S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Transkript

1 repo001.docx RAPPORT VATTEN & AVFALL I MALUNG-SÄLEN AB VAMAS Sälfjället Ny vattentäkt UPPDRAGSNUMMER DELRAPPORT 2: BESKRIVNING AV GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR I DIGERNÄS FALUN SWECO ENVIRONMENT AB ANDERS KARLSSON, LINDA JOHANSSON, DAVID HOLMGREN, BO BERGMAN GRANSKNING: ANDERS BLOM, (20) S w e co Parkgatan 3 Box 1902 SE Falun, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Li nd a Jo ha ns s on Sweco Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) linda.johansson@sweco.se LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

2 repo001.docx INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund Uppdrag och syfte Nuvarande vattenförsörjning Framtida vattenbehov Tidigare genomförda undersökningar Förstudier för att lokalisera lämpligt område för ny vattentäkt Tidigare undersökningar i Bärvallen och Västra Långstrand Tidigare undersökningar i Digernäs 6 2 Beskrivning av undersökningsområde Digernäs Lokalisering Berggrund Jordlager Yt- och grundvatten 10 3 Strategi för undersökningen 10 4 Genomförda undersökningar i Digernäs Inledande rördrivningar Geofysik undersökning Val av metod Genomförande och omfattning Tolkning av resultatet Datakvalitet Kompletterande rördrivningar 13 5 Resultat Inledande rördrivningar Beskrivning av observationsrör Uppmätning av grundvattennivåer Siktanalyser Geofysiska undersökningar Allmänt Tolkning av resistivitetsmätningar Kompletterande rördrivningar Beskrivning av observationsrör samt okulära jordartsbedömningar i fält Siktanalyser 17 6 Utvärdering 17 2 (20) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

3 repo001.docx Slutsats 19 8 Rekommendationer 19 Bilagor 1 Karta, lägen resistivitetslinjer och grundvattenrör 2 Borrprotokoll 3 Resultat av siktanalyser 4 Resistivitet, mätmetodik 5 Resistivitet, resultatbeskrivning 3 (20) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

4 repo001.docx Bakgrund 1.1 Uppdrag och syfte Sweco utför på uppdrag av VAMAS hydrogeologiska undersökningar för att lokalisera en ny vattentäkt i syfte att säkra vattenförsörjning för Sälen by och Sälfjällsområdet. Som en del av detta uppdrag har undersökningar genomförts i Digernäs, norr om Sälen by. Resultatet av undersökningarna beskrivs i denna rapport. 1.2 Nuvarande vattenförsörjning Den befintliga vattentäkten för Sälen by består av en filterbrunn och en äldre rörbrunn. Uttagsbrunnarna är relativt centralt belägna i samhället, vilket innebär att flera riskkällor som vägar och parkeringsytor finns i närheten. Jordlagren vid befintlig täkt är relativt finkorniga vilket medför att förutsättningarna bedöms som dåliga att i framtiden öka kapaciteten vid befintlig täkt. På grund av det relativt riskfyllda läget bedöms det dessutom som mindre lämpligt att försöka utvidga vattentäktsverksamheten på platsen. För att säkra vattenförsörjningen för framtida expansion i Sälens by finns ett stort behov av att hitta en vattentäkt med stor kapacitet i ett mer skyddat läge än nuvarande täkt. I Lindvallen med flera områden kring Fjällvägen sker idag vattenförsörjningen genom ett stort antal bergborrade brunnar, som i många fall är omgivna av ett stort antal risker. Här är begränsade möjligheter att utöka kapaciteten. Med tanke på detta och att vattenförsörjningen i dessa områden kommer att hamna under kommunalt ansvar finns ett stort behov av att hitta en ny vattentäkt med stor kapacitet för den framtida försörjningen. Målet är att hitta en gemensam vattentäkt för Sälen by och Lindvallen. 1.3 Framtida vattenbehov För att säkerställa den kommunala vattenförsörjningen i Sälen och de västra fjällområdena kommer man att behöva en vattentäkt där cirka m 3 /dygn skall kunna tas ut. Detta motsvarar ett uttag av cirka 75 l/s. Dimensionerande vattenbehov 75 l/s utgår från att: 1) Sälens by med förutsedda framtida expansion utan problem skall kunna försörjas med dricksvatten och som beräkningsmässigt motsvarar maximalt cirka 4000 bäddar. 2) Att lika många bäddar ( bäddar) som Sälfjällets avloppsreningsverk är dimensionerat för, också skall kunna försörjas med dricksvatten. 4 (20) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

5 repo001.docx Tidigare genomförda undersökningar Förstudier för att lokalisera lämpligt område för ny vattentäkt Under de senaste 30 åren har flera utredningar genomförts i syfte att lokalisera en ny dricksvattentäkt för Sälen by och Lindvallen. Två olika områden har varit aktuella för en framtida vattentäkt; Lindvallen/Sälfjällsområdet samt Västerdalälvens dalgång. Området Östfjället har inte varit aktuellt vid lokalisering av ny vattentäkt. Området är relativt oexploaterat, men vattentillgången på Östfjällets sluttning är mycket osäker. Grundvattenbildningsområdet är här relativt litet. För att då kunna göra ett vattenuttag av den storleksordning det är frågan om detta fall skulle det behövas ett stort antal brunnar spridda över en stor yta och långt ifrån de områden som ska försörjas med vatten. Länsstyrelsen har dessutom framfört önskemål om att exploatering av området ska minimeras. Under 2003 utförde Sweco på uppdrag av Sälenstjärnan AB en hydrogeologisk bedömning avseende grundvattenbildning och möjliga lägen för en ny brunn i Lindvallen (SWECO VIAK, 2003). I Lindvallen/Sälfjällsområdet finns sedan tidigare en stor mängd uttagsbrunnar som mer eller mindre påverkar varandra. Utredningen bedömde att ökade vattenuttag ur berggrunden i dessa områden skulle kunna ha negativ inverkan på befintliga brunnar. Eftersom en vattentäkt för Sälen by och Lindvallen kräver stora uttag av vatten har VAMAS beslutat att det inte är aktuellt att lokalisera en ny vattentäkt till området Lindvallen/Sälfjällsområdet. För att långsiktigt säkra vattenförsörjningen i Sälfjällsområdet rekommenderade SWECO VIAK i utredningen 2003 att andra alternativ till nuvarande vattenförsörjning i Lindvallen borde undersökas. Ett sådant alternativ bedömdes vara att ta vatten från isälvsavlagringen i Västerdalälvens dalgång, där uttagskapaciteten bedömdes vara tillräckligt stort för att kunna tillgodose behovet i Lindvallen och i Sälen by. Rekommendationerna grundade sig på en tidigare undersökning i dalgången i närheten av Sälen by, där lämpliga brunnslägen identifierats (VIAK, 1984). Under 2004 genomfördes därför en förstudie för att bl.a. lokalisera alternativa lägen för en ny råvattentäkt i anslutning till Västerdalälven (SWECO VIAK, 2004). Utredning identifierade sju områden som värderades utifrån följande kriterier: - Förekomst av vattenförande jordlager - Skydd och risk för förorening - Omgivningspåverkan - Markåtkomst och tillgänglighet - Ledningsdragning - Vattenkvalitet När hydrogeologiska undersökningar påbörjades 2009 prioriterade VAMAS att utföra undersökningar i Bärvallen (se figur 1 nedan) som värderades högt med avseende på 5 (20) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

6 repo001.docx förekomst av vattenförande jordlager, risker och skydd samt omgivningspåverkan. Områden närmare Sälen by bedömdes ligga för nära befintlig bebyggelse Tidigare undersökningar i Bärvallen och Västra Långstrand Genomförda undersökningar i Bärvallen visade att det inom området finns mäktiga jordlager med goda vattenförande egenskaper. Bärvallen är beläget i närheten av väg 311 och när det senare framkom att det finns ett rykte om att homoslyr har hanterats i området bedömde VAMAS att riskerna i området var för stora. VAMAS valde därför att gå vidare med att undersöka förhållandena i Västra Långstrand (området norr och söder om Köaråns utlopp), se figur 1 nedan. Genomförda undersökningar i Västra Långstrand visade att jordarterna i området domineras av finsand och silt med dåliga vattenförande egenskaper. Förutsättningarna för stora vattenuttag i storleksordningen 75 l/s är därmed små. Resultatet av undersökningarna redovisas i Delrapport 1: Genomförda undersökningar i Bärvallen och Västra Långstrand (Sweco, 2012) Tidigare undersökningar i Digernäs SGU genomförde under 2012 en jordartskartering i Digernäs, se figur 1 nedan, vilken inkluderade undersökningar i form av seismikmätningar och installation av ett grundvattenrör genom rördrivning. Utifrån karteringen bedömdes det finnas mäktiga isälvsavlaringar med goda vattenförande egenskaper i området. SGU bedömde vidare att åsen i Digernäs har hydraulisk kontakt med Västerdalälven. Det innebär att älvvatten kan induceras i åsen och möjliggöra stora vattenuttag. 2 Beskrivning av undersökningsområde Digernäs 2.1 Lokalisering Undersökningsområdet Digernäs är beläget cirka 2 km norr om Sälen by, i Västerdalälvens dalgång. Området visas i figur 1. 6 (20) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

7 repo001.docx Figur 1. Lokalisering av undersökningsområde. 2.2 Berggrund Området ligger inom det som kallas norra Dalarnas sandstensområde. Berggrunden är uppbyggd av olika lager av sandsten som underlagras av en hårdare och tätare diabas. Under diabasen finns ytterligare flera lager av sandsten. Lagren av sandsten och diabasen ligger enligt SGU:s bergrundsgeologiska karta med 5 graders lutning mot väster (SGU, 1991). I området väster om Sälfjället är stupningen istället 15 grader mot nordost. Berggrundens uppbyggnad illustreras i figur 2. 7 (20) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

8 repo001.docx Figur 2. Sektion av berggrundsgeologin vid Lindvallen. Tolkning av SGU:s bergrundsgeologiska karta över Dalarnas län (SGU, 1991) och efter Aldahan (1985). Som framgår av ovanstående principfigur är berggrunden uppbyggd av skikt av sandsten som underlagras av gråvacka och diabas. I Digernäs, som är beläget direkt på västra sidan om Västerdalälven, bedöms berggrunden domineras av diabas. 2.3 Jordlager Jordlagren består på Västerdalälvens dalsidor av morän med varierande mäktighet. Jordlagrens uppbyggnad i dalgången har en typisk stratigrafi (jordlagerföljd) för en norrländsk älvdal med morän och/eller isälvssediment i botten som överlagras av glaciala och postglaciala finkorniga sediment. Marklagrens principiella uppbyggnad illustreras av nedanstående två tänkta tvärsnitt genom dalgången (figur 3 och 4). 8 (20) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

9 repo001.docx Figur 3. Principsektion genom älvdalen vid Västerdalälven (Liber förlag, 1984) och (Uppsala Universitet, Kvartärgeologiska avdelningen, 1990) Figur 4. Principsektion genom älvdalen vid Västerdalälven (Liber förlag, 1984) och (Uppsala Universitet, Kvartärgeologiska avdelningen, 1990) Vid isavsmältningen följde vattnet de lägre områdena i terrängen och isälvsmaterial avsattes därför i dalgångens lågpartier. Isälvsmaterial som är avsatt i Västerdalälvens dalgång följer därför dalgångens riktning i, i huvudsak i nordväst-sydostlig riktning. Västerdalälven har succesivt eroderat sig ner och dagens älvfåra ligger omväxlande väster och öster om isälvsavlagringens centrala delar, så som illustreras i figur 3 och 4. I Digernäs är isälvsavlagringen huvudsakligen täckt av finkorniga postglaciala älvsediment i form av finsand och silt, som har transporterats till området och avsatts i samband med att älven har svämmat över. Enligt SGU (2012, muntlig referens) är älvsedimenten bitvis överlagrade av stenig blockig morän som härrör från bergsområdet och som skredat ut över i området tidigare avsatt material. 9 (20) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

10 repo001.docx Yt- och grundvatten Längs hela dalgången löper i anslutning till älvfåran en isälvsavlagring där uttagsmöjligheterna enligt SGU:s hydrogeologiska karta över Dalarnas län (SGU, 1999) uppskattas vara mycket goda eller utmärkta (5 25 l/s). Längs hela älvdalen sker en utströmning av grundvatten till älven. Den hydrauliska kontakten mellan älven och omgivande jordlager varierar längsmed dalgången. I isälvsavlagringen vid Digernäs sker sannolikt också en grundvattentransport åt sydost som alltså följer isälvsavlagringens utbredning längs dalgången. I området vid Digernäs bedöms den del av nederbörden som infiltrerar ner i jordlagrena och bildar grundvatten vara i storleksordningen mm/år. Avrinningsområdet uppskattas vara mindre än 1 km 2, vilket leder till en maximal naturlig grundvattenbildning på ca 15 l/s inom det aktuella området. Det medför att ett uttag i storleksordningen 75 l/s kräver att det finns förutsättningar för inducerad infiltration. 3 Strategi för undersökningen För att på ett bra sätt kunna undersöka jordlagrens uppbyggnad i Digernäs har undersökningarna utgjorts av rördrivningar (neddrivning av grundvattenrör och uttag av jordprover) samt en geofysisk undersökning. Rördrivning ger detaljerad information om jordlagerföljder och vattenförande jordlager i undersökta punkter. Genom en geofysisk undersökning erhålls en kontinuerlig och mer övergripande bild av jordlagrens mäktighet, grundvattenytans nivå och jordarter längs med undersökta profiler i undersökningsområdet. Den detaljerade informationen från rördrivningen används för att tolka resultatet från geofysikundersökningen, och en tydlig bild över undersökningsområdet erhålls. 4 Genomförda undersökningar i Digernäs 4.1 Inledande rördrivningar Inledningsvis genomfördes platsbesök i Digernäs för att studera åsens sträckning och lämpliga lägen för grundvattenrör. Ett möte hölls även med SGU för att få information om deras jordartskartering i området. Utifrån insamlad information planerades grundvattenrör att installeras i 7 lägen utmed åsens bedömda sträckning. Fältundersökningarna genomfördes under februari 2013, men på grund av svåra snöförhållanden under rördrivningen kunde grundvattenrör endast installeras i 5 punkter (benämningen Rb ). Lägen för grundvattenrören visas i bilaga 1. Borrningarna utfördes genom successiv neddrivning av 2 -stålrör med perforerad spets (1 meter, 8 mm hål, tät spets). Borrbandvagnen visas i figur 5. Efter varje neddriven meter spolades inträngande material upp med hjälp av luft. Jordprov uttogs kontinuerligt ur jord som spolats upp från spetsen. Från vissa skikt i marken var det svårt att få upp material och därmed ta ut jordprov. Detta beror vanligen på att materialet i markytan är mycket grovt. 10 (20) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

11 repo001.docx Okulär jordartsbedömning och bedömning av vattengenomtränglighet antecknades i borrprotokoll. Grundvattennivån i rören uppmättes med lod. Från det mest lovande röret Rb1301 skickades jordprover från nivåerna meter under mark till Sweco Geolab för siktanalys, d.v.s. analys av kornstorlekfördelningen i jordproverna och därmed bestämning av jordarter. Figur 5. Geoteknisk borrbandvagn. 11 (20) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

12 repo001.docx Geofysik undersökning Val av metod I syfte att närmre lokalisera isälvsmaterial som förekommer i Digernäsområdet valdes att utföra en geofysisk undersökning med CVES (resistivitetsmätning). Vid val av geofysisk metod övervägdes även seismikmätning. Kostnad för undersökning och tolkning är likvärdig för de olika metoderna, men resistivitet bedömdes som en säkrare metod för att identifiera åsmaterialet. Vid resistivitetsmätningar förs ström ned i marken via ett elektrodpar och den uppkomna spänningen mäts via ett annat elektrodpar, se figur 6. Olika jordlager har olika resistivitet (elektriskt motstånd) och genom dessa mätningar erhålls uppgifter om markens resistiva egenskaper. Därmed är tolkning av markens uppbyggnad möjlig. Figur 6. Resistivitetsmätningar i Digernäs. 12 (20) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

13 repo001.docx Kontrasten i elektrisk ledningsförmåga mellan materialen i jordlagren i Digernäs förväntades vara tillräcklig för att kunna särskilja materialen från varandra med den valda metoden. Isälvsmaterialet förväntades ha en något högre resistivitet under grundvattenytan än omgivande material såsom finsand. Ovanför grundvattenytan har de olika materialen i stort samma resistivitet Genomförande och omfattning De geofysiska mätningarna genomfördes under maj, Resistivitetsmätning utfördes i fem profiler: linje 1, 2, 3, 4 och 5. Profilernas lägen i plan framgår av bilaga 1. Linje 1 och 2 har en längd om 280 meter och längden på linje 3, 4 och 5 är 200 meter. Mätresultatet för CVES redovisas i så kallade resistivitetssektioner, se bilaga 5. Mätningen i samtliga profiler påbörjades i väst och avslutades i ost. Mätningarna utfördes med så kallad pol-dipol- och gradientuppställning och ett 4-kanals SAS 4000 mätinstrument från ABEM. Mätmetoderna presenteras mer ingående i bilaga 4. En så kallad fjärrelektrod behövs vid pol- dipolmätningar. I undersökningen användes observationsrören Rb1202 och Rb 1203 (belägna i Västra Långstrand) för detta ändamål. Profilerna mättes in med N-RTK i koordinatsystemet Sweref , Höjdsystem RH Tolkning av resultatet Linje 4 användes som en referens vid tolkning av de övriga profilerna. I närheten av linje 4 är grundvattenröret Rb1301 beläget. Lagerföljden i denna punkt är känd och kunde kopplas till resistiviteter uppmätta i närheten Datakvalitet Datakvaliteten är relativt god för samtliga mätprofiler. Mätningarna påverkades dock negativt av att marken var mycket torr vid mättillfället. Det ledde till att mindre ström än vad som är optimalt kunde föras ner i marken, vilket in sin tur gav sämre kvalitet i mätdata. 4.3 Kompletterande rördrivningar Kompletterande rördrivningar gjordes efter tolkning av de geofysiska undersökningarna och inriktades på att lokalisera åsen och därmed potentiella lägen för brunn/ar och observationsrör. Drivningen gjordes med topphammare och rören var av 2 dimension med filter 8 mm och tät spets. Val av filter och spets gjordes med tanke på att få upp så mycket provmaterial som möjligt. Detta underlättade den okulära bedömningen av materialet i fält vilket avgjorde val av prov för siktningsanalys och vidare brunnsdimensionering. 13 (20) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

14 repo001.docx Resultatet från varje rör låg till grund för var nästkommande rördrivning skulle utföras. Totalt drevs 5 st. 2 -rör med benämningen Rb (se bilaga 1). Prover från Rb1310 och nivåerna m skickades till Sweco Geolab för siktningsanalys. 5 Resultat 5.1 Inledande rördrivningar Beskrivning av observationsrör Lägen för grundvattenrören Rb som installerades vid inledande rördrivningar visas i bilaga 1. Borrprotokoll redovisas i bilaga 2. I Rb 1301, belägen i den södra delen av Digernäs, påträffades mellan m under markytan relativt grovt isälvs-/ åsmaterial i form av fingrus, grus, grovsand och mellansand. Drivningen avslutade på 27 m under markytan. Vattengenomträngligheten var stor mellan m. Rb 1302 drevs ner till 9.5 m där rördrivningen avslutades p.g.a. stopp. Anledningen till stoppet är oklart, men det kan bero på att block eller berg påträffades, alternativt att grovt isälvsmaterial påträffades. I fält drogs slutssatsen att stoppet berodde på berg, med utgångspunkt från SGU:s seismikmätning i området som indikerade att avståndet ner till berg i de västra delarna var 5-10 m. Grundvatten påträffades inte vid rördrivningen. I Rb 1303 påträffades sediment i form av silt och finsand med inslag av mellansand från markytan ner till 25 m där rördrivningen avslutades. Grovt isälvsmaterial påträffades inte. I Rb 1304 bestod jordlagrena mellan m av relativt grovt isälvs-/ åsmaterial i form av fingrus, grus, grovsand och mellansand. Mycket stor vattengenomtränglighet påträffades mellan m. På platsen gjordes först två misslyckade försök att driva ner grundvattenrör. Rören kröktes troligen p.g.a. att isälvsmaterielet är grovt och kan bestå av större stenar (s.k. kattskallar) som hindrade rördrivningen nedåt. Rb 1305 drevs ner till 24 meters djup i en punkt strax norr om Västerdaläven. Mellan m fanns mellansand, grov sand och fingrus. Materialet bedömdes vara isälvs- /åsmaterial. Mellan m var vattengenomträngligheten stor Uppmätning av grundvattennivåer Grundvattennivåer i rören uppmättes i april i samband med ett fältbesök. Nivåerna visas i Tabell (20) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

15 repo001.docx Tabell 1. Grundvattenmätning, Grundvattenrör Grundvattennivå (m), från RÖK (Rör över kant) Rb1205 (SGU) 9,80 Rb1301 9,74 Rb1302 Inget grundvatten Rb1303 8,34 Rb ,42 Rb Inget grundvatten Rb ,00 Rb1305 9,85 Rb , Siktanalyser Siktanalys av jordprover från Rb 1301 visade att jordlagren består av grovt material i form av sandigt grus (12-16 m, m), grusig sand (16-18 m, m) och sand (23-25 m). 5.2 Geofysiska undersökningar Allmänt Samtliga mätlinjer uppvisar väldigt höga resistiviteter, speciellt i markytan. Detta är en effekt av att marken var mycket torr vid mättillfället i kombination med genomsläppliga jordarter. Det förefaller dock utav mätningarna att finsanden naturligt är mycket högresistiv. Resultatet av resistivitetsmätningarna redovisas i detalj i bilaga Tolkning av resistivitetsmätningar Från ca 100 meter in på linje 1 uppmättes resistiviteter ( ohmm) som är karakteristiska för grovt material. Utifrån mätningarna och fältobservationer tolkades isälvsmaterial förekomma ca meter in på profilen. Mellan ca 80 till 120 meter in på linje 2 syns ett område med sjunkande resistiviteter mot djupet. Baserat på detta utseende bedömdes det finnas isälvsmaterial ca 80 meter in på profilen. Runt 130 meter in på linje 2 finns det också resistiviteter som tyder på att profilen här skär isälvsmaterial. Det finns även indikationer om att rätt resistivitetsutseende för en åsformation finns runt 230 meter in på profilen. Läget anses dock utifrån geologiska förutsättningar som mindre troligt att återfinna isälvsmaterial i. Förekomst av isälvsmaterial bedöms finnas runt 135 meter in på linje 3 eftersom isälvsmaterial är synligt ca 40 meter söder om profilen, där det finns ett grustag. Detta i kombination med det resistiva utseendet vid ca 110 meter in på profilen tolkas som att 15 (20) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

16 repo001.docx isälvsmaterial har lokaliserats. Det kan dock inte uteslutas att det istället förekommer isälvsmaterial under den relativt mäktiga finsanden ca 80 meter in på profilen. Isälvsmaterial tolkas finnas mellan ca 100 och 120 meter in på linje 4. Här återfinns väldigt höga resistiviteter i den del som ligger ovan grundvattenytan men sjunker ned mot mellan 1500 till 3000 ohmm då materialet blir mer vattenmättat. Detta korresponderar mot den typ av resistivitetsvärden som kan förväntas i isälvsmaterial. I Rb 1301 ca 34 meter norr om linjen har isälvsmaterial konstaterats ned till 27 meters djup. Extrapoleras läget för Rb1301 in på profilen hamnar det på runt 106 meter in på profilen Det varierande resistivitetsutseendet med centrum under ca 80 meter in på linje 5 är sannolikt spegeleffekter, vilket kan uppstå då det finns stora resistivitetsskillnader mellan olika nivåer. Resistiviteter av den typ som antas motsvara isälvsmaterial tolkades in vid ca 124 meter in på profilen. 5.3 Kompletterande rördrivningar Beskrivning av observationsrör samt okulära jordartsbedömningar i fält Lägen för kompletterande rördrivningar, Rb , framgår av bilaga 1. Borrprotokoll för samtliga rördrivningar visas i bilaga 2. Rb1306 drevs ca 135 m in på geofysiklinje 1. Ytan var stenig och hård vilket gjorde att det var svårt att tränga ned på djupet. Överlag var det mycket svårt att få upp provmaterial från markytan och ned till 12 m. Detta berodde troligtvis på att materialet var så pass grovt att den tryckluft som påfördes röret och som normalt för upp materialet till ytan försvann ut i formationen. På nivå 12-23,2 m under markytan påträffades olika kombinationer av relativt grovt isälvsmaterial i form av fingrus, grus, grovsand och mellansand. Drivningen avslutade på 23,2m under markytan. Troligen orkade maskinen ej driva djupare på grund av det grova materialet. Vattenytan påträffades på ca 9 m. Mycket god vattengenomtränglighet från 15 m ned till drivningsstopp. Drivning anses kunna fortsätta med kraftigare maskin. Rb1307 drevs ca 80 m in på geofysiklinje 2. Ytan var mycket hård och svårgenomtränglig. Ett flertal försök gjordes och ett rör (onumrerat) fick lämnas kvar i marken då det varken gick att driva vidare eller dra upp. Rb1307 drevs till 14 m under markytan då det kröktes och drivningen avbröts. 0-2 meter bestod av moränliknande material och 2 14 m av finsand. Vatten påträffades inte och troligtvis berodde det på att röret krökts. Drivning bör, om aktuellt, fortsätta i nytt rör. Isälvsmaterial bedöms inte ha påträffats i denna punkt, Rb1308 drevs ca 124 m in på och 4 m söder om geofysiklinje 5. Materialet bestod längs hela djupet, ned till drivningsstopp 25 m under markytan, av mellansand, grovsand och emellanåt med inslag av grus. Vattenytan påträffades på ca 3 m. Vattengenomsläppligheten var mycket god från ca 7 m till drivningsstopp 25 m. Drivning anses kunna fortsätta. Isälvmaterial bedöms ha påträffats. 16 (20) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

17 repo001.docx Rb1309 drevs ca 116 m in på geofysiklinje 2. Ytan är mycket lik den i Rb1307 d.v.s. mycket hård och svårgenomtränglig. 0-2 m bestod av moränliknande material och underlagrades av finsand och mellansand ned till drivningsstopp 25 m under markytan. Vatten påträffades på ca 9 m och vattengenomsläppligheten var generellt mkt dålig längs hela djupet. Drivning anses kunna fortsätta. Isälvsmaterial bedöms inte ha påträffats i denna punkt, Rb1310 drevs ca 135 in på och 17 m söder om geofysiklinje m under markytan bestod av finsand och sandig silt vilket underlagrades av finsandig grovsand ned till 10 m. Från 10 m ned till 23 m påträffades grovt material i form av grovsand, fingrus, grus och inslag av mellansand. Från 23 m ned till drivningsstopp vid 25 m bestod marken av grovsand och mellansand. Vatten påträffades på ca 10 m. Vattengenomsläppligheten var mycket god från 13 m ned till drivningsstopp 25 m. Drivning anses kunna fortsätta. Isälvmaterial bedöms ha påträffats. 5.4 Siktanalyser Siktanalys av jordprover från Rb 1310 visade att de analyserade jordlagren består av sandigt grus (på djupen m och m), grusig sand (på djupen m och m) och sand (på djupen m). Detaljerad information om siktanalyserna visas i bilaga 3. 6 Utvärdering Undersökningarna i Digernäs visade att det finns mäktiga isälvsavlagringar med goda vattenförande egenskaper inom delar av Digernäs. Utifrån de geofysiska undersökningarna kunde lokalisering av isälvsmaterial i de uppmätta profilerna bedömas. Detta bekräftades senare genom kompletterande rördrivningar i dessa lägen. Bergytans nivå bedöms vara på sådant djup att det inte kunnat fastställas i den geofysiska undersökningen. Figur 7 nedan visar i vilka punkter som isälvsmaterial påträffades och hur den förmodade åsens sträckning bedöms vara utifrån resistivitetsmätningarna och rördrivningarna. 17 (20) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

18 repo001.docx Figur 7. Karta som illustrerar i vilka punkter åsen påträffats samt en bedömd sträckning av åsen. Genom fältobservationer konstaterades att området i anslutning till profil 2 är svårtolkat geologiskt. Detta gällde dessvärre även för geofysikmätningen. Rördrivningar i området visade att jordlagrena ner till ca 25 m består av finsand. Eventuellt kan inte isälvsmaterial lokaliseras på grund av att det finns på ett för stort djup under markytan. Isälvsmaterialet påträffades flera meter djupare i Rb1310 än i Rb1306 vilket indikerar att så kan vara fallet. Ett annat alternativ är att isälvsmaterial helt eller delvis har eroderats bort av älven. Det kan dock också vara så att isälvsmaterial finns mellan Rb 1307 och Rb 1309 och därför inte kunde lokaliseras vid rördrivningen. 18 (20) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

19 repo001.docx Slutsats Resultaten av nu genomförda undersökningar visar att Rb 1301 och Rb 1310 är potentiella framtida brunnsläge, med tanke på förekomst av mäktiga lager med isälvsmaterial med mycket goda vattenförande egenskaper. 8 Rekommendationer Sweco rekommenderar att en brunn i anläggs i Rb 1310 eller alternativt i Rb En provpumpning bör utföras för att få klarhet i uttagsmöjligheterna på platsen, påverkan på omgivningen och vattenkvalitén vid stora uttag. Förutsättningarna i jordlagrena bedöms som likvärdiga på de två platserna, men Rb 1301 ligger lägre i terrängen vilket kan innebära att området kan blir översvämningsdrabbat. Det går att lösa genom att bygga en hög brunnskonstruktion, men det finns risk för att ytvatten vid översvämning transporteras via markytan och direkt ner i det öppna magasinet vilket ofta medför en avsevärt sämre grundvattenkvalitet. Åsen bedöms ha hydraulisk kontakt med Västerdalälven i de norra delarna av Digernäs. Ett uttag vid Rb 1310 bedöms kunna leda till att älvvatten induceras i grundvattenmagasinet och förstärker uttagsmöjligheterna. God hydraulisk kontakt med älven och möjlighet till inducerad infiltration är en förutsättning för ett varaktigt uttag i storleksordningen 75 l/s. Avståndet mellan älven och rörläget är ca 230 m och vattnets uppehållstid i åsen bedöms som tillräcklig för att älvvattnet ska renas och det uttagna vattnet ska få en godtagbar kvalitét. Den hydrauliska kontakten med älven vid Rb 1301 bedöms som oklar, eftersom åsen inte har påträffats i de mellersta delarna av Digernäs. Sammanfattningsvis rekommenderas att en provpumpning genomförs efter att en brunn har etablerats i Rb Brunnen bör utformas för ett uttag om ca l/s, och bör provpumpas med minst 70 l/s. En hydraulisk bedömning kan vanligen göras efter 1-2 månaders provpumpning medan vattenkvalitetsstudier ofta kräver minst 4 6 månaders pumpning. 19 (20) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

20 repo001.docx Referenser Literära referenser Aldahan, A. A. (1985). Mineral diagenesis and petrology of the Dala Sandstone, central Sweden. Bulletin of the Geological Institutions of the University of Uppsala, N.S., Vol. 12, pp Liber Förlag AB. (1984). Handboken bygg. Geoteknik. Stockholm: Liber. Sveriges Geologiska Undersökning. (1999). Beskrivning till kartan över grundvattnet i Dalarnas län. (SGU Ser. Ah nr 18). Uppsala: Sveriges Geologiska Undersökning. Sveriges Geologiska Undersökning. (1991). Berggrundskarta över Kopparbergs län. (SGU Ser. Ah nr 18). Uppsala: Almqvist & Wiksell Tryckeri. SWECO VIAK AB. (2003). Sälenstjärnan AB Lindvallen. Vattenförsörjning Lindvallen. Hydrogeologisk bedömning avseende grundvattenbildning och möjliga lägen för ny brunn. Falun SWECO VIAK AB. (2004). Vattenförsörjning Lindvallen mfl. Etapp 1 - Förstudie. Falun Sweco Environment AB. (2011). Provtagning utifrån misstankar om bekämpningsmedel. PM. Falun Sweco Environment AB. (2012). Delrapport 1: Beskrivning av genomförda undersökningar i Digernäs. Falun Uppsala Universitet, Kvartärgeologiska avdelningen. Muntliga referenser SGU (2012). Bovin, K., Mikko, H., Torsbrink, M. och Vikberg, E., 20 (20) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\sefanfs001\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 2\orginal \delrapport 2 - sälens vattentäkt, docx

21 8:1 ± 2:6 2:7 Rb :1 7:11 7:6 7:4 7:8 7:2 Rb :9 7:10 Linje 1 Rb 1306 Rb :7 2:20 Linje 2 Rb 1309 Rb :2 Rb :1 5:4 5:10 5:9 5:3 1:5 5:6 S:14 1:43 5:7 5:8 Linje 3 Rb :3 Rb 1301 FÖRKLARING Linje 4 Linje 5 Rb 1308 Resistivitetslinjer Grundvattenrör SWECO Environment AB Parkgatan 3, Box 1902, Falun Telefon , Fax BET ANT ÄNDRINGEN AVSER VAMAS S:18 Sälfjället ny vattentäkt S:12 3:6 SIGN 3:5 3:4 3:6 DATUM Resistivitetslinjer och grundvattenrör, Digernäs RITAD AV, KONSTRUERAD AV Linda Johansson ORT, DATUM Uppsala UPPDRAG ANSVARIG Anders Karlsson Meter SKALA RITNINGSNUMMER BILAGA 1 1: :5 1:5 ÄNDR BET

22 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt Plats Koordinatangivelse enligt rikets nät Sälen X = Y = Undersökningsmetoder: Datum Klockan G.V.rör: Stål 2" Ansvarig provtagare: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Niclas Fröbom Medverkande personal: Filterspets: Stål 2" 8mm filterhål Oscar Kjellberg Sign. Sign. Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: m0,80m Gvy u rök: **) Vattengenomtränglighet, skala 1-6, liten-stor Z ruk = + Filter: 27,1-26,1m *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gvy, filter Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vatten-genomtränglighet ** Lukt * Anmärkningar 0-2m SafSam 1 Prov 2-3m Sam 1 Prov 5-6m SagSam 1 Prov 6-7m SamSaf 1 Prov 7-8m SamSaf 1 Prov 8-9m SamSaf 1 Prov 9-10m Sag 3 Prov 10-11m Sag 3 Prov 11-12m SamSag 4 Prov, Klart 3min 12-13m SagfinGr 4 Prov, Klart 3min 13-14m SagfinGr 5 Prov, Klart 3min 14-15m fingrsag 5 Prov, Klart 3min 15-16m Sag 5 Prov, Klart 6min 16-17m Sag 5 Prov, Klart 4min 17-18m SagGr 5 Prov, Klart 3min, Stänger 18-19m fingrsag 5 Prov, Klart 3min 19-20m SagfinGr 5 Prov, Klart 3min, Stänger 20-21m fingrsag 5 Prov, Klart 3min, Stänger 21-22m Gr 5 Prov, Klart 3min, Stänger 22-23m SagfinGr 6 Prov, Klart 6min 23-24m Sag 6 Prov, Klart 3min 24-25m Sag 6 Prov, Klart 4min 25-26m fingrsag 6 Prov, Klart 4min 26-27m fingrsag 6 Prov, Klart 4min

23 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt Plats Koordinatangivelse enligt rikets nät Sälen X = Y = Undersökningsmetoder: Datum Klockan G.V.rör: Stål 2" Ansvarig provtagare: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Niclas Fröbom Medverkande personal: Filterspets: Stål 2" 8mm filterhål Oscar Kjellberg Sign. Sign. Skyddsrör: Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: m0,5m Gvy u rök: **) Vattengenomtränglighet, skala 1-6, liten-stor Z ruk = + Filter: 9,45-8,45m *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gvy, filter Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vatten-genomtränglighet ** 0-2m Saf 1 Prov 2-3m Saf 1 Prov 3-4m 1 4-5m 1 5-6m 1 6-7m 1 7-8m 1 8-9m 1 9-9,5m 1 Lukt * Anmärkningar

24 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt Plats Koordinatangivelse enligt rikets nät Sälen X = Y = Undersökningsmetoder: Datum Klockan G.V.rör: Stål 2" Ansvarig provtagare: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Niclas Fröbom Medverkande personal: Filterspets: Stål 2" 8mm filterhål Oscar Kjellberg Sign. Sign. Skyddsrör: Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: m1,0m Gvy u rök: **) Vattengenomtränglighet, skala 1-6, liten-stor Z ruk = + Filter: 24, m *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gvy, filter Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vatten-genomtränglighet ** Lukt * Anmärkningar 0-2m SamSaf 1 Prov 2-3m Saf 1 Prov 3-4m Saf 1 Prov 4-5m Saf 1 Prov 5-6m Saf 1 Prov 6-7m Saf 1 Prov 7-8m Saf 2 Prov 8-9m Saf 3 Prov 9-10m Saf 3 Prov 10-11m Saf 3 Prov 11-12m Saf 4 Prov 12-13m Saf 4 Prov 13-14m SagSam 5 Prov 14-15m SiSaf 3 Prov 15-16m SiSaf 3 Prov 16-17m SiSaf 3 Prov 17-18m SiSaf 4 Prov 18-19m Sam 5 Prov, Stänger nästan 10min 19-20m SagSam 5 Prov,Kart 3min, stänger ca10min 20-21m Saf 4 Prov 21-22m Saf 4 Prov 22-23m Saf 4 Prov 23-24m Saf 4 Prov 24-25m Saf 4 Prov

25 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt Plats Koordinatangivelse enligt rikets nät Sälen X = Y = Undersökningsmetoder: Datum Klockan G.V.rör: Stål 2" Ansvarig provtagare: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Niclas Fröbom Medverkande personal: Filterspets: Stål 2" 8mm filterhål Oscar Kjellberg Sign. Sign. Skyddsrör: Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: m1,0m Gvy u rök: **) Vattengenomtränglighet, skala 1-6, liten-stor Z ruk = + Filter: 24,6-23,6m *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gvy, filter Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vatten-genomtränglighet ** Lukt * Anmärkningar 0-2m SiSaf 1 Prov 2-3m SamSaf 1 Prov 3-4m SamSaf 1 Prov 4-5m SamSag 1 Prov 5-6m SamSag 1 Prov 6-7m SamSag 1 Prov 10-11m grovgr 2 Prov 11-12m grovgr 2 Prov 12-13m fingrsag 4 Prov 13-14m fingrsag 5 Prov,Stänger Nästan 14-15m Sag 5 Prov,Stänger Nästan 15-16m fingrsag 5 Prov,Stänger Nästan 16-17m fingrsag 5 Prov,Stänger Nästan 17-18m Sag 5 Prov,Stänger Nästan 18-19m SamSag 4 Prov 19-20m SamSag 5 Prov 20-21m Sag 5 Prov 21-22m fingrsag 6 Prov,Stänger Nästan 22-23m SagfinGr 6 Prov,Stänger Nästan 23-24m fingr 6 Prov,Stänger men grumligt 24-25m SagfinGr 6 Prov,Stänger men grumligt

26 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt Plats Koordinatangivelse enligt rikets nät Sälen X = Y = Undersökningsmetoder: Datum Klockan G.V.rör: Stål 2" Ansvarig provtagare: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Niclas Fröbom Medverkande personal: Filterspets: Stål 2" 8mm filterhål Oscar Kjellberg Sign. Sign. Skyddsrör: Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: m0,92m Gvy u rök: **) Vattengenomtränglighet, skala 1-6, liten-stor Z ruk = + Filter: 24,08-23,08m *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gvy, filter Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vatten-genomtränglighet ** Lukt * Anmärkningar 0-2m 1 2-3m Saf 1 Prov 3-4m Saf 1 Prov 4-5m Si 1 Prov 5-6m SafSi 1 Prov 6-7m Sam 1 Prov 7-8m SafSam 1 Prov 8-9m SafSam 1 Prov 9-10m m Sam 3 Prov 11-12m Sam 3 Prov 12-13m Sam 3 Prov 13-14m SamSag 4 Prov 14-15m Sam 4 Prov 15-16m SafSam 4 Prov 16-17m Sam 5 Prov 17-18m SamSag 5 Prov, Stänger nästan 18-19m Sag 5 Prov, Stänger nästan 19-20m Sag 5 Prov, Stänger nästan 20-21m SamSag 5 Prov, Stänger nästan 21-22m SamSag 6 Prov, Stänger nästan 22-23m fingrsag 6 Prov, Stänger nästan 23-24m fingrsag 6 Prov, Stänger nästan

27 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt Sälens Nya Vattentäkt Rb1306 Plats Koordinatangivelse enligt rikets nät X = Y = Undersökningsmetoder: Datum Klockan 2"-rör Ansvarig provtagare: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Niklas Fröbom G.V.rör: Falu-Stålrör Medverkande personal: Filterspets: Hel spets, 1 m, 8 mm David Holmgren Sign. Sign. Skyddsrör: Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: 0,75 m Gvy u rök: **) Vattengenomtränglighet, skala 1-6, liten-stor Z ruk = + Filter: m u my. *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gvy, filter Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vattengenomtränglighet ** L uk t* Anmärkningar 0-2 GrSam 1 Hårt SamSag 2 Hårt. Mkt lit mtrl x 3 Lite mtrl x Inget mtrl. Troligtvis grovt x " x " x troligtvis försvinner luften i formationen x " stk gruskorn Vatten.1 dl. Inget mtrl " Vatten 3dl. Inget mtrl Grus 2 " 12, Grus 4 4 Stänger ca 5 min GrSag 5 5 " SagSam 6 4 Stänger ej helt 5 min Sag 7 6 Mkt vatten. Stänger ca 3 min FinGrSag 8 6 <2min " 9 6 <1min SagGrus 10 6 <2 min FinGr 11 6 ca 3 min " 12 6 <3 min SagFinGr 13 6 ca 3 min SagFinGr 14 6 <3 min

28 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt Sälens Nya Vattentäkt Rb1307 Plats Koordinatangivelse enligt rikets nät X = Y = Undersökningsmetoder: Datum Klockan 2"-rör Ansvarig provtagare: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Niklas Fröbom G.V.rör: Falu-Stålrör Medverkande personal: Filterspets: Hel spets, 1 m, 8 mm David Holmgren Sign. Sign. Skyddsrör: Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: 0,1 m Gvy u rök: **) Vattengenomtränglighet, skala 1-6, liten-stor Z ruk = + Filter: m u my. *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gvy, filter Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vattengenomtränglighet ** L uk t* Anmärkningar 0-2 GrMn 1 Hårt stenigt Saf 2 Mjukare Saf 3 " Saf " Saf " Saf " Saf Saf 4 Ngt fuktigt? Saf torrt Saf " Saf 5 Lite mtrl torrt 12, Saf lite mtrl torrt Saf Lite mtrl torrt Stopp pga krökt rör. Okänd anledning

29 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt Sälens Nya Vattentäkt Rb1308 Plats Koordinatangivelse enligt rikets nät X = Y = Undersökningsmetoder: Datum Klockan 2"-rör Ansvarig provtagare: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Niklas Fröbom G.V.rör: Falu-Stålrör Medverkande personal: Filterspets: Hel spets, 1 m, 8 mm David Holmgren Sign. Sign. Skyddsrör: Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: Gvy u rök: **) Vattengenomtränglighet, skala 1-6, liten-stor Z ruk = + Filter: m u my. *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gvy, filter Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vattengenomtränglighet ** L uk t* Anmärkningar 0-2 SagSam 1 Hårt GrSag 2 3 Vatten, stänger ej Sam 3 3 " Sam 4 3 " SagSam Rött blir klart stänger ej helt GrSam 6 4 Rött stänger ej GrSam 7 6 Rött. Klart 5 min stänger ej helt GrSagSam 8 6 " SagSam 9 6 Rött men klarnar. Stänger ej helt SagSam 10 6 Rött men klarnar. Stänger nästan SamSag 11 6 Rött, klarnar. Lite mtrl Stänger nästan 12, SagSam 12 6 Som ovan fast stänger efter 5 min SamSag 13 6 " SamSag 14 6 Klarnar och stänger GrSamSag 15 6 Mkt vatten. Stänger rött stänger ca 3 nästan min Sam 16 6 Brunt Stänger ej " 17 6 Hårt. Brunt först stänger <1 min SagSam 18 6 Hårt. Lite mtrl, stänger < 1min SamSag 19 6 Klart < 1min stänger nästan Sag 20 6 Hårt. Klart snabbt. Stänger 3 min SagSam 21 6 Stänger nästan, ngr finsandkorn o SagSam 22 6 Stänger ca 5 min o Sag 23 6 Stänger ca 2 min. Lite mtrl o SagfinGr 24 6 Stänger ca 1 min. lite mtrl

30 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt Sälens Nya Vattentäkt Rb1309 Plats Koordinatangivelse enligt rikets nät X = Y = Undersökningsmetoder: Datum Klockan 2"-rör Medverkande personal: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Niklas Fröbom G.V.rör: Falu-Stålrör Medverkande personal: Filterspets: Hel spets, 1 m, 8 mm David Holmgren Sign. Sign. Skyddsrör: Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: Gvy u rök: **) Vattengenomtränglighet, skala 1-6, liten-stor Z ruk = + Filter: m u my. *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gvy, filter Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vattengenomtränglighet ** L uk t* Anmärkningar 0-2 Mn 1 Mkt hårt. Stenigt SagSaf 2 Mjukare Saf 3 " Saf " Saf " Sam 4 Fuktigt Sam 5 Lite blött Sam 6 1 Enstaka grovsandkorn SamSaf 7 1 Sörja sedan 7 m SamSaf 8 0 Sörja Saf 9 0 Sörja 12, SamSaf 10 0 Sörja SamSaf 11 0 Sörja Saf 12 0 Sörja Saf 13 0 Sörja Saf 14 0 Sörja Saf 15 0 Sörja Saf 16 0 Sörja Saf 0 Sörja Saf 0 Sörja Saf 0 Sörja o Saf 0 Sörja o Saf 0 Sörja o Saf 0 Sörja

31 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt Sälens Nya Vattentäkt Rb1310 Plats Koordinatangivelse enligt rikets nät X = Y = Undersökningsmetoder: Datum Klockan 2"-rör Medverkande personal: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Niklas Fröbom G.V.rör: Falu-Stålrör Medverkande personal: Filterspets: Hel spets, 1 m, 8 mm David Holmgren Sign. Sign. Skyddsrör: Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: ca 1 m Gvy u rök: 9.46 **) Vattengenomtränglighet, skala 1-6, liten-stor Z ruk = + Filter: m u my. *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gvy, filter Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vattengenomtränglighet ** L uk t* Anmärkningar 0-2 Saf Saf Mjukt. Lite mtrl Saf lite mtrl Saf 2 Hårt Sandigsilt 3 hårt safsag 4 lite mtrl safsag inget mtrl safsag " safsag Inget mtrl. Slangen blöt SfinGr 5 1 blött fingr 6 2 lite mtrl 12, SGr 7 4 lite mtrl. Stänger ej helt SagfinGr 8 6 " SagfinGr 9 6 Stänger ej helt Gr 10 6 Nästan klart. Stänger GrSag 11 6 Stänger nästan 5 min GrSamSag 12 6 Stänger nästan 5 min SamGrSag 13 6 Stänger ej helt 5 min SamSagfinGr 14 6 Klart. Stänger ej helt 5 min GrSag 15 6 lite mtrl. Stänger 5 min. klart SagGr 16 6 Stänger ej helt 5 min.sagsam korn i hink o SamGrSag 17 6 Stänger ej helt 5 min.sagsam korn i hink o (Sag)Sam 18 6 Stänger ej helt 5 min o SagSam 19 6 Stänger ej helt 5 min

32

33

34

35

36

37 Kornfördelning enl. SS och SS Projekt: VAMAS Sälens Nya Vattentäkt Uppdragsnr: Uppdragsgivare: SWECO Environment AB, Falun Provtagningsdatum: SWECO GEOLAB Datum: Löp-nr: Gransk./Sign: Sten Mellansten Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sand Finsand Mellansand Grovsand Silt Finsilt Mellansilt Grovsilt Lera Kornstorlek d (mm) 0,001 0,002 0,006 0,02 0,06 0,2 0, Passerande mängd, viktprocent ,001 0,005 0,01 0,063 0,125 0,25 0, , ,074 5,6 11,3 22,6 45 SWECO GEOLAB, Gjörwellsgatan 22, Box STOCKHOLM, Tel: , Fax: geolab@sweco.se, ingår i SWECO Infrastructure AB *=Anläggnings AMA 07 d10 d60 d90 Tjälfarlighet Mtrl % > mm Provbeteckning Glödgn.- förlust % Siktat Prov (g) Benämning Gäller mellan (m) Djup (m) Sektion Borrhål 12,0-13,0 Sandigt grus 534 2/1* 0,453 3,725 6,636 Rb ,0-14,0 Sandigt grus 577 2/1* 1,004 3,252 6,231 Rb ,0-15,0 Sandigt grus 957 2/1* 1,116 3,388 6,313 Rb (4) 15,0-16,0 Sandigt grus 681 2/1* 1,042 3,499 6,442 Rb 1310

38 Kornfördelning enl. SS och SS Projekt: VAMAS Sälens Nya Vattentäkt Uppdragsnr: Uppdragsgivare: SWECO Environment AB, Falun Provtagningsdatum: SWECO GEOLAB Datum: Löp-nr: Gransk./Sign: Sten Mellansten Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sand Finsand Mellansand Grovsand Silt Finsilt Mellansilt Grovsilt Lera Kornstorlek d (mm) 0,001 0,002 0,006 0,02 0,06 0,2 0, Passerande mängd, viktprocent ,001 0,005 0,01 0,063 0,125 0,25 0, , ,074 5,6 11,3 22,6 45 SWECO GEOLAB, Gjörwellsgatan 22, Box STOCKHOLM, Tel: , Fax: geolab@sweco.se, ingår i SWECO Infrastructure AB *=Anläggnings AMA 07 d10 d60 d90 Tjälfarlighet Mtrl % > mm Provbeteckning Glödgn.- förlust % Siktat Prov (g) Benämning Gäller mellan (m) Djup (m) Sektion Borrhål 16,0-17,0 Grusig sand 917 2/1* 0,406 1,920 5,222 Rb ,0-18,0 Grusig sand 931 2/1* 0,422 2,073 5,078 Rb ,0-19,0 Sandigt grus 927 2/1* 0,539 2,690 5,744 Rb (4) 19,0-20,0 Sandigt grus 720 2/1* 0,920 3,199 6,135 Rb 1310