Projektbenämning: Gateway to the sustainable city/portal till den hållbara staden. Projekt P51

Transkript

1 Organisationsnummer Boverket nr Vårt dnr AM/2010/ Projektbenämning: Gateway to the sustainable city/portal till den hållbara staden. Projekt P51 Inledning Inledningsvis är det viktigt att understryka att Arkitekturmuseets projekt syftar till att systematiskt samla kunskap och förmedla samma kunskap till olika branscher, en intresserad allmänhet, forskare m.fl. Således är det vanskligt att i denna ansökan ange exempelvis klimatmål då portalen vilar på kunskap som tagits fram hos andra parter. Men genom en systematisk insamling och förmedling av kunskap så är det vår mening att portalen och den fysiska mötesplatsen (vi återkommer till den nedan) sammantaget kommer att bidra till att snabba på de positiva processerna, så att viktiga projekt, goda exempel och angelägna forskningsresultat når ut och kommer till användning. Detta kan ge en positiv effekt på exempelvis just klimatmålen. Vi tänker också att den samverkan med forskare som vi får i projektet genom KTH, Formas m.fl. kan bidra till att ta fram analyser av den typ av effekter Boverket efterlyser. Forskningsanknytningen kan dessutom göra att även andra DHS-projekt kan ha potential att leva vidare genom vidare samarbeten (t.ex. inom ramen för ett EU-FP7 projekt). Arkitekturmuseet skulle då kunna fungera som en effektiv förmedlare av kunskap och information - med portalen som ett sammanhållande kitt. Samtidigt ska portalen med kringaktiviteter och i symbios med den fysiska mötesplatsen förhoppningsvis bidra till att skapa nya möten över disciplingränserna. Därmed kan den tjäna som en plattform också för utvecklingen av ny kunskap. Vidare är givetvis frågan om delaktighet och demokratisering av bygg- och planprocesserna central. Hur vi avser utveckla dessa frågeställningar i och genom portalen återkommer vi till nedan. Kommentarer till Boverkets generella synpunkter 1. Obalans i beskrivningen mellan vad som ska göras i projektet och de långsiktiga resultaten Boverket ger generellt synpunkten att flera ansökningar beskriver de tänkta resultaten ingående, men lämnar mindre information om vad medlen man söker ska användas till. Arkitekturmuseet gör en övergripande beskrivning av mål och syfte med sin ansökan, men har inte lämnat en redogörelse för hur detta ska uppnås med hjälp av DHS medel. Vi har därför förståelse för Boverkets invändning och vill kommentera på följande sätt:

2 De medel vi söker ska i första hand användas för uppbyggnaden och utvecklingen av en digital portal för information och diskussion om hållbar stadsutveckling. Till vår hjälp avser vi att anlita en webb- och kommunikationsbyrå. Medlen vi söker ska i första hand täcka kostnaderna för en sådan byrå och deras arbete under projekttidens gång. Den medfinansiering vi beräknar (se budgetbilaga!) ska täcka de insatser som i övrigt krävs för projektets genomförande och som beskrivs nedan. Planeringen för den långsiktiga finansieringen återkommer vi också till nedan. För att vårt projekt ska fungera kommer vi att tillsätta en styrgrupp med representanter för våra närmsta samarbetsparter. Styrgruppen kommer att fatta vissa övergripande beslut, förmedla nödvändig information och lämna bidrag till portalen från sina respektive arbetsplatser. För ytterligare kunskapsinhämtning kommer vi att tillsätta en bredare sammansatt referensgrupp, med personer från olika delar av samhället. Till detta kommer också seminarieverksamhet, debattforum och liknande, som kommer att bidra med diskussion och inhämtning av kunskap och material till portalen. På samma sätt blir dessa lämpliga tillfällen för spridning av information om portalen. Projektets uppbyggnad kan summariskt beskrivas stegvis som följer. Steg 1: Skapande av ovan nämnda grupper samt inhämtning av material. Kostnaden för detta står Arkitekturmuseet samt dess samarbetsparter för, vilket är en del av medfinansieringen. Steg 1 kan initieras så snart positivt besked om ansökan lämnats. Detta innebär också att insamling av material till den kommande portalen kan påbörjas med omedelbar verkan. Det kompletterande arbete som Arkitekturmuseet tänker sig i enlighet med ansökan, genom uppdraget att vara ett forum för diskussion om bl.a. hållbar stadsutveckling, fortgår dessutom kontinuerligt, oavsett utfall av ansökan. Det arbete som bedrivs i gruppen av myndigheter som har regeringsuppdrag att arbeta långsiktigt med