Innehåll. Nationella självskadeprojektet, Skånenoden. Version

Transkript

1 Version Förslag till Projektplan Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektplanen är utarbetad under oktober 2013 och rör projektets aktiviteter Planen är framtagen efter dialog med många som varit och är engagerade i projektet. Den är ambitiös och ställer krav på deltagande landsting att kraftsamla och bidra med tid och energi för att driva utvecklingsarbetet för vården vidare. Vanligtvis ges ofta längre tid till den utvecklingsprocess som beskrivs men planen bedöms vara realistisk. Genom att de inblandade parterna fokuserar på dessa frågor under 2014 mobiliseras energi som driver arbetet framåt. Beslut om medel för 2014 fattas av regeringen i december men positiva förhandsbesked har getts. Slutrapporten till regeringen skall lämnas oktober Aktiviteter i projektet kan fortsätta ett tag därefter. Förhoppningsvis finns möjlighet till aktivitet även 2015 men det är oklart i dagsläget. Denna version skickas ut till projektets styrgrupp den 15:e oktober inför mötet den 23:e oktober. Den bör ses som en preliminär plan för Skånenoden. För tydlighets skull är vissa delprojekt som det nationella projektet driver utelämnat. Dessa föredras vid styrgruppsmötet den 23:e David Ershammar, Projektledare, from september 2013 Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Innehåll Inledning... 2 Mål... 2 Uppdraget... 3 Strategi... 3 Förebyggande arbete och tidiga insatser... 4 Utvecklingsprogram för bättre specialistpsykiatri... 4 Kunskapsnod... 6 Organisation... 8 Vissa konsekvenser för deltagande landsting... 9 Redovisning och budget Skånenoden Tidsplan... 10

2 Inledning Vård och stöd till personer med självskadebeteende är i stort behov av utveckling. Genom det Nationella självskadeprojektet vill regeringen och Sveriges kommuner och landsting utveckla och samordna kunskap kring unga med risk för, eller med allvarliga självskadebeteenden och skapa ett bättre tidigt omhändertagande genom en struktur som bättre tillgodoser dessa personers behov av vård. Det övergripande målet är således att antalet unga med självskadebeteende ska minska. I den Skånska noden samverkar sju landsting för att stödja sina verksamheter, andra organisationer och individer att verka för dessa mål. Den Skånska noden samverkar nära de andra två kunskapsnoderna, VG-noden och Stockholmsnoden. I denna första version av projektplan presenteras endast plan och aktivitet för Skånenoden trots att flera aktiviteter genomförs i samverkan. Det är på grund av att tydlighet i planering och ambition för den Skånska noden är viktigt i detta skede av projektet. Mål Målet är att utveckla och samordna kunskap kring unga med risk för eller med allvarliga självskadebeteenden och skapa ett bättre tidigt omhändertagande genom en struktur som bättre tillgodoser dessa personers behov av vård. Inriktningsmål i överenskommelsen redovisas i punktform enligt nedan: 1. Det övergripande målet är att antalet unga med självskadebeteende ska minska 2. Ett delmål är att minska inläggningarna av unga i slutenvården och att minska antalet tvångsåtgärder. Dessa är mycket långsiktiga mål och inget som kan förväntas uppnås under projektets tid. Det finns heller inte utvecklade mätmetoder för att mäta. Dessa kan snarare ses som inriktningsmål.

