Rytmus Göteborg Niklas Odén

Transkript

1 Kvalitetsrapport avseende läsåret 2017/18 med verksamhetsplan avseende läsåret 2018/19 Rytmus Göteborg Niklas Odén

2 Innehåll 1. Fakta och organisation 2. Kvalitetsarbete 3. Värdegrundsarbete 4. Måluppfyllelse, resultat och analys 5. Verksamhetsplan med utvecklingsområden och åtgärder Resultatbilaga

3 1. Fakta och organisation Rytmus Göteborg startade år 2009 och är en del Academedia. Rytmus AB är huvudman för Rytmus i Göteborg. Rytmus är Sveriges ledande musikgymnasium med drygt 1300 inskrivna elever runt om i landet. Den första skolan startades 1993 i Stockholm och i dag finns Rytmus på fem platser i landet, i Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro och i Borlänge. Arbetet vid Rytmus AB leds av verksamhetschef Lotta Kruus och av skolchef MartinThuvesson. Skolan har estetiskt program med inriktning musik. Inom inriktningen musik erbjuds fem studievägar: instrument/sång, musikproduktion, singer/songwriter, estetsam och vocal. Därutöver erbjuder skolan varje år två preparandplatser med inriktning mot det estetiska programmet. Skolan ligger mitt i Göteborg, ett stenkast från centralstationen, med goda kommunikationsmöjligheter. Lokalerna är väl anpassade och utrustade för musikutbildning och ett flertal studios, ensemblerum, datasalar, övningsrum och vanliga klassrum ger stora möjligheter för eleverna utvecklas inom musiken och genomföra sina studier. Skolledningen består av rektor på 100% och biträdande rektor på 100%. 1.1 Elever På skolan går drygt 250 elever fördelade på tre klasser i varje årskurs. Varje årskurs består i sin tur av elever. Den övervägande delen går inriktningen instrument/sång medan ungefär en halvklass per årskurs läser musikproduktion respektive singer/songwriter. Våra nystartade grenar vocal och Estetsam ges under året endast i årskurs 1 och har därför relativt få elever. Könsfördelningen på skolan är 56% flickor och 44% pojkar. Den stora andelen flickor beror på att majoriteten av eleverna på skolan har sång som sitt huvudinstrument och att flickor i högre grad än pojkar väljer just sång som instrument. Närvaro är en viktig faktor för att lyckas i skolan. Vi har under de senaste åren stadigt höjt närvaron vilket är glädjande. Vi har dock fortfarande för hög frånvaro i framförallt årskurs 3, vilket är en trend vi känner igen från tidigare år. Sammantaget har vi fortfarande för hög frånvaro vilket gör att vi även under kommande år fortsatt kommer att prioritera arbete med närvaro. Mentorerna har under året fått större betydelse i arbetet med närvaro genom att vi arbetat medvetet med frånvaro och snabbare återkoppling till vårdnadshavare. Varje månad har vi sammanställt dokumenterad frånvaro och underlaget har legat till grund för direkt återkoppling till CSN. 1.2 Ledning och organisation Ledningsgruppen på skolan består av rektor på 100% och biträdande rektor på 100%. Ledningsgruppen har regelbundna mötestider och träffas varje vecka. Det finns också två övriga ledningsgrupper vid skolan vilka är inriktade mot specifika ansvarsområden. En ledningsgrupp består av rektor och de tre förstelärarna. Syftet med gruppen är att leda utvecklingsarbetet på skolan där en viktig faktor är att se till att förstelärarnas uppdrag

4 kopplas ihop med och driver de utvecklingsområden som är aktuella för året. Denna grupp träffas i gång varje månad. Den andra ledningsgruppen består av rektor, biträdande rektor och ansvariga för ensemble och projekt på skolan. Syftet är att leda arbetet med de många projekt som varje år genomförs och som är en mycket viktig del av utbildningen, både inom musikkurser och i de gymnasiegemensamma kurserna. Utifrån den övergripande projektplanen har sedan ansvariga för varje enskilt projekt planerat och styrt upp sitt projekt. I de projekt där endast musikämnen ingår är en musiklärare ansvarig och i ämnesöverskridande projekt utses alltid två ansvariga. En lärare i gymnasiegemensamma ämnen och en musiklärare. Lärarna är organiserade i mentorslag kring eleverna. Varje årskurs består av tre klasser och varje klass har tre mentorer. Det betyder att varje enskild mentor har ansvar för cirka 9-12 elever och att varje årskurs på skolan har 9 mentorer. Anledningen till att vi valt att organisera oss i mentorslag är att vi har ett behov av att Mötesstrukturen är uppbyggd på så vis att skolan har en avsatt mötestid om två timmar varje måndag morgon där all personal är närvarande. Mötestiden fördelas på två mötestillfällen om en timma vardera, där typen av möte varierar enligt ett rullande schema. Enligt schemat rullar mentorsmöten, ämnesmöten, skolutveckling samt APT enligt en förutbestämd ordning. 1.3 Personal Personaltätheten på skolan är 11,0 elever per lärare och andelen legitimerade lärare låg redan i början av året över riket. Under året har ytterligare två lärare fått sin legitimation vilket ytterligare stärkt vår behörighet. Skolan har en hög andel av framförallt musiklärare som arbetar deltid vilket beror på att vi tycker det är viktigt att våra musiklärare också är aktiva musiker och har en god förståelse av musikbranschen. Det innebär att vi på skolan sammanlagt 36 pedagoger fördelat på 23,7 heltidstjänster. Våra tre förstelärare har haft uppdrag kopplade till olika delar av årets utvecklingsområden. En förstelärare har i sitt uppdrag arbetat med mentorsrollen. Syftet har varit att skapa en ökad samsyn och tydlighet kring mentorsuppdraget både vad gäller innehåll/uppgifter och organisation kring mentorskapet. Under året har läraren lett arbetet med fortsatt implementering av årshjulsbaserat ämnesinnehåll för mentorsträffar samt organisation kring mentorsarbetet som passar just vår skola. En av våra förstelärare har varit inriktad på undervisning ur ett pedagogiskt perspektiv med särskilt fokus på att identifiera, stärka och utgå från elevernas egen motivation. Syftet har varit att långsiktigt höja kvaliteten på undervisningen genom ett förändrat synsätt på undervisning. Vår IKT-pedagog som också är förstelärare har fortsatt sitt arbete med implementering av vår kommunikations- och informationsstruktur. Arbetet innebär en ökad likvärdighet och tydlighet kring hur vi hanterar digital information, kursplanering och återkoppling på skolan.

5 1.4 Elevhälsa Elevhälsans roll är främst hälsofrämjande och förebyggande. Allt arbete ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa som stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål och undanröjer hinder för lärande och utveckling. Elevhälsan leds av mig som rektor och samarbetar med skolans lärare och övrig personal enligt våra framtagna rutiner. Elevhälsoteamet på skolan består förutom av rektor också av en speciallärare på 80%, skolsköterska på 60% och en skolkurator på 40% samt SYV på 25%. Extern skolläkare och skolpsykolog är också kopplade till teamet och kallas in vid behov. Läsåret startar alltid med gemenskapsfrämjande och teambildande dagar där fokus läggs på att skapa en grund för en trygg gemenskap i klassen. En medlem i EHT är med varje klass under team buildning-momentet för att lära känna eleverna och skapa en kontakt redan från början. Vi är en drogfri skola och bjuder varje år externa föreläsare kring tobak och drogfrågor. Föreläsningar som sedan diskuteras och bearbetas under klassrådstid tillsammans med klassmentorerna. Kontakt mellan mentorer och elevhälsa sker kontinuerligt genom handledningstider, klasskonferenser, APT och klassrumsbesök. Elevhälsoteamets medarbetare erbjuder personal och elever kontinuerlig konsultation/handledning och individuell vägledning/utredning utifrån sina yrkesspecifika kompetenser. Teamet deltar i arbetet med att analysera och förbättra arbets- och lärandemiljön samt att aktivt bistå elever och medarbetare i arbetet med att förbättra undervisningen, extra anpassningar och särskilt stöd. Tanken är att dessa regelbundna handledningstider ska möjliggöra kontakt och rådgivning redan innan eventuell problematik uppstår och därför kunna vara både förebyggande och åtgärdande. 1.5 Arbete med extra anpassningar och särskilt stöd På skolan har vi arbetat fram rutiner och stödmaterial kring extra anpassningar och särskilt stöd för att ge ett likvärdigt stöd till alla elever. Om undervisande lärare befarar att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås får eleven stöd genom extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. De extra anpassningarna tas fram av undervisande lärare i samverkan med elev och vårdnadshavare (för omyndig elev). Det är lärarens bedömning som ligger till grund för anpassningarna. EHT och mentorslag kan vara behjälpliga vid behov. De extra anpassningarna dokumenteras i klassmappar som alla undervisande lärare samt EHT och skolledning har tillgång till. Mentor och specialpedagog informeras direkt om att anpassningar tagits fram för en elev. Om extra anpassningarna inom ramen för ordinarie undervisning inte ger effekt görs en anmälan till rektor om att eleven eventuellt är i behov av särskilt stöd. Rektor beslutar i sin tur om en utredning ska påbörjas eller ej och vem som är ansvarig. Utifrån utredningen beslutar rektor i samråd med EHT om åtgärdsprogram ska utarbetas eller ej samt vem som är ansvarig för upprättande och utvärdering. Åtgärdsprogrammet upprättas av

6 ansvarig tillsammans med elev och vårdnadshavare varefter alla undervisande lärare underrättas om innehållet i åtgärdsprogrammet. Vid utvärderingen av åtgärdsprogrammet beslutar rektor i samråd med elev, vårdnadshavare och EHT om åtgärdsprogrammet ska avslutas eller om ett nytt behöver skrivas. 1.6 Arbete med studie- och yrkesvägledning Arbetet med studie- och yrkesvägledning på skolan sker dels genom enskilda möten mellan SYV och elev och dels genom en informationsstruktur som är fördelad över elevernas tre år på skolan. SYV arbetar utifrån ett treårigt årshjul där varje elev erbjuds information/stöd genom sin skolgång. I årskurs 1 träffar SYV både elever och vårdnadshavare vid flera olika tillfällen och informerar dels om gymnasiet med dess kurssystem och dels ges information/stöd inför de individuella valen som görs första gången i åk 1. I årskurs två ges också stöd kring individuella val och diskussion kring alternativa vägar efter gymnasiet inleds. SYV deltar också i den I-valsmässa som anordnas varje år på skolan. I årskurs 3 fokuseras informationen ännu mer kring olika vägar efter gymnasiet och SYV bjuder när hon går runt i alla klasser in de elever som vill till personligt möte inför kommande val. På skolan finns också ett samarbete med arbetsförmedlingen för att hjälpa de elever som inte klarat skolan i åk 3 och som behöver extra stöd i arbetslivet. För de elever som har behovet bokas enskilda möten mellan elev, mentor och arbetsförmedling. Enskilda möten bokas genom att elever eller mentor tar direkt kontakt med SYV eller utifrån att behovet tagits upp i EHT av mentor eller annan personal. 1.7 Skolbibliotek Skolbiblioteket har under året byggts upp inom skolans egna lokaler. Uppbyggnaden består av två delar - dels en lånedel och en del med klassuppsättningar. Klassuppsättningarna är också kopplade till olika projekt som till exempel mänskliga rättigheter. På bibliotekets yta finns också en tyst studieyta för enskilda studier. 1.8 Lokaler Skolan har ändamålsenliga lokaler med specialbyggda studios, ensemblerum och övningsrum varvat med traditionella klassrum. Utrustningsmässigt är lokalerna utrustade med nödvändig utrustning och det gäller såväl vanliga klassrum som specialsalar. 1.9 Ekonomisk planering och stabilitet Första steget är att utgå ifrån helhetsperspektivet och att jämföra årets upplägg med de resultat och utvärderingar som arbetats fram. Hur har exempelvis elevhälsan fungerat? Har de tillräckligt med resurser? Hur ser resursfördelningen ut mellan musik och gymnasiegemensamma ämnen ut. I det övergripande perspektivet gjorde vi likt tidigare år, vilket vi sett ge effekt, en medveten satsning på studiestöd där eleverna ges tillgång till de olika kursernas kompetenser på någon av de regelbundna schemalagda studietiderna.

7 Nästa faktor är att titta på de olika kursernas behov och upplägg. Sker alltid helklassundervisning? I vilken mån behövs mindre grupper eller fler pedagoger? På kursnivå gjorde vi i år en ökning av resurserna för ämnet matematik där vi efter att ha sett tydliga indikationer på EWS satte in en extra matematiklärare på 50% under större delen av vårterminen. När ämnena i stort är genomgångna måste hänsyn tas till hur det ser ut i specifika klasser. Hur stort är exempelvis behovet av extra stöd/särskilt stöd i den gruppen jämfört med den? Behövs extra pedagoger i den gruppen? Vi har under året differentierat studietider och stöd på gruppnivå där vi framförallt under vårterminen möjliggjort extra studiestöd för särskilda elevgrupper.

8 2. Kvalitetsarbete 2.1 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/ verksamheten? Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå. Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå. Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? Denna aspekt har inte följts upp under föregående läsår. 2.2 Vårt systematiska årsflöde Skolans systematiska kvalitetsarbete utgår till stora delar från den modell som är gemensam med övriga skolor inom koncernen och som betecknas AcadeMediamodellen. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker löpande under året på enhetsnivå och huvudmannanivå enligt nedanstående årsflöde:

9 Läsåret inleds med att vi i kollegiet fullföljer de analyser som vi påbörjade i juni av föregående års resultat och verksamhet. Till vår hjälp har vi våra internt insamlade slutbetyg och nationella-provresultat samt resultat från kundundersökningen och andra utvärderingar av undervisningen, betygsprognoser och övriga uppföljningar av bl a måluppfyllelse och frånvaro. Analyser och identifiering av nya utvecklingsområden för det kommande läsåret sammanfattas i skolans kvalitetsrapport som skickas in till huvudman i september. Huvudman skriver en motsvarande kvalitetsrapport för verksamheten sammantaget som skickas in till koncernen i november. I oktober gör varje lärare en betygsprognos som skickas in centralt och sammanställs. Betygsprognosen gås igenom, diskuteras och analyseras med personalen på kursnivå. I december jämför vi våra preliminärt framtagna resultat av slutbetyg och nationella prov mot de resultat som publiceras i SIRIS. Ev avvikelser analyseras. I januari följer vi upp våra tidigare elevers uppfattning om utbildningen inom verksamheten och i februari följer vi upp våra nuvarande elevers uppfattning om såväl undervisning som trygghet och trivsel. Samtliga resultat gås igenom, diskuteras och analyseras. Vid behov sker specifika åtgärder alt förändringar som vi bedömer behövs för att utveckla och förbättra undervisningen för eleverna. I mars genomför varje lärare läsårets andra betygsprognos och i april utvärderar alla våra elever undervisningen på kurs- och lärarnivå. Betygsprognosen gås igenom, diskuteras och analyseras med personalen på kursnivå. Utvärderingen av undervisningen följs upp på individnivå via samtal mellan rektor och varje lärare men resultat och analys aggregeras inte på skol- eller verksamhetsnivå då denna utvärdering enbart syftar till att utgöra underlag för lokal utveckling av undervisningens kvalitet. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs kursutvärderingar höst och vår, vilka följs upp genom samtal med respektive lärare. 2.3 Våra systematiska processer Valda utvecklingsområden Valda utvecklingsområden under året var: - Öka närvaron - tydligare organisation kring närvaro, uppföljning och återkoppling, EWS - Stärka och utveckla mentorns roll för elevens studieresultat - Förbättrad studiemiljö - Utveckling av elevhälsan genom att dels stärka samarbetet med mentorer och undervisande lärare och dels öka satsningen på förebyggande och främjande arbete. - Utveckla arbetet kring likabehandling och värdegrundsfrågor Förstelärares uppdrag Under året hade vi tre förstelärare med varsitt specifikt fokusområde. En av förstelärarna som också är IT-pedagog arbetade med att utveckla/implementera/stödja digitala lösningar som stöd för arbetet kring frånvaro/närvaro/ews samt digitalt stöd för utökat samarbete mellan elevhälsa och mentorer.

10 En av våra förstelärare arbetade med hur våra mentorer kan stärka sin roll och sitt arbete för att ge ökat stöd i elevernas studiesituation. Vår tredje förstelärare hade fokus på undervisning och motivation stöttade pedagogerna att i högre grad hitta och utgå från elevernas egna motivation i undervisningen. Förebyggande och hälsofrämjande insatser Gemenskapsdagar med fokus på värdegrund och teambuilding för alla elever i årskurs 1. Regelbundna mentorsträffar i små mentorsgrupper där eleverna varje vecka träffar samma grupp. Mentorsmötena är inriktade dels på att fånga upp och att lyssna in eleverna men också att vara ett tillfälle till aktivt stöd. Stöd både i den aktuella studiesituationen och ibland inom speciellt utvalda teman. Under året arbetade alla årskurser periodvis med årskursspecifika teman. Teman som mentorerna under året valde ut för att stärka respektive elevgrupp. Exempel på teman är studieteknik, stress, sömn, motivation. Närvarofrämjande åtgärder Aktivt arbete med pedagogerna att skapa trygghet i klassrum och i lärmiljö. Bland annat genomfördes två utbildningsinsatser för medarbetarna kring Motiverande samtal med syftet att öka förståelsen och kompetensen kring kommunikation med eleverna. I förlängningen en ökad förståelse för hur man genom samtal kan skapa en inre motivation hos eleverna inför deras studier. Riktade insatser med extra resurser på tex matten för att få eleverna att komma på lektionen och lyckas med sina studier. Analys och uppföljning av EWS vid klasskonferenser. Insatser kopplade till frånvaro och avhopp Systematisk uppföljning av närvaro av samtliga elever varje månad. Vid för hög olovlig eller anmäld frånvaro kopplas elevhälsan direkt in och i samråd med mentor görs en plan för fortsatt stöd. Proaktiv kunskapsuppföljning (screening och tracking) Under året genomförde vi screening inom kurserna i matematik och svenska. Screeningen i matematik utgjorde en grund kursplanering och differentiering av undervisningen i klassrummet. Screeningen i svenska fokuserade på läsförståelse och gav en mycket tydlig bild av den generella nivån på skolan.

11 3. Värdegrundsarbete Vi arbetar intensivt med hur man bemöter andra människor på vår skola. Vi diskuterar varför det är viktigt att bemöta varandra och andra med respekt och uppmuntrar kontinuerligt till att våga vara sig själv och acceptera andra. En av anledningarna till att det är särskilt viktigt för just Rytmus är att eleverna i många musikkurser arbetar med sig själva när de delar med sig av sin egen musik, sjunger solo eller spelar inför andra. Det kan i en sådan situation innebära en sårbarhet och utmaning att våga öppna sig och att våga dela med sig av det man skrivit eller gjort. Det är i detta perspektiv enormt viktigt att vi tillsammans skapar en trygg miljö där det är okej att både lyckas och misslyckas. Värdegrundsarbetet försöker vi bygga in redan i planeringen av alla de stora projekt vi genomför på skolan. Projekt som både till sin struktur och till själva innehållet följer värdegrunden. Strukturen innebär olika grupperingar, över både klass och årskursgränser, vilket ger en större tillhörighet och därmed trygghet. Strukturen innebär också att samarbete och gemensamt beslutsfattande behövs. Värderingsövningar kring etik och moral förs också med alla elever i åk 1 vilket innebär att samtliga elever får en gemensam grund att utgå ifrån. Syftet med detta är att öka medvetenheten och skapa trygghet. Utöver detta sker årskursöverskridande undervisning och skolövergripande projekt med syftet att främja arbetet med att lära sig att respektera och arbeta med olika människor samt för att skapa trygghet. Personalen rör sig ofta i skolans lokaler och kan då spontant prata med och fånga upp elever. Skolledning och administration finns på plats de allra flesta dagar och har alltid dörren öppen om de inte sitter i möten. Många elever uppger att det är lätt att få kontakt med lärare och skolledning och att de uppskattar detta. Samarbete och delaktighet Skolans programråd träffas varje månad och arbetar aktivt under året för att motverka diskriminering och kränkande behandling samt för att på olika vis utveckla skolan. Programrådet består av två representanter från varje klass och skolledning. Programrådsrepresentanterna är en länk mellan programrådet och eleverna på skolan. Eftersom alla klasser finns representerade sker en kontinuerlig återkoppling och dialog och det finns möjlighet för alla elever att uttrycka sig och vara med och påverka. Programråd och elevskyddsombud har också medverkat vid den kartläggnings som sker vid vår årliga skyddsrond då bland annat eventuellt otrygga platser listas. Utvärdering av hur värdegrundsarbetet fungerar samt hur elever upplever sin situation sker kontinuerligt genom programråd och klass- och elevkonferenser men även genom en stor enkätundersökning som genomförs varje år under vårterminen. Undersökningen är en av de delar som ligger till grund för den utvärdering som hela personalgruppen gör under de gemensamma utvärderings- och planeringsdagar som ligger i slutet av vårterminen. Diskriminering och kränkande behandling Under året arbetar elever och personal med planen mot diskriminerande och kränkande behandling (PDK). EHT arbetar sedan fram ett utkast som diskuteras och revideras i samråd med elever och lärarna. Diskussioner sker på flera nivåer där skolledning tillsammans med skolans programråd (elevråd) går igenom planen. Programrådsrepresentanterna lyfter sedan diskussionen i sina klasser på klassrådstider. Återkopplingen från alla klasser diskuteras åter på programrådet där den slutgiltiga versionen sedan fastställs.

12 4. Måluppfyllelse, resultat och analys 4.1 Funktionell kvalitet Den funktionella kvaliteten inom Academedia handlar om att nå så hög måluppfyllelse som möjligt utifrån de nationella målen för utbildningen/verksamheten. Detta gäller såväl kunskapsmål som värdegrundsmål Kunskapsresultat När det gäller kunskapsresultat så har vi de senaste åren ökat något men ligger fortfarande för lågt. Ökningen har varit marginell och vi ligger under snittet för estetiska programmet för riket när det gäller andelen elever med examensbevis. Det finns ett flertal faktorer som ligger bakom den endast marginella ökningen och fortsatt något låga nivån. På en övergripande nivå kan man se att skolan under de senaste åren gjort flera stora förändringar inom organisation, lokaler, schema och elevhälsa. Förändringar som varit nödvändiga för att skapa rätt grundförutsättningar och som också lett till att informations- och kommunikationsstrukturer och arbetsmiljön idag är bättre än tidigare vilket bland annat märks genom att elever och medarbetare i lägre grad ger uttryck för stress och oro kring vad som ska hända och vad som förväntas. Nackdelen med så många förändringar är att skolan generellt inte lagt tillräckligt med fokus på konkreta direktverkande åtgärder för måluppfyllelse och resultat. Vi har behov av fortsatt implementering av förändringsprocesser på organisatorisk nivå men behöver under kommande år bli bättre på att kombinera det med konkreta åtgärder på kurs och gruppnivå. Framförallt kan vi se behovet av fortsatt förändring på övergripande nivå rörande vår schemastruktur. Dels gäller det schemat kopplat till våra lokaler och dels gäller det schemat kopplat till de många projekt vi genomför under året. Våra projekt är en stark positiv grund i såväl vårt värdegrundsarbete som i vårt pedagogiska upplägg. Det vi märkt under de senaste åren är dock ett behov att strukturera projekten på ett sådant sätt att de i lägre grad påverkar elevernas vardagsschema. Under året har vi märkt att projekten har haft en för stor påverkan på schemat vilket konkret inneburit en för låg kontinuitet i de löpande kurserna, för kort framförhållning rörande redovisningar och innehåll och en negativ påverkan på undervisningstiden i några teoretiska kurser. Den för korta framförhållningen och låga kontinuiteten har påverkat framförallt de elever som har ett stort behov av struktur och förutsägbarhet. Under året har vi därför utifrån problematiken arbetat fram en ny struktur vilken vi redan under kommande läsår kommer att implementera. Vi har på skolan en stor elevgrupp där psykisk ohälsa är en faktor som i högre eller lägre grad påverkar studierna. Det finns därför ett stort behov av ett väl fungerande samarbete mellan undervisande lärare, mentor och elevhälsoteam. Under året har vi haft en struktur där alla mentorer kring en årskurs träffas varannan vecka och där elevhälsoteamet på ett rullande schema är med på mötena. Det är en kontakt där vi både kunnat fånga upp behov av stöd och kunnat arbeta förebyggande kring elever och elevgrupper. Vi har dock märkt att vi inför kommande år behöver förstärka kontakten inom ett par områden för att i ännu högre grad kunna arbeta stödjande kring

13 eleverna. Dels behöver vi utveckla strukturen så att det finns kontaktytor där alla undervisande lärare kring en elev snabbt kan träffas tillsammans med elevhälsoteamet. Dels behöver vi förbättra informationsstrukturen kring pågående processer kring en elev. Vi har under året märkt att vi i vissa fall brustit i informations/kommunikationsstrukturen mellan elevhälsoteam och pedagoger vilket gjort att det funnits en osäkerhet i vem som haft ansvar för vad och vilka insatser som gjorts. Det har i vissa fall lett till att insatser fördröjts och processen kring eleven tagit för lång tid. Vi har under året arbetat fram en modell för information och kommunikation kring eleven. Då vi är en skola där majoriteten av våra pedagoger arbetar deltid (de flesta är både pedagoger och aktiva musiker) bygger vår modell med nödvändighet delvis på en digital plattform där mentorer/pedagoger/elevhälsoteam har tillgång till informationen även när pedagogerna inte är tillgängliga på skolan. Utifrån datasäkerhet har vi inte kunnat implementera modellen fullt ut under läsåret men med kommande förändringar inom IT-strukturen inom Academedia räknar vi med att köra igång fullt ut under kommande läsår. Vi har under året arbetat mer medvetet med EWS och i högre grad än tidigare kopplat det till konkreta åtgärder. Det har bland annat lett till en förstärkning på matematiksidan där vi lyckats fånga upp en stor del av de av årets elever som behöver extra stöd samtidigt som elever med F från tidigare år i högre grad fått stöd för att nå ett godkänt betyg. Det har också lett till att vi förändrat studietider och stödstrukturer under året där vi periodvis kunnat styra det mot enskilda grupper. Något som hade särskilt stor betydelse för måluppfyllelsen rörande elevgrupper i årskurs 3. Under året har vi gjort en satsning på läsning och läsförståelse i årskurs 1 där eleverna utöver ordinarie svenskundervisning under en stor del av året haft ett schemalagt lektionspass med fokus på läsförståelse. Bakgrund till denna satsning är de låga ingångsvärden gällande läsförståelse vi märkt vid screening under de senaste åren. Utifrån satsningen har vi inte tyvärr kunnat härleda några märkbara effekter rörande måluppfyllelse i exempelvis Sv1. Anledningen till detta skulle kunna vara att en process kring läsvanor och läsförståelse har ett längre tidsspann än ett läsår. Det kan också vara så att upplägget kring projektet fortfarande inte i tillräckligt hög grad är utformat som en komplettering till den befintliga svenskundervisningen utan bara en utökning av befintlig undervisning. Vi kommer under kommande läsår att fortsätta vår satsning på läsning genom att deltaga i läslyftet. Utifrån bägge satsningarna blir det intressant att på sikt göra en jämförelse kring Värdegrundsresultat Alla ovanstående nämnda processer och strukturförändringar som har gjorts på skolan under året har haft som syfte att öka möjligheterna för eleverna att nå fullständig examen och få generellt bättre kunskapsresultat. För att lyckas med detta behöver eleverna vara på plats, känna sig trygga, stimulerade och motiverade. Sveriges Kommuner och Landsting har kommit fram till att för att få elever att stanna i utbildning så finns fem framgångskriterier. Dessa fem är: 1.Bra bemötande 2.Tydliga mål och betoning på resultat

14 3.Att vara på rätt utbildning 4.Kvalitet genom samarbete och delaktighet 5.Förmågan att upptäcka och tillgodose elevers behov För att lättare kunna se huruvida vi uppfyller dessa fem kriterier har vi omformulerat dem till tydligt undervisningskopplade kluster som kan påvisa vad eleverna tycker. Våra kluster är: 1. Bemötande 2. Tydliga mål och betoning på resultat 3. Samarbete och delaktighet 4. Stöd och stimulans 5. Utbildningens relevans Utifrån analysen kopplad till SKL:s 5 kriterier för skolframgång kan vi se följande Bemötande - elevenkäten visar övervägande positiva resultat kring bemötande, eleverna känner sig trygga i skolan, olikheter accepteras, eleverna på skolan behandlar varandra på ett bra sätt och personalen ingriper om någon blir illa behandlad. Mindre bra omdöme fick frågan På min skola finns platser där jag kan få arbetsro mellan lektionerna. Tydliga mål och betoning på resultat - för mål och resultat är omdömena inte lika positiva som för bemötande. Svar kopplade till frågor som fått lägre omdöme är, Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan, Jag tycker att jag kan få arbetsro på lektionerna samt Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver utveckla för att kunna uppfylla de olika kunskapskraven. Samarbete och delaktighet - positiva resultat visas för frågan; Min närvaro är viktig för att jag ska lära mig mer. Mindre positiva svar får frågorna; Jag har möjlighet att framföra mina åsikter om undervisningen i kurserna och På Rytmus erbjuds olika samarbeten med andra utanför skolan. Stöd och stimulans - området får positivt omdöme gällande Min mentor bidrar till att jag får struktur och stöd kring mina studier. Eleverna är mindre nöjda med Mina lärare ger mig utmaningar när det går lätt i undervisningen och Mina lärare ger mig stöd när det är svårt i undervisningen. Utbildning och relevans - eleverna ger genomgående goda omdömen på området och är nöjda med undervisningen på skolan samt anser att skolan förbereder dem för eftergymnasiala studier. Sammantaget är eleverna mer nöjda med frågor som rör bemötande och relevans. Frågor rörande delaktighet och samarbete, mål och resultat samt stöd och stimulans får lägre omdömen. Något överraskande tycker eleverna inte att det är arbetsro på lektionerna, men det finns möjlighet till arbetsro mellan lektionerna. Fler kontakter med omvärlden efterfrågas. Skolans värdegrund Vår värdegrundsarbete med gemenskapande och samarbetsinriktade projekt är likt tidigare en bas för och ett sätt att befästa vår värdegrund med att se och behandla alla på samma grunder. Vi har fortsatt höga värden kring bemötande och trygghet. Särskilt positivt är att elevernas bemötande och uppfattande om bemötande gentemot varandra ligger fortsatt högt. Det visar att värdegrunden har en fast förankring hos elevgruppen. Trygghet och studiero

15 Jag känner mig trygg i skolan har med 8,9 gjort en marginell höjning sedan föregående år. Personalen på min skola ingriper om någon blir illa behandlad har däremot sjunkit med 0,5 från förra året från 7,9 till 7,4. Jag tycker eleverna på min skola behandlar varandra på ett bra sätt har höjts med 0,1 sedan förra året även om det är en sänkning på 0,2 sedan 2016 och nu är 7,8. Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan har 6,4 vilket i princip är samma som föregående år och året före det. Över tid ligger vi generellt på en hög nivå när det gäller trygghet och eleverna uttrycker både i enkätundersökningar och vid enskilda samtal att de upplever att skolan är en trygg plats. Däremot har vi ett utvecklingsområde gällande studiero, både i och utanför klassrummet. Under året har vi renoverat några av våra lokaler för att ge fler studieytor där eleverna kan få ro att studera mellan lektioner. Det som är förvånande är att de nya lokalerna enligt enkätundersökningen inte givit någon höjning i hur eleverna uppfattar studieron mellan lektioner. Vi har under året arbetat med studiero under lektionstid genom att förtydliga de gemensamma ordningsregler som gäller under lektionstid gällande exempelvis mobiltelefoner och datoranvändning. Det har inte givit önskad effekt och är något som vi behöver fundera över och förändra vårt arbetssätt kring inför kommande år. Diskriminering och kränkande behandling Vi har likt under tidigare år under innevarande läsår inte haft några anmälningar om diskriminerande och kränkande behandling. Varken mellan elever eller mellan medarbetare och elever. Det är ett gott betyg över klimatet på skolan och vi kommer därför att fortsätta vårt arbete på liknande sätt under kommande år. För att stärka tryggheten kommer vi under kommande läsår att därtill utveckla och stärka trygghetsgruppens arbete genom utökad mötesstruktur och tätare koppling till mentorsgrupper. Samarbete och delaktighet Vi har under året haft ett aktivt programråd som tillsammans med skolledning lyft frågor som eleverna funnit viktiga. Det vi inte lyckats med i samma utsträckning är att skapa ett fungerande forum där eleverna kan diskutera och vara med och påverka undervisningens upplägg och innehåll. Den diskussionen har istället förts på kursnivå med undervisande lärare. Det har gjort att det skiljer sig mellan olika kurser och olika lärare i hur eleverna uppfattar att de fått vara med och forma undervisningen. I vissa fall har eleverna upplevt att de fått vara med i hög utsträckning med det i andra fall är ett klart förbättringsområde. Inför kommande år behöver vi på organisations- och kollegienivå föra en diskussion kring hur vi som skola på ett bättre sätt kan involvera eleverna i utformningen av undervisningen. Därtill behöver vi tillsammans med existerande programråd försöka hitta ett undervisningsforum där eleverna upplever att de både kan vara med och diskutera och reellt påverka undervisnings- och redovisningsformer.

16 4.2 Upplevd kvalitet Den upplevda kvaliteten på Academedia handlar om att mäta ifall vi erbjuder en utbildning på ett sätt som vinner våra elevers förtroende och därmed gör dem nöjda. Vi har under de senaste åren haft liknande resultat när det gäller upplevd kvalitet. Trots insatser på en rad områden har utfallet inte stigit vilket i sig väcker en rad frågor. Under senaste året gav en mer noggrann analys av enkätundersökningen att den marginella sänkning som uppmätts gentemot tidigare år endast gällde en mycket liten del av skolan. Övriga skolan uppmätte sammantaget istället en marginell ökning. Den mindre delen, vilket i första hand var en klass, uttryckte å andra sidan ett mycket stort missnöje. Bakgrunden till missnöjet i aktuell klass är mycket komplex och något som skolan trots flertalet insatser inte helt lyckats att lösa. Återstår gör ändå frågan varför ökningen endast är marginell eller ligger kvar på samma nivå som tidigare år trots insatser under de senaste åren. En förklaring rörande exempelvis studiero skulle kunna ligga i vår lokallösning. Vi har haft en konstant tillväxt under de senaste åren och inför varje läsår gjort anpassningar av såväl undervisningslokaler som övriga lokaler. På plussidan ligger att vi renoverat och fräschat upp studiemiljöer samt ökat antalet kvadrat som är tillgängliga för eleverna. På minussidan ligger att vi växt till den grad att vi i nuläget är så trångbodda att schemat inte är optimalt. Ytterligare en förklaring kan vara att skolan under de senaste åren arbetat mycke med att förbättra större strukturer på främst organisationsnivå vilket endast ger en indirekt återverkan på elevernas situation och per definition med en viss tidsmässig eftersläpning. Med större strukturer menas här IT-struktur, lokalanvändning, pedagogisk plattform, kommunikationsstruktur. I samband med satsningen på större strukturer har skolan med facit i hand lagt för lite fokus på direkta åtgärder kring undervisningssituationen och utveckling av själva undervisningen. Något som vi inför kommande läsår kommer att förändra. Vi har sedan ett år tillbaka implementerat en ny struktur för mentorskap där eleverna regelbundet träffas i mindre mentorsgrupper. Det har givit en effekt av att eleverna i högre grad upplever att de får stöd av mentor i sina studier. Satsningen på större studiestöd via mentorskapet har inte givit någon effekt på elevernas upplevelse av undervisningen och behöver. Bäst resultat inom verksamhetens egna frågor har På min skola accepteras individers olikheter (8,7), Min närvaro i skolan är viktig för att jag ska lära mig mer (8,0) och Min mentor bidrar till att jag får struktur och stöd i mina studier samt Min utbildning på Rytmus förbereder mig för eftergymnasiala studier vilka båda har 7,4. Lägst resultat inom verksamhetens egna frågor har På Rytmus erbjuds olika samarbeten med andra utanför skolan (5, 4), Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver utveckla för att kunna uppfylla de olika kunskapskraven (6,1) och Jag tycker att jag kan få arbetsro under lektionerna (6,3). I en fråga har skolan högre resultat än Rytmus generellt men skillnaden är endast 0,1 vilket är försumbart. Den fråga det handlar om är På min skola accepteras individers olikheter. Den fråga där

17 det är störst diskrepans mellan Rytmus generellt och Rytmus Göteborg är På min skola finns platser där jag kan få arbetsro mellan lektionerna där skillnaden är 1,1 till Göteborgs nackdel. Frågor där 90% eller fler svarat nivå 7-10 är På min skola accepteras individers olikheter som har 92%. Frågor som är kopplade till den övergripande frågan Jag kan rekommendera min skola till andra och som inte når upp så högt i undersökningen är 11. Mina lärare ger mig stöd när det är svårt i undervisningen 15. På Rytmus erbjuds olika samarbeten med andra utanför skolan Frågor med mest gula svar är Jag tycker att jag kan få arbetsro under lektionerna där 31% är halvnöjda och Mina lärare ger mig utmaningar när det går lätt i undervisningen där 29% är halvnöjda. Här kan man hitta en möjlighet att gå in med ganska enkla medel för att ge lite bättre nöjdhet hos de halvnöjda. 4.3 Systematiska processer Valda utvecklingsområden, Under året körde vi för första gången igång ordentligt med EWS. Generellt kan sägas att EWS som idé och arbetssätt upplevdes mycket positivt medan själva plattformen (via schoolsoft) fungerade dåligt och gav upphov till många extratimmar och frustration i personalgruppen. Effekterna av EWS var dock tydliga redan under året då vi utifrån information i EWS:en och klasskonferenser på ett tydligare sätt än tidigare kunde fånga upp elever och snabbare sätta in insatser. Insatser på både kursnivå (exempelvis matematik), individuell nivå och gruppnivå. Förstelärares uppdrag, Våra förstelärare fortsatte att implementera valda fokusområden från tidigare år. Den förstelärare som arbetar med mentorskapets betydelse arbetade mycket med att förankra framtagna riktlinjer och rutiner för mentorskapet hos kollegiet. Vi kunde året i högre grad än tidigare arbeta med gemensamma teman kring kring mentorskapet. Vi fick genom strukturen också en större kontinuitet i mötet mellan mentor och elev. Eleverna och mentorerna uttrycker ett större lugn än tidigare kring mentorskapet och vi kan också se i elevutvärderingar att mentor upplevs ha större betydelse för studierna än tidigare. Däremot har vi ännu inte kunnat mäta någon generell påverkan på måluppfyllelsen. Vår IKT-pedagog fortsatte arbetet med att utveckla och implementera ett digitalt stöd för återkoppling och utvärdering. I och med årets fortsatta fokus på samma område som tidigare upplever vi att den digitala plattformen har satt sig på ett stabilt och fungerande sätt i organisationen. Vår IKT-pedagog arbetade också tillsammans med EHT och skolledning för att utveckla det digitala stödet till att vara ett bättre redskap för kommunikation/information mellan mentorer och EHT. Vi arbetade fram en bra modell som vi under året tyvärr ej kunnat starta upp på grund av att den nya säkrare inloggningen (tvåfaktors) ej kommit igång. Enligt central IT-support arbetas det för att kunna komma igång så snabbt som möjligt och vi hoppas att kunna implementera vår nya modell under kommande läsår.

18 Vårt fokusområde med motivation kopplat till undervisning utvecklades tyvärr inte i den grad vi hoppats på. Den huvudsakliga anledningen till det var att vi i vår mötesstruktur inte lyckades skapa tillräckligt mycket tid och kontinuitet för pedagogerna att tillsammans arbeta med fokusområdet. Den kollegiala processen blev därför haltande och fungerade endast under delar av året. Inför kommande läsår har vi därför gjort om mötesstrukturen till att både ge mer tid och garantera kontinuitet. Förebyggande och hälsofrämjande insatser, De gemenskapsdagar med fokus på värdegrund och teambuilding för alla elever i årskurs 1 som vi har varje år upplever vi ger en direkt effekt då eleverna då det väldigt snabbt skapas en tillhörighet och ett positivt fokus på samarbete. Något vi märkt både i undervisningen och via de samtal med elever och vårdnadshavare som sker i början och i mitten av första terminen. Vi märker också en positiv återkoppling från de regelbundna mentorsträffar som sker varje vecka i små grupper. De faktorer som, utifrån elevåterkoppling, framstår som särskilt viktiga är dels den mindre gruppstorleken, dels kontinuiteten och slutligen att alla elever delar samma upplägg. Det finns en tydlighet och en förutsägbarhet i strukturen. Närvarofrämjande åtgärder och insatser kopplade till frånvaro och avhopp Vi kan konstatera att vårt arbete kring närvaro inte givit tillräckligt bra resultat och att frånvaron fortfarande är för hög. Framförallt är det frånvaro kopplat till psykisk ohälsa som är fortsatt hög men vi har också en grupp elever där frånvaron beror på att de kombinerar sina studier med arbete. Därutöver märker vi också en tydlig koppling mellan frånvaro och studieresultat vilket stärker betydelsen av arbete med att förbättra undervisning och studiestöd. Vårt systematiska arbete med att varje månad följa upp frånvaron och direkt återkoppla till mentorer/elever har givit en viss effekt men har generellt inte haft en avgörande betydelse. Anledningen är troligtvis att den typen av åtgärd till stor del är reaktiv och kommer in sent i elevens process mot en stigande frånvaro. Vi kommer därför under kommande läsår att öka fokus på insatser tidigare i processen. Insatser som är svåra att mäta resultatet av men som vi upplever är viktiga för främjande av närvaron rör bemötande och stämning på skolan. Generellt upplever eleverna att de blir väl bemötta på skolan. Exempel på insatser inom detta område är våra satsningar på att stärka mentorernas kompetens att möta upp och samtala med eleverna vilket bland annat gjorts genom fortbildning i Motiverande samtal. En insats som upplevs mycket positivt av våra mentorer men som tidigare sagts är svår att mäta de direkta effekterna av. Betydelsefullt för att främja närvaron är också några av de större musikprojekt vi genomför varje år. Särskilt tydligt blir det i projekt där nya grupper skapas enkom för projektet och där dessa grupper får arbeta målstyrt tätt tillsammans. Vi märker en tydlig förbättring av närvaron under dessa perioder och en ökad sammanhållning som håller i sig en period även efter projekten. Proaktiv kunskapsuppföljning (screening och tracking) Screeningen vi gjorde i matematik och svenska gav positiva effekter för skolan på två olika sätt. Gällande matematiken så var den en av de direkta anledningar som ledde till att vi under året anställde ytterligare en resurs i matematik. Något som vid årets slut visade sig varit både rätt och nödvändigt.

19 Screeningen i svenska rörande ingångsvärden i läsförståelse var lite av en ögonöppnare för skolan och gav under året många pedagogiska diskussioner och en ökad medvetenhet om behovet av ett språkutvecklande arbetssätt. En process som vi under kommande läsår fortsätter genom läslyftet Valda utvecklingsområden Övergripande målsättning för läsåret 17/18 var: Uppnå positiva förädlingsvärden för alla elever 100 % måluppfyllelse Valda utvecklingsområden för att möta dessa mål var: Närvarofrämjande arbete Ökat fokus på värdegrundsarbetet Elevhälsofrämjande arbete Digitalt återkopplingsstöd Aktiviteter för att stödja dessa utvecklingsområden har bland annat varit att förändra organisationen kring mentorskapet och en ökad resursfördelning i syfte att nå en förbättrad struktur kring närvaro, studiestöd och mentorskap. Skolan har startat ett trygghetsråd i syfte att upptäcka otrygga miljöer samt att förebygga och främja ett gott klimat och goda miljöer där alla elever känner sig trygga. Ändrad mötesstruktur möjliggör kontinuerlig schemalagd kontaktyta mellan personal och EHT. Detta har inneburit ökade möjligheter att fånga upp och kartlägga behov i tid för att arbeta med extra stöd, anpassningar och kollegial handledning. Under året har skolan även arbetat med att nå en samsyn kring information, kommunikation och återkoppling via den digitala pedagogiska plattformen. För att främja måluppfyllelsen har en rad åtgärder utförts på kursnivå i ämnena matematik, idrott och hälsa samt svenska.

20 5. Verksamhetsplan med utvecklingsområden och åtgärder Skolans övergripande målsättning inför läsåret 2018/19 Eleverna - upplever lugn, trygghet och förutsägbarhet i sin studiesituation - känner att de i undervisningen blir motiverade, utmanade och får lust att lära - är med och påverkar sin utbildning - kan vara den de vill vara - respekterar sig själva och sina medmänniskor - vill vara och är i skolan - uppnår högre måluppfyllelse (100%) i alla ämnen Utvecklingsområden Planerade åtgärder Undervisning Förbättra undervisningen pedagogiskt forum Kollegialt lärande Läslyftet Minskat antal fokus - övergripande struktur där eleven vid varje tidpunkt har färre uppgifter/fokus att ta hänsyn till. Nytt övergripande schematänk Tydligare samordning mellan projekt/redovisningar/prov Värdegrund Genus Samarbete och inflytande Genusfrågor inom peronalgruppen Trygghetsgrupp Programråd/Undervisningsråd Årshjul mentorsarbete Resultat Ökad måluppfyllelse Ökad närvaro EWS - bättre struktur EWS utveckla analys Utöka antalet klasskonf Utökad elevhälsa mer tid för främjande/förebyggandearbete Ny struktur/organisation för att förbättra möjligheterna till samarbete mellan EHT och mentorer. Snabbare återkoppling vid begynnande frånvaro Tydliga rutiner/stödfunktioner vid frånvaro/begynnande frånvaro Egna ex

21 Resultatbilaga Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Andel elever med gymnasieexamen (per program) Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p). Uppgift på program- och skolnivå saknas om antalet elever understiger 10 i den nationella statistiken. Riksgenomsnitt för 2018 publiceras i december. Källa: SIRIS (Skolverket) och egna sammanställningar. Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen.

22 Uppgift på program- och skolnivå saknas om antalet elever understiger 10 i den nationella statistiken. Riksgenomsnitt för 2018 publiceras i december. Källa: SIRIS (Skolverket) och egna sammanställningar. Uppgift på program- och skolnivå saknas om antalet elever understiger 10 i den nationella statistiken. Riksgenomsnitt för 2018 publiceras i december. Källa: SIRIS (Skolverket) och egna sammanställningar. Elever som tagit examen inom tre år Resultaten visar andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden, tre år. Måttet beräknas på samtliga elever som för första gången började en gymnasieutbildning höstterminen tre år före det aktuella examensåret. Statistiken baseras på nationell statistik hämtat från Siris (Skolverket) och avser elever som påbörjade sina studier läsåret 2014/15 och tog examen 2017.

23 Källa: SIRIS. Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven samt överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg VT18. Resultatet bygger på egna sammanställningar. Riksgenomsnittet för VT18 publiceras i oktober. A B C D E F Summa MATMAT01B 0% 4% 16% 28% 29% 23% 100% SVASVA03 0% 0% 0% 33% 0% 67% 100% SVESVE03 4% 18% 18% 25% 27% 7% 100% Summa 2% 10% 17% 27% 28% 17% 100% Källa: egna sammanställningar. Skola Antal elever med både provbetyg och kursbetyg Lägre Lika Högre Rytmus Göteborg % 50% 35% MATMAT01B 67 13% 42% 45% SVASVA % 33% 33% SVESVE % 60% 24% Källa: egna sammanställningar. Värdegrundsresultat I den årliga enkätundersökningen bland gymnasiets elever finns ett antal frågor som syftar till att övergripande fånga resultatet av skolornas värdegrundsarbete. Frågorna handlar om huruvida eleverna behandlar varandra med respekt och om personalen tar ansvar för att alla blir behandlade med respekt, om eleverna känner sig trygga, om de kan få arbetsro i skolan samt om eleverna tycker att personalen på skolan tar hänsyn till vad de har för synpunkter. Ett positivt utfall registreras för de elever som markerat de högsta svarsalternativen (7-10) på enkätundersökningens tiogradiga skala.

24 Källa: Origo. Upplevd kvalitet Den upplevda kvaliteten utgår från elevernas egna personliga förväntningar på skolan. I den elevenkät som genomförs årligen (Origo) ställs frågor kring elevernas nöjdhet (NKI), trivsel och i hur hög grad de skulle rekommendera sin skola till någon annan. Resultaten ger ett index för respektive område; Nöjdhet (NKI), trivselgrad samt rekommendationsgrad. Källa: Origo. Personalstatistik

25 Här presenteras andel lärare heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen. Uppgifterna samlas in 15:e oktober och avser personal som finns på skolan vid mättillfället. Statistiken är hämtad från den nationella statistiken som finns i Siris (Skolverket). Källa: SIRIS. Källa: SIRIS.