Nedmontering och borttransport av vindkraftverken i Kingebol, Åmåls kommun.

Transkript

1 Nedmontering och borttransport av vindkraftverken i Kingebol, Åmåls kommun. I denna ekonomiska beräkning har jag utgått dels från rapporten kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning som Svensk Vindenergi tog fram 2009 i samarbete med Svensk Vindkraftförening, Energimyndigheten och Consortis AB. Och dels från Gothia Vinds bilaga till sin ansökan till länsstyrelsen om miljöprövning för vindkraftsetableringen i Kingebol, Åmåls kommun. Samt dels från återvinningsföretag för att få så verklighetsanpassade priser som möjligt. Alla kostnader och intäkter har nog inte kommit med eftersom jag inte haft tillgång till framtidens behov och möjligheter, men även till dagens priser på alla olika material som kan återvinnas i ett vindkraftverk. Vad man ser i beräkningen är därför endast åt vilket håll det hela lutar och hur kostnaderna drar iväg. I en del fall mera än vad Svensk Vindenergi och Gothia Vind redovisat i sina kalkyler. Risken i allt detta ligger däri, och det är egentligen därför som jag räknat på detta, att jag i arrendekontrakt hittat skrivningar där vindkraftsbolag frånskriver sig allt ekonomiskt ansvar överstigande en viss summa. Skulle kostnaderna överstiga denna summa åvilar det markägaren som arrenderar ut marken till vindkraftsbolaget att sanera. Skulle inte markägaren klara av det, i yttersta fall sedan han sålt allt han äger och har för att betala kostnaderna, måste kommunen gå in med skattepengar och städa upp efter vindkraftsbolaget. Enligt arrendekontraktet är markägaren redan från början skyldig att se till så att arrendeområdet blir uppstädat och återställt till sitt ursprungliga skick. Detta eftersom skrivningen i kontraktet lyder: Arrendatorn skall senast 10 år efter vindkraftanläggningens drifttagande säkerställa nedmonteringen genom att ge Jordägaren en säkerhet för nedmonteringskostnaderna. Säkerheten skall omfatta kr, (med årlig uppräkning motsvarande ökningen av konsumentprisindex). För fall myndighet ställer krav på säkerhet för återställande av marken äger jordägaren inte rätt att kräva högre säkerhet än att den sammanlagda summan uppgår till ovan nämnda belopp. Om markägaren är införstådd med detta vet jag inte. Inte heller är jag så övertygad om att allmänheten är beredd på att kommunen i slutänden måste släppa till medel från sin skrala kassa, som egentligen är allmänhetens skattepengar. Pengar som är öronmärkta för att gå till skolor, vård och omsorg, vägar osv. Naturvårdsverket skriver: Allmänt gäller enligt miljöbalken att den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de övriga försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skada eller olägenhet för miljön eller människors hälsa (2 kap. 3 miljöbalken). Kvarlämnade vindkraftverk, inklusive fundament, kablar, markarbeten och dylikt, kan komma att räknas som en sådan verksamhet. Tillsynsmyndigheten, vanligen kommunen, har möjlighet att meddela verksamhetsutövaren de förelägganden eller förbud som behövs (26 kap. 9 ). Med verksamhetsutövare avses normalt den som bedrivit vindkraftverksamheten. Det kan dock inte uteslutas att markägaren i andra hand kan bli ansvarig. Naturvårdsverket skriver också:

2 I de frågor som inte regleras i tillståndet kan tillsynsmyndigheten, vanligen kommun eller länsstyrelse, meddela förelägganden om nedmontering och återställande. Förelägganden ska riktas till verksamhetsutövaren. Det är dock inte säkert att verksamhetsutövaren finns kvar vid den tidpunkt då det blir aktuellt med nedmontering och återställande. Hur gör man då? Till slut skrev jag till Naturvårdsverket och frågade: Skall vindkraftverket monteras ned eller kan det stå kvar efter det att det har tjänat ut? Varpå Ebbe Adolfsson svarade: Avgörs i varje enskilt fall, gm beslut, dom e dyl men oftast/alltid innebär det att de ska avlägsnas när de tas ur drift. Fråga 2: Hur mycket skall tas bort? Svar: Anges ej i lagen. Fråga 3: Måste även fundamentet fraktas bort till deponi? Svar: Oklart. Fråga 4: Måste marken återställas till sitt ursprungliga skick? Svar: Normalt. Fråga 5: Finns det idag lag som reglerar hur uttjänta rotorblad av fiberarmerad epoxiplast skall tas om hand? Svar: Jag kan ej spec regler men enl MB ska avfall tas hand på ett miljömässigt riktigt sätt. Fråga 6: Finns det idag teknik för att ta hand om rotorbladen? Svar: Vi återkommer. Fråga 7: Vem har enligt lagen ansvaret för nedmontering av vindkraftverkets alla delar? Svar: Ej i lagen. Fråga 8: Vem har det ekonomiska ansvaret för återställandet av platsen. Svar: Ej i lagen. Fråga 9: Om verksamhetsutövaren gått i konkurs, vem ska då stå för alla kostnader för nedmontering, bortforsling och återställandet av marken där vindkraftverket stått? Svar: Se länken (kommunen har generellt ansvar, ev kan markägare bli ansvarig). Jag ställde samma frågor även till Energimyndigheten som svarade: 1 Det ska monteras ned och skador ska återställas, det är verksamhetsutövaren som är ansvarig för detta enligt miljöbalken. 2 Det finns inte reglerat utan beror på hur farlig betongen bedöms vara, allmänt ringa, vilket gör att det i allmänhet räcker med att ta bort synlig del och en liten bit ner i marken. 3 Ja fundamentet ska tas bort och återvinnas. 4 Ja marken ska återställas till ursprungligt skick. 5 Nej inga regler om återvinning av rotorblad vad jag känner till 6 Vet hur långt teknikutvecklingen kommit för att återvinna rotorblad.

3 7 Verksamhetsutövaren är ansvarig för nedmontering och återställande. Detta bör regleras i tillståndsbeslut eller i villkor för att försäkra verkan. 8 Verksamhetsutövaren är ekonomiskt ansvarig, se ovanstående svar. 9 Det är viktigt att det i tillståndsbeslut finns krav på att medel avsätts för att kunna återställa platsen i ursprungligt skick, annars faller ansvaret på markägaren eller samhället. Hälsningar Lars Alfrost Så vi kan tydligen bara hoppas på att vindkraftsbolaget finns kvar när vindkraftverket tjänat ut och att det uttjänta och giftiga vindkraftverkets alla delar slutligen tas bort från naturen överhuvudtaget. Och det utan att markägare eller skattebetalarna får stå för notan. Nu frågade jag också runt hos kommunerna i Dalsland angående platsen för deponi och kostnader, men enligt dessa så finns det idag ingen plats för deponi överhuvudtaget i Dalsland, vare sig för krossad betong eller epoxiplast innehållande bl.a giftet bisfenol A. Och i kommunerna Åmål Säffle finns det inte ens plats för mellanlagring av uttjänta vindkraftsvingar innan förbränningen sker. Så det blir någon annan som får ta hand om vårt giftiga avfall. Det ska tydligen dumpas på någon annans mark utanför Dalsland. Jag är inte så säker på att de gillar detta. Men kan vi i västvärlden skicka vårt elektronikskrot till tredje världen och dumpa det där på deras soptippar så kan tydligen Dalslandskommunerna utan betänkligheter skicka ut avfallet utanför sitt närområde. Vindkraftsvingarna kan inte förbrännas annat än under s.k. högförbränning. Den anläggningen finns i Kumla, 22 mil från etableringen i Kingebol. Beräkning av kostnaderna för nedmontering av 6 st vindkraftverk och återställning av marken i Kingebol, Åmåls kommun. Kran Transport av kran till Kingebol fr. Göteborg 17 mil x 15 fordon x 300:- /mil = :- Etablering av kran :- för första vkv, därefter :- /vkv x 5 vkv = :- Transport av kran från Kingebol t Göteborg 17 mil x 15 fordon x 300:- /mil = : : : : : :- Nedmont. av vindkraftverk :-/tim x 10 tim/vkv x 6 vkv = : : :- Isärtagn. av generatorhus 6 vkv x 118 ton x 200:- = : : :- Omhändertagande av organiskt material 6 vkv x :- = :- (Denna summa är hämtad från rapporten 2009) : :-

4 Transport av generatorhus 6 vkv x 118 ton = 708 ton 708 ton : 30 ton/bil = 24 bilar 24 bilar x 3 mil x 300:- = : : :- Isärtagn. av torn till bitar 6 vkv x 450 ton x 200:- = : : :- Transport av torn till återvinnare 6 vkv x 450 ton = ton ton : 30 ton/bil = 90 bilar 90 bilar x 3 mil x 300:- = : : :- Borttagning av fundament. uppdelning i mindre bitar: Startkostnad: :- 6 vkv x 400 m3 x 400:- = : : : :- Transport av betong till återvinnare 6 vkv x 400 m3 x 2,3 ton = 5520 ton 5520 ton : 30 ton/bil = 184 bilar 184 bilar x 9 mil x 300:- = : : :- Deponikostn. för betong 5520 ton x 600:- = :- (Avser större bitar än en tegelsten och med armeringsrester kvar i betongen.) : :- Klippning av rotorbladen till transportabla bitar; 1x0,5x0,5 m. 6 vkv x 36 ton x 200:- = : : :- Transport av rotorbladen till högförbränning i Kumla 6 vkv x 36 ton = 216 ton 216 ton : 30 ton = 8 bilar 8 bilar x 22 mil x 300:- = : : :- Kostnad för förbränning 216 ton x 1200:- = : : :- Omhändertagande av uppsamlingsställverk 6 vkv = : : :- Omhändert. av transformatorer Upptagning av interna kablar 6 vkv = :- 6 vkv = : : : : :-

5 Återställande av plats 6 vkv x :- = : : :- Borttagning av vägar C:a 1500 m nya vägar x 600:-/m = : : :- Rivningstillstånd + rapport av fullgörande Vet ej. Projektledning, Försäkring 6 vkv = : : :- Summa kostnader :- : 6 vkv = :50/vindkraftverk :- Intäkter Rostfritt stål Stål och gjutjärn Koppar Organiskt mater Interna kablar Summa intäkter: : : : : : :- x 6 vkv = :- (Ovanstående priser gäller inte hela tiden utan kan ändras från en dag till nästa dag.) : :- Totalkostnad Rivning och återställande av 6 vkv intäkter = : :- : 6 vkv = :50 /vkv Jag reserverar mig för att jag kan ha missat att ta med vissa utgiftsposter. Så kalkylen är endast att betrakta som ett försök att komma fram till en mera verklighetsförankrad kostnad än den vindkraftsbolagen och vindindustrin låtit publicera. Och ändå så har jag utgått från vindindustrins eget material. Om nu Gothia Vind AB i sina kontrakt endast går med på att betala :-/vkv så blir det markägaren som får stå för resterande :- per vindkraftverk. Kan denne inte betala så måste kommunen stå för kostnaderna. Ånimskog den 11 oktober Dag Blomqvist