KVALITETSRAPPORT Almekärrsskolan Skolenhet 1 och Skolenhet 2

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT 2018 Almekärrsskolan Skolenhet 1 och Skolenhet 2 1

2 Innehåll 1 Allmän del Indelning i skolenheter Ledningen av utbildningen Skolenhet Skolenhet Ledningen och organisationen av gemensamma delar av verksamheten Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Almekärrsskolans organisation och verksamhet Skolenhet Förskoleklassens organisation och verksamhet Fritidshemmets och fritidsklubbens organisation och verksamhet Skolenhet Skolenhet Integrerade grundsärskoleelever Organisationens förbättringshistoria Socioekonomisk fördelning Lokaler, utrustning och skolbibliotek Skolenhet Skolenhet Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek IKT-utveckling Elevhälsan Elevhälsans organisation Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Studie- och yrkesvägledning Inflytande och samråd Skolenhet Skolenhet Gemensamt Trygghet och studiero Skolenhet Skolenhet Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Resultat och analys Grundskolan resultat och analys Årskurs 1 Skolenhet Årskurs 3 Skolenhet Årskurs 5 Skolenhet

3 2.2 Enkätresultat grundskolan GR-enkäten Frånvaro Förskoleklassen Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten GR-enkätens resultat på frågorna om fritidshemmet Fritidshemmet och LGR 11 kap Barnkonsekvensanalyser i fritidshemmet Synpunkter och klagomål Strategisk del Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2017 års kvalitetsrapport Strategier för Fokusområden utifrån resultatuppföljningen i punktform

4 1 Allmän del 1.1 Indelning i skolenheter Almekärrsskolan är belägen i södra Lerum och byggd i slutet av 70-talet för att sedan byggas ut i slutet av 00-talet. Skolan rymmer i dagsläget ca 440 elever och är indelad i två skolenheter som leds av två rektorer. Skolenhet 1 består av förskoleklass, åk 1-3 samt tillhörande fritidshem. Skolenhet 2 består av åk Ledningen av utbildningen Rektorerna har fullt ansvar för personal och elever inom respektive enhet, men har ett gemensamt ansvar för det arbete som berör båda skolenheterna även om dessa ansvarsområden har delats upp av praktiska skäl. Viktigt att betona att ansvaret alltid följer eleven och att det pedagogiska ledningsansvaret för personal som undervisar elever i den andra skolenheten faller under det ansvaret. Skolans rektorer samverkar kring alla gemensamma frågor Skolenhet 1 Skolenhet 1 består av tre förskoleklasser, tre åk 1, tre åk 2 och tre åk 3. Inom skolenheten ingår även de fyra fritidshemmen Skolenhet 2 Skolenhet 2 består av tre åk 4 och tre åk 5, samt öppen fritidsverksamhet som bedrivs på entreprenad av Kreativ fritid Ledningen och organisationen av gemensamma delar av verksamheten Rektor för skolenhet 1 har under året haft huvudansvar för ekonomi, medan rektor för skolenhet 2 har haft huvudansvar för arbetsmiljö och att utveckla IKT-arbetet på skolan. Rektor för skolenhet 2 är ansvarig chef för personalen inom EHT och administration. 1.3 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Almekärrskolan betonar kunskapsuppdraget tillsammans med demokratiuppdraget inom alla utvecklingsområden inom skolan. Viktigt att det gemensamma arbetet hänger ihop och utvecklas i ett sammanhang. Skolan har fem värdegrundsord: trygghet, respekt, gemenskap, ansvar och ärlighet. Värdegrundsorden introduceras i förskoleklass och eleverna arbetar sedan kontinuerligt utifrån dessa fem ord med värdegrundsarbete. Elevrådet förstärker det arbetet och arbetar med detta som en del av sitt uppdrag både inom elevrådet och inom klassen. Värdegrundsarbetet är en förutsättning och grundar sig på tanken att social utveckling och kunskapsutveckling hänger ihop och förutsätter varandra. 4

5 För det systematiska kvalitetsarbetet så finns en långsiktig plan som utvecklingsarbete för Almekärrsskolan grundar sig i. Den är fastställd utifrån Sektor Lärandes verksamhetsidé och Almekärrsskolans årliga utvärderingar. Inför varje läsår utformar arbetslagen en verksamhetsplan som beskriver hur arbetslagets arbete i förhållande till Almekärrsskolans långsiktiga plan kommer att genomföras. Arbetslagens verksamhetsplaner innehåller följande rubriker: nuläge, mål, metod, tidsomfattning, ansvar och utvärdering. Verksamhetsplanerna följs upp och utvärderas under läsåret och eventuella omtag görs under arbetets gång. Inför läsåret 2017/2018 genomfördes en omorganisation. Skolan har i många år varit organiserad i tre gårdar med årskurserna F-5. Mycket av arbetet skedde då inom arbetslaget och gården vilket över tid hade skapat en del olikheter mellan de olika delarna inom skolan. Våren 2017 initierades ett utvecklingsarbete gällande organisation. Ledning tillsammans med fackliga representanter och arbetslagsledare tog ett grepp om detta arbete som sedan fortsatta inom arbetslagen och till slut utmynnade i en omorganisation. Arbetslagen är nu organiserade årskursvis och där alla elever i en årskurs går på samma gård. Arbetslaget har ett stort mandat när det gäller att organisera arbetslagets resurser. I förskoleklassens arbetslag arbetar sex förskoleklasslärare och två fritidspedagoger. I arbetslag 1, 2 och 3 arbetar fyra lärare och fyra personal inom fritidshemmet fritidspedagoger, fritidsledare och elevassistenter. I arbetslag 4 arbetar fem grundskollärare och i arbetslag 5 arbetar fem lärare och en resurspedagog. Idrottslärarna ingår i arbetslag 4 respektive 5. Arbetslagen träffas i sin helhet en gång varje vecka. Arbetslagsledarna träffas tillsammans med rektorerna en gång per vecka. 1.4 Almekärrsskolans organisation och verksamhet Under läsåret 2017/2018 har det gått 440 elever på Almekärrsskolan. Skolan är att betrakta som en stor skola med sina tre paralleller. Antalet barn som söker sig till Almekärrsskolan är något färre i år jämfört med året innan, vilket betyder att klasstorlekarna har minskat något. Almekärrsskolan är indelad i tre gårdar Norrgården, Sörgården och Mellangården. Förskoleklass och åk 1 finns på Mellangården. Åk 2 och 4 hittar man på Norrgården samt åk 3 och 5 går på Sörgården. I anslutning till varje årskurs inom F-3 finns ett fritidshem Skolenhet 1 Skolenhet 1 består av åk F-3. Årskurserna är organiserade i arbetslag F, 1, 2 och 3 i vilka lärare i förskoleklass, grundskollärare, fritidspedagoger och elevassistenter ingår. Läraren i förskoleklass har sitt huvudsakliga uppdrag i förskoleklass, läraren i grundskolan har sitt huvudsakliga uppdrag i den obligatoriska skolan och fritidspedagogen har sitt huvudsakliga uppdrag inom fritidshemmet. Elevassistenterna har till uppgift att stödja enskild elev eller en mindre grupp av elever i regel över hela dagen. De olika kompetenserna samverkar främst inom ramen för den obligatoriska skolan. Arbetslagets uppgift är att fördela arbetslagets resurser på ett sätt så att de kommer eleverna till gagn och gynnar deras utveckling och ger dem bättre möjligheter att nå målen för verksamheten Skolenhet 2 Skolenhet 2 består av åk 4 och 5. I arbetslagen arbetar förutom lärare i grundskolan, en resurspedagog som stöd för enskilda elever eller mindre grupper av elever. Arbetslagets 5

6 uppgift är att fördela resurserna på ett sätt så att det kommer eleverna till gagn och gynnar deras utveckling och ger dem bättre möjligheter att nå målen för verksamheten. 1.5 Förskoleklassens organisation och verksamhet För de tre förskoleklasserna ansvarar sex förskoleklasslärare i samverkan med två fritidspedagoger. Förskoleklassens lärare och fritidspedagoger samverkar inom ramen för både förskoleklass och fritidshemmet. Förskoleklassen pågår från kl. 8,10 till kl. 13,00 då fritidshemmet startar sin verksamhet. Förskoleklassens arbete tar sin utgångspunkt i den nya skrivningen i läroplanens kapitel 3 som omfattar läs- och skrivutveckling och matematikutveckling, natur, samhälle, skapande, rörelse och lek. Utifrån läroplanens uppdrag har förskoleklassens arbetslag utarbetat ett årshjul som beskriver hur de olika delarna hänger ihop. Förskoleklassen arbetar delvis utifrån Bornholmsmodellen för att utveckla elevernas språkliga medvetenhet och förbereda dem för läsning. Lärarna arbetar med olika metoder för att förstärka detta arbete arbete i mindre grupp, drama, digitala lärverktyg, arbetsböcker, skapande och inte minst leken. Utifrån gruppens spridning planerar lärarna utifrån elevernas intressen i så stor utsträckning som möjligt. Tillsammans med eleverna kartlägger pedagogerna elevernas kunskaper genom t.ex. en gemensam tankekarta för att sedan fråga efter vad de skulle vilja veta inom arbetsområdet och lära sig mer kring. Utifrån detta planeras sedan arbetet. Lärarna har också utvecklat visst ämnesmaterial inom svenska och matematik som eleverna kan välja under arbetspassen. Materialet är uppbyggt utifrån en progression och är tänkt att sporra de elever som behöver mer utmaning i skolarbetet. Lärarna kartlägger också eleverna enligt den screeningplan som skolan utarbetat för att på så sätt bättre kunna möta varje individ i dess utveckling. Verksamheten ta sin utgångspunkt i lärande lek och syftar till att förbereda eleverna för den fortsatta skolgången utifrån var och ens förutsättningar. 1.6 Fritidshemmets och fritidsklubbens organisation och verksamhet Skolenhet 1 Fritidsverksamheten är organiserad i anslutning till respektive årskurs. På fritidshemmet arbetar fritidspedagoger, fritidsledare och elevassistenter och sammantaget fyra personal på varje fritidshem. Verksamheten erbjuder morgonomsorg på en avdelning från kl på morgonen. Från kl håller vi öppet fritidshemmet inom respektive årskurs. Frukost erbjuds de barn som önskar det. Frukosten serveras i matsalen från kl Efter frukosten startar skoldagen för alla elever F-5. Eftermiddagsverksamheten på fritidshemmen startar i anslutning till skoldagens slut. Fritidspedagogerna tar emot på fritidshemmet och erbjuder styrda aktiviteter över veckans dagar tillsammans med aktiviteter som initieras och organiseras av eleverna. 6

