SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Transkript

1 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PC2271, Samtida Mödra- och barnhälsovårdspsyk-psykisk hälsa hos föräldrar o barn under graviditet, spädbarnstid och koltålder, 15,0 högskolepoäng Contemporary Antenatal and Child Health Care Psychology-Parents and Children s Mental Health during Pragnancy, Infancy, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad av Psykologiska institutionen. Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Medicinskt 100 % Ansvarig institution: Psykologiska institutionen 2. Inplacering Kursen utgör uppdragsutbildning och är riktad till psykologer inom mödrahälsovård och barnhälsovård. AXX. Utbildningen är godkänd av Sveriges Psykologförbund och räknas som två specialistkurser. Huvudområde Psykologi Fördjupning AXX, Avancerad nivå, kurs som inte kan klassificeras 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs psykologexamen. Endast antagna till uppdragsutbildningen i samtida MHV/BHV-psykologi 15 högskolepoäng, vid Göteborgs universitet, har tillträde till kursen. 4. Innehåll Kursen ger fördjupade kunskaper om faktorer som befrämjar psykisk hälsar resp. ökar risken för psykisk ohälsa hos föräldrar och barn under graviditet, spädbarnstid och koltålder. Kursen baseras på aktuell kunskap inom neurovetenskap och utvecklingspsykologi, samt prevention och intervention rörande små barn och deras föräldrar. Kursens innehåll har nära anknytning till kursdeltagarnas praktiska kliniska arbete som psykolog inom inom mödrahälsovård och barnhälsovård.

2 2/ 3 Kursen omfattar två moment: 1. Aktuell teoretisk och empirisk kunskap om faktorer som påverkar småbarnsföräldrars omvårdnadsförmåga och små barns psykiska hälsa (7,5 högskolepoäng) Under momentet beskrivs och diskuteras betydelsen av föräldrarnas hälsa och parrelationens betydelse för barnets allmänna utveckling, samt hur barnets mognande hjärna påverkas av miljöfaktorer under graviditet, förlossning och de första levnadsåren. Under momentet behandlas också betydelsen av förälderns omvårdnads- och mentaliseringsförmåga för barnets utveckling under de första levnadsåren samt faktorer hos barnet som påverkar dess utveckling. Momentet tar också upp vikten av att identifiera faktorer i familjen (psykisk sjukdom, missbruk, våld) vilka kan medföra omvårdnadsbeteenden som utgör allvarligt förhöjd risk för att barnet utvecklar desorganiserad anknytning och psykisk ohälsa, samt olika aspekter rörande den lagstadgade anmälningsplikten vid befarad omsorgssvikt. Slutligen belyses den nya familjen (växelvis boende, mångkulturella aspekter & HBTQ-frågor) och deras betydelse för små barns utveckling. Momentet ger också en översikt över aktuell kunskap inom området pediatrisk psykologi av betydelse för MHV/BHV-psykologers arbete. Slutligen belyses och övas pedagogiska aspekter på MHV/BHV-psykologens arbete, och deltagarna får själva utveckla och genomföra en utbildningsinsats. 2. Metoder för prevention och intervention (7,5 högskolepoäng) Under momentet introduceras och övas olika metoder för att beskriva och bedöma 1. små barns psykiska hälsa och utveckling (DC 0-3) 2. spädbarnsföräldrars psykiska hälsa (IPT) 3. samspelet mellan förälder och barn (MBQS, EAS) 4. föräldrars mentala representationer av sig själva och sitt barn (WMCI) Under momentet introduceras också några metoder för samspelsbehandling (CoS-P + WWW) och föräldraträning, så att kursdeltagarna får möjlighet att välja vilken/vilka av interventionsmetoderna som passar bäst för den egna verksamheten och som kursdeltagaren kan välja att fördjupa sig i efter kursens avslutande. 5. Mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: ha en fördjupad, och på aktuell utvecklingspsykopatologisk forskning byggd, kunskap om faktorer under graviditet, förlossning, spädbarnstid och koltålder som påverkar barns utveckling i riktning mot psykisk hälsa resp. ohälsa ha en fördjupad och på aktuell forskning byggd, förståelse för faktorer som påverkar blivande och nyblivna föräldrarnas psykiska hälsa resp. ohälsa ha fördjupad kännedom om, och erfarenhet av att ha använt, strukturerade undersökningsmetoder för bedömning av barns och föräldrars psykiska hälsa, kvalitén på samspelet förälder barn och förälderns mentala representationer av sig själv som förälder och av sitt barn ha fördjupad kännedom om några preventions- och interventionsmetoder som används för att förebygga resp. behandla psykisk ohälsa hos gravida kvinnor, nyblivna föräldrar och barn i åldern 0-3 år ha erfarenhet av att förbereda, genomföra och utvärdera utbildning riktad till föräldrar, eller till personal inom MHV/BHV eller förskola

3 fått fördjupad kunskap om, och tillfälle att reflektera över, hur samhälls- och familjeförhållanden påverkar barns och föräldrars livsbetingelser och vilken betydelse detta har för arbetet som MHV/BHV-psykolog 3/ 3 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Examinationen sker genom (1) deltagande i föreläsningar och seminarier, (2) skrivande av seminarierapporter, (3) genomförande och skriftlig redovisning av tillämpningsuppgifter och (4) skriftlig redovisning av en egen utbildningsinsats. Tillämningsuppgifter och utbildningsinsats diskuteras i seminariegrupp (lärarlös) och i storgrupp (lärarledd). Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G). 9. Kursvärdering Kursledare ansvarar för att de studerande bereds tillfälle att göra en kursvärdering i samband med kursens avslutande. Kursvärderingen behandlas i ledningsgruppen. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Om kursen ändras till innehåll och litteratur får prov göras enligt den tidigare kursplanen inom ett år efter ändringen. Därefter prövas i varje enskilt fall om examination får göras enligt äldre kursplan. Kurs som helt upphört får tenteras inom två år efter det att kursen senast getts. Därefter skall det prövas i varje enskilt fall om examination får göras. Undervisningen utgörs av föreläsningar och seminarier (lärarledda och lärarlösa). Den schemalagda undervisningen uppgår till 2 kursdagar en gång per månad. Utöver den schemalagda undervisningstiden krävs tid för inläsning av kurslitteratur, skrivande av seminarierapporter samt besvarande av hemtentamina. Utbildningen kräver totalt en arbetsinsats om cirka 10 tim/vecka under terminstid. Obligatorisk närvaro gäller för såväl föreläsningar som seminarier. Frånvaro tas igen enligt överenskommelse med kursledare.

4 Litteratur PC2271, Samtida Mödra- och barnhälsovårdspsykologi psykisk hälsa hos föräldrar och barn under graviditet, spädbarnstid och koltålder Litteraturlistan har fastställts av institutionsstyrelsen , med ändring av prefekten Förkunskapslitteratur Den som inte redan läst följande böcker förutsätts göra det före kursstart: Broberg, Anders m fl. (2006). Anknytningsteori betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur och Kultur. Broberg, Anders m fl. (2008). Anknytning i praktiken tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur och Kultur. Brodén Margareta (2004) Graviditetens möjligheter. Stockholm. Natur och Kultur, Kurslitteratur termin 1 (881 s) Interpersonal psychotherapy (IPT) (311 s) Stuart, Scott, & Robertson, Michael (2012). Interpersonal Psychotherapy: A Clinician s Guide. (2 nd Ed.). London, Oxford University Press, s Pediatric Neuroscience & Graviditet (45 s) Glover, Vivette (2014). Maternal depression, anxiety and stress during pregnancy and child outcome; what needs to be done. Best Practice & Research Clinical Obstetrics and Gynaecology 28; s Lindberg, Astri (2010). Tidlig intervensjon. I Moe, Vibeke, Slinning, Kari & Bergum Hansen, Marit (red.). Håndbok i Sped- og småbarns psykiske helse (s ). Oslo: Gyldendal. 20 s Storksen, Hege et al (2012). Fear of childbirth -- the relation to anxiety and depression. Acta Obstet gynecol Scand. 91: Talge, Nicole M., & Glover, Vivette (2007). Maternal stress during pregnancy predicts cognitive ability and fearfulness in infancy. J. Am. Acad. Child Adolesc. Psychiatry, 46:11, s 10 s Anknytningsteori (243 s) Bakermans-Kranenburg, Marian J., & van IJzendoorn, Marinus H. (2009). The first 10,000 Adult Attachment Interviews: Distributions of adult attachment representations in clinical and nonclinical groups. Attachment and Human Development. 11, s Bernier, Anna et al (2014). Taking Stock of Two Decades of Attachment Transmission Gap: Broadening the Assessment of Maternal Behavior. Child Development. DOI: /cdev.12236

5 Holmes, Jeremy (2014). John Bowlby & Attachment Theory. (2 nd Ed.) London: Routledge. 170 s Shaver, Philip R., & Mikulincer, Mario (2002). Attachment-related psychodynamics. Attachment & Human Development, 4 (2), Steele, Howard (2010). Test of time On re-reading Psychoanalysis and child care, John Bowlby s lecture delivered in 1956 on the centenary of Sigmund Freud s birth. Clinical Child Psychology and Psychiatry, 15 (3), s 28 s Temperament (40 s) Cole, Pamela (2014). Moving ahead in the study of the development of emotion regulation. International Journal of Behavioral Development, 38(2), s Shiner, Rebecca L., Buss, Kristin A., McClowry, Sandee G., Putnam, Samuel P., Saudino, Kimberly J. & Zentner, Marcel (2012). What Is Temperament Now? Assessing Progress in Temperament Research on the Twenty-Fifth Anniversary of Goldsmith et al. (1987). Child Development Perspectives, 6 (4), s Zentner, Marcel, & Bates, John E. (2008). Child Temperament: An Integrative Review of Concepts, Research Programs, and Measures. European Journal of Developmental Science, 2 (1/2), s Zimmermann, Peter, & Thompson, Ross A. (2014). New directions in Developmental emotion regulation Research across the life span: Introduction to the special section. International Journal of Behavioral Development, 38(2), s Working Model of the Child Interview (WMCI) (40 s) Benoit, Diane, Zeanah, Charles Z., Parker, Kevin, C.H., Nicholson, Elaine, Coolbear, Jennifer (1997). Working Model of The Child Interview : Infant Clinical Status Related to Maternal Perceptions. Infant Mental Health Journal, 18(1), s Grienenberger, John, et al. (2005). Maternal reflective functioning, mother-infant affective communication, and infant attachment: Exploring the link between mental states and observed caregiving behavior in the intergenerational transmission of attachment. Attachment & Human Development, 7 (3), s Zeanah, Charles H., & Benoit, Diane (1995). Clinical applications of a parent perception interview in infant mental health. Infant Psychiatry, 4(3), s Psykisk Hälsa (55 s) Field, Tiffany (2010). Postpartum depression effects on early interactions, parenting, and safety practices: A review. Infant Behavior & Development, 33, s

6 Massoudi, Pamela, Hwang, Philip, & Wickberg, Birgitta (2013). How well does the Edinburgh Postnatal Depression Scale identify depression and anxiety in fathers? A validation study in a population based Swedish sample. Journal of Affective Disorders 149; s McMahon, Catherine, Barnett Bryan, Kowalenko Nicholas, & Tennant Christopher (2005). Maternal attachment state of mind moderates the impact of postnatal depression on infant attachment. Journal of Child Psychology and Psychiatry 47:7, s O Hara, Michael et al (2014) ). Perinatal Mental Illness: Definition, description and aetiology. Best Practice & Research Clinical Obstetrics and Gynaecology 28; s Pearson, R. et al (2013). Maternal Depression During Pregnancy and the Postnatal Period Risks and Possible Mechanisms for Offspring Depression at Age 18 Years. JAMA Psychiatry. 2013;70(12): doi: /jamapsychiatry Published online October 9, s Rubertson, Christine et al. (2005) Depressive symptoms in early pregnancy, two months and one year postpartum-prevalence and psychosocial risk factors in a national Swedish sample. Arch Women s Ment Health, 23: s Stuart, Scott, & Koleva, Hristina (2014). Psychological Treatments for Perinatal Depression Best Practice & Research Clinical Obstetrics and Gynaecology 28; s Maternal Behavior Q-Sort (MBQS) (34 s) Lindhiem, Oliver, Bernard, Kristin, & Dozier, Mary (2011). Maternal Sensitivity: Within-Person Variability and the Utility of Multiple Assessments. Child Maltreatment 16(1) s Pederson, David R., & Moran, Greg (1996). Expressions of the attachment relationship outside the strange situation. Child Development, 67, s Pederson, David R. et al (1990). Maternal sensitivity and the security of infant mother attachment: A q-sort study. Child Development, 61, s Tarabulsya, George M., Provost, Marc A., Bordeleau, Stéphanie, Trudel- Fitzgerald, Claudia, Moran, Greg, Pederson, David R., Trabelsi, Myriam, Lemelin, Jean-Pascal, & Pierce, Tamarha (2009). Validation of a short version of the maternal behavior Q-set applied to a brief video record of mother infant interaction. Infant Behavior & Development, 32, s Samspelsbedömning (67 s) Aspland, Helen, & Gardner, Frances (2003). Observational Measures of Parent- Child Interaction: An Introductory Review. Child and Adolescent Mental Health, 8(3), doi: / s Biringen, Zeynep, Brown, David, Donaldson, Lydia, Green, Sheridan, Krcmarik, Susan, & Lovas, Gretchen. (2000). Adult attachment interview: linkages with dimensions of emotional availability for mothers and their pre-kindergarteners.

7 Attachment & Human Development, 2, Biringen, Zeynep, Robinson, Joann L., & Emde, Robert N. (2000a). Appendix A: the Emotional Availability Scales (2 nd ed.); an abridged Infancy/Early Childhood Version). Attachment & Human Development, 2(2), doi: / s Biringen, Zeynep, Robinson, Joann L., & Emde, Robert N. (2000b). Appendix B: The Emotional Availability Scales (3rd ed.; an abridged Infancy/Early Childhood Version). Attachment & Human Development, 2(2), doi: / s Gardner, Frances (2000). Methodological Issues in the Direct Observation of Parent Child Interaction: Do Observational Findings Reflect the Natural Behavior of Participants? Clinical Child and Family Psychology Review, 3(3), doi: /A: s Shanley, Jenelle R., & Niec, Larissa N. (2011) The Contribution of the Dyadic Parent-Child Interaction Coding System (DPICS) Warm-Up Segments in Assessing Parent-Child Interactions, Child & Family Behavior Therapy, 33(3), s 14 s Pediatrisk psykologi (46 s) Broberg, Malin, Ferm, Ulrika, & Thunberg, Gunilla (2012). Measuring Responsive Style in Parents who use AAC with their Children: Development and Evaluation of a new Instrument. Augmentative and Alternative Communication, 28(4), s Cassibba, Rosalinda, van IJzendoorn, Marinus H. & Coppola, Gabrielle (2011). Emotional availability and attachment across generations: variations in patterns associated with infant health risk status. Child: care, health and develoment, 38(4), s Koren-Karie, Nina et al. (2009). Mothers of securely attached children with autism spectrum disorder are more sensitive than mothers of insecurely attached children. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 50(5), s Oppenheim, David et al. (2009). Maternal Insightfulness and Resolution of the Diagnosis Are Associated With Secure Attachment in Preschoolers With Autism Spectrum Disorders. Child Development, 80(2), Pritchett, Rachel et al (2011). Quick, simple measures of family relationships for use in clinical practice and research. A systematic review. Family Practice, 28, s 8 s

8 Kurslitteratur termin 2 WWW (45 s) Cohen, Nancy J. et al. (1999) Watch, wait, and wonder: Testing the effectiveness of a new approach to mother-infant psychotherapy. Infant Mental Health Journal, 20, s Cohen, Nancy J. et al. (2002) Six-month follow-up of two mother-infant psychotherapies: Convergence of therapeutic outcomes. Infant Mental Health Journal, 23, s Cohen, Nancy J. et al. ( ) Watch, wait, and wonder: An infant-led approach to infant-parent psychotherapy. Newsletter of the Infant Mental Health Promotion Project (IMP) Volume s CoS (17 s) Marvin, Robert et al. (2002). The Circle of Security project: Attachment-based intervention with caregiver-pre-school child dyads. Attachment & Human Development, 4 (1), s