Kallelse Sammanträdesdatum

Transkript

1 0 Föredragningslista BU Föredragningslista BU : Föredragningslista BU Kallelse Sammanträdesdatum Plats Stadshuset, sammanträdesrum Hamnen, plan 3 Tid Onsdagen den 27 juni 2018 klockan 13:00-17:00 Obs! Gemensamt sammanträde med Sociala utskottet klockan 13:00 14:00 i stadshuset, plan 3C Ledamöter Johan Holmberg (S) Ordförande Anna Vedin (M) Vice ordförande Mona Haugland (S) Jan Tollesson (L) Knut Nordin (V) Erik Martinsson (MP) Monica Haraldsson (M) Johan Holmberg (S) Ordförande Martina Hammarström Sekreterare BILDNINGSUTSKOTTET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 0 Föredragningslista BU Föredragningslista BU : Föredragningslista BU Kallelse Sammanträdesdatum Upprop Dagordning 2 Val av justerare Utses Förslag till beslut 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Information från sektorn Ärende 4-5 behandlas tillsammans med Sociala utskottet klockan 13:00-14:00 4 Information om omsorgsresor Föredragande: Maria Andersson, Pernilla Sandén 5 Information kring ensamkommande ungdomar som studerar på gymnasiet Föredragande: Anna-Lena Hansdotter Antecknas Antecknas Information från sektorn Ärende 6-9 föredras klockan 14:00-15:30 Föredragande: Maria Andersson, Cristine Lysell, Amela Filipovic, Johanna Petersson, Malin Gavin, Andreas Sjunnesson Verksamhetschefernas månadsuppföljning Information om doktorander Dialog och information förskola Antecknas Uppföljningsrapport maj Antecknas 8 Slutantagning gymnasiet Antecknas 9 Sammanställning frånvaro Antecknas Kaffe klockan 15:30-15:40 BILDNINGSUTSKOTTET

3 0 Föredragningslista BU Föredragningslista BU : Föredragningslista BU Kallelse Sammanträdesdatum Ärenden till kommunstyrelsen 10 KS2018/ Placering av konst i offentliga miljöer Klockan: 15:40-15:50 11 KS2018/ Styrdokument - Kulturplan Föredragande: Mariella Sivertstrand Klockan: 15:50-16:10 12 KS2018/ Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan Föredragande: Mats Lohmander Klockan: 16:10-16:30 Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Ärenden som stannar i utskottet Ärende föredras klockan 16:30-17:00 Föredragande: Katarina Vallström, Johan Sjöholm, Andreas Sjunnesson 13 KS2018/ Ekonomiskt stöd Aktiva Länken Kungälv Ale 2018 Beslut 14 KS2018/ Ekonomiskt stöd till Brottsofferjouren 2018 Beslut 15 KS2018/ Ekonomiskt stöd Kamratföreningen Länken Beslut 16 KS2018/ Ekonomiskt bidrag HSO Kungälv Beslut 17 KS2018/ Ekonomiskt stöd FC Komarken Beslut 18 KS2018/ Samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionen år 2019/ / KS2018/ Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen år 2019/ /2023 Beslut Beslut BILDNINGSUTSKOTTET

4 0 Föredragningslista BU Föredragningslista BU : Föredragningslista BU Kallelse Sammanträdesdatum Övriga frågor 20 Övriga frågor Antecknas BILDNINGSUTSKOTTET

5 9 Placering av konst i offentliga miljöer - KS2018/ Placering av konst i offentliga miljöer : Protokollsutdrag - Kommunstyrelsen - 5 juni 2018 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 233/2018 Uppdrag till kommundirektören gällande placering av Thomas Thorilds staty som befinner sig i kommunens källare (Dnr KS2017/1627) Thomas Thorild levde på 1700-talet och var långt före sin tid i sitt synsätt på mänskliga samhällsproblem och utmaningar. Med orädd och skarp penna ifrågasatte han samhällets överhet och dess normer. Han hade idéer om människors lika värde, fördomar, jämställdhet och formulerade lösningar som gick långt utanför det sedvanliga. Han försvarade starkt kvinnors rättigheter till utveckling och medborgarskap. Ett av hans mest kända citat pryder idag ingången till huvudbyggnaden på Uppsala Universitet: Tänka fritt är stort, men tänka rätt är större. Beslutsunderlag Skrivelse - Uppdrag till kommundirektören gällande placering av Thomas Thorilds staty som befinner sig i kommunens källare Beslut 1. Kommundirektören får i uppdrag att placera statyn av Thomas Thorild på av förvaltningen anvisad plats. 2. Kommundirektören får i uppdrag att utifrån tidigare beredningsskrivelse återkomma med förutsättningar för instiftande av ett stipendium/pris. Expedieras till: För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

6 10 Styrdokument - Kulturplan KS2018/ Styrdokument - Kulturplan : Tjänsteskrivelse Kulturplan Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Mariella Sivertstrand Kulturplan Dnr KS2018/ Sammanfattning Kommunfullmäktige antog en kulturpolicy för Kungälvs kommun. Förvaltningen har skrivit fram ett förlag till Kulturplan som tydliggör vilka åtgärder som kan genomföras under samma tidsperiod. Förslag till beslut Kulturplan antas. Juridisk bedömning Den enda lag som är direkt riktad mot kommunens kulturarbete är Bibliotekslag (2013:801) I övrigt återfinns kulturella aspekter i exempelvis Skollag (2010:800), Socialtjänstlag (2001:453), Diskrimineringslag (2008:567), Kulturmiljölag (1988:950) och Plan- och bygglagen (2010:900). Ingen av dessa bör utgöra något hinder för att anta Kulturplan Bakgrund Kommunfullmäktige antog en kulturpolicy för Kungälvs kommun. Kulturpolicyn är ett visionärt dokument som fastställer den övergripande avsiktsförklaringen, exempelvis vilka värden som ska beaktas. Samtidigt beslutades att en kulturplan skulle tas fram. En plan tydliggör vilka åtgärder som kan genomföras under en tidsbegränsad period. Verksamhetens bedömning Förvaltningen har skrivit fram ett förlag till Kulturplan Kulturplanen fastställer de åtgärder och prioriteringar som krävs i arbetet med att realisera kulturpolicyn under tidsperioden åren Se bilaga Kulturplan Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Kulturplan är underordnad Kulturpolicy, KS2017/1651. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Kulturpolicyn fastställer att barn och unga ska möta kulturyttringar såväl i skolan, på kulturhuset som i sitt närområde samt att kulturskolan ska vidga utbudet. Kulturplan tydliggör vilka åtgärder som kan genomföras under samma tidsperiod. KOMMUNKANSLIET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

7 10 Styrdokument - Kulturplan KS2018/ Styrdokument - Kulturplan : Tjänsteskrivelse Kulturplan 2(2) Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Kulturpolicyn fastställer att idrotts- och kulturskolan på sikt ska bli mer jämlik avseende aktiviteter kultur och idrott. Kulturplan tydliggör vilka åtgärder som kan genomföras under samma tidsperiod. Teknisk bedömning/genomförandeplan I nuläget har inget behov av teknikstöd identifierats. Ekonomisk bedömning Åtgärder som har identifierats i Kulturplan är sådana som är möjliga inom ramen för befintlig budget. Förslag till kommunstyrelsen Kulturplan antas. Cristine Lysell Verksamhetschef Maria Andersson Sektorchef Bildning och lärande Expedieras till: För kännedom till: Mariella Sivertstrand, Crisitne Lysell, Maria Andersson

8 10 Styrdokument - Kulturplan KS2018/ Styrdokument - Kulturplan : Kulturplan Styrdokument - Kulturplan Plan Diarienummer: KS2018/ Dokumentansvarig: <Funktion> Beredande politiskt organ: <Utskott/beredning> Beslutad av: <Beslutsinstans> Ersätter tidigare beslut <KS 2012/ > Datum för beslut: <2015- > Giltighetstid: < > Handläggare: Mariella Sivertstrand 1

9 10 Styrdokument - Kulturplan KS2018/ Styrdokument - Kulturplan : Kulturplan Innehållsförteckning 1. Inledning Relation till andra styrdokument Syfte Mål och viljeinriktning Lagar och regler Levandegöra Uppföljning

10 10 Styrdokument - Kulturplan KS2018/ Styrdokument - Kulturplan : Kulturplan Inledning Kommunfullmäktige antog en kulturpolicy för Kungälvs kommun. Kulturpolicyn är ett visionärt dokument som fastställer den övergripande avsiktsförklaringen, exempelvis vilka värden som ska beaktas. I detta dokument bryts kulturpolicyn ner i en plan med konkreta åtgärder med målsättning att genomföras under tidsperioden Relation till andra styrdokument Detta styrdokument är underordnat Kulturpolicy, KS2017/ Syfte Kulturplan fastställer de åtgärder och prioriteringar som krävs i arbetet med att realisera kulturpolicyn under tidsperioden åren Mål och viljeinriktning Kulturpolicyn, KS2017/1651 fastställer ett antal värden att särskilt beakta i Kungälvs kommuns kulturliv. Följande åtgärder bedöms krävas i arbetet med att realisera Kulturpolicyn under tidsperioden : 4.1 Integration Kulturpolicyns fastställer att kulturen ska användas för att långsiktigt stödja, stimulera och säkerställa integration. Det ska eftersträvas genom aktiviteter på Mimers Kulturhus som främjar mötet mellan människor från olika kulturer, exempelvis Språkcafé, kulturmötesplats för ungdomar KultLab, gratis kulturverksamhet för alla åldrar. Biblioteket erbjuder medier på många olika språk och på lätt svenska både för vuxna och för barn. 4.2 Barn och unga Kulturpolicyn fastställer att barn och unga ska möta kulturyttringar såväl i skolan, på kulturhuset som i sitt närområde. Detta ska eftersträvas genom att arbete utifrån Skapande skola där alla barn i kommunens grundskolor samt på förskolan får ta del av en kulturupplevelse per läsår. Aktiviteterna genomförs och följs upp. Delfinansiering kommer ske utifrån bidrag från Statens Kulturråd. Mimers hus är Kungälvs kommuns kulturhus. Där kommer barn och unga mötas av exempelvis utställningar, skapande verksamhet, kulturskoleverksamhet och evenemang. Kulturmötesplatsen KultLab ger ungdomar i åldern år möjlighet att prova på olika kulturyttringar. KultLab är öppet tre kvällar/vecka. En evenemangskalender Uppleva finns tillgänglig och distribueras i 3

11 10 Styrdokument - Kulturplan KS2018/ Styrdokument - Kulturplan : Kulturplan såväl tryckt som digital form. Kommunen tar även del av statliga medel för att genomföra sommarlovsaktiviteter och på Mimers Kulturhus erbjuds lägerveckor med fokus på kultur. Kommunens bibliotek verkar på flera serviceorter: Marstrand, Diseröd, Kode, Ytterby och Kärna. Kulturskolan har även körverksamhet samt instrumentalundervisning på cirka hälften av kommunens grundskolor. Inom ramen för befintlig budget arbetas det kontinuerligt för att nå ut till fler och nya grupper. Fortsatt satsning på kulturverksamhet på Mimers Kulturhus, gratis körsång på skolor samt Skapande skola möjliggör det. Tack vare ett statliga utvecklingsbidrag till Kulturskolan erbjuds gratis prova på i skapande ämnen varje vecka för barn och unga samt under 2019 kommer barn med funktionsvariationer få undervisning i dans och drama. 4.3 Kulturskola Kulturpolicyn fastställer att kulturskolans utbud ska vidgas. Inom ramen för befintlig budget kan kulturskolan under tidsperioden erbjuda kurser i sång, kör, dans, teater, musikal, slöjd, bild, gitarr, elgitarr, slagverk, trummor, elbas, violin, viola, cello, trumpet, valthorn, trombon, tuba, klarinett, saxofon, tvärflöjt, blockflöjt, piano, ljudproduktion, rockgrupp, orkester och ensemble. Kulturskolans elever och lärare deltar i ett stort antal konserter, föreställningar och evenemang i Kungälv och på andra orter. 4.4 Idrott- och kulturskolan Kulturpolicyn fastställer att idrotts- och kulturskolan på sikt ska bli mer jämlik avseende aktiviteter kultur och idrott. Inom ramen för befintlig budget kan idrotts- och kulturskolan under tidsperioden erbjuda kurs i dans. 4.5 Äldre Kulturpolicyn fastställer att Kungälvs kommun ska främja äldre kommunmedborgares möjligheter till att delta i kulturen som en betydande friskvårdsfaktor. På Mimers Kulturhus samt inom ramen för bibliotekets verksamhet erbjuds ett flertal aktiviteter för den äldre målgruppen, exempelvis IT-stöd för äldre, uppsökande verksamhet som exempelvis Boken kommer och föreläsningar/arrangemang. 4

12 10 Styrdokument - Kulturplan KS2018/ Styrdokument - Kulturplan : Kulturplan Bibliotek Kulturpolicyns fastställda värden avseende tillgängliga bibliotekstjänster ska eftersträvas genom de åtgärder som är fastställda i Biblioteksplan , KS2016/ Föreningsliv Kulturpolicyn fastställer att Kungälvs kommun ska tillvarata kulturföreningarna kompetens. Kommunen har en pågående dialog med kulturföreningarna. Föreningarna har möjlighet att söka ett årligt Kultur- och fritidsfrämjande bidrag. Vid intresse sker även samarbete kring utställningar/evenemang på Mimers Kulturhus samt i Konsthallen. Samarbeten med kulturarvsföreningar görs genom att bjuda in till samarbete med gemensamma arrangemang och aktiviteter och att stödja dem i arbete med att nå ut med sina egna arrangemang och aktiviteter. 4.8 Kreativa kulturnäringar Kulturpolicyn fastställer att kreativa kulturnäringar är betydelsefulla för medborgarnas intresse och ska skapa förutsättningar för att främja besöksnäringen. På Mimers Kulturhus bjuds aktörer inom kreativa kulturnäringar in för att genomföra samarbeten såsom utställningar i Mimers Konsthall. Inom ramen för dagens verksamhet och budget finns i övrigt ingen möjlighet att prioritera arbetet med kreativa näringar under tidsperioden Verksamheten på Strandverket är en del av omorganisationen juni 2018 och det är därmed oklart på vilket sätt Kungälvs kommun ska vara involverad i framtiden. 4.9 Särskilda platser Kulturpolicyn fastställer ett antal platser som ska uppmärksammas ur ett kulturellt och historiskt perspektiv. Kulturarvsarbete bedrivs i kommunen för att tillgängliggöra vårt kulturarv för grupper som av tradition inte tar del av det lokala kulturarvet, så som barn och unga samt nyanlända Kungälvsbor m.fl. Detta arbete ska utvecklas i samarbete med kulturarvsföreningarna i kommunen och andra aktörer såsom skolor, SFI och enheter som hanterar kulturarvsfrågor. Genom publika arrangemang lyftes kulturarvet fram och används som en resurs för att skapa sammanhang och förståelse för nutiden. Särskilt fokus på arrangemang för barn och unga. Inom samhällsplanering ska kulturmiljöer lyftas fram och beskrivas både från ett bevarandeperspektiv och ett utvecklingsperspektiv i pågående och kommande 5

13 10 Styrdokument - Kulturplan KS2018/ Styrdokument - Kulturplan : Kulturplan planeringsprocesser från ÖP/FÖP till detaljplanering. Kungälvs kommun arbetar med att ta fram ett nytt Kulturmiljöprogram. Programmet ska, enligt ÖP2010, hanteras som ett tematiskt tillägg till gällande översiktsplan. I samband med kulturarkeologiska utredningar som genomförs i exempelvis detaljplaner ska information om dessa nå ut till kommuninvånarna. Kungälvs kommun arbetar med att ta fram en Belysningsplan och en av aspekterna i det arbetet är belysning av kulturhistoriska platser. Verksamheten på Bohus Fästning är en del av omorganisationen juni 2018 och det är därmed oklart på vilket sätt Kungälvs kommun ska vara involverad i framtiden. 5. Lagar och regler Den enda lag som är direkt riktad mot kommunens kulturarbete är: Bibliotekslag (2013:801) I övrigt återfinns kulturella aspekter i exempelvis: Skollag (2010:800) Socialtjänstlag (2001:453) Diskrimineringslag (2008:567) Kulturmiljölag (1988:950) Plan- och bygglagen (2010:900) 6. Levandegöra Enhetschef för Kulturenheten förankrar kulturplanen i de delar av Kungälvs kommun som krävs för att realisera fastställda åtgärder samt tillser att rimliga förutsättningar skapas i kommunens budget både kort- och långsiktigt. Kulturplanen publiceras på kommunens hemsida. 7. Uppföljning Enhetschef för Kulturenheten förankrar kulturplanen i de delar av Kungälvs kommun som krävs för att realisera fastställda åtgärder samt tillser att rimliga förutsättningar skapas i kommunens budget både kort- och långsiktigt. Kulturplanen publiceras på kommunens hemsida. 6

14 11 Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan - KS2018/ Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan : Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Mats Lohmander Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan (Dnr KS2018/1028-1) Sammanfattning Den politiska majoriteten har i årsplan avsatt reform-pengar till en särskild fortbildningssatsning för lärare i grundskolan. Förvaltningen har för perioden ingått ett 3-årigt avtal med GR, Göteborgsregionen, Pedagogiskt centrum, om att genomföra fortbildning utifrån fokusområden: digitalt lärande, språkutvecklande arbetssätt, likabehandling, bedömning för lärande och matematik/no, ref. KS2015/653. Uppdraget förlängdes i mars 2017 till att gälla (KS2017/707) Efter att satsningen avslutats har Pedagogiskt centrum upprättat en slutrapport. Förvaltningen föreslår att slutrapporten antecknas till protokollet. Juridisk bedömning Inte aktuellt i ärendet. Bakgrund Den politiska majoriteten har i årsplan avsatt reform-pengar till en särskild fortbildningssatsning för lärare i grundskolan. Förvaltningen har för perioden ingått ett 3-årigt avtal med GR, Göteborgsregionen, Pedagogiskt centrum, om att genomföra fortbildning utifrån fokusområden: digitalt lärande, språkutvecklande arbetssätt, likabehandling, bedömning för lärande och matematik/no. (ref. KS2015/653) Uppdraget förlängdes i mars 2017 till att gälla (KS2017/707). Verksamhetens bedömning Arbetet har genomförts enligt projektplan och kontinuerligt anpassats efter aktuellt läge i verksamheten. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument I budgetdirektiv för 2017 med utblick mot 2020 finns det strategiska målet Gör rätt från början satsa på barn och unga med ett angivet resultatmål kunskaperna hos elever och studerande ska öka. Kommunfullmäktiges strategiska mål Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov samt kommunstyrelsens resultatmål attraktiv arbetsgivare. BILDNING OCH LÄRANDE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

15 11 Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan - KS2018/ Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan : Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan 2(2) Bedömning utifrån ett barnperspektiv Barn berörs i hög grad av ärendet eftersom arbetet syftar till att öka elevernas förutsättningar att nå skolans kunskapsmål. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Män och kvinnor berörs i lika hög grad. Ekonomisk bedömning Fortbildningssatsningen, inklusive dokumentation såsom mittrapport, finansieras av budgeterade reformpengar. Den förlängning som beslutats om finansieras inom ursprunglig budget Förslag till kommunstyrelsen Slutrapport för kompetensutvecklingsinsatsen, Kungälv grundskola, (18) antecknas till protokollet. Maria Andersson Sektorchef Expedieras till: För kännedom till:

16 1 Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan - KS2018/ Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan : Slutapport för Kungälv grundskola strategiska satsning på kompetens- och organisationsutveckling Slutrapport - för Kungälv grundskola strategiska satsning på komptens- och organisationsutveckling Bakgrund Pedagogiskt Centrum är en del av GR Utbildning och den skol- och kvalitetsutveckling som genomförs inom ramen för Pedagogiskt Centrums verksamhet utgår från forskning kring lärares och rektorers professionsutveckling med elevens lärande i fokus. I samtal med skolchef Maria Andersson och verksamhetschef Cristine Lysell hösten 2014, fick Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning i uppdrag att ta fram ett förslag på kompetens- och organisationsutveckling för grundskolan inom ramen för en treårsperiod, med start våren Uppdraget förlängdes med ytterligare en termin och avslutades därmed i juni Synen på kompetensutveckling har med åren förändrats men då 2014 var Kungälvs kommun banbrytande med sin satsning på strategisk kompetensutveckling, unik både till sin bredd, ansats och tidsomfattning. Som underlag för kompetensutvecklingen utgick Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning, från grundskolans gemensamma behovsinventering och följande fokusområden: Bedömning för lärande Digitalt lärande Matematik och NO Språket i alla ämnen Förebyggande likabehandlingsarbete Genom systematisk kompetensutveckling på alla nivåer: Lärare Arbetslag Skola Kommun Besök Anders Personsgatan 8, i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

17 1 Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan - KS2018/ Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan : Slutapport för Kungälv grundskola strategiska satsning på kompetens- och organisationsutveckling Utifrån dessa förutsättningar utvecklade GR Utbildning, i nära dialog med verksamhetschef och skolchef ett utvecklingsprojekt med syfte att bygga upp hållbara strukturer för lärare och rektorers professionsutveckling med elevers lärande och resultat i fokus. 2. Genomförande och upplägg av rapport Slutrapporten har för avsikt att försöka påvisa huruvida erfarenheter och lärdomar i denna strategiska satsning på kompetensutveckling har förefallit bli nya hållbara strukturer i skolans arbets- och utvecklingsorganisation och ämnar svara på frågan: hur säkerställer Kungälvs kommun att resultat omhändertas? Som underlag för rapporten har fokusintervjuer genomförts med utvecklingsledare, verksamhetschef och skolchef. Rektorer har haft möjlighet att svara på frågor i frågeguiden genom Google formulär. Utvärderingar på lärarnivå för enskilda kompetensutvecklingsinsatser återfinns bland annat i mittrapporten (se bilaga 3) samt löpande i denna slutrapport. Rapportens struktur utgår från en Bakgrund följt av Genomförande och upplägg av rapport för att sedan beskriva satsningens kärna dvs Kollegialt lärande, vilken har varit metoden för professionsutveckling för både lärare i förskoleklass, fritidshem och grundskola samt för rektorer. Vidare är kollegialt lärande och lärgruppsarbetet det som framkommer i samtliga intervjuer och Google formulär som svar på frågan vad som har implementerats på skolorna och vad som nu anses vara en självklar del av utvecklingsorganisationen. (Se frågeguide i bilaga nummer 2) Kapitel 4 Håll i, håll om, håll ut och håll ihop! beskriver vad både huvudman och rektorsledning ämnar arbeta vidare med och utveckla ytterligare från de lärdomar som har gjorts och från den kompetens som har byggt upp i Kungälvs kommuns grundskolor under resans gång. Rubriken är hämtad från Kungälvs skolvision Välkommen till skolan! Rapportens avslutas med GR Utbildnings Rekommendationer för fortsatt arbete. Rapporten omfattar även tre bilagor där samtliga kompetensutvecklingsinsatser med GR Utibildning under beskrivs i bilaga 1. Frågeguiden för slutrapporten i bilaga 2 och slutligen Mittrapporten, som redogjordes för i februari 2017, med avsikt att beskriva satsningen på kompetens- och Besök Anders Personsgatan 8, i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

