Vi ska kunna hantera det oförutsedda
|
|
- Rickard Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vi ska kunna hantera det oförutsedda intervju med ambassadör Olof Skoog, Sveriges representant vid EU-rådets kommitté för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Den 1 juli 2009 kliver Sverige in i ledande position i kretsen av EU-länder. Utrikespolitiska institutets redaktionschef Andreas Norman mötte ambassadör Olof Skoog för ett samtal om hur utrikespolitik bedrivs i Bryssel, och vilka utmaningar som Sverige står inför sitt stundande EU-ordförandeskap. Olof Skoog är Sveriges representant i EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, KUSP, och en av Sveriges huvudaktörer i Bryssel. När vi möts är Olof Skoog på kort besök hemma i Stockholm, möten med utrikesminister Carl Bildt står på dagordningen. Utrikesdepartmentet ser över de sista detaljerna innan EU-ordförandeskapet inleds i sommar det är viktigt att rigga rutiner så att Stockholm och Bryssel har samma lägesbild under resans gång. Utrikesministern är engagerad i alla frågor, och det kräver en tät dialog: videokonferenser är redan inplanerade. Just denna dag är politiken gentemot Ryssland i fokus. Ryske premiärministern Medvedevs initiativ om en ny säkerhetspolitisk ordning i Europa skapar möjligheter till dialog med Ryssland. Men Skoog 10
2 Kommentarer anser att diskussionen om europeisk säkerhet bör föras i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Ryssarna kanske vill marginalisera NATO, konstaterar Skoog lakoniskt. Men för oss handlar det om att stärka grundvalarna för europeisk säkerhet som Parisstadgan och Helsingforsdokumentet. AN: Inom kort är Sverige ordförande för EU. KUSP är det forum i Bryssel som ska behandla utrikespolitiska frågor det låter som ett mycket vidsträckt ansvar och en hisnande omfattande uppgift. Hur skulle Du beskriva KUSP:s uppgift och funktion? OS: Kommittén är det forum på ambassadörsnivå där alla EU-medlemmar är representerade, och som sammanträder för att hantera utrikes- och säkerhetspolitik på EU-nivån. Det stämmer, vi behandlar verkligen alla frågor som utrikesministrarna har att hantera. Ordförandelandet har stora möjligheter att styra mötena och deras inriktning. KUSP fattar operativa beslut nästan dagligen och förhandlar dessutom de slutsatser som EU:s utrikesministrar slutjusterar. Arbetet är strategiskt men har en tydlig operativ koppling. Ett exempel var en situation i Tchad nyligen. Rebeller rörde sig in mot huvudstaden N Djamena, och frågan vad EUoperationen på plats skulle göra blev akut. KUSP sammankallades för krismöte, det var en söndag om jag inte minns fel, för att klargöra EU:s mandat i området och se över handlingsalternativ. Det handlade om en reaktionstid på bara några timmar från det att kommittén sammankallades till att våra slutsatser kunde kommuniceras till fältet. AN: Huvudstäderna bedriver ändå ofta sin egen utrikes- och säkerhetspolitik. Behövs KUSP? OS: Ja, det finns ett tydligt behov av ett EU-organ som kan förhålla sig till olika utrikespolitiska skeenden. Det gör EU 11
3 till en mer samlad aktör. På våra möten deltar även ordföranden för EU:s militärkommitté, en representant från rättstjänsten och så kommissionen, som bland annat tillför EU:s biståndsperspektiv. Men visst, KUSP kan inte göra mer än det EU-land som vill minst. Sverige tillhör nog de tre fyra mest aktiva länderna i EU-kretsen. Vi måste förhandla med länder som inte ser unionen som sitt förstaval för att driva politik. Flera av de nya medlemsländerna i östra Europa ser ibland NATO som huvudaktören för krishantering, och känner stor lojalitet till den transatlantiska relationen. En del andra känner oro för att hamna i konfrontation med Ryssland, vilket ibland påverkat EU:s enighet. För Sverige däremot är EU first en ryggmärgsreflex. AN: Vilka utrikes- och säkerhetspolitiska mål har Sverige nu för sitt EU-ordförandeskap? OS: Vi har inte satt upp några konkreta utrikespolitiska mål som till exempel fred i Mellanöstern under ordförandeskapet. Snarare är målet för Sverige att ha en organisatorisk beredskap byggd på genomtänkta scenarier för att hantera svåra konflikter och kriser. Vi ska kunna hantera det oförutsedda. EU ska bli en effektiv global aktör, det är ett mål som vi arbetar mot. Sverige genomför toppmöten med USA, Kina, Indien, Brasilien, Ryssland, Ukraina med flera länder. Världen ska märka att EU är en aktör att räkna med. Den europeiska försvars- och säkerhetspolitiken är cirka tio år gammal, nu gäller det att utvärdera politiken, se hur vi kan öka vår förmåga att få ut folk i fält, hur vi kan arbeta mer och bättre med rättstatsfrågor, bli en effektiv aktör i Afghanistan och på andra platser runtom i världen. Om Irland säger ja till Lissabonfördraget i höst skulle vi kunna sätta upp en grundstruktur för EU:s utrikesförvaltning under det svenska ordförandeskapet. Här finns många frågor att reda ut. Hur gör vi den slagkraftig? Var lägger vi 12
4 Kommentarer centrum för en sådan förvaltning? Hur ska den fungera i fält? Det är känsliga frågor. När det gäller arbetet för de mänskliga rättigheterna gäller det att skapa större synlighet kring den politik som faktiskt bedrivs. EU gör mycket, men vi måste nå ut med det bättre, skapa mer synlighet för vår politik gentemot andra länder och för EU:s medborgare. EU har en outnyttjad potential som utrikespolitisk aktör. EU är världens största biståndsaktör och världens största marknad. Det finns runtom i världen en allmän acceptans för EU som är en värdefull tillgång unionen har inte en tung imperialistisk prägel som vissa enskilda länder. Utmaningen är kanske att vi framstår som splittrade. Toppmöten i all ära, men det gäller att bygga en långsiktig relation med stora länder där vi ger ett enat budskap, särskilt i relation till stora länder som Kina och Ryssland är det än idag lite svårt att få en enad EU-linje. De enskilda EU-ländernas olika intressen i dessa länder är starka och ibland svåra att jämka. AN: Vilka är de stora frågorna för Sverige under det svenska EUordförandeskapet i höst? OS: Irans fortsatta trots när det gäller anrikning av uran är en het fråga. Iran agerar fortfarande i strid mot FN:s säkerhetsråds beslut om ett stopp på anrikande. Det finns en sprängkraft som rör hela Mellanöstern i detta. Mellanösternkonflikten är ständigt aktuell. Läget är fortfarande spänt och konflikten ställer hela tiden krav på skickligt utrikespolitiskt handlande. EU har en särskild roll här, eftersom vi är de största biståndsgivarna till området och borde vara en politisk aktör i regionen som sätter stora avtryck. I Afghanistan förvärras situationen, och vi i EU måste fråga oss vad vi kan göra mer. Utöver de tusentals soldater som redan har skickats dit av europeiska länder finns en stor utmaning för civila insatser i landet. I Washington finns idag 13
5 en insikt om vikten av det civila spåret. Att främja ett gott styrelseskick och bidra med insatser som stärker demokrati och rättsstaten ses alltmer som centrala frågor även av USA. Här tror jag att EU kan spela en roll, det är sådana saker som vi är bra på. En utveckling mot fred i Afghanistan går heller inte att uppnå utan att ha ett regionalt perspektiv i detta blir Pakistan viktigt. I Sudan är den humanitära situationen fortfarande mycket allvarlig och hot finns mot fredsavtalen mellan nord och syd. EU stöder Internationella brottsdomstolens mål mot den sittande regimen i Khartoum, men har samtidigt en utmaning i hitta ett bra sätt att agera i ett splittrat världssamfund. Darfur är fortfarande en katastrof, och situationen är svår för EU att hantera. Här för vi en tät dialog med FN och Afrikanska unionen, den regionala organisation som kan och bör spela en central roll i sitt fredsuppdrag. Att hantera säkerheten och den humanitära situationen i Sudan kräver en regional lösning. Landet är vidsträckt, och gränsar, vilket är viktigt att komma ihåg, mot nio länder, centrifugalkraften är i gång. AN: Världen har senaste året upplevt flera globala kriser såsom matkris, finanskris och nu senast hotet om en pandemi. Utifrån ett brett säkerhetsperspektiv, hur påverkas EU:s säkerhetspolitiska arbete av sådana omvälvningar? OS: Finanskrisen ger tydliga återverkningar även på det rent säkerhetspolitiska området. Ta fredfrämjande insatser, till exempel. Finanskrisen har här en tydligt negativ effekt, genom att staters ekonomier dras in i en recession som i sin tur gör länder mer försiktiga med truppbidrag till bland annat FN. Det finns en kostnadskänslighet som hämmar kraftfulla insatser. Samtidigt som kraven på trupp ökar globalt blir det alltså svårare att rekrytera för FN och andra. När den globala ekonomin skakas om, ökar ju dessutom risken för nya konflikter. 14
6 Kommentarer När det gäller hanteringen av själva finanskrisen och dess verkningar blir det hela betydligt mer komplicerat. Här kommer en rad mandatfrågor upp om vem inom EU som har rätt att hantera en så bred och tvärsektoriell fråga. Vad KUSP kan göra, med sitt ansvar för utrikes- och säkerhetspolitik, är att hålla sig informerat och hantera finanskrisens effekter inom det säkerhetspolitiska området, till exempel när det gäller truppbidrag som jag beskrev nyss. Vid sådana här stora kriser är det viktigt att jobba mer integrerat i huvudstäderna, att se hur en finanskris får verkningar inom alla politikområden. AN: EU uppfattas ibland, med viss rätta, som en splittrad aktör. EU har även en potentiellt omvälvande tid framför sig om Lissabonfördraget skulle gå igenom. Många EU-länder är även Natoländer och varje medlem agerar mer eller mindre bilateralt, samtidigt som man är del av unionen. Hur stora möjligheter har EU som kollektiv att påverka världen idag? OS: EU är ibland splittrat, det är riktigt. Fördraget, eller snarare väntan på fördraget, tar energi just nu. Det kommer under vårt ordförandeskap vara stort fokus på Irland, på frågor om vilka namn som är aktuella för ordförandeposten i kommissionen, vem som blir nye höge representanten när Javier Solanas mandat går ut och så vidare. Medier tenderar ofta att fokusera på utnämningsfrågor och liknande men missar ibland viktiga skeenden, som kanske äger rum mer i det vanliga arbetet. Titta på Natos senaste toppmöte: Nato fyller 60 år och medierna skildrar ingenting av de stora frågorna som man avhandlade där, utan allt fokus ligger på turerna kring Fogh Rasmussens utnämning till ny generalsekreterare. Det är lite samma sak med EU. Ser man enbart till medias skildring av unionen glömmer man kanske att EU faktiskt agerar varje dag ute i fält, i avgörande globala utmaningar. Våra påverkansmöjligheter är stora. Se 15
7 på Sarkozy, en karismatisk ledare som sätter EU främst. Även ett tungrott maskineri som EU kan röra sig framåt med betydande snabbhet när det finns en stark vision och starkt ledarskap. AN: Hur ser den amerikanska administrationen på EU idag som aktör? OS: Jag tror USA ser EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik som ett komplement till andra säkerhetspolitiska aktörer. Amerikanarna ser kanske ibland en arbetsfördelning mellan NATO och EU, där NATO är en mer militär aktör, EU den mer civila. Men man stöder även EU och dess gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. EU har några komparativa fördelar här. NATO hade aldrig kunnat gå in i Georgien under krisen förra sommaren det hade varit otänkbart för Ryssland. EU däremot uppfattades som en acceptabel aktör i området. Det finns helt klart stöd i Washington för att EU ska kunna agera både med civila och militära instrument runtom i världen. USA har naturligtvis sin egen agenda även i vårt närområde. Ta till exempel relationen till Turkiet. President Obama reser dit och ger sitt uttalade stöd för ett tidigt turkiskt EUmedlemskap. Turkiet har ju alltid varit av stor geopolitisk betydelse för USA, och det ger ett intressant perspektiv till EU:s egen diskussion om Turkiets medlemskap. Obamas administration har definitivt förväntningar på EU. Det blir särskilt tydligt i Afghanistan. Här gäller det att EU har en väl definierad ambitionsnivå på kort och medellång sikt. För att Afghanistan ska bli stabilt och fredligt krävs på längre sikt en afghanledd lösning. EU kan spela en roll i det, men i en sådan lösning måste vi stå under ställda FN, stödja FN. Vi i Europa kan bli bättre på det. Just nu är internationella samfundet dåligt samordnat i Afghanistan. Väldigt många gör väldigt mycket, men inte alltid på 16
8 Kommentarer ett bra och koordinerat sätt. Enorma resurser används utan att en avgörande förändring kommer till stånd. Det är också därför det är så oerhört viktigt att ha kontakt med skeenden på marken. Det är först när man är på plats som man förstår komplexiteten och anar lösningar. Det kan skriftliga rapporter eller långa diskussioner i KUSP aldrig helt ersätta. AN: Betyder det att KUSP är mycket ute i fält? OS: Vi som sitter i kommittén reser en hel del, för att själva skapa oss en uppfattning om aktuella situationer. Det är nödvändigt att ha egen bild av läget, tillsammans med mer information från marken, och det blir viktigare ju mer involverade vi är. Jag har själv genom åren gjort många resor till Kosovo och följt utvecklingen där. På onsdag (två dagar efter denna intervju, reds anm.) ska hela KUSP till Kosovo för att besöka EULEX. Det är EU:s största mission genom tiderna, och vi behöver skaffa oss en bild av läget på marken. Vi ska besöka både Mitrovica och möta den kosovanska regeringen i Pristina. På lördag åker jag till Afghanistan. AN: Georgien och de återkommande kriserna i Mellanösternkonflikten vilka lärdomar finns att dra av dessa fall för EU som aktör? OS: I fallet Georgien kan vi lära oss något om det förebyggande arbetet och hur vi hanterade, eller inte hanterade, det. Flera av oss såg att något var på gång, men vi lyckades inte ena oss till att agera. Och här måste vi vara självkritiska. Vi visste att det var väldigt spänt i regionen, vi kunde se riskerna och hade klart för oss att det skulle kunna bli ett farligt läge, men EU som kollektiv lyckades inte agera förebyggande. Vi var fler som ville agera tidigare, men EU är ibland ett trögt system för kraftfulla förebyggande åtgärder det gäller att alla länder är med på en handlingslinje. 17
9 I fallet Georgien fanns en oro hos flera EU-länder att man skulle konfrontera Ryssland genom att agera i regionen. Men EU kan agera kraftfullt och snabbt. När situationen i Georgien nådde kokpunkten hade vi snabbt ett beslut om att agera. På tre veckor hade vi över trehundra man på plats, det hade inte många andra organisationer klarat av. När det gäller Mellanösternkonflikten har vi en enad politik: tvåstatslösning och stopp för bosättningsbyggen. Här är snarast frågan om att ha effektiva samarbeten med andra aktörer i regionen. EU måste jobba nära Kvartetten och USA. I och med den nya amerikanska administrationen finns nya förutsättningar för det. AN: Sverige kommer under sitt EU-ordförandeskap inte bara att leda arbetet, utan även representera EU inför resten av världen, i FN. Hur kommer Sverige att hantera sin roll i FN under 2009? OS: Idealiskt sett hade Sverige en plats i FN:s säkerhetsråd, det skulle ge oss den naturliga plattformen att som ordförandeland driva EU-politik. Nu får vi förlita oss på de EU-länder som sitter där Frankrike, Storbritannien och just nu Österrike. Själva sätter vi upp rutiner för att kommunicera mellan Bryssel, New York, Wien och Genève för att vi alla ska gå i takt, hålla varandra i bilden om förändringar i olika politiska frågor och samordna våra dagordningar. Det gäller att Sverige talar med en röst som EU-ordförande, var vi än verkar. Som säkerhetspolitisk aktör kan EU göra mycket för att stärka samordningen i FN. AN: Hur ser relationen mellan EU och Nato ut idag? OS: Problematisk. Det finns en rad politiska låsningar inom NATO och EU som försvårar ett vettigt samarbete mellan organisationerna. Vi har regelbundna möten med NAC (North Atlantic Council, Natos högsta beslutsfattande organ, reds. 18
10 Kommentarer anm.) med en mycket begränsad dagordning. Vissa länder påverkar relationen mellan EU och Nato genom att blanda in bilaterala konflikter som inte hör hemma där. I diskussionen med Nato om Althea (EU-operationen i Bosnien, reds. anm.) kräver till exempel Turkiet att Cypern inte deltar. Så nu är Cypern inte med i diskussionen, vilket skapar en rad olika politiska och operativa låsningar. Samtidigt är EU å sin sida förhindrat ta ytterligare steg i samarbetet med Turkiet i EDA. Cypernkonflikten får alltså direkt effekt på möjligheterna för oss att samarbeta globalt ett exempel på hur frågor som inte är relaterade till substansen spelas in av olika länder. Det är sådant som hindrar samarbetet mellan EU och NATO. AN: Din post som svensk representant inom KUSP gör Dig till en viktig aktör för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Vad uppskattar du mest med ditt arbete? OS: Att kunna påverka och ha inflytande på EU:s politik, för att förändra saker, det är oerhört tillfredsställande. Personligen tycker jag att det är stimulerande att få med de andra kring bordet i en förhandling, att känna att jag kan driva en fråga framåt. Men man får inte ta sig själv på för stort allvar mycket tid ägnas åt att förhandla text. Och det är ju bara effekten av vårt samlade arbete som räknas. EU-ordförandestolen är viktig, möjligheten att påverka är stor, och det är också något som gör det roligt att arbeta. Vi har möjlighet att ändra saker till det bättre. Det finns de som menar att KUSP är EUs säkerhetsråd, och kanske är det så. För Sveriges del åtminstone, är kanske KUSP det närmaste vi kommer att på daglig basis ha inflytande över fred och säkerhet. Ambassadör Olof Skoog intervjuades av Andreas Norman, redaktionschef vid Utrikespolitiska Institutet. 19
- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Läs merI/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s
Läs merHur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Läs merRegeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014
Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!
Läs merJag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.
Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan
Läs merNato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010
NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska
Läs merSTATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN
STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen
Läs meren hållbar utrikes och försvarspolitik
en hållbar utrikes och försvarspolitik stämmoprogram Partistämman 2015 En hållbar utrikes- och försvarspolitik Världen har blivit bättre Den arabiska våren inleddes 2010 i Tunisien och spred sig till flera
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merTransatlantic Trends 2012
Q0A När du träffar dina vänner, skulle du säga att ni då diskuterar politiska frågor? [LÄS UPP - ENDAST ETT SVAR] EU 7 EU 9 EU 11 EU 12 USA TR RU BG FR GER IT NL PL PT RO SE SK SP UK (7000) (9005) (11037)
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merPolicy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Läs merKalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merFakta om Malala Yousafzai
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit
Läs merAtt vara chef Ny roll för chefer och medarbetare
Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering
Läs mersocialdemokraterna.se WORKSHOP
socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi
Läs merNordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12
Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Anförande av generalsekreterare Anders M. Johansson, Sveriges Civilförsvarsförbund Det talade ordet
Läs merFörslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten
Medvedev och den nya europeiska säkerheten Sedan Dmitrij Medvedev blev president i maj 2008 har hans förslag om ett nytt europeiskt säkerhetsavtal blivit en central fråga i rysk utrikespolitik. Förslaget
Läs merFör delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser
Läs merFÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller
FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012 Det talade ordet gäller Nordiskt försvarssamarbete När flygplanet från Stockholm
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF
Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merProvet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag
Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag 1. Vilka är de olika skedena i regeringsbildningen, och när avgår statsrådet (regeringen)? Regeringen bildas alltid efter riksdagsvalen. Efter riksdagsvalen
Läs merBromma sdf Verksamhetsplan 2014
Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för
Läs merRegionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat
Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer länge efterfrågade underlätta för alla bredbandsföreningar som finns runtom i landet, som jobbar ideellt och
Läs merBengts seminariemeny 2016
Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från
Läs merLagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB
Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk
Läs merEPSU/ PSI Arbetsgrupp
EPSU/ PSI Arbetsgrupp 4-5 maj 2006, Bryssel En ny federation Vår röst i Europa Den Europeiska federationen behöver en konstitution som återspeglar våra målsättningar och ger oss struktur, styrande organ
Läs merHär står vi. Dit går vi.
december 2006 Färdriktning för Sida Här står vi. Dit går vi. Tid för förändring Utvecklingssamarbetet omvandlas. FN har satt Millenniemål. Sverige har fått en Politik för Global Utveckling, PGU, som gäller
Läs mersektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007
Läs merInternationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Läs merDet ärinte pengar som får världen att fungera.
Det ärinte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. Varför börjar du läsa just här i övre vänstra hörnet? Varför lämnar du raden här, och flyttar blicken hit till den här raden? Varför följer
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merSomalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi
Läs merFörslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016
Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016 Inledning Distriktets roll har länge ifrågasatts inom Föreningen Norden, och det har vid flera tillfällen skrivits
Läs merInslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.
1/6 BESLUT 2013-02-04 Dnr: 12/01630, 1636 och 1776 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2012-08-19 och 2012-09-09, inslag om konflikten i Syrien, fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 29.4.2015 2014/2204(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ebolakrisen: långsiktiga lärdomar och hur hälso- och sjukvårdssystemen i utvecklingsländer kan stärkas
Läs merEU och riksdagen i världen. Fortbildning för lärare den 29 april 2013
EU och riksdagen i världen Fortbildning för lärare den 29 april 2013 2 EU och riksdagen i världen EU och riksdagen i världen Fortbildningsdag för lärare den 29 april 2013 Hur ser EU:s och riksdagens roll
Läs merTror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning
1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har
Läs merAtt samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet
Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din myndighet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2013 Titel: Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din
Läs merChefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun
Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett
Läs merFackliga utbildningar 2016. För medlemmar i Kommunal Vänerväst
Fackliga utbildningar 2016 För medlemmar i Kommunal Vänerväst Varför gå en kurs? Du är den som bäst kan driva de frågor som är viktiga för dig och dina kollegor på jobbet. Men för att kunna göra det behövs
Läs merLissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas!
Grödinge 2009-11-12 Folkrörelsen Nej till EU - Botkyrka: Lissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas! 1. EU:s fördrag som folkrättslig överenskommelse Ett gällande fördrag som Nicefördraget
Läs merHur långt bär resolution 1325?
Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men
Läs merSveriges ständiga representation vid Europeiska unionen Bryssel. D-post: BRYR/2014-03-03/2222
Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen Bryssel D-post: BRYR/2014-03-03/2222 Rådet för utrikesfrågor (FAC) 3 mars 2014 - rapport Extraordinärt FAC diskuterade situationen i Ukraina och
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merMilitära utgifter i en ny definition av bistånd
Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merAntal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.
Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda
Läs merBrasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark
Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.
Läs merTillitsfull KLARTÄNKT
Tillitsfull KLARTÄNKT SNABBFOTAD Träna dina entreprenöriella förmågor! Världen vi lever i är komplex och vi står inför många utmaningar. Det kräver utveckling av både privata och offentliga organisationer,
Läs merRegeringens deklaration
Bilaga 4 Utrikesminister Carl Bildt Regeringens deklaration vid 2007 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen onsdagen den 14 februari 2007 FÅR EJ PUBLICERAS FÖRE DEN 14 FEBRUARI KL. 09.00 DET TALADE ORDET
Läs merOnline reträtt Vägledning vecka 26
Online reträtt Vägledning vecka 26 Jesus helar sina lärjungars blindhet Vägledning: "Jag vill se" Vi kommer till den punkt i Jesu liv, där hans eget val blir klart. Han kommer att gå till Jerusalem. Han
Läs merStockholms läns partidistrikt 2.0
Stockholms läns partidistrikt 2.0 Partidistriktets valanalys konstaterar : Det behövs en betydligt större regional kraftsamling. Relationen mellan arbetarekommunerna och partidistriktet måste klarläggas.
Läs merEtt Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola
Stiftelsen Banglabarn grundades 2012, i syfte att utveckla och förbättra förutsättningarna för fattiga människor i Bangladesh. Bakgrunden till Stiftelsen är att Raton Razzak, far till grundaren Leo, fick
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merFÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN
FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller. Anförande av överbefälhavare Sverker Göranson, 17 januari, Sälen Folk och Försvars Rikskonferens 2010 Försvarsministern, ärade konferensdeltagare,
Läs merHur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson
Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad
Läs merUTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!
UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merVolontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras
Volontärbarometern - en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang under 2015 Innehåll Förord 3 Höjdpunkter 4 Vem har engagerat sig 5 Om att börja engagera sig 6 Att vara engagerad 10 Engagemangets
Läs merMaktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Läs merFrån Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org
Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org Käre vän, Vi hoppas och tror att det nya året har börjat bra för dig!!! Paulus uppmanar oss i 1kor13:5 Pröva er själva om
Läs merPraktikrapport. Allmänt om praktikplatsen
Praktikrapport Praktikant: Linn Trägårdh (linn.tragardh@gmail.com) Praktikplats: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i Karlstad Ekonomienheten Controllerfunktionen Besöksadress: Norra Klaragatan
Läs merFör att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.
Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att
Läs merS-studenters långtidsplan fram till 2020
S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och
Läs merKommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn
Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren
Läs merPraktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning
Läs merBorgviks förskola och fritidshem
Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,
Läs merChefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!
White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs merSå väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen
Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan
Läs mer7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,
Läs merVad ska vi ha varandra till?
Vad ska vi ha varandra till? Om jag har sett längre, är det för att jag stått på jättars axlar Isaac Newton Du vet vad barn och ungdomar behöver för att växa och utvecklas. Vad behöver du? Vi behöver inte
Läs merUNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012
UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva
Läs merLeda förändring stavas psykologi
Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar
Läs merBRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA
Tillgänglighetsdatabasen (TD) BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) 1 Tillgänglighetsdatabasen (TD) 2 Förord Tillgänglighet handlar om att göra verksamheter och miljöer tillgängliga
Läs merInledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)
Arbetsordning För kongressperioden 2015-2017. Beslutad på förbundsstyrelsemötet den 5-9 augusti 2015. Uppdaterad på förbundsstyrelsemötet den 8-10 januari 2016. Inledning Arbetsordningen syftar till att
Läs merJobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid.
Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden juli 2008 Delrapport Jobb för unga 2008-07-23 INNEHÅLL Innehåll...2 Om projekt MUF...3 Sammanfattning...4
Läs merLATHUND Att planera en mässa eller utställning
LATHUND Att planera en mässa eller utställning När man medverkar vid utställningar av olika slag är det viktigt att ha en klar strategi kring sitt deltagande. Att bara åka dit på vinst och förlust med
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merBarnkonventionen i praktiken
Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare
Läs merSkola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv
Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merKommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
Läs merP7_TA(2010)0290 Nordkorea
P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande
Läs merSamverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,
Läs merGenerell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.
Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,
Läs merGOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen
GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1
Läs merKarriärfaser dilemman och möjligheter
Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den
Läs merVälkommen Till Kryssets förskola 2015
Välkommen Till Kryssets förskola 2015 Informationsfolder Kryssets förskola 2014-2015 Välkommen till Kryssets förskola Vision Vi utbildar världsmedborgare Vi är världen, världen är vi. Kryssets förskola
Läs mervärt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns.
värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns. FRED OCH FRIHET. TVÅ BRA SKÄL ATT GÅ UPP PÅ MORGONEN Jorden är fantastisk, Sverige är fantastiskt. Så har det inte alltid varit. Vår historia
Läs mer