3 Uppdraget Enligt överenskommelsen med SKL, Sveriges kommuner och landsting skall Nationella självskadeprojektet, Skånenoden: Skapa en regional kunskapsnod där den egna regionens resurser inom området och resurser i andra landsting som vill vara delaktiga i aktuell nod länkas samman för att utbyta erfarenheter och skapa ny gemensam kunskap inom området. Skapa och delta i ett nationellt nätverk inom området som inbegriper hela Sverige Samla all den erfarenhet och praxis som finns på lokal nivå dels vad gäller förebyggande insatser, tidiga insatser och insatser för de allra svårast sjuka Skapa strukturer som gör det möjligt att sprida kunskap och ge handledning råd och stöd i enskilda ärenden. Ta fram underlag för jämförande studier vilket kan leda till en bättre uppföljning och utvärdering av vad som ger bra resultat. Utarbeta mätbara mål för projektet som sedan ska följas upp och redovisas i den slutrapport som SKL ska lämna till regeringskansliet (Socialdepartementet) Samverka med andra organisationer Strategi Projektet behöver stödja förändringsprocesser i en rad organisationer och öka kompetens hos flera grupper. Kunskapsunderlaget kring självskadebeteende ökar men den är i får låg grad omsatts i hur samhället bemöter individerna. Projektet vill möjliggöra för fler att använda den kunskap som finns, genom kreativa möten skapa ny kunskap samt erbjuda beslutsfattare en tydlig struktur för stöd till verksamhetsutveckling. Självskadebeteende är utbrett och bara en liten del kommer i kontakt med specialistpsykiatrin. Projektet syftar delvis till att arbeta för ökad kunskap hos allmänhet, individerna själva, deras anhöriga och personer i deras närmaste omgivning. De som tidigt möter individen när de söker hjälp och de som arbetar med behandling när beteendet blivit manifest är en viktig målgrupp. Fokus i projektet är också de som ger vård och stöd till de med svårt självskadebeteende som konsumerar mycket vårdinsatser. Strategin för Skånska noden kan delas in utifrån projektets målsättningar, de processer som nämns i uppdraget och målgrupper som behöver förändras. 1. Färre antal personer som utvecklar självskadebeteende genom bättre förebyggande och tidigt omhändertagande av skola, elevhälsa, primärvård, anhöriga, civilsamhället och individerna själva 2. Bättre specialiserad hjälp genom bättre tidiga insatser, minskat antal inläggningar och mindre tvångsinsatser av specialistpsykiatrin, socialtjänst, behandlingshem 3. Kunskapsnoden - en organisation för kunskapsutveckling och kunskapsstöd verkställer

4 uppdraget att samla och sprida kunskap och erfarenhet, ta fram underlag för uppföljning och struktur för stöd och handledning i enskilda ärenden. I planen redovisas Skånenodens aktiviteter mer ingående. De nationella aktiviteterna som förstås har bäring på nodens arbete nämns bara kort. Och då främst för att visa hur dessa initiativ bryter in för att stödja de ovanstående målsättningarna. Förebyggande arbete och tidiga insatser Projektet behöver stärka sitt fokus på förebyggande och tidigare insatser. En mängd initiativ kring psykisk ohälsa hos unga och speciellt tidiga insatser pågår nationell och regionalt. Strategin är att samverka med, och stödja dessa initiativ samt att kanalisera kunskap om självskadebeteende via dessa kanaler. Fyra primära målgrupper är identifierade. Det är närstående, skola och elevhälsa, primärvård/ första linjen och akut/övrig sjukvård. Att tidigt ge rätt hjälp kan förhindra att destruktiva beteende eskalerar och måendet försämras. På grund av en försening i projektets arbete kommer i första hand Dessa nås under genom att projektet utvecklar: Riktade tryckta och digitala material om självskadebeteende till o skola/elevhälsa o primärvård, övrig somatisk vård o drabbade och närstående Sprider webb-utbildning (Stockholmsnodens Grundutbildning) Medverkan på mötesplatsser och konferenser för målgrupperna. Utvecklar hemsidan Medverkan i de två nationella seminarieserier som planeras med målgrupp skola/elevhälsa respektive primärvård under vt resp ht Samverkan med befintliga initiativ som SKLs projekt Psynk, m.fl Samverkan med, och stöd till SHEDOs projekt Anhörigutbildning och Ego Nova. Utvecklingsprogram för bättre specialistpsykiatri Utgångspunkten för programmet som vänder sig till specialistpsykiatrin och i till viss del vårdgrannar är de kvalitetsindikatorer och övrigt innehåll i Konsensusdokument - Insatser för minskat självskadebeteende som utvecklingsgruppen i Skånenoden arbetat fram under Dessutom utgör projektets målsättningar en utgångspunkt liksom att de lagar, förordningar och ambitionen om god och likvärdig vård som gäller psykiatrisk vård även praktiseras för insatser för personer med självskadebeteende. Stödprogrammet kan delas in i tre delar. Ledningsstöd Ledningsstödet innebär en process med förarbete, workshop och uppföljning där personer i ledningsnivå tillsammans med personer i olika roller i organisationen med kvalitetsdokumentet som underlag identifierar områden i behov av utveckling. Utifrån detta identifieras förbättringsområden och behov av kompetens. Processen ser ut som följer: Gemensam startkonferens för Skånenoden den 23e:e januari 2014 i Lund Förarbete utifrån Kvalitetsdokument på hemmaplan fram till: 1-dags workshop i respektive landsting under våren 2014 Uppföljning 1 halvdag ht 2014.

