Vård- och omsorgsnämndens plan för äldreomsorgen

Transkript

1 Vård- och omsorgsnämndens plan för äldreomsorgen

2 Inledning... 3 Visionen om äldreomsorgen i Partille år Värdegrund... 3 Verksamhetsidé... 3 Brukare... 5 Omvärld, demografi och framtid behov... 5 Boendemiljö... 7 Kostnadsberäkningar... 8 Hemtjänst... 8 Räkneexempel... 8 Äldreboende... 9 Räkneexempel... 9 Personaltäthet Nämndens inriktning Valfrihet, respekt och delaktighet Förebyggande verksamhet Nämndens inriktning Samverkan Nämndens inriktning Anhörig- och närståendestöd Nämndens inriktning God omsorg Nämndens inriktning Information och kommunikation Nämndens inriktning Kvalitetsarbete Brukarundersökningar Nämndens inriktning Utvecklingsområden inom brukarperspektivet Personal Nämndens inriktning Utvecklingsområden inom personalperspektivet... 19

3 Inledning Syftet med Vård- och omsorgsnämndens plan för äldreomsorgen är att den skall vara ett stöd för planering av äldreomsorgen. Grunden utgörs av de politiska mål, visioner och uppdrag som antagits av kommunfullmäktige och vård- och omsorgsnämnden. Planen anger utgångspunkter och ramar för arbetet med äldreomsorgen i Partille, oavsett vilken inriktning verksamheterna har. Planen är tänkt att styra verksamheternas utveckling de närmaste åren, med utblick tio år framåt. När verksamheterna startar, vilken omfattning, inriktning och vilka begränsningar de kommer ha bestäms allteftersom med hänsyn till budget, omvärld och erfarenheter som kontinuerligt påverkar verksamheten. Det är därför svårt att precisera när, hur eller i vilken takt olika verksamheter skall utvecklas. När det blir aktuellt måste äldreomsorgsplanen kompletteras med en mer precis beskrivning av respektive verksamhet. Planen revideras årligen. Visionen om äldreomsorgen i Partille år 2021 Äldreomsorgen är av god kvalitet. Brukaren har en valfrihet att välja utförare. Medarbetarna har lämplig utbildning, erfarenhet och tillsammans med ett synligt ledarskap skapar de den goda arbetsplatsen. Systematiskt förbättringsarbete sker fortlöpande för att säkerställa god kvalitet. Värdegrund Nämndens mål ger social hållbarhet i ett långsiktigt perspektiv genom det arbete som sker i vardagen hos brukaren i form av det sociala innehållet, förebyggande verksamhet och kontinuitet utifrån ett salutogent förhållningssätt kring brukaren Nämnden mål ger en ekonomisk långsiktig effekt genom det arbete som sker med att motverka sjukfrånvaron och effektivt nyttja personalresurser Nämnden arbetar vidare för en högre delaktighet genom att fånga upp idéer hos medarbetare som kan leda till effektivt resursutnyttjande. Verksamhetsidé Vård- och omsorgsnämnden tillgodoser omsorgsbehovet hos äldre och personer med funktionshinder, samt hälso- och sjukvårdsinsatser. Äldreomsorgen ger huvudsakligen stöd till personer över 65 år, som behöver hjälp och stöd att sköta personliga och praktiska vardagssysslor. Det kan bland annat vara hemtjänst, matservice, trygghetslarm, dagverksamhet, anhörigstöd, äldreboende och/eller hemsjukvård. Äldreomsorgens verksamhet regleras av socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Arbetsrättslig lagstiftning och kommunallagen. Nämnden ordnar även mötesplatser och aktiviteter för äldre på olika seniorträffar runt om i kommunen. 3

4 Rätten till en värdig ålderdom är självklar för Partille kommun. Vård- och omsorgsnämnden arbetar utifrån individens behov och utifrån ett salutogent förhållningssätt. Det innebär att nämnden alltid försöker uppmärksamma och ta hänsyn till den enskildes behov. Med ett salutogent förhållningssätt menas att i större utsträckning utgå från hälsans ursprung, att arbeta hälsofrämjande utifrån varje individs enskilda förutsättningar, att stimulera till en känsla av självständighet och meningsfullhet. Det kan till exempel vara att uppmuntra äldre till att genomföra det som de klarar att göra och ge stöd i det de inte klarar Det kan också vara att motivera och uppmuntra till egna val för att själv få bestämma över sin vardag, vara flexibel i omhändertagandet, lyssna in varje enskild individ utifrån dennes behov och därefter skapa möjligheter till en meningsfull dag. I Partille kommun gäller kvarboendeprincipen. Det innebär att alla skall ges förutsättningar att bo kvar i det egna hem och få den hjälp de behöver där. När kvarboende av olika skäl inte längre är möjligt finns trygghetsboenden och särskilda boenden för äldre. Genom att anpassa resurser och tillgodose brukarens behov i befintligt boende, skall brukaren inte behöva flytta till ett nytt boende när behov av mer vård och omsorg uppstår. Kommunen skall arbeta för att tillgodose kommuninvånarnas förväntningar och behov. Hur väl det lyckas beror till stor del på medarbetarnas kompetens. Personalen är de som möter brukare och medborgare och skall bemöta dem med uppmärksamhet, intresse. 4

5 Brukare Omvärld, demografi och framtida behov Mellan åren kommer antalet invånare i kommunen öka med personer. Åldersgrupperna över 65 år beräknas öka med personer, vilket är en ökning med 23,5 procent av gruppen. Ökningen är störts i åldersgruppen år vilken ökar med 954 personer. Ökningen i åldersgruppen beräknas bli 119 personer, vilket innebär en ökning med 14,3 procent. Ökningen i åldersgruppen över 85 år förväntas bli 181 personer. Ökningen i åldergrupperna upp till 64 år kommer att bli personer till och med Den genomsnittliga medellivslängden i Partille Kommun är 84 år för kvinnor och 80 år för män. Den trend vi förväntar oss i Partille stämmer väl med de prognoser om en åldrande befolkning som gäller för de flesta svenska kommuner. Åldersgrupp Antal 2009 Prognostiserat antal 2014 Förändring i antal Förändring % Prognostiserat antal 2019 Förändring i antal Förändring % % ,8% ,5% ,9% ,1% ,3% ,2% ,3% ,9% % % ,3% 85-w ,2% ,5% Total 65-w % ,5% Totalt i kommunen ,4% ,5% Då det under de närmaste åren främst är den yngre äldregruppen som ökar är det sannolikt att det kommer att ställas krav på insatser såsom bostadsanpassning och hemtjänst men även på moderna och tillgängliga bostäder i det ordinarie bostadsbeståndet. Intressant är att veta hur många av de nya brukarna som kommer att behöva bo på äldreboende. Socialdepartementet har tagit fram en rapport i projektet Långsiktig efterfrågan på välfärdstjänster (LEV) som visar på hur behovet av vård och omsorg kommer att utvecklas de närmaste 40 åren. För att möta den åldrande befolkningens behov av hälso- och sjukvård och äldreomsorg krävs strategiskt och målmedvetet arbete. Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30 procent mellan 2010 och 2050, vilket innebär att en fjärdedel av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre

6 Den största ökningen i gruppen år kommer att ske efter I Partille visar prognosen på en liknande utveckling. Enligt den befolkningsprognos som togs fram hösten 2010 kommer antalet kommuninvånare som är 65 år och äldre öka med ca 23,5 procent under åren Den senaste prognosen visar på en något lägre befolkningsökning än föregående års prognos. Under den närmaste femårsperioden, mellan åren ökar åldersgruppen 85-w med 73 personer ökar åldersgruppen med 70 personer ökar åldersgruppen med 492 personer Ålder w totalt 65-w Totalt i kommunen I rapporten Den ljusnande framtid är vård. Delresultat från LEV-projektet antar man att kostnaden för den åldrande befolkningens äldreomsorg väntas stiga med ca 70 % till 2050 och personalbehovet ökar med ca 50 % inom äldreomsorgen. Antalet hushåll med äldreomsorg ökar kraftigt fram till Andelen med behov av äldreomsorg beräknas öka mellan ca 1,4-2,5 % per år. Prognosen i Partille visar att behovet av utökade platser på äldreboende är 5-10 per år. Beräkningen av antal platser på äldreboende är gjord utifrån att 4-5 procent av befolkningen i gruppen har behov. 6

7 Boendemiljö Den största grupp som har hemtjänst idag är personer över 80 år och det är också där hemtjänsttimmarna ökar i huvudsak. Under perioden beräknas antalet hemtjänsttimmar öka mellan timmar per år. Gruppen yngre äldre har inte utökat sitt behov av hemtjänst i samma utsträckning utan andelen med hemtjänst har legat konstant de senaste åren, vilket beror på att de flesta av befolkningen i åldern år är relativt friska. Den person som har betydande svårigheter att klara den dagliga livsföringen, har omfattande omvårdnadsbehov och inte klara sig med andra stödinsatser har rätt till beslut om äldreboende. Den huvudsakliga målgruppen för äldreboende är personer över 80 år. De senaste åren har antalet äldreboende platser ökat från 181 platser år 2007 till 218 platser år Behovet av platser riktar sig främst till personer med en demensproblematik. Flera nya boendeplatser planeras under perioden och för att ytterligare möta behovet av demensplatser konverterar nämnden vid behov somatiska platser till demensplatser. Eftersom de som flyttar in på nämndens äldreboenden främst är personer med demenssjukdom är det viktigt att ta hänsyn till utformning av inne och utemiljö på boenden framöver. Forskning visar på att omkring 8 procent av befolkningen över 65 år har en demenssjukdom. De flesta är dock över 80 år, eftersom risken för att drabbas ökar med stigande ålder och nästan hälften av de över 90 år har en demenssjukdom. Det skulle innebära att år 2015 finns ca 495 personer med demenssjukdom i Partille kommun av de äldre än 65 år. År 2019 antas att det finns 526 personer med demenssjukdom inom gruppen 65 år och äldre. Antalet i gruppen 65 år och äldre personer med demenssjukdom ökar från 452 till 526 personer mellan åren Under 2010 kom nya Nationella riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Riktlinjerna skall bidra till kvalitetsutveckling och god resurshushållning samt stärka den enskildes möjlighet att få god vård och omsorg. Socialstyrelsen förutsätter att rekommendationerna påverkar resursfördelningen inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdomar. Socialstyrelsen anser att personer med demenssjukdom bör erbjudas plats i dagverksamhet som är anpassad för gruppen. De anser också att personer med demenssjukdom skall erbjudas boende i småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. Boendemiljön skall vara hemlik och berikad samt att de personer som har behov av utevistelse ges möjlighet till detta. Anhöriga bör erbjudas möjlighet till utbildningsprogram och psykosociala stödprogram, kombinationsprogram och avlösning. En målgrupp som ökar är personer med psykiska problem. Denna målgrupp ställer, jämfört med andra grupper, ökade krav på boenden såsom behov av större utrymme samt högre personaltäthet. Dessutom finns behov av egna enheter också för personer yngre än 65 år med omsorgsinsatser. Trygghetsboende är en relativt ny boendeform i Partille kommun. 7

8 Trygghetsboende är ett ordinärt boende för personer fyllda 70 år och som har behov av hemtjänstinsatser. Behov av trygghetsboende är i dagsläget 56 lägenheter. Framtida behovet av trygghetsboende är dock svårt att bedöma med anledning av hur lång tid omstruktureringen av serviceboende till trygghetsboende tar. Det finns dock anledning att anta att behovet av fler platser på trygghetsboende kommer att öka ju äldre befolkningen blir. Dagverksamhet för personer med demensproblematik är ett komplement till hemtjänst samt stöd till anhöriga/närstående. Det gör det också lättare att bo kvar i det egna hemmet. Idag finns två dagverksamheter i kommunen. Inom perioden finns behov av ytterligare dagverksamhet. För att beräkna ett möjligt vårdbehov utgår förvaltningen från antagandet om ett oförändrat resursbehov i respektive åldersgrupp och beräknat motsvarande resursbehov om antalet personer i åldersgruppen förändras. Detta är en statistisk metod som bygger på att alla förhållanden som påverkar resursbehovet förblir oförändrat. I verkligheten kommer en rad faktorer att påverka utvecklingen. Man kan anta att vårdbehovet uppträder senare i livet och att hemtjänstinsatserna ökar mest. Om trenden att fler vårdas hemma förändras, kommer behovet av platser på äldreboende vara större än beräknat. Blir befolkningen däremot friskare och fler andra boendeformer finns än beräknat kan det innebära mindre behov av såväl hemtjänst och andra insatser. Flera seniorboenden planeras under perioden. Kostnadsberäkningar Hemtjänst Kostnadsutveckling på grund av ökningen av antalet hemtjänsttimmar. Här ingår alla overheadkostnader såsom: personaltid, vikariekostnad, ledning, administration, lokalkostnader, arbetskläder, IT/telefon, bilar och övriga kostnader. Räkneexempel: En hemtjänsttimme med inriktning omsorg kostar år 2011 cirka 427 kronor och hemtjänsttimme med service kostar 370 kronor. Om antalet hemtjänsttimmar ökar med 2000 (1600 timmar omsorgsinsatser och 400 timmar serviceinsatser) under 2011 innebär det en kostnadsökning med cirka kronor. År 2016 beräknas en hemtjänsttimme kosta cirka 471 respektive 408 kronor. Ökar hemtjänsten med 2500 timmar per år (2000 timmar omsorg respektive 500 service) mellan innebär det en total kostnadsökning med cirka 5,5 miljoner kronor. År 2021 beräknas en hemtjänsttimme kosta cirka 531 respektive 460 kronor. Ökar hemtjänsten med 2500 timmar per år mellan innebär det en total kostnadsökning med cirka 13,3 miljoner kronor under perioden. Beräkningarna grundar sig på en uppräkning av priset med 2 procent per år. 8

9 Äldreboende Beräkningarna för vad en boendeplats kostar avser kostnaden vid utökning av platser inom befintliga äldreboenden. Kostnaden per år för en plats på äldreboende är cirka kronor i 2011 års värde, därefter ökar kostnaden per plats i snitt 2 procent per år enligt beräkningen. Räkneexempel: År 2015 kostar en plats på äldreboende cirka kronor. År 2021 är kostnaden cirka kronor. Kostnadsökningen är i genomsnitt cirka 4,5 miljoner kronor per år om utökning sker med åtta platser per år. Har antalet äldreboendeplatser ökat med 40 platser till år 2021, det vill säga cirka 4 procent av befolkningen 65 år och äldre, innebär det en ökad kostnad på cirka 24,9 miljoner kronor. Om 5 procent av befolkningen 65 år och äldre har behov av boende innebär det att 112 nya boendeplatser behöver skapas till år 2021, vilket innebär en kostnadsökning på cirka 68,3 miljoner kronor. Vid nybyggnation av äldreboende är kostnaden högre per boendeplats. Antal platser Totalt antal platser äldreboende Totalt antal servicelägenheter Totalt antal lägenheter i trygghetsboende Antal hemtjänsttimmar/månad Totalt antal hemtjänsttimmar/år Antal hemtjänsttimmar per år

10 Personaltäthet Nämnden har beslutat att personaltätheten på kommunens äldreboende skall vara 0,70 årsarbetare per demensplats och 0,67 årsarbetare per somatisk plats. Siffran avser endast omvårdnadspersonal under dagtid. Övrig personal såsom nattpersonal, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster tillkommer. Utöver tätheten på 0,70 och 0,67 tillkommer 0,01 årsarbetare (0,71 och 0,68) för att möjliggöra administrativa arbetsuppgifter för vårdpersonalen. Idag ställs det stora krav på till exempel dokumentation och schemaplanering. Personer som har psykiska problem och som bor på avdelning med psykogeriatrisk inriktning behöver högre personaltäthet jämfört med demensinriktning. För att möta målgruppens specifika behov och ha god kvalitet bör personaltätheten vara 0,8 per boendeplats. En boendeplats med psykogeriatrisk inriktning kostar cirka kronor mer per år jämfört mot en demensplats (0,7). Den ökade kostnaden för de 8 psykogeriatriska platserna är cirka kronor per år. Nämndens inriktning Nämnden: har fattat beslut att trygghetsbostäder skall finnas på Björndammen och Brattåskärr. Nuvarande trygghetsboende på Furulund konverteras successivt till vård- och omsorgsplatser tar tillvara på erfarenheter och kompetens kring de äldres behov vid planering av ny- och ombyggnationer och utformningen med fokus på tillgänglighet, trygghet och hälsofrämjande/salutogena boendemiljöer ska samarbeta med andra nämnder i kommunen, PartilleBo och andra fastighetsägare med fokus på äldres behov vid skapandet av nya bostadsområden, trygghetsboenden och äldreboenden arbetar för att kunna tillhandahålla ett varierat utbud av bostäder och boendemiljöer i Partille kommun samt erbjuda olika former av boende för äldre i varje kommundel. 10

11 Valfrihet, respekt och delaktighet Äldreomsorgen i Partille är inne i en utvecklingsfas med ökad valfrihet, respekt och delaktighet för brukare och närstående med fokus på ett självständigt liv. Nationellt och regionalt pågår en ökad satsning på samverkan mellan de olika huvudmännen och aktörerna inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården för att stärka individens känsla av trygghet och självständighet. Samverkan med fokus på individen är nödvändig för att minska kostnader, administration och för att säkerställa att rätt insatser utförs. I olika nationella undersökningar och i dialog med pensionärer i Partille framkommer att följande saker är viktiga i framtida boendet: ökad trygghet, tillgänglighetsanpassat, närhet till service, social samvaro och gemensamhetslokaler. För de flesta människor är vård och omsorg i det egna hemmet den mest önskvärda insatsen så länge det är möjligt. Därigenom underlättas individens möjlighet att känna sammanhang och behålla sitt sociala nätverk. Äldre, som bor ensamma och har ett svagt socialt nätverk, löper ökad risk för att drabbas av sjukdomar jämfört med äldre som inte är socialt isolerade. Forskning har visat att ett svagt socialt nätverk ökar risken att drabbas av demenssjukdom. Det är också möjligt att ge insatser av lika god medicinsk och omvårdande kvalitet i ordinärt boende som i särskilt boende. Trygghetsboende är det som blir nästa steg och när behovet av omsorgsinsatser är stort är ett äldreboende med god kvalitet, aktiviteter och god mat viktig. Korttidsvård är ett viktigt komplement till hemtjänst, hemsjukvård och anhörig/närståendestöd. Inriktningar och antal platser skall anpassas efter behovet och kan variera över tid. Sedan maj 2010 har brukare inom hemtjänsten möjlighet att välja utförare, det vill säga antingen kommunen eller externa utförare. Ett troligt scenario är att allt fler brukare kommer att välja annan utförare än kommunen. I andra kommuner som tillämpar lagen om valfrihet är det mellan procent som valt annan utförare än kommunen. Motsvarande siffror skulle i Partille kommun innebära att brukare väljer annan utförare än kommunen. Detta ställer stora krav på hemtjänstens förmåga att anpassa verksamheten efter faktisk volym. 11

12 Förebyggande verksamhet Förebyggande och främjande insatser som bidrar till att bevara och stärka hälsan hos äldre människor och ökar förutsättningarna att leva ett självständigt liv med god livskvalitet stimuleras så långt det är möjligt. Sker inte detta kommer allt fler individer att kräva fler insatser av vård och omsorg i tidigare skede i livet. Nämndens inriktning Nämnden: arbetar med förebyggande hembesök för personer som fyller 80 år i syfte att minimera och tidigt upptäcka hälsorisker och sjukdom, minska antalet fallskador samt påverka hälso- och livsstil och informera om kommunens stöd. Syftet är att öka de äldres möjligheter att bo kvar i det egna hemmet vid god hälsa och under trygga förhållanden. Besök skall erbjudas var femte år. arbetar för att ge god omsorg i det egna hemmet genom hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering arbetar med att bostadsanpassa hemmen för att underlätta vardagen för individen och minskat behovet av stöd och omsorg erbjuder stöd genom Fixartjänst för dem som är fyllda 70 år och behöver hjälp med olika arbeten i hemmet som är riskfyllda, med syfte att förebygga fallolyckor. 12

13 Samverkan Äldres hälsa i Sverige och Partille förbättras men inte för de allra äldsta. Med stigande ålder sker en nedgång i olika kroppsfunktioner och olika demenssjukdomar blir allt vanligare. De flesta i den äldre delen av befolkningen är ändå förhållandevis friska. Ett tydligt könsmönster finns, där kvinnor har en längre period i livets slut med sjukdom och funktionsnedsättningar jämfört med män. Pensionärerna idag är aktiva och deltar i förenings- och samhällslivet längre än tidigare. Äldres behov av gemenskap är viktigt att uppmärksamma. God hälsa och livskvalitet baseras på att äldre kan behålla en hög psykisk, fysisk och social aktivitetsnivå. Det är hälsofrämjande att ha goda vänner och ett socialt utbyte med andra människor. Stöd i form av bidrag lämnas till pensionärsföreningar. Utgångspunkten är att genom ekonomiskt stöd skapa engagemang för föreningar som stödjer äldreverksamheten i kommunen. Frivilligverksamheten har de senaste åren vuxit sig starkare genom volontärer och seniorträffar. Nämndens inriktning Nämnden: arbetar för att uppmärksamma behovet av sociala verksamheter för dem som behöver stimulans och sysselsättning i syfte att bryta ensamhet och isolering arbetar för att skapa och underlätta mötesplatser för föreningar i egen eller kommunal regi. Föreningsverksamhet och frivilligverksamhet är viktiga för att skapa gemenskap och aktivitet. Tillgång till olika mötesplatser, volontärverksamhet, seniorträffar och dagverksamheter och deltagande i föreningslivet fyller en viktig funktion för att skapa hälsa och upprätta ett socialt aktivt liv. arbetar för att öka kunskapen och samverkan med det lokala föreningslivets verksamheter samt kulturoch fritidsförvaltningen arbetar för en god samverkan med samhällsbyggnadskontoret för att underlätta framkomligheten i samhället. För att kunna ta sig ut i samhället och delta i förenings- och samhällsliv är det viktigt att stads- och närmiljön är utformad så att den underlättar framkomlighet för målgruppen. samverkar med primär- och slutenvård för att hantera kortare vårdtider på sjukhus. Arbetet med tidig hemgång syftar till att stärka möjligheterna för brukaren att i hemmet få de insatser som krävs samt att den äldre behov och medbestämmande sätts i centrum. 13

14 Anhörig- och närståendestöd Den 1 juli 2009 skärptes socialtjänstlagen vilket innebär att kommunerna ska erbjuda stöd till dem som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller funktionshindrad. Stödet som den anhörige kan få ser olika ut beroende på vad han eller hon behöver för att klara av sin situation fysiskt, psykiskt eller socialt. Nämndens inriktning Nämnden: skall aktivt arbeta för att nå anhöriga och närstående arbetar aktivt med stöd och insatser för anhöriga och närstående God omsorg Förändringar sker ständigt i vårt samhälle även inom äldreomsorgen vilket innebär att förvaltningen måste vara flexibel och beredd på att brukares och anhörigas krav kommer att öka avseende valfrihet, inflytande, trygghet, information och kvalitet på den vård och omsorg som erbjuds. Kundvalsmodellen som infördes 2010 ger brukare som har hemtjänst större valfrihet och inflytande över vem som skall utföra insatserna som de är berättigade till. Utförarna ackrediteras enligt en rad krav. Maten och måltiden är viktig. Att äta en fullvärdig kost stärker hälsan och köken inom äldreomsorgen skall arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt. Gemenskapen runt en måltid är ofta en viktig del av det sociala innehållet. Måltiderna skall kunna upplevas som höjdpunkter under dagen. Därför skall mat och måltider ha en central betydelse i planering och utformning av äldreomsorgen. Kvaliteten på maten skall vara hög. Nämndens inriktning Nämnden: arbetar för att kommunens särskilda boenden skall arbeta salutogent erbjuder hög kvalitet på maten arbetar för god social samvaro och aktiviteter efter individuella önskemål erbjuder parboende inom äldreomsorgen för de par som önskar 14

15 arbetar för att skapa en trygghet hos dem som behöver service, omsorg och stöd. Närstående till äldre måste också känna sig förvissad om att service, omsorg och stöd ges på rätt sätt arbetar för att säkra omsorg och tillsynen av dementa personer arbetar för att omsorg, stöd och service är individuellt utformad utifrån ett salutogent förhållningssätt, av hög kvalitet. Genom forum för brukarmedverkan och att individen får vara delaktig vid utformning av genomförandeplaner ökar förvaltningen delaktighet och kvaliteten. arbetar med att ta hänsyn till att de som flyttar in på särskilt boende har stort vård- och omsorgsbehov som kräver kunskap vid planering av insatser, aktiviteter och kost på våra boenden framöver arbetar för en god valfrihet för brukaren erbjuder upp till åtta timmars serviceinsatser per hushåll och månad utan biståndsbedömning till dem som är 80 år eller äldre enligt en servicemeny, för att göra det enkelt och underlätta kvarboende erbjuder god vård och omsorg i livets slutskede arbetar för att behoven tillgodoses inom reglerad tidsram. Information och kommunikation Nationell ehälsa (tidigare kallad Nationella IT strategin) har till syfte att underlätta kommunikation och informationsöverföring mellan medborgare, brukare, patient och vårdgivare. Medborgaren skall enkelt få tillgång till information om vård och hälsa och sin hälsosituation. Med ett utbyggt IT-stöd kan detta arbete förenklas och samtidigt bidra till att öka den medicinska säkerheten. Ansvariga för vård och omsorg skall kunna följa upp patientsäkerhet, kvalitet och resursfördelning. Införandet kommer att kräva kompetensutveckling för personalen och en anpassning av IT systemen. Nämndens inriktning Nämnden: skall i samverkan med Västra Götalandsregionen och dess 49 kommuner fortsätta utveckla arbetet med IT-stödet, SVPL Klara som informationsöverföring mellan huvudmännen arbetar för att det skall finnas lättillgänglig och anpassad information på hemsida och i broschyrer arbetar för att tillgång till tolk finns vid behov arbetar för att informera om kommunens verksamheter och stöd vid de förebyggande hembesöken och vid andra kontakter. 15

16 Kvalitetsarbete Det är i mötet mellan omsorgspersonalen och den enskilde som kvaliteten i omsorgen blir till. Kvalitet är något som upplevs mycket personligt. God kvalitet förutsätter att den enskilde har ett verkligt inflytande över det stöd som ges och därför skall alla som arbetar med äldre ha ett salutogent förhållningssätt. Kvaliteten inom vården är viktig även för de anhöriga, och de anhöriga kan bidra till en bättre kvalitet. Att lyssna till anhörigas synpunkter och erfarenheter är viktigt för att upprätthålla hög kvalitet. Alla synpunkter, både positiva och negativa är värdefulla och ger kunskap för att förbättra verksamheten. Ständiga effektiviseringar och förbättringar i verksamheten bidrar till utveckling av äldreomsorgen. Genom avvikelsehantering, riskanalysbedömning, tydliga uppdrag, gemensamt ansvar för helheten, hälsoperspektiv, dialog/lärandestyrt arbete, effektivt resursutnyttjande och ekonomi i balans kan flertalet kvalitets- och utvecklingsfrågor hanteras på arbetsplatsen. Delaktighet för brukarna är nödvändig för att individanpassa förbättringsarbetet. Brukarundersökningar Socialstyrelsen genomför årligen en enkätundersökning mot brukare inom äldreomsorgen. Undersökningen 2010 visar att äldre i Partille kommun är mer nöjda med sin hemtjänst och äldreboende jämfört med 2008 års undersökning. För äldreboenden har resultatet ökat från 63 (2008) till 68. För hemtjänsten har medelvärdet ökat från 65 (2008) till 70. Förvaltningen fortsätter arbetet med att ytterligare förbättra kvaliteten. Nämndens mål är att förvaltningen inom flera områden minst ska uppnå medelvärdet för riket. Medelvärdet i riket för äldreboende är 72 och för hemtjänsten 75. Nämndens inriktning: Nämnden: arbetar med systematiska brukarundersökningar vartannat år arbetar ständigt med organisationens kultur och värdegrund skall stödja och ta tillvara erfarenheter av forskning och utveckling inom området. Genom ett nära samarbete med andra kommuner, universitet, högskola, GR och FOUiVäst skall ett erfarenhetsutbyte ske kontinuerligt. Utvecklingsområden inom brukarperspektivet Nämnden: fortsätter att utveckla aktiviteter och social samvaro arbetar för att skapa valmöjlighet och påverkansmöjlighet för den enskilde avseende kosten arbetar för att en systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser skall genomföras, dokumenteras och vid behov omprövas. Brukarmedverkan utifrån ett salutogent förhållningssätt i den individuella planeringen är ett utvecklingsområde. arbetar för att utveckla information på boenden 16

17 arbetar för att utveckla upplevelsen av trygghet arbetar för att öka möjligheterna till rehabilitering. Under de närmaste åren beräknas antalet äldre som är i behov av rehabiliteringsinsatser öka. Det behövs en fortsatt satsning på rehabilitering för att möta framtida behov. Goda möjligheter till rehabilitering hjälper till så att hälsa och funktionsförmåga kan återfås efter sjukdom eller skada. skall använda sig av informationsteknologins möjligheter och förbereda organisationen för Nationell ehälsa skall utveckla användandet av IT i verksamheten för att effektivisera omvårdnaden genom förbättrat administrativt stöd, förbättrad dokumentation och kommunikation mellan vårdgivare skall följa utvecklingen av hur IT-stöd kan förbättra äldres kommunikation med äldreomsorgen skall se över möjligheten att göra ansökningar om bistånd på kommunens hemsida arbetar för att nyttjande av tekniska lösningar skall öka arbetar med att utveckla kvalitetsledning i verksamheten arbetar för att hemtjänsten skall ersättas per utförd timme. 17

18 Personal Arbetsgivare och medarbetare skall gemensamt arbeta för att skapa: Ledarskap som utvecklar verksamheten, Gott medarbetarskap, Hållbar kompetensförsörjning, Hälsa i arbetet och Lönestrategi som stödjer medarbetarnas utveckling. Medelåldern bland de tillsvidareanställda inom äldreomsorgen är 45 år. Fördelningen är 96,17 procent kvinnor och 3,84 procent män. Den förväntade pensionsavgångar är i snitt 6-8 personer per år och i huvudsak arbetar dessa idag som vårdpersonal. För att möta dagens och morgondagens behov i äldreomsorgen bör yrkesrollerna utvecklas för att kunna tillgodose de behov i verksamheten samt brukarnas behov av beställningar, information, kontinuitet, trygghet, bemötande, tillgänglighet, utförande och uppföljningar. Strategisk personalförsörjning innebär att på ett individuellt, aktivt och offensivt sätt vårda den personal som redan finns. Det är avgörande faktorer för en väl fungerande personalförsörjning. Hur väl man lyckas visar sig i hur nöjda medarbetarna är med kommunen som arbetsgivare. Medarbetarna är de bästa ambassadörerna när det gäller marknadsföring och informationsspridning. Det krävs ett aktivt och kontinuerligt utvecklingsarbete avseende äldreomsorgen som arbetsgivare. De personer som anställs skall ha adekvat utbildning som gör att de kan ge insatser på ett för brukaren tryggt och säkert sätt och som leder till utveckling för den enskilde. Validering av omvårdnadspersonal sker under 2010 och 2011 för att öka utbildningsnivån. Rätt insatser av kompetent personal innebär att insatserna är av god kvalitet. Det finns anledning att anta att morgondagens medarbetare är mer flexibla i sina krav, behov och arbetstidsförläggning. Nya krav kommer att ställas på Partille kommun som arbetsgivare när det gäller kompetensförsörjning. Ledarförsörjningen måste tryggas genom strukturerat och målmedvetet arbete med bland annat kommande nationella ledarutbildningen. Nämndens inriktning Nämnden: arbetar för att ha rätt kompetens med adekvat utbildad personal arbetar för hög frisknärvaro och låg sjukfrånvaro arbetar för att ha konkurrenskraftiga löner arbetar för att ha bra ledare som trivs och är synliga i sitt ledarskap arbetar för att ha medarbetare som trivs och upplever god delaktighet. 18

19 Utvecklingsområden inom personalperspektivet Nämnden: arbetar för att kontinuitet och kompetens vid pensionsavgångar säkras arbetar med att skapa förutsättningar för att ledarskapet är synligt i sitt utövande gentemot medarbetarna arbetar för ett inrättande av Vård- och omsorgscollege strävar efter jämnare könsfördelning arbetar för att öka andel med adekvat utbildning. 19

20 Partille kommun, vård- och omsorgsförvaltningen, Partille Besök: Gamla Kronvägen 34 Tel E-post: Vård- och omsorgsnämndens plan för äldreomsorgen , Framtagen av Partille kommun, januari 2011