Strategi och handlingsplan för utbildningsområdet samt arbetsbeskrivning för Utbildningsnämnden (givet Vision 2020 och Utbildningsnämndens uppdrag) 1

Transkript

1 Strategi och handlingsplan för utbildningsområdet samt arbetsbeskrivning för Utbildningsnämnden (givet Vision 2020 och Utbildningsnämndens uppdrag) 1 Datum: Dnr: V 2012/671 Nedan följer en konkretiserad strategi och handlingsplan för utbildningsområdet och därmed Utbildningsnämndens (UN) arbete. Utgångspunkten för de områden som lyfts fram är dokumentet Vision 2020 (huvudsakligen utbildningsdelen) och UNs uppdragsbeskrivning och däri öronmärkta ansvar. Ett viktigt inslag i dessa dokument, liksom i diskussioner inom ramen för arbetet Göteborgs universitet förnyas, är önskan om en tydligare profilering av GUs verksamhet, dvs att arbetet på fakulteter 2 och institutioner skall ske inom ramen för en tydlig gemensam riktning. För utbildningsområdet är det UNs ansvar att säkerställa att utbildningsverksamheten bildar en genomtänkt helhet. Det innebär dock inte att den akademiska karaktären med fritänkande och kunskapsbaserat mandat skall undanröjas. Det är på fakultets- och institutionsnivå som prioriteringar avseende utbud och kunskapsinnehåll bäst avgörs, men dock inom ramen för den gemensamma strategin. Inom parentes görs hänvisningar till Vision 2020 (V) samt UNs uppdragsbeskrivning (U) för att dels säkerställa att öronmärkta områden täcks in i strategin och handlingsplanen, dels motivera de prioriteringar som föreslås. Utbildningsutbud som bejakar internationell profil, bredd och spets, program och fristående kurser samt bildning och livslångt lärande 3 Utbildningsutbudet skall ha en internationell profil i syfte att svara mot GUs globala engagemang. Utbudet skall också värna såväl bredd som spets och därigenom attrahera olika målgrupper och 1 Dokumentet har beretts inom Rektorsgruppen (120827), Utbildningsnämnden (120913, ) samt Ledningsrådet (120917). 2 Utöver utbildningsverksamhet vid någon av GUs åtta fakulteter finns Lärarutbildningsnämnden (LUN) som i dokumentet inkluderas i benämningen fakultet. 3 Uppdragsutbildning nämns i Vision 2020 men inte specifikt i UNs uppdrag. Därtill pågår redan ett arbete avseende uppdragsutbildningsverksamheten på GU (Externa relationer) vilket gör att uppdragsutbildning inte beaktas vidare i det följande. Fastställt av Utbildningsnämnden Sida 1(11)

2 samhällsbehov. Vidare värnas såväl utbildningsprogram med en tydlig inriktning och profil som fristående kurser för fördjupad fortbildning och livslångt lärande. All utbildning skall vara forskningsanknuten och förmedla ett bildningsideal (V). Tanken är att varje fakultet/institution bidrar till GUs samlade utbildningsutbud inom något/några av de områden som presenteras nedan men rimligtvis inte inom samtliga. Fakulteter/institutioner förväntas således bidra på olika sätt, inom ramen för den gemensamma ambitionen, och har därigenom också möjlighet att fatta egna strategiska beslut kring hur man lämpligast bidrar. Idealt sett täcker fakulteterna/institutionerna in samtliga områden, och därmed uppnås även ambitionerna uttryckta i Vision 2020 och föreliggande strategi, alternativt får UN ta ställning till nödvändiga konsekvenser. Utbildningsprogram På grundnivån prioriterar GU program med: Yrkes-/professionsinriktning (V: fokus samhällsengagemang/-ansvar och möta kunskapsbehov i samhället) Bildningsorientering (V: fokus kunskapsbildning i bred bemärkelse) Ämnesinriktning (V: fokus samhällsengagemang/-ansvar och möta kunskapsbehov i samhället) På avancerad nivå prioriterar GU program med: Internationell orientering, företrädesvis på engelska (V: fokus globalt engagemang och internationell orientering) Yrkes-/professionsinriktning (V: fokus samhällsengagemang/-ansvar och möta kunskapsbehov i samhället samt fortbildning/livslångt lärande) Tydlig forskningsprofil (V: fokus på spetsutbildningar med forskningsanknytning) Prioriteringarna ovan är inte ömsesidigt uteslutande utan kan med fördel finnas representerade inom ett och samma utbildningsprogram. Fristående kurser Fristående kurser erbjuds företrädesvis på grundnivån. I syfte att erbjuda möjlighet till livslångt lärande och fortbildning kan det även finnas behov av fristående kurser på avancerad nivå. De kurser som erbjuds skall ha tydlig bäring på åtminstone något av nedanstående: Efterfrågad kunskap i samhället (V: fokus samhällsengagemang/-ansvar och möta kunskapsbehov i samhället) Fortbildning för särskilda yrkesgrupper/professioner (V: fokus fortbildning/livslångt lärande) Bildningsorienterade (V: fokus kunskapsbildning och livslångt lärande) Hållbarhetsorienterade (V: fokus samhällsansvar, U: säkerställa att hållbar utveckling integreras i utbildningen) Internationellt orienterade, företrädesvis på engelska (V: fokus globalt engagemang och internationell orientering) Riktade prioriteringar För att kunna leva upp till ambitionerna uttryckta i Vision 2020 och i UNs uppdrag kring samhällsengagemang/-ansvar och helhetslösningar för komplexa frågeställningar samt Fastställt av Utbildningsnämnden Sida 2(11)

3 internationalisering behöver GU kommande år, utöver ovanstående mer allmänna prioriteringar, göra vissa mer riktade prioriteringar. Det gäller framförallt utbildningsprogram (såväl grund som avancerad nivå) men även till del fristående kurser. För att dessa riktade prioriteringar skall bli verklighet, dvs att fakulteter/institutioner skall våga satsa på helt eller delvis nya områden, föreslås de kombineras med särkskilda utvecklingsmedel (blir en budgetfråga) (U: ansvar att påverka ekonomiska styrsystem och resursfördelningsmodeller). De riktade prioriteringar som föreslås är: Fakultetsöverskridande utbildningsprogram 4 (V: fokus samhällsansvar och komplexa frågeställningar som kräver helhetslösningar över ämnesgränser, U: driva utvecklingen av fakultetsöverskridande utbildningsprogram) Tydligt hållbarhetsorienterade utbildningsprogram (V: fokus samhällsansvar och komplexa frågeställningar som kräver helhetslösningar över ämnesgränser, U: säkerställa att hållbar utveckling integreras i utbildningen) Nätbaserade fristående kurser (V: fokus understödja fortbildning och livslångt lärande, öka utbudet av nätbaserade fristående kurser) Erbjuda studiegångar för särskilt kvalificerade studenter (V: fokus understödja fortbildning och livslångt lärande, erbjuda studiegångar för särskilt kvalificerade studenter) Joint-degrees (gemensam examen) på master- och forskarutbildningsnivå (V: fokus internationalisering, nationellt och globalt samarbete och engagemang) Förstärkt studentrekrytering från länder utanför EES-området (V: fokus internationalisering, nationellt och globalt samarbete och engagemang) Pedagogisk excellens Högkvalitativ utbildning förutsätter engagerande och nyskapande högskolepedagogik, som skall vara ett karaktärsdrag för den utbildning som erbjuds på GU. GUs utveckling skall präglas av såväl pedagogisk excellens som stimulerande arbets- och studiemiljö. Att arbeta med pedagogisk utveckling är ett ansvar för alla fakulteter, institutioner och medarbetare men för att ge kraft till höga pedagogiska ambitioner (V: fokus pedagogisk excellens, inrätta pedagogisk akademi, utveckla goda pedagogiska miljöer samt pedagogiska karriärvägar) behövs en kraftsamling. Här spelar PIL-enheten en viktig roll. Utvärderingar visar att PIL-enhetens verksamhet varit mycket lyckosam, men det finns behov av förnyelse avseende PILs struktur. PILs verksamhet bör fortsätta, men med en mer preciserad struktur och arbetsbeskrivning som bas 5. Den nya strukturen och arbetsbeskrivningen preciserar hur PIL arbetar visavi UN och säkerställer att UNs ansvar för frågorna hanteras. Inom ramen för PIL kan några (i kontrast till allas utpekade ansvar ovan) medarbetare med särskild kompetens för pedagogiska frågor särskilt arbeta med att utveckla pedagogiska kurser/seminarier, underlag och riktlinjer som övriga medarbetare kan nyttja i sitt pedagogiska utvecklingsarbete. Det är inte rimligt att alla medarbetare i sitt dagliga arbete lika aktivt arbetar med pedagogisk utveckling, men skall det bli kraft bakom ambitioner om pedagogisk excellens förutsätts några göra det mer riktat förslagsvis PIL-enheten. 4 En precisering av vad som avses med fakultetsöverskridande, som hänvisas till i Vision 2020 och UNs uppdragsbeskrivning, behöver göras (inkluderas i handlingsplanen). 5 Ett preciserat förslag till PILs framtida struktur och arbetsbeskrivning har arbetats fram och inkluderar en precisering av hur PILs uppdrag tas fram. Fastställt av Utbildningsnämnden Sida 3(11)

4 Att som enskild medarbetare få hjälp/stimulans (förslagsvis via PILs verksamhet) att utveckla sin pedagogik (dvs kompetensutveckling inom det pedagogiska området) kan därtill positivt bidra till upplevelsen av en god arbetsmiljö, som tillika är en uttryckt ambition i Vision 2020 (V: fokus erbjuda en stimulerande arbetsmiljö och stärka möjligheterna till kontinuerlig kompetensutveckling). Kvalitetsdriven utbildning All utbildning skall ha sin bas i tydliga kvalitetskriterier och fortlöpande utvärderas (V). Utbildningskvalitet utgör ett viktigt ansvarsområde för UN. Vicerektor för kvalitetsfrågor och Kvalitetsrådet bistår UN och övriga ledningsorgan i arbetet med kvalitetsfrågor (U: säkerställa internationellt hög kvalitet samt initiera och stödja kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling). Vicerektor för kvalitetsfrågor, Kvalitetsrådet och UN tar i dialog fram förslag på lämpliga kvalitetshöjande aktiviteter/satsningar. Utöver kvalitetssatsningar såsom BLUE11 kan en möjlig förstärkning avseende kvalitetssäkring av utbildning vara kontinuerlig fakultetsanpassad benchmarking där samtliga huvudområden inkluderas och där varje fakultet själva föreslår lämpliga benchmarkingobjekt. Resultaten rapporteras till Kvalitetsrådet/UN för gemensam diskussion och erfarenhetsutbyte. Den övergripande ambitionen är att dra fördel av ett gemensamt kvalitetsarbete på GU och säkerställa genomgående högkvalitativ verksamhet. En målsättning för framtida kvalitetsutvärderingar bör dock också vara att det gemensamma arbetet tar hänsyn till ämnesspecifika kvalitetsutvärderingar initierade av enskilda fakulteteter, institutioner och/eller ämnesdiscipliner. Ämnesspecifika kvalitetsutvärderingar kan vara avgörande för att stå sig i den internationella konkurrensen. I syfte att värna de resurser (tid och pengar) som tas i anspråk för kvalitetsutvärderingar bör effektiva redskap utvecklas för kvalitetssäkringen. Spetsutbildning på forskarnivå Hanteras av Utskottet för utbildning på forskarnivå Fastställt av Utbildningsnämnden Sida 4(11)

5 Handlingsplan utbildningsområdet (kan vartefter preciseras tydligare med ansvarig och tid samt kompletteras) 1. Givet ovanstående strategiska ram för utbildningsutbudet och identifierade riktade prioriteringar är det fakulteter och institutioner som har mandatet att bedöma och prioritera vilka utbildningsprogram och fristående kurser, liksom mixen dem emellan, som är lämpligast för respektive ämnesområde. Utbildningsnämnden fungerar i sammanhanget som en instans som skall ge överblick över det samlade utbudet vid GU, samt föreslå förändringar avseende detsamma, och fungera som forum för att diskutera fakulteternas/institutionernas planerade utbud. Rollen som mötesplats är central och UN skall vara ett forum för erfarenhetsutbyte, kontaktskapande över ämnesgränser samt stimulerande nytänkande avseende utbildningsutbud (U: utveckla fakultetsövergripande utbildning och erfarenhetsutbyte). För att möjliggöra dessa ambitioner förs i UN en gång per år en diskussion kring GUs samlade utbildningsutbud (se även UNs framtida arbetsbeskrivning). Vid detta tillfälle presenterar respektive fakultet sina ambitioner avseende utbildningsutbud (i relation till strategin ovan), önskemål om förändringar och samarbeten över fakultets-/institutionsgränser, samt intressanta projekt (tex nya pedagogiska modeller, kvalitetshöjande satsningar). Syftet med presentationen är att sprida erfarenheter och förse UNs ledamöter med en samlad bild av GUs totala utbildningsutbud, som sedan kan ligga till grund för att identifiera behov av utveckling, lokalt eller centralt. Identifierade behov följs sedan upp i rektors verksamhetsdialoger med respektive fakultetsledning samt utgör grund för budgetarbetet (U: diskussion kring fördelningsprinciper och lämna ställningstagande inför verksamhetsuppdrag) (ansvar: UN). 2. Utveckla modell för avsättning av utvecklingsmedel i budgeten för fakulteter/institutioner som tar sig an att arbeta med riktade prioriteringar (se strategin) avseende utbildningsprogram och fristående kurser (V: fokus samhällsengagemang/-ansvar och helhetslösningar för komplexa frågeställningar som kräver helhetslösningar över ämnesgränser, nätbaserade fristående kurser samt studiegångar för särskilt kvalificerade studenter, internationalisering och globalt engagemang, U: påverka ekonomiska styrsystem och resursfördelningsmodeller samt säkerställa att hållbar utveckling integreras i utbildningen) (ansvar: UN). 3. Utveckla definition för fakultetsöverskridande utbildningsprogram samt utveckla anslagsmodell för långsiktigt ömsesidigt ansvarstagande från de samverkande parterna (V: fokus på gränsöverskridande utbildningssamarbeten samt öronmärkt målsättning att motverka administrativa och ekonomiska hinder för samverkan över fakultets-/institutionsgränser, U: driva utvecklingen av fakultetsöverskridande utbildning samt påverka ekonomiska styrsystem och resursfördelningsmodeller). En möjlig modell kan vara att medverkande fakulteter ansvarar för att värna programplatser, inom ramen för fakultetens uppdrag, under fem år framåt (ansvar: UN). 4. Utveckla en gemensam struktur för valbara kurser (V: fokus på att erbjuda fler sökvägar genom att integrera utbildningsprogram och fristående kurser, studievägar för särskilt kvalificerade studenter, kurser på engelska o/e med internationell orientering, kurser om hållbarhet och kurser som bidrar till helhetslösningar för samhällets komplexa frågeställningar, U: driva utvecklingen av fakultetsöverskridande utbildning). Strukturen bör inkludera frågor som kursfart (förslagsvis helfart), omfattning (förslagsvis 7,5 hp) och tidsplanering med gemensamma tidsslottar. Genom att ha en gemensam struktur för valbara kurser kan studenter inom ett ämnesområde även välja kurser inom andra viktiga ämnesområden, som kan komplettera och berika deras kunskap som helhet (V: särskilt Fastställt av Utbildningsnämnden Sida 5(11)

6 angeläget för kurser inom området hållbarhet, kurser som ges på engelska och kurser med en internationell orientering som samtliga är öronmärkta visionsområden, U: driva utvecklingen av fakultetsöverskridande utbildning). Det är rimligt att inleda med att finna en gemensam struktur för kursutbud på en nivå, tex mastersnivå. Ambitionen är även att diskutera med företrädare för Chalmers avseende intresse för samarbete med en gemensam struktur och därigenom göra Chalmers kursutbud valbart för GUs studenter och vice versa (ansvar: UN). 5. Realisera PIL-enhetens föreslagna organisationsstruktur och arbetsbeskrivning (V: fokus pedagogisk excellens, pedagogisk akademi och pedagogisk karriärväg) (ansvar: UN och PIL). 6. Fortsätta arbetet med att utveckla GUs studieregelverk, såväl innehållsmässigt som struktur för efterlevnad (ansvar: särskild arbetsgrupp med vicerektor med ansvar för kvalitet som ordförande och UN). 7. Uppföljning av HSV-analyser sammanställa erfarenheter och lärdomar baserade på det uppföljande arbete som görs i Kvalitetsrådet samt ta ställning till eventuella konsekvenser för framtida utbildningsutbud/-uppdrag och kvalitetssäkring (ansvar: Kvalitetsrådet och UN). 8. Uppföljning av BLUE 11-analyser sammanställa erfarenheter och lärdomar baserade på det uppföljande arbete som görs av projektgruppen för BLUE 11 och Kvalitetsrådet samt ta ställning till eventuella konsekvenser för framtida utbildningsutbud/-uppdrag och kvalitetssäkring (ansvar: projektgruppen för BLUE 11, Kvalitetsrådet och UN). 9. Utveckla struktur för inrättande av utbildningsprogram och huvudområde (tex former, kriterier, tidsplan) (ansvar: chefen för Studentavdelningen och UN). 10. Utveckla operativt stöd till institutioner/kursansvariga som tar sig an prioriteringen att ge distanskurser (ansvar: förslagsvis ett uppdrag för PIL i samråd med dekanerna Roger Säljö och Jan Smith). 11. Kontinuerlig nationell och internationell utbildningsbevakning med återrapportering till UN (ansvar: chefen för Studentavdelningen). 12. Översyn av betygsskalor (V: fokus internationell orientering och vara attraktiv internationell samarbetspartner) (ansvar: chefen för Studentavdelningen och UN). 13. Fortsätta arbetet med översyn av kurs- och utbildningsplaner (ansvar: särskild arbetsgrupp tillsammans med vicerektor med ansvar för kvalitet och UN). 14. Utveckla policy och rutiner som understödjer breddad rekrytering och förbättrar kontaktytorna med skolan (V: fokus samhälls- och medborgaransvar) (ansvar: Studentavdelningen i samråd med UN). 15. Utveckla policy och rutiner för språkhandledning (V: fokus skapa förutsättningar för en god studiemiljö) (ansvar: Studentavdelningen i samråd med UN). 16. Utveckla rutiner och stödåtgärder (tex stipendier) som stimulerar till internationellt utbyte för såväl lärare, administratörer och studenter (V: fokus internationell orientering) (ansvar: PIL, Studentavdelningen, prorektor med ansvar för internationalisering och International Centre i samråd med UN). 17. Stärka internationell studentrekrytering (V: fokus internationell orientering) (ansvar: prorektor med ansvar för internationalisering, Studentavdelningen och International Centre i samråd med UN). 18. Stärka samverkan genom utbildningsverksamheten (V: fokus erbjuda utbildningar i innovation och entreprenörskap, använda alumner, utveckla arbetsmarknadsanknutna inslag i utbildningen och öka antalet adjungerade lärare) (ansvar: vicerektor med ansvar för samverkan och innovation och UN). 19. Fortsätta arbetet med att integrera informationskompetens i utbildningarna (V: fokus livslångt lärande, U: initiera och stödja kvalitetsutveckling) (ansvar: Universitetsbiblioteket i samråd med UN) Fastställt av Utbildningsnämnden Sida 6(11)

7 20. Översyn av GUs system för kursklassificering (U: påverka ekonomiska styrsystem och resursfördelningsmodeller) (ansvar: verksamhetscontroller, Studentavdelningen och UN) Fastställt av Utbildningsnämnden Sida 7(11)

8 Arbetsbeskrivning för Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens (UN) uppdrag (dnr V 2012/287) är att verka för samordning och överblick av universitetets utbildningsutbud och att säkerställa internationellt hög kvalitet. UN skall vidare säkerställa att hållbar utveckling integreras i utbildningen och vara ett forum för erfarenhetsutbyte över fakultetsgränserna. Därtill skall UN ta sig an frågor om ekonomiska styrsystem och resursfördelningsmodeller samt framföra ställningstagande inför verksamhetsdialoger och verksamhetsuppdrag. Uppgifter som anges i arbetsordningen/uppdragshandlingen är: bevaka och aktivt delta i utvecklingen av högre utbildning nationellt och internationellt initiera och driva strategiska frågor inom utbildning inom universitetet bevaka och aktivt stödja den pedagogiska utvecklingen vid universitetet initiera och stödja åtgärder som syftar till kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av universitetets utbildningar driva och stödja fortsatt utveckling av fakultetsöverskridande utbildningar och erfarenhetsutbyte besluta i särskilda frågor som rektor delegerar Utöver ovan angivna skall Fakultetsstyrelserna och Lärarutbildningsnämnden enligt arbetsordningen samråda med UN i följande frågor: inrättande och avveckling av utbildningsprogram inrättande av huvudområde och fastställande av lokal examensbeskrivning inrättande och avveckling av ämne för utbildning på forskarnivå inklusive forskarskolor inom styrelsens ansvarsområde utbildningsplaner för fakultetsövergripande utbildningsprogram Fakultetsstyrelserna och Lärarutbildningsnämnden, skall inför föredragning i UN, lämna skriftligt underlag i dessa frågor. Utöver det öronmärkta ansvaret i arbetsordning/uppdragshandling enligt ovan skall UN aktivt arbeta med att realisera den strategi och handlingsplan som arbetats fram utifrån Vision 2020 och uppdragshandlingen. Därtill kommer löpande frågor som initieras av rektor, prorektor, fakultetsstyrelserna, Lärarutbildningsnämnden, nämndens ordförande, nämndens ledamöter eller av ordförande i utskottet för utbildning på forskarnivå, och får prioriteras i turordning. Behov av presentation, diskussion och ställningstagande För att leva upp till ansvaret om att överblicka, samordna och utveckla utbildningsutbudet, utbyta erfarenheter över fakultetsgränser, driva utveckling av fakultetsöverskridande utbildningar samt stödja pedagogisk utveckling och kvalitetssäkring/-utveckling inom universitetet behöver de berörda verksamheterna presenteras och diskuteras gemensamt inom ramen för UN. Gemensamma presentationer och diskussioner är också viktigt för att axla ansvaret att lämna synpunkter, inför beslut, Fastställt av Utbildningsnämnden Sida 8(11)

9 om inrättande och avveckling av utbildningsprogram, inrättande av huvudområde och fastställande av lokal examensbeskrivning, inrättande och avveckling av ämne på forskarnivå inklusive forskarskolor samt utbildningsplaner för fakultetsöverskridande utbildningsprogram. Resultaten av diskussionerna är också viktiga för UNs ansvar att lämna synpunkter kring fördelningsprinciper som skall ingå som underlag för verksamhetsdialoger och verksamhetsuppdrag. UN sammanträder 3-4 gånger per termin, varav ett möte är förlängt respektive termin. Förslagsvis förlängs det första höstmötet i syfte att fokusera fakulteternas, Lärarutbildningsnämndens, PILs och Kvalitetsrådets verksamhet och kan därmed fungera som underlag inför rektors verksamhetsdialoger och budgetarbetet. Ett av vårmötena sker gemensamt med utskottet för utbildning på forskarnivå och fokuserar utskottets verksamhet. Därtill bör vicerektor med ansvar för kvalitet, och tillika ordförande i Kvalitetsrådet, ordförande i Utskottet för utbildning på forskarnivå samt chefen för Studentavdelningen vara adjungerade till UNs samtliga möten. Möte med fokus på fakulteternas, Lärarutbildningsnämndens, PI Ls och Kvalitetsrådets verksamhet Agendan för det första höstmötet består i att varje fakultetsområde, Lärarutbildningsnämnden, PIL och Kvalitetsrådet presenterar sina verksamheter (i relation till strategin) för övriga ledamöter och åtföljs av en gemensam diskussion i perspektivet hela GU. Fakulteternas/Lärarutbildningsnämndens presentation inkluderar: en översiktlig beskrivning av nuvarande utbildningsområden (grundnivå, avancerad nivå, programutbildningar, fristående kurser och relationen dessa emellan) planerade förändringar avseende utbudet kommande år önskemål om framtida fakultetsövergripande samarbete arbetet med att integrera hållbar utveckling i utbildningen särskilda kvalitetssatsningar (tex benchmarking med andra lärosäten) särskilda pedagogiska satsningar särskild redogörelse av de frågor som arbetsordningen/uppdragshandlingen anger skall samrådas om med UN, nämligen: o inrättande och avveckling av utbildningsprogram o inrättande av huvudområde och fastställande av lokal examensbeskrivning o inrättande och avveckling av ämne för utbildning på forskarnivå inklusive forskarskolor inom styrelsens ansvarsområde o utbildningsplaner för fakultetsövergripande utbildningsprogram Därtill presenterar UN en samlad bild över utbildningsutbudet, med särskilt fokus på prioriterade utbildningar såsom internationellt orienterade/engelskspråkiga, hållbarhetsorienterade, fakultetsövergripande och joint-degrees, som underlag för en gemensam diskussion kring nuläge och önskvärd framtida bild. UN tar även fram uppföljande underlag såsom prestationsgrad mm från tidigare år samt sammanfattande resultat/förslag på konsekvenser från uppföljningsarbetet av HSV och BLUE 11. Fastställt av Utbildningsnämnden Sida 9(11)

10 En av UNs uppgifter enligt arbetsordningen och uppdragshandlingen är att bevaka och aktivt stödja pedagogisk utveckling. Mot den bakgrunden finns PIL-enheten. För att säkerställa att PILs verksamhet är en angelägenhet för samtliga fakulteter och Lärarutbildningsnämnden är det viktigt att PILs verksamhet presenteras, diskuteras och förankras i UN. Förankring är av särskild vikt givet den nya struktur som föreslås gälla för PIL from 2013 i syfte att leva upp till ambitionen att PIL arbetar gentemot samtliga fakulteter/lärarutbildningsnämnden. Även givet UNs ovan nämnda ansvar för de pedagogiska frågorna bör PILs verksamhet förankras och samrådas om i UN. I likhet med de pedagogiska frågorna är kvalitetsfrågornas betydelse öronmärkt för GUs verksamhet. Som ett svar på det finns Kvalitetsrådet och vicerektor med särskilt ansvar för frågorna. Därutöver skall UN enligt arbetsordning/uppdragshandling initiera och stödja åtgärder som syftar till kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. För att kunna ta det ansvaret bör även Kvalitetsrådets verksamhet presenteras, diskuteras och förankras regelbundet i UN. Utöver varje fakultetsområdes, Lärarutbildningsnämndens, PILs och Kvalitetsrådets muntliga presentationer enligt ovan lämnas en motsvarande skriftlig redogörelse in som utgör underlag inför rektors verksamhetsdialoger och verksamhetsuppdrag. Den skriftliga redogörelsen lämnas in senast två veckor innan presentationen i UN. Gemensamt möte med Utskottet för utbildning på forskarnivå med fokus på utskottets verksamhet Enligt uppdragshandlingen skall UN årligen ha ett gemensamt möte med utskottet för utbildning på forskarnivå. Agendan för mötet består i en gemensam diskussion efter utskottets presentation av: översikt av arbetet som bedrivits i utskottet planerade prioriterade satsningar inom forskarutbildningen särskilda kvalitetssatsningar särskilda pedagogiska satsningar särskild redogörelse av den fråga som arbetsordningen/uppdragshandlingen anger skall samrådas om med UN, nämligen: inrättande och avveckling av ämne för utbildning på forskarnivå inklusive forskarskolor inom styrelsens ansvarsområde Därtill presenterar UN en samlad bild över utbudet på forskarutbildningsnivå som underlag för en gemensam diskussion kring nuläge och önskvärd framtida bild. UN tar även fram uppföljande underlag såsom prestationsgrad mm från tidigare år (och i en framtid även underlag baserat på HSVs utvärdering). Utöver utskottets muntliga presentation enligt ovan lämnas en motsvarande skriftlig redogörelse in som utgör ett underlag inför rektors verksamhetsdialoger och verksamhetsuppdrag. Den skriftliga redogörelsen lämnas in senast två veckor innan presentationen i UN. UNs arbetsutskott Till UN kopplas ett arbetsutskott som sammanträder mellan UNs sammanträden med uppgift att säkerställa fortsatt beredning och handläggning av handlingsplanens ärenden samt övriga ärenden som tillkommer fortlöpande. Arbetsutskottet tar i sin tur hjälp av gemensamma förvaltningen i att ta fram Fastställt av Utbildningsnämnden Sida 10(11)

11 underlag mm. Arbetsutskottet återrapporterar fortlöpande till UN för diskussion och fortsatt hantering. Arbetsutskottet skall fungera som en avlastning för UNs ledamöter som dock gärna får bistå arbetsutskottet närhelst man så önskar. Arbetsutskottet består tills vidare av UNs ordförande, vice ordförande och sekreterare, chefen för Studentavdelningen, verksamhetscontroller samt en studeranderepresentant. Fastställt av Utbildningsnämnden Sida 11(11)