5 Gemensam uppföljningskonferens för alla sju landsting januari Uppföljning utifrån indikatorer Dokumentet innehåller tio rekommendationer, tio kvalitetsdimensioner som en specialistpsykiatrisk verksamhet bör ha för att möta personer med självskadebeteende på bästa sätt. Den innehåller också uppföljningsbara indikatorer, tecken på att dessa kvaliteter präglar verksamheten. Projektet kommer stödja uppföljningar utifrån dessa indikatorer som är avsedda att långsiktigt stödja verksamheten att utvecklas. Utbildningssatsning 2014 Projektet erbjuder under 2013 ett utbildningsprogram som ska stödja ledning och verksamhet att nå målsättningarna, kvalitativa insatser för personer med självskadebeteende. Ambitionen är att de lokala utbildningsuppläggen löper parallellt med resultatet av ledningarnas arbete. Projektet erbjuder ett program som har en viss flexibilitet beroende på vilket typ verksamhet/målgrupp/personal grupp. Projektet har valt att utveckla ett eget utbildningskoncept. Detta utifrån den forskning, och det kunskapsunderlag som finns och utifrån de behov som expertisen samt projektets utvecklingsgrupp med representanter från nodens landsting. Planen är att rulla ut det brett i alla landsting under 2014 och en bit in i Att möta självskadebeteende Konceptet möter flera yrkesgruppers behov av kompetens. Den kan vändas till både öppenvård, heldygnsvård, men även ges till blandade grupper med anställda från andra huvudmän som socialtjänst, behandlingshem, primärvård. Fokus är att utveckla medarbetarnas bemötande, förhållningsätt, förmåga till validering, färdigheter och förmåga att hantera situationen och sig själva i mötet med personer som självskadar. Frågor om delaktighet tas upp samt en idéverkstad där gruppen jobbar med hur man i praktiken kan förbättra sitt arbete. Övning av färdigheter ingår och genom ett samarbete med SHEDO anlitas och utbildas personer med självskadebeteende som själv medverkar vid delar av utbildningen. Senaste forskning och kliniskt arbete ingår. I utbildningen ingår: 1. Egna förberedelser utifrån Webbutbildning + förberedande frågeställningar 2. Tre heldagar för grupp om max 35 personer. 3. Webb-utbildnings fördjupning, slutenvård eller specialist på hemmaplan. 4. En uppföljningsdag En målsättning kan vara att varje län erbjuder ca 2 sådana utbildningar för 35/grupp per termin med start till våren. Det gör följande: 20 utbildningar vt utbildningsdagar 20 utbildningar ht utbildningsdagar Ett seminarium med Skånenodens utvecklingsgrupp i september 2013 lyfte fram följande som viktigt i denna typ av utbildning: Processinriktad, dvs deltagarna jobbar med sig själva och sin verksamhet.

6 Öva, göra, testa, konkret innehåll som de kan applicera direkt i patientarbete Kunna bedrivas i blandade grupper Fokus på delaktighet, bemötande, förhållningssätt, attityder Handledning ska ingå Kräver en tydlig förankring och signal uppifrån att utbildningen är prioriterad Innehåller konkreta kunskapsbitar om självskadebeteende, orsak, funktion mm Patientmedverkan Chefer deltar på delar av programmet för att stärka kopplingen till ambitionen att förbättra för personer med självskadebeteende i verksamheten. Varje landsting bokar in utbildningarna, rekryterar deltagare och ordnar det praktiska med lokal mm. Projektet ordnar resten. Utbildningar för våren 2014 bokas in i slutet av 2013 och början av Utbildningar för hösten bokas in under april Utredning och bedömning samt behandling Projektet har mött ett behov av utbildning för att öka kompetens och beredskap att bedöma och utreda situationen för personer med självskadebeteende på bästa sätt. Behandling Behovet av utbildning för att medarbetare skall kunna arbete med DBT eller MBT varierar. Utifrån efterfrågan kan projektet arrangera utbildningar men alternativt ges en utbildningspottt till varje landsting som de fritt kan nyttja och köpa utbildningsplatser från externa utförare utifrån sina egna kompetensbehov. ERGT I slutet av 2013 kan studien av behandlingsmetoder ERGT börja visa resultat. Är de preliminära resultaten positiva påbörjas planering av utbildning i ERGT för landstingen i södra noden. Kunskapsnod Mycket av arbetet med kunskapsnoden sker i nära samarbete med de övriga noderna och nationella initiativ. Skånenoden har under 2013 börjat bygga upp ett nätverk av kunniga personer inom området i södra Sverige. Detta nätverksbyggande är viktigt och ger goda förutsättningar inför Konsensusdokument För att få underlag och riktning för utvecklingsinsatserna såg Skånenoden behov av ett konsensusdokument som sammanfattade aktuell forskning men också inkluderade klinisk erfarenheter och erfarenheter från patienter och närstående. Den fokuserar på diagnos, bemötande och behandling av personer med självskadeproblematik. Under 2013 genomfördes flera dialogseminarier och en grupp av åtta personer var involverade i att fram dokumentet som färdigställs hösten Bland dessa finns personer från akademin, kliniskt verksamma, läkare inom elevhälsovården samt patienter och närstående. I inledningen till dokumentet beskrivs syftet:

7 Konsensusdokument - insatser för minskat självskadebeteende har främst två syften. Det är en vägledning för den specialiserade psykiatrin då man planerar utvecklingsinsatser. Det skall också vara ett värdefullt kunskapsdokument för medarbetare, patienter och andra som står mitt i vårdens vardag. Dokumentet sammanfattar senaste kunskap och är framtaget av en bred sammansatt grupp och kombinerar den evidens som forskningen ger med kliniska erfarenheter och patientens perspektiv. Självskadebeteende utmanar vårdens såväl som samhällets insatser och behovet av att arbeta i samverkan utifrån en gemensam kunskapsbas är stort. Dokumentet sammanfattas genom 10 rekommendationer eller kvaliteter som bör prägla en verksamhet för att på ett bra sätt möta behov och resurser hos personer som självskadar. Det finns indikatorer utvecklade för att följa upp i vilken grad verksamheterna möter dessa rekommendationer. Det skall ses som ett levande dokument som kommer att revideras efter att projektets aktiviteter, utbildningar med mer lett till att flera personers erfarenheter kommit fram. Processledare och lokal resursgrupp Varje landsting kommer ha en lokal processledare som driver på arbetet lokalt. De är med och planerar, samt deltar vid vissa tillfällen vid utbildningsinsatser och får ett ansvar för uppföljning av utbildningarna. De samlar också en resursgrupp som samlar kompetensen i sitt landsting och utgör en resurs för utvecklingsarbetet i respektive landsting. Utbildningskonceptet Att möta självskadebeteende testas deltagarna i resursgrupperna i feb/mars. De kan sedan få ytterligare utbildning och i sin tur fungera lite som handledare/ambassadörer till de som framöver går utbildningen i sitt län. De kan i sin tur få handledning centralt från projektet. Syftet är att hitta ett stödja ambassadörer /eldsjälar som kan inspirera andra och jobba på för att förbättra vården för personer med självskadebeteende. Projektet bidrar med ekonomiska resurser motsvarande 20 % lön för processledare under 2014 samt ett bidrag på kr för att stimulera resursgruppernas arbete. Uppföljning Skånenoden behöver fokusera mer på att hitta former för uppföljning och bättre underlag för utvärdering av insatsernas effekt och kvalitet. Detta bör om möjligt göras i samarbete med de övriga noderna. Men tre utvecklingsområden för 2014 är preliminärt identifierade: Kartlägga och verka för att sökord, tilläggsdiagnos och rutiner i journalsystem eller liknande förs in så att patienter med självskadebeteende går att följa. Testa vid några verksamheter en skala för att mäta effekter av insatserna Testa vid några verksamheter enkät patienttillfredsställelse, eventuellt den som Socialstyrelsen nyligen tagit fram. Eftersom noden kommer arrangera utbildningar för ett stort antal medarbetare finns en infrastruktur via vilken de två nedersta typerna av uppföljningar kan spridas. Att delta i underökning/uppföljning kan alltså bakas in i själva utbildingen för deltagarna. Att i början av utbildningssatsningen få deltagarna att medverka i en enkät-undersökning, skattning eller motsvarande och sedan följa upp efter ett år, kan visa på hur utvecklingsarbetet kan leda till att förbättra situationen för de som skadar sig själva. Det finns många metodproblem med denna ambition men projektet avser utreda detta ordentligt.

8 Organisation 2014 kan bli projektets sista år och behovet av kraftsamling är stort. Det finns en nationell organisation med en nationell styrgrupp med representanter för SKL, Socialstyrelsen, patientnärståenderepresentanter och de tre noderna. Följande organisation och bemanning föreslås preliminärt för Skånenoden: Styrgrupp Skånenoden har en styrgrupp som består av representanter från de sju deltagande landstingen samt för akademin och patientföreningar. Styrgruppen fattar beslut om övergripande planering och ledamöterna förankrar detta i sina ledningsgrupper i sitt hemlän. De fungerar kontaktperson och dörröppnare i kontakt med ledning. Projektgrupp Projektledare, 60% Projektmedarbetare, 60% Medicinsk expert, 30% Kommunikatör 20% Strategigrupp En mindre arbetsgrupp som träffas var 5:e vecka för planering och avstämning. Processledargrupp (ersätter utvecklingsgruppen from jan 2014) Processledarna utses av psykiatriledningen i varje län och formar en processledargrupp som träffas två gånger på våren och två gånger på hösten. Processledare driver på arbetet lokalt. De samlar en resursgrupp som samlar kompetensen och utgör en resurs för utvecklingsarbetet i respektive landsting. Resursgrupp (på länsnivå) Grupp om 3-7 personer i varje län som inom ramen för sitt arbete formar en grupp som under 2014 arbetar för att höja sin egen kompetens och stödja andra medarbetare och chefer att Utvecklingsgruppen (ersätts from jan 2014 av processledargruppen) Projektet har en utvecklingsgrupp som främst fungerat som expertgrupp i arbetet med att ta fram konsensusdokumentet samt även mot slutet av 2013, utbildningsupplägg. Personerna i utvecklingsgruppen kan bli aktuella att medverka i Processledargruppen. Silke Meyer Landsinget i Blekinge Sophie Westling Region Skåne Mattias Holmqvist Larsson Landstinget i Östergötland Maria Zetterqvist Landstinget i Östergötland Natalie Pettersson Landstinget Kronoberg Ullacarin Nilsdotter Holmström Region Halland Hanna Parnén SHEDO Natalie Pettersson Landstinget Kronoberg

9 Vissa konsekvenser för deltagande landsting Nedan listas punktvis några konsekvenser denna planerings verkställande kommer ha på deltagande landstingsverksamheter. Flera av dessa aktiviteter ingår i det som rapporten kallar Ledningsstöd. Generellt gäller att psykiatriverksamheterna under 2014 prioriterat att avsätta tid och energi för att tillsammans med projektet arbeta för projektets målsättningar. Ledningspersoner, samt ytterligare personer deltar på uppstartskonferens 23:e januari i Lund Ledningen tar ställning till konsensusdokumentet nov-dec 2013 Processledare utses och formar resursgrupp som ges förutsättningar att verka nov-jan 2013 Ledningen och andra gör en kortare värdering av hur deras verksamhet befinner sig i förhållandet till konsensusdokumentets rekommendationer. jan-feb 2014 Dialogverkstad en workshop (lång halvdag) där ledning, processledare, resursgrupp och patient-närståenderepresener, ca personer gemensamt delar kunskap, och formar strategier för hur behov och resurser hos personer med självskadebeteende bättre ska mötas. feb - april 2014 Verksamheten deltar i att utvärdera verksamheter utifrån indikatorerna i konsensusdokumentet. Mars- framöver Uppföljnings-möte efter Dialogverkstaden. Halvdag. Sept-november Ihopsamlingskonferens jan 2015 Fortsätta att delta i kunskapsnod, jobba med kvalitetsutveckling utifrån självskadebeteende, och med uppföljning utifrån konsensusdokument efter projektets slut 2015-

10 Redovisning och budget Skånenoden Redovisningen för 2013 är ett prognosisterat utfall. Budget 2014 är inskickad till SKL och departementet. Beslut fattas 13 december. Tidigare år har anslagen per nod varit 3 mkr per år. Budgeten är väl tilltagen och merparten av strategin ovan kan genomföras även med mindre ekonomiska medel. Vi räknar med en mindre budget än den som specificerats nedan. Stora delar av kostnaderna i kolumnen 2013 har ännu inte belastats projektet utan planeras att göras det under november-december månad. Typ av kostnad Projektledning och administrativt stöd Utvecklingsprogram Utbildning /handledning i nodens sju län Utbildning Primärvård, elevhälsa Chefsutbildning Ledningsstöd Länsvisa Resursgrupper Processledare per landsting (7 st) Delprojekt Skriftserie, Skola, primärvård/första linjen samt anhörioga/närstående Regionala läkarkonferenser Utbildning i utredning, behandling. Exvis (DBT-intensiv/MBT - utbildning) Effektuppföljning av utvecklingsprogram SUMMA Tidsplan

11 Projekt 2014 Period Highlight: 1 Plan Genomfört Aktivitet Datum Vecka Stygruppsmöte Besök ledningsgrupper Planera utbildningsupplägg 23-okt Utvecklingsprogram specialistpsykiatri Boka in utbildningar Uppstartskonferens 23-jan Dialogverkstad (ledning) Pilotutbildning Att möta ssb (resursgrupp) Utbildning Att möta ssb vt Utbildning Att möta ssb ht Uppföljning Dialogverkstad Uppföljningskonferens jan-14 Förebyggande tidiga insatser Seminarieserie skola/elevhälsa Seminarieserie primärvård Nationellt Nationell konferens