Kåre Strömbäck (S) ordf Hans Öhman (S) ers för Ida Karkiainen Agneta Franzen (S) Anne Sulila (C) ers för Lennart Blom Birgit Niva (M)

Transkript

1 HAPARANDA KOMMUN Tid och plats Beslutande SAMMANTRÄDESPR T K LL Barn- och ungdomsnämndens Utbildningsutskott Måndag kl Kåre Strömbäck (S) ordf Hans Öhman (S) ers för Ida Karkiainen Agneta Franzen (S) Anne Sulila (C) ers för Lennart Blom Birgit Niva (M) Sida 1 Övriga närvarande Sven Forsberg, förvaltningschef Arja Martinviita, för- och grundskolechef Maarit Kontio, sekr Justering Justerare Plats och tid Justerade paragrafer Agneta Franzen Barn- och ungdomskontoret Underskrifter Sekreterare Ordförande Justerare onti - ^ -^-=---G^ - Kåre Strömbäck s ^^ -^ ANSLAG/BEVIS Protokollet ärjusterat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts Datum då anslaget tas Förvaringsplats för protokollet Barn- och ungdomskontoret Barn- och ungdomsnämnden Underskrift Justerare

2 HAPARANDA KOMMUN SAMMANTRÄ ESPR T K LL Barn- och ungdomsnämndens Utbildningsutskott Sida 2 Innehållsförteckning Delårsbokslut Budget 2013 Måltidsprogram Matsedel Medborgarförslag vegetarisk dag/vecka Ansökan pedagogisk omsorg Förslag till riktlinjer för kvalitetsarbete med tillägg eförslag Kielikoulu -Språkskolan Justerare

3 HAPARANDA KOMMUN SAMMANTRÄ ESPROTOKOLL Barn- och ungdomsnämndens Utbildningsutskott Sida 3 Uu 25 Delårsbokslut Förvaltningschefen föredrar delårsbokslutet. Avvikelse kr mot budget. Skolorna har möjlighet att justera tjänster till hösten för att möjliggöra ett nollresultat för året. Bilaga Utbildningsutskottet tar del av det ekonomiska resultatet i delårsbokslutet. Justerare ^^ i ^

4 Ekonoenåsk uppfölgnång 13vN 1\TI:RV.\T10NL1.1. \f OTF<PL1T5 Kr BUN 2012 Ekonomisk uppföljning Delårs budget Totalt BokFört Riktpunkt 33,33 % Prognos Avvikelse Barn och Ungdomsförvaltningen ,3% Förvaltningscfief ,1% Förvaltningschef , Kost & Lokalvård , Resurs distriktet ,1% Hälsovård ,5% 140D Fritidsverksamhet S ,0% Ungdom/Fritid ,6% Närsta,Nikkala,S-Ö ',1,9% D2 Grankullen,Eleven ;0,1% Gränsskolan x'.7,6% Språkskolan S i!8,9% ^ Karungi/M-lund För ,1% Marielund för-/grundskola ,1% Tornedalsskolan OD ,9% 13 3i Stadsbibliotek :!7,8% Kultur ,0 ^ Totalsumma ,3% E 376

5 ^o Ekonomisk uppf Vjning BUN Kr BUN 2012 Ekonomisk uppföljning Bu dget 2012 Period budget Totalt Bokfört Riktpunkt 33,33 Prognos Avvikelse Barn och Ungdomsförvaltningen ,3% Förvaltningschef ,1% Förvaltningschef , Kost & Lokalvård ,1% i Resurs distriktet ,1% Hälsovård ,5% Fritidsverksamhet ,0% Ungdom/Fritid s ,6% Närsta,Nikkala,5-Ö , Grankullen,Eleven ,1% Gränsskolan S ,6% pråkskolan S ,9 % 16 9i Karungi/M-lund För ,1% Marielund för-/grundskola ,1% Tornedalsskolan b ,9% tadsbibiiotek ,8% Kultur ,0% Totalsumma ,3%

6 HAPARANDA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och ungdomsnämndens Utbildningsutskott Sida 4 Uu 26 Budget 2013 Utbildningsutskottets ordförande informerar om budgetarbetet. Justerare

7 HAPARANDA KOMMUN åammanträ ESPR T K L.L Barn- och ungdomsnämndens Utbildningsutskott Sida 5 Uu 27 Måltidsprogram Vikarierande biträdande Kost- och lokalvårdschef Pirjo Pasma föredrar förslag till måltidsprogram. Bilaga Utbildningsutskottets förslag till Barn- och ungdomsnämnden att Barn- och ungdomsnämnden antar programmet med redaktionella förändringar. Justerare

8 Måltidsprogram för måltider inom Barn- och ungdomsförvaltningen Haparanda Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

9 ^ra><a^p^a^^l^^^c^^ Q^^:^^iia^T<a^ Måltiden Ansvarsfördelning...4 Egenkontroll för säker hantering...4 Måltider fören bättre miljö...5 Livsmedelsval vid upphandling... 5 Kött... 5 Fisk... 5 Frukt, bär, grönsaker och baljväxter...5 Potatis, spannmålsprodukter och ris...6 Matfett... 6 Mat inom förskolan...6 a Mal... Ansvar...6 Näringsrekommendationer...6 Måltidens sammansättning...6 Måltidsordning... 6 Måltidsmiljö och pedagogisk måltid...7 Livsmedelshygien... 7 Kompetens... 7 Utvärdering... 7 Mat inom skolan...7 Mål...7 Ansvar...7 Näringsrekommendationer...7 Måltidens sammansättning...7 Måltidsordning... 8 Måltidsmiljö och pedagogisk måltid...8

10 Livsmedelshygien... 8 Kompetens...8 Matråd...8 Utvärdering... 8 Specialkost...8 Barn och unga...8 Riktlinjer för skolmåltiderna...9 Matsäck... 9 I nfo... 9 Vill du veta mer?...10 ^h' ^^

11 Haparanda stads måltidsprogram för måltider inom Barn- och ungdomsförvaltningen För förskolor, grund- och gymnasieskolor Måltidsprogrammet för Haparanda stad är framtaget på uppdrag och beslutat av Barn-och ungdomsnämnden Måltidsprogrammet ska tillämpas av kostverksamheten ikommunen som ansvarar för den mat som upphandlas, tillagas och serveras till förskolor, grund- och gymnasieskolor. Måltiden En måltid ska vara stimulerande för kropp och själ. Helst ska den överträffa förväntningarna hos den som sätter sig vid bordet. Den mat som serveras ska vara god och näringsriktig och serveras på ett sådant sätt att den stimulerar matlusten. Det är varje individs rättighet att inom kommunens verksamheter få en väl sammansatt kost med rätt närings innehåll. Den ska även i möjligaste mån ta hänsyn till olika traditioner och trosuppfattningar. Haparanda kommun ska verka fören livsmedelshantering som är långsiktigt hållbar, det vill säga där hantering av livsmedel i hela ledet från produktion till avfall tar hänsyn till såväl miljö-, hälso- och sociala aspekter. Måltidsprogrammets målsättning är att genom förbättrade matvanor främja hälsa samt förebygga sjuklighet i kostrelaterade sjukdomar. Haparanda kommun har ramavtal på livsmedel. Kommunen upphandlar med höga kvalitetskrav och genom den samlade kvantiteten erhålls också de lägsta priserna. Genom att avropa på avtalen kan man säkerställa att man får råvaror som måltidsprogrammet förutsätter. Ansvarsfördelning Ansvaret för måltiderna vilar ytterst på ansvarig nämnd. Kostchefen ansvarar för att måltidsprogrammets riktlinjer följs, vilket innebär ansvar för: Att stärka måltidens roll och värde Planering och utveckling samt uppföljning av verksamheten Kompetens- och kunskapsutveckling av personal som är delaktig i mathanteringen Matsedels/måltidsplanering Inköp Tillagning Transporter, leverans och servering av maten Att måltiden har rätt sammansättning och adekvat näringsinnehåll för målgruppen Att måltiden serveras vid rätt tidpunkt/er för målgruppen Miljöaspekter Hygienaspekter Egenkontroll för säker hantering Enligt EU:s förordning måste alla som yrkesmässigt hanterar livsmedel ha en fungerande egentillsyn över sin verksamhet, beskrivet i ett egenkontrollprogram. Egentillsynen innebär att man, genom en god verksamhetskännedom, redan i ett tidigt stadium kan identifiera de hygieniska riskerna för att sedan, genom planering och kontroll, kunna förebygga dessa. Matens förvaringstemperatur ärett exempel på en sådan risk. För att matens kvalitet inte ska försämras vare sig under förvaringen eller under serveringen är regelbunden temperaturkontroll av stor vikt. Frysta varor ska inte vara varmare

12 än -18 grader, medan kylvaror får som högst hålla +8 grader. Färdiglagad, varmhållen mat får av samma skäl inte vara kallare än +60 grader och ska inte varmhållas längre än i två timmar. Vid avvikelser ska det finnas rutiner för hur det hanteras. Måltider för en bättre miljö Genom att medvetet välja rätt livsmedel och säsongsanpassa inköpen kan vi påverka utvecklingen positivt; livsmedel som producerats, transporterats och tillagats på minsta miljöstönande sätt ger minskad miljöpåverkan och resursförbrukning samt gynnar den biologiska mångfalden. Sammantaget utgör livsmedelskedjan en av våra stora miljöbelastare och bidrar till många av de stora miljöhoten - såväl i Sverige som globalt. Måltidsprogrammet strävar efter att följa de nationella och lokala miljökvalitetsmålen samt Haparanda kommuns miljöpolicy. Verksamheten strävar att servera måltider som ska vara baserade på miljömärkta råvaror, vara säsongsanpassad, bestå av en stor andel vegetabilier och baljväxter, inte innehålla fisk som är utrotningshotad samt ta hänsyn till etiska aspekter. Lika viktigt som valet av råvaror är att inte slänga mat. I det ekologiska jordbruket får djuren utlopp för sina naturliga beteenden, bland annat genom att få gå fritt och vistas ute, ungar och moderdjur har nära kontakt under ungarnas första levnadstid, grisar får böka och höns har sittpinnar och får sprätta. Endast ett fåtal tillsatser är tillåtna i livsmedlen. Genmodifierade organismer (GMO) får inte användas. Utan tillgång till konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel är det ekologiska lantbruket mer beroende av vädret och skördarna är i regel lägre. Livsmedelsval vid upphandling Kött Vi väljer i möjligaste mån ekologiskt kött. 1 kilo nötkött orsakar kilo växthusgaser, vilket är cirka tio gånger så mycket som 1 kilo kyckling. Å andra sidan har nöt och framför allt lamm andra stora miljöfördelar. De är betande djur som håller landskapet öppet och gynnar den biologiska mångfalden och i genomsnitt är det 30 procent fler arter på ekologiska gårdar än på konventionella. Viltkött är det bästa ur naturresurssynpunkt och bra val ur etisk synpunkt eftersom de fått leva enligt sina naturliga behov. Nöt och lamm ger mer av det nyttiga järnet än gris och kyckling. Fisk Vi väljer i första hand fisk som kommer från stabila bestånd, se Livsmedelverkets fisklista. Vi väljer fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk enligt MSC eller Krav. Frukt, bär, grönsaker och baljväxter Vi väljer i möjligaste mån säsongsanpassade, ekologiska frukter och grönsaker och när det är möjligt närodlat. Grova grönsaker som rotfrukter, vitkål och lök påverkar miljön mindre än tomat, sallad och gurka, de kan lagras längre och finns tillgängliga året om. Vi serverar bönor, linser och ärter - det är ett bra val oavsett om de är torkade eller konserverade, särskilt om de ersätter en del av köttkonsumtionen. ^^

13 Potatis, spannmålsprodukter och ris Dessa livsmedel har låg miljöpåverkan jämfört med kött och fisk. För miljön och även för hälsan, är det därför bra att fylla en stor del av tallriken med potatis, fullkorn pasta, fullkornsris, matvete eller liknande. Matfett Vi väljer matfetter med mycket rapsolja. Rapsolja är bäst ur miljösynpunkt och dessutom bra för hälsan. Vi har minskat användandet av palmolja då mycket av oljepalmsodlingen sker på mark som varit regnskog. Mat inom förskolan Mål Barnen i förskolan ska serveras god, vällagad och näringsriktig mat. Måltiden ska vara en integrerad delidet pedagogiska arbetet. Goda matvanor ska grundläggas i en trivsam och lugn måltidsmiljö. Ansvar Ansvaret för att barnens matbehov tillgodoses vilar på förskolechef för verksamheten. Näringsrekommendationer Barnens behov av näringsämnen och energi under sin dag i förskolan är % av det totala behovet vid heldagsomsorg. Fördelningen av dagens energiintag, bör ske enligt följande: Frukost Mellanmål förmiddag 5-10 Lunch iviellanmåi eftermiddag ^i 0-15 Måltidens sammansättning Detta ska ingå i dagens lunch: lagad huvudrätt, bröd, lättmargarin, smör, salladsbulle, mjölk med 0,5% samt 1,5% fetthalt och vatten. Som hjälpmedel vid serveringen ska tallriksmodellen användas. Alternativa rätter ska erbjudas dem, som av religiösa, etiska eller medicinska skäl inte kan äta alla rätter. Nötter, mandel, jordnötter och sesamfrön får aldrig ingå i den mat som serveras. Mellanmålet under eftermiddagen serveras enligt fastställd mellanmålsmatsedel för att säkerställa variation och näringsriktighet. Verksamheten strävar efter att utöka den egna tillagningen av maträtter och genom detta minska användandet av halvfabrikat. Måltidsordning De minsta barnen, 1-2 år, behöver äta ofta. Det bör inte vara mer än 2-2,5 timmar mellan deras måltider. De äldre barnen klarar av att ha 3-3,5 timmar mellan måltiderna. En lämplig fördelning av antalet mål och typ av måltid över dagen kan se ut enligt följande: Frukost kl Mellanmål, t.ex. frukt kl Lunch kl Mellanmål kl Fruktstund kl

14 Måltidsmiljö och pedagogisk måltid Måltiden ska ge goda matvanor och lära barnen att steg för steg, börja äta allsidig och varierad kost. I allt detta är vuxna förebilder. Måltiden ska också ge träning i finmotorik. Måltiden kan vara ett tillfälle till lärande i matkultur men även ett tillfälle att träna till exempel språkutveckling och social samvaro. Livsmedelshygien Förde produktions- och serveringskök som lagar och/eller serverar mat gäller att EU:s förordning följs. Detta innebär bland annat att köken ska bedriva en fungerande och dokumenterad egentillsyn över verksamheten: Egentillsynen ska utgå ifrån ett egenkontrollprogram. Färdiglagad mat får varmhållas i max 2 timmar och måste hålla minst 60 grader under hela varmhållningstiden. Särskilt viktigt är det vid leverans till mottagningskök. Kompetens Enligt EU:s förordning ska alla anställda som beställer och hanterar mat vara välinformerade och insatta i kostens betydelse för hälsan, även förskolepersonalen. Personal som tillagar maten ska ha god kompetens i matlagning, diet- och allergikost, hygienfrågor samt bemötande. Nyforskning och nya rekommendationer gör att fortlöpande kompetensutveckling är nödvändig. Utvärdering Utvärdering av verksamheten sker genom enkäter via veebben, kundenkäter, möten med elevråd samt möten med personal på förskolor. De ansvariga för verksamheten gör även oanmälda besök vid serveringarna för att utvärdera den serverade maten, måltidsmiljön och bemötande. Mat inom skolan Mål Alla elever ska erbjudas skollunch. Skollunchen ska vara god, vällagad och näringsriktig. Den ska ingå i elevens skoldag och vara en integrerad delidet pedagogiska arbetet. Goda matvanor ska grundläggas i en trivsam och lugn måltidsmiljö. An$Var Ansvaret för att elevernas matbehov tillgodoses vilar på den som är rektor för verksamheten. Näringsrekommendationer Verksamheten strävar efter att följa Livsmedelsverkets råd om bra mat i skolan som ger procent av det dagliga energi- och näringsbehovet. Rekommendationen avser hela måltiden, inklusive bröd, matfett, mjölk, sallad och gäller i genomsnitt under en vecka. Måltidens sammansättning Detta ska ingå i dagens skollunch: lagad huvudrätt, ett vegetariskt alternativ, bröd, lättmargarin, smör, salladsbulle, mjölk med 0,5% samt 1,5% fetthalt och vatten. Som hjälpmedel vid serveringen ska tallriksmodellen användas. Den visaren god balans i en komplett måltid. Alternativa rätter ska erbjudas dem som av religiösa, etiska eller medicinska skäl inte kan äta alla rätter. Nötter, mandel,

15 jordnötter och sesamfrön får aldrig ingå i den mat som serveras. Verksamheten strävar efter att utöka den egna tillagningen av maträtter och genom detta minska användandet av halvfabrikat. Måltidsordning Lunchen bör schemaläggas på ett sådant sätt att alla elever fåren möjlighet att äta sin lunch i lugn och ro och utan tidspress. En bra schemaläggning av skollunchen är mycket viktigt för en trivsam lunch med rätt antal elever i skolrestaurangen. Varje enskild klass bör serveras lunch vid samma tidpunkt varje dag. Lunchen serveras tidigast 3 timmar efter skolan har börjat. Måltidsmiljö och pedagogisk måltid Miljön i skolmatsalen ska inbjuda till en lugn och trivsam måltid. Måltiden ska ge goda matvanor och lära eleverna att äta allsidig och varierad mat i lagom mängd. I allt detta är vuxna förebilder. Mat är ämnesövergripande och måltiden kan ses som ett pedagogiskt redskap. Livsmedelshygien Förde produktions- och serveringskök som lagar och/eller serverar mat gäller att EU:s förordning följs. Detta innebär bland annat att köken ska bedriva en fungerande och dokumenterad egentillsyn över verksamheten: Egentillsynen ska utgå ifrån ett egenkontrollprogram. Färdiglagad mat får varmhållas i max 2 timmar och måste hålla minst 60 grader under hela varmhållningstiden, särskilt viktigt är det vid leverans till mottagningskök. Kompetens Enligt EU:s förordning ska alla anställda som beställer och hanterar mat vara välinformerade och insatta i kostens betydelse för hälsan. Personal som tillagar maten ska ha god kompetens i matlagning, diet- och allergikost, hygienfrågor samt bemötande. Ny forskning och nya rekommendationer gör att fortlöpande kompetensutveckling är nödvändig. Matråd Vid varje skola bör matråd inrättas med elever, rektor, ansvarig för skolmåltider. Matråden ska bidra till att stimulera till ett gemensamt engagemang i utformandet av en bra skollunch och måltidsmiljö för skolans alla elever. Matrådet skall träffas 1 gång per termin. Utvärdering Utvärdering av verksamheten sker genom enkäter via veebben, kundenkäter, möten med elevråd samt möten med personal på skolor. De ansvariga för verksamheten gör även oanmälda besök vid serveringarna för att utvärdera den serverade maten, måltidsmiljön och bemötande. Specialkost Barn och unga Specialkost till barn och ungdomar inom förskola och skola ska tillhandahållas efter samråd med föräldrar. Behov av specialkost av medicinska skäl ska av förälder alltid meddelas skolhälsovård eller BVC som förmedlar uppgifterna till måltidsenheten. Kontakt med läkare eller dietist kan i svårare fall %^' ^^-

16 av matöverkänslighet vara nödvändig för att säkerställa näringsintaget. Specialkost kan beställas på följande grunder: sjukdomsrelaterade - eftersom behovet av specialkost kan förändras när barnet växer krävs kontinuerlig uppföljning. Nytt specialkostintyg bör därför inkomma varje år. religiösa eller etiska -vid samråd med föräldrarna lämnas information om möjligheterna att tillgodose barnens behov av och önskemål om den aktuella kosten. Vid all servering av specialkost till barn och ungdomar bör man sträva efter att maten, så långt det är möjligt, liknar den mat som serveras till de andra barnen samma dag. Riktlinjer för skolmåltiderna Kostverksamheten strävar efter att följa Livsmedelsverkets riktlinjer men som tillägg har Barn- och ungdomsnämnden tagit ett beslut om att servera mjölk med två olika fetthalter: 0,5% samt 1,5% och två olika smörgåsfetter: smör samt margarin med högst 1/3 mättat fett. - Ekologisk mjölk med 0,5% och 1,5% fetthalt och vatten serveras varje dag som måltidsdryck. - Varje dag serveras hårt bröd, smör och margarin med högst 1/3 mättat fett. - Minst 5 sallader skall serveras varje dag, två blandsallader och tre skålar rena grönsaker/rotfrukter - Mjukt bröd, pålägg och frukt serveras till soppa. - Ost som serveras skall ha fetthalt på 17 procent. - Vi tillagning används flytande matfett eller olja. - Maten skall saltas sparsamt. - Potatismos tillagas av potatis. - Pastan/riset som serveras skall vara fiberrik. - Bröd som serveras skall vara fiberrik. - Fisk serveras en gång i veckan. - Verksamheten skall sträva efter att tillaga mer mat från grunden. - Barn och elever får äta så mycket de vill, dock med uppmaning att hämta mera om de orkar. Detta för att minimera svinnet. - Barn och elever med allergier har rätt till specialkost. - Vi serverar inga produkter med artificiella sötningsmedel. - Vi serverar inga sötade drycker. - Produkter med hög sockerhalt skall inte serveras dagligen. Juice, drickchoklad, nyponsoppa, kräm skall inte serveras mer än 1 gång/veckan. Matsäck Vid utflykten ingår följande matsäck då eleverna inte äter vid skolan: Smörgås med pålägg, frukt, dryck samt korv till grillning. Info Köttbullarna och köttfärsen som vi serverar är ekologisk. Fisken som vi använder till fisksoppa, fiskgratäng och fisk Benedictine är MSC märkt. Målsättningen är att alla kök blir tillagningskök och börjar laga sin egen mat senast 2015.

17 Vill du veta mer? Svenska Näringsrekommendationer (SNR) 2005, EU:s förordning, (EG) nr 852/2004 Handbok för säker mat inom vård, skola och omsorg, Lagstiftning och livsmedelshygien hittar du på Broschyrer och PDF-filer finns i deras webbutik Bra mat iförskolan -Livsmedelsverket 2007, Bra mat iskotan -Livsmedelsverket 2007, Bra skolmat -mycket mer än maten på tallriken Livsmedelsverket 2011,

18 HAPARANDA KOMMUN SAMMANTRÄDESPR T K LL Barn- och ungdomsnämndens Utbildningsutskott Sida 6 Uu 28 Matsedel Vikarierande Biträdande Kost- och lokalvårdschef Pirjo Pasma föredrar förslag till matsedel till läsåret 2012/2013. Bilaga Utbildningsutskottets förslag till Barn- och ungdomsnämnden att Barn - och ungdomsnämnden antar matsedeln för läsåret 2012/2013. Justerare

19 FÖRSKOLA-OCH SKOLMAT-SEDEL HAPARANDA STAD LÅ Vecka 1 34, 40, 4G, 52, 6, 12, 18, 24, 30 Måndag: Fiskpinnar, filsås, potatis Tisdag: "Chilicon Carne, ris ` Onsdag: Kycklingfile, nudlar, paprikasås Torsdag: Risgrynsgröt, skinksmörgås, nypon el. blåbärssoppa Förskola: Laxfrestelse Fredag: Kassler, potatisgratäng Vecka 2 35, 41, 47, 1, 7, 13, 19, 25, 31 Måndag: Hamburgare, bröd, potatismos, dressing Tisdag: Korv Stroganoff, ris Onsdag: Glada kockens kyckling med pasta Torsdag: Fisksoppa, ost, mjukbröd, frukt Fredag: Tacos, tortilla bröd, ris Vecka 3 36, 42, 48, 2, 8, 14, 20, 26, 32 Måndag: Prinskorv, potatismos Tisdag: Köttfärsbiffar, kulpotatis, tzatziki Onsdag: Biff Stroganoff, ris Torsdag: Kycklingsoppa, ost, mjukbröd, frukt Fredag: - Apelsin- och chilibakad sej, potatis Vecka 4 37, 43, 49, 3, 9,15, 21, 27, 33 Måndag: Köttbullar, sås, makaroner Tisdag: Viltmästarskav, mös Onsdag : Fisk Benedictine, potatis Torsdag: Köttsoppa, ost, mjukbröd, frukt Fredag: Kycklingtorfilla, ris, dressing Vecka 5 38, 44, 50, 4, 10, 16, 22, 28 Måndag: Pizza förskola : Pyttipanna Tisdag: Köttfärssås, spagetti Onsdag: Kycklingnuggets, förskola : kycklinggryta, ris, dressing Torsdag: Egen Mexikanasoppa, ost, mjukbröd, frukt Fredag: Stekt lax, filsås, potatis Vecka 6 39, 45, 5, 15, 11, 17, 23, 29 Mån. Fiberplättar alt. potatisburgare, rökt medvurst, sylt,-frukt ^' Tis. Citrusmarinerad fiskpanett, potatis, remouladsås..` Ons. Kryddig korvgryta med bacon, ris Tor. Spenatsoppa, ägghalva, pålägg, bröd, frukt Fre. Lasagnette 1: y _^..'

20 RIKTLINJER FÖR SKOLMÅLTIDERNA I HAPARANDA STAD - Kostverksamlteten strävar efter att följa Livsmedelsverkets riktlinjer - Ekologisk lättmjölk, mellanmjölk oclt vatten serveras varje dag som måltidsdryck. - Varje dag serveras I:årt bröd oclt margarin med /tögst 1/3 mättat fett. Minst S sallader skall serveras varje dag, två blandsallader oclt tre skålar med rena grönsaker/rotfrukter. - Mjukt bröd, pålägg ock frukt serveras till soppa. - Ost som serveras skall I:a en fett/:alt på 17procent. - Vid tillagning används flytande matfett eller olja. - Maten skall saltas sparsamt. - Potatismos tillagas av potatis. - Pastan/riset som serveras skall vara fiberrik. - Bröd som serveras skall vara fiberrik. - Fisk serveras en gång i veckan. - Verksamheten skall sträva efter att tillaga mer mat från grunden. Barn ocl: elever får äta så mycket de vill, dock med uppmaning att fiäntta mera om de orkar. Dettaför att minimera svinnet. - Barn oc{: elever med allergier har rätt till specialkost. Vi serverar inga produkter med artificiella sötningsmedel. - Vi serverar inga sötade drycker. Produkter med /tög socker/salt skall inte serveras dagligen. Juice, drickcl:oklad, nyponsoppa, kräm skall inte serveras mer än Igång/veckan. MATSÄCK Vid utflykter ingår följande matsäck då eleverna inte äter vid skolan: Smörgås medpålägg, frukt, dryck samt korv till grillning. Obs! Beställning av mat till utflykt ska göras en vecka iförväg, detta för att vi ska l:ronafå l:em varor. SPECIALKOST Kontakta skolsköterskan för intyg vid behov av specialkost. INFO Köttbullarna och köttfärsen som vi serverar är ekologisk. Fisken som vi använder till fisksoppa, fiskgratäng och fisk Benedictine är MSC märkt. /^

21 ^Ve_ge^a^is^a^ Vecka 1 Mån. Selleristick, potatis, filsås 34,40,46, Tis. Chili con guorn, ris 52, 6,12, 18, Ons. Quornfile. Nudlar, paprikasås 24,30 Tor. Fre. Krämig tomatsoppa, ostsmörgås, frukt Vegetariska vårrullar, potatisgratäng Vecka 2 Mån. Falafel burgare, potatismos 35,41,47 Tis. Kikärtsgryta, ris 1, 7,13, 19 Ons. Rotfruktsgratäng 25,31 Tor. Fre. Grönsakssoppa, ostsmörgås, frukt Vegetariska tacofärs, tortil/a bröd, ris Vecka 3 Mån. Böngryta, potatismos 36,42, 48 Tis. Rödbetsbiffar, kulpotatis, tzafziki 2,8,14, 20 Ons. Choladas gryta, ris 26,32 Tor. Fre. Kikärtsoppa med tomat, ostsmörgås,frukt Gratinerade grönsaker, potatis Vecka 4 Mån. Tacolåda med pasta 37,43,49, Tis. Paprikagulasch, potatismos 3,9,15,21 Ons. Gratinerad broccoli med tomat, potatis 27,33 Tor. Fre. Het morotssoppa, ostsmörgås, frukt Quorn kokoscurry,ris Vecka 5 Mån. Vegetarisk pizza, förskola: veg. Pyttipanna 38,44,50 Tis. Vegetarisk färssås, spagetti 4,10,16, 22 Ons. Vegetariska Huggets, ris, dressing 28 'or. Fre. Linssoppa ostsmörgås,frukt Vegatarisk paella Vecka 6 Mån. Fiberplättar, ost, sylt, frukt 39,45, 51, 5 Tis. Grönsakscurry, potatis 11,17,23 Ons. Lins-och rotfruktsgu/asch, ris Tor. Fre. Gul slät grönsakssoppa, ostsmörgås, frukt Lasagne med färskost

22 HAPARANDA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och ungdomsnämndens Utbildningsutskott Sida 7 Uu 29 Dnr: Ks 2011/ Medborgarförslag vegetarisk dag/vecka Kostchef Paula Pietinhuhta har besvarat medborgarförslaget från Madeleine Isaksson angående en vegetarisk dag/vecka. Bilaga Utbildningsutskottets förslag till Barn- och ungdomsnämnden att Barn- och ungdomsnämnden antar tjänstemannaskrivelsen som svar på medborgarförslaget och bjuder in förslagställaren Madeleine Isaksson till nästa Barn- och ungdomsnämnd Justerare ^f

23 Dnr Ks 2011/ Haparanda stad Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunstyrelsen Medborgarförslag - En vegetarisk dag i veckan I ett medborgarförslag från Madeleine Isaksson föreslås att det en dag i veckan serveras enbart vegetarisk kost i kommunens skolor och förskolor. Isaksson anför följande i sitt förslag: "Som den moderna kommun Haparanda strävar efter att vara borde det naturliga steget vara att minst en dag i veckan servera enbart vegetarisk kost i kommunens skolor och förskolor. Det är inte enbart för de etiska skälen såsom djurens onaturligaförhållanden utan ävenför att det är mer klimatsmart och hälsosamt. Det är bättre för miljön att vi äter mindre kött. Köttproduktionen står för 18 procent av alla utsläpp av växthusgaser och stora delar av regnskogen har blivit nedhuggen för att ge plats åt odlingsmark där man odlar mat till djuren. Istället för att mata vår mat och på så vis förlora både utmärkt föda och odlingsutrymme, borde vi skippa köttet och ge alla möjligheten att äta. samt värna om vår miljö. Det finns ungefär 800 miljoner allvarligt undernärda människor i världen och åtminstone 20 miljoner människor svälter ihjäl varje år. Köttproduktionen är ett enormt slöseri med våra resurser. Det krävs minst 10 gånger så mycket mark att producera kött som att producera vegetabilier med motsvarande närings- och energiinnehåll. Det är också väldigt bra för hälsan att äta vegetarisk mat. Det är allmänt känt att vegetarisk mat minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och har en massa andra positiva fördelar. Så för allas bästa föreslår jag att Haparanda kommun skall införa minst en dag i veckan då de enbart serverar vegetarisk mat i skolor och förskolor. " Tjänsteyttrande Haparanda Stads kostverksamhet delar förslagsställarens uppfattning att vegetarisk kost är hälsosamt och bidrar till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Vi delar även uppfattning om att en vegetarisk dag vore en naturlig och självklar det i vårt arbete med hållbar utveckling.

24 Dnr Ks 2011/ Att införa vegetarisk kost är dock en process som tar tid. Förutom att förändra matvanor är det framför allt att förändra en matkultur med långa anor i vår del av landet. Att erbjuda alternativ är ett led i vårt kvalitetsarbete, att alla elever skall ha två maträtter att välja mellan.under hösten 2011 och våren 2012 har barn och elever på Gränsskolan, Marielundsskolan, Tornedalsskolan, Nikkala och Grankullen haft vegetarisk kost som alternativ. Vi utökar successivt antalet skolor som skall ha ett vegetariskt alternativ. Haparanda stads strävan är att öka andelen helt vegetariska måltider i såväl skolan som i förskolan. Under läsåret 2011/2012 har skolmåltidsschemat varit på sex veckor och under varje period har vi haft tre dagar med enbart vegetariska maträtter. Erfarenheten av detta visar att det tar tid andra förändra matvanor, en hel del kritik har riktats till att det enbart serverats vegetarisk måltider. Undertecknad är trots kritiken positiv till att fortsätta med dagar då enbart vegetariska rätter serveras men att detta bör ske i en takt där elever vänjer sig vid detta. Förslag till beslut att successivt öka andelen dagar med enbart vegetariska rätter så att vi inom tre år kan ha en dag/vecka med enbart vegetariska alternativ och att därmed anse medborgarförslaget från Madeleine Isaksson besvarad. Haparanda stad Barn- och ungdomsförvaltningen Paula Pietinhuhta Kost- och lokalvårdschef t^ J (^

25 HAPARANDA IGOMMUN SAMMANTRÄ ESPROTOKOLL Barn- och ungdomsnämndens Utbildningsutskott Sida 8 Uu 30 Dnr: 2011 / Ansökan pedagogisk omsorg Strömsslott AB har inkommit med en komplettering till sin ansökan om tillstånd att bedriva pedagogisk omsorg. Eftersom ansökan som inkom avslogs av Barn- och ungdomsnämnden då ansökningen ej uppfyllde de riktlinjer Haparanda kommun fastställt betraktar Utbildningsutskottet kompletteringen som en ny ansökan. Bilaga Utbildningsutskottet beslutar att ge Barn- och ungdomsförvaltningen till uppgift att bereda ansökningen och ge förslag till beslut till Barn- och ungdomsnämnden c Justerare

26 Dnr BUN: 2011/ Ströms Slott AB Ansökan om tillstånd att bedriva pedagogisk omsorg. Sökande Ströms Slott AB Organisationsnummer Skarsjövägen Ljungskile VD ^^ Magnus Olsson 0706 $597].0 magnus.olsson@stromsslott.se

27 Bilagor. Bil. 1 Ansökan Bil. 2 Pedagogiskt dokument Ströms Slott AB Bil. 3 Registreringsbevis, F-skattebevis Bil. 4 Registreringsbevis, Aktiebolag

28 Ansökan om tillstånd att bedriva pedagogisk omsorg i Haparanda. 1. Pedagogisk inriktning, rnål och omfattning Vi bedriver barnomsorg i form av pedagogisk omsorg. Pedagogisk omsorg innefattar såväl mer traditionellt upplägg med dagbarnvårdare som arbetar utifrån sitt eget hem, men det kan också vara verksamhet som bedrivs i hemliknande Lokaler och andra former av flexibla lösningar som kan uppstå i ett nära samarbete med brukarna och deras behov. Vi ansöker om tillstånd att starta verksamhet med pedagogisk omsorg i form av dagbarnvårdare som arbetar i sitt eget hem. Vi gör en brand och säkerhetsbesiktning ivarje hem inför en nyanställning. Inom ramen för det regelverk som finris kring pedagogisk omsorg erbjuder vi också föräldzar att arbeta med sina egna barn om de också taz emot lika många barn från andra familjer. Vi arbetar med barn från 1-12 års ålder. Vårt mål är att erbjuda barnomsorg/skolbarnomsorg med hög kvalitet som tar stor hänsyn till ett modernt arbetsliv och som ger möjlighet att kombinera yrkesliv och familjeliv på ett flexibelt sätt. För en mer utförlig beskrivning av vår pedagogiska inriktning hänvisar vi till "Pedagogisk inriktning i Ströms slott AB". Bi1,2 2. Personalens utbildning och erfarenhet Huvudman för verksamheten är Ströms slott AB med organisationsnummez VD föz Ströms slott AB är Magnus Olsson som har 10 års erfarenhet som kommunal skolledaz e i olika befattningar med ansvar för allt från familjedaghem, förskola, grundskola och gymnasieskola,lfäretaget finns såväl specialpedagog sam psykolog och vi kan därför erbjuda handledning och stöd till våra anställda dagbarnvårdare utifz ån dessa kompetenser. Vi strävar efter att anställa dagbarnvårdare med förskollärarutbildning eller barnskötarutbildning. I övrigt tillämpar vi de regler som finns i skollagen att vi anställer pez sonal i pedagogisk omsorg med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. 3. Barngruppens sammansättning och storlek - det beräknade antalet inskrivna barn. Våra tänkta barngrupper kommer att variera i storlek utifrån barnens behov och gruppens sammansättning. Ett riktmärke kan vara att barngrupperna har en storlek på 3-8 barn beroende på barnens åldez, vistelsetid och lokalens beskaffenhet. För att vi ska kunna säkerställa en god kvalite i verksamheten avgörs barngruppens storlek utifrån ovanstående vid vazje rekrytering av dagbarnvårdare. 4. Föräldraavgifter Vi avser att följa maxtaxan och har därmed rätt att ta ut lägre avgiftez eller ingen avgift alls. S. Öppethållande

29 Vi har öppet samma tider som de städer vi etablerar oss i. Våra ramtider är Om staden betalar för öppethållande under obekväma'arbetstidex är vi beredda att undersöka möjligheten att hålla någon av våra verksamheter öppen under obekväm arbetstid. Om detta blir aktuellt kommer vi in med en kompletterande ansökan. 6. Ansvarig kontaktperson Ansvarig kontaktperson för frågor som rör ansökan är Ströms slott VD Magnus Olsson. Magnus Olsson, Skaxsjövägen 3, Ljungskile, tel , e-post; ma us.olsson(a^^stromsslott.se 7, Intagningsprinciper Verksamheten är öppen för alla barn. Vi tar emot barniden ordning de blivit anmälda till vår kö och vi tillämpar syskonförtur.

30 - i i ^)'i ^. ^^.^^dagögiskt dokument-ströms slot-^.as lördag den l7 apxi12010 Dokumentet utgöx en pedagogisk varudeklaration för verksatr^heten 1 Sixöms slptt.^: Dokumentet utgår från den pedagogiska gxundsyn som. ^s gestaltad j axlmånna råd, för faraailjedaghem, läroplanen för förskolan och FN:s l^arndeklaxafi.on. Vi. tior inte det är möjligt eller ens önskvärt att varje familjedaghetrz har exakt samma förhållningssätt^inoza ramen-för styrdokumenten finns det utrymme för varje familjedaghem att sätta sina egen pxägel på.verksamheten. Lite olika inxxk-tving gex stözxe xtaöjlighet att möta det individuella behovet hos varje.bar^n,. Skälvkänsla _ Självkänslan och. förtroendet föx andra ger en grundtrygghet. Hur man uppfattar sig själv har stor betydelse för hur m.an bemöter andra. Självkänslå handlar oin vad^in.axa. år öc^i^liår en nära kcipplzng till att vara trygg i vezn man år medan självföa^röende mer liåiadlår orm våd lnäct karg göxa. Utgångspi^inkten för våra familjedåghem år att varje barn. ska bli bemött öch^ålskai utjfrån den mån är ocfi inte utzfr^. vad nian kan.^^edåri^år det förstås öckså'vikczg^ att^iåra sig att behåxska och klara av ölika saker så att man kan utvecklå sitt självföxtröencle. Erf göd ' sjätvkänsla;kara vara en bra grund för ett gots självförtroende. Relationer Våra familjedaghem ger goda möjligheter till åit läxa sig att bygga öch vidmakthålla -gotta relationer. Dagbårnvårdarerk 1^är eai vitråg uppgift i ätt skapvett-gott'klimat-föx-geniensam lek och saanarbefe. I våra farriiljedaghem uppmi^.ntrar vi rollekar oc1i. bygglekar soin stimulerar li^rnens samarbete. Det år viktigt att uppmuntra och ge många tillfällezi till det goda katskapet. I dagbarnvårdargxuppen far barn i olika åldrar möjlighet att leka^med varandra. - ^t^nflikter - Konflikter år iblaaad enbart något destruktivt men såmtidigt en nödvändig dei av barnens utveckling. Konflikter innebär en raaöjlighettill-att försona:och^föxl^åt^. =silket ^vi^sersom^, rimyeket viktiga egeaxskaper hos det enskild. barnet. Det 1i11a bäaxaet behövenmyckeg--stöd för att-kunna Lösa enkonflikt. Vuxtiås delaktighet konfliktlösning^är mycket vilttaig. =V:axje j ^ - ^fami^^jedaghem Ixar sina egna strategiax men gemensamt-är att vi pa ett medvetet sätt.-färsökex r=-- tra 6arnEn till att ined stigande ålder mer^ocla-max lunna läsa kaz^ iikter: på.egen.hand. Att -Icur^a^kompromissa oeh sisa hänsyal-till-varandra.ä^ andra vikkiga delar...i^båanets --.._...^ ---^-- p ^rsqnaiighetsutveckling-som.konflikter kan träna..i.laänsynstågandet.innefattas.-att uiv^ckla. = sick empat^^ka förmåga_ati-kun^aa känna med..andra, inte baxa_göra på ett.yisst_sätti_av gl;i:^t. Att ^ r^^pekt^ra;olikheter.ht^s.^uarandra..ä^en.annau.iq^må g pp a.soxxi.:m^^te;^ -,^.^lesa:as i samband ' xzi^dlcöiafl;^lcter..._.., _ e1^en.; :._.... :-L^ken-äx^det:vikfåga$t. redkapet i;^ämilie'dag1iei.et. I ]..eken tränäs liärns.sö.ciälä-föir^xiågä; c^är dovas exas ^ exat ar enla.eter och; ^? tankar och dar an lar 'de sag ^.ya. ^ saker,åv v ar dia : Barnen x,: be o e. e, få 1eiC^ ^^. egexa hand xa^d varå, ^^d#^a öeh t^såxntnåns ^m.ed c^en Ziti^lle 'Då" båravåri^a ^r,- 1'`" L- ;t^ r - t.^^ldfk^,? ^ 1 - t t to ^ <xz ^.,!'} a. ^. ^ ^ j :^ 1 S ^ r "t^^@ t f ^:' s..^eriomtleken larakaaana^'barneh^_^ia e^`ältrpare^satt'öch%a^å^treknskapex orf^ `vax c^e..>...: _

31 enskilda bazx^et befinner sig i sin utveckling och lärande._ati leka.äx.ackså.raligt ach.lustfyllt, T och igenom leken loan det lustfyllda läxandet främjas. _ Skapande Jaet.. egna skapandet har en. självklar plats i varje familjedaghem. Att målax, rita, spela,_s,^unga, dxarz^atisera, skriva och bygga, baka, sy, väva etc är yilctiga_delar vexlcsamheter^, Det är. vigt att berömzaa och uppmuntra barnens framsteg och spoxra dem att gå vidare. X. faxxziljedaghemmen finos det en god tillgång till xr^ateriäl och naöjliglxet föx barnen att själva ta ånitiativ.._ Dagbarnvårdaren har en viktig roll i att ge barnen tillfälle att pröva på nya material och tekniker..a^otorik... Våxa fayrzilj edaghexn.. år ofta ute i skog och mark, X ^aaiuxen finns mångå naturliga möjl^.eter att träna grovmotorik på ett lekfullt sätt, t.ex. genöm att höpliä på stenar i bäcken eller genom alt klättra i txäd. Finmotoriken tränas främst ^c1et egnä skåparitlei. Dagiiårrzvårdären käri genöm att vaxa uppmärksam på gruppen och det enskilda barnet också ge tillfällen ti11 ö"axn aii fåträna extra på sådant de inte behårskax.._ - Språkulveclcling ^- Grunden fören god språkutvecklingläggs i fainiljenoch fämtljedåghemmet. - ^. Språkutvecklingen sker i såanspel med apåra. Jaen lilla gruppen i familjedaghemmet skapar :.. gö^ä=föiixfsätti^iiigar för dagbärnvår8äreri ätt ge^b-ai^rieri spxåkligå ut^iiåufrigar^öcli^.tt^tala' mycket ined bärlien. Redan. innåi^ det^lilla l^ärnet ka^i uttrycka sxg i ord äx det viktigt me-d en ''göd l^biziniunikatiari. Ten ickespxåkliga kommunikationen ställer krav på dagbarnvårdaren att ^r^ä lyhörd för bärriets signaler. Barns språk utvecklas vidare också i en miljö där det forns -riklig tillgåiig^till böckex anpassade till barnens nivå och intressen. T våra familjedaghem - lägger vi stor vika vid att läsa med och för barnen samt att uppmuntra dem till egna läs och skriv initiativ: T verksamheten använder vi oss också av rim., ramsor, sagor, högläsning och. sånger. Vill språkutvecklingen^hör också att lära sig de^sociala överenskommelser^som-styr _.._den-språlcliga kommunikationen ivårt land och andra länder: I' Sverige kan:-det-t.ex.-vara att - - l^ztni^a lyssnapå^ derz andre ti 1 ls honhan h^x^pratat färdigt. ^Vygötskijs tankar-kring-båtydelsen - - av den vuxnes initiativ och delaktighet ^i barnens språkande utgör'ett teoretisk grund--för vår -- vet-ksamhet:......_ _.._... _..._...: ^ _.m_ Regl^y...,...._..._^._....^ r.,_._..^.-_...._....._.., ---^Rigler-na skå vara^ :Få,-tydliga.-och ^ut^ktionella,-regler:slcapar.tr_ygghet.i b.arrigruppen_ach -^_^ -^traz^r-baz^e.^z.att.senare i livetlr^uaua..ingå.x..andra_soc.ala_.sammatahang.:_.en..del..ze^lerät.^,;.ge?iensämna.förhela-gruppep,^neda^n.-andra^eglerkånvara.:indivicluella:_uii%ån.:^rxien^ - - ^..^ färutsättniilgar.. Taetlite..större.balro.ct.kånske_får:vara:.sj.älv^på ert.p^.^:t^,d^de,^.^il^a^,.^,^^.inte... :mär_xrara.s^uara_fau^t3:edagl^exn: serxegl-ernali,%o1_ik_^^^:^å,n?aste:det::^^^^c^:^-^ae^sr^el^o-v-av-- _...:_::--;r.---^-_.-.r.-::c:-.--.-: _....._-^--^ _xegler vaxlerax och det.är: viktigt. alt det..s e^ fle^bil.^tet utifrån delta, _

32 Barilen i familjedaghemmet behövex ges möjlighet till eget inflytande. 7Detta krävex lyhördhet från dagbarnvårdaren. Inflytandet ökat- ined stigande åldex och mognad. Inflytande kan-handla om att kunna påvexka verksamhetens innehål t.ex. -genom att.barnen får vara med-och -. -bestämma gemensamma aktiviteter men lika viktigt-är.att.dagbarn^uårdaren-kan lyssna..in. ^baxnen och-tar-hänsyn..till de tankar och.uppfattningax som.dekanske inte.alltid.fäx.fram_ explicit.-att.barnen-får.ta.ett eget.ansvart.ex. genom.attha:olika.ansvarsuppgiftex_i..._..familjedaghemmet kan vara ytterligare en väg till eit mex medvetet inflytande

33 ^, )1 Skafiteveirket BOX UDDEVALLA R^gästrerängsbeväs Datum Persondorg-/Reg.nummer Ströms slott A13 c/o MAGNUS OLSSON SKARSJÖVÄGEN LJUNGSKTLE Ni är registrerad hos Skatteverket enligt följande Huvudsaklig verksamhet Dagbarnvård (t.ex, familjedaghem, fritidshem, öppen t'örskola) SNI-kodi-er Bokslutsdatum 88910, 85100, 41200, augusti. Juridisk form ÖVRIGA.AKTIEBOLAG Särskild skatteadress (används vid utskick avmoms- och arbetsgivarhandlingar från Skat#everket, om så önskas av den skattskyldige) Besöksadress Telefon F^ katt Moms Fr.o.m Fr.o.m o; 0 Nir^msreg.r,rlllRT-nr SE i Redovisning ska ske i skattedeklaration var tredje månad. Redovisning ska ske enligt faktureringsmetoden'. Om uppgifterna ändras eller om avregistrering ska ske ska ni anmäla detta skr)ftiigt till Skatte- ^ verket. Använd gärna baksidan av detta registreringsbevis. Nytt registreringsbevis utfärdas cn efter varje ändr)ng. För den som har F-skattt utfärdas registreringsbevis minst en gång per år... Om innehavåreri äv dettå bä+iis - tar emot,^., ersattmng för. utförd_årbete^ocfi ;detär:.;:.;:: ;. ^ uppenbart aft degar frag^.om ånstallntng :^.: ;n:jaste årbets^uppdragsgivareii skytvå 111(, kattever;{cei} och;tieddel.ä detta ^'.,.(.: Itjrtehavåre... av detta bevis är redovisnings-... skyldig för triervärtjesskått. Innehåvars av F^skåttebevis svarar själv för prelirriinär skatt och socialavgifter.

34 (r..^ ^SV^f"k^^ REGISTRERINGSBEVIS a^rlei3 r..a^ rgnumrner:,:, X Ströms Slott AB oåjektets registreringsdatum Nuvarånile firma's råg.tlit ^ Ufsicr[itsdatum/tid Side " , :_. a clo.i^.a^nus ol^san 5k^^sjövägen ^2 ^ L.7'UNGSKILE is^^reririgsiän: ritrå^rkråt:ri^^: Västra Gätal^nds län, Udä^valla k-om^nun ar.,:ett 'prro^r ^,ani^ego^ag, ÄIV^JÄ^IISTÄl, LNIiVG AV' AKTiEiCAPtT/åL. ^, ;^ek^pi^ål. ;..: 100, 000 SEK..... _, }. s`1: ;aktier...: - ^ Lägst : 10 p. O t) 0 - SLK. Högst:3:.. 100±^0p0 S^K^. Läst: - 2 : ^. ^. Hi^gs"t : ^^2 ^. 'IR^L;$^L.EDAMOT. VERKST^II L^#NDE DIREKTÖR ^^:^3^^å57 Olsson, Per :^Iågnus, Skarsjövägen 3, 459 ^2 ^LJI7NOSK^LE 1^^E^UP.PL^4NT. V C^ V'ERKSTÅLLANDI; piftek7'^r '5^5:Q0]. 01Sson, ^nnå Maris Lovisa, ^karsjövägen ^; ' 4^5 9 ',, 2 LJtI^1,GSK T LE., ::,, Q;^^':7^-'^93^ :,.'Qlofsson.,,, a^.f Tommy... Ingemsrr. ^Ri^nrivägen :; - ^^ ^V..... _..j._,,,....:,:._., :^._....._...._... ^:. ^':iråna'^i ^'teck+ri^ås-täv^^s^^y^e1^seii _ - i `^ ~'v. _.Ci.:Y ^^ ti'^

35 rt,, -^^^^< =Bolagsverket REGISTRERINGSBEVIS AKTIEBOt.,4G 4RG_. NUMMER.:::: ^ S -- Q Objaktafs raglsteringsd^t4m 2 Q 0.9"^"1-2-2 ^; Utskiftsaatttm/tla '': ^'!^ p p-,:r^-. - NUVårånde firmas t'ag.dat. ääös--:^^2-zz. stas"

36 J1nr PUAIoZoN^ll^ ^. ^l Haparanda kommun Bai n och utbildningsförvaltningen HAPARANDA Ansökan om tillstånd och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg Ströms Slott AB Skarsjövägen Ljungskile Organisationsnummer Ansvarig kontaktperson för frågor som rör ansökan Magnus Olsson VD Telefon e-post magnus. olsson(c^stromsslott.se Dnr... K^,^,^ Adress %r etablering Ströms slott AB anställer dagbarnvårdare som arbetar i sita egna hem. Innan.start gör huvudmannen en kontroll av brand och barnsäkerheten. Eventuella brister kartläggs och åtgärdas innan verksamheten startar. Om det behövs justeringar för att göra bostaden mer ändamålsenlig görs också detta innan stars av verksamheten. Utbildning/erfarenhet/låmplighet Ströms slott AB följer vid anställning av dagbarnvårdare vad som står i skollagen för pedagogisk omsorg. Ströms slott AB har verksamheter i flera kommuner. VD för Ströms slott AB är Magnus Olsson. Magnus Olsson har bedrivit pedagogisk omsorg sedan Magnus har ca 10 års erfarenhet av arbete som skolledare inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Han har genomgått den statliga rektorsutbildningen. I företagets ledningsgrupp finns Skolchef Ingrid Darell Hvenfelt. Hon har ca 20 års erfarenhet som skolledare i grundskolan. Ingrid har också varit rektor för sär- och träningsskola. Hon har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Hon har erfarenhet från såväl kommunala som fristående verksamheter. I ledningsgruppen ingår också förskolechef Pia Öst som har flera års erfarenhet som rektor/förskolechef och som dessutom har arbetat som verksamhetschef.hon är också utbildad specialpedagog. Även förskolechef Cathaxina Ekstein ingår i ledningsgruppen. Hon har många års erfarenhet som rektor/ förskolechef. Hon har genomgått den statliga rektorsutbildning. Ströms slott AB har också en psykolog knuten till företaget. Sammantaget finns all kompetens som behövs för att säkerställa god kvalitet i verksamheterna. Organisation Ansökan avser 10 antal dagbarnvå^ dare. Ströms slott AB följer upp och kvalitetssäkrar verksamheten genom Personliga besök Utbildningar Handledning Checklistor med åtgärdsplan och dokumentation på uppföljning

37 Egna enkätundersökningar Deltagande i kommunens kvalitetssäkring APT Kvalitet Ströms Slott AB har ett pedagogiskt dokument som utgör en pedagogisk varudeklaration för verksamheten. Dokumentet utgår från den pedagogiska grundsyn som finns gestaltad i allmänna råd för familjedaghem, Lpfö och FN:s barnkonvention. Bilaga 1. Pedagogiskt dokument Verksamheten planeras veckovis. Varje dbv har ett aktivitetsschema som utgår ifrån barnens behov och omfattar alla delar i det pedagogiska dokumentet. Varje vecka planeras aktiviteter som främjar social gemenskap. Dagen ska planeras med en balanserad avvägning mellan aktiviteter och vila utifrån barnens behov. Varje barn har en portfolio/dokumentation. Portfolion är i första hand till för att barnet själv ska se sitt lärande och sin utveckling. Barnen stimuleras till nyfikenhet inom alla de områden som beskriv s i det pedagogiska dokumentet. Lust och stimulans motiverar lärande. Många av våra dagbarnvårdare arbetar med barn de sedan tidigare har en relation till. Föräldrarna har många gånger valt att placera barnet hos dbv eftersom det redan finns en god relation. Detta ger föräldrarna en unik insyn i verksamheten och stora påverkansmöjligheter. Föräldrarna är alltid välkomna att hälsa på och varje år har dbv utvecklingssamtal med familjen. Uppdatering av barnlistor, föräldrars adresser och telefonnummer Bilaga 2. Matrikeluppgifter Måltider-matsedel, mattider, egenkontroll Kosten tillagas i Dbv;s hem. Matsedel finns uppsats på väl synlig plats. Frukost, lunch och mellanmål serveras utifrån vilka tider barnen är placerade. Bilaga 3. Egenkantroll Livsmedel Bilaga 4. Säkerhet vid utflykter Bitaga 5. Rutiner för hantering av barn med skyddade personuppgifter Bilaga 6. Rutiner för stödinsatser Bilaga 7. Rutiner för anmälan till socialtjänsten Bilaga 8. Checklistor barnsäkerlxet i hemmiljö Bilaga 9. Tillbud och olycksfall Anställd personal Innan rekrytering av dagbarnvårdare är aktuell ska vederbörande alltid lämna utdrag ur belastningsregistret. För varje anställd dagbarnvårdare lämnas verksamhetsrapport till förvaltningen. I verksamhetsrapporten redogörs för dbv namn och adress, erfarenheter och utbildningar samt datum för utdraget från belastningsregistret. Dessutom den planerade barngruppens storlek och

38 a sammansättning, samt beskrivning av hemmets inne- och utemiljö Bilaga 10. Budget Öppettider Ströms slott AB följer kommunens ramtider I övrigt styrs öppettiderna av föräldrarnas omsorgsbehov. Barngruppen Våra barngrupper kommer att variera i storlek utifrån barnens behov och gruppens sammansättning. Ett riktmärke kan vara att barngruppen har en storlek på 3-8 barn beroende på barnens ålder, vistelsetid och lokalens beskaffenhet. För att vi ska kunna säkerställa en god kvalitet i verksamheten avgörs barngruppens storlek utifrån ovanstående vid varje rekrytering av dagbarnvårdare. Barnen ska ha fyllt ett år och kan ingå i verksamheten fram till dess att de fyller 13 år. Köhanteriu Vexksamheten ät öppen för alla barn och barnen erbjuds plats efter ansökningsdatum. Syskonförtur tillämpas. Tystnadsplikt Dagbarnvårdaren omfattas av tystnadsplikt. Bilaga 11. Tystnadsplikt ^^^^.^ oi^ > ^^ V^