1. Delårsrapport för delår Bilaga skickas per e-post och delas ut till sammanträdet i pappersform.

Transkript

1 Socialnämnden Karl Risp Kallelse/Underrättelse 7 april (5) Till ledamöterna i socialnämnden och till övriga för kännedom Kallelse till sammanträde: Socialnämndens arbetsutskott onsdagen den 15 april. Kl :00 i konferensrum Rügen plan 4, Rådhuset, Visborgsallén 19 Ordinarie ledamot som inte kan delta på sammanträdet anmäler detta till Kalle Risp som kallar in ersättare. Telefon eller e-post karl.risp@gotland.se Ärenden Justeringsledamot i tur: Inger Olofsson, (C) Ekonomiärenden 1. Delårsrapport för delår Bilaga skickas per e-post och delas ut till sammanträdet i pappersform. 2. Förfrågningsunderlag. Upphandling av drift av bostad med särskild service för vuxna i Klintehamn Bilaga är sekretessbelagd och skickas ut separat. Verksamhetsärenden 3. Uppföljning av överenskommelse om missbruks- och beroendevården sid. 6-8 Bilaga Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats 1

2 Socialnämnden 2 (5) Förslag till beslut Socialnämnden fastställer mål och mått för årlig uppföljning av överenskommelse missbruks- och beroendevård. Sammanfattning Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att fastställa framtaget förslag på överenskommelser avseende missbruks- och beroendevård, (SON 14 och HSN 570). Förutom tidigare beslut att överenskommelsen löpande ska följas upp på verksamhetsnivå och i samråd med brukar- och närståendeorganisationer lämnas nu också förslag på mål och mått som årligen ska redovisas till socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. 4. Samlokalisering av missbruks- och beroendevården sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att avvakta med tidigare beslut om utredning av samlokalisering utav beroendevården på Gotland. Sammanfattning Socialnämnden har under början av 2015 fastställt överenskommelse mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden gällande missbruks- och beroendevård på Gotland. föreslår att socialnämnden avvaktar med fortsatt utredning kring eventuell samlokalisering av den gotländska missbruks- och beroendevården för att istället utvärdera efterlevnad och effekt av fastställd överenskommelse om missbruks- och beroendevård. 5. Uppföljning av verksamheten Mini-Maria sid Bilaga Sammanfattning Mini-Maria startade i november 2014 och har nu hunnit ta emot ungefär 50 patienter i åldrarna 13 till 24 år. Av dessa har cirka 15 varit mellan 13 och 17 år, största gruppen är dock 18 till 21 år. Mini-Marias personalstyrka består av en sjuksköterska på heltid, en läkare cirka en dag per vecka och tre behandlare på heltid från socialtjänsten varav en har samordningsfunktion för hela verksamheten. Utmaningar för att få till ett bra samarbete ligger i att ett flertal brukare väljer att avstå kontakt med sjuksköterska i och med den patientavgift som tas ut för bland annat drogtester. 2

3 Socialnämnden 3 (5) 6. Uppföljning samordnad vårdplanering Informationspunkt Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. 7. Delrapport. Projekt Tidig rehabilitering i hemmet sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden lägger rapporten till handlingarna. Sammanfattning Ett ökat antal äldre med behov av vård och rehabilitering i kombination med kortare vårdtider inom slutenvården medför att behovet av rehabilitering i hemmet ökar. Projektet Tidig rehabilitering i hemmet har som syfte att den enskilde uppnår ökad aktivitetsförmåga, funktionsnivå och/eller livskvalitet och därmed ökad möjlighet att bo kvar i ordinärt boende med rätt stöd. 8. Förebyggande och hälsofrämjande enhet för äldre sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag gällande Förebyggande och hälsofrämjande enhet för äldre. Sammanfattning Utifrån den demografiska utvecklingen är det viktigt att utveckla det förebyggande arbetet med syftet att äldre personer ska kunna ha en god hälsa allt längre upp i åldrarna. För att få ett bra nyttjande av de resurser som finns idag föreslås att samtliga resurser samlas i en enhet, Förebyggande och Hälsofrämjande enheten. Ett viktigt utvecklingsområde är att öka samverkan med frivilliga och frivilligorganisationer. Detta innebär att nuvarande antal resurser, med förändrad kompetens, för dagcentraler, frivilligverksamhet, anhörigstöd och eventuellt andra förebyggande insatser samlas i den nya enheten Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska bedrivas över hela ön med verksamheter i Visby, samt Norra och Södra Gotland. 9. Förebyggande insatser i hemmet sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att fortsätta arbetet med förebyggande insatser i nuvarande form. 3

4 Socialnämnden 4 (5) eller Socialnämnden beslutar att omfördela nuvarande medel, 100 tkr, till den nya Förebyggande och hälsofrämjande enheten för äldre. Detta utifrån att det pågår ett arbete med att samla allt förebyggande för äldre i en organisation. Utifrån evidens har det visat sig att hembesök inte är en effektiv insats för att förhindra fall. Sammanfattning Socialnämnden har sedan 2012 reserverat 100 tkr att tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen fördela som verksamhetsstöd till ideella föreningar, däribland Brandskyddsföreningen Gotland. Stödet avser i första hand omkostnadsersättningar och inte insatser som den enskilde kan söka som bistånd enligt socialtjänstlagen eller för arbete som kan utföras av serviceföretag inom ramen för det så kallade RUTavdraget. Brandskyddsföreningen Gotland har lämnat in en redovisning och en ansökan om fortsatt verksamhetsstöd. 10. Svar på internremiss. Förutsättningar för ett utökat flyktingmottagande sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden lämnar förvaltningens förslag som sitt svar på föreslagen avsiktsförklaring för mottagande av asylsökande personer. Sammanfattning Ledningskontoret har tillsammans med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen tagit fram ett förslag på avsiktsförklaring som syftar till att skapa 250 platser för personer som söker asyl. Avsiktsförklaringen tydliggör också inblandade parters ansvar och åtaganden och på vilket sätt parterna kan bidra till att förbättra förutsättningarna för att fler pesoner som fått uppehållstillstånd ska välja att bosätta sig på Gotland. s bedömning är att det är en välarbetad och genomtänkt avsiktsförklaring för utökat mottagande av asylsökanden i. Det är svårt att på förhand göra en konkret och exakt bedömning av vilka konsekvenser ett utökat flytingmottagande kan innebära, då det inte på förhand går att veta vilka förutsättningar, behov och kompetens som de nyanlända personerna har. Rent generellt kan socialförvaltningen se ett behov av kompetensutveckling och ökade kunskaper om flyktingar och asylprocess för alla i som kan komma att möta de aktuella personerna i sitt arbete Människor på flykt från sina hemländer har många gånger varit utsatta för svåra prövningar, varför ett gott bemötande och en förståelse för deras situation är av stor vikt. 4

5 Socialnämnden 5 (5) 11. Svar på internremiss. Policy för arbetsintegrerade företag sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens skrivelse till svar på ledningskontorets föreslagna policy om sociala arbetsintegrerade företag. Sammanfattning Ledningskontoret ha skrivit en policy som syftar till att visa hur förhåller sig till arbetsintegrerande sociala företag. Förslaget till policy ger på ett ganska kortfattat sätt ett principiellt stöd, öppnar för möjligheter att i upphandling använda sociala kriterier och möjliggör platsköp från socialnämnden. Den saknar dock målsättning och ger inget tydligt uttryck för ambitionen kring socialt företagande. Övrigt 12. Övriga ärenden Maria Björkman ordförande 5

6 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Lisa Etzner, Leif Olsson Ärendenr SON 2014/574, HSN 2012/369 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 mars (2) Socialnämnden Uppföljning av överenskommelse Missbruks- och beroendevård Förslag till beslut Socialnämnden fastställer mål och mått för årlig uppföljning av överenskommelse Missbruks- och beroendevård. Bakgrund och hälso- och sjukvårdsförvaltningen fick i uppdrag (SON 52, HSN 343) att gemensamt upprätta en överenskommelse om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att fastställa framtaget förslag på överenskommelser avseende missbruks- och beroendevård, (SON 14 och HSN 570). Förutom tidigare beslut att överenskommelsen löpande ska följas upp på verksamhetsnivå och i samråd med brukar- och närståendeorganisationer lämnas nu också förslag på mål och mått som årligen ska redovisas till socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Uppföljning Vad Mål Mått Samordnad individuell plan (SIP) Alla som placeras i HVB (Hem för vård eller boende) ska erbjudas en SIP 100 % skall erbjudas Patientens/brukarens delaktighet vid SIP Patient/brukare ska uppleva att de varit delaktiga vid upprättande av SIP 90 % av patienterna/ brukarna ska ha värderat 3 och 4 på skala 1-4 (mindre bramycket bra) i uppföljningsenkät delaktighet SIP Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-son@gotland.se Webbplats 6 Org nr

7 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr SON 2012/379, HSN 2012/369 2 (2) Uppföljning sker årligen i samband med analysveckan. Verksamheten sammanställer enkätsvar löpande under året och redovisar resultat till kvalitetsoch utvecklingsenheten under analysveckan. Uppföljning kommer att ligga till grund för bedömning och utvärdering av hur väl de gemensamma arbetssätten, i enlighet med överenskommelsen, kommer att leda till att målen inom missbruks- och beroendevården uppnås samt att brukarna upplever att det inte finns några organisatoriska hinder förvaltningarna emellan. Marica Gardell socialdirektör Bilagor: Bilaga, Enkät Delaktighet SIP vuxna Exp till: Lisa Etzner Mariann Godin Luthman Leif Ohlsson 7

8 Enkät mars 2015 Delaktighet SIP Har du fått säga det du vill idag? Inte alls Lite grann Ganska mycket Helt Tycker du att du blev lyssnad på idag? Ni lyssnade Lite grann Ganska mycket Ni lyssnade på inte på mig mig hela tiden Hur viktigt var det vi pratade om idag för dig? Inte alls viktigt Lite viktigt Ganska viktigt Allt var viktigt Vet du vad vi bestämt idag? Jag vet inte vad Lite grann Ganska mycket Jag vet allt vi vi bestämt idag bestämt idag Hur känner du dig nu efter mötet? Inte bra Sådär Ganska bra Mycket bra Jag som fyllt i enkäten är: Jag själv Annan person Vill du ställa frågor, så gör du det till din kontaktperson. Kontaktpersonen lämnar enkäten till chef för verksamheten. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se 8 Org nr Webbplats

9 Lisa Etzner Ärendenr SON 2012/379 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum Socialnämnden Sammanhållen missbrukarvårdkedja och samlokalisering av missbruks- och beroendevården Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att avvakta med tidigare beslut om utredning av samlokalisering utav beroendevården på Gotland. Sammanfattning Socialnämnden har under början av 2015 fastställt överenskommelse mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden gällande missbruks- och beroendevård på Gotland. föreslår att socialnämnden avvaktar med fortsatt utredning kring eventuell samlokalisering av den gotländska missbruks- och beroendevården för att istället utvärdera efterlevnad och effekt av fastställd överenskommelse om missbruks- och beroendevård. Bakgrund har tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen sedan (SON 103, SON 52) haft i uppdrag att utreda missbrukarvårdkedjan samt samlokalisering av beroendevården på Gotland. Vintern mynnade det arbetet ut i en överenskommelse mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden som nyligen fastställdes i båda nämnderna (SON 14 och HSN 570). Bedömning gör bedömningen att det vore gynnsamt att låta fastställd överenskommelse bli helt implementerad, ut i alla berörda verksamheter, för att sedan följa upp och utvärdera samarbetet förvaltningarna emellan innan socialnämnden beslutar sig för att fortsätta utreda en eventuell samlokalisering av missbruks- och beroendevården. Överenskommelsen fastställdes av socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden runt årsskiftet , och kan därför behöva hela året 2015 på sig för att bli helt implementerad. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 9 Org nr Webbplats

10 Ärendenr SON 2012/379 2 (2) Överenskommelsen kommer sedan i slutet av 2015 att följas upp och utvärderas av respektive nämnd. Uppföljning för socialnämndens räkning görs under analysveckan i mitten av december. Marica Gardell socialdirektör Bilagor: Exp till: Lisa Etzner Mariann Godin Luthman Christina Godarve Marie Härlin Leif Ohlsson Diarienummer hos mottagare: 10

11 Hälso- och sjukvårdsnämnden Avstämning MiniMaria i mars 2015 MiniMaria startade i november 2014 och har nu hunnit ta emot ungefär 50 patienter i åldrarna 13 till 24 år. Av dessa har cirka 15 varit mellan 13 och 17 år, största gruppen är dock 18 till 21 år. MiniMarias personalstyrka består av en sjuksköterska på heltid, en läkare cirka en dag per vecka och tre behandlare på heltid från socialtjänsten varav en har samordningsfunktion för hela verksamheten. All personal deltar för närvarande i utbildningen funktionell familjeterapi, FFT, parallellt med andra kortare utbildningar. För att informera om MiniMaria har personalen besökt verksamheter såsom skolsköterskorna, barn- och ungdomspsykiatrin, övrig beroendevård inom socialtjänsten, socialtjänstens ungdomsboende samt arbetsförmedlingen. Vi ser ett fortsatt behov av information om MiniMarias verksamheten till den yngre patientgruppen mellan 13 och 17 år. Sökvägar till MiniMaria Den vanligaste sökvägen är via socialtjänsten eller att man söker på eget initiativ. Bedömningar och behandlingsinsatser (antal, ej individer) Man har genomfört 74 bedömningssamtal i olika former. Antal läkarbesök hittills är 31. Screening av sjuksköterska 14 stycken, 46 urinprov. 60 behandlingssamtal har genomförts samt 13 av sjuksköterska. Antal uteblivna besök totalt 57 stycken. 11

12 Vårdavgiften blir ett hinder för behandling Motivation är en viktig ingrediens i allt förändringsarbete. Unga har ofta en lägre grad av motivation till förändring än vuxna. Detta gör att det initialt är mycket viktigt med motivationshöjande arbete för att öka den unges inställning och förmåga till förändring. Avgiften särskilt för drogtesterna motverkar totalt motivationen. Drogtester i form av urinprov är ett många viktiga verktyg som används i arbetet med denna målgrupp. Det ligger i sakens natur att det inte är särskilt attraktivt att betala för att träffa en sjuksköterska och lämna urinprov. Gruppen missbrukare är en mycket utsatt grupp både ekonomiskt och på många andra sätt. En stor del uteblivna besök ingår i problembilden. Uteblivna besök betalas aldrig av socialtjänstens stöd- och försörjningsenhet. Ofta blir dessa fakturor inte betalda och ungdomarna fortsätter in i vuxenlivet med inkassokrav. Vi ser att hela modellen med det nära samarbetet mellan socialtjänst och hälsooch sjukvård går förlorat i en kostnadsdiskussion, där patienten ofta tackar nej till en viktig insats. Verksamhetsområde Psykiatri Marie Härlin-Ohlander verksamhetsområdeschef 12

13 Delrapport Projekt Tidig rehabilitering i hemmet Projektägare Mariann Godin Luthman Projektledare Eva Hällgren Rickard Pettersson Bakgrund och syfte Bakgrund Ett ökat antal äldre med behov av vård och rehabilitering i kombination med kortare vårdtider inom slutenvården medför att behovet av rehabilitering i hemmet ökar. För äldre är det extra viktigt att rehabilitering sätts igång tidigt för att förhindra inaktivitet och försämrad aktivitetsförmåga. Rehabiliteringsinsatser har visat sig kunna bidra till ökad självständighet, ökad livskvalitet och därigenom minska behovet av insatser från hemtjänst samt förhindra/fördröja flytt till särskilt boende. På Gotland är antal hemtjänsttimmar per person högre än andra jämförbara kommuner. En av orsakerna kan vara en brist på rehabiliterande insatser i hemmet. Stora satsningar på hemrehabilitering har gjorts i flera kommuner. Som föregångskommun räknas Östersunds kommun som redan år 2000 gjorde en stor satsning på att utveckla hemrehabiliteringen. Kommunen (då invånare) investerade då 10 mkr och räknade med att få tillbaka 17 mkr nästkommande år. År 2001 skulle kostnaderna för äldresomsorgen i Östersund ha ökat med 8 mkr istället fick de till viss del minskade kostnader till följd av rehabiliteringsinsatserna. Östersunds kommun har än idag samma arbetssätt och ser fortfarande goda resultat. Trots den ökande andelen äldre har inte kostnaderna ökat. Östersundsmodellen innebar att 22 nya tjänster för arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster inrättades. Totalt arbetade då 45 arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster inom kommunen. I beräkningsunderlaget för hemrehabilitering utgick man från 0,5 arbetsterapeut och 0,5 fysioterapeut/sjukgymnast per 300 invånare över 65 års ålder. Detta kan jämföras med Region Gotland som har 0,5 arbetsterapeut på 770 invånare och 0,5 fysioterapeut/sjukgymnast på invånare över 65 års ålder. Liknande satsningar på hemrehabilitering har också gjorts i Kalmar och Västerviks kommuner vilket också visat på förbättringar för den äldre, medarbetare samt positiva ekonomiska resultat. För Hemsjukvården Rehab på Gotland saknas möjligheter att genomföra intensiv individuell rehabilitering med den äldre. Detta innebär att funktions- och aktivitetsnedsättningar ofta får kompenseras med att tillsätta mer hemtjänst, hjälpmedel samt bostadsanpassning. Hemsjukvården Rehab har nationellt sett en låg bemanning samt ett splittrat uppdrag vilket leder till starkt begränsade möjligheter att vidmakthålla ett nära samarbete med andra berörda 13 1 (7)

14 aktörer såsom hemtjänst, biståndshandläggare och i vissa fall även Hemsjukvårdens egna distriktssköterskor. Nära samarbete/teamarbete är en förutsättning för att hålla en gemensam planering kring den äldre och att resurser används på rätt sätt. Ledningskontorets rapport om hemsjukvården belyser också behovet av samordning kring den äldre. Samordning kan utgöra en faktor för att minska antalet återinskrivningar i slutenvården. Antal kvarliggande personer inom slutenvården på Gotland har de senaste åren ökat. Därför fattade Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och ett beslut att alla hemgångsklara ska skrivas ut till ordinarie boende (Alla hem). Det blev tydligt att möjligheten till tidiga och intensiva rehabiliteringsinsatser i hemmet saknades, därför startade ett projekt för att utveckla tidig rehabilitering i hemmet. Syfte Att den enskilde uppnår ökad aktivitetsförmåga, funktionsnivå och/eller livskvalitet och därmed ökad möjlighet att bo kvar i ordinärt boende med rätt stöd. Projektmål Arbeta fram en modell för bedömning och rehabilitering i ordinärt boende. Projektet ska utveckla: Nära samverkan mellan Hemsjukvården Rehab och biståndshandläggare Nära samverkan mellan Hemsjukvården Rehab och hemtjänstpersonal Tidiga och intensiva rehabiliteringsinsatser i ordinärt boende Effektmål: Minskat behov av insatser från hemtjänst Ökad aktivitetsförmåga och funktionsnivå för patienterna Ökad upplevd hälsa för patienterna Tillvägagångssätt Vid nya eller utökade insatser av hemtjänst inom personlig omvårdnad kontaktar biståndshandläggare projektgruppen. Vid deltagande i projektet görs första hembesöket av arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast inom 1-3 arbetsdagar. Under de första dagarna kartläggs den enskildes funktions- och aktivitetsförmåga samt upplevda hälsa. Med dessa som utgångspunkt upprättas en rehabiliteringsplan med den enskildes mål och behov. Därefter sker en intensiv rehabiliteringsperiod i den enskildes hem och närmiljö. Utifrån behov sker handledning/nära samarbete med anhöriga samt hemtjänstpersonal. När den enskildes funktions- och aktivitetsförmåga förbättrats kontaktas biståndshandläggare för ett gemensamt uppföljningsmöte i hemmet. Inför uppföljningsmötet får biståndshandläggaren ett underlag om den enskildes funktions- och aktivitetsförmåga som ett komplement till den totala behovsbedömningen av hemtjänstinsatser. Rehabiliteringsperioden avslutas när den enskilde nått målen i rehabiliteringsplanen och/eller behovet av intensiv rehabilitering i hemmet upphört (7)

15 Ekonomi (tkr och timmar) TKR Tid (tim) Kommentar Budget x 100% x 12 mån Till personal och studiebesök Utfall * 3 x 100% x 12 mån 1 x 100% x 10 mån *Skall kompletteras HSV bekostar en bil, lokaler samt övrig drift. Resultat Resultat Sedan starten 20:e oktober har det totalt varit 29 deltagare varav 17 har avslutats. Åldern har varierat mellan år, fördelat på 10 män och 19 kvinnor. Rehabiliteringsperioden har pågått mellan 3-9 veckor och antal hembesök har varierat mellan Samtliga har ökat i aktivitetsförmåga och/eller funktionsnivå och/eller upplevd hälsa. Merparten har minskat behov av insatser från hemtjänst, minskningen beror på flera faktorer bland annat normalt tillfrisknande och rehabiliterande insatser. Bortfall finns i nedanstående resultat. Orsaker till bortfallen har bland annat varit; frivillig självskattning samt att bedömningsinstrumentet ej bedömts vara relevant. I diagram 1 redovisas hemtjänst i timmar/vecka på individnivå beräknat på 17 deltagare. Samtliga insatser såsom personlig omvårdnad, service samt natt är medräknade. Röd stapel visar insatser vid start av rehabiliteringsperiod och blå stapel visar insatser vid avslut. Hemtjänst i timmar/vecka Hemtjänst i timmar/vecka Deltagare Vid start Efter avslut Diagram 2 belyser deltagarnas aktivitetsförmåga vid start och avslut (7)

16 Diagrammet visar i procent den sammanställda andelen självständighet i delaktiviteter inom personlig omvårdnad enligt bedömningsinstrumentet ADL-taxonomi. Aktivitetsområdena som har bedömts är; Äta och dricka, förflyttning, toalettbesök, på- avklädning, personlig hygien samt övrig kroppsvård. Resultatet är beräknat på 16 deltagare. 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% Andel självständighet i delaktivitet 0,00% Äta och dricka Förflyttning Toalettbesök Påavklädning Vid start Personlig hygien Övrig kroppsvård Efter avslut I diagram 3 redovisas medelvärden av självskattad upplevd hälsa vid start och avslut av rehabiliteringsperioden enligt formuläret EQ-VAS. Deltagarna skattar sig på en skala där 0 motsvarar sitt sämsta tänkbara hälsotillstånd och 100 sitt bästa tänkbara hälsotillstånd. Resultatet är beräknat på 9 deltagare Självskattat upplevt hälsotillstånd EQ-VAS (0-100) Vid Start Efter Avslut Diagram 4 belyser medelvärden av poäng från bedömningsinstrumentet 16 4 (7)

17 Funktionellt balanstest för geriatriska patienter (FBG) vid start och efter avslut. Poängsättningen i FBG är mellan 0-24 och resultatet är beräknat på 13 deltagare. 25 Funktionellt balanstest för geriatriska patienter FBG (0-24) 20 Poäng Vid Start Efter Avslut Patientfall Agda, 87 år Agda bor ensam i en lägenhet med trappor. Hon har tidigare promenerat mycket utomhus, har stort intresse för skog och natur samt matlagning. Hon har varit van att klara sig själv och har inte haft några tidigare insatser från hemtjänst. Av en oklar anledning ramlade hon i hemmet och blev liggande i tre dygn innan hjälpen kom. Hon klarade sig utan fraktur men var blåslagen, hade sårinfektioner och yrsel vid kroppsändringar. Vid vårdplaneringen på Visby Lasarett känner sig berörda osäkra på om Agda kan klara sig hemma men hemgång med stöd av hemtjänst samt inskrivning i Hemsjukvården beslutas. Arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast möter upp i hemmet vid hemkomst från Visby Lasarett. Vid hemkomst klarar Agda att förflytta sig med rullstol själv inomhus, klarar att stå med stöd av gånghjälpmedel och två personer samt ta några få steg. Hon behöver hjälp vid måltider, all klädsel samt att ta sig i och ur badkaret. Hon klarar inte gå på toaletten. Arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast gör tillsammans med Agda en gemensam rehabiliteringsplan där Agdas mål är att kunna gå och handla i sin närbutik. För att nå detta delades målet upp i mindre delmål såsom att klara förflyttningar inomhus, kunna stå utan stöd samt kunna gå i trappa. För att motverka yrsel och stärka benen får Agda övningar som hon till en början får stöd från arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast i att utföra. Hon får hjälpmedel utprovade och anpassade. Arbetsterapeut och 17 5 (7)

18 fysioterapeut/sjukgymnast träffar hemtjänstgruppen för att handleda dem i hur de ska uppmuntra Agda att använda gånghjälpmedel istället för rullstolen. Agda får vid flera tillfällen träna på att gå i trappan på ett säkert sätt samt promenera utomhus för att så småningom komma så långt som till närbutiken. När rehabiliteringsperioden avslutas behövs fortsatt stöd för toalettbesök däremot klarar Agda att tillreda sina måltider, sin klädsel samt förflyttning i/ur badkar själv. Vid uppföljningsmötet i hemmet avsäger sig Agda vissa hemtjänstinsatser samt att biståndshandläggaren kan förändra andra insatser till tillsyn istället för aktiv hjälp, hon blir även beviljad social tid för att kunna fortsätta med promenader och på sikt kunna förbättra sin förmåga att klara promenader själv. Gösta, 93 år Gösta är ensamboende i en lägenhet på andra våningen. En morgon när han vaknar märker han att han inte klarar av att komma upp ur sängen, han känner att den vänstra kroppshalvan är svag. Han har trygghetslarm sedan tidigare och trycker på det. Han märker att talet är sluddrigt när han ska ropa på hjälp. Under vårdtiden gör han stora framsteg med träningen. Vid vårdplanering på Visby Lasarett finns det fortsatt behov av stöd med förflyttningar, hygien, klädsel och måltider samt behov av hjälp med praktiska sysslor såsom städning och bära ut sopor för att kunna komma hem. Arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast träffar Gösta samma dag som han kommer hem. Han går med stöd av rollator inomhus men känner sig otrygg. Hemmet har flera trånga utrymmen och till följd av Göstas svaghet i ena kroppshalvan har han svårt att få med sig ena benet, det föreligger stor fallrisk. Arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast gör tillsammans med Gösta en rehabiliteringsplan. Gösta är mycket motiverad till att återfå tidigare förmågor och har som huvudmål att kunna komma ut för att köpa tidningen vilket han har varit van att göra tidigare. Målet delas upp i mindre delmål som att kunna gå obehindrat inomhus med rollator, kunna gå självständigt i trappan, ta sig ut och in genom entré dörren med rollatorn samt ta sig upp och ner för nivåskillnaden utanför entrédörren med rollatorn. Rehabiliteringen påbörjas med att Gösta får stöd i att stärka sin balans och benstyrka med olika övningar. Ett intyg om bostadsanpassning skrivs för att ta bort trösklar i bostaden. Gösta får träna på att gå i trappan och hur han ska ta sig in och ut ur entrén med rollatorn. Han får gångträna på ojämna underlag och efter några veckor klarar han att gå och köpa tidningen själv. Vid uppföljningsmöte i hemmet har Gösta fortsatt behov handräckning vid dusch samt hjälp med städ, övriga insatser avsäger han sig. Förväntade kringeffekter - Ökad trygghet för den äldre och anhöriga/närstående - Minskat behov av bostadsanpassning - Minskade kostnader hjälpmedel - Minskade återinläggningar - Undvikbar slutenvård 18 6 (7)

19 Rekommendationer framåt från projektledarna En erfarenhet från projektet är att den äldre och dennes anhöriga upplever en ökad trygghet av att få möjlighet till tidiga och intensiva rehabiliteringsinsatser i hemmet, arbetssättet ger även en ökad arbetsglädje. För att kunna arbeta med tidiga och intensiva rehabiliteringsinsatser i hemmet förutsätter det att arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast arbetar gentemot mindre och färre geografiska områden jämfört med hur det ser ut i Hemsjukvården Rehab i dagsläget. Projektet arbetar gentemot samtliga hemtjänstgrupper i Visby området vilket omöjliggör att hålla kontinuitet och ett nära samarbete med hemtjänstpersonal. För att optimera arbetssättet bör antalet hemtjänstgrupper som arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast är kopplade till minimeras till 1-2 hemtjänstgrupper. Planering framåt Långsiktigt verka för att arbetssättet med tidig rehabilitering i hemmet möjliggörs och att medborgaren därmed får lika vård över hela Gotland. Förutsättningen för detta är att det blir fler medarbetare (7)

20 Ärendenr SON 2014/477 1 (10) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 1 april 2015 Socialnämnden Förebyggande och Hälsofrämjande enhet för äldre. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag gällande Förebyggande och Hälsofrämjande enhet för äldre. Sammanfattning Utifrån den demografiska utvecklingen är det viktigt att utveckla det förebyggande arbetet med syftet att äldre personer ska kunna ha en god hälsa allt längre upp i åldrarna. För att få ett bra nyttjande av de resurser som finns idag föreslås att samtliga resurser samlas i en enhet, Förebyggande och Hälsofrämjande enheten. Ett viktigt utvecklingsområde är att öka samverkan med frivilliga och frivilligorganisationer. Detta innebär att nuvarande antal resurser för dagcentraler, frivilligverksamhet, anhörigstöd och eventuellt andra förebyggande insatser samlas i den nya enheten, men med delvis nya kompetenskrav. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska bedrivas över hela ön med verksamheter i Visby, samt Norra och Södra Gotland. Bakgrund Syftet med pågående projekt har varit att ta fram förslag på en ny gemensam organisation för det förebyggande arbetet för äldre, i nära samverkan med frivilligorganisationerna och att skapa nya former och innehåll med fokus på brukarnas behov. I socialtjänstens mål står det att socialtjänstens ska främja människors aktiva deltagande i samhällslivet och i Socialtjänstlagen (SoL) står även att socialnämnden skall verka för att ge möjlighet till att delta i samhällets gemenskap och medverka till meningsfull sysselsättning. Anhörigstödets verksamhet är lagstadgad om att socialnämndens ska erbjuda stöd för de som vårdar en närstående. I samband med att allt fler blir äldre ökar behovet av förebyggande och hälsofrämjande insatser. År 2060 räknar man med att 25 % av befolkningen är över 65 år. Forskningen visar att möjligheten att påverka äldres hälsa genom förebyggande insatser är större än man tidigare trott och rapporter visar att hälsofrämjande aktiviteter minskar vårdkonsumtionen och ADL-beroendet (hjälp i det dagliga livet). Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 20 Org nr Webbplats

21 Ärendenr SON 2014/477 2 (10) Det finns en stor vinning både för individen och samhällsekonomiskt att satsa på det som är friskt. Forskningsrapporterna om förebyggande insatser för äldre är relativt samstämmiga om vad som hjälper. Många rapporter hänvisar till Folkhälsoinstitutets fyra hörnpelare som togs fram 2000 i rapporten Liv till åren. Dessa är: Social gemenskap och socialt stöd Meningsfullhet/delaktighet/känna sig behövd Fysisk aktivitet Goda matvanor Enligt forskningen är en av de främsta hälsofrämjande insatser en kommun kan göra att satsa på bättre möjligheten till fysisk aktivitet samt att underlätta och ge kunskap om utbud av aktiviteter. Allra störst vinning får man om man når de med sämst hälsa, de socioekonomiskt svaga och de mest inaktiva. Med stigande ålder ökar ensamheten och det är belagt att familj, släkt och vänner har betydelse för ett gott åldrande. Brukarundersökningen för hemtjänsten visar att en stor del av de äldre som bor hemma, besväras av ensamhet (58% på Gotland, 55% i riket ). Forskningen påvisar att de som besväras av ensamhet ofta har högre vårdkonsumtion pga. att de upplever sig tröttare, sjukare och har högre medicinkonsumtion än de som inte besväras av ensamhet. Det pågår en utveckling av det förebyggande arbetet inom många kommuner. Gemensamt för de goda exemplen från andra kommuner är satsningar på bemötande samt tät samverkan med föreningar m.fl. Vanligt är att kommunen står för samordning och lokaler som föreningar även kan nyttja kvällstid mot att föreningar håller i aktiviteter öppna för alla på mötesplatserna. Ett gott exempel är Östersund som strävar efter att ha Sveriges bästa mötesplats och en anställd samordnare håller ihop aktiviteterna och planerar tillsammans med organisationer. Uppföljning av mötesplatserna rapporteras till nämnden t.ex. om antal på aktiviteterna, vilken aktivitet, hur många föreningar man samarbetar med etc. I Halmstad bygger arbetet mycket på frivilliga och man har ca 600 personer, ofta kopplade till någon frivilligorganisation, inom sin frivilligverksamhet. Aktiviteter anordnas av de frivilliga eller de äldre själva. Ofta räcker det med att kommunen är sammankallande när ett behov av aktivitet finns och någon förening tar på sig och anordnar aktiviteten. Samarbete finns även med kulturskolan och högskolan. På Friskvårdscentrum i Bromma är fokus fysisk träning och man har två anställda fysioterapeuter som ansvarar för seniorgym och gruppaktiviteter. Det är ca 100 besökare/dag och ca 30 gruppaktiviteter erbjuds per vecka. De håller till i lokalerna vid ett äldreboende men ca 95 % av besökarna kommer utifrån samhället. Effekterna har man mätt genom enkäter och positiva resultat som framkommit är minskad medicinering, bättre blodtryck, minskade blodfetter etc. Nulägesbeskrivning I dagsläget bedrivs flera olika förebyggande insatser för äldre inom socialförvaltningen. Arbetat är organiserat inom olika enheter men saknar samordning. Känslan av delaktighet och meningsfullhet kan man få genom att engagera sig som frivillig, både inom anhörigstöd och via frivilligsamordnaren. Det finns även dagcentraler som erbjuder både fysiska och sociala aktiviteter. Även det arbete som görs för anhöriga inom Anhörigstödet är förebyggande och hälsofrämjande. 21

22 Ärendenr SON 2014/477 3 (10) Anhörigstödet Anhörigstödet startade år 2000 och verksamheten är lagstadgad i Socialtjänstlagen. Verksamheten har främst varit inriktat på anhöriga med äldre närstående 1, men är numera även riktad till de personer som vårdar yngre personer och omfattar nu alla målgrupper inom socialtjänsten. Anhörigstödet består av tre områden: Avlösning Information, kunskap, råd och stöd (t.ex. anhöriggrupper med inriktning på närstående med demenssjukdom, våld i nära relationer för kvinnor över 65 år, närstående med psykisk sjukdom och ohälsa, totalt 29 deltagare under 2014, enskilda samtal ca 163 st under 2014 och utbildningar, lotsning etc.) Hälsofrämjande aktiviteter, oftast på anhörigcentren som håller till i Röda Korsets lokaler. Anhörigcenter finns idag på tre platser: Södra Gotland, Visby med närområde och Norra Gotland och till dessa kom ca 1046 besökare under Anhörigstödet består av två lokala anhörigombud (fokus Södra och Norra Gotland) samt en anhörigkonsulent. Anhörigstödet har lång erfarenhet av en god samverkan med frivilligorganisationer och man samarbetar t.ex. genom lokala och centrala nätverk. Frivilligverksamhet Vill man idag arbeta som frivillig finns det möjlighet inom anhörigstödet där man arbetar gentemot anhöriga samt genom frivilliggruppen som leds av en anställd frivilligsamordnare och som riktar sig till aktiviteter för äldre generellt. Anhörigstödets frivilliga finns på anhörigcentren och de flesta frivilliga medhjälparna representerar och samordnas av Röda Korset. Inom Anhörigstödet finns det ca 28st frivilliga. Genomsnittlig ålder på den frivillige är ca år. Den andra verksamheten för frivilliga sker genom frivilliggruppen som leds av en anställd frivilligsamordnare. I frivilliggruppen finns det ca 27 personer och dessa håller främst i aktiviteter i tidigare dagcentralen på Gråbo Seniorboende (Visby), men har även aktiviteter på Tjelvargränd (Visby) och i Slite på särskilt boende Frivilliggruppen tillsammans med frivilligsamordnare håller i lokalschema, program, bokningar etc. Ca 100 besökare/vecka deltar på aktiviteterna som anordnas av frivilliggruppen och de frivilliga är i 70-års ålder. Aktiviteter erbjuds måndag till fredag och deltagarna är mestadels personer boende på seniorboendet, men boende runtomkring deltar också och vissa kommer dit med hjälp av ledsagning. Rekrytering av nya frivilliga sker via annonsering i tidningen, via bekanta eller handplockning. Dagcentralerna I Visby anordnas aktiviteter på f.d. Gråbo dagcentral av frivilliggruppen och där finns ingen anställd dagcentralpersonal. Aktiviteter på dagcentral med anställd personal på plats finns i Hemse och Slite och dagcentralerna har öppet 3 dagar/vecka mellan kl Alla över 65 år är välkomna. Besökarna är ca år och bor främst på närliggande seniorboenden, men kommer även utifrån samhället och ibland med hjälp av ledsagning via hemtjänsten. Till Hemse dagcentral kommer ca 10 1 Anhörig avser här den person som ger omsorg, vård och stöd till en närstående. Begreppet närstående används här om den person som mottar hjälp. Från Uppdrag och kvalitetskrav - anhörigstöd 22

23 Ärendenr SON 2014/477 4 (10) besökare/dag och lokalen ligger i anslutning till vårdcentral, matsal och äldreboendet. Besökarna har ofta någon funktionsnedsättning och kan behöva viss assistans. I Slite ligger lokalen i anslutning till seniorboendet. Till verksamheten i Slite kommer ca besökare/dag. I Slite finns även frivilliga som hjälper till vid bingon samt matlagningen (dessa ingår inte i frivilligsamordnarens grupp idag). Dagcentralerna har under många år varit en verksamhet som har haft stora besparingskrav. Övriga insatser: Förebyggande insatser i hemmet/fixartjänsten Övriga insatser som kan räknas till förebyggande arbete inom socialförvaltningen är Förebyggande insatser i hemmet. Detta hanteras idag av Brandskyddsföreningen som får bidrag från socialförvaltningen för att hjälpa äldre personer (+67år) med praktiska sysslor för att förhindra fall har förvaltningen bidragit med kr ( kr är avsatt) till Brandskyddsföreningen och under året har man gjort ca 45 hembesök. Dessa har haft olika innehåll allt från att hänga upp gardiner, frosta av frys, sätta upp brandvarnare, rengöra bakom kyl/frys, fönsterputs, byta glödlampor, hänga upp lampor och trädgårdssysslor ex gräva rabatter och rensa ogräs. Forskning har visat att förebyggande hembesök inte förebygger fallskador för äldre. Det som visat sig har effekt på fallskador är fysisk aktivitet. Dock kan förebyggande hembesök ha en social funktion för de som får besöket vilket kan ha en positiv effekt. Nuvarande resurser 1,75 anhörigombud 1 anhörigkonsulent 1,95 personal på dagcentral 1 frivilligsamordnare. 0,2 enhetschef kr för Förebyggande insatser i hemmet. + 1 personal med lönebidrag inom frivilligverksamheten. Cirka kostnad per insats idag Insats Dagcentralsbesök Hemse (inkl lön, ingen hyra) Dagcentralsbesök Slite (inkl lön och hyra) Besök hos frivilligverksamheten Gråbo (inkl lön, ingen hyra) Förebyggande insatser i hemmet/fixartjänst Cirka kostnad/insats 270 kr/besök 290 kr/besök 80 kr/besök 1800kr/besök Kartläggning av förebyggande insatser i annan regi En mindre inventering har gjorts av vad olika organisationer, föreningar och studieförbund erbjuder när det gäller förebyggande insatser för äldre. Det har i kartläggningen framkommit önskan om ytterligare samarbete och samverkan mellan olika aktörer och regionen. Det finns en stor potential för att få en fungerande samverkan och aktiva nätverk inom förebyggande för äldre mellan regioner och dessa organisationer. Som hjälp i denna inventering genomfördes en workshop i december 2014 med inbjudna organisationer, företag, anställda m.fl. Det finns idag många förbyggande 23

24 Ärendenr SON 2014/477 5 (10) aktiviteter för äldre ute i det gotländska samhället och några exempel är läkemedelsinformation om "äldre och läkemedel", gymnastik för personer över 65 år, promenader, boule, bowling, vattengympa, bordtennis, dans, boccia, varpa, qi-gong, linedans, gymnastik, kortspel ex bridge, sygrupper, akvarellmålning, studiecirklar ex vinprovning, bokcirklar, studiebesök, teater sång, Friskis o svettis bas eller softprogram, stavgång, sång, vattengympa samt enklare form av styrketräning. Även inom andra förvaltningar finns förebyggande och hälsofrämjande arbete för äldre. Till exempel finns Levnadsvanemottagning inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som erbjuder samtal om levnadsvanor med en specialistutbildad distriktssköterska och de har utvecklingsledare som jobbar med sjukdomsförebyggande metoder. På Ledningskontoret jobbar man med de strategiska hälso- och förebyggande frågorna och det sker bl.a. i form av externa råd/nätverk (ex Tillgänglighetsrådet och Pensionärsrådet) men även delaktighet i satsningarna på utegymmen, Hälsans stig m.m. Förslag Förslaget innebär att samla dagens resurser inom det förebyggande området för äldre i en enhet som leds av en enhetschef. Enheten kommer att bestå av ett anhörigteam, ett aktivitetsteam och en enhetschef. Grunden till förslaget om enhetens utformning och insatser har sin bas i forskningen, hur andra kommuner har gjort samt socialförvaltningens egna erfarenheter inom förebyggande arbete och anhörigstöd. Förslaget utgår från samma antal resurser som idag, men med nya inriktningar och kompetenser. Inom anhörigteamet sker ingen förändring av inriktning och kompetens. Huvudvikten för enheten ligger på utveckling och att skapa fler aktiviteter som ska bidra till en förbättrad hälsa och att man ska nå fler personer än vad man gör idag. Fokus är samverkan med organisationer och föreningar och enheten kommer jobba utifrån en geografisk uppdelning. För att nå dessa förändringar ser man behovet av att ändra kompetensen på de som arbetar inom enheten. Medarbetare Det finns inom socialförvaltningen idag 2,95 tjänst som arbetar med förebyggande insatser för äldre. För att lyckas med satsningen på nya aktiviteter och en ökad samordning ser man behov av att ändra dagens befintliga roller till nya roller. Förslaget är att omvandla dessa tjänster (två från dagcentral samt en frivilligsamordnare) till två aktivitetssamordnare och en enhetschef/verksamhetsledare. Utöver dessa finns Anhörigstödet med befintliga 2,75 tjänster. Anhörigstödets tjänster förblir oförändrade, men ingår i enheten för att ge en ökad möjlighet till samordning. Enheten består av två områden: anhörigteamet (3 personer) och aktivitetsteamet (2 aktivitetssamordnare). Verksamheten föreslås ledas av en enhetschef med ansvar för personal, marknadsföring, utveckling, prioritering, omvärldsbevakning, samarbete med organisationer och kvalitetsarbete. Aktivitetssamordnare Önskad kompetens på aktivitetssamordnarna är högskole- eller universitetsutbildning som fysioterapeut eller med pedagogisk inriktning inom hälsa och äldre ex hälsopedagog, äldrepedagog, aktiveringspedagog. Kompetensen hos en fysioterapeut skapar stor möjlighet att ha ett ökat utbud av fysisk aktivitet som är en viktig grund för förebyggande arbete. I enheten kan man då lättare anordna fysiska aktiviteter både för äldre men även inom anhörigstödet. Under kartläggningen har det framkommit från medborgare m.fl. ett stort önskemål 24

25 Ärendenr SON 2014/477 6 (10) om en rörelsesamordnare som kan finnas på olika platser t.ex. bygdegårdar och mötesplatserna för att anordna och motivera till olika fysiska aktiviteter. Det ger ökad möjlighet till fallförebyggande arbete eftersom man genom forskningen vet att det främst är fysisk träning som förebygger fallskador. En fysioterapeut i enheten bidrar med kompetensen i att leda fysiska aktiviteter för äldre vilket kräver kunskap i pedagogik, motivation, geriatrik och rehabilitering. Det ger även framtida möjlighet att eventuellt utveckla seniorgym eller liknande verksamhet i likhet med t.ex. Bromma. Mycket av det nya arbetssättet i den förebyggande enheten består i att motivera och engagera både frivilliga och äldre till att anordna aktiviteter och delta. En pedagogisk kompetens på aktivitetssamordnaren är därför önskvärd för att kunna motivera och stödja i genomförande samt ha förmågan att planera och följa upp de insatser för äldre människor som genomförs. Aktivitetssamordnarna ska kunna arbeta med forskningsbaserade insatser och vilja testa nya metoder när forskning eller andra kommuners erfarenheter visar på insatser med goda effekter. Det är viktigt att ha förmågan att förstå och analysera sociala, psykologiska och fysiska processer hos de äldre och fokusera på bemötande. Kunskap och erfarenhet i utvecklingsarbete är viktigt för att självständigt kunna planera, genomföra och mäta de förebyggande insatserna samt kontinuerligt utveckla verksamheten i dialog med besökare, förvaltningen och övrig personal i enheten. Aktivitetssamordnaren behöver därför vara initiativrik och själv kunna driva mot de mål som sätts upp i enheten utifrån de äldres behov. Aktivitetssamordnaren ansvarar för ett geografiskt område och ska till stor del självständigt kunna samordna aktiviteter med olika aktörer. Samordning är central och man behöver ha en god organisationsförmåga, förmåga att finna lösningar på uppkomna situationer och problem samt driva förbättringsarbete. Både i rollen som aktivitetssamordnaren och enhetschefen/verksamhetsledaren krävs kompetens inom marknadsföring föra att dels utveckla nätverk och samarbeten och för att marknadsföra de aktiviteter som anordnas i egen och i föreningars regi. Enhetschef/verksamhetsledare Önskad kompetens för enhetschef/verksamhetsledare är högskole- eller universitetsutbildning med relevant inriktning. Fokusområden för rollen som enhetschef/verksamhetsledare är utveckling, marknadsföring, kvalitetsarbete och samverkan. Största delen av rollen kommer att vara som verksamhetsledare med stort fokus på utvecklingen, men i rollen ingår även enhetschefsansvar för personal och budget. Enhetschefen/verksamhetsledaren ska kunna se helheten och jobba strategiskt med ständig utveckling mot nya insatser och målgrupper och behöver därför ha erfarenhet av utvecklingsarbete, samordning och förbättring av arbetsprocesser. Kompetens behövs inom organisation och planering samt kommunikativ förmåga och lätt att arbete med olika målgrupper då nätverk ska finnas både mot organisationer och andra förvaltningar. Eftersom enhetens insatser bygger på forskning är det viktigt att kunna tillgodogöra sig forskningen, omvärldsanalys och bygga nätverk med andra kommuner för att dela erfarenheter. Enhetschefen ska jobba mycket med kvalitetsarbete och uppföljningar samt utvärdera och förbättra enhetens arbete tillsammans med övriga aktörer ex föreningar, företag, äldre m.fl. Erfarenhet av organisationsarbete och vana från att arbeta målinriktat och med ansvar för att styra verksamheten krävs. För att säkra upp 25

26 Ärendenr SON 2014/477 7 (10) att insatser och satsningsområden ger förväntad effekt är det viktigt med kompetens inom kvalitetsutveckling och uppföljning. För att nå ut med aktiviteterna, syftet med enheten och förbättra samverkan med andra aktörer är kompetens inom marknadsföring viktigt. Processer Det kommer att vara en geografisk uppdelning för att säkra att man täcker hela Gotland. Aktivitetssamordnare ska finnas, precis som anhörigombuden, på Norra Gotland, i Visby med omnejd och på Södra Gotland. När det gäller de prioriterade områdena som enheten ska jobba med är förslaget: - Förebyggande och hälsofrämjande aktiviteter - Frivilligverksamhet - Samverkan med organisationer m.fl. - Motverka äldres upplevda ensamhet - Vidare utveckling ex mot nya målgrupper och nya insatser etc. De lokala aktivitetssamordnarna och anhörigombuden kommer att förbättra och utveckla arbetet med de lokala nätverken (fokus Visby, Hemse och Slite) där bl.a. föreningar och organisationer ingår. Centrala och lokala nätverk finns idag, men behöver utvecklas och dessa blir en viktig del i samverkansarbetet med organisationer m.fl. Mötesplatserna kommer att vara mer inriktade på frivilligarbete och samverkan med organisationer och föreningar än dagens dagcentraler. Aktivitetssamordnaren för ett geografiskt område ska ge ett ökat utbud av aktiviteter att välja på. Genom att använda ledsagning/hemtjänst vid aktiviteter (om behov finns) istället för att ha personal på plats gör att man får en större valfrihet till vilka aktiviteter du kan gå till. Alla ska ha rätt att välja på fler aktiviteter med hjälp av ledsagning istället för att vara hänvisade till en specifik aktivitet bara för att det finns personal just där. Genom förslaget kan man även avlasta anhörigstödet med att ordna gemensamma hälsofrämjande aktiviteter. Effekterna av den nya enheten är dels att få ett samarbete mellan anhörigstödet och aktivitetsteamet. Ett samarbete kan t.ex. överbrygga för en anhörig som mister sin närstående och därmed inte är en anhörig längre. Om man får ett fungerande samarbete blir det en enkel övergång att gå vidare till de andra mötesplatserna. Utöver detta kommer Anhörigstödet fortsätta att arbeta utifrån sina befintliga processer. Frivilligkrafterna är en värdefull tillgång och att engagera sig frivilligt och vara behövd bidrar till hälsa och välmående för individen som hjälper till. Att vara delaktig och ha en uppgift är en av de fyra delarna som forskningen framhäver som en fungerande förebyggande insats. Frivilliga finns inom flera verksamheter och man behöver samordna så att man inom socialförvaltningen jobbar på samma sätt med frivilliga. Man bör utveckla denna verksamhet och säkerställa att man arbetar för en samverkan med alla organisationer där frivilliga ingår och därmed inte konkurrerar om de frivilliga. Att jobba med frivilliga ger energi enligt andra kommuner som kommit längre i detta än Gotland. Många kommuner påvisar att samarbetet inte är några problem och att det inte behöver bli konkurrens om frivilligkrafterna. 26

27 Ärendenr SON 2014/477 8 (10) Brukare/Medborgare För äldre medborgare kommer den nya enheten ge möjlighet till fler aktiviteter delvis med nya inriktningar. På Gotland finns det många föreningar, organisationer, studieförbund m.m. som bedriver förebyggande och hälsofrämjande aktiviteter för äldre. Det finns därför en stor möjlighet till ökat utbud av aktiviteter genom ett förbättrat samarbete där förvaltningen erbjuder befintliga lokaler, samordning, informationsspridning och gemensam utveckling. Finns det ett önskemål på aktivitet från en senior är det viktigt att flera aktörer finns i ett nätverk för att hitta bästa lösningen och genomförandet av den. Det viktiga är att få fler och bättre aktiviteter riktade till äldre oavsett regi. Den Förebyggande och Hälsofrämjande enheten får en viktig samordningsfunktion och forskningsrapporter samt goda exempel från andra kommuner visar på att kommuner bör ha en samordnande roll som nätverksbyggare och samordnare för att ge en hållbar och långsiktig lösning i förebyggande arbete. Genom att mötesplatser finns på flera ställen säkrar man att det finns aktiviteter över hela Gotland och genom en ökad samverkan med frivilliga, frivilligorganisationer och lokala nätverk kan aktiviteter erbjudas på fler orter. Marknadsföringen ska få fokus och förbättras vilket gör att det ska finnas bättre information till medborgarna om de förebyggande och hälsofrämjande insatser som både och andra föreningar erbjuder t.ex. på regionens hemsida, via tidningen och genom sociala medier. Ett viktigt satsningsområde för den nya enheten blir att nå de äldre som är isolerade och lider av ensamhet. Enheten kommer att behöva utveckla insatser som kan bryta isoleringen och motivera denna målgrupp att delta i de aktiviteter som finns. Parallellt med detta genomför anhörigstödet ett projekt med inriktning på anhöriga som vårdar i isolering. Befintliga dagcentraler försvinner och omvandlas till mötesplatser vilket kan komma att påverka de personer som besöker dessa idag (10-15 st/dag) då inte personal kommer att finnas på plats på samma sätt. Inom den nya enheten ska man arbeta för att hitta nya samarbetsformer med andra aktörer och ett fortsatt samarbete men i nya former önskas med Brandskyddsföreningen för att fortsätta arbetet med att förebygga bränder hos äldre. Samarbetet föreslås vara i förebyggande nätverk tillsammans med andra föreningar etc istället för dagens bidrag med syfte i att förebygga fallskador. Ekonomi Anhörigstödets tjänster kommer att vara desamma, men för de förebyggande tjänsterna är förslaget att man omvandlar dagens tre befintliga tjänster till två aktivitetssamordnare och en verksamhetsledare/enhetschef. Trots högre löneläge på ny förändrade roller så ryms förslaget inom budget om omprioritering av bidrag till förebyggande insatser i hemmet (tidigare till Brandskyddsföreningen) istället läggs på den förebyggande enheten. En viss ökad kostnad för ledsagning kan tillkomma, men det finns goda exempel från andra kommuner som visar på hur få satsade hemtjänsttimmar med ledsagning till aktiviteter kan ge ett aktivare liv för den äldre och långsiktigt minska på hemtjänsttimmarna och andra insatser. Lokalerna kommer i utgångsläget att vara samma som idag och man kommer att arbeta utifrån de förutsättningar som finns. Lokalerna är inte helt ändamålsenliga och 27

28 Ärendenr SON 2014/477 9 (10) en översyn av behoven kommer att behöva göras när enhetens verksamheter är igång. Ansvaret för att göra en översyn av lokaler utifrån behov och möjligheter kommer enhetschefen att ansvara för. Samhälle Utifrån den demografiska utvecklingen måste regionen satsa på förebyggande och hälsofrämjande insatser för äldre. Samhället står inför utmaningen med en stor växande andel äldre i befolkningen. En ökad kostnad för äldreomsorg kommer att ske (270 % till 2040) och att fallskador ökar med 65 % (motsvarar en kostnad av 4,7 miljarder kronor) till Genom ett förebyggande arbetet kan vi långsiktigt hålla ner kostnaden för äldreomsorgen och det ger en samhällsekonomisk vinning. Förslag på mål och uppföljningar till nya enheten Mättal för uppföljning av verksamheten - Antal besökare på varje aktivitet - Antal aktiviteter i varje geografiskt område - Antal frivilliga i varje geografiskt område - Utnyttjandegrad av befintliga lokaler - Deltagarnas upplevelse - Antal ledsagningstimmar för deltagande på aktiviteter (via enkät) - Anhörigstödets befintliga mättal Exempel på mål för nya enheten Kortsiktiga mål - Fylla lokalerna i Hemse/Slite/Visby med öppna aktiviteter minst 4 dagar/vecka. Aktiviteter anordnade av Regionen och andra organisationer. - Informationsspridning och marknadsföring av enhetens verksamhet - Ha aktiva (lokala och centrala) förebyggande nätverk med organisationer, föreningar och företag bl.a. för aktivitetsblad, gemensamma aktiviteter och strategier. - Ha nya frivilliga på varje mötesplats/aktivitetscentrum. - Nya aktiviteter finns i våra lokaler som anordnas av andra aktörer t.ex. organisationer och föreningar. - Plan och analys om hur man kan jobba med att nå de isolerade och de som lider av ensamhet. Långsiktiga mål - Kultur i vården - Uppsökande verksamhet - Demenssjuksköterska - Att nå nya målgrupper Bedömning Den demografiska utvecklingen ställer stora krav på förebyggande och hälsofrämjande insatser både i civilsamhället och från den offentliga sektorn. För att kunna motsvara behoven bland medborgarna krävs att förvaltningens arbete sker i nära samverkan med föreningar, organisationer, studieförbund och frivilliga. För att lyckas med denna utmaning bedömer förvaltningen att alla resurser kring förebyggande och hälsofrämjande arbete bör samlas i en enhet. 28

29 Ärendenr SON 2014/ (10) Avdelning/Enhet Marica Gardell socialdirektör Bilagor: Bilaga 1 Skiss - ny enhet Bilaga 2 Uppdrag och kvalitetskrav Anhörigstöd Exp till: Ange till vem eller vilka beslutet ska meddelas. Diarienummer hos mottagare: 29

30 Ärende 8, bilaga 1 Geografisk g uppdelning pp g - förslag g Utveckling, frivilliga, likvärdigt utbud, kvalitet och uppföljning Södra Gotland (Hemse) Anhörigteamet Anhörigombud Anhörigkonsulent Samma uppgifter som idag. Styrs av Anhörigstödets Kvalitets och Uppdragsdokument Aktivitetsteamet Aktivitetssamordnare Delta till viss del på mötesplats Fylla lokaler med aktiviteter från organisationer, frivilliga och hålla i lokalbokningar etc. Nya områden för aktiviteter ex socknarna Gemensamt Gemensamma aktiviteter ex hälsofrämjande Lokalt nätverk (befintligt) Frivilliga Ny rekrytering (lokalt) Hålla ihop p frivilliggrupper gg pp Visby med omnejd (Gråbo) Anhörigteamet Anhörigkonsulent Anhörigombuden Nätverk för anhöriga till personer med psykiska funktionsnedsättningar (täcker hela Gotland) Samma uppgifter som idag. y av Anhörigstödets g Kvalitets och Styrs Uppdragsdokument Aktivitetsteamet Aktivitetssamordnare Delta till viss del på mötesplatsen Fylla lokaler med aktiviteter från organisationer, frivilliga och hålla i lokalbokningar etc. Nya områden för aktiviteter runt och i Visby Gemensamt Prio med gemensamma aktiviteter ex hälsofrämjande i Visby Upparbeta lokalt nätverk etc. Frivilliga Ny rekrytering Frivilligsamordning Projektet Förebyggande,, Kvalitet och utvecklingsavdelningen. 30 Norra Gotland (Slite) Anhörigteamet Anhörigombud Anhörigkonsulent Samma uppgifter som idag. Styrs av Anhörigstödets Kvalitets och Uppdragsdokument Aktivitetsteamet Aktivitetssamordnare Delta till viss del på mötesplats Fylla lokaler med aktiviteter från organisationer, frivilliga och hålla i lokalbokningar etc. Nya områden för aktiviteter ex socknarna Gemensamt Gemensamma aktiviteter ex hälsofrämjande Upparbeta lokalt nätverk etc. Frivilliga Ny rekrytering Frivilligsamordning

31 1 (17) Uppdrag och kvalitetskrav Anhörigstöd Antaget av socialnämnden

32 2 (17) Innehåll Inledning... 4 Historik... 4 Styrkort... 5 Lagstiftning... 5 Strategi... 6 Beskrivning av det stöd som erbjuds anhöriga... 6 Målgrupp... 6 Anhörigstöd allmän inriktad service... 6 Vilket stöd finns för anhöriga i omsorgen om äldre?... 7 Behovsprövat stöd till anhöriga... 7 Vilket stöd finns för anhöriga i omsorgen om funktionshindrade och individoch familjeomsorgen?... 7 Kvalitetskrav på anhörigstödet... 8 Anhörigkonsulent... 8 Anhörigombud... 9 Information... 9 Individuellt stöd... 9 Anhöriggrupp... 9 Anhörigcenter/mötesplatser Utbildning, föreläsningar och teman Nätverk Kostnadsfri avlösning Trygghetsplatser Ledning, styrning och organisation Ledning och styrning Handläggning och dokumentation Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ansvar Processer och rutiner Samverkan och samarbete Egenkontroll Synpunkter och klagomål på verksamheten Rapporteringsskyldighet Personal och kompetensförsörjning

33 3 (17) Kompetensutveckling Krav på anhörigkonsulent Krav på anhörigombud Övrigt Sekretess Anmälningsskyldighet Den enskildes behov av skydd Polisanmälan Miljöarbete Definitioner utgår från socialstyrelsens termbank och meddelandeblad

34 4 (17) Inledning Historik Anhörigas betydelse, situation och behov av stöd lyftes redan 1999 i nationella handlingsplanen för äldrepolitiken som antogs i riksdagen i juni Med den tillsattes också statliga stimulansmedel för utveckling av anhörigstöd i regionerna och kommunerna, i första hand var målgruppen anhöriga till äldre personer. I socialförvaltningen har sedan 1999 pågått arbete med att bygga upp olika stödformer till anhöriga som hjälper en äldre närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Stimulansmedlen och de stödformer som byggts upp har i första hand varit riktade till personer 65 år och äldre. Beräkningsgrunden för de statliga stimulansmedlen har varit baserad på antal personer 65 år och äldre. För Gotland har det inneburit fyra handlingsplaner och medel med totalt kr under åren År 2002 beslutade socialnämnden tillsätta medel för att permanenta det stöd som byggts upp under projekttiden. Stimulansmedlen och arbetsinsatserna har fokuserat på att integrera anhörigperspektivet i äldreomsorgens alla verksamheter inklusive handläggarnas arbete bemötande och attitydfrågor samarbete med föreningar och frivilligorganisationer stöd till anhöriga individuellt och i grupp avlösning organisera en struktur för stöd till anhöriga De statliga stimulansmedlen har också använts till utbildningssatsningar för politiker, chefer, handläggare, enhetschefer och personal inom äldreomsorgen, frivilliga medhjälpare och anhöriga. Seminarier och konferenser har hållits i anhörigfrågor. Varje anhörigsituation är unik och utgångspunkten är att en anhörig själv avgör hur stort ansvar hon eller han vill ta för att vårda, bistå och stödja en närstående. Anhöriga som av egen fri vilja ger stöd och insatser skall få ett erkännande för det arbete som de utför och det är angeläget att förebygga att den anhörige inte blir fysiskt och psykiskt utsliten. Den förebyggande och preventiva ansatsen har lyfts som en viktig intention i arbetet. Anhörigstöd omfattar det direkt riktade stödet till anhöriga. Insatser riktade till den närstående som också kan vara ett stöd till den anhörige är ett indirekt stöd som inte tagits med i denna beskrivning. 34

35 5 (17) Stödet till anhöriga vilar på tre ben (se nedanstående bild); avlösning, information, kunskap, råd och stöd samt hälsofrämjande insatser och aktiviteter. Den inre cirkeln omfattar anhörigperspektiv och stöd i verksamheterna; respekt, delaktighet och medinflytande, vilken all personal i vården och omsorgen ansvarar för. Alla verksamheter har ett ansvar för att stimulera till anhörigvänliga attityder. Vid kartläggningen av de nya målgrupperna har i stort sett samma behov av stöd kommit fram inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Att arbeta med ett anhörigperspektiv som respekt, delaktighet och medinflytande i verksamheterna har visat påverka anhörigas upplevelse av hälsa till det bättre. Avlösning respekt delaktighet medinflytande Information, kunskap råd och stöd Hälsofrämjande aktiviteter Styrkort använder styrkort för målstyrning. Målet i brukarperspektivet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. I socialnämndens styrkort är en av framgångsfaktorerna, fungerande anhörigstöd. En av strategierna i socialnämndens styrkort är att socialnämnden agerar förebyggande, främja folkhälsa och tillgänglighet. Lagstiftning Från 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 SoL som anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. De nya bestämmelserna om anhörigstöd innebär att stödet också skall omfatta anhöriga till personer under 65 år. 35

36 6 (17) Med lagskärpningen vill man från samhällets sida stärka och utveckla stödet till anhöriga för att underlätta i den omsorgssituation de befinner sig i samt förebygga ohälsa hos anhöriga. Socialstyrelsens definition för anhörig är den som ger hjälp och stöd och med närstående menas den som får eller tar emot hjälpen. Strategi En övergripande intention med stöd till anhöriga är att främja hälsa och förbygga ohälsa hos anhöriga. För äldreomsorgens verksamheter är anhörigperspektivet lyft och finns med i beställarvdelningens kvalitetsdokument vid upphandling av tjänster. Äldreomsorgen i egen regi har policydokument, riktlinjer och rutiner för anhörigstöd i verksamheten. Motsvarande dokument saknas inom OOF och IFO: s verksamheter och behöver arbetas fram. Beskrivning av det stöd som erbjuds anhöriga Målgrupp Med anledning av ändringen och skärpningen i socialtjänstlagen att stöd ska erbjudas alla anhöriga genomförde socialförvaltningen hösten 2011 och våren 2012 en kartläggning för att inventera vilket stöd som erbjuds och vilket stöd anhöriga behöver för de nya målgrupperna. Det hölls fem blandade fokusgrupper med anhöriga, personal och chefer inom omsorgen om funktionsnedsatta och individ- och familjeomsorgens boendestöd (rapporten delgavs SON ). Resultatet visar i stort på likvärdiga behov av stöd som idag kan erbjudas anhöriga till äldre. Vilket stöd anhöriga erbjuds är uppdelat i områdena äldreomsorgen, omsorgen om funktionsnedsatta och individ- och familjeomsorgen. Stödet omfattar serviceinsatser utan behovsprövning och insatser med behovsprövning med beslut av handläggare. Anhörigstöd allmän inriktad service De stödformer som beskrivs nedan och erbjuds anhöriga omfattar det stöd som är riktade till alla medborgare utan behovsprövning. Allmänt inriktad service är samlingsbenämning på utbud av aktiviteter som kommunen ansvarar för, där utnyttjande eller deltagande inte förutsätter/kräver en individuell behovsprövning och biståndsbeslut (enligt SoL eller LSS). Denna service kan utföras av kommunens 36

37 7 (17) egen personal eller av annan verksamhet finansierad av kommunen. Servicen kan vara gratis eller avgiftsbelagd. Vilket stöd finns för anhöriga i omsorgen om äldre? Anhörigstödet permanentades i socialnämnden år 2002 och Idag finns en heltidstjänst som anhörigkonsulent och två tjänster som lokala anhörigombud motsvarande 1,75 % tjänstgöringsgrad. Stöd till anhöriga som service omfattar anhörigkonsulent och två lokala anhörigombud (telefon, mottagning, hembesök) stöd individuellt och i grupp information, råd och stöd hjälp att bli lotsad till andra verksamheter anhörigcenter och mötesplatser för anhöriga och deras närstående i samarbete med föreningar och frivilligorganisationer (Fårösund, Slite, Roma, Visby, Hemse, Klintehamn och Burgsvik) föreläsningar, utbildning och teman för anhöriga informationsbroschyr och hemsida Behovsprövat stöd till anhöriga Särskilt riktade insatser till anhöriga som behovsprövas av biståndshandläggare är - kostnadsfri avlösning upp till 10 timmar per månad - trygghetsplats till den närstående då anhöriga behöver snabb avlösning (två platser, varav en är för personer med demenssjukdom). Vilket stöd finns för anhöriga i omsorgen om funktionshindrade och individ- och familjeomsorgen? Inom omsorgen om funktionshindrade finns ett relativt gott stöd för anhöriga upp till barnet är i vuxen ålder (21 eller 20 år). Anhöriga har också rätt till avlösning enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). LSShandläggare kan informera om rättigheter enligt LSS- lagstiftningen. Det finns möjlighet till individuellt stöd för anhöriga och grupper (habiliteringen inom HSF har handlingsprogram där det finns beskrivet). När barnet uppnår vuxen ålder uppger anhöriga att stödet försvinner. I kartläggning av anhörigstöd på Gotland (från ) finns olika förbättringsområden beskrivet. 37

38 8 (17) Förbättringsområden som kommit fram omfattar fram för allt direkt riktat stöd till anhöriga. Individuellt stöd som information om LSS- lagstiftningen och hjälp som finns att ansöka om, kunskapsförmedling och stödsamtal är behov som identifierats. Det finns också efterfrågan på stöd i grupp. Hemsidorna behöver ses över med länkar till aktuella sidor. Stöd som kan erbjudas anhöriga inom omsorgen för funktionsnedsatta är Anhörigkonsulent och anhörigombud för råd, stöd och lotsning. Anhörigkonsulenten kan ingå som en resurs till verksamheten i utvecklingsarbetet. Inom individ- och familjeomsorgen finns en tradition av arbete med anhöriga som samarbetspartners i behandlingen av den närstående. Till viss del kan anhöriga där få ett indirekt stöd som anhörig. Direkt riktat stöd till anhörig kan erbjudas framförallt anhöriga vid alkohol- och drogmissbruk. Stöd som kan erbjudas anhöriga inom individ- och familjeomsorgen är Anhörigkonsulent och anhörigombud för råd, stöd och lotsning. Anhörigkonsulent/anhörigombud kan i samarbete med personal inom boendestödet starta upp anhöriggrupper för anhöriga till personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning. Anhörigkonsulenten kan i samarbete med personal från psykiatrin inom hälso- och sjukvården starta upp en anhöriggrupp till anhöriga med närstående med psykisk sjukdom. Anhörigperspektiv i verksamheten behöver stärkas med policy- och styrdokument motsvarande de som finnas i äldreomsorgen. Kvalitetskrav på anhörigstödet Anhörigkonsulent Anhörigkonsulenten är en sakkunnig tjänsteman i anhörigfrågor. Anhörigkonsulenten ansvarar för omvärldsbevakning och att följa nationell kunskap i anhörigfrågor. Anhörigkonsulentens är en resurs i anhörigfrågor såväl inom förvaltningen som externt ute i samhället. Anhörigkonsulenten arbetar med att utveckla anhörigstöd och medverkar som resurs vid utvecklingsarbeten för anhöriga. Anhörigkonsulenten ingår i förvaltningens samarbete för anhörigstöd med frivilligorganisationerna. Anhörigkonsulenten leder centralt nätverk med representanter från olika frivilligorganisationer. 38

39 9 (17) Anhörigkonsulenten leder arbetet och planerar verksamheten med anhörigombuden. I uppdraget ingår att ge information, råd och stöd till anhöriga, enskilt och i grupp. Anhörigkonsulenten medverkar i arbetet mot våld i nära relation och ingår som representant i FREDA- gruppen. Anhörigombud Det finns två tjänster som anhörigombud. Anhörigombuden är lokala stödpersoner för anhöriga. Anhörigombuden leder lokala nätverk och ingår i det central nätverket. De planerar tillsammans med frivilliga medhjälpare innehåll och program på anhörigcenter. I uppdraget ingår att ge information, råd och stöd till anhöriga individuellt och i grupp. Anhörigombuden medverkar i arbetet mot våld i nära relation och är nyckelpersoner i lokala nätverk. Information Anhörigkonsulent/anhörigombud ska ge information till anhöriga, personal och allmänhet om vilket stöd som finns att tillgå och kunna lotsa vidare till andra verksamheter och samhällstjänster. Individuellt stöd Anhörigkonsulent/anhörigombud ska ha en god tillgänglighet på telefon för att ge råd och stöd. Anhörigkonsulent/anhörigombud kan ge samtalsstöd till enskilda anhöriga. Enskilt samtal (definierat av Socialstyrelsen) är en planerad samtalskontakt med viss struktur och varaktighet, skilt från spontana, enstaka eller tillfälliga kontakter. Samtalet kan ge möjligheter till personligt stöd, att reflektera över sin situation som anhörig och relationen till den närstående, föräldrarollen och syskonrollen. Samtalet kan också bestå av information om utbud av stöd och hjälp, råd hur man kan gå tillväga för att ansöka om insatser, samt hjälp att planera tillvaron för egen del och omsorgen om den närstående. Stödet kan även ges i hemmet. Anhöriggrupp Anhörigkonsulent/anhörigombud ska planera, genomföra och följa upp anhöriggrupper till anhöriga med äldre närstående. Anhörigkonsulenten genomför utbildningsgrupper vid nydiagnostisering av demenssjukdom i samarbete med minnesmottagningen. Anhöriggrupper ska utformas för anhöriga till närstående med långvarig psykisk sjukdom. Grupperna ska planeras i samarbete med IFO: s boendestöd och i samarbete med hälso- och sjukvårdens psykiatri. 39

40 10 (17) Anhöriggrupper till yngre personer med funktionsnedsättning ska planeras i den samverkansgrupp som finns inom OOF. Anhörigkonsulenten kan ingå som en rådgivande resurs i arbetet. Anhörigcenter/mötesplatser ska i samverkan med frivilligorganisationer och frivilliga driva anhörigcenter och mötesplatser för anhöriga. Anhörigcenter/mötesplatser erbjuder social gemenskap, hälsofrämjande aktiviteter, kunskap och information samt sociala nätverk som stärker och underlättar för den anhörige. Anhörigombuden ska tillsammans med frivilliga på anhörigcenter/mötesplatser planera innehåll och program två gånger per år. Anhörigombuden medverkar på anhörigcenter minst en gång per månad. Frivilliga medhjälpare ger tystnadslöfte. Utbildning, föreläsningar och teman Anhörigkonsulent/anhörigombud ska anordna utbildningstillfällen till anhöriga på anhörigcenter och som tillfälligt riktad satsning för specifika målgrupper högst två gånger per år. Anhörigkonsulenten medverkar vid minnesmottagningens utbildningsgrupper kring demens som riktas till anhöriga. Frivilliga ska erbjudas ett utbildningstillfälle per år i samband med nätverksträff för alla frivilliga medhjälpare. Anhörigkonsulent/anhörigombud medverkar i olika utbildningar och konferenser med sakkunskap i anhörigfrågor. Nätverk Anhörigkonsulenten ansvarar tillsammans med enhetschefen för handläggarna för Centralt nätverk. I nätverket ingår representanter från föreningar och frivilligorganisationer, kyrkan, avdelningschef för hemtjänsten och omsorgen om funktionsnedsatta, anhörigkonsulent, anhörigombud och enhetschef för handläggarenheten (SOL). Anhörigkonsulent/anhörigombud ska ansvara för följande nätverk: Frivilliga (en gång per år) Anhöriglänkar från äldreomsorgens verksamheter (två gånger per år) 40

41 11 (17) Erfarenhetsutbyte i lokala nätverk (frivilligorganisationer, handläggare, enhetschefer, frivilliga, tre gånger per år). Anhörigkonsulenten/anhörigombuden ska medverka i följande nätverk: Anhörigkonsulenten deltar två gånger per år i ett nationellt nätverk för landets regioner. Anhörigkonsulenten ingår i lärande nätverk som leds av Nationella kompetenscentrat för anhöriga i Kalmar och är gruppledare för lokalt nätverk på Gotland. Anhörigombuden deltar i Nationella kompetenscentrats mötesdagar i anhörigfrågor och medverkar i lokalt lärande nätverk. Anhörigkonsulenten ingår i Freda- gruppen och anhörigombuden är nyckelpersoner i arbetet med våld i nära relationer på Gotland. Kostnadsfri avlösning Kostnadsfri avlösning är en insats som utreds av biståndshandläggare. Den kan beviljas med högst tio timmar per månad. Anhöriga kan vid behov ansöka om fler timmar för avlösning. Timmar som beviljas utöver tio är inte kostnadsfria. Anhörigkonsulent/anhörigombud ska informera anhöriga om möjligheten till kostnadsfri avlösning och vid behov hänvisa till biståndshandläggaren. Trygghetsplatser Det finns två trygghetsplatser att tillgå när anhörig är i behov av snabb avlösning. Plats kan beviljas i högst tio dagar och är kostnadsfri. Anhörigkonsulent/anhörigombud ska informera anhöriga om möjligheten till trygghetsplats och var de ska vända sig, Ledning, styrning och organisation Ledning och styrning Beställarchef/enhetschef ansvarar för ledning och styrning av verksamheten, personal och ekonomi. Anhörigkonsulent och anhörigombud ingår i Handläggarenheten som ligger i Beställaravdelningen. Enhetschef är närmaste chef. Anhörigkonsulenten är utvecklingsledare på 50 %, vilken ingår i beställaravdelningens utvecklingsenhet. 41

42 12 (17) Anhörigkonsulenten är teamledare för anhörigteamet och ingår i handläggarenhetens teamledarträffar en gång per månad. Centralt nätverk för samverkan i anhörigstöd leds av anhörigkonsulent i samarbete med enhetschef för handläggarenheten. Anhörigkonsulenten ingår som en resurs i OOF: s och IFO: s utvecklingsarbete med anhörigstöd. Lokala nätverk och planeringsgrupp för anhörigcenter leds av anhörigombuden. Anhörigombuden ingår i centralt nätverk för anhörigstöd. För den samverkan som utvecklats i anhörigstöd med ideella organisationer och frivilliga finns Riktlinjer för samverkan mellan kommunen, föreningar, organisationer och frivilliga i frivillig socialt arbete från Den har praxis idag men överenskommelsen behöver ses över och revideras vad gäller socialförvaltningens organisation. Handläggning och dokumentation Handläggning och dokumentation vid stöd till anhöriga tas upp i socialstyrelsens meddelandeblad från april 2010 Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation. Stöd till anhöriga i form av service är tillgänglig för alla utan föregående behovsprövning. Det är den enskilde själv som bedömer om hon eller han vill nyttja den service som kommunen erbjuder. Det förs ingen dokumentation om den som deltar i sådan insats. Namnuppgifter med arbetsanteckningar skrivs och lämnas till den enskilde eller förstörs när kontakten inte är aktuell längre. Stöd genom avlösning till anhöriga är en insats som riktar sig till den närstående och samtycke till arrangemanget måste inhämtas från båda parterna. Den anhörige måste önska bli avlöst från sitt frivilliga åtagande och den närstående vilja göra en ansökan om insatsen. Handläggaren gör en utredning och fattar beslut. Dokumentation av utredning, beslut och genomförande av insatsen görs i den närståendes akt/journal. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten om man inte är nöjd. 42

43 13 (17) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Handläggarenheten ska ha ett ledningssystem i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9) Ansvar Enhetschef har ett samlat ledningsansvar för att verksamheterna bedriver en god vård och omsorg med hög kvalitet och patientsäkerhet. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Processer och rutiner Verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. För varje aktivitet ska verksamheten utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra kvaliteten. Samverkan och samarbete Handläggarenheten ska samverka med närstående/legal företrädare och för den enskilde andra viktiga personer i den utsträckning som den enskilde medger. Alla led i planering kring den enskilde ska föregås av denna samverkan. Anhörigkonsulent/anhörigombud ska samverka med chefer och personal i vård och omsorg i syfte att ge stöd till anhöriga. Anhörigkonsulent/anhörigombud ska ha ett nära samarbete med handläggarna. Anhörigstödet ska samverka med frivilliga och frivilligorganisationer. 43