Verksamhetsuppföljning inom psykiatrin. Appendix

Transkript

1 Verksamhetsuppföljning inom psykiatrin Appendix

2

3 Verksamhetsuppföljning inom psykiatrin Appendix Stockholm den 8 mars 2006 Jan Lindmark Bengt André Mattias Elg

4 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Sveriges Kommuner och Landsting av Jan Lindmark och Bengt André. Beställning av rapporten kan göras direkt på tel , fax eller från vår hemsida Layout/produktion: Ordförrådet AB Stockholm 2006

5 Inledning Denna delrapport innehåller fakta och detaljer som är sammanfattade i huvudrapporten. Vår förhoppning är att denna information är av värde för dem som lokalt ska genomföra förbättringar av systemen för uppföljning.

6

7 Innehåll Nödvändig Mängd Data (NMD)...6 Flödesmodellen Förteckning över diagnosgrupper Åtgärdsförteckning enligt KVÅ (Klassifikation av VårdÅtgärder) Sekundärklassifikationer i psykiatrisk vård Beställardokument Stockholm...20 Visualisering och kvalitetssäkring av data...23 Visualisering...23 Kvalitetssäkring av data...29 Att systematisera och synliggöra uppföljningsfrågor i ledningsarbetet...38 Psykoskliniken i Malmö...38 Område psykiatri i Jämtland...39 Strategisk verksamhetsuppföljning som en del i ledningsarbetet exempel från psykiatrin i Halland...42 Kontaktpersoner i de lokala projekten...49

8 Nödvändig Mängd Data (NMD) Med Nödvändig Mängd Data (NMD) avses här de uppgifter som behöver samlas in om patienten och den vård denne får. Hur omfattande NMD behöver vara beror på vilka frågor som ska besvaras och vad som kan inhämtas med bra kvalitet till rimliga kostnader. Den följande tabellen innehåller de uppgifter som kan rekommenderas i dagsläget. Uppgifter med kursiverad stil rekommenderas av projektgruppen men ses för närvarande som frivilliga uppgifter. I takt med att medvetenheten om behoven av information växer och tekniska möjligheter finns för att enklare dra ut information ur journaler m.m. bör även den kursiverade informationen samlas in och användas i uppföljningar. Dock bör dessa variabler först beskrivas och definieras ytterligare för att man ska nå en konsensus om hur de ska användas. Detta gäller främst sådana som beskriver levnadsomständigheter. Projektgruppens uppdrag handlar om vilken information som ska samlas in och analyseras men inte hur det rent praktiskt ska gå till. I en framtid bör naturligtvis så mycket information som möjligt kunna samlas in från löpande dokumentation i elektroniska journaler. Dubbelregistreringar ska inte behövas. Uppgiftsområde Variabler och data Kommentarer Definition/källa Patientidentifikation Personnummer Län Kommun Församling Ålder Kön Kontinuerliga matchningar mot befolkningsregistret. Historik över ex. kommun, församling bör kunna sparas. Levnadsomständigheter Boende 1. Ordinärt boende 2. Ordinärt boende med beviljade stödinsatser 3. Stödboende 4. Permanent boende (enligt SoL eller LSS) med personal del av dygnet 5. Korttidsboende (på behandlingshem, HVB, SIS-institution, utslussningsboende eller liknande 6. Saknar boende 7. Uppgift saknas Sysselsättning 1. Arbete/studier öppna marknaden 50 %, under eller över 50 % 2. Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd 3. Skyddad verksamhet 50 %, under eller över 50 % 4. Arbetsrehabilitering på öppna marknaden (med stöd) 5. Arbetsrehabilitering i skyddad verksamhet 6. Anpassad studieform (mål vidare studier/arbete) 7. Sysselsättning motsvarande SOL:s definition (dagcenter, brukarklubbar) 8. Ingen sysselsättning 9. Uppgift saknas Utbildningsnivå 1. Ej fullgjord förgymnasial utbildning 2. Fullgjord förgymnasial utbildning 3. Fullgjord gymnasial utbildning 4. Fullgjord eftergymnasial utbildning (minst 2 år) 5. Uppgift saknas KPV= Kvalitetsregister för Psykiatrisk Vård. KPV= Kvalitetsregister för Psykiatrisk Vård. KPV= Kvalitetsregister för Psykiatrisk Vård. 6

9 Uppgiftsområde Variabler och data Kommentarer Definition/källa Levnadsomständigheter Försörjning Har det senaste året erhållit minst hälften av sin försörjning från: 1. Egen försörjning (lönearbete, studiemedel, A-kassa, ålderspension/garantipension) 2. Sjukskrivning/sjukersättning 3. Socialbidrag 4. Anhörig/eget kapital 5. Övrigt 6. Uppgift saknas KPV= Kvalitetsregister för Psykiatrisk Vård. Hushållets sammansättning, vuxna 1. Ensamboende 2. Bor med maka/make/sambo 3. Bor med förälder/föräldrar 4. Bor med andra vuxna 5. Ej tillämplig 6. Uppgift saknas Hemmavarande barn <18 år 1. Antal Ensamboende är en viktig variabel ur många aspekter vilket gör att den variabeln är nödvändig att registrera. KPV= Kvalitetsregister för Psykiatrisk Vård. Barnens situation Behov av stöd J/N Har stöd erbjudits? J/N Professionellt uppfattat tillstånd Huvuddiagnos Bidiagnos Somatiska diagnoser som har betydelse för behandlingen Funktions- och symtomnivå (GAF) Närståendebelastning Farlighetsbedömning Andra skattningar CAN Diagnos enligt ICD 10 eller DSM IV, GAF (GAF/GAF-S). Bidiagnos och/eller somatisk diagnos ska registreras vid de tillfällen diagnosen har betydelse för den psykiatriska vården. De kursiverade skattningarna är tilläggsinformation som bör kunna utvecklas ytterligare. Hälsotillstånd som uppfattas av hälsooch sjukvårdspersonal. Patientens egen uppfattning om sitt tillstånd Behov Mål Aktuell situation Psykiskt Praktiskt En utveckling av dessa begrepp pågår via InfoVU. Modellprövning psykiatri. Suicidalitet Självskadande handling/suicidförsök 1. Nej 2. Ja 2a. 1 2 ggr 2b. 3> 3. Uppgift saknas Avses medveten självskada eller förgiftning med läkemedel över förskriven eller allmänt accepterad dos. Källa: KPV, (Bo Runeson). Aktuellt självskadande/suicidförsök senaste 12 månaderna Alt. Som ovan samt antal Psykiatrisk vård enligt lagrum (Psykiatrisk vårdform) 0 = Frivillig vård (HSL) 1 = Tvångsvårdad ej konverterad patient enligt 6 b LPT 2 = Tvångsvårdad konverterad patient enligt 11 LPT 3 = Patient som vårdas enligt LRV utan särskild utskrivningsprövning 4 = Patient som vårdas enligt LRV med särskild utskrivningsprövning 5 = Häktad patient som vårdas enl. HSL Vårdplan Finns vårdplan? J/N Är patienten delaktig? J/N Har samverkan skett? J/N. vid Ja, med vem? Kvalitetsmässigt en viktig frågeställning som även bör kopplas till om patienten är delaktig i planeringen. Samverkan visar hur den sker och om gemensam vårdplanering sker. Med vårdplan avses plan enligt Socialstyrelsens riktlinjer. 7

10 Uppgiftsområde Variabler och data Kommentarer Definition/källa Kontaktuppgifter Organisation Klinik Socialstyrelsekod Enhet Avdelning Mottagning Enligt lokalförteckning Personal ID Enligt lokal rutin Uppgifterna avser var insatserna ges och vem som utför dem. Lokalt kan en mer detaljerad listning av yrkeskategorier göras. På lokal nivå behövs registrering på aktuell enhet. Uppgifterna är nödvändiga för att kunna knyta patienter, insatser och kostnader till rätt produktionsenhet. Yrkeskategori Läkare Sjuksköterska Kurator/socionom Psykolog Leg psykoterapeut Sjukgymnast Arbetsterapeut Skötare/usk Övriga Kontaktperiod 1. Pågående 2. Ny Yrkeskategori kan utvidgas enligt lokala rutiner. På sikt kommer denna typ av uppgifter att finnas i HSA-katalogen (Hälso- och Sjukvårdens Adressregister) Flödesuppgifter Vårdbegäran in Datum Klockslag Vårdbegäran in visar när patienten får kontakt med vården. En begäran om ett erhållande av hälsooch sjukvård. Hur initieras vårdbegäran? Söker själv Tillsammans med närstående Remiss från Primärvård Annan specialistsjukvård Annan psykiatrisk vårdgivare Socialtjänst Polis Annan myndighet Remiss från vem? 1. Enhet 2. Remittent Enligt lokal förteckning. (HSA-katalogen) Beslut vårdåtagande Visar tidpunkten när mottagande vårdenhet bestämmer sig för att ta sig an patientens hälsoproblem. Beslut av mottagande enhet att acceptera en vårdbegäran. Socialstyrelsen. Beslut aktivitet Flera olika aktiviteter finns normalt inom samma vårdåtagande, t.ex. undersökningar och behandlingar. Den tidpunkt då beslut fattas om att en specificerad aktivitet/åtgärd ska inledas. Flödesmodellen. Medicinskt måldatum Knyts till aktuellt beslut om aktivitet. Kan innehålla klockslag. Den senaste tidpunkten när av medicinska skäl en beslutad aktivitet ska inledas. Första erbjudna tid Datum Klockslag Vid bokning av tid. Den tidpunkt då enheten tidigast kan genomföra den beslutade aktiviteten. Skäl till senareläggning Patienten kan av olika skäl vilja senarelägga aktiviteten. Aktivitetsstart Avser tidpunkt när den specificerade aktiviteten ska inledas. 8

11 Uppgiftsområde Variabler och data Kommentarer Definition/källa Flödesuppgifter Flödesavvikelser för planerad kontakt Datum Klockslag Den planerade kontakten har inte skett beroende på Patientens medicinska tillstånd Vårdenhetsrelaterade skäl Patienten har uteblivit utan att återbud lämnats Patienten har lämnat återbud Vård(patient)kontakt Datum Klockslag Typ av vårdkontakt Mottagningsbesök Hembesök Brevkontakt Telefonkontakt Hemsjukvårdsbesök Dagsjukvård Plats Försäkringskassan AMI Arbetsgivare Annan plats Kontaktens form Besök en patient, en vårdgivare Teambesök en patient, flera vårdgivare Gruppbesök flera patiente,r en vårdgivare Gruppteambesök flera patienter, flera vårdgivare Åtgärd/Aktivitet Övriga närvarande Närstående Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Annat Tidsåtgång Tid i minuter eller uppdelning i antal tiominutersmoduler Vårdtillfälle Indatum Utdatum Flyttning mellan slutenvårdsenheter Datum och mottagande organisatorisk enhet Avser aktuell vårdkontakt. Kontakt mellan patient och vårdgivare för utredning, behandling, rådgivning eller omvårdnad. Plats är i det här fallet tilläggsinformation till besökstyp för att ytterligare beskriva kontaktens innehåll. Se åtgärdsförteckning enligt KVÅ. Se även tidsmoduler enligt KVÅ. Vårdtiden utgörs av skillnaden mellan tidpunkterna för inrespektive utskrivning. Ställningstagande behöver göras angående beräkning av vårdtid med hänsyn till olika typer av permission. Kontakt då hälso- och sjukvårdspersonal utför hälso- och sjukvårdstjänst. Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), Socialstyrelsen. Klassifikation av åtgärder (KVÅ), Socialstyrelsen. Vård och patientadministrativa termer (VPA). Flödesuppgifter vid avslut av vårdåtagande Beslut om avslut Datum Tidpunkten då vårdenheten beslutar om att vårdåtagandet ska upphöra. Faktisk tidpunkt för avslut Måluppfyllelse Ja/Nej Det kan ta tid att ordna eventuella efterföljande insatser. Här kan olika aspekter ingå (medicinska, funktionsmässiga, patientens uppfattning). Tidpunkten när sista aktiviteten inom ramen för vårdåtagandet genomförts. 9

12 Uppgiftsområde Variabler och data Kommentarer Definition/källa Flödesuppgifter vid avslut av vårdåtagande Särskilda uppgifter BUP Orsaker till avslut 1. På behandlarens initiativ 2. På patientens eller dennes företrädares initiativ 3. Genom att annan enhet gjort vårdåtagande (vårdbegäran gjord vid annan enhet av patient eller enheten själv) 4. Patienten har flyttat 5. Patienten har avlidit 6. Annan orsak Boende 1. Två biologiska föräldrar 2. Ensamförälder 3. Styvfamilj 4. Familjehem 5. Annat boende Antal syskon Ålder Kontaktorsak 1. Utagerande överaktivitet, gränssättningsproblem 2. Autismspektrum 3. Oro-ängslan-ångest-nedstämdhet 4. Psykosomatiska symtom (magont, enures, enkopres) 5. Skolproblem, skolvägran 6. Tvångsmässighet 7. Känt/misstänkt övergrepp 8. Familjeproblem, skilsmässa, umgänge etc. 9. Spädbarnsproblematik 10. Psykos, förvirring 11. Ätstörning 12. Social/rättslig utredning Om patienten har avlidit kan uppgifter om orsaker fås i dödsorsaksregistret. Kontaktorsakslistan kan ses som exempel på hur kontaktorsaker kan grupperas. Exemplet är hämtat från barn- och ungdomspsykiatrin på Gotland. Mer detaljerade kontaktorsakslistor finns på andra håll i landet. Detta behöver utvecklas så att en gemensam lista skapas. 10