hållbar samhällsutveckling bidrar självfallet också. Portalen skulle kunna fungera som det naturliga forumet för att sprida information om och för att fortsatt följa upp det arbete som bedrivits inom den myndighetsgemensamma gruppen. Steg 2: Upphandling och val av webb- och kommunikationsbyrå, med stöd av styrgruppen. Processerna för upphandlingen kan påbörjas tidigast runt årsskiftet och förhoppningsvis vara klart i mars Steg 3: Anlitande av webb- och kommunikationsbyrå för skapande av portal. Kostnaden för byråns/konsulternas tjänster beräknas till kronor det första året 1, kronor det andra året (halvår). Arbetet bör kunna påbörjas under våren Steg 4: Drift och förvaltning av portalen. Efter uppbyggnadsfasen på drygt ett år (med start under våren 2011 och fortsättning under första halvåret av 2012) beräknar Arkitekturmuseet kostnaderna för detta enligt beskrivning nedan, avsnitt 7. Det innehållsliga arbetet beskrivs nedan i de olika delavsnitten.

3 2. Förmedling och användning av resultaten Boverket kommenterar att ansökningarna till DHS generellt brister när det gäller möjligheter att sprida resultat och erfarenheter. Vi menar att vår portal kan vara just det verktyg som idag saknas. Dels för att sinsemellan förmedla kunskap om de olika projekten som får bidrag, men också för att kunna informera och föra en dialog med andra intressenter och med en intresserad allmänhet. Vår portal har också möjligheten att fortsätta och vidareutveckla delar av det informativa arbete DHS själv har utfört. Genom portalen skulle Arkitekturmuseet ha kapacitet att komplettera DHS: vi kan nå delvis andra skikt av samhället, genom vårt uppdrag att vara en myndighet med uppgift att nå även icke professionella, t.ex. barn och unga, samt genom vår erfarenhet och kompetens inom förmedling. Att vi kan samarbeta med KTH ger möjligheter att utveckla portalen i nära samarbete med både KTH:s Skola för Arkitektur och Samhällsbyggnad (ABE), via Stadsbyggnadsakademin och via de två interna arenor för samordning av forskare inom hållbar stads- och bebyggelseutveckling som nu är under uppbyggnad. Detta ger oss värdefulla förmedlings- och fördjupningsmöjligheter. Genom KTH kan vi, våra övriga samarbetsparter samt övriga av DHS bidragsmottagare även eventuellt utveckla möjligheter att delta i seminarier/undervisning vid KTH:s (ABE) kurser. För att fördjupa analysen kan möjligen också vissa FoU-projekt kopplas på. Att just Arkitekturmuseet, med sin publika verksamhet, står som projektägare blir en garant för att förmedling till breda grupper av mottagare kommer att vara huvudfokus. Det finns idag en rad webbsidor som belyser olika aspekter av hållbar stadsutveckling (genom olika professionella nätverk t.ex.), men ingen som har den bredd eller det publika tilltal vi tänker oss. Inte heller kan vi se att det idag finns någon webbplats med detta innehåll som har både ett tydligt nationellt och ett internationellt perspektiv, vilket vi har för avsikt att ha. Hos vår portal finns möjligheten att samla olika initiativ under ett och samma tak, vilket underlättar informationssökning och liknande för användare. Vår målsättning är att omfatta hela landet, men att även kunna belysa internationella exempel. Portalen ska kunna fungera som inspiration och fungera för gemensamt samtal mellan t.ex. olika regioner, också i andra länder. Genom att ha nationellt fokus men med internationella aspekter kan portalen även nyttjas för att skapa uppmärksamhet för svensk stadsplanering, arkitektur, design, miljölösningar och innovation för ett hållbart samhälle även i andra länder. Detta kan ske på ett sätt som skulle kunna leda till ökade exportmöjligheter för svenska enskilda professionella och för företag (jfr t.ex. Copenhagen X). Portalen kommer att få sin spridning genom bred samverkan med andra myndigheter och aktörer (se nedan). Därtill med övriga bidragsmottagare hos DHS, samt genom de normala kanaler vi har som museum och myndighet - dels inom berörda branscher och sektorer, dels med högskolor och universitet samt med den intresserade allmänheten. Vi kommer dessutom att arbeta aktivt i vårt publikarbete (mediekontakter, programverksamhet, uppsökande verksamhet m.m.) med att marknadsföra den nya portalen och dess innehåll. Den byrå vi använder kommer också att få i uppdrag att bidra till ytterligare förmedlingsverktyg samt att inrätta de bästa sökvägarna, så att portalen snabbt kommer upp för olika sökord som kan kopplas till sidan.

4 3. Uppgifter om den totala finansieringen av projektet Boverket efterlyser tydligare skrivningar om total finansiering hos många av ansökningarna. Arkitekturmuseet har sedan det stod klart att vår ansökan bedömts vara tillräckligt intressant för att gå vidare för ytterligare prövning, bättre undersökt möjligheterna till samfinansiering. Samfinansiering från våra samarbetsparter innebär i huvudsak att kunna bidra med arbetstid t.ex. att ingå i styr- eller referensgrupp för projektet samt att kunna bidra med information/material. Se bifogad budgetbilaga för fullständig redogörelse. 4. Samverkan samt Medborgarnas deltagande och inflytande Boverket saknar generellt tydliga samverkansbeskrivningar av samverkan mellan offentlig och privat sektor. Vidare kommenterar Boverket brister i beskrivningar över hur medborgarna ska få inflytande över projekten. Här vill vi också kommentera hur vi planerar vår samverkan i stort. En portal av den typen som skisseras i ansökan saknas i dagsläget, särskilt som vi också avser koppla portalens innehåll till annan informations- och diskussionsverksamhet. Flera intressenter har därför förklarat sig vilja ingå i ett samarbete kring portalen. Dessa är i dagsläget (i bokstavsordning): Arkus, Formas, Kungl. Tekniska högskolan/inst. för samhällsbyggnad, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sveriges Arkitekter samt Statens konstråd Vi hoppas därtill kunna knyta fler samarbetsparter till oss under arbetets gång, däribland fler universitet och högskolor samt vissa kommuner och företag. Samarbete även med viktiga nätverk inom forskning, förmedling och administration, som t.ex. Mistra Urban Futures i Göteborg, Eurocities svenska nod och Mångkulturellt centrum i Botkyrka/European Urban Network planeras att utvecklas, när vi vet att portalen kan bli verklighet. Det gäller också samarbete med andra museer och centrumbildningar inom området i Sverige och internationellt. Självfallet ser vi också framför oss även ett innehållsligt samarbete med DHS, under dess verksamhetsperiod. Även Symbiocity är en självklar part vi på sikt vill närma oss för samarbete. Vi ser att vi skulle kunna vara ett värdefullt komplement till Symbiocity, där vi kan bidra med delvis andra värden och ett starkare socialt fokus. Vi har för avsikt att överlag kunna visa på nya exempel, ny kunskap och nya, yngre initiativ inom hållbarhetsområdet. För oss innebär hållbarhet och hålbar utveckling en form av holistiskt tänkande, där kvalitetsaspekter och kritiskt tänkande med människan i centrum är starka hållpunkter. Miljöperspektivet är grundläggande, men inte allenarådande. För oss måste en tydlig humanistisk och social ansats också läggas till. Det finns många exempel i Sverige och internationellt på hur nya angreppssätt också kan ge nya metoder och resultat. Ett forum för denna form av nyskapande och tvärsektoriella tolkning av hållbarhetsbegreppet saknar vi som sagt i dag. Ett svenskt exempel på hur stadsutvecklingsfrågor hanteras på ett nytt sätt är New Beauty Council, som vi också gärna skulle vilja se någon form av samarbete med när vi kommit igång.

5 När det gäller efterfrågad koppling till privat sektor, bör vi genom bl.a. Sveriges Arkitekter nå för portalens innehåll viktiga delar av näringslivet. Vi vill också längre fram i processen, när portalen finns på plats kunna utveckla ett närmare samarbete med olika företag som är intresserade av att synas på webbplatsen och av att delta i andra aktiviteter kopplat till portalen. Samverkan ska i första hand innebära att bidra med information och/eller rent material till webbplatsen. Ett närmare samarbete innebär att också ingå i den styrrespektive referensgrupp som kommer att vara stommen för bidrag till portalens innehåll. Den verksamhet som kommer att knytas till portalen blir en huvudsaklig uppgift för Arkitekturmuseet att hantera, men också ett sätt att fördjupa samarbeten. Boverket efterfrågar även en plan för hur medborgarnas inflytande och möjligheter till deltagande kommer att tas om hand. Portalen kommer självklart att ha interaktiva element samt kontinuerliga användarundersökningar. Vidare kommer vi att knyta till oss medborgarrepresentanter (t.ex. ur oavhängiga intressegrupper, boendeorganisationer, fysiska och digitala s.k. communities, studenter och liknande), inte minst genom den referensgrupp vi planerar för. På så vis hoppas vi få bra insyn och återkoppling från tänkta och faktiska användare av portalen. Genom vår kringverksamhet seminarier, debatter, utställningar, work shops, pedagogisk verksamhet etc. får vi också tillfälle att direkt nå en publik och inhämta synpunkter. 5. Den sociala dimensionen behöver utvecklas vidare samt Utveckla hur projekten kommer att påverka människors hälsa Boverket uppmärksammar att flera ansökningar inte tillräckligt beskrivit hur de sociala aspekterna och då sårskilt påverkan på folkhälsan ska lyftas i projekten. Vår portal ska ha en inriktning som omfattar olika dimensioner av hållbar utveckling. Det gäller inte minst de sociala aspekterna, som också är i huvudfokus för det särskilda regeringsuppdrag Arkitekturmuseet f.n. har att hantera tillsammans med tre andra myndigheter. Med ett informativt grunduppdrag är Arkitekturmuseet väl medvetet om och arbetar efter ett starkt medborgarperspektiv. Det kommer också att genomsyra arbetet med portalen. Innehållsligt kommer detta att innebära att vi särskilt vill lyfta fram goda exempel på planering och utförande med medborgarnas behov och möjligheter i centrum. Det kan t.ex. gälla demokratiska perspektiv som medborgardialog, medinflytande, självbestämmande i bostadsområden, privata och kooperativa initiativ till grönare närmiljö, naturskydd och liknande. I portalen skulle inte minst just projekt som påverkat folkhälsan positivt kunna lyftas fram. Metodmässigt kommer vi att ha starkt fokus på hur allmänheten kan använda vår portal. Detta beskrivs mer ovan, bl.a. i stycke 2 och 4. Specifika synpunkter för Arkitekturmuseets ansökan

6 6. Ett fungerande forum för dialog mellan olika intressenter I de specifika synpunkterna för Arkitekturmuseets ansökan påpekar Boverket bl.a. att det forum för dialog som beskrivs i den ursprungliga ansökan behöver utvecklas. Ovan har vi beskrivit på olika sätt hur portalen ska kopplas till annan verksamhet, seminarier, work shops av olika slag etc., och på så vis stå för ökad dialog mellan olika intressenter. Att bygga ett gemensamt och fungerande forum för dialog om frågor för hållbar samhällsutveckling, arkitekturens och designens roll i samhället och dess koppling till samhällsplanering ingår i vår myndighets nya huvuduppdrag. Vi ska vara en mötesplats samt stå för ökad information och kunskap inom vårt område, enligt vår instruktion. Det arbete vi utför för detta grunduppdrag kommer därför att på ett självklart vis kunna kopplas till portalen. På så vis kan både Arkitekturmuseets arbete med sitt nya uppdrag och portalen utvecklas i en positiv riktning samtidigt. Arkitekturmuseet har med stöd i de samarbeten portalen innebär möjlighet att vara en motor inom debatt, diskussion och information. Det kan ske dels genom att vi är en objektiv aktör utan egna mer specifika myndighetsuppdrag, annat än de rent informativa. Dels genom att vi har erfarenhet, kompetens, resurser och fysiskt utrymme att arrangera aktiviteter för och med både fackrepresentanter och allmänheten. Genom vårt uppdrag att nationellt verka för ökad information och kunskap om arkitekturens och formens roll i samhället är vi heller inte bundna till en plats, dvs. museibyggnaden på Skeppsholmen. Vi har möjlighet att vidareutveckla våra samarbeten och arrangera aktiviteter också på annan plats i landet. Genom portalen skulle vi få större styrka och incitament till att kunna göra detta. Långsiktigheten i projektet stärks av att vi har detta grunduppdrag portalen ska ses som en kompletterande del av det. Portalen vore även ett bra verktyg för information om det arbete som sedan 2009 pågått för hållbar stadsutveckling i samarbete mellan Arkitekturmuseet, Boverket, Formas och Riksantikvarieämbetet. Det gäller också det myndighetsgemensamma arbete som pågår för gestaltning av det offentliga rummet där Statens konstråd är huvudaktör. I uppdraget att smälta samman arkitektur, kulturmiljö, stadsplanering och konst är inte minst en tvärgående dialog och ett tydligt medborgarperspektiv av största vikt. Genom portalen finns möjligheter att även fortsatt, efter dessa båda uppdrags slutdatum, bedriva och utveckla det gemensamma arbete som gjorts i dessa samarbetsuppdrag. Överlag finner vi att våra redan nu mycket starka samarbetsparter med deras sinsemellan mycket olika uppdrag borgar för intressanta kommande samtal, där olika ämnesområden verkligen får plats. Med uppdragsämnen som konst i offentlig miljö, biologisk mångfald och klimat, kulturarv, arkitektur och samhällsbyggnad m.m. och en lika bred uppsättning av arbetssätt, metoder och förhållningssätt - skapas en önskad bredd. Bara genom att sammanföra dessa olika partners når vi fördjupad dialog mellan olika intressenter. 6. Uppföljning av projektet avseende kvalitet I sin kommentar vill Boverket se tydligare uttalat hur vi avser följa upp projektet kvalitativt. I den ursprungliga ansökan pekar Arkitekturmuseet på vissa kvantitativa

7 mätvärden för utvärdering av portalen. I första hand handlar det om antalet unika besökare, aktivitet och interaktivitet m.m. Vidare anges även användarundersökningar som en väg för bedömning och uppföljning av resultatet. Boverket menar dock i sitt yttrande att uppföljningen avseende kvalitet är svag. Självfallet kommer löpande utvärderingar att göras, precis som all verksamhet på Arkitekturmuseet utvärderas ur kvalitativa aspekter. Men det är allom bekant att kvalitetsuppföljningar kan vara komplicerade genom den subjektiva vaghet begreppet kvalitet i sig står för. En god värdemätare avseende kvalitet i det här fallet, vore enligt vår bedömning, att det gick att spåra hur kunskap om exempelvis goda exempel hämtad från portalen kommer till praktiskt användning hos andra aktörer. Ett viktigt instrument för denna form av kvalitetsuppföljning är användarundersökningar/enkäter. Det är metoder som används flitigt på olika webbplatser, där användarna ges möjlighet att svara på frågor kring exempelvis användarvänlighet, relevans och nyttjandegrad. Liknande typer av användarundersökningar är också möjliga att utföra under de evenemang vi avser utföra, kopplade till portalen och dess innehåll. En annan tänkbar metod är att tillkalla särskilda fokusgrupper, digitalt eller personligen, för djupare analyser. Vi bedömer dessutom att vår referensgrupp kan stå för en viktig del av kvalitetsuppföljningen. Referensgruppen kommer att vara sammansatt så att den står för olika kompetenser samt ha en bredd och obundenhet som gör att dess bedömningar har hög trovärdighet. Se gärna vidare under avsnitt 4 för ytterligare resonemang. 7. Hur ska portalen leva vidare efter projektet samt långsiktig finansiering Boverket efterfrågar hur projektet ska leva vidare efter projektmedlen tagit slut, hur den långsiktiga finansieringen ser ut. Under ansökningsarbetet har redan ett antal starka aktörer knutits till projektet. Därtill kommer projekttiden att utnyttjas för att ytterligare partners ska se fördelar i att samarbeta med oss kring portalen. Långsiktigheten bygger därför på att portalen anses vara attraktiv nog. Det som talar för en långsiktighet i genomförande och finansiering är 1) det finns ett uttalat behov från en mängd olika aktörer 2) vi kan koppla den till den fysiska mötesplatsen som museet i sig utgör 3) att detta är kopplat till museets vidgade uppdrag som beskrivs ovan. Det ligger således i uppdraget att arbeta med kunskapsförmedling - där portalen är en möjlighet. En stor del av den långsiktiga finansieringen och driften kommer därför Arkitekturmuseet genom sin normala finansiering att stå för. Stöd av samarbetsparter kommer även fortsatt att behövas, främst genom arbetsinsatser. De stora initialkostnaderna som krävs för att bygga upp en så pass komplicerad och omfattande portal som vi ser framför oss saknas dock helt i utgångsläget därav ansökan. Enkelt beräknat krävs fortsättningsvis (sammanlagt) en heltidstjänst som redaktör och samordnare, utöver den tid och det arbete som olika samarbetspartners lägger in i arbetet med kunskapsinsamling och publicering via portalen. (Den årliga direkta kostnaden beräknar vi till runt kr/årligen.) Därtill tillkommer, som nämnts, den ytterligare arbetstid som personal vid museet och hos samarbetsparterna lägger in.

8 De finansieringsvägar vi närmast ser är 1) anslagsmedel 2) externfinansiering via partners 3) att projektägare som vill att deras goda exempel synliggörs via portalen betalar en summa för den möjligheten. Det sistnämnda har med framgång prövats i andra sammanhang. Den styrgrupp som kommer att tillsättas för projektet kommer att få till uppgift att ta fram en mer detaljerad och långsiktig finansieringsplan, byggd på fortsatt samarbete. De långsiktiga finansieringsvägarna är avhängiga av hur framgångsrik portalen blir och hur bra den tas emot initialt och hur stort värde de olika samarbetsparterna ser i den. Därför har vi självklart för avsikt att göra ett så bra resultat som möjligt under projekttiden, för att ytterligare kunna stärka en långsiktig finansiering och kvalitet. Den långsiktiga finansieringsplanen kommer att beskriva olika typer av samarbetsformer och vilka resurser som kan knytas till dessa. Olika former av samarbeten och konstellationer kommer att skapas genom portalen under hand, enligt vad som skisseras ovan. Dessa kommer att generera olika former av resurser (t.ex. arbetsinsatser, partnerskap, större eller mindre ekonomiska transaktioner etc.) 8. Hur ska ett fungerande forum för dialog skapas och vidmakthållas Arkitekturmuseet beskriver i den ursprungliga ansökan hur ett dialogforum m.m. ska knytas till projektet. Boverket vill ha förtydligat hur detta ska skapas och vidmakthållas. Idag finns få fungerande forum för en seriös dialog mellan exempelvis boende och planerare/byggherrar samt arkitekter. Således ligger det inom ram för eller i anknytning till projektet att också se närmare på, eller bidra till utvecklingen av fungerande metoder för detta. I första hand handlar dialogen främst om den mellan planerare/byggherrar och de boende. Hur kan dialogen börja tidigt i processen och hur kan man övertyga den intresserade allmänheten att dialogen också tas på allvar? Frågan NÄR en dialog kan påbörjas med stöd av portalen hänger delvis på i vilket skede ett projekt tas in i portalen, men även på viljan hos aktörerna att faktiskt föra en dialog, och framförallt, ta den på allvar. En möjlig väg är att det som villkor för att projekt/goda exempel på just medborgardialog ska tas in i portalen krävs att projektägarna också utser en dialogansvarig, som har till uppgift att besvara frågor och föra en tvåvägskommunikation. Detta måste löpande följas upp så att flaskhalsar inte uppstår och dialogen dör. En stor framtidsfråga är just hur arkitekter, planerare och byggherrar bäst kan öka engagemanget bland nyttjarna och andra sociala grupper, i syfte att förbättra relationen mellan dessa aktörer, samtidigt som man erbjuder byggnader av hög kvalitet (kvalitet i meningen