Kvalitetsrapport Rytmus Göteborg

Transkript

1 Kvalitetsrapport Rytmus Göteborg

2 Bakgrund Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/ verksamheten? Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå. Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå.

3 Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? Denna aspekt följs enbart upp på huvudmannanivå. Vårt årshjul Skolans systematiska kvalitetsarbete utgår till stora delar från den modell som är gemensam med övriga skolor inom koncernen och som betecknas AcadeMediamodellen. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker löpande under året på enhetsnivå och huvudmannanivå enligt nedanstående årsflöde: Vårt kvalitetsarbete Skolans kvalitetsarbete bedrivs i nära samverkan med personalen. Utifrån resultat och analys av föregående läsår arbetar skolledning i samarbete med medarbetarna fram fokusområden för kommande läsår. Analysarbetet påbörjas runt juni och mynnar ut sedan ut i en verksamhetsplan i början av varje läsår. I verksamhetsplanen fastställs fokusområden för året och processer i arbetet med dessa. Inför läsåret 16/17 definierades behov av tre nya fokusområden: mentorskap, undervisning/motivation och elevhälsans förebyggande/främjande arbete. Detta baserat på analys av läsåret innan. Utöver detta bedömdes att det fanns behov av fortsatt utvecklingsarbete kring två tidigare fokusområden: kollegialt lärande/bedömning samt fortsatt arbete med IKT och implementering av skolans pedagogiska plattform.

4 Tidigt under höstterminen fattade skolledningen beslut om att minska antalet fokusområden till tre. Den främsta orsaken var att den del vår gemensamma plattform som rör digital återkoppling tog längre tid att implementera än beräknat. Den andra orsaken utgjordes av personalbrist inom elevhälsan där vårt fokus främst på elevhälsans förebyggande och främjande arbete var svår att utveckla och forma med existerande resurser. Vårt värdegrundsarbete Skolans programråd träffas varje månad och arbetar aktivt under året för att motverka diskriminering och kränkande behandling samt för att på olika vis utveckla skolan. Programrådet består av två representanter från varje klass och skolledning. Programrådsrepresentanterna är en länk mellan programrådet och eleverna på skolan. Eftersom alla klasser finns representerade sker en kontinuerlig återkoppling och dialog och det finns möjlighet för alla elever att uttrycka sig och vara med och påverka. Programråd och elevskyddsombud har också medverkat vid den kartläggnings som sker vid vår årliga skyddsrond då bland annat eventuellt otrygga platser listas. Utvärdering av hur värdegrundsarbetet fungerar samt hur elever upplever sin situation sker kontinuerligt genom programråd och klass- och elevkonferenser men även genom en stor enkätundersökning som genomförs varje år under vårterminen. Undersökningen är en av de delar som ligger till grund för den utvärdering som hela personalgruppen gör under de gemensamma utvärderings- och planeringsdagar som ligger i slutet av vårterminen. Under året arbetar elever och personal med planen mot diskriminerande och kränkande behandling (PDK). EHT arbetar sedan fram ett utkast som diskuteras och revideras i samråd med elever och lärarna. Diskussioner sker på flera nivåer där skolledning tillsammans med skolans programråd (elevråd) går igenom planen. Programrådsrepresentanterna lyfter sedan diskussionen i sina klasser på klassrådstider. Återkopplingen från alla klasser diskuteras åter på programrådet där den slutgiltiga versionen sedan fastställs. Vi arbetar intensivt med hur man bemöter andra människor på vår skola. Vi har diskuterat varför det är viktigt att bemöta varandra och andra med respekt och uppmuntrat till att våga vara sig själv och acceptera andra. En av anledningarna till att det är särskilt viktigt för just Rytmus är att eleverna i många musikkurser arbetar med sig själva när de delar med sig av sin egen musik, sjunger solo eller spelar inför andra. Det kan i en sådan situation innebära en sårbarhet och utmaning att våga öppna sig och att våga dela med sig av det man skrivit eller gjort. Det är i detta perspektiv enormt viktigt att vi tillsammans skapar en trygg miljö där det är okej att både lyckas och misslyckas. Värderingsövningar kring etik och moral förs också med alla elever i åk 1 vilket innebär att samtliga elever får en gemensam grund att utgå ifrån. Syftet med detta är att öka medvetenheten och skapa trygghet. Utöver detta sker årskursöverskridande undervisning och skolövergripande projekt med syftet att främja arbetet med att lära sig att respektera och arbeta med olika människor samt för att skapa trygghet. Personalen rör sig ofta i skolans lokaler och kan då spontant prata med och fånga upp elever. Skolledning och administration finns på plats de allra flesta dagar och har alltid dörren öppen om de inte sitter i möten. Många elever uppger att det är lätt att få kontakt med lärare och skolledning och att de uppskattar detta. Våra resultat och analyser

5 Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Andel elever med gymnasieexamen (per program) Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p). Andel (%) elever med examensbevis - per program ,8 88,3 89,6 88,3 89,6 78,1 78,1 92,4 88, ES Skolan totalt Rytmus totalt Uppgift på program- och skolnivå saknas om antalet elever understiger 10 i den nationella statistiken. Riksgenomsnitt för 2017 publiceras i december. Källa: SIRIS (Skolverket) och egna sammanställningar Generellt kan man säga att årets måluppfyllelse ligger något lägre än tidigare år. Det gäller såväl andelen elever med gymnasieexamen som genomsnittlig betygspoäng för avgångsbetyg och examensbevis. Måluppfyllelsen för skolan ligger även något under riket för angivna parametrar i år. Anledningarna till att en lägre andel elever uppnår gymnasieexamen än tidigare år är flera och det finns i huvudsak två faktorer som påverkar. Dels var andelen icke godkända betyg som eleverna hade med sig från åk1-2 större i år vilket pekar på att skolan inte förmått att ge det stöd elever behövt eller att det kommit för sent. Dels var elevhälsan decimerad under en stor del av året vilket får en relativt stor betydelse då den psykiska hälsan är en viktig faktor för studieresultatet. På enhetsnivå finns områden som kan ha bidragit till en sjunkande måluppfyllelse och det rör schema, EHT och organisatorisk utveckling. Schema Riket 2016 Rytmus Göteborg 2016 Rytmus Göteborg 2017

6 En omstrukturering gällande schemaläggning på skolan genomfördes i början av föregående läsår. Till följd av den problematik som uppstod under övergången och som inte helt löstes under året valde skolledningen att i år återgå till urpsrungsmodellen. Situationen påverkade både elever och personal under läsåret. EHT Vi har inom ramen för elevhälsan under läsåret haft personalomsättning vilket resulterat i att EHTteamet i perioder inte varit fulltaligt. Effekterna av ett EHT-team som saknat kompetenser har påverkat verksamheten i stort. Kort kan konsekvenserna delas upp i följande: Minskat enskilt stöd från kurator/skolsköterska innebar för några enskilda elever att de inte orkade genomföra studierna på samma sätt (med sjunkande måluppfyllelse som resultat) Minskad tid till förebyggande och främjande arbete för EHT. Som följd en ökad belastning för övriga yrkesgrupper på enheten t.ex. specialpedagog och speciallärare samt mentorer Mentorer, speciallärare och rektor farbetade mer med åtgärdande arbete kring elevhälsofrågor än vanligt Rektor tog ett ökat ansvar för elevhälsan under denna period vilket ledde till en ökad arbetsbelastning En ökad arbetsbelastning för skolledningen till följd av utökat ansvar för elevhälsa och schemafrågor har visat på ett behov av prioritering av återkoppling, tydlig kommunikation inom organisationen samt prioritering av analys för utveckling av interna rutiner. Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen.

7 Genomsnittlig betygspoäng (avgångsbetyg) - per program ,6 14,2 14,1 14,2 14,1 13,2 13,2 15,3 15, ES Skolan totalt Rytmus totalt Riket 2016 Rytmus Göteborg 2016 Rytmus Göteborg 2017 Uppgift på program- och skolnivå saknas om antalet elever understiger 10 i den nationella statistiken. Riksgenomsnitt för 2017 publiceras i december. Källa: SIRIS (Skolverket) och egna sammanställningar. Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis) - per program ,1 15,1 14,6 14,6 15,1 14,6 14,6 15,8 15, ES Skolan totalt Rytmus totalt Uppgift på program- och skolnivå saknas om antalet elever understiger 10 i den nationella statistiken. Riksgenomsnitt för 2017 publiceras i december. Källa: SIRIS (Skolverket) och egna sammanställningar. En kartläggning av måluppfyllelse på skolan indikerar att det finns klasser som har en lägre måluppfyllelse än andra. Vid en uppföljning från föregående läsår ser vi samma tendenser vilket visar på att det finns behov av ytterligare kartläggning för att kunna arbeta förebyggande och sätta in rätt resurser till både elever och lärare. Elever som tagit examen inom tre år Riket 2016 Rytmus Göteborg 2016 Rytmus Göteborg 2017 Resultaten visar andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden, tre år. Måttet beräknas på samtliga elever som för första gången började en gymnasieutbildning höstterminen tre år före det aktuella examensåret. Statistiken baseras på nationell statistik hämtat från Siris (Skolverket) och avser elever som påbörjade sina studier läsåret 2013/14 och tog examen 2016.

8 Källa: SIRIS. Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven VT17. Resultatet bygger på egna sammanställningar. Riksgenomsnittet för VT17 publiceras i oktober. A B C D E F Summa ENGENG05 6% 32% 34% 16% 8% 3% 100% MATMAT01b 1% 3% 9% 15% 34% 38% 100% MATMAT02b 0% 0% 10% 10% 52% 29% 100% MATMAT03b 0% 0% 20% 0% 40% 40% 100% SVASVA01 0% 0% 0% 0% 50% 50% 100% SVESVE01 1% 16% 32% 21% 26% 3% 100% SVESVE03 0% 8% 32% 18% 37% 5% 100% Summa 2% 12% 22% 16% 29% 19% 100% Källa: egna sammanställningar. Gällande måluppfyllelse på kursnivå noteras en generell skillnad mellan teoretiska kurser och estetiska kurser där måluppfyllelsen generellt är något lägre för de mer teoretiska kurserna. Detta visar sig i kurserna Naturkunskap 1b, svenska 2, Idrott och hälsa 1 och Matematik 1b. I ett försök att skapa förutsättningar för förändring och främja lärande mot en högre måluppfyllelse i kursen matematik 1b har ett schemalagt stöd införts veckovis. I förhållande till en generell måluppfyllelse i kursen matematik har insatsen givit resultat genom att fler elever når E eller högre i kursen. Det finns dock en skillnad mellan pojkar och flickors måluppfyllelse som trots insatser kvarstår, vilket kommer kartläggas för vidare insatser kommande läsår. I kursen Idrott och hälsa 1 finns flera faktorer som påverkar. Eftersom skolan inte har tillgång till en egen idrottshall innebär det att eleverna skiftar lokaler, ibland så ofta som veckovis. Trots en tydlig planering indikerar frånvaro vid vissa lektionstillfällena att upplägget inte fungerar optimalt. Detta gäller framförallt de elever som har ett tydligt behov av struktur och/eller kontinuitet. Ytterligare faktorer som kan spela in är de tillfällen där fysisk aktivitet och efterföljande ombyte tillsammans med andra upplevs som pressande av olika anledningar. En faktor som i någon mån påverkat måluppfyllelsen i Naturkunskap 1b är att den innehåller moment som inte förkommer på andra kurser. Vid samtal med elever och undervisande lärare i ämnet framkommer det att flera av skolans elever har en låg erfarenhet av det naturvetenskapliga

9 arbetssättet/tankesättet. Många elever uttrycker svårigheter med de nya momenten som exempelvis laborationer, laborationsrapporter och naturvetenskapliga förklaringsmodeller. Värdegrundsresultat Generellt kan man säga att de delar som är kopplade till trygghet och bemötande ligger på ungefär samma nivåer eller över medan frågor som är kopplade till undervisning och studiemiljö ligger lägre än tidigare år. Det som ökat under året är andelen elever som känner sig trygga på skolan och även andelen elever som anser att personalen tar ansvar för att alla blir behandlade med respekt. Det är både viktigt och intressant att eleverna upplever samma känsla av trygghet och respektfullt bemötande trots att skolan under en stor del av året haft ett reducerat elevhälsoteam som inte alls i samma utsträckning kunnat arbeta förebyggande och främjande. Det visar på en styrka i de regelbundna projekt och förebyggande åtgärder som vi byggt in vårt årshjul vilka är oberoende av person och funktion. Resultaten visar dock på att ett fortsatt fokus på mentorskap behövs. Vi behöver ett tydligare forum där elev och mentor möts och där frågor som närvaro, studieresultat och inflytande på utbildningen lyfts fram. Under året har en av våra förstelärare haft fokus på att utveckla former för mentorskapet på enheten. Uppdraget har handlat om att utifrån vår skolas förutsättningar och resultat arbeta fram en helt ny modell och det arbetet har organisatoriskt inte slagit genom i någon högre grad ännu. Arbetet ligger däremot till grund för förändringar under kommande läsår. Ett annat fokusområde har varit fortsatt implementering av vår digitala pedagogiska plattform där en av förstelärarna, som också är IKT-pedagog, har drivit arbetet med att utveckla och stötta både elever och personal med användandet av plattformen. Plattformen är viktig för skolan då den har en informativ, kommunikativ och återkopplande funktion. Användningen innebär en ökad samstämmighet i hur vi arbetar och därmed en ökad trygghet för framförallt elever med behov av struktur och tydlighet. Det har även visat sig i resultaten för i år varför det är viktigt att fortsätta med denna utveckling kommande läsår. Upplevd kvalitet Den upplevda kvaliteten utgår från elevernas egna personliga förväntningar på skolan. I den elevenkät som genomförs årligen (Markör) ställs frågor kring elevernas nöjdhet, trivsel och i hur hög grad de skulle rekommendera sin skola till någon annan. Resultaten ger ett index för respektive område; Nöjdhet, trivselgrad samt rekommendationsgrad.

10 Källa: Markör. Resultaten av AcadeMedias stora enkätundersökning visar att eleverna i stort är nöjda med sin skola men att det finns områden de upplever mindre bra. De upplever generellt att det är en trygg och välkomnande miljö på skolan och det framkommer att skolans styrkor är just trygghet och stämning. Det som upplevs som utvecklingsområden är i första hand kopplat till tre områden i form av undervisning, studiemiljö och elevinflytande. När det gäller undervisning är det framförallt två delar som behöver utvecklas. Den första delen rör information och återkoppling där eleverna upplever att de inte i tillräckligt hög grad får information om kursinnehåll, samt vad som förväntas för att nå ett visst kunskapskrav. Eleverna uttryckte att återkoppling kring var de befinner sig i förhållande till de olika betygsstegen behöver bli tydligare. Den andra delen rör hjälp att komma vidare i sina studier, där eleverna upplever att lärarna inte i tillräckligt hög grad hjälper dem i utvecklingen mot bättre resultat. Gällande undervisning har vi glädjande noterat en förbättring i år, jämfört med tidigare år, där eleverna i högre grad än tidigare upplever att digitala hjälpmedel används på ett bra sätt i undervisningen. Detta resultat indikerar att den satsning vi genomfört med att implementera vår digitala pedagogiska plattform givit resultat. Upplevelsen av studiemiljön/studiero på skolan är ett förbättringsområde och det gäller dels ur lokalperspektiv med ett högt tryck på lokalerna samtidigt som en stor del av undervisningssituationerna innebär musik och ljud. Dels gäller det även i enskilda klasser där studiero periodvis upplevts som ett problem. I båda fallen behöver skolan kartlägga orsaker och sätta in åtgärder för att främja studiero vid skolan. Årets fokusområden Inför läsåret valde Rytmus Göteborg tre fokusområden att arbeta extra med; Undervisning ur ett motivationsperspektiv Fortsatt implementering av vår pedagogiska plattform Mentorskap 1. Undervisning ur ett motivationsperspektiv. Resultat från föregående läsår visade sjunkande resultat i AcadeMedias elevenkät rörande motiverande undervisning och nöjdhet inom det området hos eleverna. En av skolans förstelärare har tidigare arbetet med motivation för egen del, är insatt i aktuell forskning och har kompetens inom området som behöver utvecklas på skolan. 2. Fortsatt implementering av vår pedagogiska plattform. Vi har sedan tidigare arbetat med en gemensam pedagogisk plattform i syfte att göra kommunikation, information och återkoppling mer tydlig och likvärdig på skolan. Även detta är ett område där eleverna i enkätundersökningen angivit att en av de delar i undervisningen vid skolan som behöver förbättras är information och återkoppling.

11 3. Mentorskap. Utifrån tidigare års resultat rörande måluppfyllelse och närvaro framträder ett behov av att hitta en bättre struktur kring mentorskapet. Syftet är att fortsätta arbeta för ökad närvaro, bygga relationer med eleverna och höja måluppfyllelsen på skolan. Undervisning och motivation En av skolans förstelärare har inom sitt uppdrag arbetat med undervisning utifrån begreppet motivation. Arbetet över läsåret har innefattat: Genomgångar med hela kollegiet på gemensamma mötestider kring begreppet motivation. Aktuell forskning på området har presenterats, olika typer av motivation definierats samt betydelsen av dessa i undervisning. Diskussion kring motivation har omfattat inre och yttre motivation, hur kan vi tillsammans med eleverna finna det som motiverar dem och vad motiveras våra elever av? Inom de intressegrupper som sedan bildades valde varje lärare ut ett område i en kurs vilket de ville arbeta motivationshöjdande med tillsammans med eleverna. Arbetet innefattade att hitta utgångspunkter som utgick från elevens egen motivation i de moment som valdes ut och sedan arbetet vidare med detta. Vid nästa grupptillfälle diskuterades de genomförda projekten i kollegiet och utifrån erfarenheterna planerades nästa motivationsinsats upp. Denna process upprepades cykliskt under läsåret. Implementering av vår pedagogiska plattform Vi fortsatte under året utvecklingsarbetet med att i högre grad arbeta på ett likvärdigt sätt rörande information, kommunikation och digital återkoppling i vår pedagogiska plattform. När det gäller information innebar det konkret att beskriva/utforma kursupplägg, mål, enskilda uppgifter samt ämnesområden på ett mer enhetligt sätt i Google. Det uttalade syftet var att underlätta för eleverna att förstå vad som förväntas av dem kopplat till kunskapskrav i olika kurser de läser. Rörande digital återkoppling innebar det förutom en samsyn kring hur vi använder Google för information också ett arbete med att bli tydligare och mer enhetliga i vårt utformande och användning av de digitala kursmatriser som lärarna skriver för var kurs de undervisar. Under läsåret har skolans IKT-pedagog (även förstelärare) på gemensam mötestid tre gånger per termin haft genomgång med all personal gällande digitalt arbete. Det har handlat om att belysa olika aktuella moment samt visa på de möjliga tillvägagångssätt som finns för att arbeta med dessa. Det har innefattat olika sätt att utföra och tänka kring momenten där genomgångarna har följts av både diskussioner i grupp samt praktiska prova-på tillfällen. Vid nästa mötestid utvärderas kollegiets praktiska erfarenheter av föregående momentet och beslut fattas om praxis kring fortsatt arbeta för samtliga medarbetare. Momenten som lärarna arbetar med baseras på resultat från de elevenkäter som IKT-pedagogen under föregående läsårs terminer genomfört med eleverna. Mentorskap En av skolans förstelärare har under året arbetat med att ta fram en konkret plan för hur vi kan utveckla och förbättra mentorskapet på skolan. Målet har dels varit att hitta en bättre organisation och struktur kring mentorskapet som både möjliggör tid för mentor tillsammans med elever samt tid för planering och utveckling tillsammans med andra mentorer. Målet har också varit att skapa en grund för en större samsyn och tydlighet kring mentorsuppdraget. Rent konkret har ett av målen varit att skapa en mentorshandbok om mentorskapet på just vår skola.

12 Försteläraren har utifrån tidigare utvärderingar och elevenkäter på skolan tillsammans med rektor gjort en analys av behov och förbättringsområde rörande mentorskap. En analys som sedan legat till grund för arbetet kring organisation och mentorshandbok. Försteläraren har varit drivande och haft såväl regelbundna månatliga möten med rektor som enskilda möten med en stor del av personalgruppen där frågan problematiserats och bollats för att hitta bra vägar vidare. Under vårterminen har mentorskapet även lyfts med hela personalgruppen vid två tillfällen. Försteläraren har också haft kontakt med andra skolor, som arbetat mycket med mentorskap, för att få ett bredare perspektiv på mentorskapet. Åtgärder för ökad utveckling Inför läsåret har Rytmus Göteborg valt fem fokusområden att arbeta extra med; Förbättrad organisation och struktur kring närvaro, studiestöd och mentorskap Ökat fokus på värdegrundsarbete Ökat fokus på elevhälsans förebyggande och främjande delar IKT Utvalda åtgärder på kursnivå Förbättrad organisation och struktur kring närvaro, studiestöd och mentorskap Vi gör i år en stor förändring kring mentorskap som innebär både en förändrad struktur och en ökad resurstilldelning. Det innebär rent konkret att varje elev istället för klassråd varje vecka träffar en mindre grupp (mentorsgrupp på 8-12) elever tillsammans med sin mentor. Den mindre gruppen och ger större utrymme för varje elev att få det stöd och utrymme som hen behöver. Lägg därtill kontinuiteten i en mindre grupp samt det faktum att vi utökar tiden varje vecka. Sammantaget ger det större möjligheter till en regelbunden trygg punkt och där mentorsgruppen kan arbeta med såväl värdegrundsarbete som studier och rent praktiska frågor som rör skolgången. Det ger större möjlighet för mentorn att få den kontinuerliga inputen/kunskapen om eleven som behövs för att bygga relationer Organisationen på mentorsnivå innebär en uppdelning där varje klass har tre mentorer och varje årskurs med sina tre klasser har en ansvarig årskursmentor. Möten schemaläggs varannan vecka under hela året där alla mentorer kring en årskurs träffas med fokus runt sin elevgrupp. Årskursmentorerna har i sin tur regelbundna planerings- och återkopplingsmöten med skolledning. Ökat fokus på värdegrundsarbete Utöver nuvarande befintliga processer kring värdegrundsarbete kommer vi under nästa år att starta upp ett trygghetsråd. Trygghetsrådet kommer att bestå av elevrepresentanter från olika årskurser och studiegrenar samt lärare, delar av elevhälsa och skolledning. Rådet kommer både att arbeta med att upptäcka otrygga miljöer samt med att förebygga och främja gott klimat och goda miljöer där elever känner sig trygga.

13 Ökat fokus på elevhälsans förebyggande och främjande delar Ändrad mötesstruktur möjliggör kontinuerlig schemalagd kontaktyta mellan EHT och övrig personal. Det innebär ökade möjligheter att både fånga upp och kartlägga behov i tid för att under mötestider arbeta med extra stöd, anpassningar och kollegial handledning. Delar av elevhälsans tjänst planeras och vigs för arbete ute i verksamheten. För den specialpedagogiska kompetensen innebär det ett ökat fokus på närvaro i undervisningssituationer för analys, handledning och stöd. För skolpsykolog och skolsköterska innebär det planerade temabesök i klasserna. De teman vi planerar inför kommande året är: psykisk ohälsa/hälsa, sömn/kost/motion samt droger. IKT Vi kommer att fortsätta arbetet med att implementera och utveckla vår digitala pedagogiska plattform. Då både information, kommunikation och återkoppling är kopplat till plattformen är det är viktigt att det blir tydligt för alla elever hur och varför vi använder plattformen. Vi har idag en högre grad av samstämmighet kring hur vi arbetar på skolan men behöver fortsätta att utvecklas. Åtgärder på kursnivå Matematik En erfaren matematiklärare är anställd som handledare till lärare i matematik. Tanken är att utgöra ett stöd för matematikundervisning vid skolan där uppdraget blir att stödja och handleda kring undervisningspraktik. Särskilt fokus läggs på att kartlägga skillnaden mellan flickor och pojkar i förhållande till faktorer i undervisningen som påverkar. Det uttalade syftet är att utveckla matematikundervisningen med målet att främja högre måluppfyllelse i kursen för samtliga elever. Idrott och hälsa Strukturen kring idrottskursen kommer ses över för att utveckla en lärmiljö som är inkluderande. En arbetsgrupp med aktuell lärare, EHT och skolledning är bildad vilken kommer ha regelbundna arbetsmöten för att driva en förändringsprocess som främjar lärmiljön i idrottskursen. Målet är att höja närvaro och skapa förutsättningar för alla elever att kunna och vilja delta varje lektion. Svenska Ett språkprojekt kommer att påbörjas vid skolan. Projektet drivs av två lärare som kartlagt och identifierat de kunskapskrav eleverna upplever som mest utmanande. Utifrån analysen kommer delar av ordinarie lektions- och studiepass samt extra lektionspass under två temaveckor lägga särskilt fokus i undervisningen inom identifierade områden. Eleverna kommer därmed att få mer undervisningstid, stöd och möjlighet till fördjupning kring särskilt utmanande delar av kunskapskraven.