Bygglagstiftning. har funnits länge i Sverige. Redan under medeltiden fanns regler för hur mark skulle användas och hus byggas.
|
|
- Ingrid Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bygglagstiftning har funnits länge i Sverige. Redan under medeltiden fanns regler för hur mark skulle användas och hus byggas. I äldre lagstiftning handlar det ofta om brandskydd, men det finns också begrepp som byggnadsskyldighet för de som brukar annans jord då ska man underhålla husen och bygga nytt om de förfallit.
2 Den första egentliga planlagstiftningen i Sverige kom med 1874 års byggnads- och brand stadga för rikets städer. För hvarje stad skall finnas' plan för stadens, ordnande och bebyggande. Denna plan skall omfatta, såväl byggnadsqvarter, som gator, torg och andra allmänna platser. Ej må stad byggas i strid mot gällande plan, eller utsträckas till område, för hvilket faststäld plan ej finnes. Närmaste inseendet öfver stads bebyggande utöfvas af en för detta ändamål tillsatt Byggnadsnämnd.
3 1907 års stadsplanelag Byggnadsstadgan fortsatte att gälla, men kommunerna fick både rätt och skyldighet att lösa in mark som skulle användas till gatumark och mark för allmänna platser års byggnadslag Kommunerna kunde bestämma var och när planer skulle upprättas och vad de skulle innehålla. Det var dock regeringen som fortfarande skulle fastställa de kommunala planerna. Det finns många äldre planer som fortfarande gäller.
4 Byggnadsstadga 1959 generalplan stadsplan byggnadsplan enhetliga byggnadsbestämmelser över riket beslutanderätten decentraliserad till byggnadsnämnden fastställs av länsstyrelsen I varje kommun skall finnas en byggnadsnämnd, som har att öva inseende över hur kommunens område bebygges. Särskilt åligger det nämnden att med uppmärksamhet följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess omgivning, ombesörja utredningar rörande planläggning, fastighetsbildning och: byggnadsväsen samt i dessa ämnen upprätta de förslag och göra de framställningar som finnas påkallade.
5 Plan- och bygglagen från 1987 (ÄPBL) Kommunerna: skyldiga att upprätta översiktsplaner för hela kommunen detaljplan infördes för all planläggning Staten behöll enbart sitt direkta inflytande över planläggning: riksintressen frågor som berör flera kommuner frågor som berör människors hälsa och säkerhet Samtidigt så infördes en helt ny lag med regler för hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, Naturresurslagen reviderades lagen: Ett helt nytt system för lov, tillsyn och kontroll infördes och ett större ansvar lades på byggherren.
6 Plan- och bygglagen (2010:900) PBL ny version av lagen trädde i kraft Det är den som gäller nu men det har redan kommit många ändringar sedan dess.
7 Allmänna och enskilda intressen En grundbult i tillämpningen av PBL är avvägningen mellan olika intressen. Med allmänna intressen menas kommunens eller invånarnas intressen, dels nu men också för kommande generationer. Infrastruktur, bostadsförsörjning, natur- och kulturvärden är exempel på allmänna intressen. Med enskilda intressen menas de intressen som finns hos byggherrar, grannar, ägare av byggnadsverk, markägare och andra berörda. Ett enskilt intresse kan exempelvis handla om utsikt eller trafik utanför en bostad.
8 Detaljplan
9
10 En detaljplan reglerar gränser för olika områden och hur områdena får användas. Detaljplaner är rättsligt bindande och beslut om antagande kan överklagas. En detaljplan gäller tills den ändras, upphävs eller ersätts.
11 Detaljplanekravet 4 kap. 2 Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk och reglera bebyggelse miljöns utformning för en ny sammanhållen bebyggelse, om där finns många bygglovspliktiga byggnadsverk för att bevara eller förändra bebyggelse om det ska ske i ett sammanhang för byggnadsverk som får betydande inverkan på omgivningen eller där det råder stor efterfrågan för bebyggande gäller inte vindkraftverk eller om byggnadsverket kan prövas i bygglov eller förhandsbesked och inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
12 En detaljplan består av en plankarta med bestämmelser. Som underlag för plankartan ligger en grundkarta. Det finns inga begränsningar, utom rent praktiska, för hur stor eller liten en detaljplan får vara.
13 I en detaljplan ska kommunen bestämma gränser för: Allmän platsmark: en, gata eller väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan ska användas som är avsett för ett gemensamt behov Vattenområden Kvartersmark: all annan mark inom detaljplanen I en detaljplan ska kommunen också bestämma Användning och utformning av allmän platsmark vid kommunalt huvudmannaskap Användning av kvartersmark och vattenområden Detaljplanen ska ha en genomförandetid mellan 5 och 15 år.
14 En detaljplan består av en plankarta med bestämmelser. Det är den som är bindande. Utifrån förutsättningarna på platsen bestämmer kommunen vilken reglering som behövs för att uppnå detaljplanens syfte. För att reglera utformningen av ett område kan egenskapsbestämmelser användas. Genomförandefrågor kan regleras genom administrativa bestämmelser. Planbestämmelserna ska ha stöd i PBL.
15
16 Till planen ska det också finnas en planbeskrivning. Där beskrivs: syftet planeringsförutsättningarna hur planen är avsedd att genomföras de överväganden som har legat till grund för utformningen om planen avviker från översiktsplanen om det gäller bostadsbebyggelse och det finns risk för omgivningsbuller ska bullerberäkningar redovisas det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen
17 Utredningar och andra beslutsunderlag Om genomförandet av detaljplanen kan antas få en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Miljöpåverkan framgår av miljöbalken: Direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö dels med material, råvaror och energi.
18 För att få ett tillräckligt beslutsunderlag kan även flera olika typer av utredningar behöva tas fram under planarbetet. Exempel på frågor som i vissa fall kan behöva utredas: geoteknik, mark dagvatten kulturmiljö arkeologi trafik, parkering risk (brand, säkerhet) naturvärden
19 Kanske behöver detaljplanen preciseras? I en detaljplan får kommunen bland annat bestämma: Markreservat för infrastruktur (trafik, spår, energi, nät och ledningar) som behövs för allmänna ändamål. Skydd för områden och byggnadsverk som är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Vegetation, markytans utformning och höjdläge. Skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar, olyckor, översvämning och erosion. Skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen.
20 Avvägningar i planarbetet Allmänna intressen: kommunens eller invånarnas intressen klimat och hälsa kulturmiljö naturvärden bostadsförsörjning infrastruktur mm Enskilda intressen: byggherrar grannar fastighetsägare mm
21 Utformning och gestaltning Verka för god byggnadskultur och stads- och landskapsmiljö! Vad innebär det? Vill man bevara områdets karaktär? Vill man ha något helt nytt? Luftigt? Tätt? Naturnära? Variation? Enhetlighet? Hur mycket ska man få bygga? Enkelt eller komplext? Vill man låsa användningen? Vill man möjliggöra förändringar framöver?
22 I en detaljplan får kommunen bland annat bestämma: Bebyggandets utformning under och över markytan. Byggnaders användning samt andelen lägenheter och deras storlek. Placering och utformning av byggnadsverk. Placering och utformning av parkering.
23
24
25
26 PBL - 1 januari 2015 Exploateringsavtal kopplas in i PBL. Ny lag om riktlinjer för markanvisningar. Läs djupare i cirkulär från SKL länkar finns här
27 Plangenomförande I planbeskrivningen ska framgå de organisatoriska tekniska ekonomiska fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal.
28 När kommunen inte är markägare Kommunen har rätt att i exploateringsavtal ta ut relevanta och nödvändiga kostnader för anläggning av allmän platsmark (gator, parker m.m.) och för utbyggnad av vatten och avlopp. Kostnaderna ska stå i rimligt förhållande till byggherrens/fastighetsägarens nytta av planen. Kommunen ska då ha antagit riktlinjer för exploateringsavtal. Alternativt ersättning för gatukostnader: Om kommunen är skyldig att bygga ut eller förbättra allmän platsmark får kommunen besluta att ägarna till fastigheterna i området ska betala kostnaderna för detta. Kostnaderna ska fördelas mellan fastigheterna på ett skäligt och rättvist sätt.
29 Avtalsfrågor är viktiga - det handlar inte bara om pengar När avtalsfrågorna lyfts tidigt i planprocessen kan finansieringsfrågor och planutformning löpa parallellt. Viktigt att hitta gemensam målbild! Exempel på viktig ekonomisk fråga: principer för gatunätet (allmän platsmark kontra kvartersmark det handlar om drift, inte bara investering). Exempel på viktig social fråga: trygga stråk och mötesplatser för alla. Exempel på viktig hållbarhetsfråga: attraktiv kollektivtrafik.
30 Upphävande av strandskydd En kommun får enligt plan- och bygglagen i detaljplan bestämma att strandskyddet enligt miljöbalken ska upphävas för ett område om det finns särskilda skäl. Intresset av att ta området i anspråk på ett sätt som avses med planen ska, för att strandskyddet ska kunna upphävas, väga tyngre än strandskyddsintresset. I miljöbalken redogörs för de sju särskilda skäl som finns för att upphäva strandskyddet. Det är endast dessa skäl som är giltiga i bedömningen.
31 Planprocessen Standardförfarandet kan tillämpas om förslaget är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan < annars utökat förfarande
32 Antagande av detaljplan En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse.
33 Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser kan upprättas av kommunen inom begränsade områden som inte har krav på detaljplan, för att reglera grunddragen i mark- och vattenanvändningen. Till exempel används områdesbestämmelser för att värna landsbygdens kulturmiljöer. Det som skiljer områdesbestämmelser från detaljplan är att de saknar ett obligatoriskt minsta innehåll och att det inte finns några regler om hur de ska genomföras. Områdesbestämmelser ger inte heller någon byggrätt så som en detaljplan gör.
34 Bygglov
35 Bygglov m.m. 9 kap. - Bygglov - Tidsbegränsat bygglov - Frivilligt lov - Förhandsbesked - Marklov - Rivningslov Anmälningsplikt
36 När krävs lov? Nybyggnad 2 1 st. 1 p Uppförande av ny byggnad Flyttning av tidigare uppförd byggnad till annan plats Tillbyggnad 2 1 st. 2 p Åtgärder som ökar en byggnads volym Andra ändringar 3 1 st. 3 p - ändrad användning - inredning av ytterligare bostad eller lokal för handel etc. - vissa yttre ändringar inom Dp
37 Undantag från bygglovplikt 9 kap. 3-6 Ekonomibyggnad utom plan Särskilda bestämmelser för en- och tvåbostadshus - generella undantag från lovplikt; Attefallshus, friggebod, mindre tillbyggnader mur, plank, skärmtak ej närmare än 4,5 m från gränsen om inte medgivande - undantag inom Dp; färga om, byta fasadbeklädnad el. byta taktäckningsmaterial om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär - undantag utanför Dp; uppföra liten tillbyggnad, komplementbyggnad, mur, plank i omedelbar närhet av bostadshuset ej närmare än 4,5 m från gränsen om inte medgivande Obs ev. bygglovplikt enl. 8 1 st. 2 a el. 3
38 Bygglovsplikt för andra anläggningar än byggnader 6 kap. 6 PBF 1. Vissa typer av aktivitetsrelaterade anläggningar, 2. Upplag och materialgårdar, 3. Tunnlar och bergrum (ej för väg, järnväg, tunnelbana eller gruvdrift), 4. fasta cisterner eller andra fasta anläggningar för vissa produkter/varor 5. Radio- eller telemaster och torn 6. Vindkraftverk 7. Murar och plank 8. Parkeringsplatser utomhus 9. Begravningsplatser
39 Förhandsbesked 9 kap. 17, 18 Lokalisering: huruvida en åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på den avsedda platsen Handläggs som ansökan om lov Bindande för ansökan om lov inom 2 år Ev. villkor
40 Förutsättningar för bygglov inom Dp 9:30 PBL Ansökan om lov skall bifallas om: 1. Fastigheten eller byggnadsverket som åtgärden avser a. stämmer överens med detaljplan, eller b. avviker, men avvikelsen godtagits vid bygglovprövning enligt nya eller gamla bestämmelser OBS! Vissa enklare åtgärder (2 1 st. 3 b och c = ytterligare bostad/lokal, omfärgning etc.) kan utföras även om fastighet/byggnad inte uppfyller kraven i punkt Åtgärden inte strider mot detaljplan 40
41 Förutsättningar för bygglov inom Dp forts. 3. Åtgärden inte måste avvakta genomförandetiden för detaljplanen, och 4. Åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 första stycket 1 och 5, 6 tredje stycket, 8 och 9 och 8 kap. 1 3, 6, 7, 9 13, 17 och 18. Undantag för liten avvikelse om syftet med planen inte motverkas eller begränsad omfattning och nödvändig (9:31 b ) Efter genomförandetiden 1. är förenlig med planens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller allmänt intresse 2.innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som bestämts i planen.
42 Förutsättningar för bygglov inom Dp forts. Åtgärden ska uppfylla kraven i 2 kap. 6 första stycket 1 och 5, 6 tredje stycket, 8 och 9 Stads- och landskapsbilden samt natur och kulturvärdena och intresset av en god helhetsverkan (2:6 1 st. p1) Möjligheterna att hantera avfall (2:6 1 st. p 5) Bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas (2:6 3 st.) Byggnader under mark ska inte försvåra användningen ovan mark (2:8) Byggnadsverk får inte lokaliseras så att det kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller betydande olägenheter på annat sätt (2:9) 42
43 Förutsättningar för bygglov inom Dp forts. Åtgärden ska uppfylla kraven i 8 kap. 1 3, 6, 7, 9 13, 17 och 18 Byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål, ha god färg, form och materialverkan, vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga (8:1) Vissa undantag finns rörande arbetslokaler, fritidshus och en- och tvåvåningshus (8:6) samt undantag vid ändring och flyttning (8:7) Krav på tomter (8:9-11) Krav på allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader (8:12) Förbud mot förvanskning (8:13) Varsamhetskrav vid ändring och flyttning av byggnader (8:17 och 18 )
44 örutsättningar för bygglov utanför Dp 9:31 Ansökan om lov ska bifallas om åtgärden: 1. Inte ska föregås av detaljplaneläggning enligt 4:2 eller 4:3 (detaljplanekravet) 2. Uppfyller kraven i 2 kap. (planmässig prövning) Naturresursbestäm. i 3-4 kap. MB Övriga bestämmelser i 2 kap. PBL 3. Inte strider mot områdesbestämmelser 4. Uppfyller kraven i 8 kap. 1 3, 6, 7, 9 13, 17 och 18 i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser 44
45 Tidsbegränsat bygglov 9:33 Kan avse allt som kan kräva lov, men bara provisoriska åtgärder (RÅ 1994 ref. 13) Bara på begäran av sökanden Varför tidsbegränsning och avveckling bör framgå av ansökan Vanliga handläggningsregler Prövningen: Lov - får lämnas om permanent lov inte kan ges - allmän intresseavvägning måste dock ske - ska lämnas om åtgärden överensstämmer med Dp-bestämmelse om tillfällig markanvändning. Lov för högst 5 år i taget; totalt max 10 år 45
46 Villkorade lov Lov innan beslut om Dp vunnit laga kraft 9:36 - Obs upplysning att åtgärden inte får påbörjas före laga kraft Lov förenat med krav att gatukostnadsersättning betalas 9:37 Lov som meddelas i efterhand kan förenas med skyldighet att vidta nödvändiga ändringar 9:38 Övriga villkor 9:39 p 3
47 Giltighetstid 9 kap. 43 Ett lov upphör att gälla om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag beslutet vann laga kraft OBS förlängning av lov
48 Krav på rivningslov 9 kap. 10 Rivningslov krävs för att riva hela eller delar av byggnader inom detaljplan, om annat inte bestämts i planen utanför detaljplan, om kommunen i OB bestämt att rivningslov krävs. Rivningslov krävs inte för att riva sådana byggnader som eller delar av byggnader som får uppföras utan lov såvida kommunen inte beslutat att rivningslov krävs för sådana åtgärder.
49 Krav på marklov 9 kap Inom område med detaljplan krävs marklov för schaktning eller fyllning som avsevärt ändrar höjdläget inom en tomt eller för mark inom allmän plats, om inte annat bestämts i planen trädfällning och skogsplantering, om kommunen bestämt det i detaljplan Utanför område med detaljplan För schaktning, fyllning, trädfällning och skogsplantering inom områden avsedda för bebyggelse eller i närheten av befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, flygplatser, kärnreaktor eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde när K:n bestämt det i områdesbestämmelser.
50 Byggande
51 Teknisk kontroll och tillsyn i byggskedet 10 kap. Startbesked och möjlighet att ta byggnadsverk i bruk Kontrollplan Kontrollansvarig Tekniskt samråd Startbesked Utstakning Arbetsplatsbesök Slutsamråd Slutbesked
52 Allmän skyldighet m.m. 2 Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot 1. det lov som har getts för åtgärden, eller 2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området. Åtgärder som avses i 9 kap. 4 och 5 (en- och två bostadshus) får, trots första stycket 2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.
53 Kontroll av genomförandet 5 Byggherren är ansvarig för att varje åtgärd (bygg-, rivningsoch mark) som denne utför - eller låter utföra - genomförs i enlighet med de krav för åtgärden som gäller med lag, föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig ska BH se till att den kontrolleras enligt fastställd kontrollplan.
54 Kontrollplanen 6-8 Byggherren ansvarar för att upprätta kontrollplan Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att säkerställa tekniska egenskapskrav (8 kap. 4 ) Kontrollplanen ska ange i vilken omfattning kontrollen ska utföras genom byggherrens dokumenterade egenkontroll eller genom certifierad sakkunnig.
55 Kontrollansvarig (KA) 9-11 Självständig ställning, kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften samt bevis om certifiering Om byggnadsnämnden inte beslutar annat krävs inte kontrollansvarig vid 1. små ändringar av en- eller tvåbostadshus eller 2. andra små åtgärder enligt föreskrifter (PBF)
56 Kontrollansvarig forts. Kontrollansvarigs uppgifter: - biträda byggherren med att upprätta förslag till kontrollplan, - se till att bestämmelser följs och nödvändiga kontroller görs - vid avvikelse informera byggherre och vid behov byggnadsnämnd - närvara vid tekniskt samråd etc. - dokumentera iakttagelser inför slutbeskedet - avge utlåtande som underlag för slutbesiktning - meddela byggnadsnämnd om uppdraget lämnas
57 Kontrollansvarig som behöver ersättas KA utför inte sina uppgifter BH ska underrätta BN BN ska entlediga KA och underrätta certifieringsorgan samt utse ny KA på förslag från BH KA lämnar sitt uppdrag BH ge förslag på ny KA BN ska utse ny KA, antagligen på förslag av BH.
58 Startbesked 3, Krävs vid åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov samt vid anmälningspliktiga åtgärder Godkännande av att bl.a. krav enl. PBL kan antas uppfyllas och bevis om byggfelsförsäkring m.m. har visats uppför BN när sådant krävs Sanktion om inte iakttas BN kan avvakta med besked t.ex. om energihushållningskrav inte tillgodoses Vägrat startbesked kan överklagas
59 Startbesked forts. Startbesked ska - fastställa kontrollplanen, - ange sakkunniga eller kontrollansvariga, - bestämma eventuella villkor för att får påbörja åtgärderna, - lämna bestämmelser om eventuell utstakning, - bestämma vilka handlingar som ska lämnas till BN inför slutbesked och - ge upplysningar om annan lagstiftning, när det behövs. Ett startbesked gäller så länge lovet gäller och för anmälningspliktiga åtgärder i två år.
60 Slutsamråd 10 kap Kallelse till slutsamråd skickas till - byggherren - kontrollansvariga - övriga som bör ges tillfälle att delta Vid slutsamråd gås följande igenom - hur kontrollplan etc. har följts - ev. avvikelser - kontrollansvariges utlåtande - dokumentation över besök på arbetsplatsen + övrig dokumentation - behov av andra åtgärder - förutsättningarna för ett slutbesked Protokoll
61 Slutbesked 10 kap. 4, Ett byggnadsverk får inte tas i bruk förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat -Undantag för ngt som redan brukas eller av sociala skäl BH visar att krav är uppfyllda - Normalt genom utlåtande av kontrollansvarig Användningsförbud tills slutbesked meddelats
62 Slutbesked forts. 10 kap Slutbesked ska lämnas om 1. byggherren har visat att alla krav enligt - lovet, kontrollplanen, startbeskedet, kompletterande villkor är uppfyllda, och 2. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enl. 11 kap. Slutbesked med anmärkning om - försumbara brister Interimistiskt slutbesked om - icke försumbar brist ska avhjälpas - kontroll behöver göras i senare skede BN prövar möjligheten att ta byggnadsverket i bruk Slutlig prövning och fråga om ev. ingripande - skyndsamt
63 Plan- och bygglovtaxa
64 Måste man ha en taxa om man vill göra uttag? PBL 12 kap 10 Ja! [...] Grunderna för hur avgiften ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige Måste taxan se ut på ett visst sätt? Kommunen väljer metod och upprättar taxa Nej!
65 Vad säger PBL? 8 Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för 1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked, 2. beslut om lov, 3. tekniska samråd och slutsamråd, 4. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen, 5. upprättande av nybyggnadskartor, 6. framställning av arkivbeständiga handlingar, 7. expediering och kungörelse enligt 9 kap b, och 8. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Lag (2011:335).
66 9 Byggnadsnämnden får ta ut en planavgift för att täcka programkostnader och kostnader för andra åtgärder som behövs för att upprätta eller ändra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om 1. nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad, och 2. den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller områdesbestämmelserna. Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska också tillämpas på en anläggning som kräver bygglov enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7.
67 10 En avgift enligt 8 eller 9 får inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser. Grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.
68 Vad har SKL för roll i detta? SKL tar fram underlag till taxekonstruktion
69 Underlag för konstruktion av PBL-taxa 2014 Frågor och synpunkter kring taxeunderlaget? Kristina Isacsson
70 Mer tillgängligt upplägg för beslutsfattare, sökande och förvaltning Tydligare koppling till PBL Tydligare gång för hur kommunen ska använda underlaget och göra det till sitt Mindre koppling till objektets area Tydligare koppling till handläggningen av ärendet och kommunens arbetsinsats Enklare att göra fasta avgifter
71 Typ av besked, beslut eller handläggning Kommunens genomsnittliga kostnad Underlaget innehåller en uppdelning i typer Lokalt anpassad taxa Kommunen bedömer sin genomsnittliga kostnad för att handlägga typen av ärende
72 I mallen finns en indelning i ärendetyper. Kommunen gör en uppskattning av hur många timmar som i genomsnitt går åt för att handlägga varje ärendetyp. 2 1 Kommunen räknar fram sin handläggningskostnad per timme. 5 KF fattar beslut om taxan 4 Avgifterna samlas i en taxetabell. 3 Handläggningskostnaden per timme multipliceras med antalet timmar för varje ärendetyp. Summan utgör avgiften för ärendetypen.
73 Typ? Planenlig? Nybyggnad av ett eneller tvåbostads hus Liten avvikelse? Utanför planlagt område?
74 Kommunen bedömer sin genomsnittliga kostnad för att handlägga typen av ärende Alla moment som utförs i respektive ärendetyp Tids- och kostnadsuppskattning
75 Detaljplan och planbesked Skiftar stort mellan olika kommuner
76 Dp med begränsat förfarande Dp med standardförfarande, med och utan program Upphävande av dp efter genomförandetidens utgång Typ? Förlängning av genomförandetid Dp med utökat förfarande, med och utan program Dp med samordnat förfarande
77 Civilrättsligt avtal Avtal med löpande självkostnader Principen ska framgå av taxan
78 Tillsyn
79 Vem ansvarar för tillsynen? Byggnadsnämnden ansvarar för att övervaka att plan- och bygglagen och de föreskrifter och beslut som har utarbetats med stöd av lagen följs. Det innebär att byggnadsnämnden är tillsynsmyndighet. Vanligtvis får nämnden kännedom om tillsynsärenden genom att någon tar kontakt och lämnar frågor eller upplysningar. Då är nämnden skyldig att utreda om den behöver ingripa. En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att tillsynsuppgifter helt eller delvis ska skötas av byggnadsnämnden i den andra kommunen. Beslutsfattandet kan inte överlåtas, däremot kan flera kommuner ha en gemensam byggnadsnämnd.
80 Utvidgad tillsyn en möjlighet, men inte ett krav Byggnadsnämnden kan välja att bedriva en utvidgad tillsyn. Byggnadsnämnden avgör formerna. De formella kraven på hantering av tillsyn är komplexa och ställer stora krav på kunnande och administrativa rutiner. Om byggnadsnämnden väljer att arbeta med utvidgad tillsyn är det viktigt att först hantera den lagstadgade tillsynen.
81 Kommunens olika roller Kommunen kan ha flera andra roller i ett tillsynsärende än tillsynsmyndighet, till exempel fastighetsägare, byggherre eller verksamhetsutövare. Det är viktigt att bevaka att det inte uppstår jävsproblem vid handläggning och beslutsfattande!
82 Tillsyn under pågående byggarbeten Den som bygger för egen räkning kallas byggherre. Det är byggherren som har ansvaret för att byggnationen uppfyller alla samhällets krav. Detta ansvar omfattar även kontroll under byggnationen. Kontrollansvariga och eventuella certifierade sakkunniga ska verifiera att de kontroller som bestämts genomförs. Den tillsyn som byggnadsnämnden utför under pågående byggarbeten sker genom protokollförda arbetsplatsbesök.
83 Tillsyn över hissar Anordningens ägare har normalt ansvar för att den drivs och sköts så att den är säker. Om en besiktning visar på brister ska ett exemplar av besiktningsprotokollet skickas till byggnadsnämnden. Om det behövs för att säkerställa gällande krav ska byggnadsnämnden förelägga den ansvarige att se till att anläggningen kontrolleras. I vissa fall är det Arbetsmiljöverket som ansvarar för tillsynen.
84 Tillsyn över ventilation Det är en byggnads ägare som har ansvaret för att utföra den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem, så kallad OVK. Protokoll ska skickas till byggnadsnämnden. Nämnden upptäcker att någon besiktning inte utförts eller om ett insänt protokoll visar att ventilationen inte har godkänts: Nämnden ska ta ställning till eventuellt föreläggande om att komma in med ett protokoll som visar att ventilationen uppfyller gällande krav.
85 Tillsyn över enkelt avhjälpta hinder I lokaler som allmänheten har tillträde till och på allmänna platser ska så kallade enkelt avhjälpta hinder åtgärdas. Det innebär att enkla åtgärder för att förbättra tillgängligheten ska utföras om de inte är alltför kostsamma. Den som ansvarar för att åtgärda hindren är den som har rättslig rådighet (till exempel fastighetsägaren eller den som bedriver verksamhet) över hindret. När det handlar om allmän platsmark är det ofta kommunen som har detta ansvar. Byggnadsnämnden utövar tillsyn.
86 Övrig tillsyn Byggnadsnämnden har även tillsynsansvar över exempelvis tomter, allmänna platser och olovlig byggnation. Olovlig byggnation är till exempel när någon inte byggt i enlighet med ett lov eller anmälan, inte följt de villkor som lämnats eller inte ens sökt lov eller lämnat in en anmälan. Tillsynen gäller även byggnadsverk som kan orsaka trafikfara och i viss utsträckning andra trafiksäkerhetsåtgärder gällande stängsel och utfarter.
87 Vad kan hända vid en överträdelse? Om någon har begått en överträdelse kan byggnadsnämnden besluta om olika typer av förelägganden och förbud. Vissa överträdelser leder till en byggsanktionsavgift. I lagstiftningen framgår vilka överträdelser som gör det, hur sanktionsavgifterna räknas ut och när de kan sättas ned. Den som har begått överträdelsen har möjlighet att göra en rättelse av förseelsen före nämndens beslut och slipper då sanktionsavgift.
88 Vad kan hända vid en överträdelse? När det är fråga om en olovlig byggnation ger nämnden i ett föreläggande ägaren möjlighet att inom en viss tid ansöka om lov, lovföreläggande, om det är sannolikt att lov kan ges. Om det inte är möjligt att ge lov i efterhand kan nämnden besluta om ett rättelseföreläggande, att ägaren ska rätta till det som byggts olovligt. Om den som begått överträdelsen inte följer beslutet kan byggnadsnämnden begära att vitet döms ut. Viten tillfaller staten.
89 Ärendet initieras av någon utifrån eller av BN. utredningsskede Bekräftelse skickas till ev. anmälare. Information skickas till verksamhetsutövaren/ fastighetsägaren. Information om möjlighet att inkomma med förklaring och ev. möjliget att söka bygglov i efterhand eller rätta åtgärden. Förklaring, besked om rättelse eller ansökan om lov i efterhand kommer in. Eventuellt tillsynbesök. Utarbetande av förslag till beslut. Ev. kommunicering av förslag till beslut. Exempel på process vid olovlig byggnation om fara för liv och hälsa: tillsynsbesök direkt Eventuellt kommer en lovansökan in först nu. (Då måste den hanteras före ett eventuellt föreläggande.) Eventuellt kommer en förklaring in. Lämna utan åtgärd (strider inte mot PBL), Möjligt med lov i efterhand på insänd ansökan. Om ansökan inte kommit in: Beslut om lovföreläggande. Ansökan om lov kommer in Lov i efterhand + byggsanktionsavgift Lov i efterhand med ändring + byggsanktionsavgift Lovansökan avslås + byggsanktionsavgift+ ev. förelägganden Ej möjligt med lov i efterhand: Ev. lovansökan avslås. Beslut om byggsanktionsavgift + Ev. beslut om föreläggande. Beslutet skickas till inskrivningsmyndigheten. Har föreläggandets följts? Om inte: Nytt föreläggande. Begäran om utdömande av ev. vite. Om vite inte dömts ut ev. ny sanktionsavgift. Om föreläggandet inte följs: Samma alternativ som i steget före. Dokumentera status före beslut. Har rättelse skett. Ev. genomförande på den försumliges bekostnad Ev. handräckning av kronofogdemyndigheten. Om allt är ok: Underrätta inskrivningsmyndigheten. Ärendet avslutas.
90 Avgifter för tillsyn Avgifter för tillsynsarbete enligt PBL får enbart tas ut för arbetsplatsbesök. Ingen annan tillsyn får avgiftsbeläggas. Sanktionsavgifterna går dock till kommunen som på detta vis kan få kostnadstäckning för en del av tillsynsarbetet. Skillnader mellan PBL och miljöbalken Enligt miljölagstiftningen krävs att tillsynsmyndigheten bland annat upprättar en samlad tillsynsplan som omfattar myndighetens ansvarsområde. Något sådant krav finns inte i byggnadslagstiftningen. Tillsynen enligt miljölagstiftningen får i stor utsträckning avgiftbeläggas till skillnad från tillsyn enligt PBL.
91 Överklagande
92 Överklagande av kommunala beslut (13 kap.) 1 Följande beslut enligt denna lag får överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900): 1. kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan, 2. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser, 3. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att fatta beslut om skyldighet för fastighetsägare att betala kostnader för gator och andra allmänna platser eller att fatta beslut om villkoren för sådan betalning, 4. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, 5. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut om grunderna för skyldighet att betala kostnader för gator och andra allmänna platser och om generella villkor för sådan betalning, 6. kommunfullmäktiges beslut om taxa i ärenden hos byggnadsnämnden, 7. ett kommunalförbunds eller regionplaneförbunds fullmäktiges beslut om regionplan, och 8. kommunens beslut om riktlinjer för exploateringsavtal. Lag (2014:900).
93 Överklagande av kommunala beslut (13 kap.) 2 Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del de avser 1. avbrytande av ett planarbete, 2. planbesked enligt 5 kap. 2, 3. andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 5, 4. villkorsbesked enligt 9 kap. 19, 5. förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 27, 6. behovet av kontrollansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt samråd eller slutsamråd, 7. ingripandebesked enligt 11 kap. 7, eller 8. en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdesbestämmelser eller ett förhandsbesked. Att tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och miljödomstol framgår av 15 kap. 10.
94 Överklagande av kommunala beslut (13 kap.) 3 Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i 1 och 2 får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut överklagas till mark- och miljödomstolarna Mark- och miljödomstolarnas beslut överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (Sveas hovrätt). Prövningstillstånd krävs. Förslag från PBL-överklagandeutredningen att - detaljplaner och områdesbestämmelser överklagas direkt till markoch miljödomstolarna och att - överklagande av beslut om bygglov och andra lov och tillsyn koncentreras till tolv länsstyrelser
95 Utdömande av vite Prövas av mark- och miljödomstol (11 kap. 37 PBL) Myndigheten avgör om ansökning ska göras Preskription: adressaten måste delges talan inom två år från att förutsättning för utdömande uppkom (9 VL) 95
96 politiskt lagstyrt
97 Tack för oss! Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggande: Carmita Lundin expert planering tel Anna-Bie Agerberg sakkunnig planering och byggande tel Avdelningen för juridik: Olof Moberg förbundsjurist tel
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:900 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-
Läs merFrågor och svar. Här hittar du några frågor och svar om nyheterna i den nya plan- och bygglagen.
Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar Här hittar du några frågor och svar om nyheterna i den nya plan- och bygglagen. Blir det några ändringar kring byggherrens ansvar?...
Läs merByggnadsnämndens beslut om delegering underlag för lokala bedömningar
2014-12-18 1 (13) Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Avdelningen för Juridik Germund Persson Byggnadsnämndens beslut om delegering underlag för lokala bedömningar Underlaget avser gällande regler
Läs merDelegationsordning Byggnadsnämnden
Delegationsordning Byggnadsnämnden Antagen av Byggnadsnämnden 2015-03-24 40 Reviderad 2015-08-25 108 Gäller fr.o.m. 2015-09-01 1 Innehållsförteckning Syfte... 3 Delegation... 3 Delegationsförbud... 4 Anmälan
Läs merNy plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist
Ny plan- och bygglagstiftning Anders Larsson, jurist Ny plan- och bygglagstiftning träder i kraft 2 maj Gamla lagstiftningen Nya lagstiftningen PBL 1987:10 + BVL 1994:847 PBF 1987:383 + BVF 1994:1215 +
Läs merDelegationsordning för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut om delegering av plan- och byggverksamheten
FÖRFATTNING 1.3.4.1 Antagen av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 59/14 Delegationsordning för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut om delegering av plan- och byggverksamheten
Läs merI PLAN- OCH BYGGLAGEN 2011-05-02
Sammanfattning av ändringar I PLAN- OCH BYGGLAGEN 2011-05-02 1 1 KAP. Nya definitioner, exempel Sammanhållen bebyggelse Ändring Tillbyggnad Ombyggnad Kommunens planmonopol kvar! 2 2 KAP. Allmänna och enskilda
Läs merByggnadsnämndens beslut om delegering
DANDERYDS KOMMUN Miljö- och stadsbyggnadskontoret Douglas Lindström Miljö- och stadsbyggnadschef 2012-01-11 Dnr 2012-0009 1 Byggnadsnämndens beslut om delegering Med stöd av 6 kap 33 och 34 kommunallagen
Läs merDALS-EDS KOMMUN Delegationsordning Sidan 1 (13) Författning Ärende Delegat Anteckningar
DALS-EDS KOMMUN Delegationsordning Sidan 1 (13) Plan- och byggnadsnämnden Fastställd av PBN 2011-10-04 113 Författning Ärende Delegat Anteckningar PBL 5 kap. PBL 5 kap. 2 och 5 Beslut om planbesked (om
Läs merPLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M
PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens
Läs merTillsynsplan enligt plan- och bygglagen 2015
2015 Tillsynsplan enligt plan- och bygglagen 2015 Knivsta Kommun 2015-03-12 Handläggare: Christofer Mattsson BMN 2015/19 Bygg- och miljönämndens tillsynsplan enligt plan- och bygglagen för 2015 Tillsyn
Läs mer2009-05-26 M2009/2171/R
Promemoria 2009-05-26 M2009/2171/R Miljödepartementet Rättsenheten Camilla Adolfsson Remiss om lagtexten för en ny plan- och bygglag samt en ändring i anläggningslagen (1973:1149) Sammanfattning En ny
Läs merDelegeringsordning för Miljö- och byggnämnden
2013-12-02 1 (13) Delegeringsordning för iljö- och byggnämnden Gäller från och med 2014-01-01. Antagen av miljö- och byggnämnden 2013-12-09, 125. 2013-12-02 2 Allmänna bestämmelser kring delegering öjligheten
Läs merBoverket Plan- och bygglagen
Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Lov- och byggprocessen 4 Vad är bygglov? 5 Intervju med Magnus Olsson 6 Vad är syftet med bygglov? 7 Vad är nyttan med bygglov? 8 Olika typer av ärenden
Läs merPlan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015. Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu)
Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015 Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu) Boverkets informationspaket 2014-2016 Andreas Lidholm Länsarkitekt/funktionschef
Läs merSammanträdesprotokoll Byggnadsnämnden 2015-02-05 11
Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll 2015-02-05 11 Bn 9 Dnr 2013/845 Delegationsrätt Beslut beslutar att med stöd av 6 kap 33 kommunallagen och 12 kap 6 plan- och bygglagen uppdra beslutanderätten enligt
Läs merPlan- och bygglag (1987:10)
Sida 1 av 49 SFS 1987:10 Källa: Rixlex Utfärdad: 1987-01-08 Omtryck: SFS 1992:1769 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2003:132 Plan- och bygglag (1987:10) [Fakta & Historik] 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Läs merÖversiktsplan. Utställning. Information från Boverket. Illustrationer av Kiran Maini
Information från Boverket. Illustrationer av Kiran Maini Plan- och bygglagen i din vardag Plan och bygglagen är den lag i Sverige som reglerar samhällets krav på planering och byggande. Som medborgare
Läs merPBL kunskapsbanken 2013-06-25
PBL kunskapsbanken PBL kunskapsbanken enbart om detaljplaner Nerladdat av TUNAFORSNYTT tunaforsnytt.se från Boverket http://www.boverket.se/vagledningar/pbl-kunskapsbanken/skapa-pdf/ 2013-06-25 Innehåll
Läs merRegelsamling för hushållning, planering och byggande
Regelsamling för hushållning, planering och byggande 2013 Regelsamling för hushållning, planering och byggande 1 Regelsamling för hushållning, planering och byggande Boverket 2013 2 Titel: Regelsamling
Läs merPromemoria. Vissa plan- och byggfrågor. Promemorians huvudsakliga innehåll
S2013/4714/PBB Promemoria Vissa plan- och byggfrågor Promemorians huvudsakliga innehåll Plan- och bygglagen (2010:900) trädde i kraft 2011 och ersatte då den tidigare lagen (1987:10) med samma namn. Boverket
Läs merPlan- och bygglagen 2010:900
Plan- och bygglagen 2010:900 Nancy Mattsson 2011-11-29 CV Nancy Mattsson M2 Arkitekter AB (1990 ) Lidingö stad (1999 2008) Structor Projektutveckling AB (2008 2011) Skanska Nya Hem AB (2011 ) Bakgrund
Läs merFörorenad mark i PBL. 5 feb 2010
Förorenad mark i PBL 5 feb 2010 Länsstyrelsens uppdrag i samhällsplaneringen PBL-området ÖVERSIKTSPLAN 4 kap 5 och 9 PBL Ta till vara och samordna statens intressen. Tillhandahålla underlag. Ge råd om
Läs merTill statsrådet och chefen för Miljödepartementet
Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 27 september 2007 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över vissa frågor i plan- och bygglagstiftningen.
Läs merFår jag bygga? Om bygglov, rivningslov,marklov och anmälan
2016 Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov,marklov och anmälan Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du oftast söka bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Vid vissa
Läs merBerör avgifter för bygglovshantering som hanteras av myndighetsnämnden. Taxan är fastställd i Kommunfullmäktige 2014-12-15-197
205-0-08 BYGGLOVSTAXA 205 Berör avgifter för bygglovshantering som hanteras av myndighetsnämnden. Taxan är fastställd i Kommunfullmäktige 204-2-5-97 För år 205 är milliprisbasbeloppet 44,5 kr och justeringsfaktorn
Läs merStadsbyggnadskontoret Information till dig som ska söka lämna in en anmälan
Information till dig som ska söka lämna in en anmälan Du behöver lämna in en anmälan när du ska: göra ändringar som berör konstruktioner, göra ändringar som påverkar planlösning väsentlig ändra hissar,
Läs merTAXA nya PBL 2011. Delar av. Samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. Planering, byggande och strandskydd. i Trosa
TAXA nya PBL 211 Delar av Samhällsbyggnadsnämndens verksamhet Planering, byggande och strandskydd i Trosa Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 211-3-23 Godkänd av kommunstyrelsen 211-6-8 Fastställd av
Läs merBirger Backlund, S, 2:a vice ordf 31, 33-40 Håkan Schüberg, C 31-41 Bill Öhnstedt, V 31-41 Mikael Karlsson,S 31-41
1 (19) Plats och tid 08.00-12.00, i Ansätten (i kommunhuset i Krokom) Beslutande Jan Runsten, MP, ordf 31-41 Birger Backlund, S, 2:a vice ordf 31, 33-40 Håkan Schüberg, C 31-41 Bill Öhnstedt, V 31-41 Mikael
Läs merMiljö- och samhällsbyggnadsnämnden
Anna Lyhagen 21 /2009 2014-05-28 1(6) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Bygglov avseende 1 vindkraftverk på fastigheten Skibaröd 1:1, Eslövs kommun. Ärendebeskrivning Ansökan avser ett vindkraftverk med
Läs merLathund för fribyggartomter. i Helsingborgs stad. Ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen mark- och exploateringsavdelningen
Lathund för fribyggartomter i Helsingborgs stad Ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen mark- och exploateringsavdelningen Lathund för FRIBYGGARTOMTER Innehåll 3 Kort om fribyggartomter 4 Fastighetsbildning
Läs merPlan- och bygglagen Med förändringarna 2011-05-02
Plan- och bygglagen Med förändringarna 2011-05-02 Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller
Läs merByggnadsnämndens arbetsutskotts sammanträde
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Byggnadsnämndens arbetsutskotts sammanträde 2013-08-13, kl 8.00 i Särörummet. Kontakta Ulrika Mild senast 2013-08-12 om du inte kan justera. 1 (8) Datum 2013-07-30 Ärende Bil. Beslutsförslag
Läs merTAXA FÖR MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDENS VERKSAMHET ENLIGT PLAN- OCH BYGGLAGEN
2011:22 TAXA FÖR MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDENS VERKSAMHET ENLIGT PLAN- OCH BYGGLAGEN Fastställd av kommunfullmäktige 2011-04-27, reviderad 2011-08-29 Gäller fr. o m 2011-05-02 Inledning Avgifterna enligt
Läs merAtt bygga på prickad mark
Att bygga på prickad mark Önskemål om att placera Friggebod eller Attefallshus etc närmare tomtgräns än 4,5 m kommer upp med jämna mellanrum. När det gäller att inkräkta på avståndet 4,5 m mot väg, gata,
Läs merMiljö- och bygglovsnämndens delegationsordning
UPPDATERAD TOM NÄMNDEN MARS 2015 Miljö- och bygglovsnämndens delegationsordning Miljö- och bygglovsnämndens delegationsordning Antagen av miljö- och bygglovsnämnden den 3 februari 2015, 3 1 Ändringar i
Läs merInformation om bygglovavgift i Strängnäs kommun
Infoblad bygglovavgift Exempel enligt gällande plan- och byggtaxa inklusive kart- och mättaxa, antagen av kommunfullmäktige 2015-02-23, baserat på prisbasbelopp för 2016 (44 300 kr). Information om bygglovavgift
Läs merPlanläggning... 3 Planmonopol... 3. De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan...
Detaljplaner Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av
Läs merREMISS OM EN NY PLAN- OCH BYGGLAG M2009/2171/R
Vår ref Verksamhetsutskottet för Miljö, Teknik och Kvalitet Per Lilliehorn Miljödepartementet 103 33 Stockholm Er ref REMISS OM EN NY PLAN- OCH BYGGLAG M2009/2171/R Byggherrarna är en intresseförening
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Jävsnämnden 2013-10-22 1 (24)
Jävsnämnden 2013-10-22 1 (24) Plats och tid Kommunkontoret i Mörbylånga klockan 14.00-15.40 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Ove Karlesand (M), ordförande Gudrun Mo ( C ), ledamot, ordförande
Läs merANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Utsälje 1:97. Inom kommundelen Segeltorp, Huddinge kommun
MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN 2012-538 ANTAGANDEHANDLING Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning PLANOMRÅDE Detaljplan för Utsälje 1:97 Inom kommundelen Segeltorp,
Läs merHantering av översiktsplaner och detaljplaner i Kristinehamns kommun
Hantering av översiktsplaner och detaljplaner i Kristinehamns kommun * Frågor & svar, översiktsplaner * Frågor & svar, detaljplaner * Om översiktsplaneprocessen.. * Om detaljplaneprocessen * Detaljplanehandlingarna
Läs merENKLA ÄRENDEN. Det enkla ärendet i praktiken
Det enkla ärendet i praktiken Vad ska ansökan om lov och anmälan innehålla? De ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen ENKLA ÄRENDEN Handlingar som krävs för beslut om startbesked
Läs merTaxetabeller för lov, anmälan mm
A A 1 Taxetabeller för lov, anmälan mm Bygglov och teknisk kontroll för en- och tvåbostadshus och komplementbyggnader A 1.1 Nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus Planenligt, eller enligt gällande förh
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 56 Strandskyddsdispens för uppförande av näststation Västerkärr 1:3... 107 57 Bygglov för tillbyggnad av industri Brandstorp 1:90... 109 58 Remiss handlingsprogram för Trygghet och
Läs merDelegationsordning för bygg- och trafiknämnden i Sigtuna kommun
Delegationsordning för bygg- och trafiknämnden i Sigtuna kommun Fastställd av bygg- och trafiknämnden den 25 januari 2011, 21 1 INLEDNING 1.1 Rättslig reglering Enligt kommunallagen 6 kap. 34 får ärenden
Läs merRegelsamling för byggande, BBR 2008 Del 2, Boverkets byggregler, BBR
232 Regelsamling för byggande, BBR 2008 Del 2, Boverkets byggregler, BBR Utdrag ur plan- och bygglagen (1987:10), PBL Plan- och byggförordning (1987:383), PBF Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på
Läs merBygglagstiftning. har funnits länge i Sverige. Redan under medeltiden fanns regler för hur mark skulle användas och hus byggas.
Bygglagstiftning har funnits länge i Sverige. Redan under medeltiden fanns regler för hur mark skulle användas och hus byggas. I äldre lagstiftning handlar det ofta om brandskydd, men det finns också begrepp
Läs merDnr Mbn KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning
Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 (6) 2011-05-31 Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen uppdrar miljö- och bygglovsnämnden
Läs merNya PBL Vindkraftsstödet. Anette Löfgren, Emma Franzén
Nya PBL Vindkraftsstödet Anette Löfgren, Emma Franzén Proposition 2009/10:170 En ny lag utifrån förslag från: PBL-kommittén (Får jag lov?) - 2005 Byggprocessutredningen (Bygg helt enkelt!) - 2008 Klimat-
Läs merPlan- och genomförandebeskrivning
1 tillhörande detaljplan för del av Vimmerby 3:3, del av ALV:s stugby SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-32 Planbeskrivning Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Inledning En planbeskrivning skall underlätta förståelsen
Läs merFörstudie 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2012. Öckerö kommun Förstudie av implementeringen av den nya Planoch bygglagen
Förstudie 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2012 Öckerö kommun Förstudie av implementeringen av den nya Planoch bygglagen Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Syfte och revisionsfrågor...
Läs mer21 Dnr 2015/BN 0003 92. 1. Informationen och redovisningen noteras.
21 Dnr 2015/BN 0003 92 Information 1. Informationen och redovisningen noteras. Översiktsplanerare Carolina Fintling Rue informerar om förslaget till ny översiktsplan och bygglovchef Martin Fahlman informerar
Läs merPunkt Beslut Delegat Ändring
6.1.6 Beslut om avgift enligt taxa för tillsyn inom strålskyddslagens (1988:220) område 6.1.7 Beslut om att sätta ned eller efterskänka avgift enligt taxa för tillsyn inom strålskyddslagens (1988:220)
Läs merKontrollansvariga och deras uppgifter
Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket
Läs merDetaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län
Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län Arkivnr. 1780K-36-P2014/20 Upprättad 2014-10-06 Antagen av SBN 2014-10-22, 12 Laga kraft 2014-11-19 Stadsbyggnadsförvaltningen
Läs merSjukhuset 5, Danderyds sjukhus, Danderyd Ansökan om bygglov för nybyggnad av akutsjukhus
1 Jamal Esfahani Dnr 2014-0826 Stadsarkitekt 08-568 91246 jamal.esfahani@danderyd.se Sjukhuset 5, Danderyds sjukhus, Danderyd Ansökan om bygglov för nybyggnad av akutsjukhus Förslag till beslut föreslår
Läs merByggnadsnämndernas arbete med tillsyn
Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn Dalarnas län 2014 2 Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn Dalarnas län 2014 3 Syfte Syftet med denna rapport är att göra den uppföljning och utvärdering som plan-
Läs mer2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning
Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 (6) 2011-05-11 Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen uppdrar miljö- och bygglovsnämnden
Läs merDe juridiska förutsättningarna för delegering av beslutanderätten finns i 6 kap. 33-37 kommunallagen.
Författningssamling Antaget av samhällsplaneringsnämnden: 2015-01-28 10 Samhällsplaneringsnämndens delegationsordning Juridiska förutsättningar för delegering De juridiska förutsättningarna för delegering
Läs merAvgifter bygglov (fr o m )
er bygglov (fr o m 2017-01-01) 1 Bygglov och teknisk kontroll för en- och tvåbostadshus och komplementbyggnader 1.1 Nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus I kostnaden ingår även tillhörande komplementbyggnader
Läs mertvåbostadshus. c) Tillbyggnad inom detaljplan av eneller d) Ny- eller tillbyggnad inom detaljplan av komplementbyggnad.
2017-02-28 1 (8) Tillhör miljö- och byggnämndens beslut 2017-02-28 47 Delegationsordning Miljö- och Byggnämndens Underlaget avser gällande regler per den 1 januari 2016. Med stöd av 6 kap. 33 och 34 kommunallagen
Läs merRemissvar på slutbetänkandet av PBL-kommittén Får jag lov? (SOU 2005:77)
Datum 2006-02-21 Kommunstyrelsen Till Miljödepartementet Remissvar på slutbetänkandet av PBL-kommittén Får jag lov? (SOU 2005:77) Sammanfattning Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen anser att betänkande
Läs merTÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun
S A M R Å D S H A N D L I N G Detaljplan för TÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G Upprättad 2013-08-19 Reviderad 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 2 PLANENS
Läs merPM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den
PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket
Läs merÖvergripande best., 11 kap 5 PBL
Övergripande best., 11 kap 5 PBL En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta
Läs merRegeringens proposition 1994/95:230. Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.
Regeringens proposition 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m. Regeringens proposition 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m. Prop.
Läs merPLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål
STENUNGSUNDS KOMMUN Antagandehandling 2009-08-12 PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål Stenungsunds kommun Västra Götalands län Normalt Planförfarande 1 Normalt
Läs merK ALLELSE MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-10-20. Tid och plats Kl 19.00 Angarnsrummet, Tuna huset, Vallentuna
K ALLELSE MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-10-20 Tid och plats Kl 19.00 Angarnsrummet, Tuna huset, Vallentuna Kallade tjänstemän Yvonne Fredriksson, avdelningschef bygglov Erik Moelv, avdelningschef
Läs merPLANBESKRIVNING. Detaljplan för Kvantumvallen, Del av fastigheten Vägskälet 17 m.fl. Katrineholms kommun. Dnr. Plan.2012.2.
Dnr. Plan.2012.2 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Kvantumvallen, Del av fastigheten Vägskälet 17 m.fl. Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm
Läs merANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Montören 9. Stuvsta-Snättringe kommundel, Huddinge kommun. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning SBN 2012-1059
MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN 2012-1059 ANTAGANDEHANDLING Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Kartan visar planområdets utbredningsområde. Detaljplan för Montören 9 Stuvsta-Snättringe
Läs merSamhällsbyggnadskontoret, bygg- och miljö Sala 14 juni 2013 kl. 09.00 ANSLAG/BEVIS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (13) Plats och tid Stora sammanträdesrummet, Heby kommun 13.00 14.30 Beslutande Mats Jennische(m), ordförande Olof Nilsson(s), vice ordförande Margaretha Quistberg(s) Anne Öman
Läs merUnder mitt nästa pass. Dagvatten MKN. Plan- och Bygglagen 2012-03-26 KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL?
KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL? Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29 1 2 Dagvatten Under mitt nästa pass Dagvatten: Nederbördsvatten,
Läs merEn kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Mehmet Kaplan Magnus Corell (Näringsdepartementet)
Läs merRiktlinje för vård av byggnader och tomter i Strömsunds kommun
Titel: Riktlinje för vård av byggnader och tomter 1 (5) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: MBN 2015-12-17, 107 Uppdateras: 2018 Riktlinje för vård av byggnader och tomter
Läs merByggnadsnämnden. Nämndplan 2012 2011-10-13
Byggnadsnämnden Nämndplan 2012 2011-10-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 2.1 Omvärldsanalys 3 2.2 Personal 4 2.3 Ekonomi 4 2.4 Väsentliga verksamhetsförändringar 5 2.5
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bygg och miljönämnden
1(27) Bygg och miljönämnden Plats och tid Kommunkontoret, Silen, kl. 09.00-14.45 Beslutande Ledamöter Bengt-Olof Lorentzon (-) ordförande Rolf Gruvborg (M) Lisbeth Karlsson (C) Roland Moberg (KD) Åke Nilsson
Läs mer4 Trots 2 och 3 behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.
Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser 1 Inom kommunen får mark- och vattenområdens användning, bebyggelse och byggnadsverk regleras med detaljplaner eller
Läs merPLANENS FÖRENLIGHET MED 3,4 OCH 5 KAP. MB Planen bedöms vara förenlig med 3, 4 och 5 kap miljöbalken (MB.
DETALJPLAN Grönalid 1:1 VANSBRO KOMMUN DALARNAS LÄN SAMRÅDSFÖRSLAG HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning PLANBESKRIVNING PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planens syfte
Läs merTaxetabeller för lov, anmälan mm
A A 1 Taxetabeller för lov, anmälan mm Bygglov och teknisk kontroll för en- och tvåbostadshus och komplementbyggnader A 1.1 Nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus Planenligt, eller enligt gällande förhandsbesked
Läs merBygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra
Lov & anmälan Bygg-, rivnings- och markåtgärder kan delas in i tre kategorier: åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov, åtgärder som kräver anmälan och åtgärder som varken kräver lov eller
Läs merDP 1724 2010-03-08 Dnr 07:10067-BN 540 Sofie Andersson Rosell Tel 021-39 15 02. Detaljplan för LYCKSTA 1:17, Romfartuna, Västerås
DP 1724 2010-03-08 Dnr 07:10067-BN 540 Sofie Andersson Rosell Tel 021-39 15 02 Detaljplan för LYCKSTA 1:17, Romfartuna, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar Detaljplanen består av plankarta med
Läs merIngemar Tönnberg (S) Kjell Persson (S) Ingegärd Olsson (S) Anna-Karin Berglund (C) Barbro Rülcker (M) Mikael Edvardsson (SD) Yazan Alqhuaji (S)
Sammanträdesdatum Sida 1/23 Plats och tid Sammanträdesrummet, Gamla Apotekshuset i Hagfors kl 15:00 16:15 ande Övriga Ingemar Tönnberg (S) Kjell Persson (S) Ingegärd Olsson (S) Anna-Karin Berglund (C)
Läs merNy taxa för kommunens verksamhet inom plan- och bygglagens (2011:900) område samt mät- och kartteknisk verksamhet m.m.
Miljö- och byggnadskontoret Tjänsteutlåtande Ingegärd Bornelind Sidan 1 av 6 08-579 216 03 Miljö- och byggnadsnämnden Ny taxa för kommunens verksamhet inom plan- och bygglagens (2011:900) område samt mät-
Läs merPLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Soon Hammarström, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten Kattfoten 2, 3 och del av Näsby 51:2 samt del av Kumla 3:1264 i Skälsätra.
Läs merHF om stor. påverkan på stadseller. landskapsbilden. landskapsbilden. Stor skylt, stor vepa 20 m 2 100 200. Skylt, vepa 20 m 2 20 60
Tabell 17 Bygglov för skyltar Prövning skall ske som för byggnader Avgift tas ut med hänsyn till åtgärderna och omgivningspåverkan. Avgift = HF x mpbb x N Administrationsavgift ingår i avgiften för skyltar
Läs merJan Jonsson, plan- och byggchef Lisbeth Wolander, sekreterare. Kommunstyrelsekontoret
1(1) Plats och tid Beslutande Kommunhuset Boxholm, sammanträdesrummet, 2013-06-11, kl. 14.00 Arne Karlsson, ordf, (S) Niilo Kulojärvi, (S) Tore Sjö, (S) Rolf Stenward, (S) Annsofi Ramevik, (S) Håkan Johansson,
Läs merByggnadsstadgan 1959
Byggnadsstadgan 1959 Plan- och bygglagen 1987 PBL 95 sedan gick det utför PBL 95 11 kap 5 Plan- och byggförordningen 2011 Om byggnadsnämndens arbetsplatsbesök Prop.2009/10:170 s 331 Byggnadsnämnderna riskerar
Läs mer2008-12-10 Dnr: 2007-0937-214 UTSTÄLLNINGSHANDSNDLING. DETALJPLAN för Örmo 3:3 m fl i Konga samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län.
2008-12-10 Dnr: 2007-0937-214 UTSTÄLLNINGSHANDSNDLING DETALJPLAN för Örmo 3:3 m fl i Konga samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län. PLANBESKRIVNING HANDLINGAR SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta med bestämmelser,
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) Sammanträdesdatum
MILJÖ OCH BYGG NÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) Plats och tid Kroksbo, Heby kommun 13.00 14.00 Beslutande Mats Jennische(M), ordförande Olof Nilsson(S), v ice ordförande Margaretha Quistberg(S) Per
Läs merLathund. för fribyggare i Lunds kommun
Lathund för fribyggare i Lunds kommun 2 När händer vad? Att köpa en fribyggartomt är ett stort beslut som man kanske fattar bara en gång i livet. För att hjälpa dig och underlätta din planering har vi
Läs merDetaljplan för Härnö-Solum1:13
PLANBESKRIVNING SAMRÅD DNR: SAM15-2624-214 2016-05-13 Detaljplan för Härnö-Solum1:13 Härnösands kommun, Västernorrlands län ALLMÄNT Planbeskrivningens uppgift är att underlätta förståelsen av planförslagets
Läs merSamhällsbyggnadsnämndens delegationsordning
1 Samhällsbyggnadsnämndens delegationsordning Delegationsordning enligt plan- och bygglagen (PBL), fastighetsbildningslagen m.m. Med MHLansvar avses servicehandläggare vid medborgarkontoret med ansvar
Läs merPlan-, mät- och bygglovtaxa
STADSBYGGNADSKONTORET 2011-02-09 Dnr SBN 272/2010-04 Plan-, mät- och bygglovtaxa Gäller fr.o.m. 2011-05-02 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-03-21 Fr.o.m. 2012-07-01 gäller G =425 kronor SBN 2012-05-15
Läs merBygglovstaxa för Lilla Edets kommun 2019
Bygglovstaxa för Lilla Edets kommun 2019 Inledande bestämmelser 1 Enligt denna taxa utgår avgift för 1. beslut om förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked, 2. beslut
Läs merErsättare: Judith Hult, S ej tjänstgörande ersättare 51-77
1 (58) Plats och tid 08.00 Mus- Olle i kommunhuset i Krokom Beslutande Jan Runsten, MP, ordf 51-77 Birger Backlund, S, 2:a vice ordf 51-77 Håkan Schüberg, C, 51-77 Anders Berglund, M 51-77 Bill Öhnstedt,
Läs mer2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden
2014-06-30 Vägledning om fysisk planering av förorenade områden Innehåll Inledning... 3 Miljöbalken och plan- och bygglagen... 3 Vägledningens syfte och avgränsning... 3 Framtagande av vägledning... 3
Läs merPLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M
PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens
Läs merDetaljplan för kvarteren Tegelbruket och Tegelladan, Framnäs, Västerås
Handläggare Anders Brunzell Tel 021-39 10 54 Enkelt planförfarande Dp 1707 2009-04-14 Dnr 08:10104-BN 540 Detaljplan för kvarteren Tegelbruket och Tegelladan, Framnäs, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING
Läs merUndantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande
Promemoria Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande Näringsdepartementet Promemorians huvudsakliga innehåll Det stora antalet asylsökande som sökte sig till
Läs mer