7 Fritidshemmen har utarbetat en verksamhetsbeskrivning och upprättat pedagogiska planeringar för områdena hälsa och livsstil, skapande arbete, lek och elevinflytande som de utgår från i planeringen av den dagliga verksamheten. Verksamhetsbeskrivningen och de pedagogiska planeringarna utgår från den nya skrivningen i läroplanen och kapitel 4. Fritidshemmen stänger kl och då samlas de barn som har behov av omsorg efter kl på en avdelning stängningsavdelningen som i sin tur stänger kl Skolenhet 2 Skolenhet 2 ansvarar för den fritidsverksamhet som erbjuds eleverna i åk 4 och 5. Denna benämns Fritidsklubb och bedrivs på entreprenad av personal-kooperativet Kreativ Fritid. Eleverna erbjuds en öppen verksamhet dit alla elever är välkomna utan kostnad och anmälningsplikt. De erbjuds mellanmål till självkostnadspris. Fritidsklubben bedrivs i lokaler en bit från skolan och leds av två anställda. 1.7 Integrerade grundsärskoleelever På Almekärrsskolan finns för närvarande inga integrerade grundsärskoleelever. 1.8 Organisationens förbättringshistoria Utifrån täta rektorsbyten har också utvecklingsområdena varit flera och växlande under en överskådlig tillbakablick. De områden som över tid har stått i centrum är det statliga matematiklyftet och läslyftet, arbete med delaktighet och inflytande, entreprenöriellt lärande, genus, formativ bedömning, arbetslagsutveckling, inkludering och bedömning för lärande. Det finns en uppfattning inom organisationen att utvecklingsarbetet har varit splittrat och haft många olika inriktningar på grund av de täta rektorsbytena. Många uttrycker en upplevelse att man inte fått arbeta klart med ett område innan nästa tar vid. Därför är också behållningen och den bestående kunskapen begränsad av de utvecklingsområden som avverkats. De senaste tre åren har dock fokus smalnat av och skolan har mer uthållig arbetat med några områden arbetslagsutveckling och inkludering. Inför läsåret lades också bedömning för lärande till som ett fortsatt utvecklingsområde. I den kartläggning som Göteborgs universitet under ledning av Ulf Blossing genomförde hösten 2016, framkom att pedagogerna har svårt att redogöra för hur gemensamma förbättringsområden planerats, genomförts och utvärderats. Det har saknats en tydlig plan för arbetet över året när och hur de olika momenten ska göras. Samtidigt uttrycker pedagogerna att det i dagsläget finns goda möjligheter att påverka och rikta förbättringsarbetet mot de behov som identifierats på skolan. För nuvarande rektorer har det varit av stor vikt att skapa en känsla av sammanhang och en uthållighet inom de områden som skolan har valt att arbeta med. Almekärrsskolan beskrivs i kartläggningen från Göteborgs universitet både som en problemstyrd skola och som en arbetslagsstyrd skola, även med inslag av den planstyrda skolan. Kartläggningen beskriver att Almekärrsskolan rör sig i riktning mot den arbetslagsstyrda skolan, men poängterar att det inte behöver innebära att förbättringsarbetet sker inom arbetslaget enbart utan att rektorerna här har valt att fokusera på arbetslagsorganisationen och arbetslagsutveckling i helheten då detta utgör en gemensam kraft i förbättringsarbetet och medför en större spridning och att arbetet mer sannolikt implementeras och består. 7

8 Sedan kartläggningen genomfördes 2016 har skolan dels genomgått en omorganisation och ytterligare ett rektorsbyte. Dock har både omorganisationen och den nya formationen inom ledningen inte inneburit nya utvecklingsområden. Det har varit av stor vikt att fortsätta tidigare initierat arbete, men naturligtvis utifrån det nuläge som råder i organisationen. Skolan är i en implementeringsfas där både den nya organisationen ska landa samt olika mötesforum och formen för utvecklingsarbetet. Även om innehållet är det samma i stor utsträckning så ser arbetet med innehållet inte riktigt likadant ut. Stödstrukturer som initierats i form av elevhälsans arbete med handledning i arbetslag, förstelärarnas arbete på pedagogiska möten och arbetslagsledarnas arbete på arbetslagsmöten behöver få tid att landa. 1.9 Socioekonomisk fördelning Almekärrsskolan har inga socioekonomiska medel Lokaler, utrustning och skolbibliotek Skolenhet 1 Skolenhet 1 förfogar över ändamålsenliga lokaler för den verksamhet som bedrivs förskoleklass, grundskola åk 1-3 och fritidshem. Alla klassrum åk F-3 är utrustade med PCprojektorer. Fritidshemmen har tillgång till sådan utrustning i angränsande lokaler. Eleverna i åk F-3 har tillgång till lärverktyg i halvklassuppsättningar för utlåning. Särskilda lokaler för skolsamverkan finns i anslutning till varje arbetslag, samt tillgång till grupprum i viss mån om behov av undervisning i mindre grupper finns Skolenhet 2 Skolenhet 2 förfogar över ändamålsenliga lokaler för den verksamhet som bedrivs grundskola åk 4-5. Alla klassrum åk 4-5 är utrustade med PC-projektorer. Eleverna i åk 4-5 har alla ett en-till-en-verktyg i form av ett lärverktyg. Verksamheten har också tillgång till grupprum om behov av undervisning i mindre grupper finns Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek Skolan har två slöjdsalar en för trä- och metallslöjd och en för textilslöjd. Skolan har en idrottshall och ett intilliggande rörelserum. Skolan har ett bibliotek som skolbibliotekarien ansvarar för. Biblioteket är bemannat vid några tillfällen varje vecka då lärare och elever har möjlighet att besöka biblioteket under ledning av skolbibliotekarien. Skolbibliotekarien kan t.ex. arbeta med boktips, lässtrategier och boksamtal. Övrig tid kan lärare besöka biblioteket tillsammans med sina elever för lån av böcker, boksamtal eller annan undervisning utifrån det ett bibliotek erbjuder t.ex. hur man söker i ett bibliotek, källkritik och temaarbeten. Skolbibliotekarien försöker tillhandahålla en bred repertoar av böcker inom olika genrer och med olika teman som är viktiga att belysa t.ex. genus, utanförskap, olika kulturer och historiska händelser. Elevhälsoteamet har flera olika lokaler till sitt förfogande. Skolsköterskan har mottagning med tillhörande väntrum i den bortre delen av den korridor där expedition och elevhälsa är 8

9 placerade. I denna del hittar man även ett vilorum. Specialpedagogerna och speciallärarna har ett större arbetsrum som de delar, samt ett intilliggande arbetsrum där de kan arbeta med elever, möta lärare och vårdnadshavare. Kurator har ett eget rum där hen kan ta emot elever, lärare och vårdnadshavare vid behov. Arbetslagen förfogar över två arbetsrum. På nedre plan hittar man det gemensamma personalrummet med toaletter och en personaldusch. Vaktmästaren har ett eget rum som också utgör förvaring för material som kan behövas vid dunderhåll. Administrationen har ett eget rum. Rektorerna delar rum och har tillgång till ett mindre mötesrum i anslutning till kontoret. Ytterligare två rum används för möten med t.ex. EHT, arbetslag och vårdnadshavare. Dessa ligger i korridoren för expeditionen IKT-utveckling Skolan har en IKT-grupp med syfte att utveckla skolans IKT-arbete och stödja lärarna i deras arbete med IKT i undervisningen. IKT-ansvariga och ledning har genomfört LIKA och utifrån detta har man upprättat en plan för det vidare arbetet. Som ett led i detta arbete ligger IKT med som ett fokusområde inom skolans utvecklingsarbete och där med betoning på dokumentation och ett formativt arbete med hjälp av Classroom och Unikum. Arbetet med IKT i följs upp i respektive arbetslags verksamhetsplan men också med lärarna individuellt på medarbetarsamtal. Arbetet med IKT som ett pedagogiskt verktyg hänger självklart ihop med vilka möjligheter skolan har att tillgodose den teknik som arbetet kräver. Här har skolan under de två sista åren sett över utrustning och tillgång på digitala verktyg. Elever i åk 4 och 5 ingår i satsningen på entill-en verktyg, medan elever i åk F-3 inte har ett individuellt verktyg. Här har skolan köpt in två halvklassuppsättningar som pedagogerna lånar in i klassrummet. Arbetet sker oftast i halvklass och då med syfta att förstärka pågående arbetsområden. Arbetet sker också utifrån ett källkritiskt och etiskt perspektiv. Även fritidshemmen arbetar strukturerat med IKT inom ramen för sin verksamhet Elevhälsan Almekärrsskolan har en gemensam elevhälsa för de bägge skolenheterna. Resurserna inom elevhälsan omprövas och omfördelas kontinuerligt efter behov. Elevhälsan består av två specialpedagoger, två speciallärare, en kurator, skolsköterska samt en skolpsykolog som är gemensam för område Södra Lerum. Den ena specialpedagogen har inom ramen för sitt uppdrag även ansvar för elevhälsopedagogens uppdrag inom elevhälsan. Skolläkare finns på skolan en gång per månad Elevhälsans organisation Elevhälsoarbetet börjar i klassrummet och i arbetslaget. Läraren har den närmaste relation till sina elever och är också den som i första ledet fattar oro för en elev och dess utveckling. Det kan ske genom observationer och erfarenheter i skolarbetet tillsammans med eleven eller i samtal med vårdnadshavare som framför en oro kring eleven. Läraren bollar frågan i sitt 9