hållbar, estetiskt, funktionellt m.m.). Centralt är att dialogen når ut till olika grupper i samhället och grupper som normalt sett inte engagerar sig i bygg- och planeringsfrågor. Detta är frågeställningar som Arkitekturmuseet redan har för avsikt att arbeta vidare med på olika sätt, genom det vidgade uppdrag myndigheten numera har. Museet som mötesplats är ett viktigt forum för en medborgardialog. Redan idag anordnas t.ex. debatter av olika slag, men med portalen som utgångspunkt finns goda förutsättningar att skapa ett än större intresse och deltagande. (Se även ovan, bl.a. i stycke 6.) Arkitekturmuseet i sig som en aktör kan självfallet också agera på andra sätt, som myndighet, och lyfta fram vissa områden och frågor. Att vidga debatten är en sådan fråga som myndigheten planerar att arbeta aktivt för, med eller

9 utan denna portal. Arkitekturmuseet vill skapa mer engagemang och en bred, inbjudande och kontinuerlig dialog i djupare bemärkelse - om arkitektur, stadsplanering och hållbar utveckling. Men självklart skulle portalen ge ett mervärde och vara ett värdefullt instrument för denna ambition, inte minst tack vare det samarbete vi kan bygga upp genom den. En strategi för Arkitekturmuseets fortsatta arbete, där ytterligare former för dialog ingår, kommer att presenteras i höst. Förutom möjligheten att via portalen kommentera och ställa frågor kring specifika projekt avser vi även ha interaktiva inslag, som t.ex. en chatfunktion, med möjlighet att diskutera valda projekt med olika aktörer. Arkitekturmuseet som projektägare har här ett viktigt uppdrag att koordinera och förmedla frågor respektive svar från och till olika aktörer. Som redan nämnts finns få fungerande forum idag. Samtidigt pågår en hel del diskussion, forskning och utredning kring frågor om dialog och delaktighet. Nya metoder är således under utveckling. Det ankommer således på projektet att under projekttiden också fördjupa sig i de senaste rönen för att lyfta olika metoder och se vilka som skulle kunna fungera inom ram för portalen. Våra samarbetsparter har stor kompetens, kunskap, djupa erfarenheter och goda nätverk inom sina respektive fält. Men när det kommer till tvärsektoriellt synsätt och presentation för allmänheten saknas ofta fungerande forum. Vår portal kan vara detta. Det skulle skapa en långsiktig dialog, dels mellan de olika parterna och dels gentemot allmänheten. Ett exempel är KTH och Stadsbyggnadsakademin, vars mål är att fungera som en länk mellan högskolan och övriga samhället när det gäller kunskapsfältet stadsbyggnad. Stadsbyggnadsakademin sysslar dels med öppen utåtriktad verksamhet för att skapa debatt och dels med riktade verksamhet till privat och offentlig sektor för fördjupning inom stadsbyggnadsfrågor. Stadsbyggnadsakademin är i sig ett paraply för redan existerande organisation, varifrån förfrågningar och initiativ koordineras. Genom vår portal och genom det breda samarbete den innebär kan ett ännu större paraply spännas, för koordinering av initiativ, förfrågningar och informationsspridning. En större synlighet och möjligheter till ökade kontaktytor nås genom portalen för alla inblandade, till gagn för oss berörda, andra aktörer och sektorer och för allmänheten.

10 Budgetbilaga Projekt: Gateway to the sustainable city Budget och medfinansiering för perioden till Preliminärt under Intäkter DHS bidrag Arkitekturmuseet 1) Naturvårdsverket 2) Arkus Sveriges Arkitekter RAÄ Formas Statens Konstråd KTH Övriga intäkter 3) Summa: Varav medfinansiering, kr Varav medfinasiering, % 73% 100% 1) Avser arbetsinsatser motsvarande en helårsarbetskraft samt kostnader för särskilda lokaler, administrativt stöd, IT m.m. 2) Kontant medfinansiering samt kostnader för personal 3) Under uppbyggnadsskedet kommer olika branschaktörer att bjudas in för att mot viss ersättning, och efter bedömning av relevans få synliggöra projekt via portalen. Kostnader Webbutvecklare Administration Konferenser (inkl. resor och arvoden) Lönekostnader inkl. avgifter Övriga konsulttjänster Övrigt (t.ex. licenser, översättning..) Summa kostnader: