PROFILES KaU nyhetsbrev, nr 6, september 2014

Transkript

1 PROFILES KaU nyhetsbrev, nr 6, september 2014 TIDIGARE AKTIVITETER 2010, december - PROFILES sjösätts 2012, Februari, KaU blir en del av PROFILES 2012, Februari konsortiummöte i Ein Gedi, Israel 2012, september Konferens och konsortiummöte i Berlin 2012, hösten 2012/ våren 2013 KaUs första omgång lärarfortbildning (CPD) i Kristinenhamn 2013, april konsortiummöte i Klagenfurt, Österrike 2013, oktober konsortiummöte i Porto, Portugal 2014, augusti Konferens och konsortiummöte i Berlin PÅGÅENDE AKTIVITETER Rapport från den andra internationella PROFILESkonferensen i Berlin, augusti Mellan 25 och 27 augusti 2014 hölls den andra internationella PROFILESkonferensen vid Freie Universität, Berlin. Vi vill uttrycka vår tacksamhet till teamet vid Freie Universität Berlin, som organiserade PROFILES-konferensen på ett mycket lyckat vis. Bland de omkring 150 deltagarna återfanns inte bara projektpartners från de 21 olika länder som deltar i PROFILES, utan också lärare från skolor, representanter för skolförvaltningar och universitet med intresse för undersökandebaserad undervisning i naturvetenskap (Inquiry-Based Science Education - IBSE). Under konferensen hölls anföranden om utvalda ämnen av internationellt kända forskare inom området. Talare var: professor David Treagust från Curtain University, Perth, Australien, associate processor Alicia Alonzo, Michigan State University, USA, professor Meinert Meyer, Hamburg samt inte minst vår egen professor Per-Olof Wickman från Stockholms universitet.

2 Svenska deltagare under science fair under den andra PROFILES-konferensen i Berlin. Från Sverige deltog, förutom P-O Wickman som speciellt inbjuden key noteföreläsare 14 personer. Av dessa var inte mindre än 10 verksamma lärare som fått chansen att delta genom PROFILES CPD. Sverige utgjorde således den största inresande gruppen under konferensen. Under konferensen anordnades en så kallad science fair, under vilken deltagare från de olika partnerna inom PROFILES visade upp exempel på hur man kan arbeta i klassrummet. Många av utställarna erbjöd hands-on -exempel där besökarna konkret kunde pröva på olika undervisningsmoment och diskutera hur dessa kunde användas i undervisning och vilket lärande detta kunde resultera i. Som ni kan se i bildreportaget på de följande sidorna blev detta en välbesökt och lyckad tillställning. Karlstad kommun representerades av två utställningar av medverkande lärare och två posters presenterades av Torodd Lunde, Susanne Walan och Shu-Nu Chang Rundgren för att visa hur PROFILES har utvecklat i Sverige. Konferensen visade på en imponerade bredd i hur man har arbetat med PROFILES idéer i de olika länderna. I anslutning till konferensens avslutning genomfördes också det sista planerade konsortiummötet med PROFILES styrgrupp. Det uttrycktes förhoppningar om att de frön som såtts under PROFILES kommer att växa och leva vidare i de olika länderna också efter att projekttiden går ut i november 2014.

3 Maria Holm och Torodd Lunde under en workshop under PROFILES konferensen. Koordinatorn för PROFILES, professor Claus Bolte öppnade postersektionen på konferensen. Susanne Walan diskuterade sin poster med deltagare från andra europeiska länder. Torodd Lunde diskuterade sin poster med professor P-O Wickman och lärare från Karlstad. Läraren Lennart Trillkott prövade en PROFILES modul utvecklad i Georgien om osttillverkning. Lärare från Karlstad, Daniel Olsson och Emil Antonson tog ett smakprov av den Georgiska osten.

4 Maria Holm, Torodd Lunde och Susanne Walan diskuterar en PROFILES-modul från Irland.. Internationella nyheter Shu-Nu Chang Rundgren samtalar om KaU-gruppens arbete med PROFILES tillsammans med professor David Treagust under science fair under den andra PROFILES-konferensen i Berlin.

5 Hur och varför utvärdera vad eleverna får ut av undervisningen och inverkan av PROFILES på elevers motivation av Claus Bolte (Freie Universität Berlin) Introduktion Eftersom PROFILES tar uttrycket Utbildning genom naturvetenskap Education through Science på allvar är det av intresse för deltagarna i PROFILES att ta reda på vad eleverna får ut av naturvetenskaplig undervisning av PROFILES-typ. På grund av detta har partnerna kommit överens om att inom arbetspaket sju (WP7: Students Gains), undersöka effekten av lärandemiljöer framtagna inom PROFILES-projektet (så kallade PROFILES-moduler). Detta sker inom ramen för PROFILES CPD-program (Continued Professional Development) i syfte att undersöka vilken effekt PROFILES-undervisning har på elevernas motivation att lära naturvetenskap. Således är en huvudfråga som partnerna inom PROFILES vill besvara: Hur bedömer elever de motiverande lärandemiljöerna inom naturvetenskaplig undervisning enligt PROFILES modell? Parterna försöker besvara denna fråga genom att utvärdera motivationsaspekter (variabler) som t.ex. studenternas tillfredsställelse med lektioner inom naturvetenskap. Denna aspekt är viktig vid utvärdering av vad eleverna får ut av undervisningen eftersom elever som individuellt är mer nöjda med sina lektioner i naturvetenskap är mer motiverade att lära sig naturvetenskap. Om eleverna visar en hög tillfredsställelse med naturvetenskaplig undervisning inom PROFILES kan vi dra slutsatsen att PROFILES moduler (se arbetspaket fyra) och PROFILES undervisningsapproach, som lärare involveras i genom PROFILES CPDprogram (se arbetspaket fem), leder till en förbättring när det gäller vad eleverna får ut av undervisning i NO. Det finns ett enormt antal metoder och studier som hävdar sig fokusera elevernas motivation och på frågan om hur man kan förbättra och bedöma denna, och som utlovar meningsfulla och upplysande insikter. Men om man tar en närmare titt på den vetenskapliga kvaliteten i dessa bidrag och rekommendationer, den teoretiska underbyggnaden och deras praktiska användbarhet blir detta i allmänhet mer och mer tveksamt (Bolte, Streller & Hofstein, 2013). Sedan början av min forskningskarriär har jag ägnat en stor del av min forskningsmöda åt att utvärdera vad eleverna får ut av undervisning (students gains) eller, för att precisera terminologin på elevers självvärdering av hur de uppfattar och bedömer centrala aspekter (variabler) av motiverande lärandemiljöer

6 (Motivational Learning Environment [MoLE]) i naturvetenskaplig undervisning (Bolte, 1995). För att hålla en lång historia kort: Efter mer än 20 års forskning om hur man ska utvärdera elevernas bedömningar av deras naturvetenskapslektioner och om deras uppfattning om motiverande Några reflektioner när det gäller den teoretiska bakgrunden till MoLEanalysen För dem som är intresserade av den teoretiska bakgrunden till MoLEenkäten och analyser av data insamlade med hjälp av MoLE-enkäten rekommenderar jag artiklarna listade I Figur 1: En teoretiskt underbyggd och empiriskt utprövad modell av effekten av de olika MoLEvariablerna på elevers (interna) motivation att lära naturvetenskap. inlärningsmiljöer, har jag utvecklat ett instrument som är teoretiskt välunderbyggt och empiriskt utprövat, lätt att hantera och inte tidskrävande (Bolte, 1995; Bolte, 2006). Vår erfarenhet av att MoLE-enkäten inom ramen för olika studier övertygade PROFILES-partnerna att använda MoLE-enkäten för att utvärdera effekten av PROFILES-aktiviteter när det gäller av vad eleverna får ut av undervisningen. referenslistan i slutet av denna text. För dem som önskar denna information i förkortad form kommer jag i det följande besvara frågan om vilka teoretiskt förankrade aspekter (variabler) MoLE-enkäten fokuserar på. Utifrån mina erfarenheter kan jag konstatera att om en lärare är intresserade av motiverande atmosfären i sina klasser bör han eller hon fokusera på hur deras elever uppfattar och bedömer följande aspekter (eller för att vara mer vetenskapligt sofistikerad: vilka skalor eller dimensioner som kan identifieras)

7 inom motiverande inlärningsmiljöer i sina vetenskapslektioner (Bolte,1995, 2006) nämligen: - tillfredsställelse, - begriplighet/förutsättningar, - ämnesorientering, - innehållets relevans, - elevernas möjlighet till deltagande, - samarbete inom klassen, - individuella elevers vilja att delta En empiriskt utprövad undervisningsmodell kan illustrera varför dessa aspekter (variabler, skalor och dimensioner) är viktiga att fokusera på och hur enskilda variabler påverkar andra (se figur 1). Men hur mycket information kan den lärare som är intresserad av att ta reda på hans eller hennes elevers motivation att lära naturvetenskap verkligen få genom att be de att kommentera deras upplevelse av lärandemiljön i deras lektioner i naturvetenskap? Hur är detta kopplat till vad och hur eleverna vill lära? Vilka förväntningar har de på skolans naturvetenskapsundervisning och hur vilken typ av undervisning önskar de I naturvetenskap? För att få ett mer sofistikerat och vetenskapligt giltig svar på dessa frågor, behöver jag i egenskap av en lärare som försöker initiera "utbildning genom naturvetenskap" veta mer om vad mina elever förväntar sig av sina naturvetenskapslektioner och från deras naturvetenskapliga utbildning: jag behöver veta hur mina elever vill att deras NO-lektioner ska vara. Med andra ord, (forskare inom lärandemiljöer har, som smarta personer brukar, ett enkelt och smart uttryck för detta): Fråga inte dina elever bara hur de uppfattar och bedömer lektionerna generellt, utan fråga dem också hur de skulle önska att lektionerna var. Utifrån dessa reflektioner och överväganden togs MoLE-enkäten fram, dels I syfte att fokusera på motiverande aspekter av elevernas lärande i allmänhet för att få information som deras bedömning av faktisk undervisning (verkliga lektioner) och, å andra hand, om elevernas reflektioner om hur de önskar att deras lektioner i naturvetenskap skulle vara (ideala lektioner). Om man känner till båda dessa aspekter av elevernas önskemål (deras uppfattning om ideala lektioner) och deras uppfattning av existerande undervisning (deras bedömning av verkliga lektioner), kan dessa kombineras till en utvärdering av elevernas bedömning av verklighet/ideal och räkna ut ett IDEALminus-VERKLIGHET-värde, eller som jag brukar kalla det: Wish-to-Reality- Differences (WRD). Dessa WRDvärden ger möjlighet till insikter i hur elever bedömer vad som har gjorts (mer eller mindre väl) och inom vilka områden förändringar bör genomföras för att förbättra undervisningen I naturvetenskap. Därför är det ur min synvinkel meningsfullt att använda MoLE-enkäten

8 och den approach till undervisning som utgör basen för analyserna av vad eleverna får ut av sin undervisning. En lärare kan få fler insikter än de nämnda från MoLE-analyser (t ex hur flickor och pojkar, gymnasister eller högstadieelever, högpresterande eller mindre högpresterande elever bedömer sin naturvetenskapliga undervisning (t ex PROFILES-lektioner i jämförelse med andra lektioner), eller inom vilka områden eleverna uppfattar de största behoven av förbättringar (Wish-to- Reality-Differences). Emellertid kan det bli alltför omständligt att i detta nyhetsbrev redogöra för alla de möjligheter som MoLE-enkäten kan bidra med. Avslutande reflektion Alla PROFILES-moduler (eller andra innovativa praktiska approacher) kan utvärderas med hjälp av Questionnaires for the Assessment of the Motivational Learning Environment (MoLE), och PROFILES-teamet vid Freie Universität Berlin rekommenderar det eftersom det vanligen är möjligt och passande att använda. De flesta av våra partner inom PROFILES använder redan MoLEenkäten och upplever fördelar och utmaningar med att använda denna. Utifrån detta samlar de insikter när det gäller elevers motivation att lära naturvetenskap och hur elevers motivation utvecklas i samband med innovativ motiverande undervisning som exempelvis PROFILES. I det sjätte internationella nyhetsbrevet (se hemsidan) bidrar några av partnerna inom PROFILES med sina erfarenheter när det gäller att använda olika versioner av MoLE-enkäten. Deras rapporter från analys av MoLE-data ger insikter från deras empiriska fältmaterial. Referenser Albertus, M., Bolte, C., & Bertels, N. (2012). Analyzing the Relevance of Science Education from Students Perspectives regarding Developmental Tasks, Self and Prototype Attitudes and Motivation. In C. Bolte, J. Holbrook & F. Rauch (Eds.), Inquiry-based Science Education in Europe: First Examples and Reflections from the PROFILES Project (pp ). Berlin: Alpen-Adria- Universität Klagenfurt. Bolte, C. (2012). How to analyse and assess students motivation to learn chemistry. In M. Kapanadze & I. Eilks, (Eds.), Student Active Learning in Science (pp ). Ilia State University Press. Tbilisi (Georgia). Bolte, C. (2012), & Streller, S. (2012). Evaluating Students Active Learning in Science Courses. Chemistry in Action! 97, Bolte, C., & Streller, S. (2011). Evaluating Student Gains in the PROFILES Project. Proceedings of the European Science Educational Research Association (ESERA), Lyon, France, September Retrieved from:

9 base/ebook/strand5/ebookesera2011_bolte_1-05.pdf ( ). Bolte, C. (2006). As Good as It Gets: The MoLE-Intrument for the Evaluation of Science Instruction. Paper presented at the Annual Meeting of the National Association for the Research on Science Education (NARST), San Francisco, USA, April 2006 (Polyscript). Bolte, C. (2001). How to Enhance Students Motivation and Ability to Communicate in Science Class- Discourse. In H. Behrendt and others (Eds.), Research in Science Education Past, Present, and Future (pp ). London: Kluwer Academic Publishers. Bolte, C. (1995). Conception and Application of a Learning Climate Questionnaire based on Motivational Interest Concepts for Chemistry Instruction at German Schools. In D.L. Fisher (Ed.), The Study of Learning Environments (pp ). Vol. 8. Perth, Australia: Curtin University. Streller, S., & Bolte, C. (2011). A Longitudinal Study on Science Interests. Proceedings of the European Science Educational Research Association (ESERA), Lyon, France, September Retrieved from: base/ebook/strand10/ebookesera2011_streller-10.pdf ( ).