10 arbetslag och signalerar till EHT att här har vi en elev som vi behöver agera kring och där vi behöver kartlägga lärmiljön utifrån ett helhetsperspektiv. Elevhälsan sammanträder varje vecka och går då igenom de anmälda elevärenden och fattar vidare beslut och delar ut eventuella uppgifter till de olika professionerna inom elevhälsan. EHT samverkar kring en helhetssyn på elevens lärande, där de olika kompetenserna möts för att förebygga hinder för lärande och utveckling. Under läsåret 2017/2018 har elevhälsan prövat ett nytt arbetssätt när det gäller att möta arbetslagen i handledning. Två gånger varje termin har hela elevhälsan mött hela arbetslaget och kartlagt ett nuläge, arbetat igenom en frågeställning och följt upp detta i mellanrummet mellan mötena. Syftet är att engagera hela arbetslaget i arbetet kring en elev eller grupp och dela kompetenser och erfarenheter för att se möjligheter och lösningar. Specialpedagog och speciallärare träffar också arbetslagen regelbundet för att titta på det förebyggande och främjande arbetet, arbeta med anpassningar på både grupp- och individnivå, samt handleda kring specifika elever, grupper eller situationer. Skolan har också möjlighet att få hjälp från Enheten för elevhälsa och utveckling som kan bistå med coacher och spetskompetens inom t.ex. tal och språk, hörsel- och syn nedsättning. Dessa tjänster avropas vid behov efter beslut i den lokala elevhälsan och ansökan skickas till den centrala enheten Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete I linje med föregående läsårs arbete med att utvärdera och revidera elevhälsans arbete så har elevhälsan initierat ett arbete kring Elevhälsomötet och samverkan med arbetslagen kring enskild elev, grupp eller situation. Vi ser ett stort behov av att nå ännu längre ut och få en starkare struktur på de forum där arbetslag och elevhälsa möts. Elevhälsan i sin helhet möter arbetslaget två gånger per termin. I det mötet får alla i arbetslaget möjlighet att lyfta ett dilemma. Efter reflektion egen och gemensam beslutar arbetslaget vilket av dilemmana som ska stå i fokus. Elevhälsan bidrar med sina reflektioner och tillsamman kartläggs situationer, strukturer, konsekvenser och lyckanden för att sedan mynna ut i en planering. Planeringen följs sedan upp av en utsedd nyckelperson inom elevhälsan. Utöver detta arbete så möter elevhälsan arbetslaget eller delar av arbetslaget utifrån enskilda individer, grupper eller situationer. De är högst delaktiga i utarbetandet av eventuella åtgärdsprogram och stödjer lärarna i arbetet med extra anpassningar. EHT deltar på möten tillsammans med vårdnadshavare och genomför också utredningar kring elev eller grupp vid behov och när beslut tagits. Ett arbetslag har under läsåret haft stöd av coach från Enheten för elevhälsa och utveckling för att utveckla samarbetet och samverkan inom arbetslaget utifrån elever i behov av särskilt stöd. Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Elevhälsan startar i klassrummet och/eller på fritidshemmet där pedaogerna uppmärksammat att arbetet kring eleven inte riktigt fungerar så som är önskvärt. Arbetslaget diskuterar och kartlägger arbetet kring eleven och utifrån det görs anpassningar för eleven i det fortsatta arbetet. Anpassningarna utvärderas och omprövas och dokumenteras hela tiden på Unikum. 10

11 Prallellt med det arbete som görs i arbetslaget har mentor en kontakt med vårdnadshavarna. Dialogen med hemmet är en grundsten för att framgångsrikt kunna stötta eleven i dess fortsatta utveckling. Arbetslaget/ Mentor Samverkan med vårdnadshavare Handledning Förebyggande och främjande Lärmiljön i fokus Kartläggning och anpassningar på individ- och gruppnivå Utvärdering Nya anpassningar När arbetet med anpassningar inte ger den utveckling och det stöd som eleven behöver lämnar arbetslaget in en skriftlig anmälan till EHT. Det skriftliga ärendet talar om vilka behov eleven har och vad man har gjort hittils för att stödja elevens utveckling mot målen. Rektor beslutar om en pedagogisk utredning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Då utredningen visar att det finns behov av särskilt stöd beslutar rektor om åtgärdsprogram. Vid behov kan denna utredning kompletteras med psykologisk, medicinsk och/eller social utredning, en så kallad allsidig elevutredning. EHT tillsammans med arbetslaget planerar de insatser som ses som nödvändiga för att stötta elevens utveckling mot målen. Det kan också bli aktuellt med vidare remiss till t.ex. BUP om skolpsykolog och skolläkare menar att vi behöver ytterligare information för att kunna stötta eleven på bästa sätt. Under hela processen så har mentor kontakt och för en dialog med hemmet. Via handledning sker återkoppling till arbetslaget så alla känner till processen och vilka åtgärder som vidtagits. Arbetslaget arbetar tillsammans med EHT kring bemötande, förhållningssätt och förväntningar i arbetet kring eleven. Kurator kan genomföra samtal med elev/elever utanför ramen för särskilt stöd. 11

12 Återkoppling till arbetslaget Skriftligt ärende till EHT Beslut om utredning av elevens eventuella behov av särskilt stöd görs Ja Nej Samverkan med vårdnadshavare Ja Pedagogisk utredning - observation och handledning Rektor beslutar kring åtgärdsprogram Nej Remiss till externa instanser t.ex. BUP m.m. VIdare beslut kring en allsidig elevutredning - social, psykologisk eller medicinsk Handledning, samtal eller konsultation av kurator, skolpsykolog eller skolsköterska Ärendet avslutas och arbetet fortsätter i arbetslaget med extra anpassningar Eleven ges den ledning och stimulans som alla elever ska få i den ordinarie undervisningen Arbetet med åtgärdsprogram genomförs, följs upp och utvärderas Ärendet avslutas och arbetet fortsätter i arbetslaget med extra anpassningar Nytt åtgärdsprogram utarbetas Åtgärdsprogram avslutas 12

13 1.13 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Lärarna dokumeterar arbetet med extra anpassningar på Unikum. Anpassningarna förankras hos alla som möter eleven under skoldagen och fritidstiden. Tillsammans med vårdnadshavare går läraren igenom aktuella anpassningar och utvärderar dem kontinuerligt. Här ser vi att det är viktigt att arbeta med ett par anpassningar åt gången för att se vilka som ger önskad effekt. Lärarna kan ta hjälp och stöd av EHT vid utarbetandet av extra anpassningar. EHT följer oavsett upp arbetslagets arbete med anpassningar kring olika elever ergelbundet på handledning. När arbetet med extra anpassningar inte ger den utveckling och det stöd som eleven behöver lämnar arbetslaget in en skriftlig anmälan till EHT. Det skriftliga ärendet talar om vilka behov eleven har och vad man har gjort hittills för att stödja elevens utveckling mot målen. Rektor beslutar om en pedagogisk utredning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Då utredningen visar att det finns behov av särskilt stöd beslutar rektor om åtgärdsprogram. Vid behov kan denna utredning kompletteras med psykologisk, medicinsk och/eller social utredning, en så kallad allsidig elevutredning. EHT tillsammans med arbetslaget planerar de insatser som ses som nödvändiga för att stötta elevens utveckling mot målen. Det kan också bli aktuellt med vidare remiss till t.ex. BUP om skolpsykolog och skolläkare menar att vi behöver ytterligare information för att kunna stötta eleven på bästa sätt. I arbetet med åtgärdsprogram så finns specialpedagogen med som stöd. Arbetslaget äger åtgärdsprogrammet och det ska vara ett verktyg i det dagliga arbetet tillsammans med eleven. Åtgärdsprogrammet följs upp och utvärderas kontinuerligt. Då utarbetas ett nytt åtgärdsprogram alternativt avslutas arbetet med åtgärdsprogram. Vid behov tar ett arbete med extra anpassningar vid. Elevassistenter finns i de arbetslag där vi har elever med ofattande behov av stöd och behov av ett stöd-jag för att skolan ska fungera för eleven. Elevassistenten kan ockås riktas mot en grupp där vi har flera elever i behov av stöd och här arbetar elevassistenten mer riktiat mot grupp. Elevassistenten kan vara ett stöd vid skolarbete, vid förflyttningar, vid måltidssituationer och vid rast t.ex. Vi har också en resurspedagog anställd på skolan. Resurspedagogen är framförallt ett stöd för grupp mindre eller större konstellationer och arbetar då utifrån olika ämnesområden. Resurspedagogen har också möjlighet att undervisa en hel grupp medan läraren undervisar elever i behov av särskilt stöd. Resurspedagogen planerar också till viss del för enskilda elever framförallt ur ett organisationsperspektiv det kan t.ex. handla om olika anpassningar i schemastrukturen för att det ska fungera bätte för en elev i skolan. Resurspedagogen har också i vissa fall daglig kontakt med hemmet och i något fall har resurspedagogen hämtat och lämnat eleven i hemmet för att förebygga skolfrånvaro. Lärarna möter vårdnadshavare i utvecklingssamtal eller utifrån behov som kan initieras både från vårdnadshavare eller skolan. Vårdnadshavare har också möjlighet att kontakta elevhälsans personal för frågor kring sitt barn. I samband med olika insatser träffar vi alltid vårdnadshavare i ett möte. Rektor medverkar vid beslut. Klasslärare och specialpedagog/speciallärare träffar vårdnashavare kontinuerligt när olika insatser pågår. Vårdnadshavare mederkar alltid vid utredningar och vid upprättande av åtgärdsprogram. 13

