Remiss från Försvarsdepartementet - Några frågor i skyddslagstiftningen (SOU 2018:26)

Transkript

1 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0967/18 Handläggare Henrik Ohlén Telefon: E-post: Remiss från Försvarsdepartementet - Några frågor i skyddslagstiftningen (SOU 2018:26) Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Yttrandet över Försvarsdepartementets remiss av Betänkandet Några frågor i skyddslagstiftningen (SOU 2018:26), i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, översänds till Försvarsdepartementet. Sammanfattning Försvarsdepartementet har skickat ut Betänkande Några frågor i skyddslagstiftningen (SOU 2018:26) på remiss som inkom till Göteborgs Stad Svar på betänkandet ska ha inkommit till Försvarsdepartementet senast den Det ingår inte i kommitténs uppdrag att företa en fullständig översyn av skyddslagstiftningen. Arbetet och de föreslagna ändringarna har därför inriktat sig på att utifrån de utmaningar som samhället idag står inför analyser vilka typer av objekt som har et kvalificerat och verkligt skyddsbehov, och huruvida dessa objekt idag erbjuds skydd i befintligt regelverk. Betänkandet behandlar frågor kopplat till såväl militära som civila skyddsobjekt. Göteborgs Stads yttrande väljer att fokusera på de delar som berör civila skyddsobjekt. Göteborgs Stad ställer sig positiv till Kommitténs förslag till ändringar i de aktuella lagrummen. Det innebär en mer verkningsfull lagtext som är bättre rustad för att möta den komplexa hotbild som det förändrade säkerhetspolitiska omvärldsläget medför. Förslagen ger sannolikt rättsvårdande myndigheter utökade möjligheter att agera och lagföra brott som sker i de, av Länsstyrelsen eller Försvarsmakten, beslutade skyddsobjekten. Skyddsobjekten utgör en del av Stadens samhällsviktiga verksamheter och dess funktioner är av betydelse för befolkningens liv och hälsa, samt samhällets funktionalitet. Göteborg Stad vill påtala ett aktuellt problem som inte behandlats i utredningen avseende den ledningsrätt som vissa externa aktörer söker inom annan aktörs skyddsobjekt. Göteborgs Stad önskar att kommitteen i samband med översynen förtydligar att externa aktörer inte får ges ledningsrätt/rådighet inom skyddsobjektet. Problemet idag är att om externa aktörer ges tillträde undanröjs syftet med skyddsobjektet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (7)

2 Ekonomiska konsekvenser Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Barn-, Mångfalds-, Jämställdhets-, Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa perspektiv. Omvärldsperspektivet Inför yttrandet har Stadsledningskontoret haft kontakt med de förvaltningar som äger och förvaltar Stadens egna skyddsobjekt. Kontakten har förevarit på tjänstemannanivå och skett med de aktuella bolagen/förvaltningars säkerhetsskyddschefer eller motsvarande. Utifrån denna dialog har vi fångat upp kunskap kring problem och utmaningar utifrån befintlig lagstiftning samt om de föreslagna förändringarna är till hjälp och stärker skyddet i och kring skyddsobjekten i Göteborgs Stad Bilagor 1. Sammanfattning av betänkandet 2. Yttrande över betänkande Några frågor i skyddslagstiftningen (SOU 2018:26) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (7)

