Lokalisering av Kalmar avloppsreningsverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokalisering av Kalmar avloppsreningsverk"

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Malin Vikman KS 2013/ Kommunfullmäktige Lokalisering av Kalmar avloppsreningsverk Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att inte flytta Kalmar avloppsreningsverk utan istället utveckla ett stadsnära reningsverk på befintlig plats i Tegelviken. Bakgrund I samband med Kalmar Vatten AB:s planer på modernisering av och utbyggnad av Kalmar avloppsreningsverk fick WSP i uppdrag att ta fram en rapport där två alternativa lokaliseringar av ett helt nytt reningsverk beskrivs och jämförs med dagens lokalisering vid Tegelviken. en förtydligar under vilka omständigheter det skulle vara motiverat att flytta på avloppsreningsverket och utgör ett underlag för beslut om reningsverkets framtida lokalisering. Yttrande I rapporten tydliggörs att dagens lokalisering i Tegelviken har flera grundläggande fördelar. Till exempel är avloppsreningsverket () placerat i en lågpunkt som medför att stor del av avloppsvattnet kan ledas dit med självfall vilket innebär låga driftskostnader för pumpning. I och med det nära avståndet till recipienten, mottagaren av renat avloppsvatten, Kalmarsund blir även dessa driftskostnader för pumpning låga. Ytterligare en fördel är att området anses lämpligt för den markanvändning som finns idag. Stora delar av Tegelviken består av utfyllnadsmaterial då staden har dumpat sina sopor här sedan talet. Markanvändningen har utifrån detta klassats som mindre känslig enligt Naturvårdsverkets klassning av förorenad mark. För att motivera en flytt av hela till en alternativ lokalisering krävs att en samhällsekonomisk eller miljömässig nytta kan påvisas, som väger upp de genom en flytt tillkommande kostnaderna. De alternativa lokaliseringar som diskuterats är Moskogen intill KSRRs verksamhet samt området väster om flygplatsen. Båda alternativen för lokalisering innebär att investeringen för Kommunledningskontoret Mark- och planeringsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax Malin.Vikman@kalmar.se

2 KS 2013/ (2) nybyggnation skulle öka markant, samtidigt som driftskostnaderna skulle öka på grund av ökat energibehov för pumpning av avloppsvatten från staden till verket och tillbaka till recipienten. Även kostnad för markförvärv förväntas tillkomma. Dessa ekonomiska nackdelar anses inte kunna vägas upp av andra fördelar så som eventuella samordningsvinster. Bedömingen är också att inget av de diskuterade alternativen visar upp en mer lämpad recipient än vad Kalmarsund är för avloppsvattnet idag. Utifrån diskussion av de två alternativa lokaliseringarna gör kommunledningskontoret bedömningen att bör vara kvar på befintlig plats. Kalmar Vatten AB är dock fortfarande i behov av modernisering och utbyggnad av. Utvecklas på befintlig plats är det enbart en nybyggnation av vattenreningsbassänger som är aktuell, förutsatt att befintlig slambehandling, gasbehandling och personalbyggnad kan användas även fortsättningsvis. Livslängden för ett reningsverk beräknas vara ungefär 50 år. För att ska bli långsiktigt hållbart krävs därför att de nya reningsbassängerna placeras med god marginal över nuvarande havsnivå. Den beräknade siffran för en havsvattennivåhöjning är 2,65 m inom hundra år, enligt beslut taget i samhällsbyggnadsnämnden. Vid exploatering i närområdet av finns risk att framtida verksamheter och/eller boende i det exploaterade området störs av lukt eller buller. Detta motiverar inte en flytt av ett helt utan det finns tekniska lösningar för att minska olägenheter på grund av lukt och buller som oftast innebär mindre investeringar jämfört med flytt av ett helt. En flytt av verket bedöms inte heller resultera i minskad lukt vid Tegelviken i och med att de verksamheter som främst orsakar lukt, biogasanläggningen och Kalmar Läns Slakteriers (KLS) inte är aktuella att flytta. De ekonomiska nackdelarna överväger på grund av tillkommande investeringar och ökade driftskostnader vid en flytt. Inte heller kan en entydig miljömässig nytta påvisas vid en flytt. Därmed anser kommunledningskontoret att varken ekonomiska eller miljömässiga fördelar finns som kan motivera en flytt av Kalmar till någon av de alternativa lokaliseringarna. Utifrån ovanstående föreslår kommunledningskontoret att Kalmar avloppsreningsverk inte flyttas. Istället bör ett stadsnära reningsverk på befintlig plats i Tegelviken utvecklas. ska tekniskt klara av olägenheter på grund av lukt och buller samt vara resistent mot en beräknad höjning av havsnivån. Malin Vikman samhällsplanerare Björn Strimfors planeringschef

3 RAPPORT Slutgiltig handling Upprättad av: Regine Ullman Granskad av: Fredrik Christensson Godkänd av: Regine Ullman

4 RAPPORT Slutgiltig handling Kund Kalmar Vatten AB Att: Jörgen Madebrink Trädgårdsgatan Kalmar Konsult WSP Process Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 Kontaktpersoner Regine Ullman, tel: , e-post: regine.ullman@wspgroup.se Jörgen Madebrink, tel: , e-post: jorgen.madebrink@kvab.kalmar.se 2 (29)

5 R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Uppdrag Syfte Diskussion 4 2 Allmänna aspekter gällande alternativa lokaliseringar av ett Förutsättningar för val av en alternativ lokalisering Yttre anledningar till flytt av ett till ny lokalisering Allmänt om yttre anledningar till flytt av ett till ny lokalisering Exploatering i närområdet Exploateringsplaner för området där befintligt är placerat Miljömässiga fördelar med ny lokalisering av ett Inre anledningar till flytt av ett till ny lokalisering Allmänt om inre anledningar till flytt av ett till ny lokalisering Behov av expansion Behov av nybyggnation ger möjlighet att flytta till en lämpligare lokalisering 6 3 Nuläge Tegelviken Aktuell lokalisering Planerat exploateringsområde Kringliggande verksamhet Kalmar Läns Slakteri (KLS) Kalmar Biogas AB Lukt i området Sammanfattning nuläge 11 4 Alternativa lokaliseringar Allmänt om alternativa lokaliseringar Alternativ: Moskogen Möjlig placering i Moskogen Recipient Huvudsakliga för- och nackdelar Samordningsvinster Sammanfattning alternativ Moskogen Alternativ: Flygplatsen Möjlig placering vid flygplatsen Recipient Huvudsakliga för- och nackdelar Sammanfattning alternativ Flygplatsen 23 5 Kostnadsjämförelse Förutsättningar Tegelviken Moskogen Flygplatsen Sammanfattning av den kvalitativa kostnadsjämförelsen 28 6 Slutsatser 29 7 Referenser 29 3 (29)

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund I samband med att Kalmar Vatten AB:s planer på modernisering av och utbyggnad av vattenreningsbassänger vid Kalmar avloppsreningsverk har Kalmar Vatten AB diskuterat alternativa lokaliseringar av ett helt nytt avloppsreningsverk. 1.2 Uppdrag WSP har fått i uppdrag av Kalmar Vatten AB att sammanställa alla framförda aspekter gällande en alternativ lokalisering för Kalmar. Två konkreta alternativa lokaliseringar skall beskrivas och jämföras med aktuell lokalisering vid Tegelviken med avseende på ekonomisk och miljömässig hållbarhet. 1.3 Syfte Syftet med uppdraget är att förtydliga under vilka omständigheter det skulle kunna vara motiverat att flytta på avloppsreningsverket och att det i dagsläget inte anses finnas tillräckligt starka motiv för en flytt. R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver Diskussion Flytt av ett avloppsreningsverk () medför stora kostnader för såväl investering i en ny anläggning så som ombyggnation av spillvattennätet för att kunna leda avloppsvattnet till det nya verket. För att kunna motivera en flytt, krävs det motiv som kan påvisa en samhällsekonomisk eller miljömässig nytta med den. Utöver en konkret flytt av verket, har alternativa lokaliseringar i närområdet av befintligt verk diskuterats av Kalmar Vatten AB inom en Fördjupad förstudie Kalmar. Man utredde vilken placering som kan anses lämpa sig bäst för nybyggnation av vattenreningsbassänger under förutsättning att befintlig slambehandling, gasbehandling och personalbyggnad används fortsättningsvis. I diskussionen kring anledningen för en önskad flytt har det inte framkommit några konkreta ekonomiska fördelar för VA-kollektivet att flytta på hela reningsverket. På grund av det och på grund av att befintligt läge är mycket lämpligt utifrån ett antal tekniska aspekter, anses en flytt i dagsläget inte motiverad. I det fallet då andra verksamheter kan påvisa en ekonomisk nytta med att flytta på verket och är villiga att bekosta flytt av verket samt de eventuellt ökade driftkostnaderna, kan diskussionen om en mest lämplig alternativ lokalisering återupptas. 4 (29)

7 2 Allmänna aspekter gällande alternativa lokaliseringar av ett 2.1 Förutsättningar för val av en alternativ lokalisering För att kunna motivera en alternativ lokalisering av ett jämfört med en befintlig placering, erfordras att det skall finnas en samhällsekonomisk eller miljömässig nytta med flytten. En verksamhetsutövare som Kalmar Vatten AB är skyldig att investera i långsiktigt ekonomiskt och miljömässigt hållbara lösningar. I fall verksamhetsutövaren själv inte är i behov av en alternativ lokalisering, krävs att en entydig ekonomisk eller miljömässig nytta kan påvisas. I de följande kapitlen listas ett antal möjliga orsaker till varför en flytt av ett kan vara lämplig eller nödvändig. Dessa delas in i yttre anledningar sådana som härrör från andra verksamheter än avloppsreningsverkets egen verksamhet och inre anledningar sådana som härrör från VA-verksamheten. 2.2 Yttre anledningar till flytt av ett till ny lokalisering R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver Allmänt om yttre anledningar till flytt av ett till ny lokalisering Vid beslut om att flytta ett kan det finnas bl.a. yttre anledningar som motiverar investeringen. Det är dock sällan så att dessa ensamt kan motivera en flytt. I styckena här nedan beskrivs ett antal möjliga fall som skulle kunna bidra med starka motiv till beslut om flytt av ett reningsverk. I slutändan är det dock alltid den övergripande ekonomiska och miljömässiga bedömningen som avgör om en flytt är motiverad eller ej Exploatering i närområdet Vid exploateringsplaner i närområdet till ett avloppsreningsverk, uppstår risken att framtida verksamheter och/eller boende i det exploaterade området störs av lukt eller buller. Det kan förekomma lukt kring delar av verksamheten på ett samt buller som orsakas av maskinell utrustning eller transporter. Oftast motiverar exploatering i närområdet vilket kan resultera i ett minskat skyddsavstånd - inte en flytt av ett helt. Anledning är att det finns tekniska lösningar för att minska olägenheter på grund av lukt och buller som oftast innebär mindre investeringar jämfört med flytt av ett helt Exploateringsplaner för området där befintligt är placerat Vid exploateringsplaner för området där ett befintligt är beläget, är det av uppenbarliga skäl nödvändigt att flytta på verket. Motiveringen kan vara att den aktuella platsen visar upp lämplig mark för vinstdrivande verksamhet så att investering- 5 (29)

8 en för flytten kan finansieras genom den. Ett aktuellt fall som kan anges som exempel är Bromma som skall läggas ner så att ytan där verket är beläget idag kan användas till annan verksamhet. Avloppsvattnet skall ledas till Himmerfjärdsverket som då behöver byggas ut med motsvarande renings- och slambehandlingskapacitet Miljömässiga fördelar med ny lokalisering av ett Det kan även finnas icke ekonomiskt värdebara anledningar till en flytt av ett, men inte heller dessa brukar väga tillräckligt tungt var för sig för att motivera erforderlig investering. Här syftas på miljömässiga fördelar som t.ex. att leda renat avloppsvatten till en annan mindre känslig recipient. 2.3 Inre anledningar till flytt av ett till ny lokalisering Allmänt om inre anledningar till flytt av ett till ny lokalisering Oftast är det inre anledningar, alltså anledningar som härstammar från verksamheten själv, som motiverar en flytt av ett. I styckena här nedan nämns ett antal möjliga inre anledningar till flytt av ett Behov av expansion Behov av expansion på grund av ökad belastning innebär i många fall behov av ökat utrymme. I fall det inte finns tillgängligt på grund av att verksamhetens tomtgränser inte kan utökas, blir flytt av verket och nybyggnation på alternativ lokalisering med ökad reningskapacitet en nödvändighet. R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver Behov av nybyggnation ger möjlighet att flytta till en lämpligare lokalisering Renoveringsbehov av ett kan innebära att nybyggnation är ett långsiktigt mer ekonomiskt alternativ. I dessa fall är det lämpligt att se över alternativa lokaliseringar som kan leda till en samhällsekonomisk och/eller miljömässig fördel. Vanligtvis visar den alternativa lokaliseringen upp en eller fler av följande fördelar: Minskade driftkostnader t.ex. genom minskad pumphöjd Ökat skyddsavstånd som leder till lägre krav för utformning av verket gällande skydd mot lukt och buller = minskad investering Utsläpp av renat avloppsvatten till en mindre känslig recipient Samordningsvinster med andra verksamheter 6 (29)

9 3 Nuläge Tegelviken 3.1 Aktuell lokalisering Kalmar är idag placerad i Tegelviken inom att område som enligt gällande detaljplan är avsedd för hantering och rening av avloppsvatten från Kalmar stad, se Bild 1 här nedan och BILD 2 på nästa sida. Kalmar stad E22 Kalmar R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 Boholmarna BILD 1: Aktuell lokalisering Kalmar Rekommenderat avstånd ca 1000m Stensö BILD 1 visar att ett antal bostäder befinner sig inom det enligt Boverket rekommenderade avståndet på 1000m. 7 (29)

10 R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 BILD 2: Gällande detaljplan för området där Kalmar är beläget idag I Bild 2 utvisas områden reserverade för avloppsvattenrening med Av och Avu, orange/brun färg. Denna lokalisering har följande grundläggande fördelar: Det är belägen i en lågpunkt som medför fördelen att en stor del av avloppsvattnet kan ledas dit med självfall vilket innebär ett relativt litet antal pumpstationer och därmed även låga driftkostnader för pumpning. Trots närheten till stadens centrala delar, är närmsta bebyggelse beläget på ett avstånd längre än ca 700m. Stora delar av marken i Tegelviken består i av utfyllningsmaterial, där bland annat staden har dumpat sina sopor sedan 1920-talet. Utifrån detta har marken klassats för mindre känslig markanvändning enligt Naturvårdsverkets klassning av förorenad mark. Den lämpar sig därför för den markanvändning som finns idag. Utloppsledningen genom vilken det renade avloppsvattnet leds till djupfåran i Kalmar Sund är relativt kort. Det innebär i sin tur att driftkostnader för pumpning av det renade avloppsvattnet till recipienten också är relativt låga. 8 (29)

11 3.2 Planerat exploateringsområde Inom planerna med en ny detaljplan för Tegelviken, har diskussionerna förts gällande ett område som eventuellt skall kunna exploateras för bostäder. Det ungefärliga läget för detta exploateringsområde indikeras i BILD 3 nedan. Exploateringsområde R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 BILD 3: Planerat område för nybyggnation av bostäder BILD 3 visar ett avståndet för eventuella bostäder i detta område skulle till avloppsreningsverket skulle vara något lägre än 1000m. Avståndet skulle dock inte vara mindre ett det minsta avståndet till bostäder som redan existerar idag. 3.3 Kringliggande verksamhet Kalmar Läns Slakteri (KLS) Inom samma område där Kalmar är placerat, finns avloppsreningsverket för processavloppsvatten från slakteriet KLS (KLS ). Anläggningen består av en utjämningstank, biologisk rening i två reaktorer samt slamavvattning med uppsamling av slam utomhus före borttransport. 9 (29)

12 KLS BILD 4: KLS Avloppsvattnet från KLS innehåller en mycket hög andel lättnedbrytbart organiskt material och fett som kan ge upphov till lukt. Lukten är idag påträngande vid viss väderlek. Det finns i dagsläget inga kända planer på att KLS skulle flyttas från nuvarande placering Kalmar Biogas AB Även Kalmar Biogas AB:s anläggning är placerad inom samma område. Företaget hyr en av Kalmar Vatten AB:s två rötkammare för produktion av biogas. R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 BILD 5: Kalmar Biogas AB Kalmar Biogas AB 10 (29)

13 Anläggningen består av mottagningsstation för flytande avfall, hygienisering, rötning och lagring av biogödsel. Biogasproduktion från gödsel och organiska avfall är en verksamhet som producerar mycket stark lukt. Beroende på sorten avfall kan denna vara mycket genomträngande. 3.4 Lukt i området KLS och Kalmar Biogas ABs verksamhet anses ge upphov till en genomgående stark luktförekomst som stundtals, beroende på den dagliga skötseln, driften och/eller väderlek kan vara mycket besvärlig. Lukten är mycket påtaglig vid infarten till Kalmar som kantas av KLS på den ena och Kalmar Biogas AB på den andra sidan. Den delen av Kalmar som idag ger störst upphov till lukt är slamhanteringen på slamplattan. Slamplattan planeras att flyttas. Den nya placeringen kommer att resultera i att det blir ett större avstånd mellan bostäder och luktkällan. I fall luktolägenheter på grund av slamplattan påvisas i framtiden, kan slamhanteringen byggas om till en inkapslad variant som inte ger upphov till lukt. R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver Sammanfattning nuläge Kalmar är idag beläget på en fördelaktig plats, sett till att avståndet är ca 700 m till närmaste bostad och placering i en lågpunkt. Den låga höjden medför låga kostnader för avledning av spillvatten från staden. Det finns verksamhet inom reningsverksområdet (KLS och Kalmar Biogas AB) som ger stundtals starkt upphov till lukt. Vid luktolägenheter från slamplattan vid Kalmar finns tekniska lösningar för att reducera luktförekomsten. 11 (29)

14 4 Alternativa lokaliseringar 4.1 Allmänt om alternativa lokaliseringar Följande alternativ lokaliseringar har diskuterats: i Moskogen som granne till KSRR. nära flygplatsen. Lokaliseringen i Moskogen har föreslagits på grund av tänkbara samordningsvinster med KSRR och/eller Kalmar Energi AB. Lokalieringen vid flyget har föreslagits utan någon konkret argumentation. I styckena här nedan beskrivs de olika alternativa lokaliseringarna samt deras föroch nackdelar. 4.2 Alternativ: Moskogen R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver Möjlig placering i Moskogen En alternativ lokalisering av ett nytt är i Moskogen. Moskogen är ett område med industriell verksamhet väster om Kalmar stad, där KSRR bedriver en avfallsdeponi, en återvinningsanläggning och håller på att bygga en sorteringsanläggning. I Moskogen har Kalmar Energi AB byggt ett nytt kraftvärmeverk. Avståndet till befintlig placering är ca km. Tanken med en lokalisering av ett nytt i Moskogen är att det kan finnas samordningsvinster mellan de olika aktörerna (se även kapitel Samordningsvinster i Moskogen ). För att kunna diskutera denna alternativa lokalisering visualiseras den eventuella placeringen översiktligt i BILD 6, se nedan. 12 (29)

15 Moskogen avfallsdeponi (KSRR) KSRRs nya sorteringsanläggning Möjlig placering av nytt Rekommenderat avstånd ca 1km Väg 25 mot Kalmar BILD 6: Möjlig placering i Moskogen R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver Recipient Närliggande vattendrag ingår i ett delvis naturligt och delvis anlagt dräneringssystem som avleder ytvatten till Hossmoån, se illustrationen i BILD 7 nedan. 13 (29)

16 Små vattendrag Mindre vattendrag som avleder ytvattnet till Hossmoån (något söderut) R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 BILD 7: Vattendrag i Moskogen Vattendragens ringa storlek gör att en avledning av renat vatten på i medel m 3 /d skulle förändra ekosystemet fullständigt. Det innebär att storleken på vattendragen i sig utgör en begränsning för lämpligheten att använda dessa som recipient för renat vatten av ett nytt avloppsreningsverk i Moskogen. Renat vatten skulle därför behöva pumpas tillbaka till Kalmar för utsläpp till Kalmar Sund. Inga uppgifter om den ekologiska statusen av dessa mindre vattendrag i anslutning till industriområdet i Moskogen var tillgängliga vid upprättande av denna rapport. 14 (29)

17 R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver Huvudsakliga för- och nackdelar I tabellen nedan listas för- och nackdelar gällande den alternativa lokaliseringen av ett nytt i Moskogen. Tabell 1: Fördelar Huvudsakliga för- och nackdelar alternativ lokalisering Moskogen Möjlighet till skyddsavstånd 1,0 km = låga krav gällande skydd mot lukt och buller Tillkommande transporter gällande reningsverkets verksamhet bidrar enbart i mindre omfattning till det totala antalet transporter till och från Moskogen Möjlighet till samordningsvinster med Kalmar Energi och KSRR => se nästa stycke Möjlighet till att utnyttja större delen av området vid Tegelviken till rekreation. Nackdelar Stor lyfthöjd på ca 32m plus friktionsförluster = mycket ökade driftkostnader för pumpning av avloppsvatten Investering i ny slamhantering med rötningsanläggning erfordras = tillkommande stor investering Investering i ny fordonsgasuppdragering eller separat gasledning till befintlig uppgraderingsanläggning erfordras i fall biogas skall användas som fordonsbränsle = tillkommande investering. Vid användning av biogas för kraftvärmeproduktion finns stor risk att en del av gasen behöver facklas bort under sommarhalvåret. Investering i nya personalbyggnader inkl. laboratorium och verkstad erfordras = tillkommande stor investering Värmeförluster i ledningar till Moskogen resulterar i ofördelaktig sänkning av vattentemperaturen = behov av att dimensionera vattenreningsbassänger större för samma reningseffekt Ingen lämplig recipient som det renade vattnet kan ledas till = renat vatten måste pumpas tillbaka till Kalmar för utsläpp till Kalmar Sund 15 (29)

18 4.2.4 Samordningsvinster Inledning samordningsvinster Vid en lokalisering av avloppsreningsverket i Moskogen, är tre stora aktörer inom miljöområdet placerade som grannar inom ett industriområde. Dessa är KSRR, Kalmar Energi AB och Kalmar Vatten AB. Tanken är att det skall kunna finnas samordningsvinster mellan dessa aktörer som gör placeringen av ett nytt i Moskogen samhällsekonomiskt fördelaktigt. Eventuella tänkbara samordningsvinster belyses i de följande avsnitten Samordningsvinster inom energiområdet R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver Lågvärdig värmeenergi från Kalmar Energi AB Kalmar Energi AB har enligt uppgift till Kalmar Vatten AB lågvärdig värmeenergi tillgänglig under vinterhalvåret. Denna energi skulle kunna tänkas utnyttjas vid Kalmar avloppsreningsverk om det vore placerad i Moskogen. Enligt uppgift håller denna lågvärdiga värmeenergin en temperatur på ca 30 o C 1. Den är därmed enbart effektivt användbar för uppvärmning av avloppsvatten, och inte för uppvärmning av rötkammaren eller byggnader. Tidigare beräkningar visar på det att det rör sig om en energimängd på ca 15 MWh/d 2. Den i stycket ovan nämnda effekten av värmeförluster i avloppsledningen till Moskogen bedöms vara av minst samma storleksordning som vinsten med att utnyttja den tillgängliga lågvärdiga värmeenergin. Därmed anses att en samordningsvinst med avseende på tillgänglig lågvärdig värmeenergi från Kalmar Energi AB inte finns Lågvärdig värmenergi från renat avloppsvatten Kalmar Energi AB har tidigare utvunnit värmeenergi ur det renade avloppsvattnet från reningsverket. Återvinningen har dock tagits ur bruk i samband med att det nya kraft-värmeverket i Moskogen har tagits i drift. Det ger en indikation av att denna verksamhet inte verkar vara lönsam. Energimängden är bedömd till ca 50 GWh/år 3, där merparten av energin är tillgänglig under sommartid på grund av att avloppsvattnet är varmast då. Under vintern är avloppsvattnet som kallast, förmodligen kring 8 o C, och effektiviteten för utvinning 1 Muntlig information från Kalmar Vatten AB, Enligt uppgift 1 kan tillgänglig energi resultera i att ett normalt dygnsflöde på ca m 3 värms upp med ca 1 o C. 3 6 Mm 3 avloppsvatten/år; T = 8K; värmekap vatten = 4,18kJ/(kg*K) 16 (29)

19 av värmeenergin minskar. Under vinterhalvåret beräknas den tillgängliga energimängden vara ca 50MWh/d 4. Kalmar Energi AB har inget behov av lågvärdig värmeenergi (se stycke Lågvärdig värmeenergi från Kalmar Energi AB ovan), speciellt inte under sommarhalvåret då värmebehovet i samhället är lågt. En tänkbar möjlighet är dock att värma upp KSRRs nya sorteringsanläggning. Under vinterhalvåret kan den komma att kräva kring 5MWh/d 5. I dagsläget planeras uppvärmning med deponigas. Samordningsvinst med avseende på utnyttjande av lågvärdig värmeenergi från renat avloppsvatten för uppvärmning av sorteringsanläggningen bedöms därmed kunna finnas. Även om tillgång till värmeenergi och energibehovet inte följer varandra, så skulle deponigas kunna ersättas. Denna högvärdiga energikälla skulle då kunna användas på något annat sätt som leder till bättre miljömässig nytta. Om man skulle utgå från att energibehovet på 5MWh/d till sorteringsanläggningen tillgodoses av värme från renat avloppsvatten, och att värmen värderas med 0,10SEK/kWh, så skulle det kunna finnas en ekonomisk samordningsvinst på 5 000x0,1=500SEK/d under den kallaste delen av året. R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver Biogas som högvärdig energikälla Kalmar Vatten AB producerar biogas genom rötning av avloppsslam. Idag uppgraderas gasen till fordonsbränsle och används huvudsakligen i biogasdrivna sopbilar och stadsbussar, men även till kommunens bilpark. Biogasen spelar därmed en stor roll i att ersätta fossila bränslen i kommunen med ett fossilbränslefritt alternativ. I fall biogasen skulle användas som energikälla för t.ex. kraft-värmeproduktion, skulle ett alternativt fossilbränslefritt drivmedel behöva arbetas fram för sopbilar, stadsbussar och kommunens bilpark. Intäkterna för biogasen skulle i bästa fall vara lika stora som idag. Kalmar Energi AB har inget konkret behov av att använda sig av biogasen som energikälla, vilket innebär att marknadspriset för biogas inte blir högre genom flytt av reningsverket till Moskogen. Samordningsvinsten vid placering av ett nytt i Moskogen anses därmed vara låg med avseende på biogas, i och med att dagens infrastruktur möjliggör en mycket effektiv användning av biogasen. Byte av användningsområde för biogasen enligt ovan bedöms inte medföra större miljönytta eller någon ekonomisk fördel m 3 /d; T = 3K 5 Ca m 3 luft omsätts dagligen; transmiss.förl. 30W/m 2 ; T inomhus = 10 o C; T ute = -16 o C 17 (29)

20 R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver Slamförbränning vid Kalmar Energi AB Avloppsslam skulle kunna utnyttjas som energikälla för kraft-värmeproduktion av Kalmar Energi AB. För att kunna göra det måste följande förutsättningar vara uppfyllda: Tillståndet för kraft-värmeverket måste omfatta förbränning av avloppsslam Avloppsslam borde vara torkat Den första förutsättningen är idag inte uppfylld 6. Den andra förutsättningen kräver installation av en slamtork efter den vanliga slambehandlingen. Slamtorken kräver energi för att torka slammet. Den energin kan möjligen utvinnas vid förbränning av slammet. En komplett energibalans över denna lösning skulle resultera i låg netto kraft-värmeproduktion. Den minskade slammängden efter förbränning skulle utgöra nyttan i sammanhanget. En samordningsvinst skulle finnas om: 1. Kalmar Vatten AB hade haft svårigheter med att bli kvitt sitt stabiliserade avvattnade avloppsslam 2. Tillståndet för Kalmar Energi ABs kraft-värmeverk skulle omfatta förbränning av avloppsslam Inte någon av dessa aspekter gäller idag. Lösningen med slamförbränning kan även åstadkommas om avloppsreningsverket är placerat vid Tegelviken. Avvattnat avloppsslam kan tranporteras i container till Moskogen, i enlighet med dagens hantering för borttranport och spridning av slam på åkermark. En samordningsvinst med att placera ett nytt avloppsreningsverk i Moskogen gällande förbränning av avloppsslam anses därför enbart finnas, i fall även slamhanteringen behöver byggas nytt Samordningsvinster inom biogasproduktion Rötning av avloppsslam för stabilisering ingår i Kalmar Vatten ABs verksamhet. KSRR håller på att bygga en sorteringsanläggning som även skall producera rötbar matavfallsslurry. Det skulle kunna vara en samordningsvinst för båda verksamheterna att producera biogas i en gemensam rötningsanläggning samt utnyttja gasbehandlingen och hanteringen gemensamt. Biogasproduktion från organiskt avfall i Kalmar sköts av Kalmar Biogas AB som har sålts till en privat aktör. Denna aktör planerar att flytta sin verksamhet till Mosekrog norr om Lindsdal. Matavfallsslurryn som kommer att produceras i den framtiden sorteringsanläggnigen vid KSRR i Moskogen, skall rötas i den framtida biogasanläggningen i Mosekrog. 6 Muntlig uppgift från Kalmar Energi AB, (29)

21 Därmed utgår samordningsvinsten med gemensam biogasproduktion från avloppsslam och matavfall i Moskogen. R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver Samordningsvinst inom driften En samordningsvinst som brukar nämnas i dessa sammanhang är fördelen att ha driftpersonal för dessa typer av anläggning (kraft-värmeverk, avfallshantering, vattenrening) på ett samlat ställe. En del av personalen är drifttekniker som är utbildade att kunna sköta alla dessa tre typer av anläggning. En del av personalen är labbtekniker som även dessa är utbildade att utföra analyser på alla de typer av media som är aktuella här (fast och flytande media). Det kan vara fördelaktigt med en driftorganisation inom vilken de tre verksamheterna samordnar. På så sätt kan man skapa en intressantare arbetsplats genom att få inblick i angränsande verksamheter, få möjlighet till fler olika arbetsuppgifter för den som vill bredda sin kunskap och möjliggöra att antalet jourhelger per anställd minimeras. Denna samordningsvinst brukar vara mindre betydelsefull ur ett konkret ekonomiskt perspektiv. Den kan vara betydelsefull ur aspekten arbetsmiljö i fall man lyckas få personalen i de olika organisationerna intresserad av att bredda sin kunskap, sitt arbetsområde och sina utvecklingsmöjligheter. Arbetsmiljön skulle då uppfattas som mer positivt och stimulerande, och ett minskat antal jourhelger per anställd leder till mindre belastning av den enskilde medarbetaren. Konkreta ekonomiska fördelar kan i princip bara utpekas vid samordning av nybyggnation av laboratorier, där erforderlig infrastruktur som ventilation, vattenförsörjning, avlopp, slussar, omklädningslokaler kan samordnas för en kostnadseffektiv utformning Samordningsvinst inom vattenrening Vid placering av ett nytt avloppsreningsverk i Moskogen kan tanken uppstå att det finns en samordningsvinst inom området vattenrening: Vid placering av ett avloppsreningsverk intill verksamheter som producerar processavloppsvatten, förefaller det fördelaktigt att kunna leda sitt processavloppsvatten till reningsverket utan att rena det inom ett eget reningsverk. Så har lösningarna sett ut under många decennier. I dagens samhälle som är präglat av hållbart miljöarbete är detta alternativ inte alltid aktuellt. Kalmar Vatten AB har certifierat avloppslammet som återvunnen växtnäring enligt REVAQ-regler sedan REVAQ-certifiering handlar om att minska flödet av farliga ämnen till reningsverket (uppströmsarbete) och skapa en hållbar återföring av växtnäring. Kommunala avloppsreningsverk är byggda för att ta emot och rena avloppsvatten från hushåll. Vid anslutning av processavloppsvatten från industrier och andra verksamheter till den allmänna avloppsanläggningen gör Kalmar Vatten en individuell bedömning av processvattnets egenskaper och innehåll av skadliga ämnen. VA- 19 (29)

22 abonnenter ska kunna redovisa vilka ämnen och halter som kan finnas i processvattnet. Det är bara ämnen som är behandlingsbara som kan avledas till det kommunala ledningsnätet. Samordningsvinsten gällande vattenrening genom att placera ett nytt avloppsreningsverk i Moskogen behöver därmed påvisas av de verksamheterna som vill utnyttja den, genom att visa att ämnen som avleds till reningsverket är behandlingsbara Sammanfattning alternativ Moskogen En möjlig alternativ placering av Kalmar i Moskogen. Fördelen är ett möjligt skyddsavstånd på 1 km. Nackdelarna utgörs av en stor tillkommande investering för nybyggnation av anläggningsdelar som slambehandling, gassystem, personalbyggnader och laboratoriet samt mycket ökade driftkostnader för pumpning av avloppsvatten till och från den alternativa placeringen. De konkreta samordningsvinsterna med en flytt av Kalmar till Moskogen anses som små. Moskogen anses därför inte utgöra någon alternativ placering för Kalmar avloppsreningsverk. 4.3 Alternativ: Flygplatsen R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver Möjlig placering vid flygplatsen En annan alternativ placering av ett nytt avloppsreningsverk är i närheten av flygplatsen. Flygplatsen är lokaliserad väster om Kalmar stad, dock inte lika långt från staden som Moskogen. Avståndet till placering av befintligt verk är ca 5 km. Anledningar till val av denna placering är att det finns låg risk för expolatering av närområdet kring flygplatsen för verksamheter som resulterar i höga krav för skydd mot lukt och buller samt att den medför lägre kostnad för ledningar och pumpning i jämförelse med alternativet Moskogen. För att kunna diskutera denna alternativa lokalisering visualiseras den eventuella placeringen översiktligt i BILD 8, se nedan. 20 (29)

23 Tillfart via Kläckebergavägen Möjlig placering av nytt Kalmar Flygplats Rekommenderat avstånd ca 1km BILD 8: Möjlig placering vid flygplatsen R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver Recipient Tornebybäcken rinner i närområdet av denna lokalisering. Det är ett relativt litet vattendrag. Vid utsläpp av i medeltal ca m 3 renat avloppsvatten/d skulle bäckens ekosystem påverkas avsevärt. 21 (29)

24 Tornebybäcken vid flyplatsen Mynning av Tornebybäcken i Västra sjön R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 BILD 9: Tornebybäcken Enligt Länsstyrelsen i Kalmar läns sammanställning av statusen av vattendrag (Excel-fil Smålandskusten (Kalmar län) ) uppvisade Tornebybäcken en otillfredställande ekologisk status P g a dess ringa storlek och den angivna otillfredställande ekologiska statusen bedöms Tornebybäcken inte vara en lämplig recipient för det renade avloppsvattnet från Kalmar. Renat vatten skulle därför behöva pumpas tillbaka till Kalmar för utsläpp till Kalmar Sund. Bild 9 visar att Tornebybäcken mynnar i Västra sjön. Denna vik har tidigare bedömts som olämplig som recipient för det renade avloppsvattnet från Kalmar ; därför avleds det renade vattnet idag till Kalmar Sund. Det kan även därför anses olämpligt att använda Tornebybäcken som recipient vid en placering av verket vid flygplatsen. 22 (29)

25 R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver Huvudsakliga för- och nackdelar I tabellen nedan listas för- och nackdelar gällande den alternativa lokaliseringen av ett nytt vid flygplatsen. Tabell 2: Fördelar Huvudsakliga för- och nackdelar alternativ lokalisering Flygplatsen Möjlighet till skyddsavstånd på nästan 1,0 km = låga krav gällande skydd mot lukt och buller Möjlighet till att utnyttja större delen av området vid Tegelviken till rekreation. Nackdelar Sammanfattning alternativ Flygplatsen Lyfthöjd på 10 m plus friktionsförluster i ledningen = ökade driftkostnader för pumpning av avloppsvatten Investering i ny slamhantering med rötningsanläggning erfordras = tillkommande stor investering Investering i ny fordonsgasuppdragering eller separat gasledning till befintlig uppgraderingsanläggning erfordras i fall biogas skall användas som fordonsbränsle = tillkommande investering. Vid användning av biogas för kraftvärmeproduktion finns stor risk att en del av gasen behöver facklas bort under sommarhalvåret. Investering i nya personalbyggnader inkl. laboratorium och verkstad erfordras = tillkommande stor investering Ingen lämplig recipient som det renade vattnet kan ledas till = renat vatten måste pumpas tillbaka till Kalmar för utsläpp till Kalmar Sund Transporter till och från det nya verket skulle förmodligen ske via Kläckebergavägen = ökat antal av tunga transporter genom Smedby med ökade risker i trafiken för befolkningen, bl.a. skolbarn, samt ökad belastning från buller. En andra möjliga alternativa lokalisering av Kalmar är vid flygplatsen. Fördelen är ett möjligt skyddsavstånd på 1 km. Nackdelarna utgörs av en stor tillkom- 23 (29)

