Remiss från Justitiedepartementet - Kommunikation för vår gemensamma säkerhet Ds 2017:7

Transkript

1 - Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0683/17 Förvaltningsstaben Samhällsskydd och beredskap Magnus Ericsson Telefon E-post: Remiss från Justitiedepartementet - Kommunikation för vår gemensamma säkerhet Ds 2017:7 Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Yttrandet över betänkandet Kommunikation för vår gemensamma säkerhet (Ds 2017:7), i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, översänds till Justitiedepartementet. Sammanfattning Göteborgs Stad har erhållit rubricerad remiss. Yttrandet ska vara Justitiedepartementet tillhanda senast den Aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar har idag påtagliga och ökande behov av ett tillförlitligt och säkert system för mobil datakommunikation. Det gäller såväl i det vardagliga arbetet som för kommunikation, samverkan och ledning i krisberedskap och för hantering av olyckor och mer omfattande händelser i hela hotskalan. Det nuvarande samhällsnätet för Rakelsystemet avser främst talkommunikation och har alltför begränsad kapacitet för mobil dataöverföring. Rakel behöver därför kompletteras och på sikt helt ersättas med ett modernare system som kan hantera även realtidsöverföring av data och rörliga bilder. Samhällsutveckling och förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar ökar kraven på att utveckla en lämplig mobil och säker lösning. Göteborgs Stad tillstyrker förslagen som presenteras i betänkandet Kommunikation för vår gemensamma säkerhet (Ds 2017:7). Ekonomiska konsekvenser En lösning förordas som bygger på finansiering, ägarskap och förvaltning som tillvaratar befintliga finansiella och andra resurser inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och det statligtägda bolaget Teracom AB. Det skapar ekonomiska förutsättningar, statlig rådighet och underlättar senare infasning i lösningen av talbaserad kommunikation från nuvarande Rakelsystem. Modellen bygger långsiktigt på avgiftsfinansiering av systemet, dess drift och underhåll genom intäkter från abonnemang och inplaceringar i statens master. Under en inledande tvåårsetapp föreslås att inemot 1,5 mdkr avsätts för utveckling av statens samhällsnät genom dedikerat kärnnät, stamnät och radionät med inplacering av LTE radioutrustning i befintlig infrastruktur samt helt nya siter i glesbygd. Vidare utbyggnad och konsolidering av det 1(8)

2 statliga nätet prövas löpande med en fortsatt årlig investeringsnivå i storleksordningen 300 mnkr. Under lösningens inledande fas då Rakel ännu är i bruk kan viss dubblering av abonnemang för tal- och datatjänster visa sig nödvändigt. Ett gemensamt utvecklingsmässigt och finansiellt ansvar för systemen bör då tas. Kostnader för säker tal- och datakommunikation bör under en sådan period samordnas kostnadsmässigt till en för aktörerna hanterlig och rimlig nivå. Utredningen kan i nuläget inte ge besked om vilka kostnader som kommer belasta kommunerna om dessa i framtiden kommer i utbyggnaden av kommunikationssystemet. Barnperspektivet, Jämställdhetsperspektivet, Mångfaldsperspektivet Den ständigt tillgängliga och uppkopplade mobila telefonen blir med utredningens förslag vårt främsta säkerhetsverktyg. Förväntningarna är stora på att samhället ska kunna respondera på detta och vara aktivt i samma typ av kanaler. Utvecklingen av mobila publika säkerhetsvarningar via SMS är ett exempel på detta. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet De internationella exempel som hittills utvecklats med motsvarande nya mobila kommunikationslösningar, är av olika slag. Kommersiellt upphandlade lösningar från allmänna operatörer förekommer, liksom mer dedikerade nät och samhällslösningar. Avgörande är geografiska utgångspunkter, samhällsförhållanden, nationell telekommarknad och infrastruktur samt andra lokala förutsättningar. Under remisstiden har muntliga kontakter på tjänstemanna nivå tagits med Stockholm och Malmö. Bilaga 1 - Sammanfattning av betänkandet Bilaga 2 Yttrande över betänkande Kommunikation för vår gemensamma säkerhet (Ds 2017:7) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(8)

3 Ärendet Justitiedepartementet har gett Göteborgs Stad möjlighet att inkomma med synpunkter på betänkandet Kommunikation för vår gemensamma säkerhet (Ds 2017:7). Remissen inkom till stadsledningskontoret Yttrandet ska vara Justitiedepartementet tillhanda senast den Bakgrund Aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar1 har idag ett påtagligt och ökande behov av tillförlitliga och säkra system för mobil bredbandskommunikation. Det gäller för såväl vardaglig verksamhet som för kommunikation och samverkan inom ramen för krisberedskap och hantering av olyckor och mer omfattande oförutsedda händelser. Dagens samhällsnät med Rakelsystemet kan inte möta användarkretsens framtida behov eftersom det i huvudsak hanterar talad kommunikation och har begränsad kapacitet för mobil dataöverföring. Rakel behöver därför kompletteras och på några år sikt ersättas med modernare system som kan hantera realtidsöverföring av data och rörliga bilder. Samhällsutveckling och förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar ökar behovet av att i en snar framtid kunna tillgodose det samlade behovet av säkra system för såväl tal- som dataöverföring. Därtill ökar mer generellt kraven från allmänhet, företag och organisationer på bättre mobiltäckning och bredbandstillgång i alla delar av Sverige. Lösningar bör därför, i enlighet uppdraget, så långt möjligt sökas för att förena dessa relevanta intressen. Mot bakgrund av tidigare myndighetsutredningar behövs ytterligare underlag för att klarlägga behoven samt hur dessa ska tillgodoses och realiseras. I uppdraget nämns särskilt att detta innefattar frågor om frekvensutrymme i 700 MHz-bandet, i andra frekvensband eller på andra sätt. Utredningen kan på mer övergripande nivå konstatera att en säker och tillgänglig mobil kommunikationslösning förutsätter betydande statlig kontroll och rådighet, en robust, dedikerad samhällslösning med avsatt spektrum ger basal kapacitet för aktörernas datakommunikation, på sikt även för talkommunikation, ett utökat samhällsnät kan ge ökade förutsättningar att nå regeringens bredbandsmål i glesbygd, kompletterande samverkan med kommersiella operatörer kan ge ökad redundans, täckning och kapacitet, ett utökat samhällsnät innebär initialt mer omfattande kostnader än kommersiella alternativ, men ger långsiktig samhällsnytta, där en lösning kan utvecklas etappvis med löpande värdering och successiva beslut. Det ger möjligheter att balansera kraven på samhällskontroll, funktionalitet och ekonomi. Göteborgs Stad tillstyrker förslagen som presenteras i betänkandet Kommunikation för vår gemensamma säkerhet (Ds 2017:7). Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(8)

4 Stadsledningskontoret Magnus Ericsson Planeringsledare Karin Eriksson Säkerhetschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(8)

5 Bilaga 1 Sammanfattning av Ds 2017:7 Uppdraget Utredningens arbete avser mobil kommunikation som stöd för samhällsaktörernas krisberedskapsarbete och hantering av olyckor, kriser och oförutsedda händelser i hela hotskalan. Nuläge och problembild I mitten av 1990-talet aktualiserades behovet av ett gemensamt digitalt radiokommunikationssystem för samhällsviktiga användare för att ersätta ett flertal olika aktörsspecifika analoga system. I Europa diskuterades samtidigt standardisering av tekniska system för public safety-tillämpningar. Störst genomslag fick Tetrastandarden, där en svensk nationellt täckande tjänsteupphandling förordades.1 Statskontoret uppdrogs år 2000 förbereda och genomföra en sådan upphandling, men konstaterade att tillräckliga förutsättningar inte förelåg för att fullfölja uppdraget. Det gällde bland annat bristande betalningsvilja hos användarna och osäkerhet kring användarkretsens omfattning m.m. Statskontoret uppmärksammade också oklarheter i regelverken, där upphandling av tjänsten och utanordning av för tjänsten nödvändiga frekvenser inte självklart kunde förenas och mötas på leverantörssidan. Fortsatta utrednings- och förhandlingsinsatser föregick därefter riksdagsbeslut 2003 om ekonomiska ramar och införandet av Rakelsystemet, Radiokommunikation för effektiv ledning. Utgångspunkter var bland annat att redan investerad infrastruktur så långt möjligt skulle användas, att användarkretsen främst bestod av s.k. skydds och säkerhetsmyndigheter och att staten skulle stå som ägare av det gemensamma systemet. Den finansieringsmodell som utifrån utredningsarbetet bedömdes som lämplig var en inledande anslagsfinansiering, påföljande lånefinansiering samt användaravgifter.2 Försvarets materielverk genomförde upphandlingen, varefter Krisberedskapsmyndigheten 2004 fick ansvar för införande, förvaltning och utveckling av systemet. Beslutet anknöt till den nya lagstiftning som möjliggör tillstånd att använda radiosändare inom ett frekvensutrymme utan allmän utlysning för sådan verksamhet som avser allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Rakelsystemet byggdes successivt ut i ett antal regionala etapper och vidgad användarkrets, tills nätet färdigställdes En fortsatt snabb utveckling har därefter karakteriserat området. Ansvaret överfördes till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, då myndigheten inrättades Drift, kundstöd och service berörde tidigare en rad privata aktörer men upprätthålls sedan 2014 på MSB:s uppdrag efter upphandling av tjänster från det helstatliga bolaget Teracom AB. Rakelsystemet avser i huvudsak talkommunikation och bedöms om ett antal år ha spelat ut sin roll till följd av tekniska begränsningar och de nya behov och krav som utvecklats avseende mobil IP-kommunikation med hög kapacitet. Det är i dagsläget svårt att ange exakt återstående livslängd. Systemet bedöms med nuvarande avtal kunna användas fram till 2025, ytterligare tekniska investeringar om cirka 1,0 1,5 mdkr bedöms möjliggöra förlängd livslängd till En framtida utveckling kan rent teoretiskt tänkas innebära att Rakelsystemet behålls under systemets hela tekniska livslängd för att tillgodose aktörernas behov av talkommunikation vid sidan av en ny lösning för mobil IP-baserad kommunikation. Alternativet är att Rakel avvecklas så snart en ny lösning kan ge stöd för att inkludera även talkommunikation. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(8)

6 Utredningens förslag Aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar har idag påtagliga och ökande behov av ett tillförlitligt och säkert system för mobil datakommunikation. Det gäller såväl i det vardagliga arbetet som för kommunikation, samverkan och ledning i krisberedskap och för hantering av olyckor och mer omfattande händelser i hela hotskalan. Det nuvarande samhällsnätet för Rakelsystemet avser främst talkommunikation och har alltför begränsad kapacitet för mobil dataöverföring. Rakel behöver därför kompletteras och på sikt helt ersättas med ett modernare system som kan hantera även realtidsöverföring av data och rörliga bilder. Samhällsutveckling och förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar ökar kraven på att utveckla en lämplig mobil och säker lösning. Utredningen kan på mer övergripande nivå konstatera att en säker och tillgänglig mobil kommunikationslösning förutsätter betydande statlig kontroll och rådighet, en robust, dedikerad samhällslösning med avsatt spektrum ger basal kapacitet för aktörernas datakommunikation, på sikt även för talkommunikation, ett utökat samhällsnät kan ge ökade förutsättningar att nå regeringens bredbandsmål i glesbygd, kompletterande samverkan med kommersiella operatörer kan ge ökad redundans, täckning och kapacitet, ett utökat samhällsnät innebär initialt mer omfattande kostnader än kommersiella alternativ, men ger långsiktig samhällsnytta, där en lösning kan utvecklas etappvis med löpande värdering och successiva beslut. Det ger möjligheter att balansera kraven på samhällskontroll, funktionalitet och ekonomi. Informationssäkerhet Den valda lösningen ska skydda information utifrån krav på dess konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Därmed kommer lösningen också att kunna möta kraven på att kunna följa hur och när information har hanterats och kommunicerats. Lösningen ska primärt möta höga krav avseende riktighet (t.ex. signering/autentisering av användare och information) samt tillgänglighet (att lösningen fungerar även vid stora påfrestningar i infrastrukturen). Den tilltänkta kommunikationslösningen är i sitt grundutförande inte avsedd att skydda information som omfattas av särskild sekretess med hänsyn till rikets säkerhet. Ur ett förvaltningsperspektiv ska lösningen uppfylla höga krav på behörighetskontroll och autentisering, som åtkomst till känslig grundinformation kring loggar, positionering m.m. Positioneringstjänster utgör en viktig och för stora användargrupper mycket sekretesskänslig del av den kravprofil som anges. Det innebär att kraven på förvaltning ur ett konfidentialitetsperspektiv bedöms som höga. Kontroll ska också i övrigt kunna ske av informationsflöden. Spårbarhet behövs för att stödja verksamheten och ska kunna visa informationsvägar och vilka som tagit del av informationen (loggning) eller haft sådan möjlighet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(8)

7 En viktig utgångspunkt är här att varje informationsägare också har ett eget ansvar. Säker hantering av egen information är grundläggande för berörda aktörer och för de egna tjänster som görs tillgängliga genom lösningens infrastruktur. Det finns ett uttalat behov av att kommunikationslösningen kan erbjuda kopplingar till allmänna nät och tjänster. Denna typ av krav medför exponering av lösningen som inte skiljer sig åt mellan lösningar i statlig eller kommersiell regi. En kopplingspunkt mot externa nät förutsätter höga krav på säkerhet med tekniska komponenter för att reducera risker. Det kan t.ex. avse IPS, IDS, antiviruskontroll och brandväggar. 17 Avgörande är också graden av kontroll över informationsflöden och förvaltning av kopplingspunkter. Modern kryptoteknik används som stöd i lösningen för att öka skyddet, dels i infrastrukturen, dels i de tilläggstjänster som kommer att nyttja lösningen som bärare, t.ex. kryptering av tal och dataöverföring. Fortsatt kravanalys kan därför komma att behövas för att närmare beskriva skyddsvärdet av olika typer av information, så att lämpliga åtgärder kan appliceras inom ramen för lösningen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(8)

8 Justitiedepartementet Stockholm Bilaga 2 Yttrande över betänkande Kommunikation för vår gemensamma säkerhet (Ds 2017:7) Justitiedepartementet har lämnat betänkandet Kommunikation för vår gemensamma säkerhet (Ds 2017:7) för besvarande senast den Göteborgs Stad tillstyrker förslagen som presenteras i betänkandet Kommunikation för vår gemensamma säkerhet (Ds 2017:7). För Göteborgs kommunstyrelse Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(8)