3 Ärendet Försvarsdepartementet har skickat ut Betänkande Några frågor i skyddslagstiftningen (SOU 2018:26) på remiss som inkom till Göteborgs Stad Svar på betänkandet ska ha inkommit till Försvarsdepartementet senast den Stadsledningskontoret föreslår i detta tjänsteutlåtande att kommunstyrelsen beslutar att yttrandet över Betänkande Några frågor i skyddslagstiftningen (SOU2018:26), i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, översänds till Försvarsdepartementet. Beskrivning av ärendet Uppdrag och utgångspunkter Den parlamentarisk Kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet, har tillsats som en följd av den försämrade säkerhetspolitiska situationen i Europa och som därmed ökar kravet på den svenska totalförsvarsförmågan. En del av uppdraget som kommittén har haft är att analysera några frågor som rör skyddslagstiftningen, dvs. skyddslagen (2010:305) och Skyddsförordningen (2010:523). Bakgrund om skyddslagen Skyddslagstiftningen tillkom i början på 1900-talet och har varit inriktad på att skydda militär verksamhet och tillgodose Försvarsmaktens behov av särskilda skyddsåtgärder. Men allteftersom, har skyddet av civil verksamhet fått allt större genomslag, både med och utan direkt anknytning till civilt försvar. Den nuvarande skyddslagstiftningen trädde i kraft den 1 juli 2010 Skyddslagstiftningen ger vissa objekt ett förstärkt rättsligt skydd mot i lagen angivna hot. Dessa hot är sabotage, terroristbrott, spioneri, röjande i andra fall av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret samt grovt rån. Möjliga skyddsobjekt kan delas in i objekt som används för civila ändamål, som beslutas av Länsstyrelsen, samt sådana som huvudsakligen används av Försvarsmakten och beslutas av denna myndighet. Beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga ej har tillträde till skyddsobjektet. Genom särskilt beslut får tillträdesförbudet även förenas med eller av bl.a. förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet. Skyddsobjekten får bevakas av skyddsvakter, som i lagen har givits särskilda befogenheter. Kommitteens förslag Kommittén har inom ramen för sitt uppdrag kommit fram med ett par förslag till förändringar i skyddslagen (2010:305), kameraövervakningslagen (2013:460), säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) och skyddsförordningen (2010:523). Huvudsakligen är det följande punkter som berörs i betänkandet: - Uppräkning av möjliga skyddsobjekt utökas något med posthantering, livsmedelsförsörjning och försörjning med andra förnödenheter av betydelse för Sveriges försörjningsberedskap. Men även möjlighet att besluta om militära fordon som skyddsobjekt Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (7)

4 - Tiden utsträcks för Försvarsmakten om beslutanderätt i frågan om tillfälliga skyddsobjekt - Ökad flexibilitet om skyddslagens tillämpning under extra ordinära förhållanden - Förtydliga om tillträdesförbudet i förhållande till drönare och andra obemannade farkoster samt skyddsvaktens befogenhet att ingripa mot dessa. Uppräkning av möjliga skyddsobjekt utökas något Kommittén har sett behov av att förändra och modernisera bestämmelsen. De har även sett ett behov av en mindre utökning av lagens tillämpningsområden och detta hänger samman med den återupptagna planeringen av totalförsvaret. Objekt som kan utgöra möjliga skyddsobjekt delas nu upp i två punkter. Under första punkten beskrivs samhällsverksamheter som kan tänkas bli skyddsobjekt, och dessa har ett skyddsvärde oavsett om det råder höjd beredskap eller ej. Under punkt två beskrivs objekt som behövs för ledning och samordning vid kriser och krig. Kommittén väljer att föra in livsmedelsförsörjning som eget område på grund av bland annat de beroenden som finns inom området till ett fåtal viktigare noder. Vattenförsörjning faller till viss del in under begreppet livsmedel men kommittén väljer att låta det kvarstå enskilt för att ta höjd för exempelvis vatten som används i produktion eller hygien och avlopp. Fysisk posthantering utgör fortfarande en viktig samhällsfunktion och faller idag utanför aktuell lagstiftning. Även om samhället idag går mot minskad hantering av fysisk post kan det ur ett totalförsvarsperspektiv vara av stor betydelse. Slutligen finns ett behov av att lyfta in begreppet andra förnödenheter som behövs med hänsyn till Sveriges försörjningsberedskap. Som ett led i den återupptagna totalförsvarsplaneringen ingår det en översyn av försörjningsberedskapen av förnödenheter i stort. I och med detta kan det bli aktuellt att exempelvis bygga upp anläggningar för lagring av sådana produkter som läkemedel och som därmed behöver kunna rymmas inom lagstiftningen. Utökad tid för Försvarsmakten att förlänga tiden Den nya förändrade omvärldsläget ställer ökade krav på Försvarsmaktens verksamhet vad avser den operativa förmågan. Det medför ökad aktivitet vad det gäller exempelvis övningsverksamhet och där kommande övningar även sträcker sig längre tid än vid lagens tidigare översyn. Tidigare var tidsgränsen satt till tre dygn för Försvarsmakten att besluta om tillfälliga skyddsobjekt, det föreslås utökas till trettio dygn (5 kap. 2 Skyddslagen, Övningar, prov och försök) respektive femton dygn (5 kap. 3 Skyddslagen, hindra kräkningar eller möta väpnat angrepp). För att möta kraven på en ökad mobiliseringsförmåga beräknas den typen av övningsverksamhet pågå i tre till fyra veckor vilket medför ökat behov av att upprätta tillfälliga skyddsobjekt över längre tid än tidigare. Även Försvarsmaktens insatser för att förhindra kränkningar av Sveriges territorium, som kan föranleda upprättande av tillfälliga skyddsobjekt, kan pågå längre tid än tre dygn. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (7)

5 Ytterligare skäl till att ändra möjlig tid för upprättande av tillfälliga skyddsobjekt anges vara exempelvis förmågan att göra intresseavvägningar, ökat krav på sekretess samt förmågan att skyndsamt kunna hantera denna typ av ärende. Ökad flexibilitet om skyddslagens tillämpning under extra ordinära förhållanden Nuvarande skyddslag bygger på en konstruktion från 1990 talet utifrån det säkerhetspolitiska läget som var då. I samband med översynen 2010 var ambitionen att skapa ett regelverk i såväl fred som under höjd beredskap Hotbilden idag är mer diffus och komplex vilket gör det svårare att förutse en oönskad händelse. Som en del i beredskapen bör det finnas möjlighet att stärka skyddet av andra objekt än det som i skyddslagen är särskilt uppräknade. Denna möjlighet bör finnas utan att Sverige befinner sig i krig eller krigsfara, eller att det råder andra utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig. Kommittén förslår därför att man för formuleringen annan tid som regeringen beslutar med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap. Från kommitténs sida poängterar man att denna skrivning redan förekommer i annan lagstiftning. Förtydliga om tillträdesförbudet i förhållande till drönare och andra obemannade farkoster samt skyddsvaktens befogenhet att ingripa mot dessa Kommittén har utifrån sitt direktiv, till uppdrag att se över skyddsfrågor som berör drönare kopplat mot skyddsobjekt. Då detta är en relativt ny företeelse och inte fångats upp i tidigare omarbetningar av skyddslagen så lägger man stort fokus i betänkandet för att behandla frågan. Tekniken har många användningsområden som vi i samhället kan nyttja, exempelvis inom räddningsarbete, jord- och skogsbruk, byggbesiktningar med mera. Samtidigt kan drönare-tekniken användas i fientligt syfte av enskilda, grupper eller stater. Teknikutvecklingen sker snabbt och medför att drönare kan filma, fotografer, avlyssna såväl som bära tyngre laster. Med hjälp av exempelvis igenkänningsteknik kan även drönare användas för att identifiera exempelvis utsedda måltavlor. I betänkandet väljer man teknikneutrala formuleringar för att regelverket även skall kunna omfatta andra obemannade farkoster än just drönare och som inte enbart omfattar luftrummet utan även land och vatten. Utgångspunkten i lagstiften är att skyddsobjekten skyddas med ett tillträdesförbud för obehöriga, dvs. genom ett generellt förbud mot tillträde. En drönare kan uppfattas som operatörens förlängda arm, samt ögon och öron. Med detta som bakgrund anser kommittén att redan själva tillträde med drönare bör vara förbjudet snarar än att försöka ringa in vissa otillåtna aktiviteter Genom att lägga förbud mot tillträde ökar man också möjligenhet att effektivare ingripa för den som är satt att bevaka skyddsobjektet dvs. skyddsvakten. Att bedöma om det är brott mot exempelvis avbildningsförbudet är inte möjligt när överflygning sker och skyddsvakten står på marken. I betänkandet har man gjort flera avväganden kopplat mot hur detta förbud skall hanteras i höjd- och sidled. Kommittén har efter dessa valt att stanna vid att tillträdesförbudet gäller i luftrummet över skyddsobjektet men att den närmare gränsen får bedömas från Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (7)

6 fall till fall. I stöd för bedömning finns till viss del andra lagstiftningar, råd samt att bedömningen bör ske med beaktande av rådande teknik när det gäller såväl användning av drönartekniken såväl som bevakningspersonalens praktiska möjlighet att ingripa. Mot bakgrunden av detta föreslår kommittén att en ny bestämmelse införs som gör det möjligt för skyddsvakterna att ingripa mot obemannade luftfartyg eller annan obemannad farkost som befinner sig inom, över eller i närheten av skyddsobjektet. Våld mot farkosten får därvid användas i den mån andra medel är otillräckliga och med hänsyn till omständigheterna är försvarliga. Överträdelse ska vara straffsanktionerat på samma sätt som övriga förbud enligt skyddslagen. Regeringen har föreslagit en lagändring kopplat mot straffsanktioner i skyddslagstiftningen som föreslås träda i kraft 1 juli (Proposition 2017/18:102). Dessa innebär bl.a. att bestämmelserna inte längre ska vara subsidiär i förhållande till brottsbalken, att brott mott tillträdesförbudet delas in i två svårighetsgrader samt att böter inte längre ska ingå och straffskalan. Straffet höjs till maximalt två års fängelse. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret ställer sig positiv till Kommitténs förslag till ändringar i de aktuella lagrummen. Det innebär en mer verkningsfull lagtext som är bättre rustad för att möta den komplexa hotbild som det förändrade säkerhetspolitiska omvärldsläget medför. Den ger sannolikt rättsvårdande myndigheter utökade möjligheter att agera och lagföra brott som sker i de, av Länsstyrelsen eller Försvarsmakten, beslutade skyddsobjekten. Skyddsobjekten utgör en del av Stadens samhällsviktiga verksamheter och dess funktioner är av betydelse för befolkningens liv och hälsa, samt samhällets funktionalitet. Stadsledningskontoret vill påtala ett aktuellt problem som inte behandlats i utredningen avseende den ledningsrätt som vissa externa aktörer söker inom annan aktörs skyddsobjekt. Stadsledningskontoret önskar att kommitteen i samband med översynen förtydligar att externa aktörer inte får ges ledningsrätt/rådighet inom skyddsobjektet. Problemet idag är att om externa aktörer ges tillträde undanröjs syftet med skyddsobjektet. Henrik Ohlén Gabriella Nässén Planeringsledare Chef Förvaltningsstaben Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (7)

7

8

9

10

11

12

13

14

15 Bilaga 2 Försvarsdepartementet Stockholm Yttrande över betänkande Några frågor i skyddslagstiftningen (SOU 2018:26) Allmänt Göteborgs Stads yttrande väljer att fokusera sig på de delar som berör civila skyddsobjekt. Göteborgs Stad ställer sig positiv till Kommitténs förslag till ändringar i de aktuella lagrummen. Det innebär en mer verkningsfull lagtext som är bättre rustad för att möta den komplexa hotbild som det förändrade säkerhetspolitiska omvärldsläget medför. Den ger sannolikt rättsvårdande myndigheter utökade möjligheter att agera och lagföra brott som sker, i de av Länsstyrelsen eller Försvarsmakten, beslutade skyddsobjekten. Skyddsobjekten utgör en del av Stadens samhällsviktiga verksamheter och dess funktioner är av betydelse för befolkningens liv och hälsa, samt samhällets funktionalitet. Göteborg Stad vill påtala ett aktuellt problem som inte behandlats i utredningen avseende den ledningsrätt som vissa externa aktörer söker inom annan aktörs skyddsobjekt. Göteborgs Stad önskar att kommitteen i samband med översynen förtydligar att externa aktörer inte får ges ledningsrätt/rådighet inom skyddsobjektet. Problemet idag är att om externa aktörer ges tillträde undanröjs syftet med skyddsobjektet. För Göteborgs kommunstyrelse Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (7)