14 1.14 Studie- och yrkesvägledning När det gäller skolan och omvärlden så besöker eleverna i de olika årskurserna olika platser under läsåret t.ex. Kulturskolan, muséer, brandstationen och gör utflykter i närområdet. Genom att bjuda in vårdnadshavare som berättar om sina yrken får eleverna en bild av möjliga yrken. Dessa besök bearbetas genom t.ex. text och bild. Skolan har också tillgång till ett material som heter Genus i yrken och där pedagogerna arbetar utifrån yrkesval ur ett genusperspektiv. På fritidshemmet arbetar pedagogerna med leklådor som erbjuder eleverna möjlighet till rollek kring olika yrken. Samtal kring framtid och vilka möjligheter individen har och vad individen själv kan göra förs inom klassens ram. Dessutom har eleverna i åk 5 fått praoa i matsalen under ett par dagar under läsåret. Eleverna har då fått insyn i hur det fungerar i köket och fått hjälpa till med att förbereda råkost, duka fram, torka bord m.m Inflytande och samråd Skolenhet 1 Skolan har som övergripande utvecklingsområde valt att arbeta med bedömning för lärande. Detta arbetsområde omfattar i allra högsta grad elevernas lärandeprocess och hur de kan ta makten över den och vara ägare av sitt eget lärande. Utifrån ett formativt förhållningssätt arbetar pedagogerna med bedömning, kamratbedömning, elevledda utvecklingssamtal, självskattning och tydlig målbeskrivning. Inom klassens ram bedrivs klassråd med fokus på frågor som berör klassen och det gemensamma arbetet och klassen representeras i elevrådet som i sin tur fokuserar på det gemensamma arbetet på skolan. Pedagogerna informerar kontinuerligt hemmet kring vad som pågår på gruppnivå genom veckobrev och genom den individuella utvecklingsplanen kring den enskilda individen. Genom föräldramöten och utvecklingssamtal involveras vårdnadshavare i skolans arbete Skolenhet 2 Skolan har som övergripande utvecklingsområde valt att arbeta med bedömning för lärande. Detta arbetsområde omfattar i allra högsta grad elevernas lärandeprocess och hur de kan ta makten över den och vara ägare av sitt eget lärande. Utifrån ett formativt förhållningssätt arbetar pedagogerna arbetar med bedömning, kamratbedömning, elevledda utvecklingssamtal, självskattning och tydlig målbeskrivning. Inom klassens ram bedrivs klassråd med fokus på frågor som berör klassen och det gemensamma arbetet och klassen representeras i elevrådet som i sin tur fokuserar på det gemensamma arbetet på skolan. Pedagogerna informerar kontinuerligt hemmet kring vad som pågår på gruppnivå genom veckobrev och genom den individuella utvecklingsplanen kring den enskilda individen. Genom föräldramöten och utvecklingssamtal involveras vårdnadshavare i skolans arbete Gemensamt Inför läsåret 2017/2018 så hade rektorerna en önskan om att bjuda in till ett gemensamt forum för vårdnadshavare där ett par givna frågor skulle diskuteras. Tidigare har detta forum bara omfattat representanter från respektive klass. Tyvärr var intresset lågt för dessa forum 14

15 och vårens forum ställdes därför in. Rektorerna ser ett behov av att hitta en form där man kan möta vårdnadshavare i forum där frågor som berör hela skolan kan adresseras på ett konstruktivt och utvecklande sätt Trygghet och studiero Från hösten 2015 har Almekärrsskolan ingått i Trivselledarprogrammet. Det innebär att elever i åk 4 och 5 tillsammans med två vuxna på skolan utbildas i och ansvarar för elevledda rastaktiviteter vid några tillfällen varje vecka. Vi ser att rastaktiviteterna involverar och engagerar fler elever i lek tillsammans med andra. Rastaktiviteterna blir en väg in i lek tillsammans med andra för flera av våra elever. Värdegrundsarbete är något som pågår hela tiden och poängteras i det gemensamma arbetet kring trivsel och trygghet inom klassens ram. Alla pedagoger arbetar i mindre och större grupp kring olika frågeställningar som berör området och alla klasser upprättar i början av läsåret trivselregler för klassen. Genom arbetet med skolsamverkan, då fritidspedagoger arbetar tillsammans med lärare under skoltid, möjliggörs arbete i mindre grupp. Detta arbete skapar ett större lugn under delar av dagen i skolan och eleverna får möjlighet att arbeta i ett mindre sammanhang vilket bidrar till arbetsro. Elevhälsan arbetar nära arbetslagen i arbetet med trygghet och studiero. Dels med relationsarbete och dels med lärmiljön. Demokratiuppdraget och värdegrunden ska genomsyra allt arbete i skolan och inte hänvisas till en lektion i veckan. Relationsarbetet står högst upp på prioriteringsordningen då goda relationer är en förutsättning för trygghet, lärande och utveckling Skolenhet 1 Skolenhet 1 och skolenhet 2 samarbetar kring dessa frågor Skolenhet 2 Skolenhet 1 och skolenhet 2 samarbetar kring dessa frågor Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel På Almekärrsskolan finns en trygghetsgrupp som har till uppgift att initiera och följa upp det främjande och förebyggande arbetet med likabehandling. Arbetet beskrivs i skolans Likabehandlingsplan där en handlingsplan tar ut riktningen för läsårsarbetet kring likabehandling. Arbetet tar sin grund i det systemteoretiska förhållningssättet och bygger på samtal och tanken att det är beteende vi vill främja eller motverka inte personer. Perspektivet betonas i olika sammanhang, också tillsammans med föräldrar och exemplet med att betrakta en situation som ett klot och att vi ser olika sidor av klotet beroende på var vi står understryks i arbetet. Det finns inte en sanning och vi upplever olika saker i samma situation. I trygghetsgruppen som sammankallas av kurator ingår två lärare med ansvar för elevråd samt två lärare med ansvar för trivselledarna. Rektor ingår också i gruppen. Skolenhet 1 och skolenhet 2 arbetar på samma sätt i dessa frågor. 15

16 1.18 Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Almekärrskolan har ett mindre antal elever med annat modersmål än svenska. För att skolan ska kunna erbjuda eleven att läsa sitt modersmål i så stor utsträckning som möjligt, samordnas detta inom hela kommunen. Almekärrsskolan följer de rutiner framtagna centralt på Sektor Lärande och av enheten som ansvarar för modersmål, dvs att rektor när hen fått in en ansökan kontaktar vårdnadshavare och förvissar sig om att eleven är berättigad till modersmål. Rektor avslår eller beviljar ansökan och skickar den sedan vidare till modersmålsenheten. Elever som kan ha ett behov av undervisning i svenska som andra språk, gör ett test för att konstatera barnets behov och undervisningen utformas därefter. Modersmålsenheten organiserar all modersmålsundervisning och har en kontakt med klasslärare och vårdnadshavare. Det blir också en försvårande omständighet när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet då denna verksamhet ligger utanför skolans verksamhet och lyder under en annan enhet Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner På Almekärrskolan har vi under läsåret initierat mentorskap parallellt med klasslärarskapet. Mentor är den som främst ansvarar för kontakten med vårdnadshavare och bjuder in till utvecklingssamtal och dokumenterar i den individuella utvecklingsplanen. Kontakt mellan hem och skola kan naturligtvis tas av andra pedagoger som arbetar tillsammans med eleven om det rör ett specifikt ämne eller verksamhet som just den pedagogen ansvarar för. Fritidshemmen har en kontinuerlig dialog med vårdnadshavare och möter dem mer naturligt vid lämning och hämtning. Utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare och elev varje termin. Inom ramen för den individuella utvecklingsplanen dokumenterar pedagogerna arbetet delvis med hjälp av pedagogiska planeringar och matriser, delvis i löpande text utifrån arbetsområden. Skriftliga omdömen ges en gång per läsår. Samma rutiner gäller för både skolenhet 1 och skolenhet 2. 16

17 2 Resultat och analys 2.1 Grundskolan resultat och analys Årskurs 1 Skolenhet 1 Antal elever i årskurs 1: 32 flickor, 37 pojkar, 69 totalt Årskurs 1 svenska förväntade kunskaper i svenska matematik Varav andelen elever som når mer än förväntade kunskaper i matematik Flickor antal Pojkar antal Totalt % Flickor % Pojkar % 37 32/ /37 91% 100% 95% 100% 87% 100% - 18/32-17/37-51% - 56% - 46% 37 32/ /37 96% 100% 95% 100% 97% 100% - 8/32-22/37-43% - 25% - 59% RESULTAT OCH ANALYS Alla elever i åk 1 når kunskapskraven i svenska och matematik. Vi ser också att vi har en stor andel elever som når mer än förväntade kunskaper inom både svenska och matematik. Här skiljer sig dock flickor och pojkar något åt. Fler flickor når längre när det gäller svenska och drygt dubbelt så många pojkar når längre när det gäller matematik. Här ser vi en stor skillnad från tidigare år där inga elever bedömdes ha mer än förväntade kunskaper. Detta begrepp är någonting som vi har arbetat med under detta år och har då använt oss av betygen som våra elever får efter en termin i åk 6 som en ingång i våra diskussioner. Vi har arbetat mycket med att utveckla professionen att tro på sig själva och sin förmåga att bedöma utan att allt finns på papper eller prov. Detta arbete gäller samtliga årskurser. När vi jämför resultatet med förra läsårets ettor ser vi att vi har högre resultat läsåret 2017/2018. Arbetet med Skolverkets bedömningsstöd har utvecklats och på höstterminen genomfördes det direkt efter skolstart och utgjorde sedan underlag för planeringen av det fortsatta arbetet. Likaså på vårterminen genomfördes arbetet med bedömningsstödet tidigt och elevernas kunskaper följs upp och en ny planering tog form utifrån resultat och behov. Vi upplever att detta arbetssätt har gjort att man tidigt har fått en bra kontroll över elevernas kunskaper och på vilken nivå fortsatt undervisning bör bedrivas. När arbetslag 1 beskriver sitt arbete så läser vi ut att de har arbetat mycket strategiskt med att möta alla elever utifrån sina förutsättningar. De har arbetat med mindre grupper där eleverna har fått möjlighet att träna och utmanas utifrån deras kunskaper. Arbetslaget har använt sina resurser på ett mycket genomtänkt sätt utifrån att alla resurser är alla elevers resurser. De har fördelat sig över de olika grupperna utifrån behov. Samverkan skola och fritids har fungerat mycket bra och fritidspedagogernas kompetenser har kompletterat grundskolans lärare under skoltid och de har tydligt arbetat vidare med olika utvecklingsområden under eftermiddagen. 17

18 Arbetslaget har arbetat med betoning på samordning och samförstånd. I planeringen har de diskuterat kunskapskraven och det centrala innehållet och på så sätt utvecklat en samsyn och en likvärdighet även när det gäller bedömning. Arbetet har formativa förtecken och eleverna involveras i arbetet även om arbetslaget ser att de skulle kunna involveras ännu mer. Alla planeringsunderlag delas i GAFE och alla lärare planerar inte alla moment utan arbetslaget tar på ett effektivt sätt tillvara på lagets resurser och delegerar arbetsuppgifter mellan lagets medlemmar. Samarbetet ger en likvärdig undervisning. Parallellt med att utveckla undervisningen ser vi att arbetslag 1 har arbetat mycket tydligt med att skapa en trygg skolmiljö där alla visar respekt och där olikheter är en tillgång. De blandar eleverna i de tre grupperna vid flera tillfällen i veckan eleverna har utvecklat kompisrelationer mellan de olika klasserna vilket är en viktig del i trygghetsarbetet. Arbetslag 1 känns inte som tre klasser utan som ett helt arbetslag i alla bemärkelser Årskurs 3 Skolenhet 1 Antal elever i årskurs 3: 34 flickor, 33 pojkar, 67 totalt Årskurs 3 Andel elever som når målen i alla ämnen svenska förväntade kunskaper i svenska matematik förväntade kunskaper i matematik NO förväntade kunskaper i NO SO förväntade kunskaper i SO Andel elever som inte når kunskapskraven i något enda ämne Flickor antal Pojkar antal Totalt % Flickor % Pojkar % 33/36 28/34 29/37 29/33 85% 86% 92% 85% 78% 88% 34/36 32/34 30/37 30/33 88% 94% 94% 97% 81% 91% 3/36 11/34 1/37 5/33 5% 24% 8% 33% 3% 15% 34/36 28/34 33/37 30/33 92% 88% 94% 85% 89% 91% 12/36 14/34 13/37 13/33 34% 41% 33% 42% 35% 39% 35/36 34/34 36/37 33/33 97% 100% 97% 100% 97% 100% 1/36 8/34 2/37 8/33 4% 24% 3% 24% 5% 24% 35/36 34/34 36/37 33/33 97% 100% 97% 100% 97% 100% 1/36 13/34 0/37 4/33 1% 25% 3% 38% 0% 12% 0/36 0/34 0/37 0/33 0% 0% 0% 0% 0% 0% RESULTAT OCH ANALYS Resultaten för 2018 är i sin helhet bara marginellt bättre än föregående år. Vi ser att resultaten i svenska har ökat medan de i matematik har minskat. När det gäller samhällsorienterande och naturorienterande ämnen så har resultaten ökat i båda fallen. Flickor visar ett högre resultat i svenska, medan pojkar visar ett högre resultat i matematik. Vi ser en betydande ökning när det gäller att bedöma eleverna i förhållande till om de når mer än förväntade kunskaper. Undantaget från detta är matematik som redan förra året låg på en högre nivå. 18

19 Förra årets resultat i svenska var mycket oroande och den ökning vi ser med årets resultat känns lite mer betryggande. Utifrån förra årets resultat har vi med hjälp av kompetenserna inom EHT resonerat kring undervisningen i svenska tillsammans med lärarna i treans arbetslag. Vi har också sett över insatserna kring läs och skriv och med en utökning av resurs när det gäller speciallärare så har vi kunnat genomföra t.ex. intensivläsning tillsammans med flera elever under hösten i åk 3. Med en förändrad resursfördelning inom arbetslaget har arbetslaget framförallt under vårterminen kunnat arbeta med mindre grupper för att ge stöd och utmana elever utifrån varje elevs kunskaper och förutsättningar. Årskurs 3 har varit utsatt för flera lärarbyten under sin skolgång på Almekärr. I två utav klasserna har det varit ett utmanande socialt klimat och kurator och specialpedagog har arbetat tillsammans med arbetslaget kring dessa frågor. Ett otryggt klassrumsklimat kan påverka kunskapsutvecklingen. Vi ser att EHT har haft större möjlighet att stödja arbetslagen i sitt arbete, vilket förmodligen har påverkat resultaten positivt. Med två specialpedagoger och två speciallärare så har vi haft större möjlighet att möta upp arbetslagen kring de utmaningar de står inför. Dessutom har vi utökat kuratorns tjänst med det dubbla och kuratorn har lagt mycket tid i åk 3 utifrån de utmaningar som varit där. Treans arbetslag har i sin verksamhetsplan varit tydliga med att målen för de tre olika klasserna ser olika ut och att arbetet kring respektive grupp skiljer sig. Kunskapsresultaten påverkas av olika faktorer i två delar av ett mindre tillåtande klimat och i en del av stora utmaningar med en stor spridning på kunskaperna. Vi kan också se att det inte har varit helt enkelt med resursfördelningen inom laget och att samordning och samförstånd inte har gällt i lika stor utsträckning som i årskurs 1. Lärarna har samplanerat till viss del men inte riktigt prioriterat tiden tillsammans i helheten vilket har gjort att vi ser att likvärdigheten inte håller hela vägen. Däremot gavs lärarna förutsättningar att rätta och bedöma nationella proven tillsammans vilket föll mycket väl ut. Trean har systematiskt följt upp de olika delarna i verksamhetsplanen vilket säkert bidragit till en övergripande samsyn. De har kunnat bekräfta varandra i det arbete som gjorts på gruppnivå även om de gjort olika i de tre grupperna. Det är tydligt att de insatser arbetslaget har gjort när det gäller det sociala klimatet har gjort skillnad även om det inte nått hela vägen fram. Vi kan se att det formativa arbetat är relativt tydligt och att lärarna under läsåret fokuserat på att tydliggöra målen för eleverna. Detta har med all säkerhet påverkat elevernas måluppfyllelse. De har vetat åt vilket håll de ska sträva. Lärarna har också arbetat med att synliggöra elevernas lärande och få dem att reflektera genom olika utvärderingsmetoder. Som en del i att möte de stora olikheterna i grupperna startade ledning, EHT och arbetslag en process kring en förändrad gruppindelning i åk 4. Syftet med nya grupper har varit att skapa så goda förutsättningar för lärande som möjligt. 19

20 2.1.3 Årskurs 5 Skolenhet 2 Antal elever i årskurs 5: 33 flickor, 38 pojkar, 71 totalt Årskurs 5 Andel elever som når målen i alla ämnen svenska förväntade kunskaper i svenska matematik förväntade kunskaper i matematik engelska förväntade kunskaper i engelska bild förväntade kunskaper i bild HKK förväntade kunskaper i HKK idrott och hälsa förväntade kunskaper i ID musik förväntade kunskaper i musik biologi förväntade kunskaper i biologi fysik förväntade kunskaper i fysik kemi förväntade kunskaper i kemi geografi förväntade kunskaper i geografi historia förväntade kunskaper i historia samhällskunskap (SHK) förväntade kunskaper i SHK religion förväntade kunskaper i religion slöjd Andelen elever som når mer än förväntade kunskaper i slöjd teknik förväntade kunskaper i teknik Andel elever som inte når kunskapskraven i något enda ämne Flickor antal Pojkar antal Totalt % Flickor % Pojkar % 34/37 32/33 39/46 34/38 88% 93% 92% 97% 85% 89% 36/37 33/33 42/46 37/38 94% 99% 97% 100% 91% 97% 5/37 23/33 4/46 13/38 11% 51% 14% 70% 9% 34% 36/37 32/33 45/46 36/38 98% 96% 97% 97% 98% 95% 9/37 17/33 12/46 12/38 25% 41% 24% 52% 26% 32% 35/37 33/33 44/46 36/38 95% 97% 95% 100% 96% 95% 0/37 16/33 8/46 21/38 10% 52% 0% 48% 17% 55% 37/37 33/33 41/46 35/36 94% 98% 100% 100% 89% 97% 2/37 15/33 1/46 3/36 4% 26% 5% 45% 2% 8% 37/37 I.U. 46/46 I.U. 100% I.U. 100% I.U. 100% I.U. 1/37 I.U. 0/46 I.U. 1% I.U. 3% I.U. 0% I.U. 36/37 33/33 44/46 36/37 96% 98% 97% 100% 96% 97% 3/37 15/33 8/46 14/37 13% 41% 8% 45% 17% 37% 36/37 33/33 46/46 35/35 98% 100% 97% 100% 98% 100% 0/37 18/33 1/46 12/35 1% 44% 0% 55% 2% 34% 37/37 33/33 44/46 35/38 98% 96% 100% 100% 96% 92% 11/37 15/33 11/46 6/38 27% 30% 30% 45% 24% 16% 37/37 33/33 45/46 35/37 99% 97% 100% 100% 98% 94% 9/37 11/33 12/46 7/37 25% 26% 24% 33% 26% 19% 37/37 33/33 45/46 35/37 99% 97% 100% 100% 98% 94% 4/37 15/33 3/46 10/37 8% 36% 11% 45% 7% 27% 36/37 33/33 44/46 34/38 96% 94% 97% 100% 96% 89% 2/37 19/33 8/46 11/38 12% 42% 5% 58% 17% 29% 37/37 33/33 45/46 34/37 99% 96% 100% 100% 98% 92% 1/37 11/33 2/46 12/37 4% 33% 3% 33% 4% 32% 37/37 33/33 44/46 34/38 98% 94% 100% 100% 96% 89% 0/37 16/33 3/46 12/38 4% 39% 0% 48% 7% 32% 37/37 33/33 44/46 35/37 98% 97% 100% 100% 96% 94% 03/37 16/33 0/46 12/37 0% 40% 0% 48% 0% 32% 37/37 33/33 45/46 37/37 99% 100% 100% 100% 98% 100% 0/37 1/33 0/46 0/37 0% 1% 0% 3% 0% 0% 37/37 33/33 42/46 35/38 96% 96% 100% 100% 93% 92% 0/37 16/33 0/46 6/38 0% 31% 0% 48% 0% 16% 0/37 0/33 0/46 0/38 0% 0% 0% 0% 0% 0% 20

21 RESULTAT OCH ANALYS Totalt sett så ökar resultaten i åk Tittar vi på flickor och pojkar så ser vi att resultaten ökar gällande bägge könen. Flickorna har ett mycket högt resultat gällande svenska, men det är oerhört tillfredsställande att se pojkarnas ökning inom samma ämne. Däremot minskar pojkarnas resultat i alla ämnen inom samhällsblocket och de naturvetenskapliga ämnena. Vi ser också att pojkarnas resultat i matematik går ner en aning i jämförelse med året innan. Resultaten i engelska har ökat något och här är det flickorna som står för den ökningen. Vi ser att den nya arbetslagsstrukturen har varit ett stöd för lärarna i deras planering, utvärdering, analys och bedömning. Den arbetsplatsförlagda tiden har använts till gemensam planering i större utsträckning än tidigare. Vi har ett större genomslag när det gäller att bedöma elevernas kunskaper och de elever som når mer än förväntade kunskaper inom respektive ämne. Här sticker dock de praktisktestetiska ämnena ut och vi kan se att i slöjd är det bara en elev som bedöms ha mer än godtagbara kunskaper. Under läsåret 2017/2018 har slöjdlärarna inte deltagit på pedagogiska möten och därför inte omfattats av kompetensutvecklingen inom bedömning. Inom det pedagogiska utvecklingsarbetet så har vi pratat om pojkars resultat inom framförallt svenska, men här är det svårt att säga om det har påverkat årets resultat. Arbetet är i princip bara initierat och vi har inte tagit fram några gemensamma strategier för arbetet med pojkar och just svenska. Däremot ser vi att det formativa förhållningssättet fortsatt vunnit mark och det finns en upplevelse att lärarna är mycket mer trygga i det här arbetet. Det tror vi har påverkat kunskapsresultaten mer, då eleverna i större utsträckning har blivit en del av sitt lärande. Även arbetat med bedömmarkompetens och diskussioner kring begreppen inom bedömning har gett utslag inom utvecklingsarbetet. Vi har haft svårt att rekrytera behöriga lärare och två tjänster har innehafts av obehöriga lärare. Arbetslaget har fördelat sina resurser med hänsyn till detta. Utifrån elever med särskilda behov har två lärare varit riktade mot en mindre undervisningsgrupp, medan övriga har haft ett större fokus på den stora gruppen. Här har arbetslaget haft ett stort stöd av speciallärare som arbetat med stöd till elev, stöd till arbetslaget och stöd till enskilda lärare i form av handledning. 21

22 2.2 Enkätresultat grundskolan GR-enkäten Årskurs 2 skolenhet 1 Jämförelse frågeområden Lerum GR Anpassning efter elevens behov Argumentation och kritiskt tänkande Delaktighet och inflytande Grundläggande värden i skolan Skolmiljö Stimulans Studiero Trygghet Veta vad som krävs Fritidshem Helhet Jämförelse frågeområden per kön 2018 Totalt Pojke Flicka Anpassning efter elevens behov Argumentation och kritiskt tänkande Delaktighet och inflytande Grundläggande värden i skolan Skolmiljö Stimulans Studiero Trygghet Veta vad som krävs Fritidshem Helhet

23 Jämförelse frågeområden klasser 2018 Delresultaten ökar något jämfört med året innan. Tre delresultat ligger otillfredsställande lågt skolmiljö, studiero och fritidshem. Skolmiljöns resultat ligger i paritet med Lerum och GR, medan studiero ligger över Lerum och GR. Fritidshemmen får låga resultat och ligger långt under Lerum och GR. Enkäten visar på att vi har trygga elever och som helhet är likställda med Lerum och GR. Vi ser att flickornas resultat ligger något högre än pojkarnas, undantag anpassningar efter elevens behov. Vi kan se att pojkar upplever mindre stimulans i skolan än flickor och vad beror det på? Vilken utgångspunkt tar lärarna i sin planering av undervisningen när det gäller hänsyn till kön. Det här är ett område som vi skulle behöva titta mer på. Skolmiljön har under läsåret förbättrats i förhållande till ytskikt. Vi har fått flera delar av skolan ommålad och i några utrymmen har vi också fått nya mer ljuddämpade tak. Däremot är inredning och material till stora delar fortfarande gammalt och lärmiljön är inte i helheten sett, stimulerande utifrån både klassrummens och gemensamma ytors utformning. Vi behöver fundera på resultaten kring studiero och diskutera med våra elever vad vi lägger i begreppet. Förstår elever och lärare detta på samma sätt? Hur kan vi tillsammans förbättra studieron? Resultatet på Almekärrsskolan ligger dock något högre i jämförelse med Lerum och GR, vilket är positivt, men fortfarande är det ett relativt lågt resultat. Omorganisationen medförde fler antal barn på fritidshemmen. I och med förändringen så behövde lärarna arbeta fram nya strukturer och rutiner. Det tog en bit in på terminen att landa detta. Omorganisationen kan absolut påverkat resultatet och elevernas upplevelse av verksamheten. Vi ser att det låga resultatet härrör från de grupper som tidigare varit i den förra organisationen, dvs de har varit med om något annat förut som känns tryggt och hemvant. 23

24 Det vi också ser när det gäller fritidshemmen är att en starkare struktur och ett arbete där vissa moment är obligatoriska under fritidshemmets verksamhet kan ha gett eleverna en upplevelse av att den fria leken uteblir. Här har också en del föräldrar reagerat med varför får eleverna inte göra det som de vill på fritidshemmet. Implementeringen av den nya skrivningen i läroplanen behöver förtydligas och verksamhetens innehåll måste synliggöras för både elever och föräldrar. Området trygghet ökar vilket är tillfredställande och här ser vi att detta är ett prioriterat område och att arbetet utifrån vår Likabehandlingsplan har fått större genomslagskraft. Lärarna arbetar kontinuerligt med värdegrundsrelaterade frågor, de arbetar med samtal enskilt och i grupp och flera lärare har genomgått en kompetenshöjande utbildning inom MI motiverande samtal. Arbetet med lekgrupper och lekträning har fortsatt och vi ser i och med den nya organisationen mer lek över klassgränserna och att fler elever har utökat sin lekkrets. Detta tror vi bidrar till större trygghet. Årskurs 5 Skolenhet 2 Jämförelse frågor Lerum GR Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det Jag har studiero på lektionerna Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer I min skola respekterar vi varandra Mina lärare är rättvisa mot oss elever På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter Jag känner mig trygg i skolan Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev När vi tittar på resultaten så ser vi att flera resultat ligger i paritet med Lerum och GR. Vi ser också att resultaten har ökat inom de flesta områdena. Fokusarbetet på skolan berör det formativa arbetet och resultatet på GR-enkäten stödjer de något högre resultaten vi ser i åk 5. Eleverna upplever att lärarna förklarar så att de förstår och att de får hjälp i skolarbetet när de behöver det. Vi kan fortfarande utläsa av resultatet att eleverna känner att de har en mindre inverkan på arbetssätt och innehåll. Här ligger Almekärrsskolans elever på samma nivå som Lerum och övriga GR. När det gäller området som berör rättvisa så ökar resultaten markant från året innan och är mer tillbaka på de nivåer som vi sett innan. Här kan vi tänka att både arbetet inom likabehandling och det formativa arbetet gett resultat. Inkluderingsarbetet är också en viktig del i detta och att vi alla är olika och behöver olika saker i skolan. 24

