Delredovisning för Vårdproduktionsberedningen i Region Skåne. (Banksy)
|
|
- Göran Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 (Banksy) Uppföljning av skillnader mellan kvinnors och mäns vård inom områdena hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar samt barns hälsa och sjukvård Delredovisning för Vårdproduktionsberedningen i Region Skåne Socialmedicinska enheten UMAS, REGION SKÅNE Socialepidemiologi, Inst för klin vetenskaper, Malmö MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET
2 Uppföljning av skillnader mellan kvinnors och mäns vård inom områdena hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar samt barns hälsa och sjukvård Delredovisning för Vårdproduktionsberedningen i Region Skåne Malmö, måndag den 11 augusti 2008 Juan Merlo, professor, överläkare, tf verksamhetschef Maria Rosvall, docent, överläkare Martin Lindström, professor, överläkare Fiffi Tegenrot, underläkare Henrik Ohlsson, doktorand, biostatistiker Mathias Grahn, biostatistiker Socialmedicinska enheten, UMAS, Region Skåne CRC, Ingång 72, Hus 28, Plan 12, MALMÖ
3 2
4 Innehållsförteckning Inledning 5 1. Hjärtsjukdomar 9 RIKS-HIA kvalitetsregistret för hjärtintensivvård. Data från Region Skåne...10 Vilka deltar i RIKS-HIA?...10 Deltagande i RIKS-HIA varierar kraftigt mellan olika kommuner...12 Vilka deltar i RIKS-HIA? Slutsatser...13 Akut hjärtinfarkt enligt RIKS-HIA skillnader i förekomst och behandling...13 A. Medelålder och medeltal av riskfaktorer vid akut hjärtinfarkt...13 B. Tidstrend av hjärtinfarkter med ST-höjning enligt ankomst-ekg...14 C. Reperfusionsbehandling...14 D. Koagulationshämning...16 E. GP- IIb/IIIa-blockad vid akut hjärtinfarkt...16 F. Nitroglycerin...17 G. Kranskärlsröntgen vid akut hjärtinfarkt...17 H. Riskbedömning med stresstest, kranskärlsbedömning och kranskärlsingrepp (PCI/CABG*)...18 I. Betablockerare som behandling vid akut hjärtinfarkt...19 J. Lipidsänkare som behandling vid akut hjärtinfarkt...19 K. ACE- hämmande behandling vid utskrivning...19 Kvalitet vid behandling av akut kranskärlssjukdom...20 Dödlighet efter hjärtinfarkt...26 Sammanfattning...27 Aortaaneurysm (AA)...28 Trender i aortaaneurysm...28 Risk för aortaaneurysm hos kvinnor, äldre, utlandsfödda och låginkomsttagare...29 Sammanfattning Psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar 35 Skillnader mellan män och kvinnor i psykisk ohälsa...36 Självrapporterad dålig psykisk hälsa i Skåne...37 Skillnader mellan män och kvinnor i psykiatriska diagnoser...38 Skillnader mellan män och kvinnor i användning av psykofarmaka...45 Särskild studie om skillnader mellan män och kvinnor i psykisk ohälsa och behandling med antidepressiva...48 Skillnader mellan män och kvinnor i användning av antidepressiva läkemedel...49 Män och kvinnor, socioekonomiska faktorer och födelseland...49 Sammanfattning om könsskillnader i psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar Barn och ungdomar 53 Läkemedel...54 Antibiotikakonsumtion...54 Slutsats...56 En särskild analys av skillnader mellan pojkar och flickor i användning av psykiatrisk vård...57 Psykisk ohälsa bland barn och ungdom Sammanfattning...61 Bilaga 63 Olikheter kontra ojämlikheter
5 4
6 Uppföljning av skillnader mellan kvinnors och mäns vård inom områden hjärtoch kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar samt barns hälsa och sjukvård Delredovisning för Vårdproduktionsberedning i Region Skåne Vårdproduktionsberedningen beslutade att under år 2008 särskilt följa skillnader mellan kvinnors och mäns vård inom områdena hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar samt barns hälsa och sjukvård. Redovisning kommer att ske i samband med årsredovisning Denna rapport är en delredovisning från Socialmedicinska enheten som informerar om resultat från pågående analyser med syfte att följa upp medicinskt omotiverade skillnader mellan mäns och kvinnors vård inom ovannämnda områden. Syftet med dessa undersökningar är att lägga fram ett kunskapsunderlag som kan användas för att kunna vidta åtgärder för en jämlik/jämställd vård utifrån behov. Undersökningarna har genomförts av Socialmedicinska enheten vid UMAS i samarbete med forskargruppen Socialepidemiologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö. Forskargruppen är knuten till den Socialmedicinska enheten via kombinationstjänster. Denna rapport skall ses som information om forskningsrön som forskargruppen förmedlar till samhället inom ramen för den så kallade tredje uppgiften. (Enligt Högskolelagen har alla forskare och forskargrupper skyldighet att, inte bara forska och undervisa, utan också att underhålla en bra kommunikation med samhället och informera om sina forskningsresultat). Fördelen med att samordna forskargruppen med den Socialmedicinska enhetens uppdrag är att man har tillgång till förbättrade analyser och informationsunderlag via forskningsdatabaser. Utifrån de analyser som presenteras i denna rapport kan vi dra följande slutsatser: Hjärtkärlsjukdomar Förekomst av hjärtinfarkt och behandling enligt RIKS-HIA kvalitetsregister I RIKS-HIA-data för Region Skåne finns år 2007 indikationer på ojämlikhet vid vård av hjärtinfarkt mellan män och kvinnor samt skillnader mellan olika åldersgrupper. RIKS-HIA databasen, som utgör en viktig bas för nationella riktlinjer avseende vård och behandling av hjärtinfarktpatienter bl.a. genom att ge kontinuerlig information om behandlingar och behandlingsresultat, omfattar en selekterad grupp innefattande c:a 60% av alla patienterna som kommer till sjukhus med hjärtinfarkt. Dessa patienter är i genomsnitt friskare, yngre och mindre ofta ensamstående än de hjärtinfarktpatienter som ej innefattas i detta register. Andelen skånska män som drabbades av akut hjärtinfarkt under 2005 och som registrerades i RIKS-HIA i anslutning till infarkten var högre än motsvarande andel bland kvinnor. Det vill säga färre kvinnor än män som fått hjärtinfrakt registreras i RIKS- HIA databasen. Kvinnor drabbas i snitt ca 5 år senare i livet av hjärtinfarkt än vad män gör och trenden är en sjunkande medelålder oavsett kön. Sedan 1995 har antalet riskfaktorer ökat hos patienterna och det finns skillnad i nivå mellan olika åldrar. Medeltalet av riskfaktorer är lägst i åldersgruppen 75 år och uppåt bland såväl män som kvinnor. 5
7 Kranskärlsröntgen genomförs betydligt oftare i åldersgrupperna 74 år eller yngre än i gruppen 75 år och uppåt. PCI/CABG (perkutan koronarintervention/koronar-bypassoperation) är klart vanligare bland män än bland kvinnor under de senaste åren. Män löper större risk än kvinnor att avlida inom första månaden efter hjärtinfarkten. Män löper större risk än kvinnor att avlida inom ett år efter en hjärtinfarkt utom i åldern år där kvinnor har en högre mortalitet än män i samma ålder. Förekomst av aortaaneurysm och behandling Det förekommer könsskillnader i förekomst och sjukvård av aortaaneurysm (AA). Aortaaneurysm är mycket vanligare hos män än hos kvinnor och risken för aortaaneurysm ökar tydligt med ålder hos både män och kvinnor. Män med hög inkomst har mindre risk för aortaaneurysm än män med mellan eller låg inkomst, men denna skillnad förekommer inte hos kvinnor. Av de individer som fick ett aortaaneurysm under perioden 2002 till 2005 hade kvinnor 74 % högre risk (odds) än män att dö i AA utan att ha haft kontakt med sjukhus än att överleva med AA och vårdas på sjukhus. Denna skillnad var oberoende av ålder, inkomst och födelseland. Psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar Psykisk ohälsa är vanligare bland kvinnor än bland män. Självrapporterad psykisk ohälsa i ett slumpmässigt urval av den vuxna befolkningen i folkhälsoenkäten Skåne 2004 är vanligare bland kvinnor än män i alla åldrar. Andelen med självrapporterad psykisk ohälsa minskar också med stigande ålder bland både män och kvinnor. Även i registerbaserade studier över samtliga diagnoser i hela befolkningen i Skåne är förekomsten av psykiatriska diagnoser vanligare bland kvinnor än bland män i alla åldrar. Organiska psykossyndrom är vanligare bland äldre kvinnor än bland äldre män. Kvinnor har en högre förekomst av övriga förstämningssyndrom (den stora gruppen depressioner) och ångestsyndrom i alla åldersintervall från tonåringar och uppåt. Kvinnor har en högre förekomst av maladaptiva stressreaktioner/posttraumatiska tillstånd. Det finns en högre andel kvinnor än män med ätstörningar i tonåren och yngre vuxen ålder. Flera män än kvinnor har diagnoser relaterade till missbruk av beroendeframkallande substanser. Den högre förekomsten av psykisk ohälsa bland kvinnor kan också avläsas i registerbaserade data över uttag av psykofarmaka. Samtliga grupper av psykofarmaka, opioider, neuroleptika, lugnande medel och ataraktika, sömnmedel och lugnande medel, samt antidepressiva läkemedel uppvisar högre uttag från apoteket bland kvinnor än bland män. Bland män är andelen med uttag av psykofarmaka under 2006 lägre i samtliga inkomstgrupper jämfört med samtliga inkomstgrupper bland kvinnor. 6
8 För båda könen ökar andelen individer med uttag av psykofarmaka med stigande ålder. För båda könen är också andelen med uttag av psykofarmaka högre bland personer med låg inkomst än bland de med hög, med undantag för sömnmedel och lugnande medel samt antidepressiva läkemedel i åldersintervallet 85 år och äldre för både män och kvinnor. Barn och ungdomar Antibakteriella medel utgör den vanligaste läkemedelsgruppen som skrivs ut till barn och ungdomar. Oddset för antibiotikaanvändning tidigt i livet är nästan 50 % högre bland pojkar än bland flickor. De skillnaderna i antibiotikaanvändning som ses, kan delvis bero på skillnader i infektionsmönster, men skulle även kunna betingas av skillnader i förskrivningsmönster till olika grupper i samhället. Detta skulle kunna betingas av kulturella skillnader i synen på agerande vid sjukdom, men kan även bero på skillnader i tillgängligheten till vård. Medelvärdet av kostnaden för psykiatrisk vård (av alla individer i Skåne) är på samma nivå för män och kvinnor i de flesta åldrar med undantag av åldersintervallet cirka år i vilket medelkostnaden är mycket högre för flickor än för pojkar. I åldrarna år är kostnaden för psykiatrisk vård för flickor mer än dubbelt så hög som för pojkar. En fördjupad analys visar att förklaringen framförallt är en högre totalkostnad för behandling av depressiva episoder, andra ångestsyndrom och ätstörningar i åldersintervallet år. Den högre totalkostnaden för behandling av hyperaktivitetsstörningar bland pojkar i samma åldersintervall kan inte alls uppväga de högre totalkostnaderna för psykiatrisk vård bland flickorna. Våra analyser ställer frågan om vad det är som betingar den markant högre psykiska ohälsan bland flickor. 7
9 8
10 Hjärtkärlsjukdomar 9
11 1. Hjärtkärlsjukdomar RIKS-HIA - kvalitetsregistret för hjärtintensivvård. Data från Region Skåne. RIKS-HIA är ett nationellt kvalitetsregister som sedan år 2005 siktar till att innefatta alla fall av akut kranskärlssjukdom i Sverige. Syftet med detta register är bl.a. att stödja evidensbaserad terapiutveckling och på sikt bidra till en minskad dödlighet och sjuklighet samt öka kostnadseffektiviteten i vården. Region Skåne deltar i RIKS-HIA och det är denna information som vi har använt i nedanstående analyser. Vilka deltar i RIKS-HIA? Sammankoppling mellan forskningsdatabasen LOMAS, med information om hela befolkningen i Skåne, och RIKS-HIA-databasen för år 2005 visar att c:a 60 % av de skåningar som drabbats av akut hjärtinfarkt under 2005 och som vårdats på sjukhus registrerats i RIKS-HIA. Begränsar man populationen till patienter i åldern 0-85 år är motsvarande andel 67 %. Andelen skånska män som drabbats av akut hjärtinfarkt under år 2005 och vårdats på sjukhus - som registrerats i RIKS-HIA i anslutning till infarkten var högre än motsvarande andel bland kvinnor (se figur H-1). Det vill säga färre kvinnor än män som får hjärtinfrakt registreras i RIKS-HIA. Figur H-1 10
12 Bland såväl män som kvinnor är de som registreras i RIKS-HIA efter sin hjärtinfarkt oftare yngre, mer sällan ensamstående, har oftare hjärtinfarkt som huvuddiagnos och en lägre andel har tidigare sjukdom än de hjärtinfarktpatienter som inte registrerats i RIKS-HIA. Däremot finner man inga statistiskt signifikanta skillnader utifrån individens socioekonomiska status (utbildning eller inkomst) eller födelseland (se tabeller nedan). Medelvärde (SD) och förekomst av socioedemografiska karakteristika och tidigare sjukdom bland patienter med akut hjärtinfarkt under 2005 gentemot deltagande i RIKS-HIA registret - hela Skånes befolkning - Män. RIKS-HIA Ja Nej P-värde* (n = 1,489) (n = 837) Socioedemografiska karakteristika Födelseår 1935 ± ± 11.1 <0.001 Ensamboende (%) Låg utbildning (%) NS Viktad familjeinkomst ± ± NS Född utanför Sverige (%) NS Tidigare sjukdom Hjärtinfarkt, (%) < Stroke, (%) < Cancer, (%) Depression, (%) NS Demens, (%) <0.001 Endocrinologisk, nutritionell eller metabolisk sjukdom, (%) <0.001 Skador, förgiftning eller andra externa orsaker, (%) <0.001 Typ of hjärtinfarkt diagnos Hjärtinfarkt som huvuddiagnos Medelvärde (SD) och förekomst av socioedemografiska karakteristika och tidigare sjukdom bland patienter med akut hjärtinfarkt under 2005 gentemot deltagande i RIKS-HIA registret - hela Skånes befolkning - Kvinnor. Deltagandet i RIKS-HIA minskar med stigande ålder RIKS-HIA Ja Nej P-värde* (n = 878) (n = 858) Socioedemografiska karakteristika Födelseår 1930 ± ± 10.1 <0.001 Ensamboende (%) Låg utbildning (%) NS Viktad familjeinkomst ± ± NS Född utanför Sverige (%) NS Tidigare sjukdom Hjärtinfarkt, (%) < Stroke, (%) < Cancer, (%) NS Depression, (%) <0.001 Demens, (%) Endocrinologisk, nutritionell eller metabolisk sjukdom, (%) <0.001 Skador, förgiftning eller andra externa orsaker, (%) <0.001 Typ of hjärtinfarkt diagnos Hjärtinfarkt som huvuddiagnos
13 Figur H-2 Andelen som registreras i RIKS-HIA minskar med stigande ålder bland såväl män som kvinnor. Man ser inget tydligt samband mellan inkomst och registrering i RIKS-HIA. Deltagandet i RIKS-HIA varierar kraftigt mellan olika kommuner Skillnaden i registrering är stor beroende på vilken kommun patienten kommer ifrån, varierande mellan 42 % till 82 % för män och 21 % till 80 % bland kvinnor. I de flesta kommuner registreras män med hjärtinfarkt i RIKS-HIA i högre utsträckning än kvinnor med hjärtinfarkt. Det är dock inte så att patienter boende i stora kommuner med närhet till högspecialiserad vård, såsom boende i Malmö och Lund, registreras i större utsträckning än patienter från små kommuner. Figur H-3. Deltagande i RIKS-HIA 12
14 Vilka deltar i RIKS-HIA? Slutsatser RIKS-HIA är en unik databas som utgör en viktig bas för nationella riktlinjer avseende vård och behandling av hjärtinfarktpatienter bl.a. genom att ge kontinuerlig information om behandlingar och behandlingsresultat. Det är emellertid viktigt att veta att databasen omfattar en selekterad grupp innefattande c:a 60% av alla patienterna som kommer till sjukhus med hjärtinfarkt. Denna selektering är tydligare hos kvinnorna då endast hälften av dem som får hjärtinfarkt registreras i RIKS-HIA. De patienter som registreras i RIKS-HIA är dessutom i genomsnitt friskare, yngre och mindre ofta ensamstående än hjärtinfarktpatienter som ej innefattas i detta register. Akut hjärtinfarkt enligt RIKS-HIA - skillnader i förekomst och behandling I detta kapitel redovisas resultat för Region Skåne år 2007 baserade på RIKS-HIA, det svenska kvalitetsregistret för hjärtintensivvård. I denna registerverksamhet deltar 73 av de 76 sjukhus i riket som tar emot akut hjärtsjuka patienter, däribland de skånska sjukhusen i Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Lund, Malmö, Trelleborg, Ystad och Ängelholm. Observera att endast hjärtinfarkter registrerade i RIKS-HIA ingår i resultatpresentationen. A. Medelålder och medeltal av riskfaktorer vid akut hjärtinfarkt Ålder Medelålder (År) Man Kvinna Figur H-4. utveckling av medelålder vid akut hjärtinfarkt, all åldrar Figur 2a. Utvecklingen av medelålder vid akut hjärtinfarkt, alla åldrar, Män drabbade av akut hjärtinfarkt under 2007 hade drygt fem år lägre medelålder, knappt 69 år, än kvinnor, 74 år, med akut hjärtinfarkt under 2007 och tendensen är en sjunkande medelålder oavsett kön (figur H-4). Sedan RIKS- HIA:s start 1995 har skillnaden i medelålder mellan könen varit på ungefär samma nivå, c:a 5 år, genom åren trots variation av medelåldern inom både män och kvinnor. 13
15 Andel STEMI** Antal riskfaktorer per patient Kvinnor <65 år Kvinnor år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män år Män >=75 år Figur Figur 2b. H-5. Utvecklingen utveckling av medeltal av medeltal av riskfaktorer av riskfaktorer i relation till för ålder hjärtinfarkt och kön (rökning, i relation till ålder hypertoni, och kön behandling vid hjärtinfarkt med statiner, (alla BMI åldrar) eller diabetes) vid hjärtinfarkt, alla åldrar, % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor <65 år Kvinnor år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män år Män >=75 år Figur Figur 2c. Andel H-6. andel STEMI** akuta enligt hjärtinfarkter ankomst-ekg* med vid hjärtinfarkt, ST-höjning per (alltså kön och benämnd ålder, alla åldrar, som STEMI) i relation till ålder och kön Andel Reperfusionsbehandling 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor <65 år Kvinnor år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män år Män >=75 år Multipla riskfaktorer Oavsett kön och åldersgrupp ses en ökande trend i medeltalet av riskfaktorer sedan 1995 (figur H-5). Medeltalet av riskfaktorer i åldern -74 år är aningen högre för kvinnor under de senaste åren (figur H-5). B. Tidstrend av hjärtinfarkter med ST-höjning enligt ankomst-ekg* 1 Baserat på EKG* vid ankomst har andelen akuta hjärtinfarkter med ST-höjning (alltså benämnd som STEMI) minskat oavsett kön och ålder sedan 1995 (figur H-6). Under den senaste femårsperioden är andelen högst bland män under 65 år, drygt 40 %. Notera också en minskande andel bland män 75- år under de senaste fem åren i kontrast till kvinnor i samma åldersintervall. C. Reperfusionsbehandling Utvecklingen mellan uppvisar stor variation under tidsperioden, men tendensen finns att ju yngre patienten är, desto mer frekvent är någon form av reperfusionsbehandling (figur H-7). Figur 4b. Figur Utvecklingen H-7. utveckling av akut reperfusionsbehandling av akut reperfusionsbehandling i relation till ålder och i relation kön till ålder och kön vid hjärtinfarkt vid hjärtinfarkt med ST-höjning med ST eller höjning vänstergrenblock, eller vänstergrenblock alla åldrar, (alla åldrar) 1 *EKG; förkortning av elektrokardiogram 14
16 Andel Primär PCI 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor <65 år Kvinnor år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män år Män >=75 år Figur 4d. H-8. Utvecklingen utveckling av primär av primär PCI-behandling PCI-behandling i relation till i relation ålder och till ålder och kön vid hjärtinfarkt kön vid hjärtinfarkt med med ST ST-höjning eller vänstergrenblock, alla åldrar, (alla åldrar) Män >=75 år Män år Män <65 år Kvinnor >=75 år Primär PCI (perkutan koronarintervention) är den reperfusionsbehandling som utförs mest inom Region Skåne (67,8 % av alla fall). Efter år 2001 har frekvensen för primär PCI som reperfusionsbehandling ökat markant (figur H- 8) och tenderar vara mer förekommande med sjunkande ålder och bland män under de senaste åren. Andel primär PCI är högst bland män -64 år medan kvinnor 75- år uppvisar lägst andel av samma behandling (figur H-9). Kvinnor år Kvinnor <65 år Andel Akut reperfusionsbehandling (%) Metalyse Streptokinas Akut CABG* Akut angio utan åtgärd Primär PCI Figur Figur 4e. Användning H-9. Användning av olika reperfusionmetoder av olika reperfusionmetoder vid hjärtinfarkt med vid hjärtinfarkt i relation till ST-höjning ålder och eller kön vänstergrenblock, med ST höjning alla åldrar, eller vänstergrenblock (alla åldrar) 15
17 Andel sc/iv Antikoagulantia Andel GP-IIb/IIIa-hämmare 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor <65 år Kvinnor år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män år Män >=75 år Figur 6c. H-10. Utvecklingen Utvecklingen av sc/iv av antikoagulantia sc/iv antikoagulantia vid vid Icke-ST-höjningsinfarkt icke per per kön kön och ålder, och ålder, alla åldrar, alla åldrar, % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor <65 år Kvinnor år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män år Män >=75 år Figur 7d. Utveckling av GP-IIb/IIIa-hämmare vid hjärtinfarkt med Figur reperfusionsbehandling H-11. Utveckling PCI/CABG, av GP-IIb/IIIa-hämmare per kön och ålder, vid alla hjärtinfarkt åldrar, med reperfusionsbehandling PCI/CABG, per kön och ålder, alla åldrar, D. Koagulationshämning För icke ST-höjningsinfarkter uppvisas små könsskillnader i användandet av subkutan/intravenös (sc/iv) antikoagulantia (figur H-10). E. GP- IIb/IIIa-blockad vid akut hjärtinfarkt Användningen av GP- IIb/IIIa-hämmare, oavsett hjärtinfarkttyp, varierar mellan 15 % (Hässleholm) och 30 % (Ängelholm). Tendenser finns till att användningen av GP-IIb/IIIa-hämmare vid hjärtinfarkt med reperfusionsbehandling PCI/CABG (*PCI/CABG: perkutan koronarintervention/ koronarbypass-operation) minskar sedan 2005, detta gäller framförallt män och kvinnor 75- år (figur H-11). 16
18 Andel iv Nitro 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% F. Nitroglycerin Användningen av nitroglycerin vid akut hjärtinfarkt har minskat från ca 50 % år 1998 till drygt 10 % under Detta gäller oavsett kön och åldersgrupp bland patienterna (figur H-12) Kvinnor <65 år Kvinnor år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män år Män >=75 år Figur Figur 8b. H-12. Utveckling Utveckling av användningen av användningen av iv Nitroglycerin av iv Nitroglycerin vid vid hjärtinfarkt, alla alla åldrar, åldrar, % 90% Andel Kranskärlsröntgen Andel Kranskärlsröntgen 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor <65 år Kvinnor år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män år Män >=75 år Figur Figur 9a. H-13. Utveckling Utveckling av kranskärlsröntgen av kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt vid utan hjärtinfarkt utan ST-höjning, alla åldrar, utskrivna levande ST-höjning, alla åldrar, utskrivna levande % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor <65 år Kvinnor år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män år Män >=75 år Figur Figur 9c. H-14. Utveckling Utveckling av kranskärlsröntgen av kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt vid med hjärtinfarkt ST-höjning med eller ST-höjning eller vänstergrenblock, alla åldrar, utskrivna levande, Vänstergrenblock, alla åldrar, utskrivna levande, G. Kranskärlsröntgen vid akut hjärtinfarkt Sedan 1995 har andelen utförda kranskärlsröntgen vid akut hjärtinfarkt utan SThöjning ökat till ca 90 % bland patienter under 65 år, ca 80 % i åldern år samt ungefär 40 % i åldern 75- år. Inom respektive åldersgrupp finns endast små skillnader mellan män och kvinnor under 2007 (figur H- 13). Vid akuta hjärtinfarkter med ST-höjning eller vänstergrenblock har andelen genomförda kranskärlsröntgen ökat till mer än 90 % av bland män och kvinnor -74 år. För äldre patienter än så genomförs kranskärlsröntgen i drygt 60 % av fallen, något mer bland män än kvinnor under 2007 (figur H-14). 17
19 Andel Kranskärlsröntgen 100% 90% 80% 70% H. Riskbedömning med kranskärlsbedömning och kranskärlsingrepp (PCI/CABG*) Riskbedömning med krans- 60% 50% 40% 30% kärlsröntgen står för ca 95 % bland män och kvinnor -64 år. I nästa åldersgrupp, år, 20% 10% genomgår ungefär 85 % av 0% patienterna denna metod, nå Kvinnor <65 år Kvinnor år Kvinnor >=75 år got vanligare bland män. För Män <65 år Män år Män >=75 år patienter 75- år genomförs Figur Figur 10b. H-15. Utvecklingen Utvecklingen av kranskärlsröntgen av kranskärlsröntgen i relation till i ålder relation och till ålder och kön kön vid vid akut akut hjärtinfarkt, alla åldrar, alla åldrar, utskrivna utskrivna levande, levande, % kranskärlsröntgen som riskbedömning i ungefär 50 % av 40% fallen, något mer bland män än kvinnor (figur H-15). 30% Större skillnader mellan kön och åldersgrupper syns vid 20% riskbedömning genom 10% PCI/CABG (perkutan koronarintervention/ koronar- 0% bypass-operation) (figur H- Kvinnor <65 år Kvinnor år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män år Män >=75 år 16). I knappt hälften av fallen Figur H-16. Utvecklingen av PCI/CABG under sjukhusvård i relation till ålder och Figur 10c. Utvecklingen av PCI/CABG under sjukhusvård i relation till ålder och kön Kön vid vid akut akut hjärtinfarkt, hjärtinfarkt, alla åldrar, alla åldrar, bland män -64 år (49 %) och år (44 %) genomförs PCI/CABG, medan andelen i samma åldersgrupper bland kvinnor är ca %. Även i den äldsta gruppen patienter 75- år har män en högre andel (26 %) än kvinnor (18 %). Andel PCI/CABG 18
20 I. Betablockerare som behandling vid akut hjärtinfarkt Andel Betablockerare Andel Lipidsänkare 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor <65 år Kvinnor år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män år Män >=75 år Figur 11b. H-17. Utveckling Utveckling av betablockerare av betablockerare vid utskrivning vid utskrivning vid hjärtinfarkt vid hjärtinfarkt Utskrivna utskrivna levande, per per kön kön och ålder, och alla ålder, åldrar, alla åldrar, % 90% Andel ACE/A2 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor <65 år Kvinnor år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män år Män >=75 år Figur 12b. Utveckling av lipidsänkare (statiner eller övriga) till levande utskrivna Figur H-18. Utveckling av lipidsänkare (statiner eller övriga) till levande utskrivna hjärtinfarktpatienter med kolesterol>4.5 eller LDL>2.5, per kön och ålder Hjärtinfarktpatienter med kolesterol >5,5 eller LDL>2,5, per kön och ålder % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor <65 år Kvinnor år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män år Män >=75 år Användandet av betablockerare som behandling vid utskrivning är på en tämligen likvärdig nivå för män och kvinnor under den senaste femårsperioden men ges i något större omfattning till yngre patienter (figur H-17). J. Lipidsänkare som behandling vid akut hjärtinfarkt Lipidsänkare ges i hög omfattning (Region Skånes snitt 93,2 %), som behandling vid utskrivning. I ca 95 % av fallen bland män och kvinnor i åldern 0-74 år ges lipidsänkare. Motsvarande andel för den äldsta patientgruppen är drygt 80 % bland män och ca 75 % för kvinnorna (figur H-18). K. ACE- hämmande behandling vid utskrivning Det finns skillnader mellan könen inom respektive åldersgrupp till männens favör vad gäller användningen av ACE-hämmare/A2-blockerare under Skillnaden förefaller vara störst i åldern år (figur H-19). Figur Figur 13b. H-19. Utveckling Utveckling av användning av användning av ACE-hämmare/A2-blockerare av ACE-hämmare/A2-blockerare till levande till levande utskrivna hjärtinfarktspatienter per kön och per ålder, kön alla och åldrar, ålder, alla åldrar,
21 Kvalitet vid behandling av akut kranskärlssjukdom I denna analys inkluderas patienter med hjärtinfarkt (ICD koder: I21-I23) som registrerades i RIKS-HIA under år Dessa individer skall ha varit under 80 år då hjärtinfarkten inträffade och vara folkbokförda i Region Skåne vid detta tillfälle. Patienterna skall ha behandlats på något av sjukhusen Region De 9 indikatorer som ingår i det kvalitetsindex som Riks- HIA-registret använder Skåne, d.v.s., Helsingborg, Häss- 1. Alla patienter skall få ACE/A2-hämmare vid utskrivning efter hjärtinfarkt leholm, Kristianstad, Lund, Malmö, Trelleborg, Ystad och Ängelholm. 2. Alla patienter med icke-st-höjningsinfarkt skall få angiografiundersökning utförd eller planerad 3. Alla patienter skall få acetylsalicylsyra (ASA) eller annan antikoagulantia vid utskrivning efter hjärtinfarkt 4. Alla patienter skall få Betablockerare vid utskrivning efter hjärtinfarkt 5. Alla patienter med icke-st-höjningsinfarkt skall få Clopidogrel vid utskrivning 6. Alla patienter skall få lipidsänkare vid utskrivning efter hjärtinfarkt 7. Alla patienter skall ordineras heparin (LMW heparin/heparin/fondaparinux) under vårdtillfället eller ballongvidgning (PCI) inom ett dygn vid icke-sthöjningsinfarkt Kvaliteten vid behandling av akut kranskärlssjukdom uppskattas via de nio indikatorerna som ingår i det kvalitetsindex som Riks-HIA-registret använder. Resultaten presenteras separat för män och kvinnor i olika socioekonomiska och demografiska grupper (civilstånd, inkomst, utbildning, födelseland) Alla patienter med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock skall få ballongvidgning (PCI) för primär reperfusionsbehandling. Alla patienter med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock (LBBB) skall få reperfusionsbehandling. Kvalitetsindexet är ett mått på följsamhet till de nationella riktlinjer som finns vid akut kranskärlssjukdom. Var och av de nio indikatorer som ingår i indexet är en åtgärd som rekommenderas med hög prioritet vid behandling av akut kranskärlssjukdom. De nio åtgärderna bedöms med 0/1 (ej genomförd/genomförd) och finns i tabellen på denna sida. Figurerna H-20 till H-28 visar skillnader mellan kvinnor och män tillhörande olika socioekonomiska grupper avseende de nio indikatorerna som ingår i RIKS-HIA kvalitetsindex. Generellt ser man att behandlingskvaliteten tenderar att vara sämre hos kvinnorna än hos männen. Vidare finner man att såväl kvinnor som män med lägre socioekonomisk status tenderar att få behandlingar som inte följer de nationella riktlinjerna vid akut kranskärlssjukdom. Exempelvis visar figur H-21 att andelen patienter, som vid utskrivningen inte har genomgått eller är planerad för angiografiundersökning, i målgruppen hjärtinfarktpatienter <80 år med icke-sthöjningsinfarkt var signifikant högre bland svenska kvinnor än bland svenska män. Vidare var 20
22 andelen högre bland låginkomsttagare än bland höginkomsttagare bland såväl män som kvinnor. En del av ovannämnda skillnader kan bero på skillnader i förekomst av faktorer som utgör kontraindikatorer för olika typer av behandlingar. Sådana skillnader kommer vi att studera närmare och redovisa i årsrapporten. Figur H20. Socioekonomiska och demografiska skillnader - andel patienter (inkl. 95% KI) som inte ordinerats ACE/A2-hämmare vid utskrivning. Målgruppen hjärtinfarktpatienter <80 år (Riks-HIA i Region Skåne ) Figur H21. Socioekonomiska och demografiska skillnader. Andel patienter (inkl. 95% KI) som vid utskrivningen inte har genomgått eller är planerad för angiografi-undersökning. Målgruppen hjärtinfarktpatienter <80 år med icke-st-höjningsinfarkt (Riks-HIA i Region Skåne ) 21
23 Figur H22. Socioekonomiska och demografiska skillnader. Andel patienter (inkl. 95% KI) som inte har ordinerats acetylsalicylsyra (ASA) eller annan antikoagulantia vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Målgruppen hjärtinfarktpatienter <80 år (Riks-HIA i Region Skåne ) Figur H23. Socioekonomiska och demografiska skillnader. Andel patienter (inkl. 95% KI) som inte ordinerats betablockerare vid utskrivning. Målgruppen hjärtinfarktpatienter <80 år (Riks-HIA i Region Skåne ) 22
24 Figur H24. Socioekonomiska och demografiska skillnader. Andel patienter (inkl. 95% KI) som inte ordinerats clopidogrel vid utskrivning. Målgruppen patienter <80 år med icke-sthöjningsinfarkt (Riks-HIA i Region Skåne ) Figur H25. Socioekonomiska och demografiska skillnader. Andel patienter (inkl. 95% KI) som inte ordinerats lipidsänkare vid utskrivning. Målgruppen hjärtinfarktpatienter <80 år (Riks-HIA i Region Skåne ) 23
25 Figur H26. Socioekonomiska och demografiska skillnader. Andel patienter (inkl. 95% KI) som inte ordineras heparin (LMW heparin/heparin/fondaparinux) under vårdtillfället eller ballongvidgning (PCI) inom ett dygn vid icke-st-höjningsinfarkt. Målgruppen patienter <80 år (Riks-HIA i Region Skåne ) Figur H27. Socioekonomiska och demografiska skillnader. Andel patienter (inkl. 95% KI) som inte fått ballongvidgning (PCI) för primär reperfusionsbehandling. Målgruppen patienter <80 år med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock (Riks-HIA i Region Skåne ) 24
26 Figur H28. Socioekonomiska och demografiska skillnader. Andel patienter (inkl. 95% KI) som inte fått reperfusionsbehandling. Målgruppen patienter <80 år med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock (Riks-HIA i Region Skåne ) 25
27 Risk för död (%) Risk för död (%) Dödlighet efter hjärtinfarkt Dödligheten inom 30 dagar efter inträffad hjärtinfarkt visar betydande skillnader mellan könen och åldern. Oavsett kön är mortaliteten, föga överraskande, högre desto äldre patienten är (figur H-29). Vad gäller dödlighet inom 1 år Kön och ålder M 0-59 år M år M år M >=80 år Figur Figur H a. 30-dagarsmortalitet vid hjärtinfarkt per kön och ålder - alla patienter Dagar K 0-59 år K år K år K >=80 år visas ungefär samma inbördes ordning i mortalitet för kön och åldersgrupp som under de första 30 dagarna där män har en högre mortalitet oavsett ålder. Av naturliga förklaringar är dock nivån på dödligheten betydligt högre under en uppföljning av ett års tid efter att hjärtinfarkten inträffat jämfört med de första 30 dagarna. Vad gäller patienter under 70 år kan tydligare skillnad i dödlighet ses mellan åldersgrupperna -59 år och år, vilket inte var lika tydligt under de första 30 dagarna, och att kvinnor har högre mortalitet i åldern år (figur H-30) Dagar Kön och ålder M 0-59 år M år M år M >=80 år K 0-59 år K år K år K >=80 år Figur Figur H c. 1-årsmortalitet vid hjärtinfarkt per kön och ålder - alla patienter
28 Sammanfattning I RIKS-HIA-data för Region Skåne finns år 2007 indikationer på ojämlikhet vid vård av hjärtinfarkt mellan män och kvinnor och mellan olika åldersgrupper. RIKS-HIA-databasen, som utgör en viktig bas för nationella riktlinjer avseende vård och behandling av hjärtinfarktpatienter bl.a. genom att ge kontinuerlig information om behandlingar och behandlingsresultat, omfattar en selekterad grupp innefattande c:a 60% av alla patienter som kommer till sjukhus med hjärtinfarkt. Dessa patienter är i genomsnitt friskare, yngre, mindre ofta ensamstående än de hjärtinfarktpatienter som ej innefattas i detta register. Andelen skånska män som drabbades av akut hjärtinfarkt under 2005 och som registrerades i RIKS-HIA i anslutning till infarkten var högre än motsvarande andel bland kvinnor. Det vill säga färre kvinnor än män som fått hjärtinfarkt registreras i RIKS- HIA databasen. Kvinnor drabbas i snitt ca 5 år senare i livet av hjärtinfarkt än vad män gör och trenden är en sjunkande medelålder oavsett kön. Sedan 1995 har antalet riskfaktorer ökat hos patienterna och det finns skillnad i nivå mellan olika åldrar. Kranskärlsröntgen genomförs betydligt oftare i åldersgrupperna -74 år än i gruppen 75 år och uppåt. PCI/CABG (perkutan koronarintervention/ koronar-bypass-operation) är klart vanligast bland män än bland kvinnor under de senaste åren. Män löper större risk än kvinnor att avlida inom första månaden efter hjärtinfarkten. Män löper större risk än kvinnor att avlida inom ett år efter en hjärtinfarkt, förutom kvinnor i åldern år, som har en högre mortalitet än män i samma ålder. 27
29 Aortaaneurysm Aortaaneurysm (AA) är den medicinska termen för ett tillstånd som karakteriseras av en abnorm vidgning av aorta (stora kroppspulsådern) som påverkar blodflödet och innebär en hög risk för ruptur (bristning), förblödning och död. Den stora kroppspulsådern börjar i hjärtat och löper genom bröstkorgen för att sedan gå längs den bakre delen av buken. AA förekommer oftast i buken nedanför njurartärernas avgång och är vanligast hos män över 60 år. Kända riskfaktorer för AA är ett långvarigt förhöjt blodtryck, rökning och tidigare hjärt-kärlsjukdom samt i viss mån ärftlighet. AA ger mycket få eller inga symtom och är därför svår att diagnostisera och behandla. Alldeles för ofta upptäcks AA först när den stora kroppspulsådern spricker eller brister, vilket orsakar våldsamma smärtor i buk och rygg. Det är ett mycket allvarligt tillstånd som kräver akut kirurgi (man har jämfört AA med en tickande bomb ). Snart kommer ett långsiktigt projekt (Screening) att startas i Region Skåne med syfte att upptäcka personer med AA i ett tidigt skede. Syftet är att AA kan behandlas i tid så att en eventuell sprickbildning/bristning kan förebyggas. Liknande projekt är redan på gång i andra landsting i Sverige. Målet med screeningverksamheten är att undersöka samtliga män mellan år samt att genomföra en motsvarande pilotstudie av en mindre grupp av kvinnor över 65 år. Med denna bakgrund har vi bedömt det relevant att studera förekomsten av AA i Skåne och hur ofta personer med AA dör utan att ha haft kontakt med sjukhus för detta tillstånd. Vi har särskilt analyserat skillnader mellan män och kvinnor, men vi har även undersökt betydelsen av demografiska (ålder, födelseland) och socioekonomiska (inkomstsnivå) faktorer i detta sammanhang. Vi har dels undersökt trender i AA under de senaste 19 åren ( ), dels förekomsten av nya fall av AA under perioden 2002 till 2004 hos individer i åldrarna 60 till 90 år. Trender i aortaaneurysm Figurerna AA-1 AA-4 visar att förekomsten av AA är mycket vanligare bland män än bland kvinnor. Dödligheten i AA har varit relativt stabil i Sverige med lite slumpmässiga svängningar i Skåne på grund av dess relativt mindre befolkning. Man kan eventuellt observera en lite högre dödlighet under andra hälften av 1990-talet hos män. Denna trend gäller även när man fokuserar på de individer som dör i AA utan att ha varit i kontakt med sjukhusvård (Figur AA-2). När det gäller antal vårdade patienter och antal vårdtillfällen kan man se en klar 28
30 ökning i Skåne jämfört med resten av Sverige, men detta gäller endast för männen (Figurer AA-3 och AA-4). Risk för aortaaneurysm hos kvinnor, äldre, utlandsfödda och låginkomsttagare Figuren AA-5 visar att risken för AA ökar tydligt med stigande ålder hos både män och kvinnor. Män med hög inkomst uppvisar en mindre risk för AA än män med mellan- eller låg inkomst, men denna inkomstrelaterade skillnad förekommer inte hos kvinnorna. Figuren AA-6 visar den demografiska fördelningen av befolkningen 60 år eller äldre hos de individer som har och som inte har fått AA (Ej AA). Som det har visats tidigare är kvinnorna mycket mindre representerade än männen i gruppen som har får en AA. Kvinnorna är emellertid relativt mer representerade än män i gruppen som dör i AA utan att ha haft kontakt med sjukhus. Denna iakttagelse bekräftas i figuren AA-7 och tabellen undertill som informerar om resultaten från en så kallad multinomial logistisk regression. Vi kan se att oberoende av ålder, inkomst och födelseland har kvinnorna 74 % högre risk (odds) än männen att dö i AA, utan att ha haft kontakt med sjukhus, än att överleva med AA och vårdas på sjukhus. Risken av att dö i AA utan att ha haft kontakt med sjukhus ökar med ålder, men däremot påverkas den inte av inkomst. Risken skiljer sig inte heller mellan de individer som alltid bott i Sverige eller de som har bott i Sverige endast en del av sitt liv. Sammanfattning Det förekommer könsskillnader i förekomst och sjukvård av AA. AA är mycket vanligare hos män än hos kvinnor och risken för aortaaneurysm ökar tydligt med ålder hos både män och kvinnor. Män med hög inkomst har mindre risk för aortaaneurysm än männen med mellan- eller låg inkomst, men denna skillnad förekommer inte hos kvinnor. Av de individer som fick en AA under perioden 2002 till 2005 hade kvinnorna 74 % högre risk (odds) än männen att dö i AA utan att ha haft kontakt med sjukhus än att överleva med AA och vårdas på sjukhus. Denna skillnad var oberoende av ålder, inkomst och födelseland. 29
31 Dödlighet i aortaaneurysm Period Figur AA-1 Antal per invånare (40 år eller äldre) Dödlighet i aortaaneurysm utanför sjukhus Period Antal per invånare (40 år eller äldre) Figur AA-2 30
32 Patienter med aortaaneurysm Period Figur AA-3 Antal per invånare (40 år eller äldre) Vårdtillfälle med diagnos aortaaneurysm Antal per invånare (40 år eller äldre) Figur AA-4 31
33 Nya fall av bråck på kroppspulsådern (aortaaneurysm) i Skåne under perioden uppdelat på ålder, kön och inkomstgrupp Nya fall av bråck på kroppspulsådern per 1000 invånare Män låg inkomst Män mellan inkomst Män hög inkomst Kvinnor låg inkomst Kvinnor mellan inkomst Kvinnor hög inkomst Figur AA-5 Ålder Figur AA-6 32
34 Död utan kontakt med sjukhus Död med sjukhuskontakt Figur AA-7 Oddskvot Relativ risk (oddskvot) för död med eller utan kontakt med sjukhus hos individer som har fått diagnosen aortaaneurysm i Skåne under perioden Jämförelsegruppen är överlevande patienter med aortaaneurysm som har vårdats på sjukhus Död utan kontakt med sjukhus Oddskvot Nedre gräns Övre gräns Kvinna 1,74 1,31 2,40 Svenskfödd 0,93 0,56 1,54 Ålder 80 år eller äldre 5,01 2,63 9,79 75 till 70 år 2,40 1,22 4,72 70 till 74 år 1,64 0,82 3,26 65 till 69 år 2,39 1,18 4,83 60 till 64 år Referens Inkomst Låg inkomst 0,98 0,64 1,51 Mellan inkomst 0,96 0,62 1,50 Hög inkomst Referens Död med sjukhuskontakt Kvinna 1,39 1,03 1,86 Svenskfödd 1,23 0,72 2,11 Ålder 80 år eller äldre 5,02 2,76 9,13 75 till 70 år 3,30 1,81 6,03 70 till 74 år 1,35 0,71 2,56 65 till 69 år 1,31 0,65 2,63 60 till 64 år Inkomst Låg inkomst 0,86 0,57 1,31 Mellan inkomst 1,05 0,70 1,60 Hög inkomst Referens 33
35 34
36 Psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar 35
37 2. Psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar Skillnader mellan män och kvinnor i psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen. Psykisk ohälsa representerar fyra av de tio vanligaste orsakerna till kronisk sjukdom i världen. Mellan 20 och 40 procent av befolkningen i Sverige uppskattas lida av någon form av psykisk ohälsa, varierande från allvarliga psykostillstånd till lättare psykiska problem som till exempel oro, ångest och sömnproblem. Antalet individer med någon form av psykisk ohälsa ökar i många ekonomiskt utvecklade länder, även i Sverige. I Sverige har den psykiska ohälsan framför allt ökat bland yngre och personer i medelåldern, medan någon motsvarande ökning inte observerats i åldersgrupperna 65 år och äldre. Figur P1: prevalens av dålig psykisk hälsa i Skånes kommuner och stadsdelar enligt enkätundersökningen Folkhälsa i Skåne Figuren visar genomsnitt värde (orange cirklar) samt värde för män (blå kvadrater) och för kvinnor (gröna trianglar) 36
38 Självrapporterad dålig psykisk hälsa i Skåne Enligt enkätundersökningen Folkhälsa i Skåne 2004 hade Rosengård den högsta prevalensen av självrapporterad dålig psykisk hälsa i Skåne, följd av stadsdelarna Södra innerstaden, Fosie, Kirseberg och Centrum i Malmö (Figur P1 nedan). Emellertid är det sannolikt att andelen individer med dålig psykisk hälsa är ännu högre i Rosengård än det som visas i enkätundersökningen. Rosengård med sin höga andel av invånare med utlandsbakgrund var det område i Skåne med den lägsta andelen deltagare i enkätundersökningen och man vet sedan tidigare att icke-deltagare i hälsoundersökningar har sämre hälsa än deltagare. Kvinnor visade en högre risk för dålig psykisk hälsa än män i de flesta geografiska områden utom i Rosengård, Ystad och Trelleborg. Figur P2. könsskillnader i socioekonomisk risk score (SRS) för dålig psykisk hälsa i olika födelselandsgrupper. Befolkning i Skåne 18 till 80 år. 37
39 Självrapporterad dålig psykisk hälsa är en tydlig indikator för behovet av psykiatriresurser i befolkningen. Figur P2 bekräftar tidigare studier som visar att prevalensen av dålig psykisk hälsa minskar med åldern. Det är även tydligt att risken för dålig psykisk hälsa ökar ju längre från Norden individen är född. Enligt figuren 2 fanns den högsta risken för dålig psykisk hälsa hos kvinnor födda utanför Europa. Även om kvinnorna överallt hade en betydligt högre risk än män, hade de män födda utanför Norden högre risk för dålig psykisk hälsa än kvinnorna födda i Norden. Skillnader mellan män och kvinnor i psykiatriska diagnoser Figurerna (P-3 till P-14) som presenteras på de kommande sidorna visar att antalet personer per i olika åldrar med psykiatriska diagnoser är större bland kvinnor än bland män. Den stora gruppen organiska psykossyndrom (ICD koder: F00-F09) är mycket vanligare i högre åldrar, medan i synnerhet ångestsyndrom (ICD koder:f400-f429), maladaptiva stressreaktioner/posttraumatiska tillstånd (ICD koder:f43, F62), ätstörningar (F50) och personlighetsstörningar (ICD koder:f60-f619, F688) är vanligare i yngre åldersgrupper. Den stora gruppen övriga förstämningssyndrom, som innefattar de flesta depressioner, är ganska jämnt fördelad i alla vuxna åldrar med toppar i synnerhet för kvinnor kring 45 år och 80 år. Den högre andelen kvinnor med psykiatriska diagnoser jämfört med män förklaras framför allt av att de stora grupperna organiska psykossyndrom, övriga förstämningssyndrom (framför allt depressioner), ångestsyndrom och maladaptiva stressreaktioner/posttraumatiska tillstånd är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. De kvantitativt mindre diagnosgrupperna ätstörningar och personlighetsstörningar är också vanligare bland kvinnor än bland män. Å andra sidan är antalet personer per med missbruk beroende av substanser samt relaterade syndrom (F10-F199, F55) klart vanligare bland män än bland kvinnor. 38
40 Figur P-3 Figur P-4 Figurerna visar antal individer per invånare med diagnosen Missbruk beroende av substanser samt relaterade syndrom (ICD koder: F10 - F199, F55) (överst) och diagnosen Organiska psykosyndrom (ICD: F00 - F09) (underst). 39
41 Figur P-5 Figur P-6 Figurerna visar antal individer per invånare med diagnosen Schizofreni (ICD: F20 - F206, F209) (överst) och diagnosen Övriga psykotiska syndrom (ICD: F208, F21 - F299, F531) (underst). 40
42 Figur P-7 Figur P-8 Figurerna visar antal individer per invånare med diagnosen Bipolära syndrom (ICD: F30 - F319, F340) (överst) och diagnosen Övriga förstämningssyndrom (ICD: F32 - F339, F341 - F399, F530) (underst). 41
43 Figur P-9 Figur P-10 Figurerna visar antal individer per invånare med diagnosen Ångestsyndrom (ICD: F400 - F429) (överst) och diagnosen Maladaptiva stressreaktioner, posttraumatiska tillstånd (ICD: F43, F62) (underst). 42
44 Figur P-11 Figur P-12 Figurerna visar antal individer per invånare med diagnosen Somatoforma och dissociativa syndrom (ICD: F44 - F48) (överst) och diagnosen Ätstörningar (ICD: F50) (underst). 43
45 Figur P-13 Figur P-14 Figurerna visar antal individer per invånare med diagnosen Personlighetsstörningar (ICD: F60 - F619, F688). Den understa figuren visar antal per invånare som har minst en psykiatrisk diagnos. 44
46 Skillnader mellan män och kvinnor i användning av psykofarmaka Den högre andelen personer med psykiatriska diagnoser bland kvinnor jämfört med män avspeglar sig i konsumtionen av psykofarmaka. Figurerna nedan visar konsumtionen av opioider (ATC-kod N02A), neuroleptika (N05A), lugnande medel och ataraktika (N05B), sömnmedel och lugnande medel (N05C), samt antidepressiva läkemedel (N06A). För samtliga läkemedel stiger andelen som hämtar ut dessa läkemedel från apotek kraftigt med stigande ålder. Andelen är lägst för både män och kvinnor i åldrarna år och högst i åldrarna 85 år och högre. För samtliga läkemedelsgrupper är också andelen med uttag högre för kvinnor i samtliga inkomstgrupper än för män med låg, medelhög respektive hög inkomst. I samtliga fem läkemedelsgrupper och åldersgrupper har män och kvinnor med låg inkomst ett högre genomsnittligt uttag än män respektive kvinnor med hög inkomst. Det enda undantaget är medeluttaget av sömnmedel/lugnande medel och antidepressiva i åldersgruppen 85 år och äldre i vilken både högutbildade män och kvinnor har en något högre andel som tar ut läkemedel än lågutbildade män respektive kvinnor. Figur P-15 Figuren visar andel individer i olika ålders-, köns- och inkomstgrupper som under 2006 någon gång har hämtat ut opioider. 45
47 Figur P-16 Figuren visar andel individer i olika ålders-, köns- och inkomstgrupper som under 2006 någon gång har hämtat ut Neuroleptika Figur P-17 Figuren visar andel individer i olika ålders-, köns- och inkomstgrupper som under 2006 någon gång har hämtat ut lugnande medel och ataraktika 46
48 Figur P-18 Figuren visar andel individer i olika ålders-, köns- och inkomstgrupper som under 2006 någon gång har hämtat ut sömnmedel och lugnande medel. Figur P-19 Figuren visar andel individer i olika ålders-, köns- och inkomstgrupper som under 2006 någon gång har hämtat ut antidepressiva läkemedel. 47
4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merEn jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser
1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, 0451-86176 Lennart Kanelind, 0451-86634 En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat
Läs merÖppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merForskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven
Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret
Läs merVårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merFysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015
Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 Ingela Sjölin Leg Sjukgymnast Skånes Universitetssjukhus Tylösand 2016-02-18 Agenda Bakgrund Varför riktlinjer?
Läs merIndikatorer för jämställd hälsa och vård
Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Läs merÖppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merVård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier
1 Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier Kyriaki Kosidou, MD, PhD Christina Dalman, MD PhD, professor Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES) kyriaki.kosidou@sll.se
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merSjälvmordsförsök i Sverige
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Självmordsförsök i Sverige Data: 1987-2016 GUO-XIN JIANG GERGÖ HADLACZKY DANUTA WASSERMAN 1 Självmordsförsök i Sverige Innehåll Statistik över
Läs merBILAGA 4. indikatorbeskrivningar
BILAGA 4 indikatorbeskrivningar Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Bilaga till Öppna jämförelser och utvärdering 2009, hjärtsjukvård, med artikelnummer 2009-126-93 Publicerad www.socialstyrelsen.se,
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merHellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa
Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
Läs merSjälvmordsförsök i Stockholms län. Data: Guo-Xin Jiang. Gergö Hadlaczky. Danuta Wasserman
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Självmordsförsök i Stockholms län Data: 1987-2016 Guo-Xin Jiang Gergö Hadlaczky Danuta Wasserman 1 Självmordsförsök i Stockholms län Data: 1987-2016
Läs merBarns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region
Läs merMedicinskt programarbete. Fokusrapport. Kvalitet i hjärtinfarktssjukvården inom Stockholms läns landsting 2000-2005. Stockholms läns landsting
Medicinskt programarbete Fokusrapport Kvalitet i hjärtinfarktssjukvården inom Stockholms läns landsting 2000-2005 Stockholms läns landsting 2006 Fokusrapport Kvalitet i hjärtinfarktssjukvården inom Stockholms
Läs merLisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se
Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merBarndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland
Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt
Läs merSCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Läs merRegionstatistik. Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen
Regionstatistik Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen Hjärtsjukvård i Sydöstra sjukvårdsregionen Vid alla sjukvårdsregionens sjukhus finns akut hjärtinfarktvård
Läs merCancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull
Läs merEffekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt
Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt Bång A, Kihlgren S, Herlitz J, Grip L, Karlsson T, Caidahl K, Hartford M Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Bakgrund Bröstsmärta som väljer
Läs merHur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga?
Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga? Öppna jämförelser ställer krav på epidemiologisk analys och tolkning JUAN MERLO Professor, regionöverläkare, Hälso- och sjukvårdsledning
Läs merRegionstatistik. Medicinska resultat och tillgänglighet
Regionstatistik Medicinska resultat och tillgänglighet Hjärtsjukvård i Sydöstra sjukvårdsregionen Vid alla sjukvårdsregionens sjukhus finns akut hjärtinfarktvård och uppföljning efter hjärtinfarkt. Dessutom
Läs merSammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09
Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden
Läs merÅrsrapport 2007. Utgiven 2008. Ulf Stenestrand och Lars Wallentin. Bertil Lindahl, Patrik Tydén och Kristina Hambraeus. Stefan James och Bo Lagerqvist
Årsrapport 27 Utgiven 28 presenterad av Ulf Stenestrand och Lars Wallentin presenterad av Bertil Lindahl, Patrik Tydén och Kristina Hambraeus presenterad av Stefan James och Bo Lagerqvist Årsrapport 27
Läs merPsykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala
Psykiatriska patienter i NordDRG Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala Grundprinciperna i DRG Analysmetod för casemix Medicinsk och ekonomisk spektrum av behandlade
Läs merOm äldre (65 och äldre)
Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det
Läs merOm Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merRegionstatistik. Medicinska resultat för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen
Regionstatistik Medicinska resultat för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen Hjärtsjukvård i Sydöstra sjukvårdsregionen Vid alla sjukvårdsregionens sjukhus finns akut hjärtinfarktvård och uppföljning
Läs merI länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.
Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens
Läs merPsykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)
Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer
Läs merFördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Läs merLäkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)
Läkemedelsanvändning Frågor om läkemedelsanvändning är viktiga för att följa då läkemedelskostnaden utgör cirka 1-1 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Trots att det finns läkemedelsregister över
Läs merTillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.
Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister
Läs merDelgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.
Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om
Läs merNPO Hjärt- kärlsjukdomar
NPO Hjärt- kärlsjukdomar Upprättare svnuppsalaorebro.se Ledamöter Namn Landsting/region Yrke/arbetsplats Bertil Lindahl (ordförande) Uppsala-Örebro Överläkare/Professor Hjärtsjukdomar, Akademiska sjukhuset
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga A
Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård Indikatorer Bilaga A Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merRegionstatistik. Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen
Regionstatistik Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen Hjärtsjukvård i Sydöstra sjukvårdsregionen Vid alla sjukvårdsregionens sjukhus finns akut hjärtinfarktvård
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet
Läs merFrågeområde Livsvillkor
Frågeområde Livsvillkor Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas olika indikatorer på livsvillkor: ekonomisk trygghet, delaktighet i samhället samt utsatthet för kränkande bemötande
Läs merRAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom
Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se
Läs merÖppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård
Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger
Läs merFramtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merOm vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor
Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.
Läs merSammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519
2019-03-14 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Sammanställning av öppna jämförelser 2018 - Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519 Bakgrund Varje år presenterar Socialstyrelsen
Läs merEpidemiologi 1. Ragnar Westerling
Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merSocioekonomiska skillnader
Kort rapport Socioekonomiska skillnader Livsförloppsperspektiv på socioekonomiska skillnader i dödlighet Forskargruppen Socialepidemiologi Lunds Universitet, Region Skåne Författare: Maria Rosvall, Martin
Läs merKvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Läs merRegisterstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen
Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostataoch Lungcancer Etapp 1 Rapport 2008-05-26 Rapporten omfattar Rapport 2007-11-20 Kolon-, Rektal-, Bröst och
Läs merPatienter i specialiserad vård 2007
Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Läs merDålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa
Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merLäkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård
Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård en studie i Skåne Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Medicin från apotek. 11,6% Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Ej medicin från apotek. 8,2 % Kontakt med
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:13 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:9 av Mikael Sundesten (s) om införande av screening för bukaortaaneurysm Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist Ärendet
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merÖppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009
Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård Sammanfattande kommentarer Undvikbar slutenvård vid hjärtsjukdom (A2, C1, D1). Denna indikator speglar det organisatoriska omhändertagandet av denna patientgrupp (hjärtsvikt
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merDatakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta
Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer
Läs merSJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data:
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention () SJÄLVMORD I SVERIGE Data: 1980-2016 Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman 1 Självmord i Sverige Data: 1980-2016 Innehåll
Läs merFör en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
2017-05-15 För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) tackar för möjligheten att få yttra sig angående denna remiss.
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...
Läs merUtvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman
Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än
Läs merHar patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?
Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800
Läs merÖppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good
Öppna Jämförelser 2016 Säker vård FoU-delegationen 2017-01-24 Lars Good Öppna jämförelser av säker vård - Innehåll Ett urval om 52 indikatorer presenteras på landstingsnivå Publiceras 24 januari. 1. Vårdskador
Läs merSpecialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Läs merUnderlag till Uppdrag psykisk hälsa - En lägesbeskrivning av vård för psykisk ohälsa i SLL
Underlag till Uppdrag psykisk hälsa - En lägesbeskrivning av vård för psykisk ohälsa i SLL Christina Dalman Henrik Dal- Susanne Wicks 218-9-12 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 45436, 4
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs merDE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Läs merBehovskartläggning. Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov. underlag mars 2012
Behovskartläggning Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov underlag mars 2012 Läsanvisning och rapportens upplägg Denna rapport är en fortsättning på arbetet
Läs merResultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT
Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.
Läs merHur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009
Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280
Läs merUppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år
Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer F9 - Hyperaktivitetsstörningar 637 Z - Allmän undersökning och utredning
Läs merBarn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?
Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merStärk hjärt-kärlsjukvården
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2788 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Stärk hjärt-kärlsjukvården Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merVården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden
Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Norrbottens resultat i Vården i siffror följer mönstret från tidigare år vilket belyser vikten av att fortsätta
Läs merVårdresultat för patienter 2017
Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår
Läs merHälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn..
Hälsoenkät AAA-screening (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. 1 2 DINA SJUKDOMAR 1. Hjärtsjukdom Har du haft hjärtinfarkt, kärlkramp eller hjärtsvikt? (om
Läs merInformation om Bråck på stora kroppspulsådern
Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av
Läs merKvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år
Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-3 september, respektive år Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer
Läs merMilitär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF ) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst
Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF 2002-2014) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst Aux Analysis Military www.auxmilitary.se REGISTERSTUDIER AV SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER I
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du
Läs merKULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA
48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd
Läs merVad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Läs mer