MOT AKTIVARE OCH TRIVSAMMARE SKOLDAGAR

Transkript

1 MOT AKTIVARE OCH TRIVSAMMARE SKOLDAGAR liikkuvakoulu.fi Mellanrapport om programmet Skolan i rörelse

2 Sammanfattning Programmet Skolan i rörelse är en del av spetsprojektet för än elever i de högre klasserna. Även när det gäller utvärderingen av nulä- (kognitiv funktionsförmåga, koncentration, uppförande i klassen, trivsel) kompetens och utbildning i Finlands regeringsprogram. I get för Skolan i rörelse är lågstadie- och enhetsskolor mer positiva i sina och inlärningsresultaten i läsämnen försvagas inte ens av en stor ökning publikationen granskas hur programmet Skolan i rörelse har uttalanden än högstadieskolor. I samarbetet med andra aktörer, såsom av fysisk aktivitet. Mot aktivare och trivsammare skoldagar Mellanrapport om programmet Skolan i rörelse Annaleena Aira & Katariina Kämppi (red.) Arbetsgrupp: Antti Blom Virpi Inkinen Jaana Kari Kaarlo Laine Noora Moilanen Minna Paajanen Katja Rajala Tuija Tammelin Grafisk design och layout: Brand Machine Print: Kirjapaino Kari LIKES Research Reports on Physical Activity and Health 339 ISBN ISSN (tryckt) ISBN ISSN (pdf) framskridit under åren Målet med Skolan i rörelse är aktivare och trivsammare skoldagar. Centrala teman är främjande av inlärning, elevernas delaktighet samt mer fysisk aktivitet och mindre sittande. Utgångspunkten för spetsprojektet är att utvidga programmet Skolan i rörelse till ett riksomfattande program. Förutsättningar att lyckas är goda, eftersom registreringen till Skolan i rörelse varit omfattande. Programmet har överskridit registreringsmålen åren 2015 och I slutet av år 2016 hade 75 procent av grundskolorna (1 833 skolor) registrerat sig till programmet Skolan i rörelse. I programmet deltog 83 procent av eleverna i grundskolorna och 84 procent av kommunerna. Innehållet i programmet Skolan i rörelse uppmuntrar skolorna att beakta möjligheter att utöka mängden fysisk aktivitet på ett mångsidigt sätt i skoldagens struktur och under skolväg. Enligt skolornas egna utvärderingar hör organiseringen av Skolan i rörelse-verksamheten och rastverksamhet till de starkaste delområdena när det gäller deras förutsättningar för fysisk aktivitet. I varannan skola förekommer det långa raster med fysisk aktivitet. Man har även anpassat skolornas lokaler så att de stöder fysisk aktivitet och skolans närmiljö utnyttjas både för att röra på sig och som stöd för undervisningen. Elever i de lägre klasserna inom grundläggande utbildning är mer nöjda med sina möjligheter till fysisk aktivitet i skolan skolhälsovården, olika kommunala sektorer, föreningar och organisationer förekommer det fortfarande outnyttjade resurser. I framtiden finns det anledning att fästa mer uppmärksamhet vid att utveckla verksamheten vid högstadiekolorna. Verksamhetsprinciperna för Skolan i rörelse stöder läroplanen som togs i bruk den 1 augusti Genom Skolan i rörelse-verksamhet har i skolorna gjort saker enligt den nya läroplanen redan innan övergången till den nya. Enligt skolpersonalen främjar den fysiskt aktiva skoldagen trivseln och arbetsron i skolan. Även ungdomarnas förhållande till fysisk aktivitet under skoldagen är positiv. Inom Skolan i rörelse-verksamheten kan man på ett naturligt sätt även beakta personalens välbefinnande. Skolpersonalens välbefinnande kan i framtiden vara en prioritering. Betydelsen och effekterna av programmet Skolan i rörelse när det gäller syftet att grundskoleeleverna skall rör på sig mera undersöks och följs upp på många olika sätt. För att kunna påvisa programmets resultat och effekter bör data insamlas med en jämförande longitudinell ansats. För närvarande rör var tredje elev på sig enligt rekommendationerna minst en timme per dag. I de lägre klasserna i skolor som deltar i programmet tillgodoses aktivitetsrekommendationerna oftare jämfört de lägre klasserna i andra skolor. Skolan har en viktig roll i att aktivera de elever som rör på sig lite. Därför borde skolan utveckla mera specifika åtgärder för dessa elever. Enligt internationella undersökningar kan ökad fysisk aktivitet under skoldagen ha en positiv effekt på många förutsättningar för lärande Det är möjligt att ge eleverna en större roll för att skapa en aktivare skoldag. Elevernas delaktighet är ett centralt mål för Skolan i rörelse. Tillsvidare verkar det vara på personalens ansvar att ordna verksamheten. Eleverna bör ges fler möjligheter att fungera i olika roller i när det gäller att arrangera Skolan i rörelse-verksamheten. De kommunala koordinatorerna för Skolan i rörelse kopplar den riksomfattande verksamheten till den lokala. Koordinatorerna spelar en betydande roll för främjandet av Skolan i rörelse på kommunal nivå. 2 3

3 Innehåll 1. Inledning 2. Utvidgandet av programmet Skolan i rörelse till ett riksomfattande program 3. Fysisk aktivitet för elever 4. Aktivare och trivsammare skoldagar 5. Inlärning 6. Delaktighet 7. Kommunerna som genomförare av Skolan i rörelseverksamhet 8. Fysisk aktivitet i barndomen och arbetsmarknadskopplingar 9. Uppföljning av hur regeringens spetsprojekt framskrider 10. Statsunderstöd Källor Bilagor Inledning Programmet Skolan i rörelse är en del av spetsprojektet för kompetens och utbildning i Finlands regeringsprogram. Programmet Skolan i rörelse är riktgivande för skolorna: målet är aktivare och trivsammare skoldagar, en timme fysisk aktivitet per dag för varje elev. Skolorna är självständiga och genomför Skolan i rörelse-verksamheten på sitt eget sätt. Skolorna har satsat på olika åtgärder som främjar fysisk aktivitet. I denna publikation granskas utvecklingen av Skolor i rörelse-verksamheten under åren samt hur målen för programmet Skolor i rörelse har uppnåtts. Informationen har sammanställts från tillgängliga uppföljnings- och forskningsmaterial. Närmare information finns i bilagorna till publikationen. Statens idrottsråd har enligt idrottslagen (2015) i uppgift att utvärdera effekten av statsförvaltningens åtgärder på idrottens område. Statens idrottsråd ska genomföra en omfattande utvärdering av resultaten och effekterna av programmet Skolan i rörelse år Det centrala i Skolan i rörelse är: Mer fysisk aktivitet, mindre sittande Främjande av inlärning Elevernas delaktighet 4 5

4 2. Utvidgandet av programmet Skolan i rörelse till ett riksomfattande program Registrerade skolor och skolor som fyllt i bedömningen av nuläget åren Ett av målen för spetsprojektet för kompetens och utbildning i Finlands regeringsprogram är att varje grundskoleelev i Finland rör på sig minst en timme per dag. Detta mål ska uppnås genom att utvidga programmet Skolan i rörelse till ett riksomfattande program. (Lösningar för Finland 2015, 17.) Utvidgandet av programmet Skolan i rörelse granskas med hjälp av Skolan i rörelse-registret (2017). I slutet av år 2016 hade grundskolor registrerat sig till programmet Skolan i rörelse. Av grundskoleeleverna gick 83 procent i Skolor i rörelse. Av lågstadiekolorna är 75 procent Skolor i rörelse, 81 procent av enhetsskolorna, 76 procent av högstadiekolorna och 50 procent av de övriga grundskolorna (bl.a. specialskolor). Totalt 50 kommuner saknar Skolor i rörelse; på motsvarande sätt är alla skolor i 123 kommuner Skolor i rörelse. (Skolor i rörelse-registret 2017; bilaga 1.) Utgångspunkterna för programmet är god, eftersom registreringen har varit omfattande. Programmet har överskridit registreringsmålen åren 2015 och vår 2015 höst 2016 vår 2016 höst Registrerat sig som Skolor i rörelse Antalet bedömningar av nuläget FIGUR 1 Utvecklingen av antalet grundskolor som registrerat sig som Skolor i rörelse och utvecklingen av antalet bedömningar av nuläget för Skolan i rörelse Utvidgningen av Skolan i rörelse % 83% 84% PROCENT AV SKOLORNAV PROCENT AV ELEVERNA PROCENT AV KOMMUNERNA Programmet Skolan i rörelse inleddes som projekt år Antalet Skolor i rörelse under de första åren beskrivs av antalet skolor som erhåll understöd för Skolan i rörelse-verksamheten. År 2014 kunde skolor börja registrera sig som Skolor i rörelse och bedöma nuläget år År 2017 inleddes försök med Studier i rörelse (Liikkuva opiskelu) vid läroinrättningar på andra stadiet. Programmet Skolan i rörelse kan ur ett internationellt perspektiv anses vara ett enastående program, eftersom programmet Skolan i rörelse inte är ett interventionsprogram som förverkligas på bara ett sätt. Principen är att verksamheten utgår från skolan utgångspunkter och behov. (Se även McMullen et. al. 2015; Tammelin et. al. 2016a.) 7

5 9-åringar 11-åringar 45 % 36% 42% 35% 13-åringar 15-åringar 26% 27% 19% 16% 3. Fysisk aktivitet för elever Ungefär en tredjedel av eleverna uppnår den rekommenderade fysiska aktiviteten per dag FIGUR 2 Antal av eleverna som rör på sig enligt rekommendationerna (%) enligt ålder i Skolor i rörelse och i andra skolor (n=2 061) (LIITU 2016, utredning). Skolor i rörelse Övriga skolor Målet med regeringens spetsprojekt är att varje grundskoleelev Cirka en tredjedel av eleverna rör på sig enligt rekommendatio- Enligt aktivitetsmätningarna var aktiviteten hos barn rör på sig en timme per dag. Barns och ungdomars fysiska aktivi- nerna minst en timme per dag raskt (LIITU 2016; enkät och aktivi- och ungdomar som rör på sig lite som intensivast un- tet undersöks och följs upp i samband med flera riksomfattande tetsmätning). Rask fysisk aktivitet var vanligare bland pojkar än der skoldagen (Jussila et. al. 2016). Resultaten betonar forskningsprojekt: flickor; flickor hade däremot mer lätt fysisk aktivitet än pojkar. I betydelsen av att röra på sig under skoldagen särskilt LIITU-undersökningen om barns och ungdomars motionsoch idrottsvanor i Finland vart annat år WHO-Skolelevstudie vart fjärde år antalet elever som rör på sig enligt rekommendationerna har det knappt skett någon förändring under tiden mellan 2014 och 2016 (se bilaga 3). för elever som rör på sig lite. Veckosluten var fysiskt passivare än vardagar. Den fysiska aktiviteten under skoldagen har störst Enkäten Hälsa i skolan vart annat år Undersökning av ungdomars fritid vart andra år I regel har utvärderingen av mängden fysisk aktivitet byggt på elevernas egna värderingar genom enkäter. I LIITU-undersökningen 2016 mättes elevernas fysiska aktivitet dessutom med aktivitetsmätare. I lågstadiekolor som är med i programmet uppfylls aktivitetsrekommendationerna oftare än i andra lågstadiekolor (se figur 2). Hur motionsrekommendationerna uppfylls för flickor och pojkar i olika åldersgrupper i Skolor i rörelse och andra skolor beskrivs närmare i bilaga 3. betydelse för elever som rör på sig lite. I genomsnitt sker en tredjedel av rask fysisk aktivitet i skolan, men för elever som rör på sig lite upp till 42 procent. (Tammelin et. al. 2016b.) 8 9

6 Att öka barns och ungdomars aktivitet på befolkningsnivå är en omfattande ansträngning. En aning över hälften av tiden eleven är vaken sker för närvarande antingen sittande eller liggande (LIITU 2016, aktivitetsmätning). Särskilt bekymmersamt är en kraftig polarisering av aktivitetssvanorna samt att eleverna rör på sig mindre ju äldre de blir: endast 17 procent av 15-åringarna uppfyllde rekommendationer för fysisk aktivitet. Det finns anledning att utveckla samarbetet och dialogen mellan forskningsdata för att få en bättre lägesbild på nationell nivå. Det är möjligt att göra en mer omfattande utvärdering av den exakta förändringen av den totala fysiska aktiviteten och effekterna av programmet Skolan i rörelse år 2018, då den nationella LIITU-undersökningen genomförs nästa gång. Sittande och orörlighet Elever sitter eller ligger över hälften av sin vakna tid: i genomsnitt 7 timmar och 44 minuter per dag: 9-åringar 6 h och 41 min 11-åringar 7 h och 19 min 13-åringar 8 h och 2 min 15-åringar 8 h och 24 min 1/3 rör på sig en timme per dag Organiserad motion och idrott Andelen åriga elever som är med i idrottsföreningar har ökat under de senaste åren från 54 procent till 58 procent. Motion på eget initiativ Motion på eget initiativ är den vanligaste aktivitetsformen bland barn och ungdomar. Av åringar utövar 91 procent motion på eget initiativ minst en gång per vecka. 51 procent rör på sig på eget initiativ minst 4 gånger per vecka. 9-åringar 41 % 11-åringar 39 % 13-åringar 26 % 15-åringar 17 % Aktiv transport Största delen av eleverna, vars skolväg är under 5 km, tillryggalägger sträckan gående eller med cykel (cirka 80 procent). Bland niondeklassister är aktiv transport mera ovanligt (61 procent). Skillnaden mellan könen är ringa. FIGUR 3 Sammandrag av barns och ungdomars fysiska aktivitet (LIITU 2016; se även Tuloskortti 2016)

7 4. Aktivare och trivsammare skoldagar Läroplanen stöder aktivare skoldagar I Finlands grundskolor trädde en ny läroplan för den grundläggande utbildningen i kraft den 1 augusti Grunderna till den nya läroplanen (Utbildningsstyrelsen 2014) uppmuntrar till en aktivare skoldag och betonar bland annat inlärning genom aktiviteter, utnyttjande av skolans närmiljö i undervisningen och elevernas delaktighet. Verksamhetsprinciperna för Skolan i rörelse stöder den nya läroplanen. Genom Skolan i rörelse-verksamhet har skolorna genomfört intentionerna i den nya läroplanen redan innan övergången till den nya. (Kuure 2017; se kapitel 7 och bilaga 4.) Skolpersonalen (n = 2 934) upplever att programmet Skolan i rörelse stöder genomförandet av den nya läroplanen (Kämppi et. al. 2017; bilaga 2). Förutsättningar för att röra på sig i skolorna Organiseringen av Skolan i rörelse-verksamheten i skolorna har bland delområdena i bedömningen av nuläget (LIKES 2016) fått de bästa vitsorden enligt skolornas egen utvärdering. I cirka 60 procent av skolorna finns ett Skolan i rörelse-team som organiserar verksamheten. Lika vanligt är det att den fysiska aktiviteten under skoldagen har införts som en del av skolans läsårsplan. Skolan i rörelse-verksamheten har ofta utgått från rastverksamheten. Förutsättningarna för rastverksamhet ligger på en bra nivå i synnerhet vid lågstadieskolorna. Varannan skola har med förändringar i schemat skapat möjligheter för långa aktivitetsraster (LIKES 2016: 48 procent; TEAviisari 2015: 55 procent). Långa raster kan även omfatta klubbverksamhet. På rasterna går eleverna vid lågstadieskolorna vanligtvis ut (100 procent av skolorna); vid högstadieskolorna betydligt mer sällan (38 procent av skolorna). Elever vid högstadieskolor i rörelse tillbringar sina raster ute oftare än elever i andra högstadieskolor (LIITU 2016; bilaga 3; se figur 5). Elever har utbildats till kamrathandledare i nästa varannan skola (43 procent). (LIKES 2016.) Skolan i rörelse-verksamheten erbjuder många konkreta sätt att genomföra den nya läroplanen. 84% av de anställda upplever att Skolan i rörelse stöder implementeringen av den nya läroplanen 9-åringar 11-åringar 99% 100% 99% 99% Skolor i rörelse (n=4184) Övriga skolor (n=2039) Jag utnyttjar aktiviteter 8% 41% 49% På alla timmar På de flesta timmar 13-åringar 15-åringar Jag avbryter långa perioder där eleverna sitter 16% 43% 38% På vissa timmar Aldrig eller knappt alls 53% 46% 49% 37% FIGUR 4 För närvarande utnyttjar cirka hälften av lärarna aktiviteter på de flesta eller alla lektioner. Cirka 60 procent av lärarna avbryter långa perioder där eleverna sitter. (Kämppi et. al ) FIGUR 5 Andelen elever som tillbringar rasterna ute enligt ålder i Skolor i rörelse och andra skolor år 2016 (LIITU)

8 Lågstadieskolornas och enhetsskolornas utvärderingar inom alla delområden i bedömningen av nuläget av Skolan i rörelse (LIKES 2016) positivare än högstadieskolornas utvärderingar. Även eleverna i lågstadieskolorna är betydligt nöjdare med möjligheterna att röra på sig i skolan än elever i högstadieskolor. Eleverna i lågstadieskolor ger ett positivare omdöme av såväl skolornas gårdar, mängden rastredskap, kamrathandledningen under rastaktiviteter som avbrott i sittandet under lektioner jämfört med elever i högstadieskolor. Det förekommer statistiskt signifikanta skillnader i elevernas uppfattningar mellan Skolor i rörelse och andra skolor. (LIITU 2016; se bilaga 3.) Årskurs 5 Årskurs 7 9 Skolans närmiljö utnyttjas både för att röra på sig (65 procent av skolorna) och som stöd för undervisningen (66 procent av skolorna) (LIKES 2016). Skolornas lokaler har modifierats att stö- 71% 61% På skolgården finns det ett spelområde och tillräckligt av andra platser där man kan vara aktiv 39% 30% Skolor i rörelse Övriga skolor Nej 15% Ja, med idrottsredskap (t.ex. pingisbord) 72% da aktiviteterna (Kämppi et. al. 2017; se figur 6). Fyra av fem skolor ordnar egen klubbverksamhet (Kämppi et. al. 2017). I cirka varannan skola ordnas klubbverksamhet av en idrottsförening. Av skolorna vill 61 procent utöka denna klubb- 61% 52% I skolan finns tillräckligt med rastredskap 28% 25% Ja, med målfärg och tejp verksamhet. Vid skolorna ordnas klubbverksamhet även av 38% Ja, genom ändring av konstruktioner och utrymme (t.ex. klättringsvägg, rum för att lugna ner sig) 30% bland annat föreningar (51 procent), församlingar (26 procent), andra läroinrättningar (25 procent) och företag (17 procent). I samarbete med hälsovårdare, olika kommunala sektorer och 24% 22% Eleverna leder andra elever i rastaktiviteter 8% 6% Ja, med tekniska lösningar (t.ex. spel) andra lokala aktörer finns det enligt skolornas egen utvärde- 27% FIGUR 6 Har lokalerna i er skola modifierats att stöda aktiviteter? (n = 317 rektorer) (Kämppi et. al. 2017; bilaga 2). ring fortfarande outnyttjade resurser, eftersom endast var fjärde skola samarbetar med dessa partner. Skolorna har traditionellt arbetat självständigt, men skolorna och kommunerna har fått goda erfarenheter av stärkt samarbete. (LIKES 2016.) 24% 25% Under lektionerna avbryter man långa sittperioder 6% 6% FIGUR 7 Elevernas uppfattningar om huruvida dessa saker förverkligas i deras skolor (LIITU 2016)

9 Trivsel och arbetsro Av skolpersonalen anser 94 procent att fysisk aktivitet under skoldagen främjar trivseln i skolan (Kämppi et. al. 2017). Skolpersonalen upplever att Skolan i rörelse-verksamheten främjar trivseln (Kämppi et. al. 2017). Ungdomarnas förhållande till den fysiska aktiviteten under skoldagen 83% av skolpersonalen upplever att Skolan i rörelse-verksamheten gynnar arbetsron 35% av skolpersonalen upplever att Skolan i rörelse-verksamheten gynnar lärarnas välbefinnande är positiv. Mer aktivitet under skoldagen och mindre sittande är åtgärder som ungdomarna önskar för att öka trivseln i skolan (Finlands Ungdomsfullmäktiges Förbund 2016). Skolan i rörelse stöder personalens arbete 92% av skolpersonalen upplever att Skolan i rörelse-verksamheten gynnar trivseln Skolpersonalen upplever att Skolan i rörelse-verksamheten gynnar även arbetsron (Kämppi et. al. 2017). På basen av högstadieelevernas erfarenheter (uppföljning av programmet Skolan i rörelse) verkar det som om att det var mera vanligt att uppleva stör- Personalens arbetshälsa skulle kunna vara en prioritering i framtiden. Skolan i rörelse-verksamheten kan på ett naturligt sätt även beakta personalen. Personalens välbefinnande är en viktig förutsättning för elevernas välbefinnande. Verksamheten upplevs mer som en egen verksamhet, om den utöver eleverna även gäller personalen. ningar under lektionerna i referensskolorna än i 2,5 Skolor i rörelse. Under den tvååriga uppföljningstiden ökade frek- 2 1,5 1 Spring 2013 Spring 2014 Spring 2015 vensen av störningar medan den i Skolor i rörelse däremot minskade. Skillnaderna i förändringarna är dock inte statistiskt signifikanta. Resultaten ger skäl att reflektera över Skolan i rörelse-verksamhetens betydelse för arbetsron i skolorna. Denna fråga är inte entydig och kräver ytterligare analyser. 31% av skolpersonalen upplever att Skolan i rörelseverksamheten ökar lärarnas arbetsbörda Skolpersonalen upplever att Skolan i rörelseverksamheten är fördelaktig för eleverna (95 procent) och skolan (92 procent). Med tanke på lärarna anser 79 procent att verksamheten är gynnsam. FIGUR 8 Störningar upplevt under lekotionerna av högstadieeleverna i Skolor i rörelse och i övriga skolor. Skolor i rörelse (n=248) Övriga skolor (n=171) 16 17

10 5. Inlärning Inlärning är skolans viktigaste mål. Enligt internationella undersökningar kan ökad fysisk aktivitet under skoldagen ha en positiv effekt på många förutsättningar för lärande (kognitiv funktionsförmåga, koncentration, uppförande i klassen, trivsel) och inlärningsresultaten i läsämnen försvagas inte ens av en stor ökning av fysisk aktivitet under skoldagen (Kantomaa 2017; Syväoja 2015; Syväoja et. al. 2012). Skolresor Raster Paus i sittandet och fysiska aktiviteter under lektionerna En vetenskaplig översikt håller på att utarbetas över betydelsen av fysisk aktivitet under skoldagen och denna publiceras under hösten 2017 (Kantomaa et. al. 2017). I översikten granskas fysisk aktivitet under skoldagen särskilt med tanke på inlärningsresultaten och faktorer som påverkar inlärningen. 89% skolpersonalen upplever att Skolan i rörelse-verksamheten gynnar inlärningen (Kämppi et. al. 2017). Idrottsklubbar Fysisk aktivitet under skoldagen Gymnastik I undervisningen integrerade fysiska aktiviteter Inlärningsresultat Förutsättningar för inlärning FIGUR 9 Hur fysisk aktivitet under skoldagen påverkar inlärningsresultaten, förutsättningar för inlärning och faktorer som påverkar inlärningen. Under programmet Skolan i rörelse har utkommit Utbildningsstyrelsens översikt Motion och lärande (Syväoja et. al. 2012), Heidi Syväojas (LIKES) avhandling Physical activity and sedentary behaviour in association with academic performance and cognitive functions in school-aged children (2014) samt ett forskningsreferat om de senaste internationella forskningsresultaten: Kropp i rörelse - effektiv hjärna: Vilken betydelse har motion för inlärning? (Syväoja 2015). 19

11 6. Delaktighet Elevernas delaktighet är ett centralt mål för Skolan i rörelse. Skolan i rörelse-verksamheten ger många möjligheter att utveckla elevernas delaktighet i skolorna. Enligt de kommunala koordinator är elevernas delaktighet ett av de viktigaste målen för Skolan i rörelse, men alla skolor förstår ännu inte vad elevernas delaktighet innebär (Kuure 2017; bilaga 4). Den subjektiva sociala positionen verkar ha ett samband med exempelvis hur aktiv eleven är på rasten samt hur aktivt eleven deltar i planeringen av skolans aktiviteter. Ju högre ungdomarna anser sin sociala position vara, desto aktivare deltar de. Den subjektiva sociala positionen är de unges egen uppfattning om hur hen själv eller hens familj placerar sig i samhällets sociala hierarki. Som en del av uppföljningen av Skolan i rörelse skriver Katja Rajala en avhandling om sambanden mellan högstadieelevernas subjektiva sociala position och fysisk aktivitet. (Rajala et. al. 2014; Rajala, Itkonen & Laine 2015.) Cirka en tredjedel av eleverna deltar i arrangemang av Skolan i rörelse-verksamheten (figur 11). Det förekommer inte några stora skillnader i deltagandet mellan låg- och högstadieskolor. Största delen av arrangemangen verkar ligga på lärarnas ansvar. Eleverna är tillsvidare en outnyttjad resurs. Eleverna bör ges fler möjligheter att fungera i olika roller i när det gäller att ordna Skolan i rörelse-verksamheten. Till exempel är inte alla elever intresserade av leda rastaktiviteter. I lågstadieskolorna genomför eleverna och lärarna tillsammans LÅGSTADIESKOLOR ENHETSSKOLOR HÖGSTADIESKOLOR 36% 41% 32% Eleverna deltar aktivt i fysiska aktiviteter under skoldagen i synnerhet vid lågstadieskolorna högstadieelever rör betydligt mindre på sig (Rajala et. al. 2017; se figur 10). Elevernas delaktighet i planeringen av skolans aktiviteter är låg, men ökade tydligt under uppföljningsperioden. Till exempel andelen högskoleelever som deltog i planeringen av skolans lokaler och gårdsområden ökade med 50 procent: från knappt 10 procent LÅGSTADIESKOLOR ENHETSSKOLOR 88% 54% aktiviteter under skoldagen betydligt oftare än i högstadieskolorna (figur 12). Detta påverkas sannolikt av olika skolkulturer och verksamhetssätt. De vuxnas roll och attityd är avgörande när det gäller att utveckla elevernas delaktighet: personalen skapar förutsättningar för delaktighet. LÅGSTADIESKOLOR ENHETSSKOLOR HÖGSTADIESKOLOR FIGUR 11 Eleverna arrangerar Skolan i rörelse-verksamhet och åtgärder i samband med den. till 15 procent. Lågstadieeleverna deltog oftare i planeringen än högstadieelever. (Tammelin et. al. 2016b.) HÖGSTADIESKOLOR 22% FIGUR 10 Eleverna deltar i fysisk aktivitet under skoldagen. 64% 48% 27% FIGUR 12 Personalen genomför tillsammans med eleverna en aktiv verksamhetskultur i skolan. Tack vare Skolan i rörelse-verksamheten har i synnerhet elever Goda erfarenheter har uppnåtts genomhögstadieskolornas perso- som rör på sig lite blivit aktivare under rasterna (Tammelin et. al. nal trainer-verksamhet, där syftet är att tillsammans med eleven 2016). Skolorna bör för elever som rör på sig lite utveckla mera rik- stärker elevens idrottsfärdigheter och försöker hitta hobbyn eller tade åtgärder, eftersom endast var femte lågstadieskola har verk- aktivitetsformer som intresserar eleven (Siekkinen 2016). samhet för att främja fysisk aktivitet för elever som rör på sig lite; i högstadieskolorna är situationen betydligt sämre än så (Rajala et. al. 2017). Det är möjligt att ge eleverna en större roll för att skapa en aktivare skoldag

12 7. Kommunerna som genomförare av Skolan i rörelse-verksamhet Inom organiseringen av Skolor i rörelse betonas kommunalt ledarskap. Kommunens roll i organiserandet av sina skolors verksamhet betonas särskilt i stora kommuner. Målet är att etablera en så kallad modell med kommunal koordinator. I de största Skolan i rörelse-städerna verkar redan Skolan i rörelse-koordinatorer, vars uppgift är att samordna och utveckla Skolan i rörelse-verksamheten vid alla skolor i staden. Målet för de kommunala koordinatorns arbetsgrupp är att skapa möjligheter för att etablera åtgärderna i kommunerna. Dessa möjligheter skapas genom att sprida bästa praxis inom nätverket samt genom att identifiera och påverka hinder. I slutet av 2016 bestod gruppen av Skolan i rörelse-koordinatorer av 35 personer. Utöver gruppen koordinatorer har även en arbetsgrupp av Skolan i rörelse-städernas sektorcheferna ansvarat för programmet. I arbetsgruppen av sektorchefer ingår 22 personer. Tapio Kuure (2017) har gjort en separat utredning om den nuvarande fasen i programmet Skolan i rörelse som bygger på tematiska intervjuer med Skolan i rörelse-koordinatorerna under läsåret Närmare information om utredningen finns i bilaga 4. I utredningen användes som material tematiska intervjuer med 31 Skolan i rörelse-samordnare i 23 orter runt om i Finland under läsåret Skolorna med Programmet har beroende på ort startat på olika sätt, antingen småningom nerifrån upp eller i rask takt uppifrån ner. Båda sätten har gett resultat. Tredje sektorn I de effektiva modellerna ingår i den kommunala styrgruppen utöver kommunernas sektorchefer även tredje sektorn. Bland aktörer från tredje sektorn har de synligaste varit idrottsföreningar som utbildare på skolnivå samt distriktsorganisationerna inom idrott på kommunal och regional nivå. De kommunala koordinatorernas roll De kommunala Skolan i rörelse-koordinatorerna upprätthåller och sprider programmet. De har en betydande roll i att samordna och främja denna agenda på kommunal nivå genom sin personliga insats. Effektiva verksamhetsmodeller i skolan På skolnivå består en effektiv modell av rektorns förbindelse, ett team som stöder skolombudet och elevernas delaktighet. Samarbete mellan de kommunala sektorerna Kärnan i det lokala samarbetet består av samarbetet mellan bildningssektorn och idrottsväsendet. I en effektiv verksamhetsmodell har sektorledarskapet förbundit sig till genomförandet av programmet. Sektorledarskapet är den länk som förmår verka på kommunal nivå så att samarbetet mellan sektorerna etableras. Redan i dag sker mycket samarbete med tekniska sektorn, men samarbetet med hälsosektorn och ungdomsväsendet är ännu bara i början. Ungdomsarbetet har etablerats väl i högstadieskolorna och kan skönjas där, men det är ännu inte med som samarbetspartner i programmet i större utsträckning Elevernas delaktighet Betydelsen av delaktighet är väl erkänt och uppskattas vara en av nyckelementen för att få mer fysisk aktivitet i högstadieskolorna. Den nya läroplanen Verksamhetsprinciperna för programmet Skolan i rörelse anses stödja den nya läroplanen som betonar undervisning med hjälp av aktiviteter och vara läroplanens föregångare när det gäller fysiska aktiviteter. (Kuure 2017.) 22 23

13 8. Samhällelig betydelse på lång sikt fysisk aktivitet i barndomen och arbetsmarknadskopplingar Utbildning 9. Uppföljning av hur regeringens spetsprojekt framskrider Mål: Programmet Skolan i rörelse utvidgas till ett riksomfattande program Informationskälla: Skolan i rörelse-registret Antalet kommuner som är med i programmet Skolan i rörelse 263 kommuner 84% Fysisk aktivitet som barn Förvärvsinkomster Sysselsättning Antalet skolor som är med i programmet Skolan i rörelse Antalet elever som är med i programmet Skolan i rörelse 1,833 skolor 75% 445,560 elever 83% Arbetslöshet Räckvidden av Skolan i rörelse-programverksamheten Informationskälla: Uppföljning av programmet Skolan i rörelse Fysisk aktivitet i barndomen har samband med framgång i skolan efter grundskolan samt med utbildningsnivån. Antalet besökare på webbplatsen för Skolan i rörelse Mängden material om Skolan i rörelse st (+ tryckt 321 st) st Fysisk aktivitet i barndomen har en positiv betydelse även för Resultaten bygger på publikationer av delar av Jaana Karis doktorsavhandling (Kari et. al. 2016; Kari 2017; Kari et. al. 2017a; Kari et. al. 2017b). Som forskningsdata har man utnyttjat LASERIundersökningen där personers fysiska aktivitet har följts upp 30 års tid (Raitakari et. al. 2008). Utbildnings- och arbetsmarknadsuppgifter har sammanförts med data ur Statistikcentralens register. utvecklingen av arbetskarriärer, då årliga förvärvsinkomster eller sysselsättning beaktas. Sannolikheten att barn som rörde mycket på sig i barndomen är sysselsatta är högre, de har fler sysselsättningsmånader och på motsvarande sätt färre arbetslöshetsmånader jämfört med barn som rör på sig mindre. Skolan i rörelse-evenemang och antalet deltagare Mängden tryckalster med temat Skolan i rörelse på regionala evenemang (RFV) deltagare + på två riksomfattande seminarier totalt 621 deltagare på ett regionalt evenemang (RFV) totalt deltagare + på ett riksomfattande seminarium 471 deltagare

14 Elevernas delaktighet Mål: Mer fysisk aktivitet i skolans verksamhetskultur Informationskälla: Utvärdering av nuläget för Skolan i rörelse Eleverna har utbildats att vara kamrathandledare för rastaktivitet 43 % av skolorna Rastredskapens tillräcklighet och användning av dem - det finns tillräckligt med rastredskap och de får användas - alla i skolan får använda rastredskapen 51 % av skolorna Eleverna fungerar som kamrathandledare som tar initiativ till rastverksamhet 45 % av skolorna Förekomsten av längre aktivitetsraster i skolorna 48 % av skolorna Eleverna deltar i planeringen och ordnandet av gemensam fysisk aktivitet för hela skolan 44 % av skolorna Utveckling av rastaktivitet Eleverna deltar i planering av fysisk aktivitet under skoldagen 38 % av skolorna Rasterna tillbringas ute 87 % av skolorna Användningen av skolgården på rasterna och utvecklingen av den har granskats tillsammans med eleverna 52 % av skolorna Användningen av skolans lokaler under rastaktivitet - skolans gymnastiksal används för rastaktivitet - skolans övriga lokaler inomhus används för rastaktivitet 29 % av skolorna 10 % av skolorna Personalen genomför tillsammans med eleverna en aktiv verksamhetskultur i skolan 56 % av skolorna Iståndsättning och utrustande av skolgårdarna Utveckling av funktionella undervisningsmetoder Skolans gård och närmiljö används för annat än rastaktivitet Skolans undervisningsutrymmen har anpassats så att de främjar aktiviteter på lektionerna Funktionella metoder utnyttjas på undervisningstimmar i olika läroämnen *Informationskälla: Skolan i rörelse-personalenkät % av skolorna 15 % av skolorna 38 % av skolorna 49 % av personalen* Mindre sittande I skolan finns överenskomna praxis för att göra avbrott i långa perioder av sittande 18 % av skolorna Skolgården har gjort mer stimulerande genom skolans egna åtgärder (t.ex. målning) Det finns en spelplan på skolgården och tillräckligt med platser för fysisk aktivitet Främjande av motion under skolresan Eleverna uppmuntras att gå eller cykla mellan skolan och hemmet 46 % av skolorna 63 % av skolorna 57 % av skolorna Främjande av samverkan mellan organisationer inom tredje sektorn och skolan Skolan samarbetar med lokala organisationer när det gäller klubbverksamhet 37 % av skolorna Skolorna har fungerande förvaringsställen för 26 cyklar och hjälmar 61 % av skolorna 27

15 10. Statsunderstöd En skoldag med mera rörelse genomförs i ett omfattande tväradministrativt samarbete mellan den offentliga och tredje sektorn. I och med regeringens spetsprojekt har det anslagits sammanlagt 21 miljoner euro ur budgeten under åren För genomförandet av programmet Skolan i rörelse och verksamhet enligt dess mål har dessutom beviljats statsunderstöd när det gäller kommunernas och skolornas verksamhet, forskning, samarbete mellan idrottsklubbar och skolorna, iståndsättning och utrustande av skolgårdar, anskaffning av idrottsredskap samt föreningsverksamhet. Sammandrag av understöden: Utvecklingsunderstöd till kommunerna och utbildningsanordnarna har varit den största delen av de beviljade understöden. År 2016 anvisades via regionförvaltningsverken sammanlagt 4,7 miljoner euro för verksamhet enligt målen för programmet i Skolan i rörelse i kommunerna. Understödsbeloppet anvisades från fonden för regeringens spetsprojekt. Forskningscentralen LIKES har sedan 2010 beviljats statsunderstöd för genomförande av programmet Skolan i rörelse. Under åren har understödens belopp stigit från 0,7 miljoner euro till 1,6 miljoner euro per år. Regionförvaltningsverken har årligen beviljat cirka 2,2 3,6 miljoner euro för byggnad och iståndsättning av skolornas idrottsplatser utomhus, i regel skolgårdarna. Årligen har det varit möjligt att bygga eller iståndsätta skolgårdar eller en idrottsplats i deras omedelbara närhet. Årligen har det beviljats ur olika moment sammanlagt euro för enskilda forsknings- och utvecklingsprojekt. I regel har understöden anvisats till utvecklingen av systemet Move! samt till akademiska forskningsprojekt som granskats kollegialt. Antalet organisationer som främjar fysisk aktivitet, utvecklingsstöd för klubbverksamhet och andra aktörer, innehållet och resultaten i samband med Skolan i rörelse-helheten utvärderas i sin helhet i samband med utvärderingen som genomförs

16 Källor Barns och Ungdomars Motions- och idrottsvanor i Finland (LIITU) undersökning Resultat av LIITU-undersökning Opublicerad resultat. Förbundet för Finlands Ungdomsfullmäktigen rf Raportti nuorten ideakilpailusta kouluviihtyvyyden parantamiseksi. Lapsi- ja perhepalveluiden muutosohjelma. Helsinki: Förbundet för Finlands Ungdomsfullmäktigen rf. [på finska] Jussila, A.-M., Husu, P., Vähä-Ypyä, H., Tokola, K. & Vasankari, T LIITU 2016 objektiivisesti mitattu liikunta, liikkuminen ja paikallaanolo. Presentation vid Valtion liikuntaneuvoston Lasten ja nuorten liikunnan ja fyysisen toimintakyvyn tila -seminariet , Helsingfors. [på finska] Kantomaa, M. et al Koulupäivän aikainen liikunta ja oppiminen. [på finska] Kari, J.T Lifelong physical activity and long-term labor market outcomes. University of Jyväskylä, Jyväskylä Studies in Business and Economics (manuskript till doktorsavhandling) Kari, J.T., Tammelin, T.H., Viinikainen, J., Hutri-Kähönen, N., Raitakari, O. and Pehkonen, J Childhood physical activity and adulthood earnings. Medicine and Science in Sports and Exercise 48(7), Kari, J.T., Pehkonen, J., Hutri-Kähönen, N., Raitakari, O. and Tammelin T.H Longitudinal associations between physical activity and educational outcomes. Medicine and Science in Sports and Exercise, published ahead of print, , doi: /MSS Kuure, T Tilannekatsaus Liikkuva koulu -ohjelmasta paikallisen yhteistyön näkökulmasta. [på finska] Kämppi, K., Tammelin, T., Inkinen, V. & Laine, K Liikkuvien koulujen henkilökuntakyselyn tuloksia, kevät Jyväskylä: Stiftelsen för främjande av motion och folkhälsa LIKES sr. [på finska] Lösningar för Finland. Strategiskt program för statsminister Juha Sipiläs regering Regeringens publikationsserie 11/2015. McMullen, J.M., Ní Chróinín, D., Tammelin, T., Pogorzelska, M. & van der Mars, H International approaches to whole-of-school physical activity promotion. Quest 67(4), Raitakari, O.T., Juonala, M., Ronnemaa, T., Keltikangas-Jarvinen, L., Rasanen, L., Pietikäinen, M., Hutri-Kahonen, N., Taittonen, L., Jokinen, E., Marniemi, J., Jula, A., Telama, R., Kahönen, M., Lehtimäki, T., Åkerblom, H. K. and Viikari, J. S Cohort profile: The cardiovascular risk in Young Finns Study. International Journal of Epidemiology 37, Rajala, K., Itkonen, H. & Laine, K Yläkouluikäisten tyttöjen subjektiivinen sosiaalinen asema ja koulun tilojen merkityksellisyys liikkumisympäristönä. Kasvatus 46(5), [Artikel på finska] Rajala, K., Kämppi, K., Inkinen, V. & Laine, K Liikkuvien koulujen näkökulmia osallisuuteen. Jyväskylä: Stiftelsen för främjande av motion och folkhälsa LIKES sr. [Kort publikation på finska] Siekkinen, K Personal Trainer -toimintamalli Liikkuvassa koulussa. Jyväskylä: Stiftelsen för främjande av motion och folkhälsa LIKES sr. [Kort publikation på finska] Skolan i Rörelse-registret. Registrerande skolor i Finland. liikkuvakoulu.fi/kouluhakemisto. [på finska] Stiftelsen för främjande av motion och folkhälsa LIKES sr Skolan i rörelse bedömning av nuläget. Stiftelsen för främjande av motion och folkhälsa LIKES sr Resultatet av Skolan i Rörelse bedömning av nuläget [på finska] Syväoja, H Kropp i rörelse effektiv hjärna. Vilken betydelse har motion för inlärning. Kort publikation. Jyväskylä: Stiftelsen för främjande av motion och folkhälsa LIKES sr. Syväoja, H Physical activity and sedentary behaviour in association with academic performance and cognitive functions in school-aged children. LIKES Research Reports on Sport and Health 292. Syväoja, H., Kantomaa, M., Laine, K., Jaakkola, T., Pyhältö, K. & Tammelin, T Motion och lärande sammandrag. Lägesöversikt Oktober Informationmaterial 2012:13. Tammelin, T.H., Aira, A., Hakamäki, M., Husu, P., Kallio, J., Kokko, S., Laine, K., Lehtonen, K., Mononen, K., Palomäki, S., Ståhl, T., Sääkslahti, A., Tynjälä, J. & Kämppi, K. 2016a. Results from Finland s 2016 Report Card on Physical Activity for Children and Youth. Journal of Physical Activity & Health 13, Tammelin, T., Kallio, J., Rajala, K., Hakonen, H. & Laine, K. 2016b. Ändringar i Skolor i rörelse : eleverna motionerar och planerar skolans aktiviteter. Kort publikation. Jyväskylä: Stiftelsen för främjande av motion och folkhälsa LIKES sr. Tammelin, T., Kulmala, J., Hakonen, H. & Kallio, J Skolan för med sig rörelse och sittande. Resultat från enkäten Skolan i rörelse Kort publikation. Jyväskylä: Stiftelsen för främjande av motion och folkhälsa LIKES sr. Tuloskortti Lasten ja nuorten liikunta Suomessa. LIKES Research Reports on Sport and Health 318. [på finska] Undervisningsministeriet & Nuori Suomi Rekommendation om skolbarns fysiska aktivitet. [på finska, sammanfattning på svenska] Utbildingsstyrelse. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Tapio Kuuren slutrapport Bilagor Bilagorna finns på finska på adressen liikkuvakoulu.fi/valiraportti 1. Utvärdering av rekryteringen av skolor och nuläget i programmet Skolan i rörelse Skolan i rörelse-enkät för skolpersonalen, våren Barns och ungdomars motions- och idrottsvanor i Finland (LII- TU)-undersökning 2016 frågor angående Skolan i rörelse-verksamheten

17 liikkuvakoulu.fi Programmet Skolan i rörelse är en del av spetsprojektet för kompetens och utbildning i Finlands regeringsprogram. I denna publikation granskas utvecklingen av Skolor i rörelse-verksamheten under åren samt hur målen för programmet Skolor i rörelse har uppnåtts. Informationen har sammanställts från tillgängliga uppföljnings- och forskningsmaterial.