25 Jämförelse frågeområden per kön 2018 Totalt Flicka Pojke Veta vad som krävs Stimulans Tillit till elevens förmåga Anpassning efter elevens behov Utmaningar Argumentation och kritiskt tänkande Grundläggande värden i skolan Delaktighet och inflytande Ordningsregler Studiero Trygghet Förhindra kränkningar Elevhälsa Nöjdhet Flickorna är lite mer nöjda än pojkarna när vi tittar på jämförelse frågeområden per kön. Området tillit till elevens förmåga tillsammans med elevhälsans arbete ligger flickorna en bra bit över pojkarna. När det gäller trygghet så ligger flickorna betydande under pojkarna. Vad står skillnaden för när det gäller trygghet? Finns det orsaker och verkan inom gruppen flickor eller står skillnaden i att orsaker och verkan råder mellan pojk- och flickgruppen? Vi kan se att vi har haft en mindre grupp pojkar där gruppklimatet har varit tufft och där elevhälsan har varit inne och arbetat i olika omgångar. Vi har också arbetat med kränkningar på sociala medier framförallt inom flickgruppen och vi har haft kännedom att det förekommit sådana under perioder vilket med all sannolikhet påverkat flickornas trygghet. Vi tänker också att elevhälsans arbete på gruppnivå skulle ha en påverkansfaktor på frågan om elevhälsa, men det kan vi inte utläsa i resultaten. 25

26 Jämförelse frågeområden klasser 2017 Det område som ligger något lägre än övriga områden är stimulans liksom vi såg i resultaten för åk 2. Almekärrsskolan skiljer sig inte från Lerum respektive GR, utan ligger till och med lite högre. Det är tre områden som ligger högt Veta vad som krävs, Tillit till elevens förmåga och Anpassning efter elevens behov. Utifrån fokus på det formativa arbetet och elevhälsans arbete kring anpassningar och med att ge stöd till lärarna när det gäller lärmiljön och arbete kring elever i behov av särskilt stöd, så kan vi ana att arbetet gett utslag. Å andra sidan skiljer sig inte Almekärrsskolan nämnvärt från Lerum i övrigt och GR, utan detta är områden som skolorna generellt är bra på och som har stort fokus i arbetet. 2.3 Frånvaro Årskurs % andel frånvaro Lerum Andel elever med mer än 15 % frånvaro Lerum Årskurs % andel frånvaro Lerum Andel elever med mer än 15 % frånvaro Lerum Årskurs % andel frånvaro Lerum Andel elever med mer än 15 % frånvaro 1 6% 7% 6% 6% 1 6% 6% 5% 4% 1 6% 7% 0% 5% 2 7% 7% 3% 5% 2 6% 6% 3% 5% 2 7% 6% 0% 5% 3 6% 7% 6% 5% 3 6% 6% 7% 5% 3 6% 6% 4% 3% 4 7% 8% 3% 9% 4 6% 6% 4% 6% 4 6% 6% 4% 5% 5 7% 8% 7% 8% 5 7% 7% 7% 8% 5 7% 7% 3% 8% Alla elever 7% 7% 5% 7% Alla elever 6% 6% 5% 5% Alla elever 6% 6% 3% 5% Den generella frånvaron på skolan ligger i paritet med kommunen i stort. När det gäller andel elever med mer än 15 % frånvaro så ligger vi något under Lerum i stort. Här ser vi att åk 3 ligger något över Lerum dock. När det gäller den frånvaron så kan vi se att den rör enskilda elever som av olika skäl varit frånvarande längre perioder från undervisningen. Vi har haft en tydlig struktur med arbetet med frånvaro där klasslärare och i vissa fall även skolsköterska, kurator och rektor som har följt upp frånvaron. Troligen har detta påverkat att närvaron inte blivit högre än vad den redan är. Vi har många elever som söker ledigt och här har vi blivit mycket hårdare med att bevilja ledighet. Lerum 26

27 2.4 Förskoleklassen Arbetet i förskoleklass har under läsåret 2017/2018 bl.a. inneburit att hitta nya strukturer för samarbete i och med den nya organisationen. Vi har pratat mycket om att skapa likvärdighet och att skapa en samsyn kring innehåll och form. Samtidigt är det viktigt att utgå från de olika gruppernas behov och att övergången mellan förskola och skola blir just en övergång med fokus på att förbereda inför fortsatt skolgång. Inom språk och kommunikation har arbetet tagit sin utgångspunkt i Bornholmsmodellen. Huvudsyftet med Bornholmsmodellen är att stärka den språkliga medvetenheten med betoning på den fonologiska medvetenheten, innan de börjar med läsinlärning. Modellen bygger på språkliga lekar och följer en viss struktur. Utifrån Bornholmsmodellen får vi också ett bra underlag för planeringen inför åk 1. Genom högläsning, preskrivning och språklekar förbereds eleverna för att läsa och skriva. Tillsammans med matematik, skapande arbete bild, musik och drama fysisk aktivitet och temaarbeten inom natur och samhälle bildar arbetet en helhet. Förskoleklassen balanserar dagligen arbetet med att utmana och utveckla elevernas förmågor med lek i en miljö som stimulerar till nya upptäckter. Den fria leken har naturligtvis en plats utifrån den iordningställda miljön och omfattar t.ex. rollek, bygg- och konstruktionslek, skapande lek och fysisk aktivitet i form av t.ex. bollekar och motorikbana. Arbetet dokumenteras dels i den individuella utvecklingsplanen synligt för elever och föräldrar, dels på väggarna i klassrummen, i bloggen på Unikum, i elevernas pärmar och i arbetslagets utvärderingar. Vi ser att övervägande del av eleverna är läs-och skrivförberedda och har en grundläggande matematisk uppfattning i slutet av förskoleklassen. Vi ser i slutet av förskoleklassen att arbetssätt och betoning av innehåll skiljer sig något mellan de tre grupperna. Arbetet med att skapa en likvärdighet och en samsyn behöver fortgå. Vi behöver också ha ett större kunskapsfokus när det gäller verksamheten i förskoleklass och knyta ihop arbetet i förskoleklass med arbetet i åk Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten GR-enkätens resultat på frågorna om fritidshemmet Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs Skolenh Skolenh Skolenh 1 Jag trivs på fritids Jag kan påverka vad vi gör på fritids Det finns platser som jag kan gå till om jag vill ha lugn och ro Jag lär mig saker på fritids I.U I.U I.U

28 Jag trivs på fritids Eleverna i åk 1 trivs mycket bra på fritidshemmet och sett över tid så är det så det brukar se ut. När det gäller åk 2 och 3 så ligger siffran något lägre. Inför läsåret så genomförde vi en omorganisation vilket medför att eleverna i åk 2 och 3 gick in i en ny form på fritidshemmet. Några grupper fick byta lokaler och lärare och en hel del var nytt inför läsåret 2017/2018. Jag kan påverka vad vi gör på fritids Delaktighet och inflytande är ett arbetsområde där fritids arbetar mycket genom fritidshemsråd, eget val inom olika temaområden och att erbjuda olika aktiviteter varje dag. Även om det råder en stark struktur så finns det ett val inom strukturen och forum där eleverna själva kan föreslå aktiviteter och uppgifter. Utifrån hur våra lokaler ser ut så behöver vi styra verksamheten mer för att det ska bli en rimlig arbetsmiljö på fritidshemmet för både elever och lärare. Styrningen kan påverka elevernas upplevelse av möjligheten att påverka. Styrningen av aktiviteter sker till stor del utifrån det som lärarna har kartlagt som elevernas intressen och initiativ. Det finns platser som jag kan gå till om jag vill ha lugn och ro Här ser vi att åk 2 ligger mycket lågt. Vi har lite svårt att se vad det är som påverkar detta resultat då lokalerna borde tillgodo se behovet av att kunna dra sig undan och leka i mindre konstellationer eller vila med bok t.ex. När det gäller resultatet i åk 1 och 3 så är det godtagbart. Vi vet att vi har lokaler som inte i alla delar är tillräckligt anpassade. Vi har stora utrymmen i form av studiehallar som är svår att hantera och dela av. Vi saknar mindre utrymmen i vissa delar av skolan, som kan ge eleverna det lugn och den ro de ibland behöver. Jag lär mig saker på fritids Eleverna på fritidshemmet uppfattar i stort att de lär sig saker på fritids. Resultaten känns relevanta i förhållande till de fokusområden vi har arbetet med under läsåret och utifrån verksamhetsbeskrivningen och de pedagogiska planeringarna. Lärande och bedömning har stått i fokus under läsåret. Lärarna på fritidshemmet har arbetat med att utveckla detta med stöd av t.ex. Skolverkets material och Ann S. Philgrens bok Fritidshemmet och skolan Fritidshemmet och LGR 11 kap. 4 Fritidshemmen har fortsatt under läsåret gått igenom verksamhetsbeskrivning och pedagogiska planeringar i förhållande till Lgr 11 och kap. 4. I de delar de ser att det har funnits behov har dokumenten uppdaterats. Det har varit viktigt att titta på det vi gör i förhållande till mål och syfte i läroplanen och vilka förmågor som eleverna ska utveckla. Vi ser att mycket av det vi gör är i linje med det som läroplanen uttrycker att vi ska göra, men det behöver formaliseras. I planeringen utgår pedagogerna från syftet och det centrala innehållet. Målet är att planeringen ska synliggöras för elever och föräldrar. I flera delar har eleverna involverats och tillsammans utvärderas arbetet och eleverna har möjlighet att påverka det fortsatta arbetet. Här behöver vi systematisera arbetet och utveckla en struktur för dokumentationen. Vi ser att det finns ett stort fokus på det skapande arbetet och de estetiska uttrycksformerna, liksom rörelse och utomhusvistelse. Då arbetet är arbetslagsstyrt så planerar lärarna i fritidshemmet och lärarna i den obligatoriska grundskolan det övergripande arbetet tillsammans. Arbetet dokumenteras i 28

29 verksamhetsplanen och följs upp regelbundet. Här utgår arbetet från de gemensamma fokusområdena. Vi ser att demokratiarbetet, värdegrund, arbetet med relationer och hela dagen-perspektivet har en stor genomslagskraft när det gäller det gemensamma arbetet. Synen på eleven och synen på gruppen känns i stora delar samma om vi tittar utifrån ett arbetslagsperspektiv. Det har varit stort fokus med att stärka relationerna mellan eleverna i de olika klasserna. Vid läsårets slut ser vi stor skillnad i flera arbetslag hur eleverna leker och umgås med varandra. Vi ser att relationerna har vidgats. Enkla åtgärder som att blanda elever från alla tre klasser i kapprummen har gjort stor skillnad. Resultaten på fritidshemmet är inte helt enkla att följa upp. Dokumentationen brister när det kommer till den specifika uppföljningen av fritidshemmet. Här måste vi ta ett omtag. Vi behöver titta på hur den pedagogiska planeringen ser ut och hur den kan följas upp. Nuläge, planering, utvärdering, analys och nyläge måste bli mycket tydligare inom fritidshemmets verksamhet Barnkonsekvensanalyser i fritidshemmet Arbetet på fritidshemmet utgår från elevernas delaktighet. Utifrån elevgruppens sammansättning och förutsättningar organiserar vi lärmiljön och verksamheten kring eleverna. Eleverna har på fritidshemsråd möjlighet att uttrycka önskemål kring aktiviteter och innehåll utifrån de övergripande områdena. Pedagoger skapar förutsättningar för genomförandet och inom genomförandet finns det möjligheter för eleverna att välja. Då förändringar i verksamheten måste göras utifrån rådande förutsättningar görs detta utifrån elevens bästa och den bedömning rektor gör tillsammans med pedagogerna och eventuellt elevhälsan. 2.6 Synpunkter och klagomål Vi har i början på höstterminen tagit emot synpunkter på organisationen då vårdnadshavare efter tre veckor in på terminen upplevde att organisationen inte fungerade och att vi omgående skulle organisera tillbaka oss till tidigare organisation. De klagomål som inkommit har handlat om resurser och tillgången på resurser. Vårdnadshavare har upplevt att enskild elev eller grupper inte har fått tillräckligt med stöd och att personaltätheten inte är tillräcklig och att skolan på så sätt brister i omsorg. Vårdnadshavare har också hört av sig vid personals långtidssjukskrivning och uttryckt oro och visst missnöje med att vikarie arbetar i gruppen. I samband med information inför åk 4 och att vi då valde att bryta upp de tre befintliga grupperna och göra tre nya så inkom flera vårdnadshavare med synpunkter. De rörde gruppsammansättningen, tidpunkten för information, framförhållningen och föräldrars medverkan i processen. 29

30 3 Strategisk del 3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2017 års kvalitetsrapport Utifrån de beslutade fokusområdena så har arbetslagen upprättat verksamhetsplaner för och formulerat mål för arbetet. Verksamhetsplanerna har sedan legat till grund för den uppföljning som arbetslaget gjort kontinuerligt under läsåret. Uppföljningen har bestått av utvärdering, analys och planering utifrån ett nyläge av det fortsatta arbetet. Vi ser att analys fortfarande är svårt och något som vi kommer att fortsätta att arbeta med. Arbetet i arbetslagen har fokuserat områdena inkludering, bedömning för lärande formativ bedömning, IKT och ämnesutveckling. Det övergripande målet har hela tiden varit att höja resultaten och utveckla eleverna så långt som möjligt i förhållande till kunskapsmålen. Förstelärarna har drivit arbetet kring bedömning för lärande formativ bedömning på pedagogiska möten tillsammans med alla lärare F-5. Arbetet har fokuserat lärande matriser och pedagogisk dokumentation hur utformar vi underlag för bedömning och utifrån detta diskuterat de olika ämnenas progression och hur vi synliggör elevernas utveckling för eleverna själva och deras vårdnadshavare. Elevhälsan och det specialpedagogiska teamet har under läsåret arbetet med extra anpassningar och hur vi dokumenterar och arbetar med dessa. Arbetet har även innefattat lärmiljön och hur vi gör den tillgänglig för alla elever. Elevhälsan har regelbundet mött arbetslagen för handledning och vi kan se att vi mer och mer befinner oss i diskussioner kring förebyggande arbete och mindre i akut åtgärdande. Elevhälsan har även mött enskilda pedagoger rörande individ och grupp för att på så sätt utgöra ett stöd och i vissa delar varit närvarande i klassrummet för att tillsammans med läraren implementera anpassningar och metoder kring individ och grupp. På gemensamma personalmöten i samband med APT har vi arbetet med både värdegrund, bemötande och förhållningssätt. Vi har läst en bok Den seende läraren av Oscar Öquist (2013) som vi sedan diskuterat och bearbetat tillsammans. Boken behandlar det 30

31 systemteoretiska perspektivet som vi ser ligger till grund för vårt värdegrundsarbete. Vi har också påbörjat ett arbete hur vi dokumenterar systematiskt kring vårt Likabehandlingsarbete på Unikum. På studiedagarna under läsåret har vi arbetat inom strukturen för det systematiska kvalitetsarbetet. Vi har dragit upp målsättningar och pratat om elevers lärande, det kollegiala lärandet och diskuterat och reflekterat kring resultat. För oss rektorer har det varit viktigt att förtydliga i vilken riktning vi vill gå: Få skolan att kännas som en enhet där vi-känslan stärks och vi tillsammans hjälper och utmanar varandra att ständigt bli bättre Utveckla en skola med autonoma arbetslag som blir duktiga på att analysera sin egen verksamhet och dess resultat som sedan får ligga till grund för fortsatt planering Utveckla arbetsmetoder som gör att alla barn har en tillhörighet till gruppen och att arbetslaget ses som en helhet där alla barn är allas ansvar Ha en skola som har en budget i balans, både för organisationens eget lugn och för att vi ska kunna hantera oförutsedda förändringar Arbeta fram en gemensam elevsyn där förhållningssätt och bemötande inte skiljer sig åt beroende på vem man möter Fortsätta ha fokus på huvuduppdraget (undervisning) kring vad ska läras, hur får vi med elevernas tankar och idéer samt hur bedömer vi kvalitativt Höja våra studieresultat ytterligare då vi ser att förutsättningarna för detta finns Utifrån elevernas lärande och framgångsfaktorer för undervisning och skola så presenterade vi James Nottinghams tankar och The Learning Pit. Vi har diskuterat om att utmana både våra elever i deras lärande men också varandra. Diskussionerna har handlat om hur vi utformar vår undervisning, följer upp undervisningen och hur vi planerar det fortsatta arbetet utifrån det vi vet om vår undervisning och elevernas lärande. 31

32 Slutligen har vi under den senare delen av vårterminen omprövat och tagit fram ett nytt årshjul när det gäller dokumentationen på Unikum och elevens individuella utvecklingsplan. För att arbetet ska ha betoningen på det formativa och framåtsyftande kommer utvecklingssamtalen ligga i starten på varje termin. För att elever och föräldrar ska kunna ta del av och få insyn i arbetet kring bedömning, ska läraren kontinuerligt lägga in underlag som bedömningen sedan grundar sig på. Vi har på studiedag och pedagogiska möten arbetet med året på Unikum och initierat arbetet handfast och praktiskt. 3.2 Strategier för 2018 Under läsåret 2017/2018 påbörjades ett samarbete inom Södra Lerum som vi benämner HAR Hulan-Almekärr-Rydsberg. Inom detta forum har vi dragit upp mål och riktlinjer för ett samarbete när det gäller underlag för bedömd kunskap, uppdelning av centralt innehåll, samsyn kring mer än förväntade kunskaper samt ett samarbete förstelärarna emellan. Då detta arbete mer eller mindre bara är initierat kommer det att fortgår under läsåret 32