13 Flödesmodellen En person har ett hälsoproblem och vänder sig vid en viss tidpunkt till en vårdenhet och presenterar sitt problem. Personen gör en vårdbegäran. Vid vårdenheten noteras vårdbegäran och enheten bestämmer sig för om ett vårdåtagande ska göras. Om så sker fortsätter processen med behovsbedömningar, prioritering, vårdplanering och andra aktiviteter. Ett medicinskt måldatum anges av ansvarig personal för när t.ex. en första kontakt senast ska ha skett. Efter denna kontakt går processen idealt vidare med genomförande av aktiviteter och till ett avslut av åtagandet. Orsaker till avslut kan naturligtvis vara att man nått ett tillstånd hos patienten som är tillfredsställande såväl ur dennes som ur vårdens synvinkel. Under processen kan förändringar ske såväl av patientens medicinska tillstånd som av viljan att fortsätta vården. Även inom vården kan förutsättningar förändras i sådan utsträckning att patienten inte längre kan tas som hand som det ursprungligen var tänkt. Vårdåtagandet kan således förändras och till och med avslutas när som helst under processen. Nya vårdåtaganden kan behöva göras om patientens medicinska tillstånd förändras. Det kan ske så stora förändringar att det inte längre är den aktuella enhetens uppgift att fortsättningsvis ta hand om patienten. I så fall gör enheten en vårdbegäran vid en annan enhet. Allt detta beskrivs i Flödesmodellen (Se rapporten Patientens väg genom vården. Individbaserad verksamhetsuppföljning med hjälp av flödesmodeller. Version 1.0. Sveriges Kommuner och Landsting 2006). Fokus i modellen är besluts- och genomförandepunkter under den medicinska processen; punkter som måste passeras på ett tillfredsställande sätt för att patienten ska få bra vård. Vid varje sådan punkt kan olika redskap kopplas in för djupare beskrivning. Viktiga sådana är klassifikationerna för diagnoser och för åtgärder. Flödesmodellen blir på detta sätt ett skelett som andra verktyg kan hängas på. Modellen presenteras grafiskt på nästa sida. Med vårdprocess avses följd av aktiviteter eller åtgärder som utförs för en patient, avseende ett visst hälsoproblem, mellan inkommen vårdbegäran och avslut av vårdåtagandet.vårdprocesser kan ha snabba eller långsamma förlopp, beroende på typ av hälsoproblem och verksamhet. På en akutmottagning kanske hela processen genomförs under en timme. I andra verksamheter kan processen ta månader och t.o.m. år innan den leder till ett avslut, kanske först när patienten avlider. Vad som ska rapporteras till landstingens och regionernas egna gemensamma databas (Vårdgaranti05) om tillgängligheten i vården handlar idag om uppföljningen av Som underlag för det lokala utvecklingsarbetet väljer varje enhet vilka fenomen som ska belysas. Är enheten intresserad av att veta tidsförloppet mellan vårdåtagande och upprättade vårdplaner så belyses det. Är man intresserad av flödet från beslut om sjukgymnastisk behandling till dess att den inleds så beskriver man det. Hur detaljerat detta görs bestäms av lokala behov och hur registreringen av aktiviteter (åtgärder) sker i de patientadministrativa systemen, de elektroniska journalerna eller andra källor.det krävs en vårdbegäran för att en enhet över huvud taget ska kunna ta sig an en patient. Det krävs också ett vårdåtagande från enhetens sida. Enheten vårdplanerar och genomför aktiviteter samt utvärderar utfallet mot mål i vårdplanen. Har man inte nått dit man avsåg korrigerar enheten sitt agerande, vilket innebär att man justerar i vårdplaner, 11

14 Vårdprocess annan enhet aktiviteter mm. Modellens samtliga mätpunkter kan dock inträffa under en och samma kontakt mellan patienten och vården. Så kan t.ex. vårdbegäran, den första vårdkontakten med medicinskt innehåll, beslut om vårdåtagande, planering och genomförande av aktivitet och avslut göras i ett svep, t.ex. vid ett akutbesök på vårdcentralen som totalt sett tar 20 minuter. Nedan redovisas modellens begrepp och mätpunkter. Efter projektets avslutande har beslutet om Vårdgaranti05 tillkommit. Detta har föranlett att modellen kompletterats. Vårdprocess Vårdprocess annan enhet Mottaga vårdbegäran Bedöma vårdbegäran Vårdåtagande med beslutade aktiviteter och måldatum Prioritetssätta vårdåtagande/ besluta om aktiviteter Utföra planerade aktiviteter Avsluta vårdåtagande Planera genomförande av aktiviteter Utvärdera genomförda aktiviteter Vårdbegäran Registrerad vårdbegäran Vårdprocess annan enhet Avslutat vårdåtagande Mätpunkter Vårdåtagande som kan avslutas Vårdbegäran inkommen Hänvisad vårdbegäran Vårdåtagande Resursoch tidssatt vårdplan Vårdbegäran Genomförda aktiviteter Avslut Beslut om avslut Fortsatt vårdbehov Beslut att göra vårdåtagande Beslut att utföra aktivitet Start av aktivitet 12

15 Förteckning över diagnosgrupper Gruppbeteckning ICD 10 DSM IV Föreslagen undergruppering för situationer då en sådan behövs Lf 1. Organiska psykosyndrom F00 F09 290, 293, 294, 310, Lf 2. Missbruk och beroende av substanser samt relaterade syndrom F10 F199 F55 291, 229, Lf 3. Schizofreni F20 F206 F , Lf 4. Övriga psykotiska syndrom F22, F25 F , a) Långvariga psykoser b) Kortvariga psykoser F28, F29 F208 F24, F21 F F , c) Andra störningar inom psykosspektrum. Undergrupperingen har gjorts ur ett vuxenpsykiatriskt perspektiv och tillämpning i en barn- och ungdomspopulation har ej diskuterats med barnoch ungdomspsykiatrisk expertis. Lf 5. Bipolära syndrom F30 F319 F , , Lf 6. Övriga förstämningssyndrom F32 F339 F341 F399 F , 296.2, 296.3, , , 300.4, 311 Lf 7. Ångestsyndrom F400 F , 300.2, Lf 8. Maladaptiva stressreaktioner, posttraumatiska tillstånd F43 F62 308, 309.0, Lf 9. Somatoforma och dissociativa syndrom Lf 10. Ätstörningar Lf 11. Mental retardation F44 F , , F , , F , 318.0, 318.1, 319 a) lätt b) måttlig c) svår d) UNS LF 12. Autismspektrumstörningar, uppmärksamhetsstörningar och utvecklingsavvikelser F84 F80 83, F88 89, F98.0, F98.1, R , 307.0, 307.6, 307.7, a) Genomgripande störningar i utvecklingen (autismspektrumsstörningar) b) Inlärningsstörningar och utvecklingsavvikelser F90, F95 314, c) Uppmärksamhetsstörningar m.m. Lf 13. Övriga tillstånd som debuterar hos barn eller ungdomar F91.0, F91.2, F91.3, F91.8, F91.9 F92, F93, F94, F98.8, F , , 313 a) Utagerandestörningar b) Emotionella problem/beteendeproblem Lf 14. Personlighetsstörningar F60 F619 F , 301.2, Lf 15. Övriga specificerade psykiska störningar F51 F52 F63 F66 F680 F , , 302, , 307.4,

16 Gruppbeteckning ICD 10 DSM IV Föreslagen undergruppering för situationer då en sådan behövs Lf 16. Andra tillstånd som kan vara föremål för utredning och behandlingsåtgärder Lf 17. 0klar diagnos, kan ej hänföras till någon annan grupp Lf 18. Psykiatrisk diagnos utesluten F54, F59, F93.8 R41.8 G21, G21.1, G24, G25.1, G25.9 T74.0, T74.1, T74.2, T88.7 Z-diagnoser samt Z76.5 F69 F99 F538 F539 R diagnoser Z03.2 Z71.1 DSM-kapitlet med identiskt namn; exklusive V61.8 Dvs: 316, 332.1, , 333.1, , , V15.81, V61.1, V61.21 V61.9, V62.2, V62.3 V62.4, V62.82, V62.89, V63.8 (V63.1), V63.9, V65.2 V71.01 V V71.09 Åtgärdsförteckning enligt KVÅ (Klassifikation av VårdÅtgärder) Utredning AV018 Inhämtande av anamnes Inhämtande av uppgifter från patient, närstående eller annan person och/eller ur tidigare dokumentation. AU009 AU006 Klinisk undersökning av psykiskt tillstånd Standardiserad intervju för psykiatrisk syndromdiagnostik Undersökning av bland annat individens uppträdande, kommunikationsförmåga, kognitioner, stämningsläge och förekomst av psykiska symtom genom observation och klinisk intervju. Bedömning av bl.a. individens uppträdande, kommunikationsförmåga, kognitioner, stämningsläge och förekomst av psykiska symtom etc. grundad på undersökning med hjälp av vedertagen skattningsskala, strukturerad intervju eller motsvarande, t.ex. SCID, DIP-Q, Connor s (autismspektrumdiagnostik), WURS (ADHD). Undersökningen syftar till att fastställa diagnos. AU011 Skattning av psykiska symtom Bedömning av bl.a. individens uppträdande, kommunikationsförmåga, kognitioner, stämningsläge och förekomst av psykiska symtom etc. grundad på undersökning med hjälp av vedertagen skattningsskala, strukturerad intervju eller motsvarande, t.ex. PANSS, CPRS, BPRS, BDI, MADRS, Y-BOCS. Undersökningen syftar till att kartlägga psykiska symtom avseende förekomst, frekvens och svårighetsgrad. AU002 AA085 AU009 AV115 Klinisk bedömning av psykologiska funktioner Undersökning med neuropsykologiska och psykometriska instrument Undersökning med personlighetsdiagnostiskt instrument Bedömning av levnadsomständigheter Bedömning av individens personlighet, förekomst av neuropsykologiska avvikelser, psykologiska begränsningar och resurser vilken grundas på observation och klinisk intervju. Bedömningen kan syfta till att ge underlag för exempelvis beslut om psykoterapi eller annan psykologisk behandling, beslut om fördjupad utredning eller deltagande i visst pedagogiskt program. Avser bedömningar där standardiserat instrument ej används. Bedömning bl.a. av individens uppträdande, kommunikationsförmåga, kognitioner och kognitiva resursprofil grundad på undersökning med hjälp av vedertagen skattningsskala, strukturerad intervju, test eller motsvarande, t.ex. WAIS, WISCAS, WCS, MMT. Bedömning bl.a. av individens uppträdande, kommunikationsförmåga, kognitioner, känslomässiga gensvar och impulskontroll grundad på undersökning med hjälp av vedertagen skattningsskala, strukturerad intervju eller motsvarande, t.ex. Rorschach, TCI, KSP. Undersökningen syftar till att beskriva personlighetsprofil. Fördjupad kartläggning och analys av individens personliga förhållanden (t.ex. boende, ekonomi, arbete, fritidsintressen), nätverk (t.ex. familjeförhållanden, sociala kontakter, myndighetskontakter), beviljade insatser, ej tillgodosedda behov av insatser samt levnadsomständigheter i övrigt. AU004 Psykosocial utredning enligt lag Utredning med psykosocial inriktning vid utredning enligt lag, t.ex. SmL, SoL och abortlagen samt vid andra typer av utredningar t.ex. transplantations-/donatorsutredning, godmansutredning. 14

17 AV116 AV118 Klinisk funktions- och aktivitetsbedömning Standardiserad undersökning av praktiska aktiviteter och funktioner Bedömning av funktioner och aktivitetsförmåga inom exempelvis boende, arbete och sysselsättning eller inom områden som motorik och kroppsuppfattning. Avser bedömningar där standardiserat instrument ej används. Bedömning av bl.a. individens funktioner och aktivitetsförmåga i praktiska situationer med hjälp av vedertagen skattningsskala, strukturerad intervju eller motsvarande, t.ex. AMPS. AV117 Livskvalitetsskattning Undersökning med hjälp av vedertagen skattningsskala, strukturerad intervju eller motsvarande, t.ex. KASAM, MANSA, SF-36, QLS-100 etc., i syfte att beskriva individens livskvalitet. AU010 Allmän skattning av behov eller funktionsförmåga Bedömning bl.a. av individens uppträdande, kommunikationsförmåga, kognitioner, förekomst av psykiska symtom samt funktioner och aktivitetsförmåga inom exempelvis boende, arbete och sysselsättning med vedertagen standardiserad intervju, skattningsskala eller motsvarande, t.ex. GAF, CAN. Undersökningen syftar till att beskriva funktionsförmåga eller behov, globalt eller inom flera skilda områden. AV030 Observation i utredningssyfte I tiden mer omfattande observation för att kunna iaktta och karaktärisera t.ex. specifika anfall, beteendestörningar eller symtom som ej kan upptäckas eller uteslutas vid observation under ett ordinarie utredningssamtal. XS004 Distanskonsultation Genomgång av patientärende efter remiss (brev, e-post, telefon, telemedicin). Svar till inremitterande. Bedömningen ska journalföras. AF036 AG015 AA039 AE004 AD013 AJ019 AV034 AF015 Klinisk undersökning av hjärta och kärl Klinisk undersökning av andningsvägar och lungor Klinisk undersökning av nervsystemet Klinisk undersökning av munhåla och tänder Klinisk undersökning av öron, näsa och hals Klinisk undersökning av buk Provtagning UNS Blodtrycksmätning standard AV003 Hälsoundersökning Avser hälsoundersökning som ej är författningsreglerad. Utesluter rutinmässig hälsoundersökning av barn (DV062). Behandlande åtgärder Läkemedelsbehandling DT026 Ordination av läkemedel Åtgärder i samband med insättning, utvärdering och utsättning av läkemedel. Innefattar t.ex. överväganden tillsammans med patienten, receptförskrivning, skriftliga instruktioner samt utvärdering av effekt och biverkningar. XV008 DV046 Utfärdande av recept, hjälpmedelskort och livsmedelsanvisning Läkemedelsbehandling, utdelning av dosett eller enstaka dos Recept, hjälpmedelskort och livsmedelsanvisning som skickas eller rings in på patientens begäran. Iordningställande och utdelning av dosett eller enstaka läkemedelsdos. DT011 Läkemedelstillförsel, intramuskulärt Läkemedel kan anges genom tillägg av ATC-kod. DT016 Läkemedelstillförsel, intravenöst Inklusive tillförsel via vaskulär injektionsport. Läkemedel kan anges genom tillägg av ATC-kod. DT019 Läkemedelstillförsel, peroralt Läkemedel kan anges genom tillägg av ATC-kod. DT020 Läkemedelstillförsel, rektalt Läkemedel kan anges genom tillägg av ATC-kod. DT003 Inställning och utprovning av läkemedel Tillförsel av läkemedel, till exempel analgetikum, ACE-hämmare för att kontrollera patientreaktioner. Upptitrering av dos m.m. Särskild registrering av läkemedelsbehandlingen ska ej göras. Medicinteknisk behandling DA024 DA025 Elektrokonvulsiv terapi (ECT), unilateral Elektrokonvulsiv terapi (ECT), bilateral Behandling där ett krampanfall framkallas med hjälp av elektrisk ström som administreras med unilateral elektrodplacering temporalt och parietalt. Används vid psykiska sjukdomar, främst förstämningssyndrom. Behandling där ett krampanfall framkallas med hjälp av elektrisk ström som administreras med bilateral elektrodplacering temporalt och parietalt. Används vid psykiska sjukdomar, främst förstämningssyndrom. DA006 Elektrokonvulsiv terapi (ECT) UNS Behandling där ett krampanfall framkallas med hjälp av elektrisk ström som administreras med elektrodplacering temporalt och parietalt. Uppgift saknas angående om unlateral eller bilateral elektrodplacering har använts. Används vid psykiska sjukdomar, främst förstämningssyndrom. 15

18 DU001 Ljusbehandling, psykiatrisk Exponering för artificiellt ljus som vanligen administreras i ljusrum eller med ljusbox och som ges i syfte att via påverkan på circadiana rytmer behandla psykiatriska tillstånd. Används vid psykiska sjukdomar, främst förstämningssyndrom. DA022 Vagusnervstimulering Behandling vid vilken centrala nervsystemet påverkas via elektrisk stimulering av vagusnerven i syfte att behandla psykiatriska tillstånd. Innefattar bedömning inför behandling och utvärdering av effekt. DA001 Akupunktur Behandling där nålar sätts i speciella s.k. akupunkturpunkter varigenom kroppsegna mekanismer aktiveras. I behandlingen ingår planering och kontinuerlig utvärdering. TJD00 Nasogastrisk eller nasogastroduodenal sond DV065 Sondmatning Tillförsel av näring genom sond till magsäcken. DQ017 Omläggning av sår UNS Lokalisering ej specificerad. TQX40 Avlägsnande av hudsuturer Funktionsträning DV086 Kroppskännedomsträning Behandlingen syftar till att stärka patientens identitetsupplevelse bland annat för att lättare kunna uppmärksamma och hantera kroppsliga signaler på t.ex. stress. Behandlingen kan ske både individuellt och i grupp. I åtgärden ingår individuell planering, instruktion och utvärdering. DV010 Bio-feedback Behandling där patienten tränas att förbättra sin hälsa genom att använda sig av kroppsegna signaler. Används t.ex. vid sjukdomar i mag-tarmkanalen, urinvägarna, vid migrän etc. DU012 Ätträning Behandlarledd träning, individuell eller i grupp, avser beredning och/eller intagande av måltid, syftande mot ett normaliserat förhållande till mat och ätande. DV085 Boendeträning Träning i att klara det dagliga livet i boendet. Innefattar exempelvis städning, att gå och handla, att betala räkningar etc. DV084 Arbetsträning Träning av färdigheter som behövs för att arbeta, studera eller ha en daglig sysselsättning, t.ex. att passa tider, att planera arbetsdagen, att följa instruktioner eller specifika färdigheter som krävs för den sysselsättning som planeras. DV087 Social träning Träning i interaktion med andra människor i olika situationer. I åtgärden ingår planering, instruktion och utvärdering. Manuell behandling Psykologisk och psykosocial behandling DU008 DU010 DU011 DU009 Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk Systematisk psykologisk behandling, kognitiv Systematisk psykologisk behandling, kognitiv-beteendeterapeutisk Systematisk psykologisk behandling, annan Psykologisk eller psykosocial behandling enligt specifik metod i enlighet med psykodynamisk teori. Psykologisk eller psykosocial behandling enligt specifik metod i enlighet med kognitiv teori. Psykologisk eller psykosocial behandling enligt specifik metod i enlighet med kognitiv-beteendeterapeutisk teori. Psykologisk eller psykosocial behandling med annan vedertagen specifik metod än enligt psykodynamisk, kognitiv eller kognitiv-beteendeterapeutisk teori. DU007 Stödjande samtal Strukturerat samtal i behandlande syfte som inte hänförs till systematisk psykologisk behandling, t.ex. krissamtal, motivationssamtal, samtal vid förlossningsrädsla (Aurorasamtal). Kompensation för funktionshinder GA002 Extra tillsyn (extravak) Observation av patienten i syfte att vid behov kunna ingripa om fara för patientens eller annans liv eller hälsa uppstår. DV088 Stöd i ekonomiskt liv Rådgivning vad gäller patientens personliga ekonomi. Stöd vad gäller kontakter med bank, skattemyndigheter, betalning av räkningar etc. 16

19 Information och utbildning Patientutbildning GB002 Information och undervisning Information till och utbildning av patienten och/eller närstående av väsentligt större omfattning än vad som förekommer vid ordinära kontakter, t.ex. strukturerade närståendeutbildningar av olika slag. Närståendeutbildning GB002 Information och undervisning Information till och utbildning av patienten och/eller närstående av väsentligt större omfattning än vad som förekommer vid ordinära kontakter, t ex strukturerade närståendeutbildningar av olika slag. Samordning XS007 Konferens med patient Konferens med patient och/eller patientens företrädare och hälso- och sjukvårdspersonal från ett eller flera vårdområden. Sammanfattning av anamnes och kliniska fakta. Beslut om fortsatt diagnostik och terapi. Eventuella övriga åtgärder, t.ex. biopsier, kodas separat. Åtgärden konferens med patient används även vid olika former av vårdplanering. Inkluderar nätverksmöten. XS008 Konferens om patient Konferens utan att patienten är närvarande. Kan omfatta en eller flera vårdgivarkategorier från en eller flera olika specialiteter. Varje deltagare förutsätts registrera sin insats på sin enhet. Inkluderar nätverksmöten. GB004 Patientrelaterad extern information och utbildning Avser dels överrapportering av patient till annan enhet, dels information och/eller utbildning avseende en viss patients behov till externa enheter (=utanför den egna kliniken). XS005 Extern kontakt Kontakt via telefon, brev, e-post etc., med myndighet/institution (försäkringskassa, kommun, skola, hjälpmedelscentral), arbetsplats etc. rörande patient. Administrativ handläggning GD003 Intyg, omfattande LUH, rättsintyg, intyg för bostadsanpassning. GD002 Intyg, enklare Till exempel sjukintyg, friskintyg, körkortsintyg, handikappersättning, intyg till skolor etc. GD001 Anmälan enligt lag Anmälan som regleras i lag, T.ex. anmälan enligt smittskyddslagen, socialtjänstlagen etc. GD004 Övriga anmälningar Anmälan som ej regleras i lag, till exempel anmälan till läkemedelsverket. XT001 Remiss UNS Tilläggsuppgifter XS002 Användande av tolk 17

20 Sekundärklassifikationer i psykiatrisk vård Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med CPK (Centrum för Patient- Klassificering vid Socialstyrelsen) och representanter för svensk psykiatri startat ett arbete med att förbättra grupperingen av psykiatriska patienter i NordDRG. I det följande beskrivs den grupperingslogik som har arbetats fram för sluten psykiatrisk vård. Projekt SK-PSYK slutenvårdsgruppering i psykiatrin slutgiltigt resultat 2005 Grupperingslogik för psykiatrisk slutenvård inkl. NordDRG-grupper Med Lf-grupper avses en diagnosgruppering som genomfördes av erfarna psykiatrer i samband med framtagandet av rapporten Verksamhetsuppföljning inom psykiatri med hjälp av Kostnad Per Patient (KPP), Sveriges Kommuner och Landsting Diagnosgrupp, Lf-grupper Princip för delning av grupp Antal grupper NordDRGgrupper Lf 1. Organiska psykosyndrom CC-split A 429B Lf 2. Missbruk Diagnossplit CC-split NordDRG 436, A 436B 436C Lf 3. Schizofreni Ålderssplit 3 430A 430B 430C Lf 4. Övriga psykotiska syndrom Diagnossplit 3 430D 430E 430F Lf 5. Bipolära syndrom Ålderssplit 2 426A 426B Lf 6. Övriga förstämningssyndrom Ålderssplit 2 426C 426D Lf 7. Ångestsyndrom Ingen 1 427A Lf 8. Maladaptiva stressreaktioner Diagnossplit 2 427B 427C Lf 9. Somatoforma & dissociativa syndrom Ingen 1 427D Lf 10. Ätstörningar Ingen 1 432A 1 CC står för Complications and/or Co morbidities (komplikationer) och är en logik för att gruppera de patienter som är mer resurskrävande i en särskild grupp. En lista över alla bidiagnoser som har denna egenskap finns i det befintliga NordDRG-systemet. Lf 11a. Mental retardation Lf 11b. Neuropsykiatriska tillstånd Lf 11c. Övriga tillstånd som debuterar hos barn och ungdom Diagnossplit 3 431A 431B 431C Lf 12. Personlighetsstörningar Ingen 1 428N Lf 13. Övriga specificerade psykiska störningar Ingen 1 432B Lf 14 & 15. Andra tillstånd som kan vara föremål för utredning och behandling, Oklar diagnos Sammanslagning 1 432C 18

21 Detaljerad beskrivning av grupperingslogiken i psykiatrin Lf-grp. Psykiatriska grupper Diagnoser ICD 10 Indelning NordDRG-Grupp 2005 Lf 1 Organiska psykosyndrom, komplicerat F000 F099, I673 med CC 429A Organiska psykosyndrom, komplicerat Organiska psykosyndrom, ej komplicerat utan CC 429B Organiska psykosyndrom, ej komplicerat Lf 2 Missbruk eller beroende av alkohol/ narkotika, avgiftning eller annan symtomatisk behandling, bidiagnos: psykoser, schizofreni eller personlighetsstörningar F100 F199, F55, Z502, Z503 Bidiagnos: F200 F206, F209, F210 F299, F208, F531, F21, F600 F619, F688 samt hdiagn som slutar på 5 436C Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, med psykoser, eller personlighetsstörningar Missbruk eller beroende av alkohol/ narkotika, avgiftning eller annan symtomatisk behandling, komplicerat med CC 436A Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, utan psykos, komplicerat Missbruk eller beroende av alkohol/ narkotika, avgiftning eller annan symtomatisk behandling, ej komplicerat 436B Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, utan psykos, ej komplicerat Lf 3 Schizofreni, > 59 år F200 F206, F209 >=60 år 430C Schizofreni, > 59 år Schizofreni, år år 430B Schizofreni, år Schizofreni, <=30 år <=30 år 430A Schizofreni, <=30 år Lf 4 Långvariga psykoser, ej schizofreni F208, F21 F299, F531 Hdiagn som börjar på F22, F25, F29 430D Långvariga psykoser, ej schizofreni Kortvariga psykoser, ej schizofreni Hdiagn som börjar på F23 430E Kortvariga psykoser, ej schizofreni Övriga psykotiska syndrom F21, F24, F28, F208, F F Övriga psykotiska syndrom Lf 5 Biopolära syndrom, >59 år F30 F319, F340 >= 60 år 426B Biopolära syndrom, > 59 år Biopolära syndrom, <=59 år < 60 år 426A Biopolära syndrom, <= 59 år Lf 6 Övriga förstämningssyndrom, >59 år F32 F339, F341 F399, F530 >= 60 år 426D Övriga förstämningssyndrom, >59år Övriga förstämningssyndrom, <=59år < 60 år 426C Övriga förstämningssyndrom, <=59 år Lf 7 Ångestsyndrom F400 F429 Ingen 427A Ångestsyndrom Lf 8 Maladaptiva stressreaktioner, icke akuta tillstånd F43, F62 Alla fall exkl 8b 427B Maladaptiva stressreaktioner, icke akuta tillstånd Maladaptiva stressreaktioner, akuta tillstånd Hdiagn F430, F438 och F C Maladaptiva stressreaktioner, akuta tillstånd Lf 9 Somatoforma och dissociativa syndrom F44 F488 Ingen 427D Somatoforma och dissociativa syndrom Lf 10 Ätstörningar F50 Ingen 432A Ätstörningar Lf 11A Mental retardation F70-F98, F799, F799A, F799B, F799X, Q900 Q902, Q909 Q917, Q930 Q939, Q992, F70 F73, F78 F79, F88 F89, Q900 Q902, Q909 Q917, Q930 Q939, Q A Mental retardation Lf 11B Neuropsykiatriska tillstånd F80 F83, F84, F980 F987, F90, F95 431B Neuropsykiatriska tillstånd Lf 11C Övriga tillstånd som debuterar hos barn och ungdom F910 F913, F918 F919, F92, F93, F94, F988 F989, R480 R C Övriga psykiatriska tillstånd som debuterar hos barn och ungdom Lf 12 Personlighetsstörningar F60 F619, F688 Ingen 428N Personlighetsstörningar Lf 13 Övriga specificerade psykiska störningar F51 F52, (ej F525), F63 F66, F680 F681, G470 G472, G478 G B Övriga specificerade psykiska störningar Lf 14 & Lf 15 Ospecificerade psykiska störningar F538 F539, F488, F54, F59, F69, F99, Z032, Z032A, Z032W Ej originalgrupp i förslaget 432C Ospecificerade psykiska störningar 424N Kirurgisk behandling av psykiatriska patienter 19

22 Beställardokument Stockholm Här följer ett exempel på en utveckling av indikatorer avsedda att användas för att bedöma hur väl man lyckas med sitt uppdrag. Det är hämtat från Beställarkontor Vård i Stockholms läns landsting där man har valt följande uppföljnings(kvalitets) områden: kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård säker vård patientfokuserad vård effektiv vård vård i rimlig tid jämlik vård. Inom dessa områden kan indikatorer skapas som är användbara för jämförelser mellan olika verksamheter. Vissa indikatorer är också ersättningsgrundande. Indikatorerna har diskuterats fram i en dialog mellan beställarkontoret och psykiatrin i Stockholms läns landsting (SLL). Utvecklingen av indikatorer behöver fortsätta. Källa: Beställarkontor Vård, Stockholms läns landsting 20

23 Kvalitetsområde och mål Uppföljningsmått Mätmetod Redovisning Anmärkning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 1. Alla verksamheter tillämpar SLL:s fastställda psykiatriska vårdprogram. Målrelaterad ersättning. 1. a) Verksamhetsövergripande plan för införande av vårdprogrammen samt b) Instruktioner för tillämpning av dessa. 1. Verksamhetsövergripande plan samt instruktioner. Redovisas senast 1/5. 1. Instruktion ska innehålla beskrivning av hur vårdprogrammen tillämpas i den vardagliga behandlingen % av alla patienter har specifik diagnos. Målrelaterad ersättning. 2. Andel aktuella patienter som har specifik diagnos vid mättillfället. 2. Uttag ur PAS-system eller datajournal. Mättillfälle: 31/ Skriftlig rapport redovisas senast 15/ % av alla patienter funktionsbedöms inom de senaste 12 månaderna. 3. Andel av aktuella patienter vid mättillfället som har GAF-skattats de senaste 12 månaderna. 3. Uttag ur PAS-system eller datajournal. Mättillfälle: 31/8. 3. Skriftlig rapport med - andel av total och per diagnosgrupp - genomsnittsvärden per diagnosgrupp Redovisas senast 15/9. 4. Registrering sker i kvalitetsregistret för bipolärt syndrom. 4. a) Antal patienter som vid mättillfället är registrerade i Kvalitetsregistret för bipolärt syndrom (Bipolär), samt b) Antal individer som sedan föregående års mätning har nyregistrerats. 4. Uppgifter hämtas ur kvalitetsregistret: BipoläR Mättillfälle: 31/8. 4. Förutom måtten a) och b) redovisas totalt antal aktuella patienter med diagnoser inom diagnosgrupp: Bipolärt syndrom, vid mättillfället. Säker vård 5. Skador i samband med vård undviks genom ett systematiskt arbete med avvikelserapporter. 5. a) Verksamhetsövergripande instruktion för avvikelsehantering, b) Sammanställning av avvikelserapporter och c) Åtgärder som har vidtagits för att förhindra upprepning. 5. Mätperiod för sammanställning av avvikelserapport: april-mars. 5. Skriftlig rapport. Redovisas senast 1/5. 5. Med avvikelserapportering menas patient- och vårdrelaterade incidenter. 6. Registrering av suicid och suicidförsök i patientpopulationen. 6. Antal suicidförsök resp. suicid som registrerats bland de patienter som under mätperioden varit i kontakt med verksamheten. Redovisas som suicidförsök respektive suicid per tal individer. 6. Uppgifter hämtas ur patientregister eller journal. Mätperiod: april-mars. 6. Skriftlig rapport. Redovisas senast 1/5 Rapporten ska innehålla beskrivning av registreringsmetod. 6. Suicid är en självförvållad, livshotande handling som leder till döden. Suicidförsök är en livshotande eller skenbart livshotande handling som en person gör i avsikt att sätta sitt liv på spel eller göra intryck av en sådan handling, men som inte leder till döden. 7. Anmälningar om klagomål i vården rapporteras och följs upp. 7. Antalet anmälningar och orsaker till a) Lex Maria b) Patientnämnden samt c) Antalet fällande beslut i HSAN och orsak d) Vidtagna förbättringsåtgärder utifrån fråga a-c. 7. Mätperiod för sammanställningar: april-mars. 7. Skriftlig rapport. Redovisas senast 1/5. Patientfokuserad vård 8. Minst 90 % av patienterna upplever sig bra bemötta av behandlaren. 8. a) Andel av patienterna som upplever sig bra bemötta av behandlaren. b) Redovisa metod för patientenkät och svarsfrekvens. 8. Patienterna tillfrågas skriftligt i enkät av producenten en gång per år. Förutsatt att beslut om Pickermetoden fattas, ska den användas. 8. Skriftlig rapport. Redovisas senast 15/9. 8. Med bra bemötande menas att patienten upplever sig bemött på ett värdigt och respektfullt sätt. Effektiv vård 9. En skriftlig vårdplan ska upprättas inom rimlig tid om fortsatt behandling planeras, vilket innebär under de fyra första öppenvårdsbesöken. 9. Andel av vid mättillfället aktuella patienter i öppenvården som har en skriftlig vårdplan för aktuell vårdperiod. 9. Uttag ur PAS-system eller datajournal. Mättillfälle 31/8. 9. Skriftlig rapport. Redovisas senast 15/9. 9. Planen upprättas tillsammans med patienten, och i förekommande fall med närstående. I planen definieras ansvariga personer, insatser samt mål för insatserna. Planen följs upp och omprövas regelbundet. 21

24 Kvalitetsområde och mål Uppföljningsmått Mätmetod Redovisning Anmärkning 10. Skriftliga samverkansöverenskommelser är upprättade med primärvård, kommun/stadsdel, barnoch ungdomspsykiatri och beroendevård. Samverkansöverenskommelserna följs upp årligen och revideras vid behov. Målrelaterad ersättning för lokala samverkansöverenskommelser med den specialiserade beroendevården. 10. Nyupprättade skriftliga samverkansöverenskommelser eller rapportering av dialog med respektive samverkanspart. 10. Samverkansöverenskommelser eller beskrivning av möten. Redovisas senast 15/ I samverkansöverenskommelser preciseras ansvarsgränser, kompetensstöd, samverkansformer och rutiner. Samverkansöverenskommelserna ska vara lokalt förankrade och ha en gemensam struktur. 11. Få återinläggningar inom slutenvården inom 90 dagar. 11. Andel av samtliga inläggningar som utgörs av återinläggningar inom 90 dagar. 11. Uttag ur PAS-system eller datajournal. Mätperiod: septemberaugusti. 11. Skriftlig rapport. Redovisas senast 15/9. Redovisning per diagnosgrupp. Vård i rimlig tid 12. Hög telefontillgänglighet till mottagningarna: Direktsvar utan köfunktion: - Minst 75% av uppringningarna erhåller svar inom 1,5 min. Direktsvar med köfunktion: - Minst 80% av uppringningarna erhåller svar inom 10 min. 12. a) Andel av samtalen som besvaras av mottagningarna enligt mål. b) Beskrivning av hur verksamheten säkrar patientens telefontillgänglighet till sin behandlare. 12.Uppringning till mottagningarna en gång per år. Genomförs av beställaren vid samma tidpunkt för alla producenter. 12. a) Skriftlig rapport från beställaren. b) Skriftlig beskrivning från verksamheten % av alla nya patienter som söker de allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningarna erbjuds tid i enlighet med medicinsk prioritering. Målrelaterad ersättning. 13. Andel av nybesökstider till de berörda mottagningarna (7st) som erbjuds i enlighet med måldatum för ärendets prioriteringsnivå. 13. Uttag ur PAS-system. Mätperiod: sep-augusti. 13. Skriftlig rapport med a) redovisning av andelen erbjudna tider i enlighet med medicinskt måldatum per prioriteringsnivå. b) En sammanställning på kliniknivå görs utifrån redovisning per mottagning med hjälp av en viktning av erbjudna tider i enlighet med medicinskt måldatum per mottagning i förhållande till totalt erbjudna tider. Den målrelaterade ersättningen knyts till det viktade värdet på kliniknivå. 13. Prioritering sker enligt NSP:s gällande prioriteringsriktlinjer. Jämlik vård 14. Fördelningen av resurser bygger på medicinska prioriteringar, med tonvikt på prioriteringsgrupp Andel besök och vårddagar per diagnosgrupp under mätperioden. 14. Uttag ur PVS eller datajournal. Mätperiod: april-mars. 14. Skriftlig rapport. Redovisas senast 1/ Med prioriteringsgrupp 1 menas tillstånd som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, vård av svåra kroniska sjukdomar samt vård av människor med nedsatt autonomi. 22

25 Visualisering och kvalitetssäkring av data Mattias Elg Visualisering Verksamhetsinriktade mätetal kan ses som kondenserad kvantitativ information i syfte att i olika forum användas för att resonera kring valda aktiviteter i en verksamhet. Mätetalen syftar då till att skapa förståelse för vad som faktiskt sker och har skett i och eventuellt utanför verksamheten. De blir då ett instrument för att diskutera problem och lösningar på problem, göra bedömningar samt även för att fatta beslut. Beroende på i vilka sammanhang man väljer att ta upp mätetalen kan de då hjälpa till att styra, koordinera och stimulera till förbättringar av verksamheten. Vilken betydelse mätetalen har i dessa olika sammanhang varierar naturligtvis. För USAs presidentkandidater har uppbyggnaden av Electoral college, dvs. det (mätetals-)system som används för att rösta fram en president, oerhört stor betydelse för hur presidentkandidaterna och deras bakomliggande organisationer lägger upp sina strategier. Mätetalssystemet driver agerandet och blir en rationalitet för hur man ska handla. För en ledningsgrupp kan mätetal som på ett bra sätt speglar verksamheten vara en viktig hjälp i det dagliga ledarskapet. Detta arbete inriktar sig på en aspekt som kan bidra till ett bättre användande av mätetal, nämligen deras visualisering. Med det menas det sätt som man väljer att presentera mätetalen. De som kan ha nytta av denna beskrivning är kanske framför allt praktiker som nyttjar eller som har tänkt sig att börja använda mätetal i sin verksamhet. Och så en kommentar innan vi börjar. Vissa författare inom managementområdet hävdar att endast det som blir mätt blir gjort. De menar att man genom att mäta några för verksamheten centrala aktiviteter också får fokus på dem. Andra författare är kritiska och menar att vissa saker inte går att mäta (till exempel kunskap, hur mäter man det?) och att mätetalssystemen skapar skevheter i organisationer. Låt oss nöja oss med att konstatera att båda riktningarna kan ha rätt men att vi i följande diskussion inriktar oss på att ge en bild av hur användande av mätetal kan bli bättre med utgångspunkt i ett antal enkla regler. Att organisera mätetalsanvändning: inte bara en fråga om vilka mätetal som bör användas Naturligtvis är det så att valet av mätetal spelar roll för vilken nytta man kommer att ha av dem i diskussioner kring mätetal ligger nivån ofta på vilka typer av mätetal som kan vara bra för en viss verksamhet. Intresset ligger på att identifiera de tal som så att säga är de som kan anses vara centrala för en verksamhets produktivitet, kvalitetsnivå, effektivitetsnivå etc. men det finns även andra faktorer som spelar roll för hur ett lyckat användande av mätetalen kommer att te sig. Även om Donald Norman Norman (1993), en forskare inom Människa-Teknik-området, hade OH-slides i åtanke då han beskrev deras fördelar tror jag att dessa fördelar 23

26 även gäller för sammanhang där mätetal visualiseras. De aspekter som Norman pekar på är (s ): Ett delat arbetsutrymme: Auditoriet kan se och reflektera på samma information samtidigt. Samarbetsmöjligheter: Genom att det är ett delat arbetsutrymme så kan alla analysera och bedöma samma saker samtidigt. Minnesbevarande: Mätetalen fungerar som ett slags externt minne som bibehålls så länge de presenteras. Minneskapacitet: Presentationen av mätetal ger möjlighet att presentera mer information än vad som är möjligt i minnet. Perceptual processing : Sättet som mätetalen är designade på, ger möjlighet att se relationer och samband. Det är med andra ord viktigt hur man organiserar användandet. Exempelvis är det så att sammansättningen av grupper där mätetal ska diskuteras viktig. Kvaliteten på diskussioner beror nämligen delvis på om man i dessa forum har tillgång till personer med kunskap som kan relateras till mätetalen. Informationskanaler för att ta fram (och beräkna) mätetalen kan också ha betydelse. Ytterligare en aspekt som bidrar till ett bättre användande av mätetal är deras utformning. Effektiv design kan tydliggöra problem För att mätetalen ska kunna användas för att resonera kring aktiviteter krävs att de är utformade på ett bra sätt. Det räcker med andra ord inte att man har lyckats välja ut ett eller flera mätetal som man anser värdefulla. Sättet som mätetalen presenteras på, påverkar hur vi kommer att resonera kring dem. Den inflytelserike forskaren Herbert A. Simon (1983) menar att solving a problem simply means representing it so as to make the solution transparent (The Sciences of the Artificial, 1981, s. 153). Med det menas att problem blir lösta i enlighet med hur de kommer att framställas. Simon hade inte mätetalanvändning i tankarna men citatet passar ganska bra som en utgångspunkt för en analys. Vad menas då med detta? En tolkning av Herbert Simons citat skulle kunna vara: sättet som vi utformar våra mätetalspresentationer kommer att påverka hur vi kommer att resonera kring dem och i förlängningen även fatta beslut. Vad menas då med en bra förevisning? Med bra menas mätetalens förmåga att på ett så effektivt sätt som möjligt representera den verksamhet som de åsyftar och att de är ändamålsenligt designade. Det finns ett antal aspekter som kan vara bra att tänka på vid utformning av mätetal. Antag att vi har fyra processer från vilken verksamhet som helst (Anscombe, citerad i Tufte, 1983). Dessa fyra processer har samma uppgift. Det kan vara kranskärlsoperationer från fyra olika sjukhus, montering av komponenter till en mobiltelefon etc. Från dessa processer mäter man vid olika tidpunkter två aktiviteter. Det skulle kunna se ut som i tabellen på nästa sida. I tabellen visas fyra deltabeller. Deltabell 1 visar mätetal X och Y från process ett, deltabell 2 visar mätetal X och Y från process två osv. Denna tabell är en möjlig beskrivning av aktiviteter i en verksamhet. Man skulle kunna använda den, även om det inte är troligt, för att förstå om dessa processer levererar samma resultat. Går det att utläsa detta från tabellen? Knappast. Det är ingen bra representation. Åtminstone inte om man tänker sig ett ledningsmöte där mycket information ska presenteras. 24