HAPARANDA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 Tid och plats Tisdag kl Beslutande riga närvarande Kåre Strömbäck (S) ordf Hans Öhman (S) Agneta Franzen (S) Lena Keisu-Gard (S) Jan-Ola Eriksson (S) Ann-Charlotte Bucht (M) Anne Sulila (C) Pekka Hyötylä(V) Niklas Olsson (M) ers för Birgit Niva (M) f1)^} KAFKraINcN (^) Sven Forsberg, förvaltningschef Arja Martinviita, för- och grundskolechef Allan Fjellvind, fritidschef Maarit Kontio, sekr Justering Justerare Plats och tid Justerade paragrafer Underskrifter Sekreterare Ordförande Justerare Organ Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts Datum då anslaget tas Förvaringsplats för protokollet Underskrift Ida Karkiainen (S) Barn- och ungdomskontoret Maarit^ontlo,1, _- - ^. ^^rströmbädc,^ ^,^c., G^ Ida Karkiainen ANSLAG/BEVIS Protokollet ärjusterat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag åsrit Kontio Justerare

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 2 I n nehå I Isfö rtec kn i n g 117 Delårsbokslut 118 Budget Yttrande Norrbottens läns blivande dansinstitution 120 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Familjens hus 121 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Familjens hus 122 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Folkrörelsens arkiv 123 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Friluftsfrämjandet Karungi-Haparanda 124 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Haparanda teaterförening 125 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -PAIN 126 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Seskarö Hembygdsförening 127 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Singing People Together 128 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -STRT 129 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - MSC 130 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Haparanda Teaterförening 131 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Mattila Byagårdsförening 132 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Vuono Hembygdsförening 133 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -STRT 134 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - HOK Justerare.^ ^/

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Ansökning för särskilt föreningsstöd från -PRO 136 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Haparanda Ryttare 137 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Gunnar Kieri 138 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Britt-Louise Landfors 139 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Säivis SK 140 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Seskarö IF 141 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Haparanda Finska förening 142 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Friteko Balans 143 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Gränsklang 144 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Nikkala byaförening 145 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Seskarö hembygdsförening 146 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Seskarö konstförening 147 eförslag bowlinghall 148 Ansökning för bidrag till studieförbunden från - Medborgarskolan 149 Ansökning för bidrag till studieförbunden från -ABF 150 Ansökning för bidrag till studieförbunden från - SV 151 Ansökning för bidrag till studieförbunden från - Studiefrämjandet 152 Ansökning för bidrag till studieförbunden från -SENSUS 153 Ansökning för bidrag till studieförbunden från -BILDA 154 Ansökningar för bidrag till studieförbunden från - Folkuniversitetet 155 Ansökning för bidrag till studieförbunden från - NBV Justerare 3L ^

4 156 Stipendier SAMMANTRÅDESPROTOKOLL Sida Politikergrupp för ungdomsrådet 158 Måltidsprogrammet 159 Matsedel 160 Medborgarförslag vegetarisk dag/vecka 161 Förslag till riktlinjer för kvalitetsarbete med tillägg 162 eförslag kielikoulu -Språkskolan 163 Systematiskt kvalitetsarbete ; rapport Internkontroll 165 Politikerutbildning 166 Delegation 167 Delgivningar Justerare

5 SAMMANTRÅDESPROTOKOLL Sida 5 Bun 117 Delårsbokslut Beslut beslutar att godkänna delårsbokslutet för första tertialen Ärendebeskrivning Delårsbokslut första tertialen Förvaltningschef Sven Forsberg redogör för delårsbokslutet. Bilaga. Beslutsunderlag - Delårsbokslut första tertialen 2012 Beslutsexpediering Sven Forsberg Tanja Niva Justerare

6 ^^^w^^^ ^^ ^Nt 1\TF.1[N^TION [ LL >IOil5^LK5 Ekonomisk uppföljning BUN Kr... BUN 2012 Ekonomisk uppföljning Delars hudget Totalt eokfdrt. Riktpunkt 33,33 %. Prognos Awiket7e Barn och Ungdomsforvaltningen ,3% F6rvaRningschef ,1% FörvaRningschef Op ' Kost & Lokalvård ,1% Resurs distriktet ,1% Hälsovård S% ' Frkidsverksamhet ,0% Ungdom/Fritid ,6% NärstaNäckalaS-Ö , Grankullen,Eleven ,1% ' Gränsskolan S 813 SOS ,6% SOD 64115pråkskolan ,9% Karurrgi/M-lund För ,1% ^' Marielund för-/grundskola ,1% TOrnedalsskolan ,9% tadsbibliotek ,8% KUkur , Totalsumma ^ ,3% fi ^^ rl -

7 , Ekonomisk uppföljning BUN 2012-OS-11 c^wt^^^^,a^aasownto rvrnrtv..no^av >, onsnv.vrs Kr BUN 2012 Ekonom k uppföljning Budget 2012 Period budget TotaR Bokfört Riktpunkt 33,33 % Prognos Avvikelse Bam och Ungdomsf8rvakningen ,3% Förvaltningschef ,1% Förvaltningschef op Kost & Lokalvård ,1% Resurs distriktet ,1% fi24 Hålsovård ,5% '. 631 Frkidsverksamhet ,0% Ungdom/Fritid ,6% Nårsta,Nikkala,5-Ö ,9% Grankullen,Eleven ,1% Gränsskalan ,6% pråkskolan ,9% Karungi/M-lund För ,1% ' Marielund Fr-/grundskola ,1% ', 6501 Tornedalsskolan ,9% ' 6715tadsbibliotek ,6% '. 681 Kuhur T..-^_._.._ _..:._ 27, 0% ' Totalsumma ,3%

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 6 Bun 118 Budget 2013 Ärendebeskrivning s ordförande och förvaltningschefen informerar om budgetarbetet Justerare X'7^.

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 7 Bun 119 Yttrande Norrbottens läns blivande dansinstitution Beslut beslutar att godkänna kulturchefens yttrande med redaktionella ändringar. Ärendebeskrivning Kulturchefen Tapio Salo föredrar yttrande för Norrbottens blivande dansinstitution. Beslutsunderlag Kulturchefens yttrande angående Norrbottens läns blivande dansinstitution. Bilaga Beslutsexpediering Tapio Salo Allan Fjellvind Justerare i^

10 Yttrande över Norrbottens läns blivande dansinstitution - Placering, verksamhet och organisation Norrbottens läns landsting/division kultur och utbildning har till Haparanda kommun lämnat en begäran på ett för yttrande angående utredningen Norrbottens läns blivande dansinstitution -Placering, verksamhet och organisation. i Haparanda ser positivt på utredningen som genomgående och ordentligt analyserar dansen och dansverksamheten i Norrbotten. Landstingets/ Dans i Nords engagerande arbete i hela länet har lämnat oförglömliga spåride flesta kommunerna. Haparanda kommun har i gott samarbete under årens lopp kunnat samverka i många projekt och t ex genom deltagande i projekt mellan kulturskolorna och Dans i Nord kunnat starta dansverksamheten även i Kulturskolan i Haparanda. ser positivt på den blivande dansinstitutionen inorrbotten. anser att Institutionen skall stärka dansen i hela länet och ge hela länet möjligheten att påverka institutionens verksamhet för hela länets bästa. På frågor som landstinget önskar särskilt besvarade, lämnar f6ljande kommentarer: 1. Kan uppdelningen i utredningen mellan pedagogiskt centrum och konstnärlig dansinstitution ses som en korrekt slutsats? Barn och ungdomsnämnden i Haparanda ser inget hinder i att den pedagogiken utvecklingen koncentreras i Piteå 2. Finner kommunen stöd för att centrum för danskonst bör ligga i Luleå? Konstnärlig dansinstitution och dess dansverksamhet med föreställningar etc i länets residensstad är lättast tillgänglig för haparandabor. 3. Är det viktigt att dansen får ytterligare "noder" i Gällivare och Haparanda och finns i så fall också andra förslag på tänkbara orter för denna verksamhet? Haparanda kommun avser att utveckla dansen i Haparanda och ser positivt på utredningen förslag att undersöka hur Haparandas stora dansmiljö och internationella erfarenhet kan stärka ^^

11 den blivande institutionens regionala och internationella arbete. Haparanda vill fortsätta med sin verksamhet och vara en aktiv dansstad i Barents samt fortsätta att tillsammans med den nya dansinstitutionen ytterligare förstärka Haparandas roll som ett centrum för dansverksamhet i Barentsområdet. VIKTIGT MED NOD I HAPARANDA!!! i Haparanda ^^

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 8 Bun 120 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Familjens hus Beslut beslutar att avslå Familjens hus ansökan. Ärendebeskrivning Familjens hus ansöker om särskilt föreningsstöd 3000kr (tretusenkronor) för sångstunder. Beslutsunderlag -Ansökan Dnr: Bun 2012/105 Beslutsexpediering Familjens hus Justerare

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 9 Bun 121 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Familjens hus Beslut Barn - och ungdomsnämnden beslutar att avslå Familjens hus ansökan på 2000kr (tvåtusen kronor). Ärendebeskrivning Familjens hus har ansökt om särskilt föreningsstöd för historisk vandring med 2000 kr (tvåtusen kronor). Beslutsunderlag -Ansökan Dnr: Bun 2012/105 Beslutsexpediering Familjens hus Justerare -i^

14 SAMMANTRÅDESPROTOKOLL Sida 10 Bun 122 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Folkrörelsens arkiv Beslut beslutar att bevilja Folkrörelsens arkiv ansökan med 5000kr (femtusen kronor). Ärendebeskrivning Folkrörelsens arkiv har ansökt om särskilt föreningsstöd för Årligt bidrag 1 kr/invånare med kr (tiotusen kronor). Beslutsexpediering Folkrörelsens arkiv Justerare ^^

15 SAMMANTRÅDESPROTOKOLL Sida 11 Bun 123 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Friluftsfrämjandet Karungi -Haparanda Beslut beslutar att bevilja Friluftsfrämjandet Karungi-Haparandas ansökan med 10 OOOkr (tiotusen kronor). Ärendebeskrivning Friluftsfrämjandet Karungi-Haparandas har ansökt om särskilt föreningsstöd för renovering av Tossastugan med kr (trettiotusen kronor). Beslutsunderlag -Ansökan Dnr: Bun 2012/107 Beslutsexpediering Friluftsfrämjandet Karungi-Haparanda Justerare "i

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn - och ungdomsnämnden Sida 12 Bun 124 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Haparanda teaterförening Beslut beslutar att avslå Haparanda teaterförenings ansökan. Ärendebeskrivning Haparanda teaterförening har ansökt om särskilt föreningsstöd för ljudanläggning Folkets Hus. Beslutsexpediering Haparanda teaterförening Justerare ^'^

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 13 Bun 125 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -PAIN Beslut beslutar att bevilja ansökan från PAIN med 5000kr (femtusen kronor) till delen om miljöperformance. Ärendebeskrivning PAIN har ansökt om särskilt föreningsstöd för performance projekt med kr (tolvtusen kronor). Beslutsexpediering PAIN Justerare ^,^

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 14 Bun 126 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Seskarö Hembygdsförening Beslut beslutar att hänskjuta ärendet till Barn -och ungdomsnämndens Kultur- och fritidsutskott för ytterligare beredning. Ärendebeskrivning Seskarö Hembygdsförening har ansökt om särskilt föreningsstöd för ungdomsprojekt med 50 OOOkr (femtiotusen kronor)per år under tre år. Beslutsunderlag -Ansökan Dnr: Bun 2012/103 Beslutsexpediering Seskarö Hembygdsförening Justerare ^'I L

19 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 15 Bun 127 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Singing People Together Beslut beslutar att bevilja Singing People Together ansökan på 10 OOOkr (tiotusen kronor). Ärendebeskrivning Singing People Together har ansökt om särskilt föreningsstöd för körfestival för norrbottniska ungdomar med kr (tiotusen kronor). Beslutsexpediering Singing People Together Justerare

20 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 Bun 128 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -STRT Beslut beslutar att avslå STRT ansökan på 5000kr (femtusen kronor). Ärendebeskrivning STRT har ansökt om särskilt föreningsstöd för Designa meänkieli med 5000 kr (femtusen kronor). Beslutsexpediering STRT

21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 17 Bun 129 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -MSC Beslut beslutar att avslå MSC ansökan på 18 OOOkr (artontusen kronor). Ärendebeskrivning MSC har ansökt om särskilt föreningsstöd för kanottävling med (artontusen kronor). Beslutsexpediering MSC Justerare ^^

22 SAMMANTRÅDESPROTOKOLL Sida 18 Bun 130 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Haparanda Teaterförening Beslut beslutar att bevilja Haparanda Teaterförening ansökan med 20 OOOkr (tjugotusen kronor). Ärendebeskrivning Haparanda Teaterförening har ansökt om särskilt föreningsstöd för IKRA. Beslutsunderlag -Ansökan Dnr: Bun 2012/100 Beslutsexpediering Haparanda Teaterförening Justerare,^.CL

23 SAMMANTRÅDESPROTOKOLL Sida 19 Bun 131 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Mattila Byagårdsförening Beslut beslutar att avslå Mattila Byagårdsförening ansökan på 7000kr (tvåtusen kronor). Ärendebeskrivning Mattila Byagårdsförening har ansökt om särskilt föreningsstöd för ungdomsaktiviteter -midsommar med 7000 kr (sjutusen kronor). Beslutsexpediering Mattila Byagårdsförening Justerare ^^

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn - och ungdomsnämnden Sida 20 Bun 132 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Vuono Hembygdsförening Beslut beslutar att avslå Vuono Hembygdsförening ansökan på 10 OOOkr (tiotusen kronor). Ärendebeskrivning Vuono Hembygdsförening har ansökt om särskilt föreningsstöd för Hemvändardagar med ungdomsinslag med kr (tiotusen kronor). Beslutsexpediering Vuono Hembygdsförening Justerare `^

25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 21 Bun 133 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -STRT Beslut beslutar att bevilja STRT ansökan på 10 OOOkr (tiotusen kronor). Ärendebeskrivning STRT har ansökt om särskilt föreningsstöd för bok om Kjell Navrings bilder med kr (tiotusen kronor). Beslutsexpediering STRT Justerare ^ 9^

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 22 Bun 134 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - HOK Beslut beslutar att bevilja HOK ansökan med 15 OOOkr (femtontusen kronor). Ärendebeskrivning HOK har ansökt om särskilt föreningsstöd för kartor DM 2012 med kr (trettiofyratusentvåhundra kronor). Beslutsexpediering HOK Justerare

27 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 23 Bun 135 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -PRO Beslut Barn - och ungdomsnämnden beslutar att avslå PRO ansökan på 1000kr (ettusen kronor). Ärendebeskrivning PRO har ansökt om särskilt föreningsstöd för motionsslinga Seskarö med 1000 kr (ettusen kronor). Beslutsexpediering PRO Justerare ^- "I^+

28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 24 Bun 136 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Haparanda Ryttare Beslut beslutar att ur anslaget för investeringar för friluftsanläggningar bevilja ansökan. Ärendebeskrivning Haparanda ryttare har ansökt om särskilt föreningsstöd för renovering kök med kr (elvatusentrehundratvå kronor). Beslutsexpediering Haparanda Ryttare Justerare ^^

29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 25 Bun 137 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Gunnar Kieri Beslut beslutar att avslå Gunnar Kieri ansökan på 26 OOOkr (tjugosextusen kronor). Ärendebeskrivning Gunnar Kieri har ansökt om särskilt föreningsstöd för bokprojekt, dator, bandspelare med kr (tjugosextusen kronor). Beslutsexpediering Gunnar Kieri Justerare ^^

30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn - och ungdomsnämnden Sida 26 Bun 138 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Britt-Louise Landfors Beslut beslutar att avslå Britt-Louise Landfors ansökan på 10 OOOkr (tiotusen kronor). Ärendebeskrivning Britt-Louise Landfors har ansökt om särskilt föreningsstöd för projekt kvinnor och barn i östra Kongo med kr (tiotusen kronor). Beslutsexpediering Britt-Louise Landfors Justerare.^^ ^ ^

31 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 27 Bun 139 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Säivis SK Beslut beslutar att bevilja Säivis SK ansökan med 10 OOOkr (tiotusen kronor). Ärendebeskrivning Säivis SK har ansökt om särskilt föreningsstöd för upprustning byagård med kr (tjugofemtusen kronor). Beslutsexpediering Säivis SK Justerare u^

32 SAMMANTRÅDESPROTOKOLL 2012-OS-30 Sida 28 Bun 140 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Seskarö IF Beslut beslutar att bevilja Seskarö IF ansökan på 5000kr (femtusen kronor). Ärendebeskrivning Seskarö IF har ansökt om särskilt föreningsstöd för kartbidrag med 5000 kr (femtusen kronor). Beslutsunderlag -Ansökan Dnr: Bun 2012/101 Beslutsexpediering Seskarö IF Justerare cc 7 ^

33 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2012-OS-30 Sida 29 Bun 141 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Haparanda Finska förening Beslut beslutar att avslå Haparanda Finska förening ansökan på 8000kr (åttatusen kronor). Ärendebeskrivning Haparanda Finska förening har ansökt om särskilt föreningsstöd för teaterresor med 8000 kr (åttatusen kronor). Beslutsexpediering Haparanda Finska förening Justerare

34 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 30 Bun 142 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Friteko Balans Beslut beslutar att avslå Friteko Balans ansökan. Ärendebeskrivning Friteko Balans har ansökt om särskilt föreningsstöd för kulturbidrag hälsoseminarium (hösten 2011). Beslutsexpediering Friteko Balans Justerare ^C^^

35 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 31 Bun 143 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Gränsklang Beslut beslutar att bevilja Gränsklang ansökan med 5000kr (femtusen kronor) för anordnande av musikcafeer och julkonsert. Ärendebeskrivning Gränsklang har ansökt om särskilt föreningsstöd för deltagande i Ylläs körfestival samt anordnande av musikcafeer med kr (trettioentusenåttahundra kronor). Beslutsunderlag -Ansökan Dnr: Bun 2012/102 Beslutsexpediering Gränsklang Justerare

36 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 32 Bun 144 Ansökning för särskilt föreningsstöd från - Nikkala byaförening Beslut beslutar att avslå Nikkala Byaförening ansökan. Ärendebeskrivning Nikkala Byaförening har ansökt om särskilt föreningsstöd för bevara båtbyggarkulturen. Beslutsexpediering Nikkala byaförening Justerare ^l,

37 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 33 Bun 145 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Seskarö hembygdsförening Beslut beslutar att avslå Seskarö hembygdsförenings ansökan. Ärendebeskrivning Seskarö hembygdsförening har ansökt om särskilt föreningsstöd för midsommarfirande med kr (tiotusen kronor). Beslutsexpediering Seskarö hembygdsförening Justerare "^

38 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 34 Bun 146 Ansökning för särskilt föreningsstöd från -Seskarö konstförening Beslut beslutar att bevilja Seskarö konstförening ansökan med 5000kr (femtusen kronor). Ärendebeskrivning Seskarö konstförening har ansökt om särskilt föreningsstöd för diverse verksamhet med kr (femtontusen kronor). Beslutsexpediering Seskarö konstförening Justerare ^

39 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn-och ungdomsnämnden Sida 35 Bun 147 eförslag bowlinghall Beslut beslutar att anta Allan Fjellvinds svar på Anita Styrmans eförslag. Ärendebeskrivning Fritidschefen Allan Fjellvind har besvarat Anita Styrmans eförslag angående bowlinghall. Bilaga Beslutsunderlag - Ansökan Dnr BUN 2012/ Beslutsexpediering Anita Styrman Allan Fjellvind Jusrt^erare rt-^

40 Dnr BUN: 2012/ Haparanda stad Barn- och ungdomsförvaltningen Tjänsteyttrande eförslag ang. Bowlinghall Anita Styrman föreslår genom eförslag att gamla ica maxi lokalerna byggs om till bowlinghall. Styrman anför följande: "Gör gamla ica maxi lokaler till bowling hall i Haparanda! Tänk vad roligt det skulle vara! Då är det bara bada efter bowling passet, simhall alldeles nära!" Tjänsteyttrande: En bowlinghall skulle onekligen utgöra ett intressant inslag i centrumlivet. Frågan om det är ekonomiskt försvarbart att bygga en bowlinghall är dock lite mer tveksamt. I Sverige har det byggts om ett antal lokaler till bowlinghallar och investeringskostnaderna för dessa har legat mellan 8-10 mkr. Själva bowlingarenan med 8 banor samt omklädning, toaletter och duschar uppgår till ca 700 m2. Driftkostnaden kan beräknas till ca 3,0 mkr/år. I driftkostnaden ingår lokalhyra, personalkostnader samt avskrivningar. Från driftkostnaden skall sedan försäljningsintäkter minskas. Mot ovan redovisade bakgrund känns det ekonomiskt orealistiskt att bygga om föreslagna lokaler till bowlinghall. Detta särskilt med hänsyn till att vi haren väl fungerande bowlinghall inom gångavstånd. Undertecknad föreslår barn- och ungdomsnämnden att avslå Anita Styrmans eförslag att göra om Ica Maxi lokalerna till bowlinghall och att därmed anse eförslaget som besvarad Allan Fjellvind Fritidschef ^^

41 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 36 Bun 148 Ansökning för bidrag till studieförbunden från - Medborgarskolan Beslut beslutar att bevilja Medborgarskolan kr (femtiotretusenfemhundrasjuttiosex kronor). Ärendebeskrivning Medborgarskolan har ansökt om bidrag för studieförbund med kr (femtiotretusenfemhundrasjuttiosex kronor). Beslutsunderlag - Ansökan Dnr: Bun 2012/110 Beslutsexpediering Medborgarskolan Justerare ^'

42 { HAPARANDA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 37 Bun 149 Ansökning för bidrag till studieförbunden från -ABF Beslut beslutar att bevilja ABF kr (etthundratiotusensjuhundratoly kronor). Ärendebeskrivning ABF har ansökt om bidrag för studieförbund med kr (etthundratiotusensjuhundratoly kronor). Beslutsunderlag - Ansökan Dnr: Bun 2012/90 Beslutsexpediering ABF Justerare v^' *^

43 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 38 Bun 150 Ansökning för bidrag till studieförbunden från - SV Beslut beslutar att bevilja SV kr(tvåhundrafemtiosjutusenåttahundrafemtiotre kronor). Ärendebeskrivning SV har ansökt om bidrag för studieförbund med kr(tvåhundrafemtiosjutusenåttahundrafemtiotre kronor). Beslutsunderlag -Ansökan Dnr: Bun 2012/96 Beslutsexpediering SV Justerare r9 /.^ f1

44 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 39 Bun 151 Ansökning för bidrag till studieförbunden från - Studiefrämjandet Beslut beslutar att bevilja Studiefrämjandet kr (sextioniotusenfyrahundrafemtiosex kronor). Ärendebeskrivning Studiefrämjandet har ansökt om bidrag för studiefbrbund med kr (sextioniotusenfyrahundrafemtiosex kronor). Beslutsunderlag -Ansökan Dnr: Bun 2012/82 Beslutsexpediering Studiefrämjandet Justerare ^'^

45 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 40 Bun 152 Ansökning för bidrag till studieförbunden från -SENSUS Beslut beslutar att bevilja SENSUS 3 740kr (tretusensjuhundrafyrtio kronor). Ärendebeskrivning SENSUS har ansökt om bidrag för studieförbund med 3 740kr (tretusensjuhundrafyrtio kronor). Beslutsunderlag -Ansökan Dnr: Bun 2012/81 Beslutsexpediering SENSUS

46 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2012-OS-30 Sida 41 Bun 153 Ansökning för bidrag till studieförbunden från -BILDA Beslut beslutar att bevilja BILDA 2 319kr (tvåtusentrehundranitton kronor). Ärendebeskrivning BILDA har ansökt om bidrag för studieförbund med 2 319kr (tvåtusentrehundranitton kronor). Beslutsunderlag -Ansökan Dnr: Bun 2012/80 Beslutsexpediering BILDA Justerare xc '7^

47 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 42 Bun 154 I Ansökningar för bidrag till studieförbunden från - Folkuniversitetet Beslut beslutar att bevilja Folkuniversitetet 621 kr (sexhundratjugoen kronor). Ärendebeskrivning Folkuniversitetet har ansökt om bidrag för studieförbund med 621 kr (sexhundratjugoen kronor). Beslutsunderlag -Ansökan Dnr: Bun 2012/108 Beslutsexpediering Folkuniversitetet

48 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 43 Bun 155 Ansökning för bidrag till studieförbunden från -NBV Beslut Barn - och ungdomsnämnden beslutar att bevilja NBV 1 723kr (ettusensjuhundratjugotre kronor). Ärendebeskrivning NBV har ansökt om bidrag för studieförbund med 1 723kr (ettusensjuhundratjugotre kronor). Beslutsunderlag -Ansökan Dnr: Bun 2012/104 Beslutsexpediering NBV Justerare ^^

49 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 44 Bun 156 Stipendier Beslut beslutar stipendiater enligt följande: Åsa Snäll, HSKT simning, 5000kr (femtusen kronor) Jyrki Pessa HOK orientering, HSKT skidor, 5000kr (femtusen kronor) Classic motor meet, 5000kr (femtusen kronor) Fia Hautalampi, ungdomsarbete på Seskarö, 5000kr (femtusen kronor) Ärendebeskrivning diskuterar val av stipendiater. efterfrågar tydligare marknadsföring för stipendier. ger förvaltningen till uppdrag att annonsera på kommunens hemsida för inlämning på ansökningar eller förslag på stipendiat för våren Beslutsunderlag Beslutsexpediering Allan Fjellvind Tapio Salo Justerare ^^

50 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 45 Bun 157 Politikergrupp för ungdomsrådet Beslut beslutar att förlägga nästkommande möte på Ungdomens hus var Ungdomsrådet träffas. Ärendebeskrivning Ungdomsrådet har uttryckt en önskan om att träffa politikerna i. Beslutsunderlag KoFu Beslutsexpediering Ungdomsrådet Nina Harila Justerare ^'^

51 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL s Kultur- och fritidsutskott Sida 11 KoFu 31 Politikerreferensgrupp för ungdomsrådet Ungdomskonsulent Nina Harila rapporterar angående ungdomsrådet: "Ungdomsrådet har under det senast året vuxit från 3-4 medlemmar till, i dagsläget, 12 personer. De har aktivt varit ute och rekryterat. Sedan deras årsmöte i februari så träffas de varje vecka, mot tidigare varannan vecka. Ungdomsrådet har infört en stående punkt på dagordningen som heter "veckans åsikt", som de diskuterar. Åsikten har ofta att göra med deras arbetsmiljö, dvs skolan. Efter att ha haft det i några veckor så började de fundera på vad syftet med deras åsikt egentligen var eftersom den inte kom vidare från deras möten. Iden om en politikergrupp uppstod då. Eftersom de flesta frågor behandlar skolans värld så är representant från barn- och ungdomsnämnden självklar men det finns även önskemål om att någon från de övriga nämnderna ska ingå. Ungdomsrådet önskar att träffa politiker ca 1 gång/månad." Kultur- och fritidsutskottet ställer sig positiva till ungdomsrådets förslag och föreslår att ungdomsrådet inbjuder till ungdomsrådets nästkommande möte. Justerare ^C-^

52 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 46 Bun 158 Måltidsprogrammet Beslut Barn-och ungdomsnämnden antar föreslaget måltidsprogram. Ärendebeskrivning Vikarierande biträdande Kost- och lokalvårdschef Pirjo Pasma föredrar förslag till måltidsprogram. Beslutsunderlag Måltidsprogram. Bilaga. Beslutsexpediering Pirjo Pasma Paula Pietinhuhta Justerare ^ '`

53 Måltidsprogram för måltider inom Barn- och ungdomsförvaltningen Haparanda Antagen av ^^

54 ic^nefaålisf,^^e^ir^iti^ Måltiden...4 Ansvarsfördelnin...4 g... g g... E enkontroll för säker hanterin 4 Måltider fören bättre miljö...6 pp g... Livsmedelsvalvidu handlin 'S Kött...:... 5 Fisk...5 Frukt, bär, grönsaker och baljväxter...5 Potatis, spannmålsprodukter och ris...6 Matfett... 6 Mat inom förskolan...6 Mål...6 Ansvar... 6 Näringsrekommendationer...6 g... Måltidens sammansättnin 6 g... Måltidsordnin 6 Måltidsmiljö och pedagogisk måltid...7 Livsmedelshygie n...7 Kompetens... 7 g... Utvärderin 7 Mat inom skolan...7 Mål...7 Ansvar...7 Näringsrekommendationer...7 g... Måltidens sammansättnin 8 g... Måltidsordnin ""$ 2 ^^

55 Måltidsmiljö och pedagogisk måltid... 5 Livsmedelshygien... 8 Kompetens...8 Matråd...8 g... Utvärderin 8 Specialkost...9 Barn och unga...9 Riktlinjer för skolmåltiderna...9 Matsäck... 9 I nfo... 9 Vill du veta mer? ^^

56 Haparanda stads måltidsprogram för måltider inom Barn- och ungdomsförvaltningen För förskolor, grund- och gymnasieskolor Måltidsprogrammet för Haparanda stad är framtaget på uppdrag och beslutat av Barn-och ungdomsnämnden Måltidsprogrammet ska tillämpas av kostverksamheten ikommunen som ansvarar för den mat som upphandlas, tillagas och serveras till förskolor, grund- och gymnasieskolor. Måltiden En måltid ska vara stimulerande för kropp och själ. Helst ska den överträffa förväntningarna hos den som sätter sig vid bordet. Den mat som serveras ska vara god och näringsriktig och serveras på ett sådant sätt att den stimulerar matlusten. Det är varje individs rättighet att inom kommunens verksamheter få en väl sammansatt kost med rätt närings innehåll. Den ska även i möjligaste mån ta hänsyn till olika traditioner och trosuppfattningar. Haparanda kommun ska verka för en livsmedelshantering som är långsiktigt hållbar, det vill såga där hantering av livsmedel i hela ledet från produktion till avfall tar hänsyn till såväl miljö-, hälso- och sociala aspekter. Måltidsprogrammets målsättning är att genom förbättrade matvanor främja hälsa samt förebygga sjuklighet i kostrelaterade sjukdomar. Haparanda kommun har ramavtal på livsmedel. Kommunen upphandlar med höga kvalitetskrav och genom den samlade kvantiteten erhålls också de lägsta priserna. Genom att avropa på avtalen kan man säkerställa att man får råvaror som måltidsprogrammet förutsätter. Ansvarsfördelning Ansvaret för måltiderna vilar ytterst på ansvarig nämnd. Kostchefen ansvarar för att måltidsprogrammets riktlinjer följs, vilket innebär ansvar fär: Att stärka måltidens roll och värde Planering och utveckling samt uppföljning av verksamheten Kompetens- och kunskapsutveckling av personal som är delaktig i mathanteringen Matsedels/måltidsplanering Inköp Tillagning Transporter, leverans och servering av maten Att måltiden har rätt sammansättning och adekvat näringsinnehåll för målgruppen Att måltiden serveras vid rätt tidpunkt/er för målgruppen Miljöaspekter Hygienaspekter Egenkontroll för säker hantering Enligt EU : s förordning måste alla som yrkesmässigt hanterar livsmedel ha en fungerande egentillsyn över sin verksamhet, beskrivet i ett egenkontrollprogram. Egentillsynen innebär att man, genom en god verksamhetskännedom, redan i ett tidigt stadium kan identifiera de hygieniska riskerna för att sedan, genom planering och kontroll, kunna förebygga dessa. Matens förvaringstemperatur ärett 4,^i^

57 exempel på en sådan risk. För att matens kvalitet inte ska försämras vare sig under förvaringen eller under serveringen är regelbunden temperaturkontroll av stor vikt. Frysta varor ska inte vara varmare ån -18 grader, medan kylvaror får som högst hålla +8 grader. Färdiglagad, varmhållen mat får av samma skål inte vara kallare än +60 grader och ska inte varmhållas längre ån i två timmar. Vid avvikelser ska det finnas rutiner för hur det hanteras. Måltider för en bät^e miljö Genom att medvetet välja rätt livsmedel och säsongsanpassa inköpen kan vi påverka utvecklingen positivt ; livsmedel som producerats, transporterats och tillagats på minsta miljöstörande sätt ger minskad miljöpåverkan och resursförbrukning samt gynnar den biologiska mångfalden. Sammantaget utgör livsmedelskedjan en av våra stora miljöbelastare och bidrar till många av de stora miljöhoten - såväl i Sverige som globalt. Måltidsprogrammet strävar efter att följa de nationella och lokala miljökvalitetsmålen samt Haparanda kommuns miljöpolicy. Verksamheten svävar att servera måltider som ska vara baserade på miljömärkta råvaror, vara säsongsanpassad, bestå av en stor andel vegetabilier och baljväxter, inte innehålla fisk som är utrotningshotad samt ta hänsyn till etiska aspekter. Lika viktigt som valet av råvaror är att inte slänga mat. I det ekologiska jordbruket får djuren utlopp för sina naturliga beteenden, bland annat genom att få gå fritt och vistas ute, ungar och moderdjur har nära kontakt under ungarnas första levnadstid, grisar får böka och höns har sittpinnar och får sprätta. Endast ett fåtal tillsatser är tillåtna i livsmedlen. Genmodifierade organismer (GMO) får inte användas. Utan tillgång till konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel är det ekologiska lantbruket mer beroende av vädret och skördarna är i regel lågre. Livsmedelsval vid upphandling Kött Vi väljer i möjligaste mån ekologiskt kött. 1 kilo nötkött orsakar kilo växthusgaser, vilket är cirka tio gånger så mycket som 1 kilo kyckling. Å andra sidan har nöt och framför allt lamm andra stora miljöfördelar. De är betande djur som håller landskapet öppet och gynnar den biologiska mångfalden och i genomsnitt år det 30 procent fler arter på ekologiska gårdar än på konventionella. Viltkött är det bästa ur naturresurssynpunkt och bra valur etisk synpunkt eftersom de fått leva enligt sina naturliga behov. Nöt och lamm ger mer av det nyttiga järnet än gris och kyckling. Fisk Vi väljer i första hand fisk som kommer från stabila bestånd, se Livsmedelverkets fisklista. Vi väljer fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk enligt MSC eller Krav. Frukt, bär, grönsaker och baljväxter Vi väljer i möjligaste mån säsongsanpassade, ekologiska frukter och grönsaker och när det är möjligt närodlat. Grova grönsaker som rotfrukter, vitkål och lök påverkar miljön mindre än tomat, sallad och gurka, de kan lagras längre och finns tillgängliga året om. Vi serverar bönor, linser och ärter - det är ett bra val oavsett om de är torkade eller konserverade, särskilt om de ersätter en del av köttkonsumtionen. 5

58 Potatis, spannmålsprodukter och ris Dessa livsmedel har låg miljöpåverkan jämfört med kött och fisk. För miljön och även för hälsan, är det därför bra att fylla en stor del av tallriken med potatis, fullkorn pasta, fullkornsris, matvete eller liknande. Matfett Vi väljer matfetter med mycket rapsolja. Rapsolja är bäst ur miljösynpunkt och dessutom bra för hälsan. Vi har minskat användandet av palmolja då mycket av oljepalmsodlingen sker på mark som varit regnskog. Mat inom förskolan Mål Barnen i förskolan ska serveras god, vällagad och näringsriktig mat. Måltiden ska vara en integrerad delidet pedagogiska arbetet. Goda matvanor ska grundläggas i en trivsam och lugn måltidsmiljö. Ansvar Ansvaret för att barnens matbehov tillgodoses vilar på förskolechef för verksamheten. Näringsrekommendationer Barnens behov av näringsämnen och energi under sin dag i förskolan är % av det totala behovet vid heldagsomsorg. Fördelningen av dagens energiintag, bör ske enligt följande: Frukost Mellanmål förmiddag 5-10 Lunch Mellanmål eftermiddag Måltidens sammansättning Detta ska ingå i dagens lunch: lagad huvudrätt, bröd, lättmargarin, smör, salladsbuffå, mjölk med 0,5% samt 1,5% fetthalt och vatten. Som hjälpmedel vid serveringen ska tallriksmodellen användas. Alternativa rätter ska erbjudas dem, som av religiösa, etiska eller medicinska skäl inte kan äta alla rätter. Nötter, mandel, jordnötter och sesamfrön får aldrig ingå i den mat som serveras. Mellanmålet under eftermiddagen serveras enligt fastställd mellanmålsmatsedel för att säkerställa variation och näringsriktighet. Verksamheten strävar efter att utöka den egna tillagningen av maträtter och genom detta minska anvåndandet av halvfabrikat. Måltidsordning De minsta barnen, 1-2 år, behöver äta ofta. Det bör inte vara mer än 2-2,5 timmar mellan deras måltider. De äldre barnen klarar av att ha 3-3,5 timmar mellan måltiderna. En lämplig fördelning av antalet mål och typ av måltid över dagen kan se ut enligt följande: Frukost kl Mellanmål, t.ex. frukt kl Lunch kl Mellanmål kl Fruktstund kl ^^

59 Måltidsmiljö och pedagogisk måltid Måltiden ska ge goda matvanor och lära barnen att steg för steg, börja äta allsidig och varierad kost. I allt detta är vuxna förebilder. Måltiden ska också ge träning i finmotorik. Måltiden kan vara ett tillfälle till lärande i matkultur men även ett tillfälle att träna till exempel språkutveckling och social samvaro. Livsmedelshygien För de produktions- och serveringskök som lagar och /eller serverar mat gäller att EU:s förordning följs. Detta innebär bland annat att köken ska bedriva en fungerande och dokumenterad egentillsyn över verksamheten : Egentillsynen ska utgå ifrån ett egenkontrollprogram. Färdiglagad mat får varmhållas i max 2 timmar och måste hålla minst 60 grader under hela varmhållningstiden. Särskilt viktigt är det vid leverans till mottagningskök. Kompetens Enligt EU:s förordning ska alla anställda som beställer och hanterar mat vara välinformerade och insatta i kostens betydelse för hälsan, även förskolepersonalen. Personal som tillagar maten ska ha god kompetens i matlagning, diet- och allergikost, hygienfrågor samt bemötande. Nyforskning och nya rekommendationer gör att fortlöpande kompetensutveckling är nödvändig. Utvärdering Utvärdering av verksamheten sker genom enkäter via veebben, kundenkäter, möten med elevråd samt möten med personal på förskolor. De ansvariga för verksamheten gör även oanmälda besök vid serveringarna för att utvärdera den serverade maten, måltidsmiljön och bemötande. Mat inom skolan Mål Alla elever ska erbjudas skollunch. Skollunchen ska vara god, vällagad och näringsriktig. Den ska ingå i elevens skoldag och vara en integrerad delidet pedagogiska arbetet. Goda matvanor ska grundläggas i en trivsam och lugn måltidsmiljö. Ansvar Ansvaret för att elevernas matbehov tillgodoses vilar på den som är rektor för verksamheten. Näringsrekommen dationer Verksamheten strävar efter att följa Livsmedelsverkets råd om bra mat i skolan som ger procent av det dagliga energi - och näringsbehovet. Rekommendationen avser hela måltiden, inklusive bröd, matfett, mjölk, sallad och gäller i genomsnitt under en vecka. 7 rxl

60 Måltidens sammansättning Detta ska ingå i dagens skollunch : lagad huvudrätt, ett vegetariskt alternativ, bröd, lättmargarin, smör, salladsbulle, mjölk med 0,5% samt 1,5% fetthalt och vatten. Som hjälpmedel vid serveringen ska tallriksmodellen användas. Den visaren god balans i en komplett måltid. Alternativa rätter ska erbjudas dem som av religiösa, etiska eller medicinska skäl inte kan äta alla rätter. Nötter, mandel, jordnötter och sesamfrön får aldrig ingå i den mat som serveras. Verksamheten strävar efter att utöka den egna tillagningen av maträtter och genom detta minska användandet av halvfabrikat. Måltidsordning Lunchen bör schemaläggas på ett sådant sätt att alla elever får en möjlighet att äta sin lunch i lugn och ro och utan tidspress. En bra schemaläggning av skollunchen är mycket viktigt fören trivsam lunch med rätt antal elever i skolrestaurangen. Varje enskild klass bör serveras lunch vid samma tidpunkt varje dag. Lunchen serveras tidigast 3 timmar efter skolan har börjat. Måltidsmiljö och pedagogisk måltid Miljön i skolmatsalen ska inbjuda till en lugn och trivsam måltid. Måltiden ska ge goda matvanor och lära eleverna att äta allsidig och varierad mat i lagom mängd. I allt detta är vuxna förebilder. Mat är ämnesövergripandench måltiden kan ses som ett pedagogiskt redskap. Livsmedelshygien Förde produktions- och serveringskök som lagar och/eller serverar mat gäller att EU:s förordning följs. Detta innebär bland annat att köken ska bedriva en fungerande och dokumenterad egentillsyn över verksamheten: Egentillsynen ska utgå ifrån ett egenkontrollprogram. Färdiglagad mat får varmhållas i max 2 timmar och måste hålla minst 60 grader under hela varmhållningstiden, särskilt viktigt är det vid leverans till mottagningskök. Kompetens Enligt EU:s förordning ska alla anställda som beställer och hanterar mat vara välinformerade och insatta i kostens betydelse för hälsan. Personal som tillagar maten ska ha god kompetens i matlagning, diet- och allergikost, hygienfrågor samt bemötande. Nyforskning och nya rekommendationer gör att fortlöpande kompetensutveckling är nödvändig. Matråd Vid varje skola ska matråd inrättas med elever, rektor, ansvarig för skolmåltider. Matråden ska bidra till att stimulera till ett gemensamt engagemang i utformandet av en bra skollunch och måltidsmiljö för skolans alla elever. Matrådet skall träffas 1 gång per termin. Utvärdering Utvärdering av verksamheten sker genom enkäter via veebben, kundenkäter, möten med elevråd samt möten med personal på skolor. De ansvariga för verksamheten gör även oanmälda besök vid serveringarna för att utvärdera den serverade maten, måltidsmiljön och bemötande. 8 ^^

61 Specialkost Barn och unga Specialkost till barn och ungdomar inom förskola och skola ska tillhandahållas efter samråd med föräldrar. Behov av specialkost av medicinska skäl ska av förälder alltid meddelas skolhälsovård eller BVC som förmedlar uppgifterna till måltidsenheten. Kontakt med läkare eller dietist kan i svårare fall av matöverkänslighet vara nödvåndig för att säkerställa näringsintaget. Specialkost kan beställas på följande grunder: sjukdomsrelaterade - eftersom behovet av specialkost kan förändras när barnet växer krävs kontinuerlig uppföljning. Nytt specialkostintyg bör därför inkomma varje år. religiösa eller etiska -vid samråd med föräldrarna lämnas information om möjligheterna att tillgodose barnens behov av och önskemål om den aktuella kosten. Vid all servering av specialkost till barn och ungdomar bör man sträva efter att maten, så långt det är möjligt, liknar den mat som serveras till de andra barnen samma dag. Riktlinjer för skolmåltiderna Kostverksamheten strävar efter att följa Livsmedelsverkets riktlinjer men som tillägg har Barn- och ungdomsnämnden tagit ett beslut om att servera mjölk med två olika fetthalter: 0,5% samt 1,5% och två olika smörgåsfetter: smör samt margarin med högst 1/3 mättat fett. Ekologisk mjölk med 0,5% och 1,5% fetthalt och vatten serveras varje dag som måltidsdryck. Varje dag serveras hårt bröd, smör och margarin med högst 1/3 mättat fett. Minst 5 sallader skall serveras varje dag, två blandsallader och tre skålar rena grönsaker/rotfrukter Mjukt bröd, pålägg och frukt serveras till soppa. Ost som serveras skall ha fetthalt på 17 procent. Vi tillagning används flytande matfett eller olja. Maten skall saltas sparsamt. Potatismos tillagas av potatis. Pastanlriset som serveras skall vara fiberrik. Bröd som serveras skall vara fiberrik. Fisk serveras en gång i veckan. Verksamheten skall sträva efter att tillaga mer mat från grunden. Barn och elever får äta så mycket de vill, dock med uppmaning att hämta mera om de orkar. Detta för att minimera svinnet. Barn och elever med allergier har rätt till specialkost. Vi serverar inga produkter med artificiella söfiingsmedel. Vi serverar inga sötade drycker. Produkter med hög sockerhalt skall inte serveras dagligen. Juice, drickchoklad, nyponsoppa, kräm skall inte serveras mer än 1 gång/veckan. Matsäck Vid utflykten ingår följande matsäck då eleverna inte äter vid skolan: Smörgås med pålägg, frukt, dryck samt korv till grillning. Info Köttbullarna och köttfärsen som vi serverar är ekologisk. Fisken som vi använder till fisksoppa, fiskgratäng och fisk Benedictine är MSC märkt. Målsättningen är att alla kök blir tillagningskök och börjar laga sin egen mat senast 2015.,l ^ ^-., 9

62 Vill du vela mer? Svenska Näringsrekommendationer (SNR) 2005, EU:s förordning, (EG) nr 852/2004 Handbok för säker mat inom vård, skola och omsorg, Lagstiftning och livsmedelshygien hittar du på Broschyrer och PDF-filer finns i deras webbutik Bra mat iförskolan -Livsmedelsverket 2007, www. slv.se Bra mat iskotan -Livsmedelsverket 2007, www. slv.se Bra skolmat - mycket mer än maten på tallriken Livsmedelsverket 2011, www. slv.se 10

63 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 47 Bun 159 Matsedel Beslut beslutar matsedeln enligt vikarierande biträdande kostchefen Pirjo Pasmas förslag. Ärendebeskrivning Vikarierande biträdande kostchef Pirjo Pasma föredrar förslag på matsedel för läsåret 2012/2013. Beslutsunderlag Matsedel 2012/2013 Beslutsexpediering Pirjo Pasma Paula Pietinhuhta ^^ ^'

64 .. FÖRSKOLA-OCH SKOLIVIATSEDEI, HAPARANDA STAD LA 2012= 2013 Vecka 1 34, 40, 46, 52, 6,12, 18, 24, 30 + Måndag: Fiskpinnar, Slsås, potatis Tisdag: '"Chili con Carne, ris ^ - Onsdag: Kycklingfile, nudlar, paprikasås Torsdag : Risgrynsgröt, skinksmörgås, Nypon el. blåbärssoppa Förskola: Laxfrestelse Fredag : Kassler, potatisgratäng Vecka 2 35, 41, 47,1, 7,13,19, 25, 31 Måndag: Hamburgare, bröd, potatismos, dressing Tisdag: Korv Stroganoff, ris Onsdag: Glada kockens kyckling med pasta Torsdag: Fisksoppa, ost, mjukbröd, frukt Fredag: Tacos, tortilla bröd, ris Vecka.3 36, 42, 48, 2, 8,14, 20, 26, 32 Måndag:. Prinskorv, potatismos Tisdag:. Köttfärsbiffar, ^CUlpotads, tzatziki Onsdag : Biff Stroganoff, ris Torsdag: Kycklingsoppa, ost, mjukbröd, frukt Fredags Apelsin- och chilibakåd sej, potatis Vecka 4 37, 43, 49, 3, 9,15, 21, 27, 33 Måndag: Köttbullar, sås, makaroner Tisdag: Viltmästarskav triös Onsdag: Fisk Benedictine, potatis Torsdag: Köttsoppa, ost, mjukbröd, frukt Fredag : Kycklingtort"illa,ris, dressing Vecka 5 38, 44, 50, 4,10, 16, 22, 28 Måndag : Pizza förskola : Pyttipanna Tisdag: Köttfärssås, spagetti Onsdag: Kycklingnuggets, förskolap kyckling" Torsdag: Egen Mexikanasoppa, ost, mjukbrid; Fredag: Stekt lax, filsäs, potatis..,,.,,, Vecka 6 39, 45, 5,15,11, 17, 23, 29 Mån. Fiberpaårjtar alfs;p l^is. lairu ^ ^rfil4l'; Ons. Kryd Tor. _ Speu Fre. Last

65 RIIfTLlNJER FÖR SKOLMfPLTIDERNA I HAPARANDA STAD - Kosrierksamheten strävar efter att följa Livsmedelsverkets riktlinjer - Ekologisk lättmjälk, me[lanmjälk och vatten serveras varje dag som måltidsdryck. - Varje dag serveras hårt bröd och margarin med högst 1/3 mättat fett. - Minst S sallader skall serveras varje dag, riå blandsallader och tre skålar med rena grdnsaker/rotfrukter. - Mjukt brått, pågygg ochfrukt serveras tr6 soppa. - Ost som serveras skal[ ha enfetthalt på 17procent. - Vid tillagning används flytande matfett eller olja. - Maten skall saltas sparsamt. - Potatismos tillagas av potalls. - Pastan/riset som serveras skall varafiberrik. - Bröd som serveras skall vara fdrerrå/^ - Frsk serveras en gång i veckan. - Verksamheten skal[ sträva efter att tillaga mer mat från grunden. - Barn och elever får äta så mycket de vill, dock med uppmaning att hämta mera om de orkar. Detta fär att minimera svinnet - Barn och elever med allergier har rått till specialkost. - Vi serverar inga produkter med arttftciella sätningsmedel. - Vi serverar ånga sinade drycker. - Produkter med hög sockerhalt skall inte serveras dagligen. Juice, drickchoklad, nyponsoppa, kräm skall inte serveras mer dn Igång/veckan. MATSfTCK Vid u flykter ingår följande matsäck då eleverna inte äter vid skolan: Smärgås medpå/ägg, flukt, drycksamt korv lillgriuning. Obsl Bestäl/ndng av mat till u flykt ska göras en vecka i förväg, detta för att vi ska hinnafå hem varor. SPEC/ALKOST Kontakta skolsköterskan för intyg vid behov avspecialkost. INFO Köttbullarna och köttfärsen som vi serverar är ekologisk Fisken som vi använder till fisksoppa, fiskgratäng och fisk Benedictine är MSC märkt. ^^

66 ^r,i^^;.. _.

67 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 48 Bun 160 Medborgarförslag vegetarisk dag/vecka Beslut beslutar enligt svar av kostchef Paula Pietinhuhta. Ärendebeskrivning Kostchef Paula Pietinhuhta har inkommit med svar på medborgarförslaget från Madeleine Isaksson angående en vegetarisk dag/vecka. Bilaga. Beslutsunderlag Medborgarförslag Dnr: Ks 2011/ Beslutsexpediering Madeleine Isaksson Paula Pietinhuhta Justerare

68 Dnr Ks 2011/ Haparanda stad Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunstyrelsen Medborgarförslag - En vegetarisk dag i veckan I ett medborgarfdrslag från Madeleine Isaksson föreslås att det en dag i veckan serveras enbart vegetarisk kost i kommunens skolor och förskolor. Isaksson anför följande i sitt f6rslag : "Som den moderna kommun Haparanda strävar efter att vara borde det naturliga steget vara att minsten dag i veckan servera enbart vegetarisk kost i kommunens skolor och förskolor. Det är inte enbart för de etiska skälen såsom djurens onaturliga förhållanden utan även f7ir att det är mer klimatsmart och hälsosamt. Det är bättre för miljön att vi äter mindre kött Köttproduktionen står för 18 procent av alla utsläpp av växthusgaser och stora delar av regnskogen har blivit nedhuggen för att ge plats åt odlingsmark där man odlar mat till djuren. Istället för att mata vår mat och på så vis förlora både utmärkt föda och odlingsutrymme, borde vi skippa köttet och ge alla möjligheten att äta samt värna om vår mi jö. Det finns ungefär 800 miljoner allvarligt undernärda människor i världen och åtminstone 20 miljoner männåskor svälter ihjäl varje år. Köttproduktionen är ett enormt slöseri med våra resurser. Det krävs minst 10 gånger så mycket mark att producera kött som att producera vegetabilier med motsvarande närings- och energiinnehåll. Det är också väldigt bra för hälsan att äta vegetarisk mat. Det är allmänt känt att vegetarisk mat minskar risken för hjdrt- och kärlsjukdomar och har en massa andra positiva fördelar. Så för allas bästa föreslår jag att Haparanda kommun skall införa minsten dag i veckan då de enbart serverar vegetarisk mat i skolor och förskolor. " Tjänsteyttrande Haparanda Stads kostverksamhet delar förslagsställarens uppfattning att vegetarisk kost är hälsosamt och bidrar till att minska risken fdr hjärt- och kärlsjukdomar. Vi delar även uppfattning om att en vegetarisk dag vore en naturlig och självklar det i vårt arbete med hållbar utveckling.,^'k