Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän
|
|
- Oliver Jansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Nutrition för barn- och ungdomar med funktionshinder Projektledare Cathrin Ljungquist
2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund Måluppfyllelse av projektmålen Genomförandet av projektet Våren Hösten Våren Hösten Våren Resultat Huvudprocess arbetsprocess Internremiss Hur mycket dietist som behövs Resultat av åtgärder/insatser under projektet Föräldrars och kringpersonals upplevelse Diskussion Slutsats Bilaga Bilagor Bilaga 1. Internremiss Bilaga 2. När frågeformulär och remiss kan användas inlagt i Nya Arbetsprocessen 2
3 1. Sammanfattning Nutritionsfrågor har varit dåligt belysta i teamarbetet inom Barn- och Ungdomshabiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän. Detta trots att patientgruppen med nutritionsproblematik är högprioriterad inom Västra Götalandsregionen. För att förbättra Habiliteringens stöd till barn med undervikt eller risk för undervikt startades ett projekt våren Nutritionsprojektet är nu avslutat och verksamheten har fått en klar bild över vilka barn som har en underviktig eller risk för undervikt. Projektet har förankrat ett tvärprofessionellt arbetssätt i teamen så att behoven kan tillgodoses. Nutritionsarbetet har byggt på att teamen fyllt i ett första frågeformulär tillsammans med familjen. Formuläret har utformats av arbetsgrupp inom nutritionsprojektet och i det kan nutritionsproblematik fångas upp. Teamen har gemensamt under kartläggningsperioden skickat internremiss till dietist som gjort sin kartläggning i form av matdagbok. Efter bearbetningen av matdagbok har dietist redovisat resultatet för sjuksköterska som vidarebefordrat det till team. Tillsammans med familjen har mål i habiliteringsplan utformats och därefter har dietisten kunnat börja arbeta med familjen. Sjuksköterskan har varit med på dietistmottagning för att vara länken till teamet. Även andra teammedlemmar har vid behov varit med på dessa mottagningar. Projektet har under projekttiden haft 117 barn/ungdomar, 76 % av dem har ökat i vikt efter det att de fått träffa dietist. 2. Bakgrund Barn med neurologiska funktionshinder har ofta nutritionsproblem. Orofaciala svårigheter, ökat energibehov på grund av spasticitet, beteendestörningar i samband med måltid är några vanliga orsaker till att många barn inom Habiliteringen är undernärda. Konsekvenser av undernäring kan förhindra en utifrån barnets förutsättningar maximal utveckling, kognitivt, fysiskt och emotionellt. Nutritionsfrågor har varit dåligt belysta i teamarbetet trots att patientgruppen med nutritionsproblematik är högprioriterad inom VG-regionen och habiliteringen. Kunskapen om undervikt/risk för undervikt för habiliteringens målgrupp är relativt ny. Risk kan finnas att Habiliteringen inte upptäcker alla barn. Det har oftast varit sjuksköterskan och logoped som varit de som känt mest ansvar för nutritionsfrågor, då nutrition ligger inom deras professioner. Det har sällan lett till tvärprofessionella teamdiskussioner. Då alla andra frågeställningar som rör barnen och dess habilitering är teamets ansvar, bör också nutritionsfrågor vara en naturlig del av teamets basarbete. 3
4 När sjuksköterskor och läkare upptäckt undervikt/risk för undervikt hos ett barn har det funnits kompetensbrister i utredningsarbetet. Det har inte varit möjligt att svara på om förklaringen till undervikten berott på för litet näringsintag och det har heller inte varit möjligt för läkare att remittera barn till sjukvårdens dietist från Habiliteringen eller till vidare utredning på Regionhabiliteringen. Sedan år hösten 2004 har det tillfälligt funnits dietist på 50 % för de sex barn- och ungdomshabiliteringarna. Under tiden hösten 2004 och fram till slutet av 2006 arbetade dietisten och sjuksköterskorna med nutritionsproblematik, främst med undervikt men även med en del övervikt. Då träffade dietisten barn och familj och bistod även med råd i behandlingsarbetet utifrån utredningen, något sjuksköterskorna inte har haft full kompetens till. De timmar som dietisten arbetade skedde utlåning av bl.a. sjukskötersketjänst och det har känts angeläget att få en permanent dietisttjänst. Nutritionsproblematiken är mångfacetterad och komplex och i behov av ett tvärprofessionellt teamarbete. Arbetssätt och kunskap i nutritionsfrågor har inte varit förankrat och har inte ingått som en naturlig del i teamarbetet. Det finns inte heller något enhetligt arbetssätt på de sex enheterna inom Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän. 3. Måluppfyllelse av projektmålen Nutritionsprojektet har pågått i tre år och verksamheten har fått en klar bild över vilka barn som är underviktiga inom Habiliteringen. Projektet har uppnått delar av målen; Mål 1: Arbetssätt och kunskap kring nutritionsfrågor är välförankrade och ingår som en naturlig del i teamarbetet så att alla barn med undervikt/risk för undervikt upptäcks och får sina nutritionsbehov tillgodosedda. Målet är till stor del uppfyllt. Arbetssättet är integrerat i Habiliteringens gemensamma arbetsprocess och som stöd finns en internremiss för dietiståtgärder. Alla medarbetare har haft en utbildningsdag om arbetssättet gällande nutritionsfrågor. Däremot saknas en strategi för hur nyanställda ska få del av kunskapen Mål 2: Informationspaket om nutrition till teamen inom habiliteringen finns som säkerställer att arbetssätt och kunskap bibehålls i teamen. Förutom utbildningsdagen har en pärm med presenterat material tagits fram, vilken. finns i alla team och även på webbplatsen. Målet är uppnått. Mål 3: Den tid som behövs av dietist för att komplettera teamens insatser inom Barn- och Ungdomshabiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän, är tydliggjord, gällande barn med undervikt eller risk för undervikt. Målet är mer än uppnått då det redan vid projektets slut kunde anställas en dietist utifrån det behovet som var tydliggjort. Från och med har verksamheten en 4
5 dietist anställd på 75 %. Dessutom ska samma dietist arbeta 25 % med projekt Nutrition 2 som har inriktningen på barn med övervikt 4. Genomförandet av projektet 4.1 Våren 2006 Arbetet fokuserades på att utforma en projektplan och en kommunikationsplan. En arbetsgrupp/referensgrupp bildades av representanter ur varje yrkesgrupp. Arbetsgruppen hade sitt första möte i juni där riktlinjer för arbetet drogs upp, undervikt definierades samt arbetet med screenings- och frågeformulären kring nutrition började. Information om projektet, som startades1 april-06, utformades. Projektledare och styrgrupp gav information på APT till samtliga medarbetare inom Barn- och Ungdomshabilitering på de olika arbetsplatserna. De dietister som skulle arbeta i projektet tillfrågades och utsågs. Ett första möte med dem ägde rum i maj där arbetssätt diskuterades fram och hur remissförfarandet skulle gå tillväga. 4.2 Hösten 2006 Under hösten fortsatte arbetsgruppens arbete med att ta fram screening- och frågeformulär. Deltagarna i arbetsgruppen tog med sig frågor till sina respektive yrkesgrupper och diskuterade hur just de arbetade med nutritionsfrågor. Resultatet av detta började sammanställas till den presentation som skulle ske i maj 2007 för alla inom Barn- och Ungdomshabiliteringen. Riskanalys skrevs. Arbetet med dietisterna tog form och mottagningar anordnades på främst Habiliteringen Mölndal. Samarbete med sjuksköterskor utkristalliserade sig och tog form. Justeringar gjordes under hösten bl.a. gällande remissen och förberedande arbete påbörjades för sjuksköterskan och teamet. Den 1/12 slutade en av dietisterna men kunde snabbt ersättas. Strax innan jul började arbetet med den pärm som skulle delas ut i samband med utbildningsdagen i maj. 4.3 Våren 2007 I början av våren utformade arbetsgruppen utbildningsdagen. Dag och plats bestämdes. 5
6 Arbetet med Nutritionspärmen slutfördes. Den innehåller yrkesvisa presentationer, litteraturlistor samt övrigt nutritionsmaterial. Dietisternas arbete fortsatte. De hade mer att göra än de hann med och väntelista upprättades. Samtidigt diskuterades det i styrgruppen, tillsammans med dietisterna, hur de skulle göra när remisser var oklara eller familjer inte var motiverade. Det var viktigt att arbetssättet följdes av teamen och att mål var uppsatta i en habilteringsplan tillsamman med familjen. Dietistens arbetstid var för dyrbar för att arbeta med omotiverade familjer. Den 9 maj genomfördes den planerade utbildningsdagen, vilken hölls på Nordiska Folkhälsohögskolan på Nya Varvet. Det blev en inspirerande och utvecklande dag som mottogs mycket positivt av alla teammedlemmar. 4.4 Hösten 2007 Sjuksköterskans arbete med att förankra nutritionsarbetet i teamen fortgick. Det är ingen lätt process att införa nya arbetssätt och det behövdes hela tiden motivationsarbete i teamen. Dietisternas arbete fortskred under hösten. Första oktober lämnades en delrapport till Verksamhetschefen och habiliteringsledningen för att visa på hur viktigt det är att förankra och bibehålla kunskap om nutritionsarbetet i teamen, samt tydliggöra att dietist inom barnhabiliteringen behövs. 4.5 Våren 2008 Förankringsarbetet fortsatte, likaså dietisternas arbete. Beslut togs av verksamhetschefen att tillsätta dietist from på 75 % samt att under ca 2 år utöka tjänsten med 25 % för att i projektform kartlägga övervikt hos barn inom Barn- och ungdomshabiliteringen. 5. Resultat 5.1 Huvudprocess arbetsprocess Det arbetssätt som nu till stor del är förankrat i teamen gällande nutritionsarbete är införlivat i den arbetsprocess som redan finns inom Habiliteringen. Nutritionsproblematiken ska hanteras som alla andra behov/problem i teamen. Utredningsplan ska göras som återkopplas till teamet och sedan till familjen. Mål i habiliteringsplanen ska formuleras och sedan utvärderas. 6
7 Frågeformulären som utarbetats ska vara till stöd för teamen att identifiera nutritionsproblematik. När och hur de kan användas varierar. I nedanstående bild på arbetsprocessen illustreras det med en blå ruta när i processen det kan vara lämpligt att använda frågeformulären. Remissförfarandet till dietist är också starkt kopplat till arbetsprocessen. När remiss ska skickas till dietist illustreras det med gula rutor på bilden. Arbetsprocess 1a remiss inkommer 2 Målgrupp 3a-c Prel. problemform 4 Första kontakt 5a Första samtal 6a Team diskussion Internremiss till dietist ruta 1 Utredning. Frågeformulär Utredningsformulär 7a plan.av utr.plan 8 Uppr. av utr.plan 9 Utr.plan diskuteras i team 10 Utr.plan genomföres 11 Problem analys Internremiss till dietist ruta 2 Åtgärder Internremiss till dietist ruta 3 uppföljning 12 Uppf.av Utr.plan 13a Uppr. Hab.plan 14 Hab. Insatser planeras 15 Hab. Insatser genomförs 16. Uppfölj. yrkesspec. mål 17 Måluppfyllelse Bild 1. Visar när frågeformulär kan användas och när i arbetsprocessen internremiss kan skickas till dietist I bilaga 2 finns en bild på arbetsprocessen som gäller rutor som visar när frågeformulär kan användas och remiss skickas. 5.2 Internremiss På internremissen, bilaga 1, finns tre rutor som remittenten kan kryssa i. Dessa illustreras av de gula rutorna i arbetsprocessen. Ruta 1 på remissen innebär att teamet gör en utredning gällande nutritionsproblematik. Teamet vill att dietisten kontrollerar matintaget i form av en matdagbok som familjen fyller i. När dietisten räknat på dagboken återger hon resultatet, via sjuksköterska, till teamet. Dietistens utredning är slutförd. Ruta 2 på remissen kryssar teamet i när det finns mål i habiliteringsplanen och familjen är motiverad att arbeta med nutritionsproblematiken. Först då träffar dietisten familjen för en genomgång av hur matdagboken och vardagssituationen ser ut. 7
8 Dietisten arbetar med familjen och gör den uppföljning som behövs. När det går bra och familjen inte behöver dietistkontakt längre lämnar dietisten över till sjuksköterska och teamet för uppföljning. Ruta 3 på remissen är uppföljning. Om uppföljning görs av teamet och sjuksköterskan och det visar sig att nutritionsproblematiken inte är löst utan behov av dietistinsatser kvarstår, så skickas ny remiss till dietisten. 5.3 Hur mycket dietist som behövs I tabellen visas utförda insatser av dietist och sjuksköterska per enhet samt antal barn som ingått i projektet. Enhet Insatser Insatser Barn dietist ssk Centrum * Frölunda * Gamlestan * Kungälv * Mölndal * Älvstranden * Totalt * Tabell1. Antal insatser av sjuksköterska och dietist samt antal barn per enhet. Kommentar*: När delrapporten skrevs var det fler barn i projektet än vid denna redovisning. Det beror på att uppföljningsansvaret har lagts på teamen och sjuksköterskan när det går bra nutritionsmässigt. Antal barn/ungdomar som står i kö för att träffa dietist: Mölndal 3 st Gamlestaden 0 st Frölunda 0 st Centrum 0 st Älvstranden 3 st Kungälv 2 st Totalt 8 st Beräknad väntetid till dietist: De barn som har prioritet 1 kommer in så snabbt som möjligt t.ex. på en återbudstid. I genomsnitt får de träffa dietist inom 3 månader. Andra barn kan stå i kö under längre tid beroende på hur enheterna prioriterar. Ibland får besök vänta p g a operationer eller andra personliga problem. Remissernas fördelning Utredning 34 Behandling 68 Uppföljning 56 Totalt 158 Tabell 2. Visar fördelningen av hur många barn som är under utredning/behandling/ uppföljning hos dietisten. 8
9 Att det är fler remisser än barn betyder att flera barn har mer än en remiss, dvs. de har t.ex. gått vidare från utredning till behandling. 5.4 Resultat av åtgärder/insatser under projektet Nedanstående statistik visar att ett par av enheterna har betydligt fler barn med undervikt/risk för undervikt. Fram till och med hade 117 barn/ungdomar fått insatser i projektet av sjuksköterska och dietist. Siffran vid projektets slut var 157. Under den här tiden har det behövts kontakter/besök per barn, antingen till sjuksköterska eller till dietist. Hur många åtgärder som krävts har berott på svårighetsgrad av problematiken. En genomgång av viktkurvorna på de barn som deltagit i projektet visar följande: Enhet Antal Träffat Står still i Minskat Ej Barn dietist Ökat i vikt vikt i vikt Vägda Centrum Kungälv Älvstranden Gamlestan Frölunda Mölndal Totalt Tabell % av barnen som träffat dietist har gått upp i vikt. 21 % står still i vikt vilket i många fall är en framgång. 5.5 Föräldrars och kringpersonals upplevelse På uppföljningsträffar med föräldrar och kringpersonal gjordes en utvärdering av Habiliteringens åtgärder. Den sammantagna upplevelsen hos föräldrar och personal var att barnet mår bättre när de får mer eller bättre mat/näring i sig. Magen fungerar bättre (minskad förstoppning/diarré) Mer motståndskraft mot infektioner Mer glädje och ork - mer aktiva och delaktiga barn För många barn blir resultatet, förutom en viktökning, att de börjar växa. Man vet aldrig vad det är för en människa som ryms i det från början alldeles för trånga skalet (citat från Ellen Kalge-Nilsson, dietist i projektet) Inte förrän rätt mängd näring kommer in syns effekten. Föräldrar som inte tidigare haft någonstans att vända sig med sina matbekymmer känner en stor lättnad över att de nu får hjälp. Även om de inte kan träffa dietisten ofta så har de möjlighet att, via sjuksköterska, få uppföljning och stöd. Sjuksköterskan har i sin tur möjlighet att ofta diskutera med dietisten. 9
10 6. Diskussion Barn/ungdomar med funktionshinder som har undervikt eller löper risk att få undervikt är i behov av ett team som har kunskap i nutritionsproblematik där dessa frågor ingår som en naturlig del i teamarbetet. När kunskap har spridits i teamen och dietist har fått delge sin kunskap visar resultat på att barn med undervikt ökar i vikt och får ett bättre nutritionsstatus. I projektet har alla medarbetare fått utbildning kring nutrition och det finns en nutritionspärm hos alla team, men det kommer att ta tid innan arbetssättet är förankrat i alla teamen. Personalbyte bidrar till att kunskapen riskerar att försvinna. Målet att arbetssätt och kunskap ska vara välförankrat i teamen är ännu inte helt uppnått. Det finns i dagsläget ingen metod för hur kunskapen ska bibehållas i teamet. Dietist är ett nödvändigt komplement till teamens arbete. Teamen kommer inte vidare med nutritionsproblematik om dietist inte finns tillgänglig. Resultat från projektet visar tydligt att det är först när dietist börjar arbeta med familjen och barnet, som viktökning och balans nås i nutritionsstatus. Nutritionsarbete är ett långsiktigt arbete där man ibland får vänta på resultat. Vägen till att bli bra nutrierad kantas ofta av bakslag och det är viktigt att uppföljning sker kontinuerligt. Vid enstaka tillfällen kan det vara värdefullt att dietisten får träffa resten av teamet för diskussion kring enskilda barn. Dietisten har vid svår nutritionsproblematik träffat medlemmar ur teamet och det bidrar till att ytterligare säkerställa positiva resultat. Det har i projektet även visat sig vara värdefullt när dietisten får göra besök på skola eller förskola för att diskutera olika lösningar kring specifika barn med stora nutritionsproblem. 7. Slutsats Det arbetssätt nutritionsfrågor ska hanteras på är införlivat i den arbetsprocess som Habiliteringen redan arbetar utifrån. Det är viktigt att fortsätta att arbeta med nutritionsfrågor på det sätt som gjorts inom projektet. Arbetssättet innebär att det är lättare att engagera hela teamet i nutritionsfrågorna och att alla ser sin del i dessa frågor. För att kunskapen om nutrition ska bibehållas i teamen och arbetssättet ska fungera enligt arbetsprocessen måste utbildning anordnas kontinuerligt. Det kan innebära att ny personal och även personal som behöver en uppdatering av informationen, samlas en gång per år/vartannat år, för att få information om arbetsprocessen, remissförfarandet mm. Nutritionspärmen bör uppdateras en gång per år för att innehålla det allra senaste eller så läggs den ut på vår webbplats. Ett förslag är att en tvärprofessionell arbetsgrupp uppdaterar pärmen en gång per år samt håller i den utbildning som ska bibehålla kunskapen i teamen. Dietistkontakten bör vara nära knuten till habiliteringsteamet då flera yrkeskategorier behöver medverka i barnets nutritionsbehandling, samt för att kontinuerligt och under lång tid följa barnens nutritionsproblematik. Det görs ingen annanstans. 10
11 8. Annan nutritionsproblematik I och med att projektet genomförts upptäcks nu barn med undervikt/risk för undervikt och de får sina nutritionsbehov tillgodosedda. Många av barnen som har kontakt med Habiliteringen har andra nutritionsproblem, det vill säga övervikt eller en malnutrition dvs att barnet inte får i sig rätt näring. Övervikten beror många gånger på den diagnos barnet har. De neuropsykiatriska diagnoserna innehåller ofta en problematik där barnets mättnadskänsla är störd och/eller medvetenheten hos barnet om vad och hur mycket de ska äta saknas. Många av barnen har även ett extremt lågt energibehov. De har ett normalt ätbeteende men går ändå upp i vikt. Inom autismspektrat finns ett stort problem med selektivt ätande, dvs. barnet äter bara en viss sorts mat. Denna målgrupp är i riskzonen för malnutrition. Utvecklingstörning gör också att det är svårt för barnet att sätta gränser och att se sammanhanget mellan det han/hon äter och sin övervikt. Idag finns Rundabarn-teamet på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Det finns möjlighet att remittera dit om barnet har en fetma alltså inte enbart en övervikt. Men barnet ska ha möjlighet/förmåga att kunna delta aktivt och tillgodogöra sig det som DSBUS erbjuder, bl.a. gemensamma diskussionsträffar där matfrågor och hantering av sug/begär mm ingår. Det är oftast inte möjligt för barn med funktionshinder. Några speciella grupper för barn med funktionshinder skapas inte. Barn med övervikt, på grund av sitt funktionshinder, har svårt att få den hjälp som de har behov av utanför Habiliteringen. Övervikt innebär en stor risk för diabetes, hjärtkärlsjukdomar, ledförslitningar, karies, stroke mm. Ett tvärprofessionellt arbetssätt kan vara en bra lösning för de här barnen då de behöver struktur och bildstöd lika mycket som dietistens rekommendationer. Barn som har en malnutrition kan vara svårare att hitta då deras viktkurva kan se helt normal ut. Barn som äter selektivt riskerar att få en felaktig nutrition och det kan leda till skador på kroppen längre fram i livet. Det är viktigt att hitta de här barnen och att ha möjlighet att hjälpa dem. För att hjälpa barn med selektivt ätande krävs tvärprofessionellt arbete, där en del av kunskapen finns hos dietist. Barnen behöver ättränas och det är viktigt att veta vad de lider brist på för att kunna rikta ätträningen. För att möta det nutritionsbehov som barn inom Habiliteringen har är det viktigt att arbeta vidare för att utveckla dietistens roll och även att öka den tid som är avsatt för arbetet Cathrin Ljungquist Projektledare 11
12
13 Bilaga 2 Arbetsprocessen (från Handboken "Vägledning i tvärprofessionellt arbetssätt med ) I nedanstående bild på den nya arbetsprocessen är det blåmarkerat när det i processen kan vara lämpligt att använda frågeformulären. Remissförfarandet till dietist är starkt kopplat till arbetsprocess och när remiss ska skickas till dietist illustreras med mörkgula rutor på i bilden. Frågeformulär Frågeformulär Delprocesser 2-5: Gäller ETT problem 6a. Konferens Prioritering och planering av första utredning internremiss till dietist- ruta 1 utredning Utrednings -formulär Problem beskrivning 6b. Konferens Planering av utredning 7.Genomgång av planerade utredande åtgärder 8.Genomförande av utredande åtgärder 9.Yrkesspecifik bedömning av genomförd utredning 10.Konferens Tvärprofessionell bedömning av utredning 11.Genomgång av utredning internremiss till dietist- ruta 2 åtgärder internremiss till dietist- ruta 3 uppföljning 12. Habiliteringsplanering målformulering 13.Konferens planering av behandlande åtgärder 14.Genomgång av planerade behandlande åtgärder 15. Genomförande av behandlande åtgärder 16. Yrkesspecifik utvärdering av åtgärder 17. Konferens utvärdering av åtgärder 18.Utvärdering av mål i hab.plan + tvärprof.utv. Stödjande/träning Informerande Avsluta kontakt Kompenserande Förebyggande Samordnande /LB, LH Bilden visar när fråge- och utredningsformulär kan användas och när i arbetsprocessen internremiss kan skickas till dietist 12
14 Habilitering & Hälsa Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän
Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?
Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel
Verksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Vuxenhabiliteringen Göteborg Kompetensteam Ryggmärgsbråck Rapport etapp 1. 2010-08-02-2011-02-28 2011-02-28 Projektledare Kjell
Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig
Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé
Verksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan GUT Grupp, Utbildning och Tema i Barn- och ungdomshabiliteringen 2012-09-12 Projektledare Lina Häglund Projekt Grupp,
Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5. Sofia Olausson Barnneurolog
Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5 Sofia Olausson Barnneurolog Viktproblematik Vanligt förekommande vid CP Oftast undervikt, men ibland även övervikt
Verksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Organisering av gruppverksamhet Vuxenhabiliteringen Göteborg 2011-08-30 Projektledare: Kjersti Bruun Börjesson Innehållsförteckning
Verksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Slutrapport Erfarenheter av BUVE som utvärderingsinstrument inom Vuxenhabiliteringen i Habilitering & Hälsa 2007-09-26 Marie Nordén Habiliteringschef Sammanfattning BUVE (Brukarens
Projektspecifikation
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin
Verksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan för Organisering av gruppverksamheten Delprojekt i projektet Utveckling av Vuxenhabiliteringen Projektledare Malin Arby
MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi
Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten
Teamarbete med patienten i centrum 3863
1 (10) Landstingsstyrelsens förvaltning Södersjukhuset, medicin Projektledare Stina Petersson E-post stina.petersson@sll.se Teamarbete med patienten i centrum 3863 2 (10) Sammanfattning av satsningen Med
Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun
Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun Rutiner under pilotprojekt Tidig upptäckt, tidiga insatser Inledning Syftet med projektet som har fått namnet Tidig upptäckt, tidiga insatser
Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010
HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till
Barn och unga från habiliteringen på Skoliosmottagningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Barn och unga från habiliteringen på Skoliosmottagningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Karin Romberg specialistfysioterapeut SU/Sahlgrenska och Charlotte Boman leg fysioterapeut Regionhabiliteringen
Bakgrund. Vi ville skapa ett gemensamt bedömningsteam kring de små barn som redan kommer till hab och bup på remiss från BVC och BUM.
Småbarnsteam Bakgrund 2012-08-30 samlades enhetschefer och medarbetare i HSF; BUP, BUM, HAB, LOG, BVC som regelbundet kommer i kontakt med små barn med försenad utveckling. Vi ville skapa ett gemensamt
Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.
Triangelrevision Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård. strokenhet Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån
Magda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg
Vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som utretts vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Regionala barn- och ungdomshabiliteringen CVU Rapportserie 2005:2 Projektledare: Magda
Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2
Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Vägledarprojektet 2007-10-15 Projektledare Annika Tynan O Mahony Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av projektet
Samverkansrutiner för primärvård och kommun
Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler
Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa
Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,
Tidig upptäckt, tidiga insatser. Stora styrgruppen 14/6-19
Tidig upptäckt, tidiga insatser Stora styrgruppen 14/6-19 Agenda Presentation Vad har gjorts och vad pågår? Verklighetsnära exempel Utmaningar och framtidsfrågor Diskussion/Beslut Varför projektet Tidig
Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet
Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2016-03-17 Temagrupp Barn och Unga I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen,
Verksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan för Digital bild och video Projektledare Ellinor Eklund 2011-03-23 -y",västra GÖTALANDSREGIONEN y HABILITERING & HÄLSA
Vad händer på Socialstyrelsen?
Vad händer på Socialstyrelsen?. Monica Pehrsson, utredare, leg dietist 2017-05-05 Gällande undernäring finns idag förskriften Förebyggande av och behandling vid undernäring, SOSFS 2014:10 Både hälso-och
Habiliteringsplanering
Rapport från Barn- och ungdomshabiliteringen Habiliteringsplanering - ett sätt att gemensamt nå målen Modell för utvärdering av individuella habiliteringsplaner inom barn- och ungdomshabiliteringen i Landstinget
Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017
Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning A:2.
Samverkansrutiner för primärvård och kommun
Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler
Slutrapport Teknikprojekt mobilitet
0.00 Utgåva (1)8 Dokumenttyp: Projektdokument Dokumentbeskrivning: Projekt: Projektnummer (enligt esamordnare) Slutrapport Mobilitet Teknikprojekt i Strömstad och Tanum kommun Utfärdat av: Utf datum: Godkänt
Fördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Psykologens roll i Obesitasteam
Psykologens roll i Obesitasteam Marie Olausson Psykolog Barn- och Ungdomsmedicin öppenvård Borås Disposition Organisation/Bakgrund/Uppdrag Varför psykolog? Till vilken nytta? Hur ser det konkreta arbetet
Verksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan för Kompetensteam för vuxna personer med förvärvade hjärnskador inom Vuxenhabiliteringen Göteborg 2010-06-01/rev 2011-11-11
HSP-slutrapport
HSP-slutrapport 2013-09-06 Bakgrund 2011-12-02 ansökte Social- och utbildningsförvaltningen i Ludvika, Familje- och utbildningsförvaltningen i Smedjebacken och Västerbergslagens utbildningscentrum - Stegelbacken
Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN SID 1 (6) 2009-04-07 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i
Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Vårdsamverkan Skaraborg Nära vård Norra Skaraborg. Presentation för Nätverket Hälsa och Demokrati Stockholm 14 mars 2019
Vårdsamverkan Skaraborg Nära vård Norra Skaraborg Presentation för Nätverket Hälsa och Demokrati Stockholm 14 mars 2019 Delregion Skaraborg Invånare: 264 000 Kommuner: 15 Sjukhus: 4 Vårdcentraler: 33 (20
Arbetsmodell för teamarbete äldreomsorgen
2017-04-03 1 (5) Omsorgsavdelningen Johan Greco Vård- och omsorgschef Arbetsmodell för teamarbete äldreomsorgen Högerklicka för att byta bild. 2017-04-03 2 (5) Omsorgsavdelningen Syfte och mål Vård och
Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric
Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...
DART. Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade
DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade DSBUS Regionhab REGIONALA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Bakgrund Historik DART Start 1988 Projekt som drevs av Hjälpmedelsinstitutet
Omhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017
Omhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017 Emma Gotthardsson, Logoped och Lotta Söderberg, Dietist Region Skåne, VO Barnmedicin,
Projektplan. Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg
Projektplan Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg Projektplanen skall fungera som projektets manual/handbok och förklara projektets metodik och beskriva vilka aktiviteter som projektet
Process för terminologiarbete
Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet
SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:
SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för
Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd
1 Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd Teamets medlemmar Teamet består av fem personer från Danderyds BUP: Från vänster: Assistent Lina Lundström, biträdande enhetschef Eva Arvidsson,
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning
MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning Annika Löfstedt Charlotte Jansson Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/Sjukgymnast Kurator
Nolltolerans mot UNDERNÄRING
En stark röst för seniorerna Kost och Nutrition Nolltolerans mot UNDERNÄRING Den bortglömda folkhälsorisken Diskussions- och faktaunderlag 181001 Ann-Christine Baar ac@baar.se Tel 037082835 11 Nolltolerans
Samverkansrutiner för primärvård och kommun
Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler
Samverkan kring barnfetma. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne
Samverkan kring barnfetma Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne Zoltan 4 år Vid 10 dagars ålder dehydrering hypernatremi och acidos. Kortisolbrist
Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
ViCan-teamen arbetsförmågebedömningar i aktivitet och vägledning mot arbete.
ViCan-teamen arbetsförmågebedömningar i aktivitet och vägledning mot arbete. ViCan-teamen är tvärprofessionella och tvärsektoriella team bestående av personal från Arbetsförmedlingen och Stadsdelsförvaltningen.
JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.
JÄMLIK STROKEVÅRD SIMBA OMRÅDET OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning,
Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.
Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet
Vill ge anhöriga partners stöd
Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning
Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013
Rehabiliteringsutredning November 2012 April 2013 Bakgrund Behovet av rehabilitering varierar för befolkningen i Gävleborg. Från kortvariga insatser t ex i samband med operation till periodvisa insatser
Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten
H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning
Minnesanteckningar från Habiliteringens Brukarråd
Habiliteringen i Västra Götaland 1 (5) Minnesanteckningar från Habiliteringens Brukarråd Datum Tisdag 17 maj 2016 Plats Ekelundsgatan 8, Göteborg Tid kl 17.00 19.00 Närvarande: Ulla Adolfsson Anita Larsson
VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Verksamhetens framväxt Närsjukvårdsprojekt 2007 Avtal mellan
Verksamhetsutvecklingsprojekt. Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän. Delrapport. Kulturdialogen Projektledare Lena Stignäs Borg
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Delrapport Kulturdialogen 2010-07-06 Projektledare Lena Stignäs Borg 2010-07-06 KULTURDIALOGEN INLEDNING Av tidigare ansökan till
Förslag på flödesschema/organisationskarta
Förslag på flödesschema/organisationskarta mellan Region Halland och Hallands kommuner för patienter från 18 år med enteral nutrition, diagnosticerad dysfagi och specialiserade nutritionsproblem där ansvaret
Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra
Att säkerställa patientens vardag Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom
Din rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Projektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista
Projektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista Januari 2018 stockholm.se Kontaktperson: John Joyce, biträdande enhetschef, telefon: 508 01 398 mejl: john.joyce@stockholm.se 2 (10)
Barnrättskonsekvensanalys
Barnrättskonsekvensanalys på förslag till förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik SID 1(8) Innehåll Inledning... 3 BKAs tre steg... 3 Aktuell frågeställning...
FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast
FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;
TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Utvecklingsgrupp Barn och unga. Lerum. Kommunhuset Lokal: Almen
Minnesanteckningar Ärende Utvecklingsgrupp Barn och unga Datum 2019-03-25 Plats Lerum. Kommunhuset Lokal: Almen Närvarande () Ingela Andersson, ordförande Lerums kommun Gunnel Andersson Södra Älvsborgs
Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK. Projektägare: Inga-Lill Kristiansson
Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK Projektägare: Inga-Lill Kristiansson Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller: JA NEJ Kommentar: Beslut att godkänna Slutrapport och avsluta
Epilepsiteam vid ett länssjukhus presentation vid barnveckan i Karlstad 130423
Epilepsiteam vid ett länssjukhus presentation vid barnveckan i Karlstad 130423 Johan Aronson, neuropediatriker Ulrika Krig, barnsjuksköterska Lena Pettersson, barnsjuksköterska Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Ungas psykiska hälsa i primärvården. Psykiatriberedningen7 juni 2018
Ungas psykiska hälsa i primärvården Psykiatriberedningen7 juni 2018 Utvärdering från flera dimensioner - 2017 Enheten för Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Projektets mål och syftet med utvärderingen
Framgångsfaktorer för en integrerad mottagning. sett ur ett organisatoriskt, ekonomiskt, kompetens- och patientmässigt perspektiv
Framgångsfaktorer för en integrerad mottagning sett ur ett organisatoriskt, ekonomiskt, kompetens- och patientmässigt perspektiv Före 1994 Barnmed Barnhab BUP Varför förändra och Integrera tre verksamheter
Habilitering & Hjälpmedel
Bilaga 6 Habilitering & Hjälpmedel Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv Habilitering och Hjälpmedel bedriver mottagningsverksamheter för barn och vuxna i hela Skåne. I Malmö berörs Barn- och ungdomshabiliteringen
Habiliteringen i Dalarna
Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN
Rapport från Lilla Dagen Nutrition september 2014
Rapport från Lilla Dagen Nutrition september 2014 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet
Södertörns nyckeltal Funktionshinder 2016
Södertörns nyckeltal Funktionshinder 2016 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2017-09-10 Sammankallande Ann-Christine Mohlin verksamhetsstrateg Södertälje E-post: ann-christine.molin@sodertalje.se Tel: 08-523
Manual för Nutrition, vårdplan
Region Skåne Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Dokumentslag Informerande Dokumenttyp Informationsmaterial Datum 2017-12-18 Version 0.1 1 (5) Manual för Nutrition, vårdplan Nutritionen är
JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.
JÄMLIK STROKEVÅRD FYRBODAL OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet,
Introduktion och innehåll
UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.
Slutrapport. Socialförvaltningen Kvalitets och utvecklingsenheten. Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990
Kvalitets och utvecklingsenheten Projekt Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990 Projektägare Mariann Godin Luthman, Kvalitetschef Projektledare Christine Färnskog Bakgrund
Slutrapport Multisjuka äldreprojektet
Slutrapport Multisjuka äldreprojektet I oktober 2007 startades utvecklingsgruppen för Multisjuka äldre patienter på uppdrag av ReKo s chefsgrupp. Utvecklingsgruppen har bestått av två representanter från
Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-51441 Fastställandedatum: 2014-02-11 Giltigt t.o.m.: 2017-02-11 Upprättare: Berit M Fredriksson Fastställare: Berit Fredriksson Dagrehabrutin Innehåll
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG SID 1 (6) DNR 504-201-2010 2011-02-03 SDN 2011-02-17 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 02 340 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Slutrapport - projektet
Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan
Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2
Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne
Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning vårdbehov, del 1 Region Skåne 2019-02-05 Utfärdad Fastställd Version. Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior
Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI
Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Skolverket och Socialstyrelsen 2017-2020 Syftet är att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården
Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.
Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna
Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra
Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap