Sfx-deltagares position på arbetsmarknaden, sysselsättning och anställningsform Resultatet av

Transkript

1 Södertörns högskola Institutionen för Samhällsvetenskaperna Projektarbete 15 hp Sociologi VT terminen 2011 (Frivilligt: Programmet för xxx) Sfx-deltagares position på arbetsmarknaden, sysselsättning och anställningsform Resultatet av statens och individens investering i integrering. Av: Arlen Herrera Handledare: Ali Hajighasemi Examinator: Hassan Husseini (teckenstorlek: 12p)]

2 SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING UTVÄRDERINGENS SYFTE UTVÄRDERINGSFRÅGOR REFERENSPUNKTER AVGRÄNSNING METOD UTVÄRDERINGENS ANVÄNDBARHET MATERIAL ENKÄTUNDERSÖKNING OCH TELEFONINTERVJUER GENOMFÖRANDE OCH BEARBETNING AV DATA Följebrevet och enkätens utformning Fältarbetet Databearbetningen DATAKVALITET Validitet Bortfallsanalys DISPOSITION VERKSAMHETENS BAKGRUND OCH BESKRIVNING SFI SFI IDAG SFX UPPKOMST AVSIKTSFÖRKLARINGEN - INTERKOMMUNAL REGELVERK SFX - INRIKTNINGARNA YRKESIDENTITET, EN STARK GRUND FÖR EFFEKTIVARE OCH SNABBARE STUDIETAKT TIDIGARE FORSKNING SPRÅKET, VISTELSETID OCH SYSSELSÄTTNINGSGRAD UTBILDNING, VALIDERING AV UTBILDNING, ARBETSGIVARNA OCH SYSSELSÄTTNING... 22

3 6. 3 HUMANKAPITALET, DISKRIMINERING OCH SYSSELSÄTTNING SFI OCH SYSSELSÄTTNING SAMMANFATTNING RESULTAT RESPONDENTERNAS SAMMANSÄTTNING SYSSELSÄTTNINGSGRAD I RESPEKTIVE SFX INRIKTNING SYSSELSÄTTNINGSGRAD BLAND SAMTLIGA SFX- DELTAGARE ANSTÄLLNINGSFORM VÄNTETID TILL ANSTÄLLNING INOM SFX- INRIKTNING ÖVRIGA SYNPUNKTER SAMMANFATTANDE ANALYS OCH SLUTSATSER DISKUSSION REFERENSER APPENDIX... 53

4

5 Sammanfattning Denna undersökning sammanställdes på uppdrag av Kommunförbundet Stockholms Län i juni Materialet samlades in mellan 1april och 15 juni, Undersökningen har med hjälp av en enkätundersökning och utifrån ett deltagarperspektiv, kartlagt Sfx-deltagares position på arbetsmarknaden. Resultaten visar att de som ingått i undersökningen anser att Sfx varit till stor hjälp vad gäller språket, och att ca 67 procent haft framgång på arbetsmarknaden. Det är ändock förvånande att inte fler har lyckats med tanke på att andelen universitetsutbildade är 81,9 procent och att de yrken dessa representerar är professioner som Sverige anses vara i stort behov av. Sammanfattande slutsatser är att en starkare samverkan mellan kommunerna skulle leda till att ytterligare utveckla verksamheten åt rätt riktning. Även om undersökningen visar på en relativ framgång för de svarande deltagarna visar den även utifrån andra faktorer att det finns stora utvecklingsmöjligheter för verksamheten. Att ytterligare knyta an till den kontext där deltagarna på bästa möjliga sätt kan praktisera språket är en förutsättning, dels för att återbygga sitt humankapital och dels för att arbetsgivarna skall kunna värdera kvalifikationer hos individerna som ingår i denna kontext. Vad gäller det rådande tillvägagångssättet, d.v.s. länken mellan individ och praktik som verksamheten erbjuder, bör det utvecklas metoder som förhindrar att individer används i fel ändamål. Ytterligare slutsatser är att det finns behov av att se över på vilket sätt det går att utveckla ekonomiska villkor för individer så att de inte hoppar av utbildningen p.g.a. försörjningssituation. Att välja bort språkundervisningen för ett oftast tillfälligt underbetalt arbete som individen många gånger är överkvalificerad för, måste ses som en stor förlust för samhället. Det förlänger språkinlärningen och bromsar in integrationsprocessen. Avslutningsvis måste uppföljningen av deltagarna utvecklas och fördjupas. 1

6 1. Inledning Integration är en ömsesidig process i bemärkelsen att alla oavsett bakgrund är delaktiga och medansvariga. I ett samhälle [ ] bör människor komplettera varandra och ömsesidigt bidra med sin kompetens och livserfarenhet för att den potential som finns i mångfalden ska frigöras och komma till användning. 1 Att kunna få en position på den svenska arbetsmarknaden blir i det postmoderna svenska samhället oavsett etnisk bakgrund starkt betingad av vilken utbildning som individen kunnat tillgodogöra sig. Att flytta till ett nytt land oavsett orsak, innebär dessutom att inlärning av ett nytt språk blir en nödvändighet för att individen överhuvudtaget skall kunna yrka arbetslivserfarenheter och utbildning tillförskaffade i ursprungslandet. Detta för att sedan på lika villkor konkurrera med övriga i samhället. En sådan betingad konkurrens förutsätter att integration och därmed integrationspolitiken fokuserar på samtliga nivåer i samhället och ser samverkan som ett imperativ i alla utförda insatser på nationell, kommunal och lokal nivå. SOU 2010:88 belyser förhållandet mellan nysvenskar och befintliga möjligheter till en position på arbetsmarknaden och därmed deras chanser till integrering. Utredningen belyser att statliga ingripanden får bättre individeffekt om dessa fokuserar på att förbättra och effektivisera utbudsfaktorer (språkkunskaper och möjligheter till nätverk), motverka negativa efterfrågefaktorer (arbetsgivarnas diskriminering, orimliga krav på anställningsbarhet) samt policyfaktorer (insatser som särskilt riktar sig till nysvenskar skall grundas i stringenta analyser av dess effekter på individernas möjligheter till en position på arbetsmarknaden, diskrimineringslagar, Sfi/Sfx samt processa metoder för snabb och effektiv validering av utländska utbildningar). I Arbetsmarknadsdepartementets publikation Fickfakta statisktik om integrering uttalas sju strategiska områden för integrationspolitiken som skall gälla perioden Dessa är följande: Ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända, Fler i arbete och fler företagare, Bättre utbildningsresultat och likvärdighet i skolan, Bättre språkkunskaper och utbildningsmöjligheter för vuxna, 1 s. 5 2

7 En effektiv bekämpning av diskriminering, En positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap, och En gemensam värdegrund i ett samhälle som präglas av en tilltagande mångfald. Detta strategiska fält skall ge effekter som leder till lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund 2. Att dessa fält ska överlappa varandra är begripligt. Därmed även insikten om att de statliga ingripandena måste beröra och samverka i samtliga samhällsnivåer samtidigt för att de önskade effekterna och ställda mål skall få en möjlighet att inträffa. Sfi som integrationsverktyg är tänkt länka ihop fälten språkkunskaper, utbildning och arbetsmarknadsposition. Den senaste utvecklingen som gjorts för att effektivisera denna form av svenskundervisning är svenska för invandrade med yrkesinriktning (Sfx). Genom att fokusera undervisningen på individens redan insamlade sociala kapital i form av utbildning, arbetslivserfarenhet och drivkraft är det tänkt att Sfx skall påskynda processen med svenskinlärningen samtidigt som individen lär sig ett fackspråk inom sitt yrke och på detta sätt förbereds för att möta arbetsmarknaden på lika villkor och inom sitt tidigare införskaffade kunskapsområde. Både i svensk forsknings - och utvärderingsssammanhang 3, uttalas ett behov och nödvändighet av att ackumulera kunskap om effekterna av denna form av verksamhet. Litteraturen på området uttalar nödvändigheten av att berörda myndigheter från början organiserar och effektiviserar insatser så att det blir möjligt för kontinuerlig utvärdering och därmed effektivisering. Det innebär att alla parter som inkluderas i sådana typer av insatser skall arbeta med att stärka samverkan sinsemellan eftersom det är dessa myndigheter som förvaltar och kanaliserar kunskap, förståelse och resurser. 2 s 3 3 Se Rooth, D-O. & Åslund, O. (2006 ), Statskontoret (2009), Eriksson, S. (2010) Bilaga 4 till LU2011, Pedagogiska Institutionen (2009), Statskontoret (2002). 3

8 På uppdrag av Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har föreliggande arbete undersökt hur väl individer som deltagit i Sfx-undervisning lyckats etablera sig på arbetsmarknaden. 2. Syfte och frågeställning 2. 1 Utvärderingens Syfte Föreliggande delrapport har genom en kvantitativ enkätundersökning kartlagt tidigare Sfxdeltagares position på arbetsmarknaden med tydlig fokusering på sysselsättningsgrad och anställningsform. Ett sekundärt syfte är att med utgångspunkt i resultatet sedan föra en diskussion om offentliga insatser likt Sfx som integrationsverktyg, och om det finns faktorer som har en negativ påverkan på möjligheterna till lika villkor, utanför ramen för Sfx:s verksamhet men i förhållande till det Utvärderingsfrågor - Andel Sfx-deltagare som har en position på arbetsmarknaden vilket motsvarar deras utbildning eller yrkeserfarenhet. - Samtliga Sfx-deltagares sysselsättningsgrad - Sfx-deltagarnas anställningsform - Offentliga insatser likt Sfx som integrationsverktyg, individens investering för att påskynda överförbarheten av sitt förlorade humankapital, arbetsgivarnas skepticism. Vilka skall integreras? 2. 3 Referenspunkter Ur ett jämförelseperspektiv är det svårt att i dagsläget lyfta fram relevanta bedömningskriterier att jämföra emot, eftersom det skulle innebära att man skall inhämta samma information om exempelvis ordinarie svenskundervisning för invandrare (SFI) för att ha en kontrollgrupp tillgänglig. Enligt Karlsson (1999) är det i utvärderingssammanhang när det gäller bedömningskriterier, viktigt att ha referenspunkter av en objektiv karaktär, där objektiviteten 4

9 grundar sig i att det handlar om kvantifierbara mått på prestationer och kvaliteter som därmed kan användas av olika utvärderare oberoende av varandra 4. Det finns fyra typer av referenspunkter där den första utgår ifrån en miniminivå av krav som insatsen, projektet, eller verksamhet skall svara mot. Den andra typen innebär att man ställer resultaten mot en genomsnittlig praktik där jämförelser görs mellan liknande verksamheter för att få fram ett genomsnittsvärde för resultaten. Den tredje innebär att resultaten jämförs mot det bästa resultat som åstadkommits. Den sista går ut på att ställa resultaten mot teoretisk idealbild, det ultimata resultatet. Detta är alltså typer av referenspunkter för på vilket sätt det går att tänka kring vilka värdegrunder en bedömning ska ske. Vidare tar Karlsson upp tre sätt att jämföra med, och därmed tre sätt på hur själva bedömningen går till. För det första går det att jämföra mot specificerade referenspunkter i bemärkelsen av mål, idéer och teoretiska kriterium, för det andra går det att jämföra mellan utvärderingsobjekt av samma slag medan tredje alternativet innebär en jämförelse över tid med en och samma utvärderingsobjekt 5, det vill säga verksamhetens utveckling över tid. När det gäller referenspunkter och värderingskriterier för Sfx är det idag svårt att finna sådana, eftersom verksamhetens totala helhet inte varit objekt för denna typ av utvärdering tidigare. De mål som ändå går att utgå ifrån är framförallt väldigt breda. Det primära målet har ett pedagogiskt syfte (svenskundervisning), och det sekundära ett politiskt syfte (integrationsfrämjande) med en bred tolkning och är därför mål svåra att fastställa som kvantifierbara mått att jämföra kvantitativa resultat emot. Det rimliga i en sådan situation och med hänsyn till utvärderingens utformning är det mest lämpliga att försöka hitta ett teoretiskt kriterium som kan ge riktlinjer och jämförelsemöjligheter. En komplikation med att utvärdera statliga verksamheter är att dessa oftast producerar tjänster vilka i sig har en unik karaktär och komplexitet, det kan därför vara svårt att i synnerhet jämföra en verksamhet mot en annan, Sfx är en sådan verksamhet som inte låter sig jämföras på detta sätt eftersom det sköts olika i olika kommuner. Särskilt när verksamheterna verkställer beslut tagna av kommuner som i sin tur verkställer beslut tagna av regeringen eller riksdagen oftast med väldigt övergripande mål. 4 Karlsson (1999), s. 46 f. 5 Karlsson (1999) 5

10 Dessutom är dessa övergripande mål (graden av goda kunskaper i svenska och till följd av det, graden av integrering i det svenska samhället) svåra att mäta som effekter och utfall. 6 Statskontorets PM (2009) Promemoria Försörjning och sysselsättning efter avslutade sfi-studier har undersökt orsakerna till att Sfi-deltagare avbrutit sina studier 7. I studien har man genom att följa upp Sfi-deltagare år 2003/2004 mätt andelen personer som arbetat minst en timme i månaden november året efter avbruten eller avslutad Sfi-utbildning. Resultatet visar att av de som påbörjade Sfi-utbildningen 2003/2004 var det 36 procent som hade arbetat minst en timme i november året efter avslut eller avbrott. 8 Att använda Statskontorets resultat som bedömningskriterier är inte en helt oproblematisk jämförelse. För det första är dess huvudsakliga syfte att belysa orsaker till att Sfi-deltagare gör avbrott i sina studier och även dra slutsatser om orsak till avhopp som registrerats som okända avhopp 9. Det gör att mätningen av sysselsättningsgrad endast är en liten del av studien i försök att säga mer om varför deltagare av okänd anledning hoppar av. Statskontorets material har inhämtats från SCB-databasen LISA och arbetsgivares kontrolluppgifter vilket innebär att resultatet grundas på inkomstuppgifter och andra uppgifter om försörjningssituation. 10 Föreliggande undersökning kommer att utifrån ett deltagarperspektiv titta på hur många som är sysselsatta inom sitt respektive yrkesområde, det totala sysselsättningsgrad för hela urvalet samt anställningsform. Det innebär att dessa två undersökningar dels använt sig av olika insamlingsmetoder men framförallt har undersökningarna olika utvärderingsfrågor. Därmed är det rimligt att framkasta att undersökningarna fokuserat på olika faktorer när de tagit fram sina resultat. Till följd därav är de två framtagna resultat som mått på bland annat sysselsättning, inte helt rimliga att jämföra likvärdigt, eftersom variablerna förklaras utifrån skilda faktorer och ingår i olika statistiska modeller med olika mätningar, urvalsstorlek och annat som vid jämförelser kan vara missvisande. 6 SOU 2010:88 7 Statskontoret PM (2009) 8 Statskontoret (2009) samt Statskontoret PM (2009) Statskontoret PM (2009) 6

11 Ytterligare missvisande faktor med att ställa Sfi-deltagares procentuella sysselsättningsgrad mot Sfx deltagares, kan vara att bortse ifrån att deltagarsammansättningen ser olika ut. Framförallt vad gäller faktorer som utbildningsgrad och därmed studievana. Om hänsyn endast tas till de faktorerna, ger det utifrån ett deltagarperspektiv, olika utgångspunkter och en viss skillnad i förutsättningar att tillgodogöra sig svenskundervisningen som Sfi och Sfx primärt erbjuder. Om läsare och bedömare av framlagda resultat har dessa samtliga betänkligheter i åtanke går det ändock att dra vissa jämförelser mellan resultaten men det bör göras med stor försiktighet Avgränsning Urvalet som ligger till grund för enkätundersökningen består av tidigare Sfx-deltagare som påbörjade sin utbildning år Valet av år gjordes utifrån tanken att det förflutit en tid och att det då finns en större möjlighet att individerna i urvalet införskaffat sig en position på arbetsmarknaden. På detta sätt ökas giltigheten att kunna mäta det som undersökningen vill mäta. Svenskundervisning för ekonomer, jurister och samhällsvetare (Sfej) och Sfb är inte inkluderade eftersom det saknas underlag som kan ge relevant information åt undersökningen. Ett urval med hela populationen, d.v.s. samtliga Sfx-deltagare från hade visat mer detaljrikt hur väl verksamhetens sekundära mål har inträffat (integration på arbetsmarknaden). Samtidigt hade det ur ett utvärderingsperspektiv varit oerhört värdefullt med sådana data, då det kan tänkas ge en grund för vidare statistiska analyser och jämförelser både inom den offentliga sektorn men även i forskningssyfte. Därutöver kan resultatet komma att se annorlunda ut beroende på vilket påbörjat utbildningsår som undersöks, om människors sysselsättningsgrad betingas av konjunkturs förändringar vilket är ett fenomen som pendlar från år till år. Dock är Sfx verksamheterna utformade på så sätt att inriktningarna tagits fram utifrån arbetsmarknadens behov, men även utifrån individens yrkeserfarenhet och utbildning. Det innebär att det finns matchningstendenser mellan konjunktursförändringar, Sfx-inriktningarna och arbetsmarknaden, och går att tolka som att de inriktningar som finns utmärks av att deltagarna i förlängningen bör ses som attraktiva på arbetsmarknaden. Det innebär att sysselsättningen i sig inte bör påverkas av konjunktursförändringar i betydande grad så att det blir en markant skillnad i analys från ett år till en annan. 7

12 3. Metod I forskning är det vedertaget att metod inte handlar om vilken insamlingsteknik forskaren väljer för att samla in sina data. Det handlar inte heller om vilket angreppssätt eller teknik som ger mer generaliserbarhet eller vad som är mest lämpligt att använda för att få djupare kunskaper om verkligheten. 11 Verkligheten är komplex och därför bör en forskare inte begränsa sig till det ena eller det andra. Med fördel bör alla som vill ackumulera kunskap närma sig sitt problem eller objekt som skall undersökas med ett öppet sinne och ta vara på de möjligheter och tekniker som omständigheterna bjuder på, för att så bra som möjligt besvara sin fråga vilken skall ställas i fokus och vägleda den processen som forskningen innebär. Tillvägagångssätt är dock betingat av att forskaren känner sig fri vad gäller en rad olika faktorer vilka många gånger kan ha en negativ inverkan på forskningsprocessen. Valet görs ofta utifrån vilka resurser som tilldelats undersökningen, vilka tidsramar, tillgänglighet osv. Likväl kan forsknings/utvärderingsfrågan redan från början ge en tydlig bild av hur forskaren inte ska bedriva sin undersökningsarbete. Inom Utvärderingssammanhang eller området forskningsliknande utvärdering för att uttrycka det med Vedungs termer (2009), riktar sig forskning på att i politik och förvaltning tolka, kartlägga och bedöma offentliga insatsers resultat, genomförande och organisering i syfte att åstadkomma ökad självreflexion och bättre grundade beslut 12. Eftersom det handlar om resursanvändning som skall granskas är dess användbarhet dessutom mycket bredare än traditionell forskning eftersom beroende på vad som skall granskas är det möjligt att rikta utvärderingens resultat till alla aktörer i samhället och då det kan antas att intressenterna, makthavare, brukare, närbyråkrater, handläggare och medborgare kan vara många. 13 Utvärderingar sätter resultat, utfall och effekter i alla dess slag i fokus för att följa upp, systematisera och betygsätta pågående eller avslutade offentliga verksamheter och deras resultat 14, det kan därför användas för att analysera all praktik och tänkande inom offentlig sektor. Karlsson menar i likhet med Vedung att det som utmärker och skiljer en utvärdering från uppföljning samt utvecklingsarbete 11 Dannefjord, (1999) 12 Vedung, (2009), s Karlsson (1999) 14 Vedung, (2009), s. 20 8

13 är dess anspråk på systematik i en rationell process där utföraren ständigt söker ha kontroll i de olika stegen av utvärderingen. Det är en systematisk process där utföraren tolkar och kritisk bedömer utifrån uttalade och outtalade bedömningskriterier, bedömningen skall sedan (idealt) leda till förändringar i utvärderingsobjektet men även leda till förändringar i hur individer som arbetar med objektet funderar kring sin egen roll som myndighetsutövare Utvärderingens användbarhet Bedömningar framtagna ur utvärderingar skall fungera som välgrundade och sytematiskt framtagna underlag för beslutsfattande kring det som rör utvärderingsobjektet 15 det handlar därmed om mer än att bara beskriva, kartlägga och mäta insatser, det skall även ge en djupare förståelse och insikt för att kunna hålla sig kritisk till det som annars är givet. Det är meningsfullt med bedömningar om de kan öka medvetenheten hos de som berörs av de, det vill säga både intressenter men även av den person som ger bedömningar. Att föreliggande arbete skall granska en befintlig statlig verksamhet genom att särskilt rikta ljus över resultat och utfall innebär att undersökningen till viss del kan ses som en mål- resultatutvärdering 16. Det innebär att det bakomliggande (outtalade) syftet från beställaren rimligtvis kan ha kontrollerande inslag. Vidare innebär det en jämförelse mellan de uppsatta mål och resultat uttryckta i kvantitativa termer, att det önskade utfallet ställs mot resultaten och fokus ligger därmed på vad insatsen resulterar i snarare än hur resultaten blev till 17. Historiskt har utvärderingar utvecklats från att från början handla om interna uppföljningar till följd av stor tilltro på den regelstyrda förvaltningen till att på grund av kritik av bristande transparens inbegripa kontroll av vad de beslut som fattades resulterade i (målstyrning). Denna modell kunde inte ge svar på, på vilket sätt dessa resultat tillblivit och ledde till att det utvecklades en modell som även granskade de processer som resulterade i de uppställda målen 18. Detta arbete har en beskrivande/ summativ utgångspunkt men skall inte begränsas av det i sin analys. Utifrån resultatet kommer det att föras diskussion som behandlar områdena språk, 15 Lindgren, (2006), Vedung, (2009) och Karlsson, (1999) 16 Vedung (2009), Karlsson (1999) 17 Karlsson (1999) 18 Ibid 9

14 utbildning och integration samt efterfrågefaktorer exempelvis diskriminering, som kan verka i konträr riktning till de förstnämnda områdena Material Denna delrapport har genomfört en enkätundersökning och telefonundersökning riktad till de individer som påbörjat svenskundervisning för invandrade med yrkesinriktning (Sfx). Materialet består av 201 enkätsvar av totalt 323 utskickade. Undersökningen har 62,5 procent svarsfrekvens. Urvalet består av individer som påbörjade sin Sfx-inriktning år Urvalet är ett totalurval utifrån kriterierna, år (2008) för påbörjad Sfx- utbildning samt Sfx-inriktning. Undersökningens material har samlats från 1 april till 31 maj. Sammanlagt inkom 96 enkätsvar och det genomfördes 105 telefonintervjuer Enkätundersökning och telefonintervjuer Rapporten har inledande använt sig av en kvantitativ enkätfrågeundersökning och kompletterats med telefonintervjuer. Enkätundersökningar anses vara det mest adekvata när det är ett stort antal personer som skall inkluderas i undersökningen. Detta enligt Esaiasson m.fl. för att frågeundersökningar och i synnerhet enkätundersökningar med noggrannhet kan säga något om hur ofta förekommande ett svar kan vara i en specificerad grupp av individer 19, det är med andra ord en bra datainsamlingsteknik för undersökningar med beskrivande anspråk, och har dessutom i jämförelse med personliga intervjuer eller telefonintervjuer en mindre omkostnad i resurser när det gäller att komma åt svar från ett större antal individer. En nackdel kan vara en för hög bortfall och därmed otillräcklig svarsfrekvensför att kunna dra statistiska slutsatser. Å andra sidan kan en relativ låg svarsfrekvens ändå ge starka indikationer på fenomen om undersökningen inte gör anspråk på generaliserbarhet. För högt bortfall förklaras med att det är lättare att bortse eller glömma bort en enkät än att stå framför en intervjuare och kunna säga nej till henne 20, samtidigt är det en fördel framför andra tekniker eftersom det ger 19 Essiason m. fl, (2007) 20 Esaiasson m. fl. (2007) 10

15 utrymme att ställa många fler frågor än i exempelvis telefonintervjuer, omvänt kan frågorna och svaren i en enkätundersökning inte gå in på djupet som i fallet med personliga intervjuer 21. Ännu en fördel med enkätundersökningar är dess svaga påverkan på respondenten vad gäller olika oönskade effekter. I personliga intervjuer kan det ibland uppkomma situationer då intervjuaren medvetet eller omedvetet påverkar svarspersonen, det kan också vara att svarspersonen förhåller sig inställsam gentemot intervjuaren vilket kan resultera i bias. Med enkätundersökningar minimeras de effekterna betydligt. Å andra sidan tappar forskaren kontrollen över svarssituationen i enkätundersökningar i jämförelse med personliga intervjuer eftersom det är omöjligt att veta vem det faktisk är som svarar på frågorna. Ännu en nackdel med enkätundersökningar kan vara att det blir mindre utförligare svar än vid andra frågeundersökningar 22. Telefonintervjuerna genomfördes för att komplettera enkätundersökningen. Detta är en fördelaktig kombination och ger utöver svaren på den formulerade enkäten, kunskap om andra förhållanden eftersom genom samtal kan kommunikationen fördjupas och utvecklas i högre grad än vid enbart enkätundersökningar Genomförande och bearbetning av data Arbetet med enkätundersökningen påbörjades genom kontakt med utbildningsansvariga för Sff, Sfinx, Sfp, Sfh, Sfa, Sfl, Sfej och Sfb. Jag efterfrågade kontaktinformation om deltagare som påbörjat och genomfört Sfx -utbildningen inom respektive inriktning 08/09. Genom detta förfarande fick jag tillgång till kontaktuppgifter i form av listor på namn, adress, telefonnummer och även personnummer gjordes tillgängliga för att så smidigt som möjligt förenkla förarbete innan enkätutskicket. Sammanlagt inkom kontaktinformation till ca 772 tidigare deltagare exklusiv deltagare från Sfej. Utifrån detta har det gjorts en urvalsförteckning med totalt 323 tidigare deltagare bestående av individer som påbörjade sin utbildning år Ibid 22 Esaiasson m. fl. (2007) 11

16 Att utföra ett ordentligt förarbete i form av en systematisk urvalsförteckning över urvalet är en bra början som även stärker validiteten. Jag var i kontakt med skatteverket i det första skedet av projektet för att informera mig om alternativen. En total uppdatering av mitt urvalsförteckning skulle komma att ta från 4-10 veckor, det var tid som jag inte hade i förfogande och därför blev mitt beslut att skicka enkäten till de adresser som jag fick från de Sfx- samordnare för respektive inriktning. Det är ett stort problem särskilt med tanke på att gruppen antas vara en grupp av människor som på grund av den korta vistelseperioden i Sverige kan vara mer benägna att flytta än andra. Detta kan komma att ge undersökningen vissa problem i form av för låg svarsfrekvens. Jag skickade dock mitt urvalsförteckning till skatteverket för en uppdatering, det är en säkerhet vid för många returer, då det kan antas vara så att människor flyttat utan att lämna giltig eftersändning. Med en uppdaterad lista justerade jag de adresser som var felaktiga och skickade enkäten på nytt Följebrevet och enkätens utformning Ett följebrev utformades som följde med enkäten där jag presenterar mig som ansvarig för undersökningen, informerar om vikten att han eller hon svarar, vikten av att hon eller han skickar tillbaka enkäten och betydelsen av just hennes eller hans personliga deltagande samt tillförsäkrar anonymitet. Jag bifogade även kontakinformation för att bli nåbar vid eventuella funderingar kring undersökningen eller enkäten 23. Enkäten består av totalt 29 frågor, de flesta är slutna där respondenten kan kryssa i sina svar men det har även formulerats ett antal frågor med öppen karaktär så att respondenten kan känna sig fri att lämna kommentarer och synpunkter. Generellt har jag försökt att utforma enkäten så enkel som möjlig där de första frågorna är enklare och lättsamma och de frågor som kan uppfattas som känsliga kommer en bit in på enkäten så att respondenten vid det stadiet redan är uppvärmd. Frågorna som behövt svarsintruktioner, exempelvis vid det som kallas för skick är få och bearbetade för att minska den annars ökade risken för osäkerhet i synnerhet när det gäller postenkäter 24. Överlag är enkätens utformning enkel och välorganiserad, med tydlig numrering, instruktioner där de antas ha störst betydelse och helheten ger en känsla av att det går att besvara 23 Se Bilaga nummer 1 24 Esaiasson, m.fl. (2007) 12

17 enkelt och snabbt. Jag har även bearbetat språket för att undkomma misstaget att formulera frågor med en alltför akademisk prägel. Istället har jag så långt det varit möjligt försökt använda mig av ett vardaglig talspråk utan att för den sakens skull låta det bli en för låg nivå. Slutligen testades enkäten på människor som inte själva arbetar med den typen av undersökningar eller på något sätt har kunskap inom området. Den besvarades utan betänkligheter eller frågor som tydde på att revidering var nödvändigt. Vidare fick en referensgrupp titta på enkäten. På det mötet fick jag väldigt mycket konstruktiv kritik som ledde till en viss revidering. Det handlade om framförallt att ytterligare förenkla språket samt den estetiska utformningen. En annan kritik var att vissa frågor inte var relevanta, medan det lyftes upp förslag på frågor som kunde ingå. Jag bemötte dessa synpunkter med att införliva deras önskemål men utifrån vad jag ansåg vara rimligt utan att tappa fokus på de frågor som var tänkta att besvara undersökningens frågeställning. Denna senare grupp arbetar eller har nära ankytning till området. Gruppen hade dock inte sett undersökningens syfte eller utvärderingsfrågorna utan endast enkäten, vilket naturligtvis gjorde det svårt för de att på ett adekvat sätt bedöma vilka frågor som var relevanta och inte Fältarbetet I och med att jag utförde hela fältarbetet själv och tidsramen var begränsad, gjordes beslutet att efter två veckor från enkätutskicket, växla över till telefonintervjuer men fortfarande använda mig av den redan utformade enkäten. Detta skall egentligen föregås av åtminstone en eller två påminnelser via posten 25 men utifrån nödvändigheten att tillförsäkra svar ansågs detta i situationen som en lämplig kompromiss. Det förutsätter dock att jag får in en relevant svarsfrekvens så att det inte blir för arbetssamt och inneffektiv med för många telefonintervjuer. Samtidigt är det enligt Esaiasson en risk med telefonintervjuer då respondenten kan säga nej till det och då är chanserna att få information förverkade 26, å andra sidan finns möjligheten att 25 Esaiasson m. fl, (2007) 26 Esaiasson, m. fl. (2007) 13

18 genom att deltagarna kan koppla en röst till enkäten, på ett enklara sett vädja om deras deltagande. Efter två veckor som var avsedda för inväntan av svar, hade det endast inkommit 39 svar, samt 80 returer, och slutligen 7 externa bortfall på grund av dels skyddade uppgifter och dels att två personer numera är bosatta utomlands. Det innebär att 213 personer valt att efter första utckicket inte besvara enkäten. Med tanke på den alltför låga svarsfrekvensen valde jag att växla metod igen och bestämde mig för att det skulle vara för riskabelt att ringa till sammanlagt 287 personer. Av denna skäl valde jag att skicka ut en första påminnelse, detta skall dock kompletteras med ett telefonsamtal för att ytterligare försäkra svar. Efter ytterligare en veckas väntetid efter utskick av den första påminnelsen inkom endast 43 svar, i dessa inkluderas både svar från den första omgången och från den första påminnelsen. De samtal som jag har gjort i samband med den ovannämda påminnelsen har gett indikationer på att det är en väldigt svår grupp att nå av flera orsaker än enbart av det som enlig litteraturen anges vara det vanliga, tendensen att strunta i enkäten och slänga den i papperskorgen. För det första tenderar denna grupp av logiska skäl att vara mer rörlig än andra. Som nyanländ är sannolikheten att man flyttar högre. För det andra, verkar språket ha en viss betydelse, eftersom många har hört av sig till mig för att få information om vad undersökningen handlar om. För det tredje är det ett fåtal som förmedlat att de inte genomgått en sådan utbildning. Exempelvis uttryckte en deltagare stor förvåning över att enkäten trillat ner i hennes brevlåda med tanke på att hon inte blev beviljad att gå på Sfx eftersom hon kom från Danmark och hennes handläggare ansåg att hon inte behövde det, trots att hon gav uttryck åt att hon för att kunna söka arbete som lärare behövde få bättre kunskaper i svenska. Andra förklaringar kan vara att deltagarnas bakgrund i bemärkelsen att förhålla sig till statliga myndighter kan ha en betydelse. Om deltagarna har erfarenhet av att behöva vara misstänksamma kan det innebära att många har bristande tillit och väldigt liten erfarenhet av enkätundersökningar vilket kan ha påverkat viljan att besvara enkäten. Under kommande vecka har de resterande svaren för att få till 60 procents svarsfrekvens utförts genom telefonintervjuer. Vid telefonintervjuerna har det använts samma enkät som vid utskick. Genom denna metod kunde undersökningen tillförsäkra ytterligare 105 svar. Telefonintervjuerna varade mellan 10 och 20 minuter. 14

19 Databearbetningen Databearbetningen har gjorts i statistikprogrammet SPSS. Processen började med att mata in samtliga variabler och ange variabelvärdena för respektive variabel. Arbetet fortskred med att mata in all datamaterial, det vill säga de 201 svar som inkommit, som hädanefter står för den totala andelen. Rapporten redovisas genom olika tabeller och figurer som visar graden av sysselsättning inom respektiv inriktning, den totala sysselsättningsgraden för hela urvalet och anställningsform. Variabler som inte inkluderas i analysen är Kontaktnät_inverkan1, Kontaktnät_genom_praktik_via_utbildningen, kontaknät_inverkan2, Kontaktnät2_inverkan_på_arbete, Negativt1 och Förbättringar. Dessa exkluderas pga för hög intern bortfall, detta kan bero på att dessa frågor är av en mer öppen karaktär, eller att människor inte förstått frågorna men kan även bero på en ovilja att besvara de. De frågor har inte relevans för undersökningens syfte och det är därmed inte en svaghet att utesluta de från analysen. Endast de variabler som är relevanta för att besvara frågeställningen har redovisats. Resterande resultat finns tillgänglig i Appendix Datakvalitet Enligt Esaiasson m.fl. är en undersöknings validitet god om det har en stringens mellan de teoretiska och operationella verktygen, om det saknar systematiska och osystematiska fel med resultatet att undersökningen mäter det som det vill mäta. Därmed får det en god resultatvaliditet Validitet Genom telefonintervjuerna har det framkommit att 28 deltagare hoppat av utbildningen och därmed inte genomfört hela utbildningen. Det innebär att undersökningen tvingas bortse från de från början ställda kriterier till urvalet om både påbörjad och genomförd Sfx-utbildning. Utifrån denna nya informatiom är det rimligt att anta att de komplikationer även finns bland de individer som besvarade post-enkäterna. Detta har lösts genom att kriterierna ändrats till att urvalet måste göras utifrån enbart premissen år för påbörjad utbildning samt Sfx-inriktning. 15

20 En komplikation uppkommen av det felaktiga deltagarunderlaget är att i och med att premmisserna ändrats som en följd av det, inställer sig istället frågan om huruvida urvalet kunde bestå av fler deltagare. Således och som en följd av det ovannämda måste tillfogas undersökningen en svaghet, detta gäller dock endast osäkerheten kring hur många som hoppat av utbildningen utan betyg. Å andra sidan är de svar jag fått angående syftets frågeställning oberoende av denna omständighet, d.v.s oavsett om deltagarunderlaget består av människor som genomfört hela eller delar av utbildningen så har respondenterna uppfattat enkäten på rätt sätt och svarat på ett sådant sätt som måste uppfattas som tillförlitiligt och giltigt utifrån undersökningens specifika syfte och frågeställning. Det innebär att undersökningen med dess beskrivande karaktär ändå kan sägas ha en god intern validitet (resultatvaliditet). Dock kan den externa validiteten med tanke på den låga andelen analysenheter sägas vara otillräcklig för att resultaten skall generaliseras, men det ger likväl starka indikationer och påvisar tydliga tendenser för hur det förhåller sig i hela populationen Bortfallsanalys Undersökningens urval består av 323 individer, inkomna svar är 201 vilket innebär att det är 122 personer som utgör det totala bortfallet. 5 av dessa personer har enligt Skatteverket, skyddade identiteter och två har flyttat utomlands. Resterande 117 individers bortfall kan bero på många faktorer. Exempelvis är denna grupp väldigt rörlig, det kan också bero på svaga kunskaper i svenska, detta visades även vid telefonintervjuerna. En annan förklaring kan vara att den svaga uppföljningen av deltagare bidragit till att enkäten skickats till personer som hoppat av utbildningen utan betyg vilket kan medföra att flera inte känt sig motiverade att besvara enkäten eftersom de inte anser sig vara rätta personer att besvara den. Vid telefonintervjuerna var det ett fåtal som uttryckte att det var anledningen till att de inte besvarat enkäten. 4. Disposition 27 Med population menas samtliga Sfx- deltagare inom samtliga inriktningar från verksamhetens start och fram till idag. 16

21 Avsnitt 5 presenterar en översiktlig historik som ska ge grundläggande kunskaper om verksamheterna Svenska för invandrare (Sfi) och Svenska för invandrare med yrkesinriktning (Sfx). Avsnitt 6 lyfter fram relevant forskning kopplat till ämnet, bland annat lyfts betydelse av språk, utbildning och statliga ingripande och dess effekter för invandrades möjligheter på arbetsmarknaden. Resultat presenteras i avsnitt 7 och avsnitt 8 tillägnas sammanfattande analys och slutsatser. Avsnitt 9 presenterar diskussion kopplat till tidigare forskning och statliga insatser samt efterfrågefaktorer som motverkar integrationsprocessen. 5. Verksamhetens bakgrund och beskrivning Denna kapitel överblickar dagens kontext för svenskundervisningen för invandrade (SFI) och svenskundervisningen för invandrade med yrkesinriktning (SFX). Det ger översiktlig information om utvecklingen som Sfi tagit mot det som i undersökningen benämns Sfx. Avsnittet presenterar överskådlig kunskap om vilka mål dessa verksamheter har i förhållande till sina deltagare och samhället i ett bredare perspektiv Sfi Sfi skall ge individer grundläggande kunskaper I svenska men även erbjuda möjligheten att införskaffa färdigheter I läs och skrivkunskaper för de individer som är i behov av det. 28 Svenskundervisningen regleras idag i Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare, samt regeringens kursplan Skolfs 2006:28. Utöver dessa regelverk bestäms undervisningen utifrån skollagen (1985:1100). Denna lag har dock ersatts av den nya Skollagen (2010:800) de lagar som upphävts genom den nya lagen kommer dock att gälla fram till slutet av juni Kommunerna är huvudmän för Sfi och innebär att de har det huvudsakliga ansvaret för dess utformning, genomförandet och måluppfyllelse. De har ansvaret för att de personer som är i behov av svenskundervisning erbjuds en lämplig plats och skall kunna påbörja denna inom tre månader från ansökningsdatumet. 29 Kommunerna är förpliktade att tillgodose relevant lärarkompetens, vidare kan kommunerna upphandla denna verksamhet, dock får de endast 28 Statskontoret (2009) 29 Statskontoret, (2009) 17

22 överlämna ansvaret om den undervisande delen, det vill säga myndighetsutövning vad avser lärarnas arbetsuppgifter, vilket innebär att även om det upphandlas åt någon annan kommun eller privat aktör så är det fortfarande kommunen där individen är inskriven som bär det yttersta ansvaret för att verksamheten eftersträvar de mål som är uppsatta efter förordningar och kursplan Sfi Idag Den gällande kursplanen infördes 2003, denna förändring gjordes bland annat för att effektivisera och underlätta för deltagarna att kunna få betyg även i lägre nivåer 31. Företrädaren till den nya kursplanen innebar att deltagarna var tvungna att gå från nivå A till D för att få ett betyg. Idag är Sfi indelad i tre studievägar, studieväg 1 är utformad för de med väldigt lite eller inga kunskaper i läs och skrivkunskaper, vidare är den indelad i två kurser, A och B. Både studieväg 2 och 3 är framtagna för en snabbare takt och innebär att det har högre och avancerade mål. Studieväg 2 består av kurserna B och C och studieväg 3 av kurserna C och D. Enligt Skollagen är man berättigad att påbörja Sfi om man har fyllt 16 år och folkbokförd i en kommun samt saknar grundläggande kunskaper i det svenska språket gjordes ändringar i vissa bestämmelser i skollagen (1985:1100) där regeringen anger att det är viktigt att kommunerna i ett tidigt skede skall samarbeta med Arbetsförmedlingen för att se över alternativ där Sfi deltagare kan kombinera sin svenskundervisning med praktik för att på detta sätt kunna öva på det svenska språket. Samverkan mellan dessa två aktörer i ett tidigt skede är en förutsättning för att öka möjligheterna för nyanlända att kunna etablera sig i samhället, samt verka förebyggande gentemot målkonflikter som kan resultera i inlåsningseffekter 33. Även om Sfi i första hand skall sägas vara en språkutbildning, har den även implicita integrationsmål och ses således av regeringen som ett integrationsverktyg 34. Logiken bakom 30 Ibid 31 Statskontoret (2009), Rapport 2009:2 samt IFAU (2010), Rapport 2010: Skollagen 1985: kap. 33 SOU 2010:88, Bilaga 4 till LU Statskontoret (2009), se även (Skr. 2008/09:24) samt S0U 2010:88, Bilaga 4 till LU

23 detta är, i samklang med det som togs upp i inledningen att relevanta kunskaper i svenska är avgörande för att främja integration och motverka utanförskap Sfx uppkomst Statskontoret utförde år 2009 en utvärdering av Sfi, ett av förslagen som lyfts fram är att anpassa Sfi till deltagarnas tidigare yrkeserfarenhet och utbildning. Förslaget grundar sig i undersökningens resultat av framförallt intervjuer med högutbildade deltagare, lärare och rektorer från olika kommuner. Slutsatsen är att en yrkesinriktad Sfi främjar deltagarnas integration eftersom det innebär att genom att läsa språket med människor med liknade yrkesbakgrund främjas studieresultaten och språkinlärningen. Vidare skapas ett forum som kan verka positivt vad gäller kontaktnätsskapande inom det egna Sfx- yrke. Ett informellt kontaktnät med individer inom samma yrkeskategori som den egna kan enligt forskning i längden även påskynda tiden för att införskaffa sig en position på arbetsmarknaden 36. Statskontorets förslag var att regeringen skulle se över intresse och behov bland kommunerna av ett sådant samarbete och verksamhet. Vidare skulle regeringen undersöka om huruvida det var möjligt att skapa en stabil grund för de studerande att få gå på en sådan verksamhet i andra kommuner än den egna 37. Detta innebär att det läggs väldigt mycket tilltro på att det finns ett sådant engagemang i de samverkande kommunerna för att sådana förutsättningar skall gro och verka. Med denna bakgrund har det sedan 2001 en rad projekt med sådan karaktär påbörjats. Projekten benämns Sfx och är ett kommunalt samarbete kring svenskundervisning med yrkesinriktning för invandrare som har en färdig efterfrågad utbildning eller relevant kompetens 38. Således handlar det om en kombination av grundläggande svenskundervisning, svenska som andra språk samt relevant yrkesområde som tillsammans skall utformas enligt individens behov för att korta vägen till samt påskynda integrationen i samhället 39. Detta skall ses som målet för denna verksamhet och är tänkt att brygga språkkunskaper, kontaktnätskapande och motiverande utifrån individens perspektiv, där känslan av integration stärks av att studera språket med andra individer med 35 Rooth och Åslund, (2006), Statskontoret (2009), IFAU (2010), se även Lange, A. (2000) 36 SOU 2010:88, Bilaga 4 till LU Statskontoret, (2009 ) 38 Avsiktsförklaring (2007) s.1 39 Ibid 19

24 liknande eller samma utbildning. Det antas höja studietakten, motiveringen och det informella nätverket där många arbeten idag blir tillsatta Avsiktsförklaringen - Interkommunal regelverk 2007 träffades ett avtal som bidrog med ett fördjupat samarbete mellan kommunerna i Stockholms Län. I samband med detta skrevs därmed en avsiktsförklaring mellan berörda kommuner som var involverade i projekten. Denna avsiktsförklaring innebär ett långsiktigt samarbete mellan kommunerna kring Sfx samt en grund för planering av framtida nya Sfx - verksamheter 41. Detta skall göras utifrån arbetsmarknadens behov och invandrares arbetslivserfarenhet och utbildning. I avsiktsförklaringen har det fastställts en rad kriterier som skall uppfyllas av den anordnande kommunen för att kunna bedriva eller starta en ny Sfx - verksamhet. Likaså finns det riktlinjer för vad hemkommen förväntas tillhandahålla. Det gör avsiktsförklaringen till en intern regelverk som anger de olika roller, ansvarsområden och krav som ställs på de olika parterna, det vill säga hemkommunen och Sfx - anordnare. De senare kan vara både kommunerna själva eller privata aktörer men upphandlad av hemkommunen. De redan existerande verksamheterna legitimeras med förutsättningen att kriterierna fortsättningsvis vidmakthålls under den tid avsiktsförklaringen löper Sfx - inriktningarna Det finns för närvarande åtta Sfx -verksamheter runt om i Stockholms län. Den första kom till 2001 (Sfa) Svenska för akademiker med medicininriktning hittar sitt deltagarunderlag i individer med legitimationsyrken. D.v.s. läkare, sjuksköterskor, tandläkare, veterinärer osv. Sfa har ett samarbete med Stockholms läns landsting. Utbildningen är förlagd i Södertälje kommun. Svenska för företagare (Sff) tillvaratar individers tidigare kunskaper i entreprenörskap och drivkraft. Språkutbildningen kombineras därför med kurser i företagande och samarbetar med organisationer inom näringslivet, exempelvis Skatteverket, Företagarna och Nutek. Utbildningen är förlagd i Botkyrka kommun men bedrivs i Tumba. Svenska för hantverkare (Sfh) har deltagare 40 Pedagogiska Institutionen (2008), SOU 2010:88, Bilaga 4 till LU Avsiktsförklaringen (2007), s Ibid 20

25 som innehar professioner inom hantverksyrken. Språkutbildningen värvas med praktik tre dagar i veckan samt arbetsmiljö och säkerhet. Utbildningen är förlagd i Haninge kommun. Svenska för pedagoger (Sfp) är förlagd i Stockholms stad och riktar sin språkutbildning till individer med pedagogisk eller motsvarande akademisk examen. Samarbete finns med lärarutbildningen i Stockholms Universitet. Individen erbjuds att komplettera sin utbildning för att få ut en behörighet som lärare i Sverige. Svenska för ingenjörer (sfinx) är ett samarbete mellan Järfälla kommun, Stockholms Stad samt KTH. Språkutbildningen riktar sig till ingenjörer. Tyresö kommun ansvarar för svenska för bussförare (Sfb), språkutbildningen erbjuder grundläggande yrkesförberedande kurs för bussförare. Samarbete finns med bussföretaget Swebus. Svenska för lastbilsförare är förlagd i Stockholms Stad och riktar sig till individer med erfarenhet som lastbilsförare. Kursen syftar att ge en kompletterande yrkesutbildning. Svenska för samhällsvetare är förlagd i Stockholms Stad och riktar sig till individer med akademisk examen i någon av de samhällsvetenskapliga disciplinerna Yrkesidentitet, en stark grund för effektivare och snabbare studietakt I studien De är ju mina kollegor - En metastudie av Sfx (2009) framkommer att denna form av språkutbildning det vill säga kombinationen av svenskundervisning och yrkesbaserad deltagarsammansättning stärker motivationen och höjer tillhörighetskänslan bland deltagare med samma yrkesbakgrund vilket i längden bidrar till ökad studietakt. Den kortade perioden för språkinlärning betyder att individen påskyndar integrationsprocessen och även möjligheterna till en position på arbetsmarknaden då språket är en bärande faktor när människor återbygger sitt humankapital som förlorats pga. av migrationsskäl. 44 Studien visar att både de verksamma lärare men även deltagarna uttryckte en önskan om fler praktikplatser, detta för att kunna praktisera svenskan i sig men även yrkessvenskan i rätt sammanhang. Det framkom även att de samverkande myndigheterna har svaga riktlinjer för hur ett samarbete med syfte att främja integration utifrån denna verksamhet ska se ut. Denna studie riktade sig in på fyra av de idag åtta existerande inriktningarna SOU 2010:88, Bilaga 4 till LU

26 6. Tidigare forskning Avsnittet behandlar de olika samband som är kopplade till individens möjligheter på arbetsmarknaden, vidare presenteras faktorer som utöver de individuella egenskaperna ses vara en del av förklaringen till den låga sysselsättningen bland utrikesfödda i förhållande till inrikesfödda Språket, vistelsetid och sysselsättningsgrad Rooth och Åslund (2006) har undersökt sambandet mellan kunskaper i svenska och hur väl individer lyckas på arbetsmarknaden. Studien bygger på tre olika undersökningar där insamlade data inhämtats mellan vid fyra tillfällen. Den beskrivande statistiken i studien visar att det finns ett positivt samband mellan kunskaper i svenska och en hög sysselsättningsgrad. Ju bättre svenska desto större andel sysselsatta. Studien visar att bland de som talade mycket dålig svenska var andelen sysselsatta relativt hög. Bland andelen som talade mycket dålig svenska var 59 procent sysselsatta, medan andelen sysselsatta som talade utmärkt svenska var 81 %. 45 SOU 2010:88 lyfter fram sambandet mellan vistelsetid och sysselsättningsgrad. Ju längre vistelsetid desto större chanser till sysselsättning. Däremot är skillnaderna i sysselsättning betydande när det jämförs mellan inrikesfödda och utrikesfödda som vistats länge i Sverige. 46 SOU 2010:88 uttalar i likhet med Rooth och Åslund ett positivt samband mellan goda kunskaper i svenska och sysselsättning, däremot poängteras att det finns andra faktorer som måste tas hänsyn till vilka kan förklara dåliga språkkunskaper och sysselsättning. Författaren menar att dessa två saker hänger ihop, att språkkunskaperna förbättras om man har sysselsättning Utbildning, validering av utbildning, arbetsgivarna och sysselsättning En faktor som också har stor betydelse för etableringen på arbetsmarknaden är utbildning. Att vara högutbildad ger avkastning i form av högre chanser till sysselsättning och högra lön än om individen inte är högutbildad. Detta oavsett om man är inrikesfödd eller utrikesfödd, dock gäller 45 Rooth och Åslund, (2006) 46 SOU 2010:88 47 Ibid 22