18 1 Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan - KS2018/ Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan : Slutapport för Kungälv grundskola strategiska satsning på kompetens- och organisationsutveckling organisationsutveckling mer ingående samt vad som genomförts under återfinns i bilaga Kollegialt lärande som metod för professionsutveckling När GR Utbildning fick i uppdrag att i samarbete med Kungälvs grundskola genomföra en unik satsning på kompetens- och organisationsutveckling, var kollegialt lärande en icke väletablerad metod, varken i Kungälvs kommun eller nationellt. Synen på kompetensutveckling var fortfarande i mångt och mycket något som genomfördes på individnivå eller i mindre grupper och kopplingen till skolans mål och kvalitetsarbete var förhållandevis otydlig. Visserligen hade några skolor i Kungälv påbörjat Skolverkets satsning på kollegialt lärande i form av Matematiklyftet och Läslyftet men det var alltjämt i en liten omfattning på kommunnivå. Därför krävdes ett gediget kartläggnings- och förankringsarbete som första fas i satsningen, där bland annat förstelärare och lärledare antog viktiga nyckelroller tillsammans med rektorer. Syftet med det kollegiala lärandet som metod vara att bygga upp hållbara strukturer över tid gällande skolans professionsutveckling. Att träffas i lärgrupper, diskutera forskning och metoder, därefter aktivt prova i sin undervisning eller verksamhet för att sedan utvärdera och implementera, denna lärcykel beskriver Helen Timperley i Det professionella lärandets inneboende kraft. (2013). Lärcykeln är en bärande utgångspunkt för kollegiala lärandet och utgår från elevernas behov och kan med fördel utgöra grunden i skolans utvecklingsorganisation. Under satsningens första år utgick lärgruppsarbetet på samtliga skolor i kommunen från bedömning för lärare (formativ bedömning), med avsikt att ge möjligheter till och öka förutsättningarna för en gemensam grund och samsyn kring undervisning och elevers lärande. Lärledare (samtalsledare) utbildades och strukturer för lärgruppsarbete sattes i verket. Hur håller man lärande samtal på ett framgångsrikt sätt? En kultur för vetenskapligt förhållningssätt började ta fart där lärare fick prova på att vara varandras kritiska vänner. GR Utbildning skapade moduler för varje lärtillfälle på en portal med input från forskning tillsammans med pedagogiska diskussionsfrågor och en uppgift att prova i verksamheten till nästa gång. Detta för att få nya erfarenheter och empiri för lärande, vilka kan vara en start på aktionsforskning. Se Timperleys lärcykel ovan. Besök Anders Personsgatan 8, i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

19 1 Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan - KS2018/ Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan : Slutapport för Kungälv grundskola strategiska satsning på kompetens- och organisationsutveckling Så här beskriver några rektorer arbetet: Vi upplever att det pratas mer utveckling (undervisning och didaktik) efter första året, vilket är positivt. Det har också blivit en större öppenhet att prata om sin undervisning. Både bra och dåliga erfarenheter. Strukturen i grupperna var bra, med en lärledare och att skulle komma till tals. Det fanns från kommunens sida, en tidigt uttalad progression för det kollegiala lärandet, både sett till innehåll och ägarskap på skolorna. Från att första året haft en kommunövergripande inriktning med formativ bedömning kom kompetensutvecklingsinsatsens andra år att ta sin utgångspunkt i varje skolenhets behov. Denna progression kom att få varierande utfall på de olika skolorna på grund av tänkbara orsaker som till exempel bristande analys i det systematiska kvalitetsarbetet, vad är skolans reella behov och hur har man kommit fram till dessa, genom vilka valida data? Rektors pedagogiska ledarskap och lärledarnas kapacitet och förutsättningar att leda det lokala lärgruppsarbetet, men också Pedagogiskt Centrums möjlighet och kompetens att möta alla önskemål var andra skäl till skiftande resultat på skolorna. Det som framkom och blev synliggjort under denna period var att implementeringen av kollegialt lärande tog längre tid än beräknat. Några skolor hade redan vid tidpunkten befintliga strukturer för kollegialt lärande och lyckades väl med sitt andra år och upplevde dessutom att kompetensutvecklingen blev än mer kontextspecifik, vissa skolor var på god väg att sätta strukturer medan andra behövde mer stöd i byggandet. Som verksamhetschef Cristine Lysell uttrycker det: Jag ser att skolorna har byggt en struktur och en modell för kollegialt lärande, den finns överallt, men vi skulle ha fokuserat mer på att skapa en kultur än på innehåll och stoff, vi var för snabba på att skifta innehåll Nedan följer svar från rektorer på frågan: - vilken utveckling har du sett genom det kollegiala lärandet som metod? Bra med progressionen och att stöd fanns att få hela vägen. Lärledarnas utveckling har varit synlig och positiv Många lärare lyfter det positiva i att få prata didaktik och ämneskunskaper. Att dela erfarenheter och arbetsmetoder. Riktade diskussioner kring forskning, teorier och beprövad erfarenhet. Besök Anders Personsgatan 8, i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

20 1 Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan - KS2018/ Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan : Slutapport för Kungälv grundskola strategiska satsning på kompetens- och organisationsutveckling Lärledarna har tagit uppgiften med stort engagemang. Ett steg från arbetsgrupp till lärgruppsarbete. Det behövs en fortsättning. Dessa lärdomar och erfarenheter blev viktiga inför tredje året, där ett identifierat kommungemensamt utvecklingsområde för det kollegiala lärandet var digitalisering med fokus på den nationella digitaliseringsstrategin och implementering av reviderade styrdokument med dess fyra aspekter av digital kompetens. Lärarna utgick från moduler på Skolverket lärportal parallellt med att rektorsgruppen arbetade gemensamt med Leda digitalisering. IKT-pedagoger som både fick nytt namn i form av DU-pedagog (digital utveckling) men också en förtydligat uppdrag med fokus på digitalisering som verktyg för lärande, kom att processleda lärgruppsarbetet för lärarna lokalt på skolorna. GR Utbildning anordnade en kompetensutvecklingsdag för DU-pedagogerna, där många upplevde att de fått ökad kompetens för att fortsätta arbetet framåt. Inom ramen av Leda digitalisering fick rektorerna också göra en utvecklingsplan som grund för utvecklingsarbetet, en plan med indikatorer och vilken effekt man önskar se, och som utgår från det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet med utvecklingsplanen, oavsett vilken aspekt av skolutveckling som avses, blev ett viktigt lärande och bidrog till att ytterligare pusselbitar föll på plats i byggandet av den kultur för professionsutveckling som man önskar skall genomsyras i Kungälvs skolor. Malin Frykman, utvecklingsledare, uttrycker följande: Besök Anders Personsgatan 8, i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

21 1 Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan - KS2018/ Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan : Slutapport för Kungälv grundskola strategiska satsning på kompetens- och organisationsutveckling Vi skulle ha börjat med resultatanalys och gemensamt stöttat upp i arbetet med att ta fram en utvecklingsplan, som vi gjorde på slutet, vi skulle ha börjat med det, i den ordningen, det var en större resa, och är fortfarande en större resa än vad vi kunde förutse. Under kompetensutvecklingens andra och tredje år har även förskoleklass och fritidshem etablerat strukturer för kollegialt lärande genom lärgruppsarbete med fokus på revideringen av läroplanens kapitel 3 och 4. Nedan följer en fråga ur utvärderingen, där pedagogerna fick svara på hur de upplever att det kollegiala lärandet som metod har utvecklat deras lärarroll och undervisning, utifrån en femgradig skala. Första bilden åskådliggör svaren från pedagoger i förskoleklass där 30% av 30 deltagare anger en 3:a, 53.3% en 4:a och 16.7% en 5:a, vilket är en stor förflyttning. Besök Anders Personsgatan 8, i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

22 1 Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan - KS2018/ Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan : Slutapport för Kungälv grundskola strategiska satsning på kompetens- och organisationsutveckling Vi kan även se en stor förflyttning för fritidshem där 9.1 % av 44 stycken deltagare anger en 2:a, 34.1 % en 3:a, 47.7% en 4:a och 9.1% en 5:a Rektors professionella lärande Vad som framkommer tydligt i samtal med verksamhetschef och utvecklingsledare är hur denna strategiska satsning på kompetensutveckling har bidragit till förändringar i styr- och stödkedjan med fokus på det inre arbetet med att leda rektorsgruppen och rektorernas pedagogiska ledarskap. Cristine Lysell beskriver att hon i rollen som verksamhetschef fick syn på att det inte var tillräckligt att göra och visa på analyser på huvudmannanivå utan det behövdes mycket mer tid och utrymme till att följa upp, stödja och störa på rektorsnivå. Därför valde Lysell att göra en medveten och strategisk satsning genom att anställa en utvecklingsledare istället för ytterligare en verksamhetschef, med uppdrag att ge processtöd till rektorerna i deras pedagogiska ledarskap och i att bygga en lärande organisation med ett systematiskt och väl fungerande kvalitetsarbete. Cristine Lysell är övertygad om att denna organisationsförändring tillsammans med regelbundna samtal och uppföljningar ute på skolorna, med fokus på verksamhet och kvalitet, har bidragit till att resultaten i Kungälv visar på en ökning tvärtom den trend som vi ser på många andra håll i Sverige, där resultaten sjunker. (Öppna jämförelser, SKL). Besök Anders Personsgatan 8, i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

23 1 Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan - KS2018/ Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan : Slutapport för Kungälv grundskola strategiska satsning på kompetens- och organisationsutveckling Som ett led i rektorsgruppens professionella lärande påbörjades gemensamma litteraturstudier med Malin Frykman som processledare och med utgångspunkt i Elevnära skolledarskap av Vivian Robinson. Robinson är forskare och professor inom skolledarskap och skolutveckling på Nya Zeeland och menar att elevnära skolledarskap innebär fokus på undervisningens kvalitet och elevens lärande och resultat. Robinson påvisar olika effektmått för vilken effekt olika ledarskapskategorier har just på elevernas resultat, se nedan. Fem kategorier av effektivt skolledarskap med statistiska effektmått: Målsättande och tydliga förväntningar 0.42 Strategisk resursfördelning 0.31 Säkerställa undervisningskvaliteten 0.42 Leda lärares lärande och utveckling 0,84 Säkerställa en trygg och säker miljö anses som liten effekt, 0.40 som måttlig och 0.60 och över som stor effekt Rektorers gemensamma lärande och samarbete har fortsatt med framgång vilket Leda digitalisering är ett gott exempel på. Under våren 2018 avslutades denna del av arbetet genom presentation och opponering av utvecklingsplanerna. Maria Andersson, skolchef, ger uttryck för att hon ser en utveckling av rektorernas professionella lärande, att det nu finns ett tydligt och implementerat arbetssätt där samarbete är nyckel för fortsatt progression. 3.2 Lärmässan Kungälv Delar För att visa på den stora kraft och potential som finns i ett kollegialt lärande och dela-kultur arrangerade Pedagogiskt Centrum tillsammans med Kungälvs kommun en Lärmässa under vecka 44, 2017, som vände sig till all personal inom sektor bildning och lärande, från förskola till vuxenutbildning och som samlade cirka 1200 personer. Syftet med Lärmässan var att erbjuda alla Kungälvs pedagoger en arena där de fick möjlighet att synliggöra, sprida och dela all den kompetens som finns på förskolor och skolor i kommunen. Lärmässan var också en del av sektor bildning och lärandes långsiktiga arbete med att skapa en lärande organisation och bygga en dela-kultur. Deltagarna kunde välja ur ett program med cirka 140 seminarier, där flertalet seminarier genomfördes av pedagoger inom Kungälvs kommun. På utvärderingen svarade totalt 50% av deltagarna och av dessa var 90% nöjda eller mycket nöjda med Lärmässan och 96% vill att den sker igen. Besök Anders Personsgatan 8, i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

24 1 Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan - KS2018/ Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan : Slutapport för Kungälv grundskola strategiska satsning på kompetens- och organisationsutveckling Håll i, håll om, håll ut och håll ihop! Hur tar Kungälvs grundskolor och kommun till vara på de lärdomar, erfarenheter och resultat som konstaterats genom denna strategiska satsning på kompetens och organisationsutveckling? Hur säkerställs att resultat omhändertas? Rektorerna ger en samlad bild av att strukturer för kollegialt lärande är implementerade i organisationen och att kollegialt lärande är en modell som kommer att användas fortsatt. Vidare understryker de rektors roll och hens delaktighet i processen genom återkommande möten med lärledare, påminna om och förankra valda områden i det systematiska kvalitetsarbetet. De ger också uttryck för att analysarbetet har förbättrats, vilket medför att underlaget för kommande utvecklingsarbeten blir mer kraftfullt och användbart och satsningar kan tydligare styras mot identifierade behov. Arbetet med digitalisering, språket i alla ämnen, formativ bedömning och värdegrundsarbetet fortsätter. Vikten av långsiktigt utvecklingsarbete och fortsätta det som påbörjats, kan inte nog poängteras. Cristine Lysell och Malin Frykman betonar att huvudmannen behöver ta sin roll fullt ut och leda närmare verksamheterna. De menar att den roll/funktion som tillsattes under resans gång, att arbeta som utvecklingsledare i nära samarbete med verksamhetschef med uppdraget att stödja och utmana rektorerna lokalt på skolorna, har varit avgörande för resultatet. Tillsammans har de satt en organisation utifrån Hans-Åke Scherps struktur för arbets- och utvecklingsorganisation och menar på att arbetet med att äga, leda och styra arbetet utifrån denna organisationskarta bör gälla både på rektorsnivå som huvudmannanivå. Lysell och Frykman anser att det fanns ett glapp här gällande att leda rektorernas professionella lärande men också för det systematiska kvalitetsarbetet, något som de har arbetat idogt med under de senaste åren, varför det är viktigt att dessa erfarenheter och strukturer överförs till ny verksamhetschef för fortsatt kvalitet och kontinuitet, men också till sektorsledning. Malin Frykman konstaterar också att mycket av det som de har fått syn på under denna strategiska satsning på kompetens- och organisationsutveckling har ännu inte implementerats, förankrats eller byggts en infrastruktur för. Det långsiktiga arbetet kvarstår. Maria Andersson, skolchef, lyfter fram att Kungälvs kommundirektör Haleh Lindqvist, ser att sektor Bildning och lärande är framgångsrika gällande strategisk kompetensutveckling och ligger i framkant i fråga om digitalisering och Besök Anders Personsgatan 8, i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

25 1 Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan - KS2018/ Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan : Slutapport för Kungälv grundskola strategiska satsning på kompetens- och organisationsutveckling implementering av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet. Andersson betonar också vikten av fortsatt arbete, att alla de lärdomar och erfarenheter som har gjorts och den kunskap som har byggts upp behöver vårdas och hållas vid liv och att ingenting är självklart. Att arbeta långsiktigt och strategiskt är förutsättningen för att lyckas på riktigt. Vi på GR Utbildning bekräftar och instämmer i bilden ovan beträffande att förvalta och utveckla det utomordentligt fina arbete som påbörjats i Kungälvs kommun. I kapitlet som följer ger vi några rekommendationer för fortsatt arbete framåt. 5. GR Utbildnings rekommendationer för fortsatt arbete I forskningsstudien Att organisera för skolframgång har Maria Jarl, Ulf Blossing och Klas Andersson studerat åtta skolors resultatutveckling samt kartlagt den inre organisationen under en tidsperiod på cirka år. De har även gjort jämförelser mellan framgångsrika och icke framgångsrika skolor och vad som kännetecknar och skiljer dessa åt. Den internationella forskningen om skolframgång dominerades länge av idén om att resultatskillnader kunde förklaras med skolfaktorer. Istället lyfter dessa forskare fram begrepp som samförstånd och samordning och identifierar kvaliteter som beskriver drag i organisering av verksamheten. På de framgångsrika skolorna är ledningen målinriktad och kollektiv, det vill säga utövas av många i kollegiet, och den sker i dialog med förvaltningsledningen. Kvaliteter är målinriktad ledning, kollektiv organisering av ledningen samt målinriktad ledning på förvaltningsnivå. På de framgångsrika skolorna kännetecknas lärarnas arbete av samarbete och deltagande i kritisk och öppen diskussion. Kvaliteter är samarbete med fokus på undervisning. På de framgångsrika skolorna bedrivs undervisningen utifrån höga förväntningarna på eleverna och anpassas efter vad man aktivt har tagit reda på om elevernas förutsättningar och tidigare resultat. Kvaliteter är höga förväntningar på eleverna, kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper, anpassning av undervisningen och lärarledarskap i klassrummet. Vad som särskilt betonas i denna aktuella forskningsstudie är samförstånd och samordning med fokus på ledning, lärarnas arbete och undervisning varför rekommendationerna kommer utgå från dessa. Något som är avgörande för framgångsrika skolor är rektors pedagogiska ledarskap. Här är det angeläget att fortsätta utveckla arbetet med ett målinriktat Besök Anders Personsgatan 8, i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

26 1 Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan - KS2018/ Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan : Slutapport för Kungälv grundskola strategiska satsning på kompetens- och organisationsutveckling och systematiskt professionellt lärande i rektorsgruppen utifrån huvudmannens kvalitetsarbete men också att ge goda förutsättningar och möjligheter för rektor att leda lärares lärande med fokus på undervisning och resultat. Hur bygger vi en lärande organisation som gör skillnad för barn och elever på riktigt? Hållbara strukturer för lärgruppsarbete finns redan etablerade i kommunen på flera nivåer och det kan inte nog poängteras hur betydelsefullt det är att bibehålla dessa strukturer, som utgör en gedigen grund för skolans utvecklings- och förbättringsarbete. En skola som vilar på en vetenskaplig grund och där det är självklart att ställa sig frågor som: varför gör jag som jag gör? Vad får det för effekt? Hur vet jag det? Vilken valida data har jag som underbygger mitt resonemang? Något som har framförts under satsningens gång är en bristfällig behovsinventering och analys av underlaget. Helen Timperley belyser detta återkommande i sin forskning kring professionsutveckling. Vi gör en massa bra saker i skolan, lär nytt och förbättrar, men om vi inte på ett metodiskt sätt kartlägger elevernas behov så kan utvecklingsarbetet lätt ta andra vägar som inte har en avgörande roll för elevernas resultat och lärande. Kvalitetsdialoger är bland annat ett tydligt exempel på hur huvudman kommer att stötta i och leda det systematiska kvalitetsarbetet framåt. Skolans digitalisering är inte ett IT-projekt utan ett förändringsprojekt där ledarskap är den viktigaste framgångsfaktorn. Digitalisering är mer än datorer och plattor, det handlar om att förändra arbetssätt. (Skolverket) Under har samtliga lärare och rektorer på grundskolan, arbetat gemensamt med Skolverkets moduler kring digitaliseringens möjligheter i skolan med fokus på reviderade styrdokument och nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet. En utvecklingsplan har arbetats fram och som har en tydlig koppling till undervisning utifrån formativa och elevaktiva arbetssätt. Skolan måste ges möjligheter och resurser för att kunna fortsätta detta fantastiska arbete som är påbörjat. Åke Grönlund, professor i informatik vid Örebro universitet och specialiserad på ledningsfrågor i skolan kopplat till IT-användning, framhåller att professionen måste utveckla pedagogiken men att kommunen behöver ge rätt förutsättningar för att utveckling ska ske, t ex gemensamma system, digitaliseringsledare på varje skola och organisera kollegiala utvecklingsprocesser. Här har Kungälv som skolkommun kommit långt och det fortsatta arbetet fodrar som sagt goda förutsättningar för att kunna fortsätta i samma utvecklingsanda. I Kungälvs skolvision Välkommen till skolan kan vi läsa att Kungälv är en kommun som siktar mot framtiden och strävar mot att vara en kommun i världsklass. Med Besök Anders Personsgatan 8, i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

27 1 Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan - KS2018/ Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan : Slutapport för Kungälv grundskola strategiska satsning på kompetens- och organisationsutveckling denna strategiska satsning på kompetens- och organisationsutveckling som är helt unik i sin bredd och långsiktighet, kan vi på GR Utbildning inte annat än att instämma i att sektor bildning och lärande tar sitt uppdrag i att möjliggöra detta på största allvar. Vi tackar ödmjukast för gott samarbete längs hela resan och vi ser fram emot att följa er utvecklingsresa. GR Utbildning genom Sandra Svensson Juni 2018 Besök Anders Personsgatan 8, i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

28 1 Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan - KS2018/ Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan : Slutapport för Kungälv grundskola strategiska satsning på kompetens- och organisationsutveckling Bilagor Bilaga 1 Samtliga kompetensutvecklingsinsatser med GR Utbildning, Bilaga 2 Frågeguide inför slutrapport Bilaga 3 Mittrapport för kompetensutvecklingsinsatsen, Kungälvs grundskola Besök Anders Personsgatan 8, i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

29 1 Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan - KS2018/ Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan : Slutapport för Kungälv grundskola strategiska satsning på kompetens- och organisationsutveckling Bilaga 1 Samtliga kompetensutvecklingsinsatser med GR Utbildning, Lärare År 1 o Kickoff på Mimers Hus med samtlig personal inom Kungälv grundskola o Lärgruppsarbete i lärgrupper á 9 lärtillfällen kring bedömning för lärande utifrån moduler på GR Utbildnings lärportal o Utvecklingsprogram för förstelärare som lokala utvecklings- och processledare á 5 tillfällen o Utbildning av lärledare á 2 tillfällen o Utvecklingsprogram för IT-guider á 6 tillfällen o Utvecklingsprogram för specialpedagoger á 6 tillfällen o Lärgruppsarbete för Särskolan o Lärgruppsarbete för Flerspråksenheten á 4 tillfällen kring bedömning för lärande o Jag vill bli skolledare!? Utvecklingsprogram för blivande skolledare á 6 tillfällen. 14 deltagare År 2 o Lärledarträffar á två tillfällen o Introduktion för nyanställda i Bedömning för lärande o Lärgruppsarbete med utgångspunkt i varje skolenhets behov utifrån lärmoduler på GR Utbildnings lärportal o Lärgruppsarbete för fritidshem, implementering av reviderad läroplan och kommentarmaterial för kapitel 4, på GR Utbildnings lärportal Besök Anders Personsgatan 8, i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

30 1 Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan - KS2018/ Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan : Slutapport för Kungälv grundskola strategiska satsning på kompetens- och organisationsutveckling År 3 o Lärledarträffar med fokus på stärkt digital kompetens i Lgr 11 á 2 tillfällen o Lärgruppsarbete kring digitaliseringens möjligheter med fokus på reviderade styrdokument och nationella digitaliseringsstrategin. (Kungälv anpassade lärmoduler utifrån Skolverkets material och ansvarade för lärgruppsarbetet. GR Utbildnings roll var att handleda lärledare och DUpedagoger i arbetet). o Handledningsträffar á 4 tillfällen med lärledare, DU-pedagoger och ledningsgrupp på skolan o Lärgruppsarbete för förskoleklass, implementering av reviderad läroplan och kommentarmaterial för kapitel 3, på GR Utbildnings lärportal o Inspirationsföreläsningar Digitaliseringens möjligheter i det språkutvecklande arbetssättet. o Föreläsning och workshop för samhällslärare utifrån reviderade styrdokument o Föreläsning och workshop för DU-pedagoger med fokus på digitalt skapande och webbpublicering o Lärmässan Kungälv delar. Organisering av konferens inklusive seminarieprogram och anmälan samt föreläsningar med fokus på digitaliseringens möjligheter Rektorer o Grundkurs i Utvecklande ledarskap utifrån förvaltningshögskolans koncept o Grupputveckling med fokus på effektiva team och Susan Wheelans forskning. o Rektors pedagogiska ledarskap med utgångspunkt i Hans-Åke Sherps organisationskarta för arbets- och utvecklingsorganisation o Regelbundna avstämningar på Rektorsgruppens ordinarie mötestid o Troed Troedsson Digitalisering och ledarskap. Avslutning av Leda digitalisering och gruppfeedback på rektorernas utvecklingsplaner Besök Anders Personsgatan 8, i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

31 1 Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan - KS2018/ Slutrapport GR, kompetensutvecklingsinsats grundskolan : Slutapport för Kungälv grundskola strategiska satsning på kompetens- och organisationsutveckling Verksamhetschef och utvecklingsledare o Styrgruppsmöten o Konsultativt stöd o Regelbundna avstämning- och uppföljningsmöten Ur Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning kursutbud o Bo Hejlskov, Fördjupning i lågaffektivt bemötande: Verktyg för utvärdering och förebyggande av beteendeproblem, 34 deltagare o Anders Thoresson, En läroplan för ett digitaliserat samhälle, 35 deltagare o Darja Isaksson, Framtiden är redan här - Digitaliseringens effekter när lärande är målet, 50 deltagare o Carl Heath, Skola för interaktionssamhället, för fritidspedagoger Besök Anders Personsgatan 8, i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg