REDA I EKONOMIN... 6 ETT GRÖNARE KALMAR... 8 ETT VÄXANDE, ATTRAKTIVT KALMAR HÖG KVALITET I VÄLFÄRDEN VERKSAMHET, MEDARBETARE OCH ARBETSMILJÖ VÄSENTLIGA HÄNDELSER ORGANISATION FÖRSKOLA Barn i förskolan Vistelsetider i förskolan GRUNDSKOLA INKL. FÖRSKOLEKLASS Elever i grundskola och förskoleklass FRITIDSHEM Elever fritidshem BAKGRUNDSFAKTORER EKONOMI DRIFTREDOVISNING DRIFTSREDOVISNING PER VERKSAMHET Förskola Grundskola inklusive förskoleklass Fritidshem Särskola Lokal ledning och administration Förvaltningsledning och administration ÅTGÄRDSPLANER RESULTAT OCH RESULTATUTJÄMNINGSFONDER PER ENHET OCH ÅTGÄRDSPLANER INVESTERINGSREDOVISNING PERSONAL PERSONALSAMMANSÄTTNING SJUKFRÅNVARO PERSONALPLANERING REHABILITERING LÖNER OCH ÖVERTID PERSONALTÄTHET KVALITET, STYRNING OCH KONTROLL DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET Kvalitetsarbete enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001: Intern kontroll Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagen Kvalitetssäkring av jämförelsetal och statistik Utbildningspolitisk vision och utbildningspolitiskt program Ekonomistyrning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL MÅL I LÄROPLANERNA Arbete med normer och värden Resultat nationella ämnesprov årskurs Resultat nationella ämnesprov årskurs Betyg i årskurs

3 Resultat för elever i obligatorisk särskola Behörighet till gymnasieskolan och måluppfyllelse i årskurs Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) Matematiklyftet Läslyftet Karta Specialpedagogik för lärande Matematik Delux Engelska Delux Lovskola Fokustid Arbetet med ansvar och inflytande Barnpanel Arbetet tillsammans med hemmen Arbetet med övergång och samverkan Arbetet med bedömning och betyg Pedagogisk dokumentationskurs ÄNDAMÅLSENLIG OCH KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET NYCKELTAL, PLATSKOSTNADER OCH PERSONALTÄTHET PER ENHET BILAGOR UPPFÖLJNINGSRAPPORT INTERN KONTROLL JÄMFÖRELSEKOMMUNERNAS KOSTNADER PER BARN OCH ELEV

4 Barn- och ungdomsnämnd Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola och fritidshem samt det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar (förskoleklass, grundskola och särskola). Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskolor i kommunen har anställda personer inom förvaltningen arbetat med uppdraget att ge stöd och stimulans till de barnen i kommunala förskolor, eleverna i kommunala skolan inklusive särskolan samt de eleverna i kommunens fritidshem så att de utvecklas så långt som möjligt. Driftbudgeten var mnkr har varit ett mycket bra år i nämnden. Förbättringar håller i många olika perspektiv; elevernas kunskapsutveckling, personalens nöjdhet, vårdnadshavarnas och elevernas nöjdhet vilket återspeglas i följande exempel: - Meritvärdet i åk 9 är det bästa någonsin 233,8, ett kliv på inte mindre än 12 meritpoäng - I årskurs 7 och 8 fortsätter meritvärdena att öka - lärarnas undervisning blir bättre och bättre, så att eleverna presterar bättre och lär sig mer - Mätmetoder för att mäta barnens utveckling i förskolan har tagits fram (språklig och matematisk förmåga) - Vårdnadshavarna och eleverna är fortsatt mycket nöjda med verksamheten - Eleverna känner sig mycket trygga i skolan, år efter år i mätning efter mätning - Medarbetarna är fortsatt nöjda enligt medarbetarundersökningen - Budgeten hålls på totalen När det gäller SKL s ranking för bästa skolkommun har Kalmar kommun (inklusive friskolor) gått från 70:e plats till 94:e plats. Det sammanvägda resultatet "rankingen" för enbart Kalmar kommuns kommunala skolor har förbättrats från 85:e plats till 81:a plats. Trots förbättrade resultat gällande måluppfyllelsen i åk 9 i de kommunala skolorna så klättrar Kalmar kommun bara fyra placeringar. Vilket visar att andra kommuner också haft en god utveckling av studieresultaten under året. Årets ekonomiska resultat blev ett överskott på 4,4 mnkr vilket betyder att 99,6% av driftsbudgeten är förbrukad. Förskoleverksamheten ger underskott liksom fritidshemsverksamheten medan skolverksamheten lämnar överskott. Även administrativa kostnader lämnar överskott

5 Femårsöversikt

6 Verksamhetsplan I Kalmar kommuns verksamhetsplan finns en vision samt övergripande och mätbara mål som ska ligga till grund för allt planerings- och genomförandearbete i kommunens nämnder och styrelser. Nämnderna har till uppgift att utifrån dessa mål ta fram egna mål för verksamheten och besluta dessa i samband med nämndens verksamhetsplan med internbudget kommande planeringsperiod. Även de verksamhetsspecifika mål som nämnden har formulerat utöver kommunens mål ingår. Mätning och uppföljning av målen görs tertialvis i Hypergene av respektive rektor/förskolechef samt förvaltningskontorets tjänstemän. Kalmar kommun har en hög ambition gällande förskola, skola och fritidshem, vi ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner senast Kalmar ligger på plats 94 enligt den senaste mätningen. För att ha en möjlighet att uppnå det uppsatta målet i den utbildningspolitiska visionen måste fokus i utvecklingsarbetet ligga på att utveckla undervisningen och höja kvaliteten i verksamheten. Barnen och eleverna ska få de bästa förutsättningarna att uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Fem mål bedöms som helt uppfyllda; uppnå kunskapskraven i alla ämnen i åk 9, meritvärde i åk 9, vårdnadshavarnas inflytande på verksamheten och målet gällande att lärarna har höga förväntningar på att eleverna ska klara kunskapskraven samt öka indexet för Hållbart medarbetarengagemang HME. På 17 av målen har det skett en positiv utveckling. 10 av målen bedöms som ej uppfyllda/oförändrade och på 7 av dessa mål ses oförändrat resultat. Tre mål visar på negativ utveckling; Bästa skolkommun - I SKL:s ranking Öppna jämförelser ska Kalmar kommun förbättra sin placering med minst 15 placeringar, nationella proven i åk 3, samt om eleverna upplever att de har möjlighet att påverka hur man lär

7 Ordning och reda i ekonomin Verksamheten bedrivs enligt ändamål och målet är att vara så kostnadseffektiva som möjligt. Under året (och kommande år) ser vi över förskoleverksamhetens kostnader där en del förskolor har kostnader över tilldelad budgetram. Fullmäktige mål Titel Beskrivning Kommentar Status Fullmäktigemål: Fullmäktigemål - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Nämndsmål BoU - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Barn- och ungdomsnämndens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Ett antal nyckeltal är valda för att kunna bedöma om barn- och ungdomsnämndens verksamhet är ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Dessutom görs en jämförelse med alla kommuner och kommuner som liknar Kalmar. I verksamhetsplanen finns däremot endast Kalmars nyckeltal. Utöver nyckeltalen, så är målet att alla förskolor och skolor ska ha en budget i balans. De enheter som visar minusresultat för året får enskilda genomgångar av ekonomin samt stöd för att kunna göra insatser som leder till att enheten har en budget i balans vid årets slut. Har man en negativ utgående resultatutjämnings-fond så ska den återställas till minst 0 inom två till tre år, beroende på storlek. Årets ekonomiska resultat blev ett överskott på 4,4 mnkr vilket betyder att 99,6% av driftsbudgeten är förbrukad. Förskoleverksamheten ger underskott liksom fritidshemsverksamheten medan skolverksamheten lämnar överskott. Även administrativa kostnader lämnar överskott. Titel Status Färdiggrad Nämndsmål BoU - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Förskolan under luppen - anpassa verksamheten till befintliga resurser Under 2017 gick den kommunala förskoleverksamheten med ett underskott på 15 mnkr. Alla enheter med förskola utom två gick med underskott. Under 2018 är det mycket viktigt att förskoleverksamheten anpassar sig till den ekonomiska nivå som budgeten medger. Förskolans anpassning till befintliga resurser kommer att diskuteras i förskolenätet och i de olika dialoger som sker med förvaltningsledningen under året

8 Förskoleverksamheten kommer att följas upp enhetsvis varje månad för att se till att verksamheten sker inom befintliga ramar. De enheter som har underskott 2017 och en negativ resultatutjämningsfond ska lämna in ett åtgärdsprogram i mitten av februari där de beskriver hur de ska vända den negativa trenden och nollställa resultatutjämningsfonden. De får 1-3 år på sig beroende på underskottets storlek gick förskolan med ett underskott på 15 mnkr främst beroende på fler anställda än budgeten medgav samt lägre statsbidrag pga. ändrade sökregler. Statsbidraget till mindre barngrupper förutsatte också att kommunerna kunde skjuta till resurser när kriterierna för att betala ut statsbidrag ändrades. Under 2018 har förskolan följts noga och läget har förbättrats. Förskolan går med ett underskott på 6,7 mnkr varav 6,2 mnkr avser de kommunala förskolorna, 0,9 mnkr avser ob-omsorg och 0,6 mnkr fristående förskolor. Avgiftsintäkterna blev 1 mnkr mer än budgeterat. Enheter med underskott har upprättat ekonomiska åtgärdsprogram för att hämta hem sitt underskott i resultatutjämningsfonden på 1-3 års sikt. Totalt finns det 13 enheter med åtgärdsprogram, 8 förskolor och 5 skolor. 5 enheter klarar av att uppfylla hela sina utlovade åtgärder, 2 förskolor och 3 skolor. Vi har konstaterat att den prognos som använts i budgetarbetet för 2018 har beräknats på för höga födelsetal. När detta upptäcktes i maj månad blev det på vissa enheter svårt att anpassa sin bemanning till det lägre barnantalet tillräckligt snabbt. De flesta enheterna som inte klarat av att uppfylla sina utlovade åtaganden har lämnat in ytterligare förklaringar till och åtgärder för att minska underskottet. Diskussioner förs kontinuerligt mellan förvaltningen och enheterna hur underskotten ska hämtas hem. För 2019 skrivs nya åtgärdsprogram för att få förskolan i balans. Titel Utfall Mål Nämndsmål BoU - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet (N11102) Barn per årsarbetare i förskolan, antal 5.2 Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Ingår i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Källa: SCB och Skolverket. Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Nöjd Medborgar-Index - Förskolan 71.0% Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Medborgarnas bedömning av kommunens förskoleverksamhet, skala Utgår från frågan: "Vad tror eller tycker du om förskolan i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 71% Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) barn som erbjudits plats före eller på önskat placeringsdatum. Om önskat placeringsdatum infaller på lördag, söndag, helgdag eller klämdag räknas första kommande vardag som förskolan är öppen som önskat placeringsdatum. Mätperiod årets 6 första månader. Data hämtas från kommunens centrala kö till förskola. Förskolebarn som inte får plats via den centrala kön ska inte räknas med. Ingår i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Källa: Egen undersökning i kommunen. Kostnad för kommunal grundskola åk 1-9, kr/elev Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev för grundskola åk 1-9 för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, måltider, elevhälsa, undervisning, lärverktyg, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet. Källa: SCB. Kostnad per betygspoäng i åk. 9 i kommunala skolor, kr/betygspoäng 324 Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kostnad per betygspoäng (meritvärde) i årskurs 9, kommunala skolor. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett

9 folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Kostnaderna avser total kostnad exklusive lokaler. Betygspoängen avser år T, kostnaderna år T-1. Källa: RKA:s beräkning utifrån Skolverket och SCB. Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng exkluderades elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket (Siris). Elever i åk 8: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och 82.0% undervisningen, andel (%) (-2016) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel elever som svarat något av de två förstnämnda alternativen där de fem svarsalternativen är - Stämmer helt och hållet, Stämmer ganska bra, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte alls, Vet ej på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Avser elever i årskurs 8 i kommunen. Källa: Egen uppgift från kommunen och SKL. BoU-Andel elever i åk 9 som uppnår kunskapskraven i alla ämnen 82.3% 81.0% Ett grönare Kalmar Förskola, grundskola/grundsärskola, och fritidshem arbetar enligt direktiv i statliga styrdokument för att varje (förskole-) barn ska ges möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle samt utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling såväl ekonomisk och social som miljömässig. Vidare att varje elev lär sig att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Titel Beskrivning Kommentar Status Nämndsmål BoU - Avfallet Avfallet inom kommunkoncernen ska minska med 30 procent från 2018 till Målet är långsiktigt och kommer inte nås i år. Med stöd av formulerade aktiviteter är bedömningen att barn- och ungdomsnämnden kan bidra till att målet kan nås långsiktigt. Nämndsmål BoU - Cykeltrafiken Nämndsmål BoU - Energianvändningen Nämndsmål BoU - Fossilbränslefri kommun 2030 Nämndsmål BoU - Klimatneutrala resor och godstransporter Cykeltrafiken ska årligen öka. Energianvändningen i kommunkoncernen ska minska med 10 procent från 2018 till Kalmar kommun som geografiskt område ska vara helt fossilbränslefritt år År 2020 ska alla kommunala samhällsbetalda personresor och godstransporter vara Energimyndigheten har beviljat Kalmar kommun ca 2,8 miljoner kr i stöd för projektet, som går under arbetsnamnet - På egna ben till skolan. Målet är långsiktigt och kommer inte nås i år. Med stöd av formulerade aktiviteter är bedömningen att barn- och ungdomsnämnden kan bidra till att målet kan nås långsiktigt. Målet är långsiktigt och kommer inte nås i år. Med stöd av formulerade aktiviteter är bedömningen att barn- och ungdomsnämnden kan bidra till att målet kan nås långsiktigt. Målet är långsiktigt och kommer inte nås i år. Med stöd av formulerade aktiviteter är

10 Nämndsmål BoU - Kollektivtrafik Nämndsmål BoU - Vattenanvändningen klimatneutrala. Resandet med kollektivtrafik ska årligen öka. Vattenanvändningen i kommunkoncernen ska minska med 10 procent från 2015 till bedömningen att barn- och ungdomsnämnden kan bidra till att målet kan nås långsiktigt. Energimyndigheten har beviljat Kalmar kommun ca 2,8 miljoner kr i stöd för projektet, som går under arbetsnamnet - På egna ben till skolan. Målet är långsiktigt och kommer inte nås i år. Med stöd av formulerade aktiviteter är bedömningen att barn- och ungdomsnämnden kan bidra till att målet kan nås långsiktigt. Titel Status Färdiggrad Nämndsmål BoU - Cykeltrafiken Aktivitet - Informationsinsats / Cykla mer! Informationsinsats (-kampanj) riktad till personal och barn/elever, kring positiva effekter på hälsa och miljö av ett ökat cyklande, genomförs. Uppmuntran/stimulans till, att i undervisningen om hållbar utveckling, beröra olika transportmedels för- och nackdelar ur ett hälso- och miljöperspektiv. Utöver ett informationsmaterial kring minskat matsvinn, utarbetat av serviceförvaltningens kostenhet (skola), har inget övrigt material tagits fram. En ny kommunövergripande miljö-/hållbarhetsutbildning är på planeringsstadiet. Enkät - Resvaneundersökning Steg 1: Fyra pilotskolor väljs ut för att (via enkät) identifiera vilka trösklarna är d v s vad behövs för att vårdnadshavare ska vilja/kunna låta sina barn ta sig till skolan på egna ben? Steg 2: Alla kommunala skolor i Kalmar kommun deltar, via elever i årskurs 1-6 och deras vårdnadshavare, i en resvaneundersökning för att identifiera nuläge och basvärden. Utvecklingslärare har granskat enkäten och lämnat synpunkter kring innehåll samt vägar att distribuera den. Skolledningspersonal har gett klartecken för att enkäten kan förmedlas ut via klasslärares veckobrev. Enkäten är en beståndsdel i projektet - På egna ben till skolan - som ska ge kunskap om befintliga resvanor samt vilka trösklar som kan behöva sänkas för att elever ska välja att gå, cykla eller åka buss till skolan. Enkäten kommer att genomföras i början av Nämndsmål BoU - Kollektivtrafik Aktivitet - Informationsinsats / Åk mer kollektivt! Informationsinsats (-kampanj) riktad till personal och barn/elever, kring positiva effekter för miljön av ett ökat resande med kollektivtrafik, genomförs. Uppmuntran/stimulans till, att i undervisningen om hållbar utveckling, beröra kollektivtrafikens för- och nackdelar ur ett miljöperspektiv. Utöver ett informationsmaterial kring minskat matsvinn, utarbetat av serviceförvaltningens kostenhet (skola), har inget övrigt material tagits fram. En ny kommunövergripande miljö-/hållbarhetsutbildning är på planeringsstadiet. Enkät - Resvaneundersökning Steg 1: Fyra pilotskolor väljs ut för att (via enkät) identifiera vilka trösklarna är d v s vad behövs för att vårdnadshavare ska vilja/kunna låta sina barn ta sig till skolan på egna ben? Steg 2: Alla kommunala skolor i Kalmar kommun deltar, via elever i årskurs 1-6 och deras vårdnadshavare, i en resvaneundersökning för att identifiera nuläge och basvärden. Utvecklingslärare har granskat enkäten och lämnat synpunkter kring innehåll samt vägar att distribuera den

11 Skolledningspersonal har gett klartecken för att enkäten kan förmedlas ut via klasslärares veckobrev. Enkäten är en beståndsdel i projektet - På egna ben till skolan - som ska ge kunskap om befintliga resvanor samt vilka trösklar som kan behöva sänkas för att elever ska välja att gå, cykla eller åka buss till skolan. Enkäten kommer att genomföras i början av Nämndsmål BoU -Klimatneutrala resor och godstransporter Aktivitet - Kartläggning av persontransporter i tjänsten. Undersökning av omfattningen: Privatbil i tjänsten (Antal körda kilometer / mängden koldioxid) Antal flygresor (Mängden koldioxid) Antal körda kilometer med leasade tjänstebilar (Mängden koldioxid) En elbil som nyttjas övervägande tid av förvaltningskontorets vaktmästare, införskaffades i mitten av september. Kartläggningen visar att det största mängden resor med privat bil utförs av lärare på Skolmottagningsenheten. Det gäller resor till och från grundskolor för att kunna erbjuda modersmålsundervisning och studiehandledning. En diskussion har påbörjats mellan chefen för Skolmottagningsenheten och miljösamordnare på förvaltningskontoret för att se över om schemaläggningen (på elevernas skolor) kan förändras så att lärare (eventuellt) kan samåka till skolor där elever med flera olika språk har modersmålsunderisning. Nämndsmål BoU - Fossilbränslefri kommun 2030 Aktivitet - Informationsinsats / Cykla mer och åk mer kollektivt! Informationsinsats (-kampanj) riktad till personal och barn/elever, kring vikten av att välja fossilbränslefria transportmedel. Uppmuntran/stimulans till, att i undervisningen om hållbar utveckling, framhålla fossilbränslefria transportmedels betydelse för energianvändning och klimatpåverkan. Utöver ett informationsmaterial kring minskat matsvinn, utarbetat av serviceförvaltningens kostenhet (skola), har inget övrigt material tagits fram. En ny kommunövergripande miljö-/hållbarhetsutbildning är på planeringsstadiet. Enkät - Resvaneundersökning Steg 1: Fyra pilotskolor väljs ut för att (via enkät) identifiera vilka trösklarna är d v s vad behövs för att vårdnadshavare ska vilja/kunna låta sina barn ta sig till skolan på egna ben? Steg 2: Alla kommunala skolor i Kalmar kommun deltar, via elever i årskurs 1-6 och deras vårdnadshavare, i en resvaneundersökning för att identifiera nuläge och basvärden. Utvecklingslärare har granskat enkäten och lämnat synpunkter kring innehåll samt vägar att distribuera den. Skolledningspersonal har gett klartecken för att enkäten kan förmedlas ut via klasslärares veckobrev. Enkäten är en beståndsdel i projektet - På egna ben till skolan - som ska ge kunskap om befintliga resvanor samt vilka trösklar som finns för (elever) att gå, cykla eller åka buss till skolan. Enkäten kommer att genomföras i början av Nämndsmål BoU - Energianvändningen Aktivitet - Redovisa energiförbrukning (hushållsel + uppvärmning) Årlig uppföljning av energiförbrukningen (hushållsel + uppvärmning) i förskole- och skollokaler. Uppföljningen sker med ett års eftersläpning. Aktivitet - Infomationsinsats / Hushåll med energi! Informationsinsats (-kampanj) riktad till personal och barn/elever, kring vikten av att hushålla med energi. Uppmuntran/stimulans till, att i undervisningen om hållbar utveckling, framhålla vikten av att hushålla med energi. Utöver ett informationsmaterial kring minskat matsvinn, utarbetat av serviceförvaltningens kostenhet (skola), har inget övrigt material tagits fram. En ny kommunövergripande miljö-/hållbarhetsutbildning är på planeringsstadiet. Nämndsmål BoU - Vattenanvändningen Aktivitet - Informationsinsats / Hushåll med vatten!

12 Informationsinsats (-kampanj) riktad till personal och barn/elever, kring vikten av att hushålla med vatten. Uppmuntran/stimulans till, att i undervisningen om hållbar utveckling, framhålla vikten av att hushålla med vatten. Utöver ett informationsmaterial kring minskat matsvinn, utarbetat av serviceförvaltningens kostenhet (skola), har inget övrigt material tagits fram. En ny kommunövergripande miljö-/hållbarhetsutbildning är på planeringsstadiet. Aktivitet - Redovisa vattenförbrukning Årlig uppföljning av vattenförbrukningen. Uppföljningen sker med ett års eftersläpning. Nämndsmål BoU - Avfallet Informationsinsats / Minska matavfallet! Informationsinsats (-kampanj) riktad till personal och barn/elever, kring vikten av att hushålla med resurser (mat). Uppmuntran/stimulans till, att i undervisningen om hållbar utveckling, framhålla vikten av att hushålla med resurser (mat). Utkast till informationsmaterial presenterades vid möte 29 nov. Närvarande var kostchef, strateg för ekologisk hållbarhet, verksamhetsutvecklare/miljösamordnare, kommunikatör samt utvecklingslärare. Mötet utmynnande i förslag till aktiviteter som personal vid serviceförvaltningens kostenhet respektive barn- och ungdomsförvaltningen kan genomföra, utifrån sina specifika uppdrag, samt vad som behöver/kan genomföras i samverkan mellan förvaltningarna. Ett växande, attraktivt Kalmar Den nya befolkningsprognosen för Kalmar kommun ger delvis förändrade förutsättningar. Ökningen av antalet förskolebarn förväntas bli lägre än i tidigare prognoser, 390 barn på tio år jämfört med 640 som föregående befolkningsprognos sa. Orsaken är att födelsetalen sjönk markant under 2017, både i Kalmar och i riket. Hittills i år (oktober 2018) ser det låga barnafödandet ut att hålla i sig. Det är dock fortfarande osäkert om detta är ett trendbrott eller en tillfällig nedgång. Variationen mellan olika områden är stor. De stora tillväxtområdena är norra Kalmar, området runt Lindöskolan och Oxhagen. Detta hänger samman med det bostadsbyggande som nu sker. Det betyder att vissa områden får färre eller oförändrat antal barn och andra får en kraftig ökning. I synnerhet när det gäller förskolan kan vi alltså förvänta oss en hel del "omflyttningar" av behovet, vilket kommer att påverka lokal- och personalplanering. Totalt kommer antalet barn i förskoleåldrar att vara i stort sett oförändrat de närmaste två åren. Därefter ökar det långsamt. Samtidigt finns stora skillnader. Bostadsbyggandet har nu tagit fart och inom några år finns många nya bostäder färdigställda i vissa områden. Den lägre ökningstakten av antalet barn passar annars ganska väl in. Vi har just nu ca 19 förskoleavdelningar i paviljonger med korta hyreskontrakt. Dessa kan relativt enkelt fasas ut när nya förskolor byggs. De närmaste åren sker en kraftig ökning av antalet elever i grundskolan. Under perioden ökar det totala antalet elever med 648 i barn-och ungdomsnämndens område. På 10 års sikt ökar antalet elever i grundskolan med ca elever i hela kommunen, d.v.s. en ökning med 22 %. Det är först mot slutet av perioden, efter år 2027, som ökningen planar ut. Den kraftiga elevökningen kommer att ställa nya krav på lokaler, personal, kost, administration m.m. De stora utmaningarna för Kalmar kommun kommer då att vara dels att rekrytera lärare och dels att tillgodose behovet av ytterligare skollokaler. Titel Beskrivning Kommentar Status Nämndsmål BoU - Arbetslöshet Kalmar ska ha lägre arbetslöshet än riket och våra jämförelsekommuner, gäller alla grupper. Kalmar kommuns elever ska bli behöriga till gymnasiet så att de kommer vidare i utbildningssystemet och i slutändan kan bli anställningsbara

13 Nämndsmål Bou - Företagsklimatet Nämndsmål BoU - En plats för alla. Nämndsmål BoU - Tryggaste residenskommun Totala Nöjd-Kund-Index (NKI) i SKL:s mätning Öppna Jämförelser avseende företagsklimatet ska vidmakthållas eller öka. Majoritetens inriktning är att minst 100 företagsbesök ska genomföras per år. Kalmar ska vara en plats för alla samt vara en av Sveriges bästa kommuner att besöka, att växa upp, bo och åldras i. Kalmar ska vara landets tryggaste residenskommun. Upplevelsen av att bo i en trygg kommun är en stark tillväxtfaktor och också avgörande för livskvaliteten i en kommun. Den viktigaste utgångspunkten för trygghetsarbetet i Kalmar är att fortsätta att utvecklas som en säker plats att leva på och att invånarna ska kunna känna sig trygga och uppleva livskvalitet i en växande och utvecklande kommun. För att undersöka hur invånarna upplever tryggheten och hitta utvecklingsområden genomförs en trygghetsundersökning varje år. Utvecklingsområdet behörighet till gymnasiet pågår och ht-2017 var 84 % av eleverna i årskurs 9 behöriga till gymnasiet. Vårterminen 2018 var 88 % av eleverna i årskurs 9 behöriga till gymnasiet. Efter avslutat lovskola (sommarskola-2018) blev ytterligare 2 elever behöriga till gymnasiet. Det sammanvägda resultat "rankingen" för enbart Kalmar kommuns kommunala skolor har minskat från 85:e plats till 81:a plats. Trots förbättrade resultat gällande måluppfyllelsen i åk 9 i de kommunala skolorna så klättrar Kalmar kommun bara fyra placeringar. Vilket visar att andra kommuner också haft en god utveckling av studieresultaten under året. För att få en bild av de anmälningar om kränkningar som förskolor och skolor skickar till förvaltningskontoret görs en sammanställning (med början 2017). Sammanställningen visar vilken typ av kränkningar/trakasserier som förekommit samt antal och hur lång tid som förflutet från en anmälan till avslutat ärende. 239 anmälningar om kränkande behandling har inkommit till huvudmannen perioden 1 januari- 31 december 2018 samma period föregående år inkom 230 anmälningar om kräkande behandling. Titel Status Färdiggrad Nämndsmål BoU - Arbetslöshet Behörighet till gymnasiet Att öka andelen elever som blir behöriga till gymnasiet så att de kommer vidare i utbildningssystemet

14 Vårterminen 2018 var 88 % av eleverna i årskurs 9 behöriga till gymnasiet vilket är en ökning jämfört med 2017 då det var 84 %. Nämndsmål Bou - Företagsklimatet Aktivitet - Stimulera entreprenöriellt lärande Stimulera skolor att ansöka om bidrag, av de kr som är avsatta i BoU-nämndens utbildningspolitiska program. I ansökan som sänds in är ett av kriterierna för att kunna få ett ekonomiskt bidrag nedanstående: En planering av undervisningen som innefattar: Hur ett samarbete mellan skolan och närsamhället ska genomföras Kan ge en ökad möjlighet för skolor (elever och lärare alt. enbart lärare) att besöka företag. Information om möjligheten att söka bidrag för år 2019 skickades ut i december. De fyra skolorna som beviljats bidrag för Entreprenöriellt lärande (2018) redovisade vid möte (2 okt) med - Nätverket för entreprenörskap i skolan och entreprenöriellt lärande - hur arbetet fortskrider. Övergripande beskrivning av projekt- Syfte och mål (skola-för-skola) "Främja entreprenöriella förmågor genom teknik och digitalisering" - Vi på Funkaboskolan vill fortsätta att arbeta med Ung Företagsamhets material "Vårt samhälle". Syftet med projektet är att öka samarbetet mellan skolan och närsamhället och genom det skapa intresse för entreprenörskap hos eleverna. Projektet kommer att vara ämnesövergripande, med stort fokus på teknik och digitalisering. Syfte: Med utgångspunkt och avstamp i våra avslutande projekt vill Falkenbergsskolan nu ta nästa steg och djuplodande satsa på att sprida kunskaper och utveckla metoder i samtliga våra verksamheter från fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolan med tydligt fokus på lärande att kunskap till praktisk handling med förtydligat innehåll som avser att bygga den röda tråden i barn och ungdomars skolgång utifrån fritidshemmet samt F-9 på Falkenbergsskolan där likvärdighet att allas rätt till att möta det entreprenöriella lärandet kommer alla våra elever till del. Om vi ska lyckas att skapa förutsättningar för mer än enskilda små öar i organisationen som helhet, behöver vi arbeta med hela personalgruppen metodiskt och med ett tydligt gemensamt mål framför ögonen. Mål: Projektgruppen under SYVs ledning arbetar tillsammans med Ung Företagsamhet Kalmar län för att ta fram en gemensam utbildningsväg som under verksamhetsåret 2018/2019 ska lägga grunden för att Falkenbergsskolans alla elever och medarbetare utifrån gjorda erfarenheter och ny kunskap skapar en strukturell och systematisk kursplan som inrymmer de tio skolårens väl avgränsade moment/arbetsområden inom det entreprenöriella lärandet / lärandet för att ta kunskap till handling. Lyckas vi i detta arbete så kan Falkenbergsskolan även tjäna som pilotstudie för att skapa en väg framåt för kommunens samtliga elever och därmed kvalitetssäkra arbetet på den högre nivån. Kalmarsundsskolan - Att träna eleverna och utveckla deras entreprenöriella förmågor genom ett konkret och problembaserat lärarande där de får vara med och utforma sin skolgård så att den blir mer aktiv och speglar den mångfald vi har bland eleverna på skolan. Målet är att eleverna ska få en större kunskap om sitt närsamhälle och ges möjlighet att reflektera över hur man vill ha det i framtiden samt lära sig om samhällets spelregler och vilka möjligheter man har att påverka. I projektet kommer sedan samhället att skalas ner till skolgården där man får omsätta teori i praktiken och själv designa och konstruera lekredskap, spel m m. Hälsoaspekten är även en central del i projektet. Barn och unga rör sig allt mindre idag. I de praktisk-estetiska ämnena är det tydligt att barn idag har sämre fin- och grovmotorik. Vår målsättning är därför att en skolgård utformad av barn kommer att locka till mer rörelse och att elevernas motivation kommer att öka när de får tillverka redskap, spel mm som de sedan kan använda i skolan. Under hösten kommer mellanstadiet att börja med morgongympa på skolgården två dagar i veckan vilket bidrar både till mer rörelse i skolan samt förhoppningsvis inspirerar barnen i utvecklandet av sin skolgård. Ytterligare ett syfte med projektet är att kicka igång det ämnesövergripande arbetet på mellanstadiet. På lågstadiet tränas eleverna i att arbeta ämnesövergripande men när de kommer upp på mellanstadiet får de både längre skoldagar, fler undervisande lärare och mindre tematiskt arbete. Vi behöver därför sudda ut gränserna mellan stadierna och arbeta hårdare på mellanstadiet för att få till ett mer tematiskt arbete som ger eleverna större möjligheter att se samband så att undervisningen känns mer meningsfull. Rinkabyholmsskolan - Syfte: skapa ett sammanhang i undervisningen, där eleverna utvecklar förståelse för samhälle, demokrati och ekonomi. Vi vill att eleverna ska känna mer engagemang och delaktighet i samhällsfrågor genom att samverka med det omgivande samhället. Mål/aktiviteter: Samarbete närsamhället och skolan sker i form av studiebesök till Maxi och andra ställen. intervju med arbetstagare i Rinkabyholm. föräldrar inbjudes att komma till skolan och redovisa sina yrken

15 Ämnesövergripande arbetssätt sker genom att följande ämnen samverkar: so, ma, sv, bild, no. Vi arbetar ämnesövergripade för att eleverna ska få en helhetsyn på kunskaperna och se samband mellan olika samhällsfunktioner och samhällstrukturer. Eleverna ska få en bättre förståelse för sin egen roll i samhället. eleverna bygger upp ett autentiskt samhälle i olika material, genom att få en summa pengar att köpa för. kännedom om vad skatt är och praktiskt få prova. samtala och praktiskera demokrati genom att t.ex. bestämma vad en tom lokal i samhället ska användas till. eleverna är delaktiga genom att t.ex. förbereda, genomföra och redovisa intervjuer med arbetstagare och får då insyn i olika yrkeskategorier. genom olika medier kommer eleverna samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. eleverna kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. Vi tittar på Lilla aktuellt skola varje vecka och diskussionsfrågor som tillhör. i klasserna använder vi oss också av veckans nutidsfrågor Syv Anna Lagergren kommer till klasserna och berättar om olika yrken och hennes roll i skolan. övningar som tränar samarbetsförmåga ex kooperativt lärande Nämndsmål BoU - Tryggaste residenskommun Förebyggande arbete I varje verksamhet (till exempel i varje förskola eller skola) ska åtgärder genomföras för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Det förebyggande arbetet handlar om att undanröja risker för att barn och elever blir utsatta för kränkande behandling inom ramen för verksamheten. Skolverket rekommenderar att det förebyggande arbetet genomförs i en systematisk process som omfattar kartläggning, analys, mål och åtgärder samt uppföljning och utvärdering. Verksamheten dokumenterar årligen processen i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För att få en bild av de anmälningar om kränkningar som förskolor och skolor skickar till förvaltningskontoret görs en sammanställning (med början 2017). Sammanställningen visar vilken typ av kränkningar/trakasserier som förekommit samt antal och hur lång tid som förflutet från en anmälan till avslutat ärende. I varje verksamhet (i varje förskola, skola och fritidshem) ska åtgärder genomföras för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Det förebyggande arbetet handlar om att undanröja risker för att barn och elever blir utsatta för kränkande behandling inom ramen för verksamheten. Skolverket rekommenderar att det förebyggande arbetet genomförs i en systematisk process som omfattar kartläggning, analys, mål och åtgärder samt uppföljning och utvärdering. Verksamheten dokumenterar årligen processen i "Plan mot diskriminering och kränkande behandling". Nämndsmål BoU - En plats för alla. Bästa skolkommun Arbetet med att utveckla Kalmar kommun till bästa skolkommun ligger i linje med att Kalmar ska vara en plats för alla samt vara en av Sveriges bästa kommuner att växa upp och bo i. När det gäller hela Kalmar kommun (inklusive friskolor) har den sammanvägda resultatet "rankingen" ökat från 70:e plats till 94:e plats. Det sammanvägda resultat "rankingen" för enbart Kalmar kommuns kommunala skolor har minskat från 85:e plats till 81:a plats. Trots förbättrade resultat gällande måluppfyllelsen i åk 9 i de kommunala skolorna så klättrar Kalmar kommun bara fyra placeringar. Vilket visar att andra kommuner också haft en god utveckling av studieresultaten under året. Kalmar kommuns resultat gällande meritvärde i åk 9 har förbättrats, men inte tillräckligt för att nå det modellberäknade meritvärdet. Hög kvalitet i välfärden Det långsiktiga arbetet med att fortsätta utveckla undervisningen så att varje barn/elev i Kalmar kommun kan utvecklas så långt som möjligt såväl socialt, emotionellt som kunskapsmässigt fortsätter enligt planen. Stora satsningar i specialpedagogik för lärande, språk och kunskapsutvecklande arbetssätt, entreprenöriellt lärande och modersmålsstödjande arbetssätt i förskolan pågår

16 Renodling av lärarnas arbetsuppgifter fortsätter. Digitalisering, med exempelvis Lifecare och Edwise, ger möjligheter till ökad administrativ effektivitet. Anställning av heltidsmentorer och specialpedagoger i förskolan, ger förbättrade möjligheter för lärare att ägna mer tid åt huvuduppdraget planering, genomförande och utvärdering av undervisning. Här måste effekt synas på elevernas måluppfyllelse och förbättrade värden för upplevd stress bland lärarna i mätningen i medarbetarundersökningen. Det mobila elevhälsoteamet kommer att bli fulltaligt förutom den uppenbara nyttan för eleverna, så måste det också ge effekt för lärarnas arbetssituation och upplevd stress. Den snabba befolkningsutvecklingen i Kalmar ställer stora krav på utbyggnad av både skola och förskola. Kommunens befolkning beräknas vara ca invånare år Förutsättningarna i varje enskilt bostadsområde kan förändras snabbt, nya bostadsprojekt planeras, och beredskap behövs för att kunna möta nya behov. Fram till år 2027 ökar antalet förskolebarn med ca 390 vilket motsvarar ca 26 nya förskoleavdelningar. Antalet elever i grundskolan ökar ännu mer, ca elever, vilket motsvarar ca 70 tillkommande klasser. Kommunens förskolor och skolor är i dag i stort sett fullt utnyttjade och utmaningen blir alltså att möta ökningen och bygga ut verksamheten i rätt område och i rätt tid. Nämnden står inför stora utmaningar med att rekrytera behörig personal, då det finns ett ökat behov på grund av ökande barn- och elevantal, pensioneringar, och nya statsbidrag m.m. Inom skolan tar rekryteringen ytterligare en dimension då lärarna inte bara ska vara behöriga lärare, de ska även vara behöriga i de ämnen och årskurser de ska undervisa i. I detta ligger en risk, om det inte finns behörig personal, alternativt inte tillräckligt många behöriga söker tjänster i Kalmar kommun, utmanas kvaliteten på undervisningen vilket kan resultera i lägre måluppfyllelse hos eleverna. Inom vissa ämnen/områden finns det god tillgång på behöriga lärare, inom andra ämnen sämre. Titel Beskrivning Kommentar Status Nämndsmål BoU - Andelen elever i åk 8 i Kalmar kommun som känner att lärarna har höga förväntningar på att de ska klara kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst 95 % Nämndsmål BoU - Andelen elever i åk 5 i Kalmar kommun som känner att skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära ska öka till minst 80 % Den senaste forskningen kring vad som har högst påverkan på elevernas prestationer visar att det är vilka förväntningar eleverna har på sig själva och vilka förväntningar lärarna som ett kollektiv på en skola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få ele-verna att uppnå målen J. Hattie Synligt lärande samt m.se/skolforskning/johnhattie/ Läsåren 2013/2014 till 2015/2016 var det i snitt 94 % som känner att lärarna har höga förväntningar på att de ska klara kunskapskraven i alla ämnen. Mätning: Kolada Resurser Inom befintlig budget Den senaste forskningen kring vad som har högst påverkan på elevernas prestationer visar att det är vilka förväntningar eleverna har på sig själva och vilka förväntningar lärarna som ett kollektiv på en skola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna Målet på 95 % är uppnått på huvudmannanivå. Däremot är det två enheter som inte når målet på 95 %, Funkaboskolan (90 %) och Falkenbergsskolan (93 %). Resultatet på 73 % är oförändrat jämfört med föregående mätning På en del skolor har det visat sig att man måste diskutera frågeformuleringen med eleverna eftersom en del missuppfattat frågan

17 Nämndsmål BoU - I SKL:s ranking Öppna jämförelser ska Kalmar kommun förbättra sin placering med minst 15 placeringar Nämndsmål BoU - Andelen elever i åk 9 i Kalmar kommun som uppnår kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst 81 % Nämndsmål BoU - Kalmar kommuns elevers genomsnittliga meritvärde i åk 9 ska öka till minst 227 att uppnå målen J. Hattie Synligt lärande samt m.se/skolforskning/johnhattie. Läsåren 2013/2014 till 2015/2016 var det i snitt 78 % som angav att de känner att skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära. Mätning: Kolada Resurser: Inom befintlig budget Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåret 2015/2016 nådde Kalmar kommun plats 81 och 2016/2017 förbättrade sig Kalmar kommun 11 placeringar på den totala rankingen till en 70:e plats. Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2014/2015 till 2016/2017 nådde i snitt 79 % av eleverna i åk 9 i Kalmar kommun kunskapskraven i alla ämnen. Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt När det gäller hela Kalmar kommun (ink. friskolor) har den sammanvägda resultatet "rankingen" ökat från 70:e plats till 94:e plats. Det sammanvägda resultat "rankingen" för enbart Kalmar kommuns kommunala skolor har minskat från 85:e plats till 81:a plats. Trots förbättrade resultat gällande måluppfyllelsen i åk 9 i de kommunala skolorna så klättrar Kalmar kommun bara fyra placeringar. Vilket visar att andra kommuner också haft en god utveckling av studieresultaten under året. Kalmar kommuns resultat gällande meritvärde i åk 9 har förbättrats, men inte tillräckligt för att nå det modellberäknade meritvärdet. Vt-18 nådde 82,3 % av Kalmar kommuns elever i årskurs 9 kunskapskraven i alla ämnen, vilket är en ökning jämfört med 2017 då 78,5 % nådde kunskapskraven i alla ämnen. Kalmar kommun presterar bland de 25 % av kommunerna som är bäst. Årets resultat ligger 1,9 procentenheter högre än det modellberäknade värdet. När det gäller skillnad från modellberäknat värde presterar Kalmar kommuns kommunala skolor bland de 50 % skolorna som ligger i mitten. Så trots att årets resultat är bättre än tidigare år så behöver Kalmar kommun utveckla arbetet med att nå kunskapskraven i alla ämnen. Vårterminen 2018 blev det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 i Kalmar kommun 233,8, vilket är det bästa genomsnittliga meritvärdet någonsin i Kalmar kommun. Trots detta ligger årets resultat 5,7 poäng under det modellberäknade värdet. Här finns fortsatt ett stort

18 Nämndsmål BoU - Andelen elever i åk 6 i Kalmar kommun som uppnår kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst 84 % Nämndsmål BoU -Kalmar kommuns elevers genomsnittliga meritvärde i åk 6 ska öka till minst 222 Nämndsmål BoU - Andelen elever i åk 3 i Kalmar kommun som uppnår kunskapskraven på nationella proven ska öka till minst 86 % inom ramen för utbildningen. Läsåren 2014/2015 till 2016/2017 var det faktiska genomsnittliga meritvärdet i Kalmar kommun för elever i åk 9 i snitt, 222. Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2014/2015 till 2016/2017 har i snitt 82 % eleverna av i åk 6 i Kalmar kommun uppnått målen i alla ämnen. Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2014/2015 till 2016/2017 var det faktiska genomsnittliga meritvärdet i Kalmar kommun för elever i år 6 i snitt, 217. Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. På ämnesproven i åk 3 har i snitt 84 % av eleverna i Kalmar kommun uppnått kravnivån läsåren 2014/2015 till 2016/2017. utvecklingsbehov för att över tid prestera minst i nivå med det modellberäknade meritvärdet för Kalmar kommun. Målet är ej uppnått. Vt-18 nådde 80,2% av Kalmar kommuns elever i årskurs 6 kunskapskraven i alla ämnen, vilket är oförändrat jämfört med blev det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 6 i Kalmar kommun 219,1, vilket är en ökning jämfört med 2017 års genomsnittliga meritvärdet på 217,1 men målet på 222 nås ej. Vårterminen 2018 klarade totalt 82 % av Kalmar kommuns elever samtliga delprov på nationella proven i årskurs 3 i Svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultatet i matematik är oförändrat jämfört med 2017 medans resultatet i svenska och svenska som andraspråk är försämrat jämfört med Resultatet för svenska och svenska som andraspråk har minskat med 10 procentenheter jämfört med Det delprov som flest elever inte klarade 2018 var läsförståelse faktatext (delprov C), vilket har haft betydligt högre måluppfyllelse tidigare år. När det gäller matematik så är det likt tidigare år, delprovet som handlar om skriftliga räknemetoder och framförallt då subtraktion som flest elever inte klarar. Trots försämrat resultat i svenska och svenska som andraspråk under

19 Nämndsmål BoU - I Kalmar kommun ska skillnaden i det genomsnittliga meritvärde minska mellan elever vars föräldrar är högutbildade och de vars föräldrar har lägre utbildningsnivå, genom att höja värdet mer för de som presterat sämre Nämndsmål BoU - Andelen elever i åk 9 i Kalmar kommun som känner de får för få utmanande arbetsuppgifter i skolan ska minska Nämndsmål BoU - Andelen lärare och förskollärare i Kalmar kommun som anser att de som ett kollektiv på sin skola/ förskola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen i den obligatoriska skolan ska öka till minst 93 % Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2014/2015 till 2016/2017 var skillnaden i det faktiska genomsnittliga meritvärdet i Kalmar kommun för elever i åk 9 i snitt, 47,3 poäng. Tanken i Vygotskijs proximala utvecklingszon har i dagens forskning fått efterföljare i Duckworths, "GRIT", Dwecks "Mindset" och Nottinghams "utmaningsmodell". Forskningen bidrar till motivationsforskning som används för att få alla elever att utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Att alla elever får anpassade utmaningar så att de hamnar utanför sin bekvämlighetszon, behövs för att kunna utvecklas optimalt kunskapsmässigt. I skolinspektionens enkät till elever i åk 9 ställs frågan om eleverna upplever att de får för få utmaningar i skolan. Målet är att Kalmar kommun ska minska andel elever som upplever att de får för få utmaningar i skolan och att Kalmar ska ha mindre andel elever än riket som upplever att utmaningar är för få. Den senaste forskningen kring vad som har högst påverkan på elevernas prestationer visar att det är vilka förväntningar eleverna har på sig själva och vilka förväntningar lärarna som ett kollektiv på en skola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna året, så ligger Kalmar kommun jämfört med andra kommuner högt placerad på indikatorerna gällande nationella på proven i åk 3. Skillnaden i genomsnittligt meritvärde för elever med föräldrar med hög utbildningsbakgrund och elever med föräldrar med låg utbildningsbakgrund är ,5 poäng. Det är en minskning jämfört med 48 poäng Trots minskingen är skillnaden väldigt stor och 42,5 poäng motsvarar 1 högre betyg i alla ämnen. Totalt 32 % av Kalmar kommuns elever i åk 9 anser att de får för lite utmanade uppgifter i skolan. Frågan har inte ställts i SKL:s tidigare enkät men resultatet kommer jämföras med skolinspektions enkät som presenteras senare under året och därefter kommer ytterligare analys att göras. Resultatet är oförändrat jämfört med resultatet från Skolinspektionens enkät från Mäts inte i årets medarbetarenkät men diskussioner och arbete pågår på enhetsnivå

20 att uppnå målen J. Hattie "Synligt lärande" samt m.se/skolforskning/johnhattie/ I medarbetar enkäten 2017 svarar 90 % av lärarna att de med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen medan 94 % svarar att deras elever kan nå kunskapskraven i de ämnen som de bedriver undervisning i. 92 % av förskollärarna svarar att de med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen. Sammanlagt anser 91 % att de med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen. Titel Status Färdiggrad Nämndsmål BoU - I SKL:s ranking Öppna jämförelser ska Kalmar kommun förbättra sin placering med minst 15 placeringar Utvecklingstjänster Utvecklingslärarna ska arbeta både med ämnesdidaktik och allmändidaktik för att stärka och höja barnens och elevernas måluppfyllelse. Under 2018 har totalt 35 ansökningar om uppdrag för utvecklingslärare lämnats in och beviljats. Av dessa 35 uppdrag hamnade tio st inom förskolan, sex st inom förskoleklass, två inom fritidshem och 17 inom grundskola. För första gången har ett utvecklingsläraruppdrag riktats till skolledare. Nedan en övergripande sammanfattning av uppdragens karaktär och innehåll. Uppdragen riktade till förskola har berört: att utveckla den pedagogiska miljön samsyn kring personals förhållningssätt och "regler" gentemot barn och verksamhet Läslyftet språkutvecklande arbetssätt förskolans organisation, rutiner och arbete i storarbetslag organisera och strukturera sin verksamhet breddning av pedagogernas insikt kring betydelsen av den pedagogiska miljön utifrån ett lärandeperspektiv och målen i läroplanen förskollärare som behöver stöd i sin yrkesroll Uppdragen riktade till förskoleklass har berört: läroplan och förskoleklassmetodik implementering av det nya läroplanskapitlet. pedagogers möjlighet att vidga sitt perspektiv på innehållet i förskoleklassens undervisning dokumentation och uppföljning av förskoleklassens verksamhet, både pedagogiskt och administrativt kartläggning NO/Tk sätta sig in i kartläggningarna Hitta matematiken och Hitta språket genomförandet av kartläggningarna Uppdragen riktade till grundskola har berört: utvecklande av undervisningen så att fler elever når de högre betygsstegen i NO

21 framgångsfaktorer för högre måluppfyllelse och kring vad det är som ger kvalitet i undervisningen pedagogiskt stöd, förslag på arbetssätt och metoder för en målmedveten och effektiv undervisning och bedömning i ämnet idrott och hälsa bildstödspresentation för säkerhetsföreskrifterna i slöjdsalen för bl a nyanlända elever hur organisera skolan för att möta elever i stort behov av särskilt stöd en tydligare bild av eleverna som undervisas i SVA, mall för de olika nivåerna i sva och vem som ansvarar för vad introduktion kring både bakgrund och praktisk arbete med Att Skriva sig till Läsning tips och idéer på hur matenmatikundervisningen kan utvecklas, så att eleverna blir säkra på att använda olika räknestrategier och kunna använda sina kunskaper i varierade sammanhang lägre resultat i matematik år 3 och 6 i förhållande till ämnet svenska lokalt på skolan, utveckla undervisningen för ökad måluppfyllelse vara ett bollplank för skolans (obehöriga) lärare i ämnet trä- och metallslöjd vad gäller innehåll, upplägg och summering vara ett bollplank för skolans musiklärare vad gäller innehåll, upplägg och summering, musikläraren är behörig för undervisning men behöver input för att bli ännu säkrare i sitt uppdrag. resultat på nationella prov och meritvärden behöver en vidare analys göras hur vi ska lyckas med att utveckla eleverna så långt som möjligt utifrån deras förutsättningar, arbeta för att stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende rektorerna under hösten arbetar fram hur de ska arbeta vidare på sina egna skolor med undervisning som motiverar eleverna att nå högre måluppfyllelse, utveckla lärandet och få en effektiv undervisning elev med stor frånvaro, särbegåvat barn som inte får de utmaningar hen behöver, skolan ser en högpresterande elev som får extra anpassningar och accelererar i sin takt, säkerställa att elevens undervisning ligger rätt genom att se över organisationen och genomförandet av arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. visa exempel på digitala verktyg och gå igenom vad Singaporemetoden innebär - att använda i matematikundervisningen. på skolan behöver vi stöd i implementering av Nya språket lyfter, även ha stöd i att utveckla vår svenskaundervisning ytterligare. stöd för att åter hitta tråden i Läslyftet och fortsätta utveckla det pedagogiska arbetet med eleverna utifrån dess intentioner och möjligheter uppseedeväckande många E i ämnet Teknik och endast 1 st C som högsta betyg, läraren är vikarie under läsåret i teknik och slöjd, saknar behörighet i teknik, samtal, lektionsobervationer, planerings- och bedömningsstöd lärare som ibland haft svårt att få ihop delar till en fungerande helhet, behöver vidareutveckla strukturer och arbetssätt Gemensam rättning av nationella prov Gemensam rättning av nationella prov sker av samtliga nationella prov i 3:an, 6:an och 9:an och i samtliga ämnen. Estetiska lärprocesser Estetiska lärprocesser är ett sätt att arbeta på i skolan som gynnar en kunskapsutveckling där eleven får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet. Syftet bakom detta sätt att arbeta är att skapa bättre helheter för eleverna och på så sätt öka förståelsen för utbildningen. Estetiska lärprocesser började som ett treårigt projekt , under arbetsnamnet KLAB. Projektet har förlängts ytterligare ett år (2018). Under hela projekttiden har erbjudna aktiviteter inom ramen för samarbetet (KLAB) blivit hårt bokade, intresset har varit mycket stort från skolorna och är ökande. Under 2016 nåddes 3848 elever av någon eller några av samarbetsområdena (att jämföra med 1210 elever under 2015). Under 2017 nåddes 3558 elever av något eller flera av arrangemangen. Våren 2018 deltog 1336 elever. Byteatern har erbjudit aktiviteter riktade till främst elever på låg- och mellanstadiet; till exempel Drömexpedition, Gestaltad text: Väska upphittad - ägare sökes. Kalmar läns museum har erbjudit ett antal aktiviteter till samtliga årskurser, så som Sten/bronsålder, Regalskeppet Kronan (miniguider) och Stadsvandring i medeltid, 1600-tal och 1900-tal. I samtliga fall har aktiviteterna föregåtts av förberedelser i skolan samt efterarbetats när eleverna kommit tillbaka

22 till skolan. Specialpedagogik för lärande Specialpedagogik för lärande är statliga kompetensutvecklingssatsningar som bygger på kollegialt lärande och syftar till förbättring och utveckling av undervisningen. Under 2018 har det planerade genomförandet av statliga lyftet "Specialpedagogik för lärande" uppfyllts. Under vt 2018 utbildades 144 pedagoger fördelade på 18 handledningsgrupper i Skolverkets modul "Inkludering och skolans praktik". Skolorna som deltog under vt 2018, Vasaskolan, Lindsdalsskolorna samt Södermöres åk 1-6 skolor; Hagbyskolan, Halltorpsskolan, Pårydsskolan, Tvärskogskolan har därmed genomgått ett års studier. Förutom statliga medel för genomförande har det inom BUN:s utbildningspolitiska program avsatts medel som möjliggjort för förskoleklassens pedagoger att delta i utbildningen. Statsbidraget har för läsåret 2017/2018 fördelats på 903 tkr i handledarbidrag och 621 tkr i lärarbidrag. Efter utvärdering som genomfördes i juni 2018 där synpunkter framfördes på artiklar och filmer har handledarna genom Skolverket getts större utrymme i att anpassa utbildningen efter deltagarnas praktik och kontext. Under ht 2018 har skolenheterna Funkaboskolan, Lindöskolan, Djurängsskolan, Åbyskolan, Barkestorpsskolan, Dörbyskolan, Trekantenskolan, Södermöreskolan samt de deltagande enheternas förskoleklasser påbörjat det planerade genomförandet av utbildningen. Modulen "Inkludering och skolans praktik" har genomförts. 203 pedagoger deltar fördelade på 20 handledningsgrupper. Handledarna har framfört en högre nöjdhet hos deltagarna under ht Det kollegiala lärandet i form av diskussioner och erfarenhetsutbyte lyfts som särskilt givande. De effekter som kan ses av genomgången utbildning är att flera enheter inleder mer medvetna insatser kring den inre och yttre lärmiljön. Läslyftet Läslyftet är statlig kompetensutvecklingssatsning som bygger på kollegialt lärande och syftar till förbättring och utveckling av undervisningen. En grundkurs i läslyftet för lärare som tidigare inte genomgått läslyftet har startat under hösten. Materialet som används är Skolverkets modul från "Vardagsspråk till ämnesspråk". En påbyggnadskurs i läslyftet för lärare tidigare gått läslyftet startar nu i slutet av terminen. Kursen inriktar sig till lärare i F- åk 3 och utgår från Skolverkets modul om "Tidig skrivinlärning". Naturvetenskap och teknik för alla NTA är en utprövad modell för skolutveckling inom främst biologi, fysik, kemi och teknik som erbjuder lådor med olika experiment, fortbildning av pedagoger samt ett nätverk för lärare. Grunderna i NTA är ett elevaktivt arbetssätt där barn/elever ges möjlighet att utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt med frågebaserad och undersökande metodik. Under våren utbildades en förskollärare och två lärare till temautbildare och genomförde under hösten sina första temautbildningar i: Luft (förskolan) samt Rymden och Rörelse och konstruktion (grundskolan). Sammantaget har vi nu egna utbildare för tio teman. Sammanlagt har under 2018 omkring 225 utbildningsplatser (BoU - ca 195 och SKDN - ca 30) varit belagda på temautbildningar genomförda i Kalmar, Oskarshamn, Vimmerby och Jönköping. 15 temautbildningstillfällen har genomförts med egna utbildare, i Kalmar. Till andra kommuner (Västervik, Mönsterås, Hultsfred, Högsby, Oskarshamn, Vimmerby) har totalt ca 40 utbildningsplatser sålts till utbildningarna i Kalmar. Totalt cirka 350 temalådor har under 2018 använts i undervisningen och då nått ut till cirka 300 barn i förskolan och cirka elever i grundskolan (förskoleklass t o m åk 6). Många lärare vittnar om det stöd som NTA-konceptet ger för undervisningen, både i form av materialet i lådorna och tillhörande lärarhandledning (pärm och NTA-hemsidan) samt elevernas stora intresse och engagemang. Efter vissa justeringar så har de flesta skolorna följt den årskursvisa plan som introducerades tidigt under vårterminen. Lokala NTA-samordnare finns på i stort sett varje skola. Samordnarna bidrar till att underlätta informationsflödet kring temautbildningar/-lådor, fram och tillbaka mellan skolorna och förvaltningskontoret. De har även som uppgift att dokumentera och uppdatera vilka temautbildningar som lärarna har genomfört. Programmering i förskolan och grundskolan Programmering blir en allt viktigare färdighet i vårt samhälle. I takt med att vi blir mer och mer digitaliserade, ökar behovet av individer som kan programmera de webbplatser, spel, appar och system som omger oss

23 Det är viktigt att skolan får förutsättningar att hänga med i samhällsutvecklingen. Vidare har regeringen fattat beslut om tydligare skrivning om digital kompetens i läroplaner. Kursplanerna i tretton ämnen ändras och får tydligare skrivning runt digitaliseringen i skolan. För en mer genomarbetad och långsiktigt satsningen har nämnden uppdragit åt Barn- och ungdomsförvaltningen att utreda hur en satsning på programmering i förskolan och grundskolan skulle kunna genomföras. Utredningen presenterades för nämnden under våren Barn- och ungdomsnämnen vill möjliggöra satsning på programmering enligt förslagen i utredningen "Programmering i skolan (digital kompetens), BUN 2016/0977". Nämnden avsätter 200 tkr för år matematik- och tekniklärare i årskurserna 7-9 har under vecka 45 påbörjat "Grundläggande programmering med ämnesdidaktisk inriktning" 7,5 hp på Linnéuniversitetet. Utbildning löper under 20 veckor. Övriga lärare som arbetar inom förskola, skola och fritidshem genomför Skolverkets webbkurs, som finns på lärportalen; "Om programmering". När i tid dessa kurser genomförs planerar rektor/förskolechef tillsammans med IT-pedagog, vilket innebär att dessa kurser kommer att fortgå även under kommande läsår. IT-pedagogerna fungerar som handledare på respektive förskola och skola. Programmeringsväskor med teknisk utrustning för att arbeta med programmering i skolan tillsammans med elever har köpts in. En väska per skolnätverk i kommunen. IT-pedagoger samordnar. Samarbete med Linnéuniversitetet - Professur i pedagogik För att ytterligare stärka kopplingen mellan skolutveckling och forskning vill nämnden genom långsiktiga strategiska insatser fördjupa samarbetet med Linnéuniversitetet. Samarbetet ska bidra till forskning och utveckling inriktad mot lärares ledning i klassrum och rektors ledning av skola med fokus på ökad måluppfyllelse i relation till läroplan och kursplaner. Inom projektet ska seniora forskare, doktorander och skolans lärare och ledare involveras. Genom finansiering av professur i pedagogik vill nämnden möjliggöra ett fördjupat samarbete med Linnéuniversitet. Nämnden avsätter 500 tkr årligen i fem år med start En professur i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap är nu tillsatt och hen kommer att tillträda den 15 februari. Barn- och ungdomsförvaltningens förväntningar på vad professorn och tillhörande doktorander ska ha bäring emot är följande: Rektors ledning av en skola och lärares ledning av undervisningen har mycket stor inverkan på elevernas måluppfyllelse. Att utveckla befintlig forskning och påverka en utveckling som leder i riktning mot rektorer vars ledarskap kännetecknas av: den som etablerar mål och förväntningar. den som använder resurser strategiskt. den som planerar, samordnar och utvärderar undervisningens innehåll och upplägg. den som främjar och deltar i lärares lärande och professionella utveckling. den som kan främja en välordnad och stödjande lärmiljö. och att utveckla befintlig forskning och påverka en utveckling som leder i riktning mot lärare vars ledarskap kännetecknas av: noggrann planering tydliga undervisningsmål aktivering och motivering av elever samt undervisningssituationer som präglas av trygghet och ett tillitsfullt klimat välstrukturerad organisation av aktiviteter och lärande intresse för ämnet och omsorg om sina elever insikter om klassrumsinteraktion och grupprocesser samt förmågan att hantera dessa så ökar sannolikheten för eleverna att nå höga resultat gällande både de sociala målen och kunskapsmålen, i enlighet med skrivningarna i läroplanen. Varierad undervisning en bärande del av lärares ledarskap Utöver vad som sammanfattats i punktform (här ovanför) förväntar vi oss även att nedanstående framhålls i kommande utvecklingsarbete: "Skickliga lärares kompetens baseras vidare på en didaktisk komptens. En förutsättning för sådan är en hög ämnesmässig kunskapsnivå hos lärare, som bidrar till att han eller hon har tillit till sina förmågor och sin effektivitet i ämnet, blir mindre bunden till läromdel i sin undervisning och får en förmåga att använda varierade

24 material och ansatser. En didaktisk kompetens manifesteras bland annat genom att lärare som har en sådan är mer utmanande än de som inte har det i sitt sätt att undervisa och uppmuntrar metakognition och abstrakt kommunikation. Om läraren dessutom kan formulera tydliga lärandemål både för den enskilda lektionen och för hela kursen, och arbeta fram tydliga undervisningsplaner och organiserar undervisningsaktiviteterna effektivt, har detta positiva effekter på elevernas lärande. Undervisningsskicklighet och en variation i undervisningsmetoderna och materialet tillsammans med en kognitiv samspelsorienterad syn hos läraren gynnar också elevernas lärande." Pedagogisk dokumentation Beskriv Aktivitet Under ht 18 startade ny kurs i pedagogisk dokumentation för förskollärare med ny kursledning. Det är två grupper med 20 kursdeltagare i vardera grupperna. Innehåll och syftet med kursen är detsamma som innan. Dock ges undervisnings begreppet och digitala verktyg större fokus och utrymme i delar av kursen. Uppföljningen hittills visar att förkunskaperna och erfarenheterna av pedagogisk dokumentation är större vilket är glädjande och ger en bra grund för vidare utveckling av utbildningen i förskolan. Projekt modersmålsstöd Beskriv Aktivitet Under hösten 18 har projektet "Modersmålsstöd" fortsatt som planerat. Förskolorna som har fått utbildning under hösten är Smedby, Lindö, Svärdsliljan och förskolan i Trekanten. Uppföljningen visar stor nöjdhet vad gäller den teoretiska delen av utbildningen. Vidare har projektet gett effekter på lärmiljöer och hur dessa utformas. Vi ser även effekter vad gäller användningen av materialet i "lådan" som lämnas efter avslutad utbildning. Deltagarna har också fått inspiration kring hur digitala hjälpmedel kan stödja flerspråkigheten. Utbildarna i projektet har även erbjudit workshops på kvällstid för de deltagare som missat utbildningen då den pågick på den egna förskolan. Tidsplanen för våren 19 är fastställd och förankrad hos berörda förskolechefer. Nämndsmål BoU - Andelen elever i åk 9 i Kalmar kommun som uppnår kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst 81 % Matematik delux Extra matematikundervisning utanför skoltid för elever i årskurs 5 och årskurs 8 som inte klarar kunskapskraven i matematik men som klarar alla övriga ämnen. I början av året startade 16 elever på matematik delux. Några avhopp har skett under året och 11 elever har deltagit hela året. 28 träffar a 2 timmar på onsdag eftermiddag kl på Esplanadskolan har genomförts. Måluppfyllelsen hos de eleverna som deltagit är 83%. Engelska delux Beskriv Aktivitet Nystartad grupp i engelska delux började i januari med 15 elever. 28 träffar a 2 timmar på onsdag eftermiddag kl på Tullbroskolan har genomförts. 12 av eleverna har deltagit hela året och har mycket hög närvaro. 3 elever har av olika skäl slutat under året. Måluppfyllelsen hos de eleverna som deltagit är 42 %. Nämndsmål BoU - I Kalmar kommun ska skillnaden i det genomsnittliga meritvärde minska mellan elever vars föräldrar är högutbildade och de vars föräldrar har lägre utbildningsnivå, genom att höja värdet mer för de som presterat sämre Fokustid Barn- och ungdomsnämnden vill öka ansträngningarna för att minska de socioekonomiska bakgrundsfaktorernas betydelse för studieresultaten. En insats för att uppnå detta är att erbjuda elever möjlighet till mer tid i skolan. Tid som i huvudsak är utöver ordinarie undervisningstid. På denna tid ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn och ro med skoluppgifter såsom läxläsning, alternativt fördjupning och/eller förstärkning inom ett ämne eller intresseområde. Samtliga enheter genomför fokustid enligt plan

25 Samtliga enheter för närvaro via GAFE. För lågstadiet erbjuds minst två tillfällen i veckan. För mellanstadiet erbjuds minst ett tillfälle i veckan utöver sådant som genomförs inom ramen för elevens val. För högstadiet erbjuds minst två tillfällen i veckan. Vid samtliga tillfällen finns legitimerad lärarpersonal tillgänglig. Ovan beskrivet är minimum. Många enheter erbjuder mera än så. Under våren 2018 har nästan elevtimmar (hösten 2017: elevtimmar) och under hösten 2017 har elevtimmar noterats. Samtliga skolor på samtliga stadier har genomfört fokustid men antalet elevtimmar skiljer mellan skolorna och stadierna. T.ex. kan från vårterminen 2018 noteras att på Kalmarsundsskolans åk 1-3 har det genomförts 7704 elevtimmar, medan motsvarande siffra på Trekantenskolan är 367 timmar. De ämnen som är absolut mest frekventa är matematik, svenska och engelska, på samtliga skolor och i samtliga stadier. Men på åk 7-9 har andra teoretiska ämnen en något högre representation än på andra stadier. Under hösten fördelade sig tiden enligt: I åk 1-3 står Svenska för ~50 % av alla timmar och Matematik står för ~38 %. I åk 4-6 står Svenska för ~31 % och Matematik står för ~30 % (Engelska står för ~18 %). I åk 7-9 står Svenska för ~13 %, Matematik ~22 % och Engelska ~7 %. Dessa siffror är snarlika övriga terminer. Titel Utfall Mål Titel Beskrivning Kommentar Status Verksamhet, medarbetare och arbetsmiljö I en ökande konkurrens med andra arbetsgivare arbetar barn- och ungdomsförvaltningen strategiskt för att kunna rekrytera behöriga pedagoger. Marknadsföring mot framtida medarbetare sker på flera sätt. Förvaltningen samarbetar med Linnéuniversitetets lärarutbildningar. Den verksamhetsintegrerade profilen (VI), där studenten ingår ett arbetslag med lärare och vistas på utvalda skolor i Kalmar kommun ger goda möjligheter för studenter till anställning i kommunen efter avslutad utbildning. En återkommande aktivitet som genomförs är rekryteringmöten för snart examinerade förskollärare. Syftet med rekryteringsmötena är att berätta om förskoleverksamheten och varför de ska välja att arbeta i Kalmar kommun. Förvaltningen deltar också vid olika rekryteringsmässor. Övergripande handlar det om att vara en attraktiv arbetsgivare. Det innebär bra arbetsmiljö, heltid som norm, bra scheman, arbetskläder, personlig IPad, bra löner och bra löneutveckling med mera. Utifrån det ökande barn- och elevantalet och pensionsavgångar finns ett fortsatt ökat behov av rekryteringar. Det innebär stora utmaningar att kunna rekrytera behörig personal då det råder brist på utbildade förskollärare, trots att Kalmar är en utbildningsort för förskollärare. Verksamheten har tidvis svårt att hitta vikarier till förskolan, både för korta och längre vikariat. I syfte att säkra en viss del av vikariebehovet startades en förstärkningsgrupp med tillsvidareanställda månadsvikarier i september Från och med januari 2019 kommer förstärkningsgruppen att utökas så att 11 enheter är ansluta till den. Denna verksamhet fyller ett stort behov. Titel Beskrivning Kommentar Status Nämndsmål BoU - E- hälsokommun Kalmar ska bli årets e- hälsokommun år Digitala tjänster blir allt viktigare för en kommuns service och attraktion. Det handlar dels om att underlätta för invånarna och näringslivet i sina kontakter med kommunen. Det handlar även om att effektivisera och kvalitetssäkra våra tjänster. Två mindre administrativa e- tjänster klara. Hanterar säker fil- och meddelandeöverföring till Journalsystemet PMO respektive rapportering av barn och elever från fristående verksamhet till kommunens handläggare. Två e-tjänster mot vårdnadshavare utvecklas just nu. Ansökan om skolskjuts (Inklusive

26 Nämndsmål BoU - Under året har förskolan, skolan och fritidshemmen ökat förutsättningarna för alla barn att utveckla sina förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet Snabbare, enklare och säkrare handläggning ger bättre upplevelser både för våra kunder och interna handläggare. Beskrivning Förskolan, skolan och fritidshemmen ska aktivt och medvetet arbeta med att främja flickors och pojkars lika rätt och möjligheter. handläggarstöd) och Ansökan om specialkost. Här är den största utmaningen att styra ärenden med automatik till rätt handläggare (skola eller förskola). Vi behöver också genomföra utbildningsinsatser för att kunna hantera helt elektroniska ärenden i organisationen. Verktyget jämställd förskola 2020 är utvecklat, av nätverksutvecklarna, för att ge stöd och vägledning till förskolornas arbete. Syfte är att bidra till att utveckla förskolans lärmiljö så att miljön inspirerar och utmanar flickor och pojkar att bredda sina förmågor och intressen utan att hindras av stereotypa uppfattningar. I en trestegsmodell sker kartläggning, analys, planering och uppföljning utifrån jämställdhetsperspektivet. Fyra förskolor har 2018 lämnat in uppdrag för att sträva mot utmärkelse jämställd förskola. Det är förskolorna Åby, Djurängen, Hagby och Rinkabyholm. Nätverksutvecklare handleder på samtliga förskolor. Organisation med nätverksutvecklare i jämställdhet och mångfald ger stöd och vägledning i enheternas arbete att nå jämställdhetsmål. Uppdragsformen bedöms som en framgångsfaktor i jämställdhets- och mångfaldsarbetet. Genom att fortsätta organisationen med nätverksutvecklare i jämställdhet och mångfald finns möjligheter att nå kommunens jämställdhetsmål Utvecklingsmöjlighet är att erbjuda basutbildning i jämställdhet till personal i förskola och skola. Genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9 är bättre än tidigare mätningar. Både flickor och pojkar har nått ett bättre resultat. Flickor har ökat från 241, till 247, Pojkarna resultat visar 206, till 218,

27 Nämndsmål BoU - I Kalmar kommun ska skillnaden minska mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde, genom att höja värdet mer för det kön som presterat sämre Skolan ska aktivt och medvetet arbeta med att främja flickors och pojkars lika rätt och möjligheter. Trots detta är det stor skillnad mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde i år 9. Läsåren 2014/2015 till 2016/2017 var skillnaden i det genomsnittliga meritvärdet 33 poäng till förmån för flickorna. Resultaten förbättras för pojkarna, men fortfarande kvarstår en skillnad mellan flickor och pojkar. Resultat i åk 3 visar marginell skillnad i genomsnittligt meritvärde för flickor och pojkar. I åk 6 visar genomsnittligt meritvärde för pojkar 210, och 205, och för flickor 224, och 233, Skillnaden ökar mellan flickors och pojkars resultat. Genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9 är bättre än tidigare mätningar. Både flickor och pojkar har nått ett bättre resultat. Flickor har ökat från 241, till 247, Pojkarna resultat visar 206, till 218, Resultaten förbättras för pojkarna, men fortfarande kvarstår en skillnad mellan flickor och pojkar. Resultat i åk 3 visar marginell skillnad i flickor och pojkar. I åk 6 visar genomsnittligt meritvärde för pojkar 210, och 205, och för flickor 224, och 233, Skillnaden ökar mellan flickors och pojkars resultat. Utvecklingsmöjlighet är att utveckla stöd t ex genom fortbildning i jämställdhet till skolor. Organisation med nätverksutvecklare i jämställdhet och mångfald ger stöd och vägledning i enheternas arbete att nå jämställdhetsmål. Uppdragsformen bedöms som en framgångsfaktor i jämställdhets- och mångfaldsarbetet. De flesta uppdragen kommer från förskola. Utvecklingsmöjlighet är att erbjuda basutbildning i jämställdhet till personal i förskola och skola. Genom att fortsätta organisationen med nätverksutvecklare i jämställdhet och mångfald är vi på god väg att nå kommunens jämställdhetsmål

28 Nämndsmål BoU - Öka indexet för Hållbart medarbetarengagemang HME Nämndsmål BoU - Riktade insatser som uppföljning av kort- och långtidssjukskrivna samt analys ur ett jämställdhetsperspektiv ska göras årligen Nämndsmål BoU - Sjukfrånvaron ska minska Barn- och ungdomsförvaltningen ska öka indexet för Hållbart medarbetarengagemang jämfört med föregående år hade Barn- och ungdomsförvaltningen ett index för Hållbart medarbetarengagemang på 4,2. Beskriv Nämndsmål/bolagsmål Sjukfrånvaron i Barn- och ungdomsförvaltningen var ,3 % och fram till och med oktober ,3 %. Barn- och ungdomsförvaltningen ökade HME från 4,2 till 4, HME för Kalmar kommun är 4,2. Den ackumulerade sjukfrånvaron t.o.m. oktober är 6,0 vilket kan jämföras med 6,3 i oktober Har trenden hållit i sig hela året bör sjukfrånvaro för 2018 minskat lite. Titel Status Färdiggrad Nämndsmål BoU - Under året har förskolan, skolan och fritidshemmen ökat förutsättningarna för alla barn att utveckla sina förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet Vision 2020 Beskriv Aktivitet Jämställd förskola En trestegsmodell att nå utmärkelse Jämställd förskola. En trestegsmodell som beskriver vägen fram till utmärkelsen. Syfte är att de tre stegen ska ge stöd och vägledning till förskolors systematiska jämställdhetsarbete utifrån förskolans läroplan. Resurs är nätverksutvecklare i jämställdhet och mångfald. Nätverksutvecklarna ger stöd till förskolorna i värderingsverktyget makequality. När förskolan når steg 4 delas en utmärkelse i systematiskt jämställdhetsarbete ut till aktuell förskola. Fyra förskolor har 2018 lämnat in uppdrag för att nå utmärkelsen Jämställd förskola. Det är förskolorna Åby, Djurängen, Hagby och Rinkabyholm. Nätverksutvecklare handleder på samtliga förskolor. Fortbildning enhetsutvecklare Beskriv Aktivitet Fortbildning till enhetsutvecklare i jämställdhet och mångfald. Två tillfällen erbjuds i kurskatalogen. 13 mars Vision 2020 förskolors jämställdhetsarbete. En introduktion i verktyget Jämställd förskola Fokus på jämställdhetsuppdraget i förskolans läroplan som är ute på remiss. Hur konkretiserar vi målen i praktiken? Fortbildning till all personal på skolprat vecka 44. Fortbildningseftermiddag som genomfördes 14 mars riktade sig till förskola och handlade om förskolans läroplan och nätverks utvecklarnas utvecklingsmaterial Jämställd förskola En introduktion till de 3 stegen fram till utmärkelse Jämställd förskola. Samt fokus på jämställdhetsuppdraget i förskolans läroplans. Deltagarna var mycket nöjda. Nämndsmål BoU - E-hälsokommun E-tjänster till vårdnadshavare Barn- och ungdomsförvaltningen deltar i kommunens arbete med att ta fram digitala tjänster för invånarna

29 Detta är ett samarbetsprojekt mellan 7 kommuner (CesamH). Ett första steg blir att skapa "Mina sidor" där man kan logga in och få tillgång till kommunala tjänster. Vi har definierat tre e-tjänster som skall vara grund för fortsatt utveckling. Samtliga förutsätter säker identifikation (BankId) och har också koppling till folkbokföringen och två vårdnadshavare. Ansökan om specialkost Ansökan om ledighet för elev Ansökan om modersmålsundervisning Dessa tjänster är kravställda och beställda av BoU. Vi utgår ifrån att det tekniska genomförandet ligger centralt i kommunen. Organisationen för detta är för närvarande inte fastställd Vi kommer också att skapa förutsättningar för Single Sign On från "mina sidor" till externa e-tjänster (edwise) som vi redan har igång. Nämndsmål BoU - I Kalmar kommun ska skillnaden minska mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde, genom att höja värdet mer för det kön som presterat sämre Informationsinsats Vision 2020 Beskriv Aktivitet Informationsinsats till skolor att Vision Jämställd förskola 2020 finns och att delarna kan ge inspiration till skolornas jämställdhetsarbete. En modell för skolornas arbete kommer tas fram under Resurs är nätverksutvecklare i jämställdhet och mångfald. Nätverksutvecklarna handleder fyra förskolor i arbete med vision jämställd förskola Förskolorna Åby, Djurängen, Hagby och Rinkabyholm siktar på att få utmärkelse Fortbildning enhetsutvecklare Beskriv Aktivitet. Fortbildning till enhetsutvecklare i jämställdhet och mångfald. Två tillfällen erbjuds i kurskatalogen. 13 mars Vision 2020 förskolors jämställdhetsarbete. En introduktion i verktyget Jämställd förskola Fokus på jämställdhetsuppdraget i förskolans läroplan som är ute på remiss. Hur konkretiserar vi målen i praktiken? Fortbildning till all personal på skolprat vecka 44. Årets andra fortbildningseftermiddag i jämställdhet för lärare och rektorer genomfördes den 26 september med tema - Att integrera sin undervisning med jämställdhet och normkritik. Föreläsare Karl-Johan Arnér från gymnasiet - Hur kan jag som lärare lyfta in frågor om jämställdhet i min undervisning. Nätverksutvecklarna bjuder in enhetsutvecklare och rektor och förskolechef till kompetensutveckling varje termin. Uppföljning visar att fortbildningsinsatser ger ökad förståelse kring jämställdhet och mångfald. Föreläsningen gav nya aspekter på hur man skulle kunna utveckla arbetet i skolan. Medvetenheten om pedagogens egen roll ökar. Aktivitet Uppdrag på fritidshem Beskriv Informationsinsats - Nätverksutvecklarna saknar uppdrag på fritidshem. Nätverksutvecklarna träffar handledare Anna Staaf för att informera och erbjuda inspiration, stöd och vägledning till fritidshem. Syftet är att informera fritidspedagoger om nätverksutvecklarnas uppdrag, på en av deras nätverksträffar. Nämndsmål BoU - Sjukfrånvaron ska minska Workshop på Personalgruppens möte Workshop, med fördjupade diskussioner om sjukfrånvaron, ska ske som en stående punkt på dagordningen på Personalgruppens möte. Personalgruppen har sex inplanerade möten under Ett genomgående tema för personalgruppens möten under 2018 har varit att diskutera sjukfrånvaro och hur verksamheterna kan arbeta aktivt med att öka frisknärvaron. Under hösten har såväl rektorer som förskolechefer genomgått en 4 timmarsutbildning i Aktiv rehabilitering. Inspirationsträffar Genomföra inspirationsträffar med chefer som har låg sjukfrånvaro i syfte att dela med sig av goda exempel. Dessa träffar ska genomföras i september - oktober. Exempel på hur annan kommun arbetar med sjukfrånvaro och rehabilitering har presenterats

30 En av förvaltningens förskolenheter har också redovisat sitt arbete med att öka frisknärvaron. Förskolechefen gav goda exempel på hur diskussionen om god arbetsmiljö och om ökad frisknärvaro kan påverka verksamheten. Nämndsmål BoU - Öka indexet för Hållbart medarbetarengagemang HME Utbildningsinsatser i SAM Chefer och skyddsombud deltar i utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete. Ett flertal av förvaltningens chefer och skyddsombud har genomgått utbildningen i Systematiskt Arbetsmiljöarbete. På grund av det stora söktrycket, från samtliga förvaltningar och bolag, har det inte varit möjligt för alla som önskar att genomföra utbildningen under Fler utbildningar kommer att anordnas under Målet är att alla förvaltningens chefer och skyddsombud ska ha genomgått utbildningen senast Nämndsmål BoU - Riktade insatser som uppföljning av kort- och långtidssjukskrivna samt analys ur ett jämställdhetsperspektiv ska göras årligen Uppföljning och redovisning Tertialsvis ta fram könsuppdelad statistik för både kort- och långtidssjukskrivna. Redovisning ska ske i den centrala samverkansgruppen efter varje tertial. Centrala samverkansgruppen får månatlig rapport om frisknärvaro och sjukfrånvaro. Vissa månader görs mer omfattande redovisning. Vid sammanträdet i augusti samt i november redovisades könsuppdelad statistik när det gäller korttidssjukfrånvaro och långtidsjukfrånvaro uppdelad i intervaller

31 Väsentliga händelser Organisation Nämndens organisation förändras över tid för att kunna erbjuda hög kvalitet utifrån de ekonomiska förutsättningar som antalet barn och elever i verksamheterna genererar. Under 2018 har förskolan Björkenäs och förskolan Ögonstenen omorganiserats i tre förskolor, förskolan Ljusstaden har tillkommit. Tillkommit har även förskolan Vimpeltorpet och Trekantenskolan har delats till att omfatta skola och förskola var för sig. Organisationen består av, förutom ledning och förvaltningskontor, sex nätverk som omfattar både förskolor och skolor. Varje enhet har en chef, antingen rektor eller förskolechef. En enhet, Åbyskolan, har både förskola och skola i sin organisation

32 Förskola Barn i förskolan Tabellen ovan visar antalet barn som fanns i förskolorna exkl. Södermöre kommundelsnämnd och är ett snitt för året. Sedan 2014 har barnantalet ökat ca 11 %. Antalet barn blev färre än planerat. Den prognos som använts i budgetarbetet för 2018 har beräknats på för höga födelsetal. Kvälls-, natt- och helgomsorgen har omfattat ca 133 barn. OB-omsorg finns på förskolorna Vallmon, Ögonstenen, Lindö och Smedby. Antalet förskoleavdelningar har ökat markant sedan Under den redovisade perioden har ökningen varit 28 avdelningar och sedan avdelningar. Detta är ett resultat av de senaste årens utbyggnad av förskoleplatser. Denna utbyggnad kommer också att fortsätta för att möta de kommande årens växande barnkullarna. Antalet barn per avdelning totalt har ökat något jämfört 2016 och 2017 men är ändå lägre än de två åren innan. Jämfört med genomsnittet för hela landet så är Kalmars gruppstorlek något större. Antal barn per småbarnsavdelning (1-3 år) har ökat något och antalet avdelningar med fler än 15 barn har ökat, sannolikt bland annat på grund av det uteblivna statsbidraget för att minska barngrupperna. Siffrorna om gruppstorlek är kommungenomsnitt och variationerna mellan förskolorna är stora. Även om alla förskolor tilldelas resurser på samma sätt är förutsättningarna olika. Det kan handla om hur lokalerna ser ut, barngruppernas sammansättning eller om det finns barn i behov av särskilt stöd etc. Dessutom finns en naturlig variation över året. Under våren kommer det alltid att vara fler barn i förskolan än under hösten. Kommungenomsnittet ger ändå en tydlig indikation på hur gruppstorlekarna som helhet förändras jämfört med tidigare år. Vistelsetider i förskolan Vistelsetiderna inom den kommunala förskolan har ökat under perioden. Barnen i barn- och ungdomsnämndens kommunala förskolor är i verksamheten 34,5 timmar/vecka. Under perioden har de faktiska vistelsetiderna ökat i genomsnitt ca 18 minuter per vecka, dock planade ökningen ut , för att sedan 2018 ta fart igen. Ökningen jämfört budgeterad vistelsetid 2018 är 1,3 timme/vecka. Den pedagogiska omsorgen har vistelsetider på 33 timmar/vecka och barn, vilket är en ökning jämfört Verksamheten omfattar endast 15 barn

33 De fristående förskolorna har under perioden haft högre vistelsetider än de kommunala, men skillnaden har minskat och 2018 har de samma genomsnitt som kommunala förskolor. För 2018 har de fristående förskolorna en genomsnittlig vistelsetid på 34,5 timmar per barn och vecka, vilket är något lägre än Grundskola inkl. förskoleklass Elever i grundskola och förskoleklass Tabellen ovan visar antalet elever som fanns i skolorna exkl. Södermöre kommundelsnämnd och är ett snitt för året. Fr.o.m har elevantalet börjat öka igen från att ha minskat mellan perioden 2002 till Under 2002 var elevantalet elever. Därefter minskade antalet med drygt 1200 elever fram till år 2012 dvs. 18 % omfattade verksamheten från förskoleklass till årskurs nio 255 elever fler än Utöver detta har Kalmar kommun tagit emot 9 asylsökande i skolverksamheten. Fritidshem Elever fritidshem

34 Tabellen ovan visar antalet elever som fanns i fritidshemmen exkl. Södermöre kommundelsnämnd och är ett snitt för året. Antalet inskrivna elever var 26 fler än 2017 men det blev färre än planerat. OB-omsorgen under kvällar, nätter och helger hade 104 barn, vilken är en dubblering sedan Bakgrundsfaktorer Barns och elevers olika bakgrund gör att förutsättningarna för kommunens skolor och förskolor varierar kraftigt. Det handlar framför allt om skillnader i föräldrars utbildning och skillnader i andelen barn och elever med utländsk bakgrund. Även skillnader i andelen pojkar och flickor har viss betydelse, men med betydligt lägre viktning. För att kompensera för enheternas skillnader i förutsättningar fördelas en del av resurserna utifrån dessa faktorer. Barn- och ungdomsnämnden använder Skolverkets SALSA-modell för resursfördelning till förskolor och skolor utifrån bakgrundsfaktorerna. SALSA jämför resultaten för varje skola utifrån skolans förutsättningar, och modellen innehåller de faktorer som statistiskt kan säkerställas har påverkan på resultatet. Dessa faktorer tas fram varje år med hjälp av SCB och baseras på de faktiska barn och elever som finns på varje enhet. År 2018 fördelades totalt 109 mnkr (ca 10%) av driftsbudgeten enligt denna modell där även fristående förskolor och skolor ingår har bakgrundsfaktorn hjälpt grundskolevekesamheten att göra satsningar inom många olika områden; förstärkning kring undervisning av nyanlända elever, förstärkt elevhälsa, olika elevstödjande insatser och ökad lärartäthet. I förskolan använts bakgrundsfaktorn främst till att öka grundbemanningen i den dagliga verksamheten men även till specialpedagoger, kompetensutveckling och pedagogiskt material för speciella ändamål (t.ex. tecken som stöd). I förskola och fritidshem har också bakgrundsfaktorn möjliggjort att kunnat erbjuda utökad vistelsetid för de barn/elever där man sett att detta gynnat deras utveckling för en likvärdig skolgång. Nedanstående tabeller visar tilldelningen av SALSA 2018 per enhet. Tabellen är sorterad från lägsta tilldelning till högsta inom förskola och skola

35

36

37 Ekonomi Driftredovisning År: 2018 Ansvar: 18 BARN- OCH UNGDOMSNÄMND Projekttyp: Drift Enhet: Tkr Driftredovisning nämnd Budget VR dec 2018 Utfall VR dec 2018 Avvikelse Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader Summa KOSTNADER Summa RESULTAT Årets resultat blev ett överskott på 4,4 mnkr vilket innebär att 99,6% av budgeten är förbrukad. Analys av resultatet görs per verksamhet nedan. Förskoleverksamhet och fritidshem visar underskott medan skola, särskola och administrativa verksamheter ger överskott. Driftsredovisning per verksamhet Förskola Förskoleverksamheten ger ett underskott på -6,7 mnkr varav -0,6 mnkr beror på att de fristående förskolorna har haft fler barn än planerat, vilket ger högre utbetalningar än planerat. Ett underskott på -1,0 mnkr har uppstått då det tillkommit förskoleavdelningar under året vilket genererar en del uppstartskostnader som t.ex. nytt material och förbrukningsinventarier. Felbudgeterade lokalvårdskostnader ger underskott på -1 mnkr. Avgiftsintäkterna på förskoleplatser gav överskott mot budget på +1 mnkr, hälften avser högre intäkter än planerat i inkomstkontrollen och hälften avser föräldraavgifter för förskolebarn. inom OB-omsorgen (omsorg på kvällar, nätter och helger) uppstod underskott på -0,9 mnkr då det blev något färre barn än planerat på ett ställe. Resterande underskott på - 4,2 mnkr finns på personalkostnaderna inom förskolorna. Bortsett från underskottet för utbetalning till fristående förskolor, de högre avgiftsintäkterna och underskottet på OB-omsorgen ger den kommunala förskoleverksamheten ett underskott på -6,2 mnkr. 9 av 16 förskolor lämnar underskott på -0,3 till -1,3 mnkr. Dessa underskott har dels med nystart och utökning av förskoleavdelningar att göra, och dels att barnantalet inte blev så högt som man trodde i budgetarbetet. Även felbudgeterade städkostnader spelar in. När man startar en ny förskola/avdelning har man ofta en startsträcka med uppstartskostnader för t.ex. inventarier och material. Barnantalet fylls på

38 succesivt vilket gör att man tidvis har för mycket personal i förhållande till antal barn då det är svårt att exakt matcha rekrytering och påfyllnad av barn. Den prognos som använts i budgetarbetet för 2018 har beräknats på för höga födelsetal. När detta upptäcktes i maj månad blev det på vissa enheter svårt att anpassa sin bemanning till det lägre barnantalet tillräckligt snabbt. Grundskola inklusive förskoleklass Bokslutet landar på ett överskott på 12,6 mnkr för grundskoleverksamheten inklusive förskoleklass. Skolorna har fortfarande bra ekonomi överlag i det avseendet att de flesta har balans mot budget eller överskott. Den kommunala skolverksamheten lämnar ett totalt överskott på +5 mnkr. Därav bidrar fler elever och mer statsbidrag jämfört budgeterat till ett överskott på +13,3 mnkr. Detta överskott finns på kontot där vi samlar både intäkter och kostnader som avser personal. Förbrukningsinventarier och pedagogisk utrustning (t.ex. Chromebooks) och material ger ett underskott på -7,8 mnkr. Sannolikt är det så att man ser möjligheter för vissa större inköp när det är goda tider och man har ekonomiskt utrymme för dessa inköp. Elkostnaderna gav underskott på -0,5 mnkr. På det centrala kontot finns överskott på +5,5 mnkr, beroende på att de fristående skolorna inte hade så många elever som budgeten grundades på vilket medför att utbetalningarna till dem inte blev så stora som tänkt. Skolskjutskostnaderna gav +1 mnkr i överskott p.g.a. av ändrad kostnadsfördelning mellan Södermöre kommundelsnämnd och barn- och ungdomsnämnden under året. Kontot för fortbildning gav +1,1 mnkr bl.a. beroende utebliven kostnad för en tänkt professur som kommunen och Linnéuniversitetet skull dela på. Tjänsten blev inte tillsatt förrän i november och tillträder i februari 2019 och bidrar då med ett överskott på +0,8 mnkr. Resterande överskott på fortbildningskostnader beror på att den gemensamma rättningen av nationella prov kostade mindre än planerat och ger överskott på +0,3 mnkr. Fritidshem Underskott på -4,7 mnkr mot budget beror bl.a. på att antalet elever i de kommunala fritidshemmen blev 52 färre än i planeringen. Det lägre elevantalet betyder att vi får lämna tillbaka 3,2 mnkr i den avstämning som görs av resursfördelningen. Utbetalningarna till fristående skolor som har fritidshem lämnade ett överskott på +1,3 mnkr då de inte heller nådde upp till planerat antal elever. Personalkostnaderna visar underskott på -2,8 mnkr. Efter att budgeten är gjord sker ibland omfördelningar av personal mellan verksamheterna förskoleklass, grundskola och fritidshem så därför kan en del av underskottet vara bokföringstekniskt. En del skolor har haft behov av mer personal och på vissa ser man att kostnaderna för timanställda är betydligt högre än förra året. Särskola Särskolan ger ett överskott på 0,9 mnkr. Det beror främst på att tillsynsverksamheten för elever över 12 år har utökats med en grupp, och därmed blir intäkterna från socialförvaltningen högre än planerat. Socialförvaltningen har funderat över att själva bedriva denna verksamhet men till slut fick barn- och ungdomsförvaltningen i uppdrag att utföra uppdraget. I övrigt så bidrar ett högre elevantal till överskottet. Lokal ledning och administration Ett överskott på +3,3 mnkr återfinns på de administrativa kostnaderna i förskolorna och skolorna. I samband med budgetarbetet la flera enheter undan pengar för att helt eller delvis kunna återställa sina negativa resultatutjämningsfonder. Dessa pengar genererar ett överskott på +2,7 mnkr d.v.s. de ska inte förbrukas under året. Överskott på +2 mnkr beror på att kostnader för datorer (den interna kostnaden till IT-enheten kallad Datorn som tjänst) blir lägre än budgeterat. I budgetarbetet budgeterades allt för höga summor på en del enheter, och den pågående övergången till Chromebooks som elevdatorer gör att de interna "leasingkostnaderna" minskar. Inköp av Chromebooks tas som en engångskostnad eller som leasing på tre år. Personalkostnaderna ger ett underskott på -0,3 mnkr och övriga kostnader som förbrukningsmaterial, resor i samband med fortbildning samt representation ger underskott på -1,1 mnkr

39 Förvaltningsledning och administration Den centrala administrationen ger ett underskott på -0,9 mnkr. Avskrivna kundfordringar på 1,5 mnkr bidrar till underskottet. Förvaltningschefens strategiska medel gick inte åt helt, ett överskott på +0,6 mnkr. Åtgärdsplaner 2018 Tabellen visar de enheter som upprättade åtgärdsplaner 2018, belopp i tkr. Åtgärdsplaner upprättades under året av de 13 enheterna som i bokslut 2017 uppvisade negativa resultatutjämningsfonder. Återhämtning ska göras inom två till tre år beroende på hur stort underskottet är, och därmed kan fonderna användas som en resultatregulator under en treårsperiod. I tabellen ses att 5 enheter (grönmarkerade) klarar av att uppfylla hela sina utlovade åtgärder, 2 förskolor och 3 skolor

40 Resultat och resultatutjämningsfonder per enhet och åtgärdsplaner 2019 Resultaten på enheterna är skiftande som framgår av tabellens tredje kolumn. Två former av kompensationer påverkar enheternas utgående resultatutjämningsfonder Den första kompensationen är för de chefer som vid tillträde av sin tjänst övertog en negativ fond. Dessa ses i den fjärde kolumnen och finansieras via den utgående centrala fonden. Den andra kompensationen är en omfördelning till förskolorna av Esplanadskolans och Skolmottagningsenhetens ingående fonder. I bokslut 2018 har nio enheter negativa fonder och av dem ska åtta upprätta/uppdatera åtgärdsplaner för återhämtning inom två till tre år beroende på hur stor negativ fond man har. Dessa får under året extra stöd och hjälp av förvaltningskontorets personal för att balansera sina budgetar

41 Investeringsredovisning År: 2018 Ansvar: 18 BARN- OCH UNGDOMSNÄMND Projekttyp: Investering Enhet: Tkr Investeringsredovisning nämnd Budget VR dec 2018 Prognos VR dec 2018 Avvikelse Inkomster Utgifter Summa NETTOINVESTERINGAR Investeringar har gjorts inom IT, t.ex. trådlösa nätverk, accesspunkter och smartboards, för 1,2 mnkr och 5,9 mnkr har investerats i förskolornas och skolornas ute- och innemiljöer. Klassrumsmöbler, matsalsmöbler, utrustning nya förskoleavdelningar, ljudabsorbering samt solskydd i utemiljöer är några exempel på investeringar som är gjorda under året. Investeringskostnaderna belastar inte nämndens resultat utan påförs driftskostnaderna som en kapitalkostnad, d.v.s. avskrivning samt ränta. Avskrivningen fördelas på tre, fem eller tio år beroende på om det är IT eller inventarier som t.ex. möbler

42 Personal Personalsammansättning Ansvar: UTBILDNINGSNÄMNDEN Verksamhet: Verksamhetsstruktur Sysselsättningsgrupp: Månadsavlönade och vilande Anställningsform: 1 Tillsvidare Avtal: Alla avtal Anställningstyp: Alla anställningstyper AID: Alla etiketter exkl Period: December År: 2018 Antal personer Antal årsarbetare Antal personer Antal årsarbetare Kvinnor Män Totalt Antalet tillsvidareanställda har mellan mätpunkten 31 december, ökat med 40 årsarbetare (1658) sedan föregående år. Ökningen mellan åren 2017 och 2018 är inte så stor jämfört med året innan men trenden är ändå att antalet årsarbetare ökar årligen. År 2018 var 82 personer anställda på deltid, det motsvarar 4,9 % av totalt tillsvidareanställda personal. Andelen deltidsanställda har minskat jämfört med föregående år och förvaltningen uppfyller i stort målet om heltidstjänster till alla. Orsaken till att det finns de som idag är deltidsanställda är att det finns sjukersättning på deltid eller medarbetare som önskar arbete på deltid. Det kan också finnas vissa specialtjänster där verksamheten inte har behov av heltidstjänst. Den totala personalomsättningen har minskat med 0,5 procentenheter sedan föregående år. Åldersfördelningen för tillsvidareanställda i barn- och ungdomsförvaltningen följer i stort samma fördelning som gäller för samtliga anställda i kommunen. Medelåldern i hela förvaltningen är 44,8 år. Medelåldern i grundskolan är 46,1, förskolan 42,5 och fritidshemmen 44,4 år. Medelåldern har sjunkit något jämfört med Förändringarna som har skett inom alla verksamhetsområden är små. Sjukfrånvaro

43 Sjukfrånvaron motsvarar 6,0 % av ordinarie arbetstid för alla anställningsformer. Detta är något lägre värde än för Sjukfrånvaron följer i stort samma utveckling som gäller för hela Kalmar kommun. Kalmar kommuns sjukfrånvaro motsvarar 6,2 % av ordinarie arbetstid. Andel sjukfrånvaro på 60 dagar eller längre var 42 % av den totala sjukfrånvaron. Året innan var motsvarande andel 47,2 %. Samtliga åldersgruppers långtidssjukfrånvaro har minskat. Den åldersgrupp där det har skett störst förändring mellan åren är gruppen år. Kvinnors sjukfrånvaro är totalt sett högre än männens. En del av förklaringen går att spåra till vilken verksamhet man arbetar i. I förskolan, där andelen kvinnor är högre, är sjukfrånvaro högre än i grundskolan, som har en jämnare könsfördelning. Knappt var tredje anställd har ingen sjukfrånvaro alls under det gångna året. Genom det systematiska arbetsmiljöarbetet och andra insatser vid enheterna, försöker man påverka den arbetsrelaterade sjukfrånvaron. Personalplanering Ökad personalrörlighet och ökat barn- och elevantal har lett till ett stort antal utannonserade lediga tjänster. Under år 2018 annonserade förvaltningen ut 220 tjänster. Det är en minskning med ca 40 % mot föregående år. 90 tjänster gällde läraruppdrag i grundskolan (varav 9 avsåg speciallärare/specialpedagoger), 79 tjänster gällde förskola och 15 tjänster fritidshem. Övriga 36 tjänster avser bland annat chefstjänster, administrativa tjänster och elevhälsapersonal. Jämfört med föregående år så är det framförallt annonserade tjänster gällande förskolan som har minskat. Då det varit svårt att rekrytera förskollärare samt lärare med vissa behörigheter till vikariat de senaste åren, har förvaltningen medvetet ökat andelen tillsvidareanställningar. För att trygga personalbehovet har erbjudande om tillsvidareanställning i stället för vikariat varit en given åtgärd under flera år för att klara rekryteringsbehovet. Under 2018 var 83 % av de utannonserade tjänsterna tillsvidareanställningar. Till korta vikariat i både för- och grundskola är tillgången på utbildad personal mycket begränsad. Antalet vikarier (månadsanställda för vikariat eller AVA) motsvarade cirka 133 årsarbetare år Det är 12 färre årsarbetare än Som ett led i att främja kompetensförsörjningen har förvaltningen under flera år samordnat rekryteringsarbetet, framförallt inom förskolans verksamhetsområde. Syftet med samordningen är bland annat att kvalitetssäkra processen, underlätta för kandidaterna som enbart behöver göra en ansökan och en intervju samt göra gemensam marknadsföring. I samband med den samordnade rekryteringen genomförs informationsmöten till de sökande. Marknadsföring via sociala medier är effektiv och når många personer på kort tid. Deltagande i olika mässor och samarbete med Linnéuniversitetet är värdefullt. Dessa möten med möjliga framtida medarbetare lockar en del studenter att söka sig till vikariepoolen under sin studietid och att senare söka tjänst i Kalmar kommun när de är färdigutbildade. Under 2018 slutade 121 personer sin anställning. Av dessa är det 80 på egen begäran och 41 medarbetare slutade på grund av pension eller sjukersättning. Av dem som slutade sin anställning under 2018 kom 42 % från förskoleverksamheten. Det är en högre andel jämfört med föregående år då andelen var 38 %. Jämfört med 2017 är det 7 färre som har slutat sin anställning i förvaltningen. Den ökade rörligheten ger medarbetare inom verksamheten möjlighet att byta enhet i större omfattning än tidigare. Med nuvarande personalsystem är det inte mätbart att följa den interna rörligheten, d.v.s. om en medarbetare flyttar mellan enheter så är det inte sökbart i systemet. Rehabilitering

44 Förvaltningen arbetar kontinuerligt med arbetsmiljö, förebyggande insatser och rehabiliteringsarbete för att medarbetarna ska kunna ha god hälsa och för att underlätta återgång i arbete efter en långtidssjukskrivning. En stor del av medarbetarnas sjukfrånvaro är svår att påverka utifrån ett arbetsgivarperspektiv. I en del rehabiliteringsärenden är återgång i ordinarie arbete dock inte möjlig. Insatser görs då för att finna lösningar med andra arbetsuppgifter inom kommunen. Dessvärre ser förvaltningen ökade svårigheter att matcha arbetsförmåga och kompetens med lediga arbeten. Under året har förvaltningen arbetat med att följa rutinen om hänvisning till hälsosamtal hos kommunhälsan vid upprepad korttidsfrånvaro eller vid annat uttalat behov. Cheferna har fått stöd i såväl dokumentation av rehabiliteringsärenden i ADATO som i arbetet med att hitta lösningar för medarbetare med långtidssjukskrivningar som behöver återgång i tjänst till annat arbete. Medarbetare som upplever hög stress och befarar att de kommer att hamna i sjukskrivning, har erbjudits möjlighet att gå på utbildningen Hitta balansen & hantera stressen. Under 2017 fastställdes en Hälsoplan för förvaltningen. Planen syftar till att arbeta för mer hälsofrämjande arbetsplatser. Löner och övertid Utfall av lönerevision har följt de ramar som centrala avtal har angett och de riktlinjer som personaldelegationen lokalt angivit, vilket medfört särskilda satsningar på lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Efter genomförd lönerevision var medianlönen för 2018 följande: Grundskollärare kr Förskollärare kr Fritidspedagoger kr Barnskötare kr 2018 har övertid och fyllnadstid motsvarat 21 årsarbetare totalt. Det totala antalet timmar för övertid och fyllnadstid har ökat med 4 årsarbetare jämfört med Personaltäthet Siffrorna är hämtade från SCB och Skolverket. Personaltätheten mäts den 15/10 varje år och avser hela Kalmar kommun. Siffrorna för 2018 är inte utgivna offentligt ännu, så redovisningen är beräknad med hjälp av de underlag som skickats in. Det finns ännu inget snitt för riket 2018, därför används Personaltätheten i de kommunala förskolorna inklusive Södermöre kommundelsnämnd ligger på samma nivå som förra året, och ligger på något högre nivå än genomsnittet för riket har personaltätheten och gruppstorlekarna förbättrats jämfört Dessa förbättringar har till viss del skett med hjälp av ökade statsbidrag, men även genom att inte hålla budget, d.v.s. det har skett med hjälp av pengar som inte finns i barn- och ungdomsnämndens budget för förskoleverksamheten. Inom den pedagogiska omsorgen har personaltätheten varit rörligare under perioden. Barnantalet har under perioden minskat kraftigt. Eftersom verksamheten är liten innebär förändringar i barnantal hos

45 några få dagbarnvårdare relativit stort genomslag på den genomsnittliga personaltätheten omfattade verksamheten i genomsnitt 15 barn fördelat på 2 dagbarnvårdare. I förskoleklass är personaltätheten försämrad mot 2017 beroende på fler barn men inte fler tjänster har redovisats. I grundskolan har personaltätheten försämrats något. Jämfört med riket 2017 så ligger vi bra till och har gjort så under hela den redovisade perioden. I måttet för särskolans personaltäthet ingår endast pedagogisk personal. Övriga yrkeskategorier, t.ex. pedagogisk assistent, ingår inte. Både elevantalet och personal har ökat under Som en följd förändras måttet på personaltäthet. Fritidshemmens personaltäthet har åkt lite upp och ner mellan åren under perioden. Måttet visar hur många barn varje anställd person har hand om, oavsett vilken tjänstgöringsgrad man har. Personaltäthet är fortfarande sämre än genomsnittet för riket. Variationer mellan åren kan delvis bero på att tjänstefördelningarna förändras mellan verksamheterna (förskoleklass-skola-fritidshem) men också beroende på att kanske inte alla är fördelade exakt som de jobbar i verkligheten

46 Kvalitet, styrning och kontroll Det systematiska kvalitetsarbetet Barn och ungdomsnämndens systematiska kvalitetsarbete består av många olika delar som tillsammans ska bidra till att verksamheten bedrivs på bästa möjliga sätt. Barnen och eleverna ska få de bästa förutsättningarna att uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Kvalitetsarbete enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015 Barn- och ungdomsnämnden och dess förskolor och skolor är sedan 2002 certifierade enligt ISOstandarder - verksamhetsledningssystem, ISO 9001 (kvalitetsledning) och ISO (miljöledning). Syftet med detta systematiska kvalitetsarbete är att få verktyg, som stöd för att uppnå satta kvalitets- miljö- och arbetsmiljömål. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår i verksamhetsledningssystemet, men är ej certifierat. Förutom kontinuerliga planlagda internrevisioner genomförs en årlig kommunövergripande (extern) revision av det certifieringsbolag kommunen har avtal med. Intern kontroll Internkontroll har utförts enligt nya kommungemensamma rutinen under 2018, det innebär att internkontrollen nu inte bara avser ekonomiska rutiner utan behandlar samtliga verksamhetsrutiner inom barn- och ungdomsnämnden. För rapport från kontrollmomenten se bilaga Uppföljning Intern Kontroll. Syftet med internkontroll är att säkerställa att rutiner följs, att minska riskerna för oavsiktliga fel samt att nå en ökad effektivitet. Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagen I Skollagen (2010:800) har begreppet systematiskt kvalitetsarbete införts. Det innebär att utbildningen systematiskt och kontinuerligt ska planeras, följas upp och utvecklas samt dokumenteras. Förvaltningens systematiska kvalitetsarbete finns närmare beskrivet i rutinen Systematiskt kvalitetsarbete i verksamhetshandboken. Den viktigaste processen mynnar ut i ett verksamhetsuppdrag från förvaltningschef till respektive rektor/förskolechef. Utöver verksamhetsdialogen med det tillhörande verksamhetsuppdraget genomförs även årligen betygsdialoger med betygssättande skolors rektorer samt resursdialoger med samtliga enheters chefer. Under perioden november-december 2018 genomfördes verksamhetsdialogerna. Vid verksamhetsdialogen deltog förvaltningschef, administrativ chef, tjänstepersoner och respektive rektor/förskolechef. Kvalitetssäkring av jämförelsetal och statistik För att verksamheterna ska kunna redovisas tillfredsställande påtalas ofta vikten av att kvalitetssäkra kvantitativa mått, jämförelsetal, liksom kvalitativa uppgifter. För att ta fram jämförelsetal används främst nationella system, såsom Skolverkets databaser SIRIS och SALSA, men även våra interna system så som Hypergene, ekonomisystemet, procapita och personalsystemet. Utöver detta skickas årligen enkäter ut som besvaras av elever och deras vårdnadshavare. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Utbildningspolitisk vision och utbildningspolitiskt program I Skollagen (2010: 800), gällande från 1 juli 2011, är kravet borttaget om att en kommunal skolplan ska upprättas. Barn- och ungdomsnämnden har i oktober 2015 beslutat om en utbildningspolitisk vision. Årligen upprättas ett utbildningspolitiskt program. Två dokument som pekar ut politikens vilje- och ambitionsinriktning rörande förskola, grundskola, grundsärskola förskoleklass och fritidshem

47 För 2018 gjordes följande satsningar i det utbildningspolitiska programmet: Fokustid, Förstärkning av läslyftet och specialpedagogiska lyftet, NTA, Utvecklingstjänster, Estetiska lärprocesser, Gemensam rättning av nationella prov, Programmering i förskola och skola, Entreprenöriellt lärande samt Linnéprofessur. Ekonomistyrning En fungerande ekonomistyrning förutsätter en utvecklad ekonomi- och verksamhetsuppföljning. Ekonomistyrningens främsta uppgift är att rapportera avvikelser så att organisationen så snabbt som möjligt kan göra förändringar i verksamheten. Löpande rapporteringar avseende ekonomisk prognos har gjorts till nämnden under 2018 i maj (tertial 1) och september (tertial 2, september avsåg prognos med delårsuppföljning). Samt månadsrapporter vid nämndssammanträden mars, augusti och november. Måluppfyllelse i förhållande till mål i läroplanerna I följande kapitel redovisas hur väl förskolor och skolor har nått upp till de mål som finns uppsatta i läroplanerna. Sammanställningen är baserad på de verksamhetsuppföljningar som har lämnats från respektive förskola/skola och utifrån det arbete som bedrivs centralt på förvaltningen. Skolans läroplan Lgr 11 har under 2018 reviderats för att förtydliga skolans uppdrag att främja jämställdhet och motverka könsmönster som kan begränsa eleverna. Förändringarna finns i läroplanens första och andra del. Vidare har kursplanerna i moderna språk, moderna språk kinesiska och teckenspråk för hörande inom ramen för språkval stadieindelats. Dessa kursplaner har fått kunskapskrav i årskurs 6. Arbete med normer och värden Jämställdhets- och mångfaldsutvecklare Jämställdhets- och mångfaldsutvecklare ger stöd, inspiration och rådgivning till jämställdhets- och mångfaldsarbetet i förskola och skola. Uppdragen handlar om att ge kompetensutveckling med sikte på att nå utmärkelse Jämställd förskola Utifrån skolinspektionens rapport om sex- och samlevnadsundervisning har jämställdhets- och mångfaldsutvecklarna tillsammans med Länsstyrelsen planerat fortbildning till lärare i syfte att utveckla sex- och samlevnadsundervisning i skolan. På fortbildningsdagen Skolprat föreläste jämställdhets- och mångfaldsutvecklare om Flickor, pojkar, porren och värdegrunden och Flickor, pojkar dataspelen och värdegrunden. Vilka utmaningar står vi pedagoger inför i vår allt mer digitaliserade Förskola/skola och fritidshem. Resultat i meritvärde i åk 9 visar på ett gott resultat för både flickor och pojkar, men skillnad i meritvärde kvarstår, till förmån för flickorna. Jämställdhets- och mångfaldsutvecklarna erbjuder lärare, förskollärare, fritidspedagoger och förskolechef/rektor grundutbildning i normkritik med fokus på jämställdhet. Utbildningen kan ses som ett steg i att nå kommunens mål att jämställdhetssäkra all verksamhet till år 2022 samt för förskolor och skolor att ta ett steg i riktning till att få utmärkelsen Jämställd skola/förskola. Utbildningen består av fyra tillfällen och deltagarna deltar på samtliga tillfällen. Rubriker är "normer och dess konsekvenser", "manlighet- och kvinnlighetsnormen", "makt" och "att arbeta normkreativt". Att uppmärksamma genusmönster gör det lättare att bättre förstå begränsningar och uppnå goda resultat och därmed ge flickor och pojkar samma makt och möjlighet till lärande och utveckling. I utbildningsförvaltningens organisation med centrala utvecklare ökar kunskapen sakta men säkert. Utgångspunkten för jämställdhetsarbetet är kön, men för att förstå resultaten bättre och hitta utvecklingsmöjligheter, bör resultat analyseras utifrån fler kategorier

48 Arbete inom mångfaldsområdet innebär synliggörande av olikheter och ifrågasättandet av begränsande strukturer och normer. Med hjälp av ett normkritiskt perspektiv kan vi få syn på, och förändra, begränsande strukturer och normer, i stället för att försöka få enskilda individer att passa in i mallen. Enkäter Den förvaltningsgemensamma enkäten till elever och vårdnadshavare som tidigare genomförts under höstterminen har nu blivit flyttad till vårterminen. Samtidigt som enkäten flyttades i tid omarbetades den så att den numera harmonierar med Skolinspektionens skolenkät, då SKL inte längre samlar in material från skolenkäter utan istället hänvisar till Skolinspektionens skolenkät. Eftersom enkäterna nu är omarbetade går det inte att jämföra med tidigare enkäter. Det som går att skönja är att elever och vårdnadshavare fortsatt är i huvudsak nöjda med den verksamhet som bedrivs på Kalmar kommuns skolor och förskolor. Det förbättringsområde som tydligast utkristalliserar sig är studieron. Förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandlingar I varje verksamhet ska ett ständigt pågående arbete bedrivas för att förebygga att barn och elever utsätts för kränkande behandling samt att främja likabehandling. Skolverket rekommenderar att det förebyggande arbetet genomförs i en systematisk process som omfattar kartläggning, analys, mål och åtgärder samt uppföljning och utvärdering. Den systematiska processen dokumenteras med stöd av en kommungemensam mall - Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mallen arbetades fram under våren och började användas i och med höstterminens start. För att få en helhetsbild av anmälningar om kränkningar på förskolor och skolor, så görs sammanställning på förvaltningskontoret (med början 2017). Sammanställningen visar antal och vilken typ av kränkningar/trakasserier som förekommit. Under 2019 introduceras ett digitalt hanteringssystem för ärenden rörande kränkande behandling

49 Arbetet med kunskaper, utveckling och lärande I den utbildningspolitiska visionen har arbetet med kunskaper, utveckling och lärande satts i fokus. Våra förskolor, skolor och fritidshem ska förbättras genom att sätta fokus på kända framgångsfaktorer som ger resultat. Utgångspunkten ska tas i modern skolforskning. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning, ett gediget kvalitetsarbete, höga förväntningar oavsett elevens/barnets bakgrund och inte minst ett tydligt och professionellt ledarskap i förskolan, skolan och på fritidshemmen. Visionens strategiska mål för Kalmar kommun är att vi senast 2020 ska vara en av Sveriges allra bästa skolkommuner och rankas bland de 30 bästa skolkommunerna i SKL:s öppna jämförelse. Utvecklingslärare Från och med augusti är 31 utvecklingslärare/pedagogiska handledare anställda (10-, 20- eller 40%-ig del av tjänst) med inriktning mot förskola, grundskola, förskoleklass och fritidshem. Åtta nytillträdda utvecklingslärare deltog i kompetensutveckling under höstterminen 2018, som en förberedelse inför kommande uppdrag. Under 2018 har totalt 35 ansökningar om uppdrag för utvecklingslärare lämnats in och beviljats. Av dessa 35 uppdrag berörde tio stycken förskolan, sex stycken förskoleklass, två stycken fritidshem och 17 stycken grundskola. För första gången har ett utvecklingsläraruppdrag riktats till skolledare. Ett sammanfattande axplock av uppdragens karaktär och innehåll ger denna bild: I förskolan - utvecklande av den pedagogiska miljön/organisation, strukturer och rutiner i verksamheten, I förskoleklass - implementering av nytt läroplanskapitel/förskoleklassmetodik, I fritidshem - pedagogiskt ledarskap, I grundskolan - framgångsfaktorer för högre måluppfyllelse/pedagogiskt stöd för en målmedveten och effektiv undervisning/arbete för att stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende/organisera för att möta elever i stort behov av särskilt stöd/säkerställa att undervisningen ligger rätt för högpresterande elev. Ämnesgrupper Ämnesgrupperna och de pedagogiska utvecklingsgrupperna har under 2018 fortsatt att arbeta fram konkreta förslag till åtgärder för att öka barns och elevers lärande och utveckling. Tre möten per termin har genomförts. Ambitionen är även fortsättningsvis att gruppernas arbete ska utmynna i goda undervisningsmetoder, en samsyn kring bedömning av elevarbeten och att detta sammantaget ska leda till en större likvärdighet i undervisningen, i samtliga verksamheter. En ny ämnesgrupp för förskolan startar vårterminen 2019 med inriktning mot teknik och naturvetenskap. De pedagogiska utvecklingsgrupperna för speciallärare/specialpedagoger har under året varit indelade stadievis (för grundskolan) samt med en grupp för specialpedagoger verksamma i förskolan. Samverkan med Linneuniversitetet En professur i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap är nu tillsatt och hen kommer att tillträda den 15 februari. Barn- och ungdomsförvaltningens förväntningar på vad professorn och tillhörande doktorander ska ha bäring emot är följande:

50 Rektors ledning av en skola och lärares ledning av undervisningen har mycket stor inverkan på elevernas måluppfyllelse. Önskat uppdrag är att utveckla befintlig forskning och påverka en utveckling som leder i riktning mot ett stärkt ledarskap, bland både rektorer och lärare. Allt för att i förlängningen öka sannolikheten för eleverna att nå höga resultat gällande både de sociala målen och kunskapsmålen, i enlighet med skrivningarna i läroplanen. Vidare, att utveckla befintlig forskning och påverka en utveckling som leder i riktning mot varierad undervisning en bärande del av lärares ledarskap. Estetiska lärprocesser Estetiska lärprocesser är ett sätt att arbeta i skolan som gynnar en kunskapsutveckling där eleverna får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet. Syftet bakom detta sätt att arbeta är att skapa bättre helheter för eleverna och på så sätt öka förståelsen för utbildningen vilket i sin tur är tänkt att leda till högre måluppfyllelse. I Kalmar kommun finns sedan ett antal år ett väl inarbetat koncept Ateljén, som är ett samarbete mellan barn- och ungdomsnämnden och Kalmar konstmuseum. Ateljén är mycket välbesökt och uppvisar goda resultat. Samarbetet sker då klasser/elever som besöker Ateljén går ut på muséet och hittar inspiration i utställningen och återvänder till Ateljén för att sedan skapa. Allt under ledning av barn- och ungdomsförvaltningens pedagoger. Under 2015 utvecklades arbetet med estetiska lärprocesser ytterligare. Ett samarbete inleddes med Länsmuséet och Byteatern. Under 2018 nåddes 2772 elever av någon eller några av samarbetsområdena, att jämföra med elever under Projektet pågick , men barn- och ungdomsnämnden har beslutat att förlänga det till att omfatta även år 2018 och även åren Byteatern har erbjudit aktiviteter riktade till främst elever på mellanstadiet. Där har bland annat erbjudits Julkalendern och Min historia, din historia, vår historia. Kalmar läns museum har erbjudit ett antal aktiviteter till samtliga årskurser såsom Miniguider Kronan, Kronan från skepp till vrak och Stadsvandring i 1600-tal. I samtliga fall har aktiviteterna föregåtts av förberedelser i skolan samt efterarbete när eleverna kommit tillbaka till skolan. Barns och elevers språkutveckling Samtliga barn och elever, såväl i förskola som skola, ska få likvärdiga möjligheter att utvecklas så långt som möjligt i enlighet med läroplanens mål. När det gäller barn och elever med annat modersmål är det av stor vikt att det finns en pedagogisk medvetenhet om hur språkutveckling gynnas och hur språket vidareutvecklas på bästa sätt. Identifierade insatser inom området har under 2018 fortsatt att fokusera på språkutvecklande arbetssätt och modersmålsstöd. Insatserna syftar till att höja pedagogernas kompetens och förtrogenhet med arbetssätt och metoder som gynnar såväl barn och elever med annat modersmål som övriga barn och elever. Förskolan Modersmålsstöd i förskolan är ett treårigt projekt som går ut på att tre förskollärare anställda av Skolmottagningsenheten utbildar personal på förskolor i modersmålstödjande och språkutvecklande arbetssätt. Projektet startade i maj 2017 och kommer att löpa under tre år. Syftet med projektet är att öka kunskaper i språkutvecklande och modersmålstödjande arbetssätt. Forskningen visar att barn som har goda kunskaper i sitt modersmål samt god kännedom om sin bakgrund har bättre möjligheter att lära sig svenska och även inhämta kunskaper och färdigheter inom andra områden t.ex. matematik. Utbildningspaketet är förlagt på fyra dagar och de projektanställda ersätter ordinarie personal vid teoretiska moment utanför barngruppen. Den praktiska utbildningen sker i huvudsak på plats på avdelningarna. Sedan maj 2017 fram till idag har 10 förskolor fått utbildning i modersmålsstödjande och språkutvecklande arbetssätt. Projektet ska löpa på under hela 2019 och en bit i Den systematiska uppföljningen av projektet visar stor nöjdhet vad gäller den teoretiska delen av utbildningen. Vidare har projektet redan gett effekter på lärmiljöer och hur dessa utformas. Vi ser även effekter gällande användning av materialet i "lådan" som lämnas efter avslutad utbildning. Deltagarna har även fått inspiration kring hur digitala hjälpmedel kan stödja flerspråkigheten. Utbildarna i projektet har även erbjudit workshops på kvällstid för personal som missat utbildningen. Tidsplanen för våren 19 är fastställd och förankrad hos berörda förskolechefer

51 Grundskolan och fritidshemmet Inom grundskolan har två insatser påbörjats Utvecklingslärare i svenska som andraspråk har utarbetat två studiepaket riktade till dels modersmålslärare/studiehandledare och dels grundskollärare. Studiepaketet för modersmålslärare/studiehandledare utgår ifrån moduler i läslyftet. Studiepaket för grundskollärare utgår ifrån Pauline Gibbons Stärk språket, stärk lärandet. Utvecklingslärare i svenska som andraspråk har genomfört en första utbildningsomgång för modersmålslärare/studiehandledare under ht 2017 t o m mars Insatsen fortsätter vt Gällande insatsen för grundskollärare har utvecklingslärare i svenska som andraspråk genomfört kurs under ht Under läsåret 2018/2019 arbetar två förstelärare i svenska som andraspråk 10 % tjänst vardera med att ta fram ett kurspaket i språkutvecklande arbetssätt som ska riktas till fritidspedagoger. Kursstarter sker ht Resultat årskurs 9 Kalmars kommunala skolor Följande tabell visar elevernas genomsnittliga meritvärde i kommunala skolor tillsammans med jämförelsekommunernas och alla skolor i riket för elever som har gått ut årskurs 9 med minst ett slutbetyg. Det genomsnittliga meritvärdet i Kalmar kommun har ökat under Under flera år har ett medvetet utvecklingsarbete pågått för att utveckla undervisningen och på så sätt höja meritvärdena. Det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 ligger över våra jämförelsekommuner samt över rikssnittet. Kommunen ligger dock fortfarande under det modellberäknade värdet (-5,7 poäng). Genomsnittligt meritvärde beräknas från och med läsåret 14/15 på 17 ämnen istället för som tidigare 16 ämnen. Högsta möjliga meritvärde med 17 ämnen är

52 Enligt forskning är vårdnadshavarnas utbildningsnivå den faktor som har störst inverkan på hur en elev klarar skolan. I Kalmar kommun skiljer det 42 meritpoäng mellan elever med vårdnadshavare som har eftergymnasial utbildning och de med förgymnasial/gymnasial utbildning. Det motsvarar ett betygssteg i alla ämnen. I resursfördelningssystemet är föräldrarnas utbildningsnivå den faktor som ger högsta värdet och därmed mer tilldelade medel. Det vi kan se i år är att meritvärdet ökar för båda grupperna, men att elever med föräldrar med förgymnasial/gymnasial utbildning ökar mer. Skillnaden i genomsnittligt meritvärde mellan grupperna har dock minskat något jämfört med läsåret 2016/

53 Resultat nationella ämnesprov årskurs 3 Tabellen nedan visar resultaten (andelen elever som uppnått kravnivån på samtliga delprov) för genomförda nationella ämnesprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik för årskurs 3 i kommunens skolor. Rosafärgade siffror är värden som ligger på 85 % eller lägre, gula värden inom intervallet % och gröna värden är 100 %. I svenska är kommunens resultat 85 % (2017: 92 %) och för matematik är det 82 % (2017: 82 %). I Svenska som andraspråk är resultatet 56 % (2017: 85 %). Denna sammanräkning görs endast för att se förändringar över åren. Det totala resultatet (82 %) för svenska och svenska som andraspråk har minskat med 10 procentenheter jämfört med Det delprov som flest elever inte klarade 2018 var läsförståelse faktatext (delprov C), vilket har haft betydligt högre måluppfyllelse tidigare år. När det gäller matematik så är det likt tidigare år, delprovet som handlar om skriftliga räknemetoder och framförallt då subtraktion som flest elever inte klarar. Trots försämrat resultat i svenska och svenska som andraspråk under året, så ligger Kalmar kommun jämfört med andra kommuner högt placerad på indikatorerna gällande nationella på proven i åk 3. Kalmar kommun genomför gemensam rättning av proven, se kapitlet Arbetet med bedömning och betyg. Resultat nationella ämnesprov årskurs 6 Under 2018 genomfördes nationella ämnesprov i årskurs 6 i svenska, matematik, engelska och svenska som andraspråk. I ämnena svenska, matematik, och svenska som andraspråk presterar eleverna i Kalmar kommun något bättre än riket och i engelska på samma nivå som riket

54

55 Betyg i årskurs 6 Den genomsnittliga betygspoängen i Kalmar kommun är på totalen 13,8 ( ,5). För flickor var snittet 14,7 ( ,0) och för pojkar 12,9 ( ,2). Skillnaden i betygspoäng mellan flickor och pojkar i Kalmar kommun ökade i jämförelse med 2017 och detta beror på att pojkarnas betygspoäng sjönk 2018 Resultat för elever i obligatorisk särskola I den obligatoriska särskolan ges normalt inte betyg utan att elever eller deras vårdnadshavare så önskar. De elever som är individintegrerade i grundskolan får ofta betyg i de ämnen som eleverna har deltagit i. Behörighet till gymnasieskolan och måluppfyllelse i årskurs 9 För att vara behörig till ett yrkesprogram fordrades minst betyget E i ämnena svenska, matematik och engelska samt fem övriga ämnen. Andelen elever som slutade årskurs 9 våren 2018 och var behöriga till gymnasiet var på riksnivå 84 % och motsvarande värde för Kalmar kommuns grundskolor var 88 %. Både behörigheten till gymnasiet för riket och för Kalmar kommun har förbättrats jämfört med föregående år. Vid analys av ovanstående tabellresultat kan konstateras att spridningen mellan Kalmars skolor år 2018 är nästan 25 procentenheter (2017: 26 procentenheter) när det gäller andelen elever behöriga till gymnasiet. När det gäller andel elever behöriga till gymnasiet så är resultatet förbättrat jämfört med Andel elever som nått målen i samtliga ämnen stiger jämfört med Måluppfyllelsen inkluderar nyinvandrade

56 elever. Andelen nyinvandrade elever i åk 9 i Kalmar kommun har minskat från 8,6 % 2017 till 6,9 % När det gäller elever i åk 9 som gått i svensk grundskola i minst fyra år har måluppfyllelsen ökat från 85 % 2017 till 86 % Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) Samtliga skolor i Kalmar kommun har nu, i mindre eller större omfattning, gått med i NTA-arbetet liksom totalt åtta förskolor. Under våren utbildades en förskollärare och två lärare till temautbildare och genomförde under hösten sina första temautbildningar i: Luft (förskolan) samt Rymden och Rörelse och konstruktion (grundskolan). Totalt har vi nu egna utbildare för tio teman. Sammanlagt har under 2018 omkring 225 utbildningsplatser (BoU - ca 195 och SKDN - ca 30) varit belagda på temautbildningar genomförda i Kalmar, Oskarshamn, Vimmerby och Jönköping. 15 temautbildningstillfällen har genomförts med egna utbildare, i Kalmar. Till andra kommuner (Västervik, Mönsterås, Hultsfred, Högsby, Oskarshamn, Vimmerby) har totalt ca 40 utbildningsplatser sålts till utbildningarna i Kalmar. Omkring 350 temalådor har under 2018 använts i undervisningen och då nått ut till cirka 300 barn i förskolan och cirka elever i grundskolan (förskoleklass t o m åk 6). Många lärare vittnar om det stöd som NTA-konceptet ger för undervisningen, både i form av materialet i lådorna och tillhörande lärarhandledning (pärm och NTA-hemsidan) samt elevernas stora intresse och engagemang. Efter vissa justeringar så har de flesta skolorna följt den årskursvisa plan som introducerades tidigt under vårterminen. Lokala NTA-samordnare finns på i stort sett varje skola. Samordnarna bidrar till att underlätta informationsflödet kring temautbildningar/-lådor, fram och tillbaka mellan skolorna och förvaltningskontoret. De har även som uppgift att dokumentera och uppdatera vilka temautbildningar som lärarna har genomfört. Matematiklyftet Skolverkets kompetensutvecklingsinsats Matematiklyftet har tidigare år genomförts på samtliga skolor inom Barn- och ungdomsförvaltningen. För att upprätthålla kompetensen från Matematiklyftet genomförs årligen utbildning för nyanställda som tidigare inte gått matematiklyftet samt fördjupningskurser för lärare som tidigare deltagit i matematiklyftet. Läslyftet Skolverkets kompetensutvecklingsinsats Läslyftet har nu genomförts på samtliga skolor inom Barn- och ungdomsförvaltningen. För att upprätthålla kompetensen från Läslyftet kommer det årligen genomföras utbildning för nyanställda som tidigare inte gått Läslyftet samt fördjupningskurser för lärare som tidigare deltagit i läslyftet. Förskolan Påryd Tvärskog deltar i läslyftet för förskolan läsåret 2018/2019. Satsningen finaniseras med statsbidrag och en handledare som gått Skolverkets handledarutbildning leder arbetet. Karta Under våren 2018 har Förskolan Djurängen haft möjlighet att vara pilot i KARTA. KARTA är en vidareutveckling av PRIO (Planering, resultat, initiativ och Organisation), särskilt anpassad till förskolan. I KARTA ingår att kartlägga utvecklingsbehov samt ta fram och testa nya arbetsätt i förskolan. Huvudmålet med utvecklingsarbetet är att skapa och renodla en organisation som arbetar med ständiga förbättringar där verksamheten varje dag blir bättre och bygger på tidigare metodutveckling

57 Arbetet genomförs via en process med aktiv medverkan av den deltagande förskolans ledning och personal, med utgångspunkt i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Processledarna har varit två utvecklingslärare i förskolan. Under våren 2019 kommer förskolan Ljusstaden att påbörja utvecklingsarbetet. Specialpedagogik för lärande Ht 2017 påbörjades en tre-årig satsning på kompetensutveckling gällande specialpedagogik riktad mot grundskollärare i åk f-9. Specialpedagogik och inkludering är ett statligt prioriterat område där Skolverket tagit fram utbildningsinsatsen. Utbildningsformen bygger på kollegialt och kollektivt lärande. Det kollegiala lärandet beskrivs idag som en av de viktigaste framgångsfaktorerna för pedagogisk utveckling. Det innebär att lärare diskuterar undervisningssituationer och didaktiska frågor, lyfter problem och svårigheter samt kritiskt granskar sitt eget och andras arbete och därigenom utvecklar sitt eget arbete. Det kollektiva lärandet sker utöver och innebär att lärare även lär sig att förstå hur det gemensamma arbetet kan utformas. Specialpedagogik för lärande syftar till att lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap i den dagliga praktiken och hittar vägar till varierad undervisning sett ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Målsättningen är att stärka den specialpedagogiska kompetensen i skolan så att fler elever når målen, att skolan får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt samt utvecklar undervisning och lärmiljö för att möta elevers olika behov och förutsättningar. Utbildningsnämnden samverkar i utbildningsinsatsen med Södermöre kommundelsnämnd. Finansiering sker med hjälp av statsbidrag gällande pedagoger i åk 1-9. Statsbidraget möjliggör kursupplägg med utbildade handledare 2 h/vecka. För närvarande finns 12 utbildade handledare. Skolverkets utbildningsmoduler inom Specialpedagogik för lärande används med två terminers studier. Förutom statliga medel för genomförande har det inom Utbildningsnämndens utbildningspolitiska program avsatts medel som möjliggjort för förskoleklassens pedagoger att delta i utbildningen. Vt 2018 slutförde 144 pedagoger på sju skolenheter fördelade på 18 handledningsgrupper utbildningen. (Vasaskolan, Lindsdalsskolan, Hagbyskolan, Halltorpsskolan, Tvärskogsskolan, Pårydsskolan, Ljungbyholmsskolan). Läsåret 2018/2019 deltar ytterligare 203 pedagoger på åtta skolenheter fördelade på 20 handledningsgrupper. (Djurängsskolan, Lindöskolan, Funkaboskolan, Åbyskolan, Dörbyskolan, Trekantenskolan, Barkestorpsskolan, Södermöreskolan). De effekter som kan ses av genomgången utbildning är att flera enheter inleder mer medvetna insatser kring den inre och yttre lärmiljön. Matematik Delux Matematik delux har genomförts för andra gången under Verksamheten riktas till elever som går vårterminen i årskurs 5 och 8 som trots omfattande stödinsatser riskerar att inte bli godkända i matematik, samtidigt som de klarar alla andra ämnen. Deltagandet är frivilligt och eleven får söka till matematik delux eftersom det bygger på att eleven är motiverad. Antagna elever erbjuds två extra timmars undervisning matematik i veckan efter skoltid. Det som erbjuds är forskningsbaserad och systematiskt upplagd undervisning som är förståelseinriktad, kontinuerligt utvärderas och som är inriktad på att öka motivation och uthållighet. Syftet är att eleverna ska uppnå målen för åk 6 respektive 9 i matematik, öka sitt självförtroende med hjälp av MTM (Mental Träning i Matematik) samt finna lust och glädje till matematikämnet. 83 % av de elever som deltog i matematik delux 2018, klarade därefter kunskapskraven i matematik. Engelska Delux Engelska delux har genomförts för första gången under Verksamheten riktas till elever som går vårterminen i årskurs 5-8 som trots omfattande stödinsatser riskerar att inte bli godkända i engelska, samtidigt som de klarar alla andra ämnen. Deltagandet är frivilligt och eleven får söka till engelska delux eftersom det bygger på att eleven är motiverad. Antagna elever erbjuds två extra timmars undervisning i engelska i veckan efter skoltid. Det som erbjuds är forskningsbaserad och systematiskt upplagd undervisning som är förståelseinriktad, kontinuerligt utvärderas och som är inriktad på att öka motivation och uthållighet. Syftet är att eleverna ska uppnå målen för åk 6 respektive 9 i engelska, samt öka sitt

58 självförtroende med hjälp mental träning för att finna lust och glädje till engelskaämnet. 45 % av de elever som deltog i engelska delux 2018, klarade därefter kunskapskraven i engelska. Lovskola Lovskola har genomförts under sport-, påsklovet samt två veckor i juni. Kalmar kommun har sökt och beviljats statsbidrag på 0,2 mnkr för Dessa medel har möjliggjort finansiering av lovskola för elever i åk 6 och åk 7. Via nämndens strategiska medel har elever i åk 4 och åk 5 erbjudits lovskola. Nämndens strategiska medel har även möjliggjort simskola under sport- och påsklov. Dörbyskolan, Funkaboskolan och Kalmarsundsskolan har ansvarat för lovskola för årskurserna 4 till 6. Kalmarsundsskolan, Funkaboskolan och Barkestorpsskolan har organiserat lovskola för årskurserna 7 till 9. Under 2018 deltog totalt 410 elever i de olika lovskolorna, en ökning med 101 elever jämfört med Fördelningen mellan lovskolorna blev följande: sportlovsskola 161 elever (ökning med 20 elever), påsklovsskola 169 elever (ökning med 60 elever) och sommarskola 80 elever (ökning med 21 elever). Måluppfyllelsen utifrån elevernas studieplaner uppnådde 49 % (i jämförelse med 46 % år 2017). Fokustid Under 2018 har Kalmar kommun genomfört fokustid (läxhjälp) på samtliga skolor. Fokustiden syftar till att skillnader i hemförhållanden och elevbakgrund, det vill säga de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna, ska spela mindre roll för studieresultaten. Insatsen ska bidra till högre meritvärden och högre andel behöriga till gymnasieprogram, detta i ett långsiktigt perspektiv varför samtliga årskurser på samtliga skolenheter omfattas. Elever från samtliga skolor deltar och elever i samtliga årskurser deltar i ungefär lika hög omfattning. De ämnen som är mest frekventerade är sådana ämnen som krävs för gymnasiebehörighet såsom svenska, matematik och engelska. Men ju högre årskurs eleven går i desto större spridning blir det inom ämnena. Slutsatsen av detta är att eleverna i de högre årskurserna väljer att antingen förstärka eller fördjupa i de ämnen där behovet/önskemålet är störst, kopplat till betygen. Totalt har elever erbjudits fokustid (varje vecka) och de har fått stöttning av lärare motsvarande timmar (eller omräknat i årsarbetande lärare: 17,5 heltidstjänster). Under hela året har vi fört närvaro över exakt elevnärvaro på lektionerna och snittet är 10,7 elever/lärartimme. Statsbidragets storlek för 2018 är 5,56 mnkr (inkl. Södermöre kommundelsnämnds skolor). Arbetet med ansvar och inflytande Arbetet med barns och ungdomars ansvar och inflytande utgår från FN:s barnkonvention, skollagen och förskolans och skolans läroplaner. Barnkonventionens artikel 12 ger barn och unga rätt att föra fram sina åsikter i alla beslut som rör dem och deras åsikter ska tillmätas betydelse efter ålder och mognad. Barnombudsmannen menar att det tar sikte på sådana beslut som rör det enskilda barnets personliga situation, samt att barn ska ges ett reellt inflytande över beslut i närmiljö- och samhällsfrågor. Även arbetsmiljölagen reglerar barns och anställdas rätt till inflytande över sin egen arbetsmiljö. FN:s barnrättskommitté har uppmanat Sverige att stärka barnkonventionens rättsliga ställning. Regeringen har tillsatt en utredning för att konventionen ska kunna bli svensk lag. För att förbereda och ge medarbetare kunskap vad det innebär när barnkonventionen eventullt blir en lag kommer tidigare fortbildning i barnkonventionen kompletteras med ett paket som varje chef går igenom med medarbetarna på arbetsplatsträffar. Barnpanel I en barn/elevpanel möts elever och politiker i en dialog, och elever får möjlighet att ställa frågor och diskutera delaktighet och inflytande i sin vardag i skolan. Enligt styrdokument ska elever och vårdnadshavare kunna ha inflytande i verksamheten: FN:s barnkonvention artikel 12 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad, Skollagen 4 kap 9 Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem, Skollagen 4 kap 10 Elevföreträdare och övriga elever ska ges

59 tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse samt Skollagen 4 kap 12 Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. Den 18 april 2018 deltog 50 elever från 13 skolor och ungdomsnämndens politiker i barnpanel. Syfte är att ge elever möjlighet till inflytande i gemensamma frågor i sin skolvardag. Barn/elevpanel förbereds i klassråd och elevråd. Att få vara med och påverka i skolan ska kännas viktigt och meningsfullt. En sammanfattning av elevernas kommentarer visar stort intresse att diskutera aktuella skolfrågor: Vad innebär Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer? Det hänger mycket på lärarens lektioner och att göra lektionen intressant. Viktigt att elever får vara aktiva på lektionerna. Arbeta i grupper. Vad kan skolan göra annorlunda? Elever nämner att variation är viktigt i lärsituationen och praktiska ämnen. Några exempel är rörelsepauser under skoldagen, olika och nya undervisningssätt och medbestämmande. Hur kan politikerna stödja detta? Eleverna föreslår mindre klasser, bra antal elever är 15-18, så läraren hinner hjälpa alla. Vad innebär det att Jag har studiero på lektionerna? Studiero och att lektionen är rolig/intressant hör ihop. Ett varierat arbetssätt ger mer engagerade elever, det blir lugnare. Eleverna har också ett eget ansvar för studieron. Studiero är viktig! Frågorna i enkäten Elevers och vårdnadshavares synpunkter på verksamheten är inte identiska, men så här fördelar sig andelen positiva svar på respektive stadie: Åk 7-9 Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer 65,3 %. På frågan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer svarar, åk ,6% och åk 1-3 svarar på samma fråga 89,5 %. Arbetet tillsammans med hemmen På huvudmannanivå ges enheterna stöd i användandet av lärportalen edwise som informationskanal till vårdnadshavarna. Här finns exempelvis möjlighet att sjukanmäla sitt barn och få hem information om eventuell frånvaro. Alla enheter understryker i uppföljningarna att det är av stor vikt med en god kommunikation mellan hem och skola. Ett gott samarbete mellan förskola, skola, fritidshem och vårdnadshavare handlar till stor del om att personalen har ett positivt förhållningssätt till vårdnadshavarna. Att skapa ett förtroendefullt klimat, en tillit mellan personal och vårdnadshavare. Former för föräldramöten liksom dess innehåll diskuteras och utveckling och förändringar sker. Verksamheterna beskriver även hur de försöker synliggöra de rutiner (exempelvis likabehandlingsplaner) och regler som gäller på skolan, vad verksamheterna förväntar sig av hemmet och vad hemmet kan förvänta sig av verksamheten. Brukar-/föräldraråd finns i någon form, t.ex. fysiska möten eller digital form, i alla verksamheter. Några enheter har provat webbaserade enkäter och/eller föräldrapaneler via e-post för att samla in synpunkter på verksamheten. Engagemanget och deltagandet från vårdnadshavare varierar och enheterna funderar ständigt över nya former för arbetet tillsammans med hemmen och innehållet i detsamma. Förskolor och fritidshem visar på extra goda kontakter mellan hem och skola. En fördel de har är att vårdnadshavare och personal möts naturligt vid hämtning och lämning av barnen. Man använder även t.ex. digitala fotoramar, informationspärmar och bloggar för att understödja kommunikationen mellan hem och förskola/fritidshem. Loggböcker, vecko- eller månadsbrev och liknande används allmänt för att säkerställa en god kommunikation mellan lärare och hem. På några skolor har det skapats klassvisa bloggar för att hemmet ska få mer information om vad som pågår på skolan och inom ämnena. Många rektorer använder sig av informationsbrev och enhetens hemsida för att informera hemmen om skolans aktiviteter, rutiner och läget i verksamheten

60 Arbetet med övergång och samverkan Övergång och samverkan mellan förskola och förskoleklass För att övergångsarbetet ska fungera så väl som möjligt finns en centralt framtagen rutin som varje skolnätverk har möjlighet att bryta ner för anpassning till lokala förutsättningar. Samverkan mellan avlämnande och mottagande pedagoger sker i att ta fram en plan för och genomföra inskolning i de för barnet nya verksamheterna (förskoleklass och fritidshem). Dokumentationen kring barnets utveckling och lärande samt vilka strategier och arbetssätt som förskolan arbetat med för att bidra till lärandet, dokumenteras på individnivå i lärplattformen edwise. Denna dokumentation delges mottagande skolenhet vid övergången. Fr.o.m. ht 2018 är förskoleklassen en obligatorisk skolform inom grundskolan. Med anledning av detta har mall för individuell dokumentation inför övergång till åk 1 tagits bort. I normalfall fortsätter eleven i åk 1 på samma enhet och elevens IUP och utvärdering av denna följer med till åk 1. I fall där elev byter enhet inför åk 1, dokumenteras uppgifter kring eleven och elevens lärande i edwise, i dokumentet Övergång inom den obligatoriska skolan. Under tiden i förskoleklass genomförs formella kartläggningar av elevernas matematiska tänkande och språkliga medvetenhet. Under 2018 har även formell kartläggning gällande NO/Tk tagits fram som ska genomföras senast maj Kartläggningarna dokumenteras i edwise och utifrån resultaten tas översiktliga diagram fram. Sammanställning görs utifrån vilka förskoleenheter eleverna gått på och diagrammet återkopplas till respektive förskoleenhet. Förskoleenheten kan se hur väl eleverna de avlämnat till förskoleklass klarar den förväntade kunskapsnivån. Under ht 2018 har underlaget använts i förskolornas verksamhetsdialoger som en del i förskolornas fortsatta utvecklingsarbete. Övergång och samverkan inom obligatoriska skolan Central rutin för övergång från åk 6 till åk 7 är reviderad. Rutinen följs och skolnätverken ansvarar för att lokala rutiner upprättas utöver denna. Dokumentation kring enskild elev vid övergångar inom den obligatoriska skolan görs i edwise och delges mottagande pedagoger vid överlämningssamtalen. Övergång från Skolmottagningsenheten till ordinarie skola och fritidshem Inför 2018 har en central rutin för denna övergång tagits fram. Syftet är att elever, som är nyanlända och efter sin tid på Skolmottagningsenheten, på ett strukturerat sätt ska introduceras i sin klass och, i förekommande fall, fritidshemmet. Likaså ska vårdnadshavare känna till skolans funktioner och uppdrag. Utvecklingsgrupp för fritidshemmet har medverkat i framtagandet av förslag på insatser att genomföra vid mottagande av nyanlända på fritidshemmet. Under 2018 har även rutiner kring studiehandledning och studiehandledares samverkan med ämneslärare förstärkts, dock krävs fortsatt förbättringsarbete kring samverkan och organisation. Arbetet fortsätter under Övergång från grundskola/grundsärskola till gymnasieskola/gymnasiesärskola Under 2018 har rutiner gemensamt reviderats av UF och GYF. Rutinerna ska stödja handläggningen av information och förberedelser för elever med särskilda stödbehov vid övergången till gymnasieskola/gymnasiesärskola. Samverkan sker mellan rektorer, lärare, speciallärare/specialpedagoger, SYV på avlämnande respektive mottagande skolor vid olika tidpunkter under elevernas sista år i grundskola/grundsärskola. Arbetet med bedömning och betyg Gemensam rättning Under vårterminen 2018 har de nationella ämnesproven i åk 3, 6 och 9 genomförts under perioden 6/2-18/5. Den gemensamma rättningen av proven har genomförts av 182 pedagoger. Förutom pedagoger inom utbildningsförvaltningen har pedagoger inom Södermöre kommundelsnämnd deltagit i rättningen av samtliga ämnen. Från friskolorna Södra skolan och Västra skolan har pedagoger deltagit i rättningen av

61 sv/sva åk 9. Från gymnasieskolan har pedagog deltagit i rättningen av engelska åk 9 gällande elever på IMprogrammet. Totalt har prov rättats. Rättningsgrupperna har identifierat framgångsfaktorer respektive utvecklingsområden för varje ämne på varje skola samt även sammanfattat återkoppling på kommunnivå kring hur den fortsatta undervisningen bör inriktas för högre måluppfyllelse. Förvaltningskontoret har analyserat provresultaten tillsammans med betygen och rättarnas bedömningar och tagit fram utvecklingsområden på enhetsnivå och förvaltningsnivå. Pedagogisk dokumentationskurs För sjätte läsåret genomförs kursen i pedagogisk dokumentation för förskollärare i förskolan. Syftet är att förskollärarna ska få kunskap och verktyg för att observera, dokumentera, reflektera och analysera barns lärande och utveckling i syfte att utveckla, utvärdera och förändra sin pedagogiska praktik - som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Tidigare läsårs kurser har utvärderats av kursdeltagarna inför avslutningen och har sedan analyserats av deltagare och förskolechefer. Program, litteratur och innehåll har därefter justerats. Genom utvärderingarna ser vi att pedagogisk dokumentation idag används som verktyg av samtliga förskolor. Kursledare för kurser som vänder sig till förskollärare är pedagogisk handledare för förskolan. Vid senaste genomförda omgången deltog 67 förskollärare i två parallella grupper. Varje grupp träffas vid 7 kurstillfällen som genomförs under en hel arbetsdag. Under ht 2018 har ny kursledare installerats. Innehållet i kursen i pedagogisk dokumentation för förskollärare har justerats utifrån till exempel den nationella digitala strategin samt att förskolans läroplan reviderats. Under ht 18 och vt 19 kommer 42 förskollärare att genomgå grundkursen i pedagogisk dokumentation. Våren 2019 kommer även baskursen i pedagogisk dokumentation för barnskötare att starta. Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Detta är ett av målen i verksamhetsplanen under fokusområdet Ordning och reda i ekonomin, och redovisas även i bilagan Uppföljningsrapport verksamhetsmål. Här visas de nyckeltal som är valda för att kunna bedöma om barn- och ungdomsnämndens verksamhet är ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Dessutom görs en jämförelse med alla kommuner och kommuner som liknar Kalmar. Rosafärgade siffror anger att man är bland de 25 % av kommunerna som placerar sig sämst, gula är de 50 % som placerar sig i mitten och gröna anger att man är bland de 25 % bästa. Liknande kommuner i tabellerna består av Karlskrona, Kristianstad, Östersund, Nyköping, Falun, Örnsköldsvik och Varberg för förskolan. För skolan är motsvarande Östersund, Norrtälje, Gotland, Skövde, Skellefteå, Luleå och Varberg Medborgarna är nöjda med förskoleverksamheten och en hög andel får plats på förskola önskat placeringsdatum jämfört de andra i jämförelsen vilket indikerar en relativt ändamålsenlig verksamhet. Kalmar

62 kommun har valt att lägga kvalitet och service inom förskolan på en relativt hög nivå, det handlar t.ex. om en högre andel pedagogiskt utbildad personal, en högre andel inskrivna barn än andra kommuner i genomsnitt samt minskade gruppstorlekar. Det kostar mer att erbjuda en högre kvalitet och därför har Kalmar kommuns förskoleverksamhet varit något dyrare än rikssnittet fram till och med I jämförelse med våra jämförelsekommuner (Kristianstad, Karlskrona, Halmstad och Växjö) har Kalmar även där länge haft högre kostnader än de andra, men sedan 2014 har kostnadsökningen avtagit och både Halmstad och Kristianstads har nu högre kostnader. Sparbeting kan vara en av orsakerna till Kalmars svagare kostnadsutveckling. Jämförelsekommunernas kostnader finns i bilagan. Kvoten av kr/inskrivet barn i förhållande till Nöjd Medborgar-Index (2017) indikerar att Kalmar är kostnadseffektiv och ändamålsenlig. Kalmars tal blir kr/ poäng medan Alla kommuner/riket hamnar på kr. Om man däremot ser på det ekonomiska resultatet för förskolan som 2017 och 2018 ger större underskott blir bedömningen att Kalmar inte är kostnadseffektivt. Kalmar står sig relativt bra jämfört liknande kommuner och snittet för alla kommuner när det gäller kostnadseffektiviteten, vi producerar kunskap till en lägre kostnad än de andra i jämförelsen. I jämförelse med våra jämförelsekommuner (Kristianstad, Karlskrona, Halmstad och Växjö) ligger Kalmar på den lägsta kostnaden. Kalmars lägre kostnad beror på att vi lägger mindre pengar på lokaler, måltider och administration. Däremot lägger vi mer pengar på kärnverksamheten d.v.s. undervisning, än de andra kommunerna, vilket har varit fallet sedan många år tillbaka. Jämförelsekommunernas kostnader finns i bilagan. Ändamålet med barn- och ungdomsnämndens verksamhet är att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Här placerar sig Kalmar bland de 25 % av kommunerna som ligger bäst till av alla 290 kommunerna. Mål finns uppsatta för att förbättra resultatet ytterligare och därmed bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner i SKL s ranking. Nyckeltal, platskostnader och personaltäthet per enhet I följande tabell visas respektive enhets platskostnad och personaltäthet per verksamhet. I platskostnaden ingår inte administration, utan enbart direkta verksamhetsinriktade kostnader. Språkverkstad, OB-omsorg, ateljén, öppen förskola, pedagogisk omsorg, sjukhusskola och modersmål är också undantaget. Avgränsat är också Särskolan, Esplanadskolan och Skolmottagningsenheten då deras jämförelsetal blir missvisande i förhållande till grundskoleverksamheten. Dessa tre skolenheter har en hög platskostnad och en hög personaltäthet i och med de speciella verksamheter som bedrivs

63 I personaltätheten är studie- och yrkesvägledare, bibliotekarie samt socialpedagog ej medräknade. Notera att genomsnittet är beräknat på de angivna enheterna och ska inte jämföras med personaltäthetsmått i övrigt i årsrapporten, där även Södermöre kommundels skolor och förskolor ingår. Enhet Total Kostnad per plats Personaltäthet barn/elever per årsarbetare budget Tkr Grundskola Förskoleklass Förskola Fritids Grundskola Förskoleklass Förskola Fritids ÅBYSKOLAN ,1 26,8 101,6 18,1 9,4 22,5 6,0 22,8 ROCKNEBYSKOLAN ,1 26,4 23,6 9,0 23,6 12,8 LINDSDALSSKOLORNA ,3 26,7 21,9 10,7 21,0 11,9 FSK PULPETEN-SMEDJAN ,7 5,8 FSK LINDERBERGA-SJÖÄNGEN ,8 6,1 FSK ROCKNEBY ,4 5,8 KALMARSUNDSSKOLAN ,7 34,3 20,4 8,9 14,7 17,5 FSK BJÖRKENÄS ,8 5,1 FSK ÖGONSTENEN ,6 5,1 FSK LJUSSTADEN ,1 4,9 DJURÄNGSSKOLAN ,3 28,8 26,3 8,9 18,5 14,8 FSK TROLLET ,6 6,4 FSK DJURÄNGEN ,1 5,5 FUNKABOSKOLAN ,4 19,8 26,7 10,4 18,2 14,4 LINDÖSKOLAN ,0 30,5 39,5 9,6 15,4 11,7 FÖRSKOLAN LINDÖ ,5 6,3 FSK VIMPELTORPET ,8 3,6 VASASKOLAN ,4 30,4 16,2 9,9 17,4 17,9 FSK SVÄRDSLILJAN ,9 5,7 FSK OXHAGEN MALMEN ,1 5,6 FALKENBERGSSKOLAN ,7 28,0 17,9 11,2 23,4 24,1 FSK VALLMON ,2 6,8 RINKABYHOLMSSKOLAN ,0 23,3 25,5 10,6 26,6 15,4 FSK RINKABYHOLM ,7 5,6 BARKESTORPSSKOLAN ,5 11,3 DÖRBYSKOLAN ,8 25,6 13,8 9,1 19,0 15,7 FSK SMEDBY ,2 5,4 TREKANTENSKOLAN ,1 22,3 123,7 27,0 10,4 15,8 4,8 13,7 GENOMSNITT exkl Södermöre 74,3 26,9 115,4 23,1 10,0 19,7 5,6 16,1 Budget 2018 exkl Södermöre 70,7 27,0 100,0 19,4 10,1 18,8 5,6 13,4 Bokslut 2017 exkl Södermöre 72,1 26,4 105,5 20,6 12,1 16,6 5,2 15,4 Jfr bokslut 2017/2018 3,0% 1,9% 9,4% 12,0% -17,7% 18,5% 7,0% 4,3% Platskostnaden har ökat i samtliga verksamheter jämfört med Skillnaden mot den planerade platskostnaden i budget 2018 är även den högre inom samtliga verksamheter. På förskolan skiljer sig den faktiska genomsnittliga platskostnaden betydligt mer mot vad som planerades för i budget. Detta kan förklaras med att barnantalet blev lägre än väntat. Man har troligen inte kunnat ställa om verksamheten fullt ut i förhållande till den (mot budget) uteblivna barnökningen. Personaltätheten på förskolan ligger på samma nivå som det planerades för i budget. Att den däremot har försämrats mot bokslut 2018 följer det åtgärdsprogram verksamheten just nu är i för att komma i balans med ekonomin. Personaltätheten på grundskola och fritidshem är fortsatt bra och till och med bättre jämfört med föregående år, vilket till stor del kan ses bero på de många statsbidrag som riktas mot främst grundskola. Förskoleklassens personaltäthet har försämrats beroende på ökat elevantal men inte nämnvärt fler tjänster har redovisats. Vad gäller Förskolan Vimpeltorpet så kan deras höga platskostnad och goda personaltäthet härledas till att detta är en nystartad förskola och att startsträckan är relativt lång till dess att barngrupperna är fyllda och i paritet med antalet årsarbetare. Vad gäller Falkenbergsskolans personaltäthet på grundskola, så är denna ej korrekt på grund av felaktigt inlämnat underlag. En enskild skola påverkar dock inte det totala genomsnittet märkbart

64 Bilagor Uppföljningsrapport Intern kontroll Utskrift av PDF-rapport från Hypergene Jämförelsekommunernas kostnader per barn och elev 2017 Grönmarkerade kostnader är de lägsta och rosa är de högsta inom respektive verksamhet. Kostnaderna avser 2017 eftersom 2018 års statistik inte är inlämnad till SCB ännu. Det sker under våren och nyckeltalen publiceras under hösten