26 mande investering för nybyggnation av anläggningsdelar som slambehandling, gasssystem, personalbyggnader och laboratoriet samt ökade driftkostnader för pumpning av avloppsvatten till och från den alternativa placeringen. Samordningsvinster vid flytt av Kalmar till Flygplatsen anses inte finnas. Flygplatsen anses därför inte utgöra någon alternativ placering för Kalmar avloppsreningsverk. 5 Kostnadsjämförelse R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver Förutsättningar För att kunna bedöma om en alternativ lokalisering av ett nytt avloppsreningsverk innebär en ekonomisk nytta, måste kostnaderna för de olika alternativen jämföras. I detta skede utgör följande förutsättning ramen för denna kostnadsjämförelse: Kalmar Vatten AB planerar att ersätta befintliga uttjänta bassängblock samt bassängblock i dåligt skick för vattenrening med nya med placering i Tegelviken, för att vid ombyggnation säkerställa en ny livslängd på vattenreningsdelen på år. Det innebär samtidigt att följande anläggningsdelar skall utnyttjas fortsättningsvis: Slambehandling och hantering Gashantering Kontorslokaler Laboratoriet Verkstad Personalutrymmen Vid en flytt av reningsverket till en alternativ placering enligt kapitel 6. Alternativa lokaliseringar, erfordras därmed att även de sistnämnda anläggningsdelarna kommer att behöva byggas nytt. 5.2 Tegelviken Vid nybyggnation av vattenreningsbassänger i Tegelviken, kommer nya bassängblock för fem olika reningsprocesser att upprättas: 1. Mekanisk rening (grovrening + försedimentering) 2. Biologisk rening (aktivslam + mellansedimentering) 3. Kemisk rening (fällning, flockning, eftersedimentering) 4. Polersteg (ev. fällning och flockning; filtrering) 5. Rejektvattenrening i deammonifikationsprocess Den omfattade nybyggnationen kommer att kräva ett nytt tillstånd. Som ett steg i att kunna uppfylla Sveriges åtagande enligt Baltic Sea Action Plan (BSAP) kommer troligen tillsynsmyndigheten att skärpa utsläppsvillkoren. Därför kommer den nya 24 (29)

27 vattenreningsdelen att behöva utformas på ett sådant sätt att en högre reningsgrad med avseende på kväve och fosfor kan uppnås jämfört med dagens anläggning. I den Fördjupade förstudien nytt Kalmar har ett förslag utarbetats där den nya vattenreningsanläggningen kan byggas i princip som ett green field bygge. En sådan lösning håller projekteringskostnaderna och investeringen nere. Det krävs anpassning av inkommande ledningar så att vattnet rinner till den nya anläggningsdelen samt kopplingar till befintlig slamhantering. Personalbyggnaden med kontorslokaler, omklädningsutrymmen, matsal samt laboratorium och verkstad påverkas ej. Slambehandlingen utnyttjas fortsättningsvis. Nybyggnationen av vattenreningsbassänger kommer att medföra kostnader för hantering av förorenade massor. Dessa kostnader skall dock ej belasta VA-kollektivet. Anledningen är att ansvaret för dessa gamla massor anses bäras av kommunen. Denna lösning för ombyggnation av befintligt avloppsreningsverk är referensalternativet. Den medför en viss investering, vissa driftkostnader och vissa andra kostnader eller fördelar. I de följande avsnitten används dessa som referens i jämförselsen med de andra alternativa lokaliseringarna och anges därför med 0. R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver Moskogen Vid flytt av avloppsreningsverket till Moskogen, kan man utgå ifrån att vattenreningsdelen samt rejektvattenbehandlingen utformas på samma sätt som föreslagits i den Fördjupade förstudien nytt Kalmar. Utöver dessa planerade delar, skulle det krävas följande tillkommande investeringar: Nybyggnation av slambehandlingen/-hanteringen Nybyggnation av gashantering/-behandling Nybyggnation av gasuppgraderingsanläggning i fall biogasen skall användas som fordonsbränsle Nybyggnation av personalutrymmen (omklädning, matsal), kontorslokaler (kontorsrum, konferensrum) Nybyggnation av laboratorium Nybyggnation av verkstad Nybyggnation av avloppsvattenledning från lämplig anslutningspunkt i Kalmar stad (här utgår man från lågpunkten vid befintligt avloppsreningsverk) till nytt avloppsreningsverk Nybyggnation av pumpstationer för att pumpa avloppsvatten till nytt avloppsreningsverk Nybyggnation av ledning för renat avloppsvatten från nytt reningsverk till anslutningspunkt till befintlig ledning vid befintligt avloppsreningsverk Nybyggnation av pumpstationer för att pumpa renat vatten till befintlig utloppsledning Listan förtydligar att det tillkommer stora investeringar vid flytt av avloppsreningsverket till Moskogen. Uppskattad kostnad för dessa uppgår till ca 310 MSEK, se detaljer i BILAGA 1 Lokalisering K ÖP. 25 (29)

28 R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver 1.0 Gällande driftkostnader kan man utgå ifrån att de kommer att ligga i samma storleksordning gällande själva vattenreningsprocessen och slambehandlings/- hanteringsprocessen som referensen. Driftkostnaderna gällande transport av avloppsvatten från staden till reningsverket och från reningsverket till recipienten skulle dock öka markant p g a det stora avståndet till Moskogen. Enligt Kalmar Vatten ABs egna beräkningar, skulle ökningen av driftkostnader för pumpningen uppgå till ca 1 MSEK/år, se BILAGA 1 Lokalisering K ÖP. Gällande hantering av massor vid nybyggnationen, kan man i dagsläget utgå från att massorna vid möjlig alternativ lokalisering är fri från förorenade massor. Det resulterar i minskade kostnader för kommunen på grund av att föreorenade massor i Tegelviken bedöms kunna ligga kvar orörda. Kostnader för VA-kollektivet minskar ej. Enligt kapitel Samordningsvinster i Moskogen anses dessa vara relativt begränsade i sammanhanget. En konkret samordningsvinst skulle kunna vara utvinning av lågvärdig värme ur renat avloppsvatten för att användas som värmekälla för uppvärmning av den nya sorteringsanläggningen. Den monetära bedömningen av denna samordningsvinst kan anges med ca 500SEK/d under kalla vinterdagar. Däremot kan förvärv av markytan uppgå till en hög kostnad. En överslagsvis bedömning med SEK/ha resulterar i en merkostnad på ca 0,5 MSEK. I tabellen nedan sammanfattas den kvalitativa kostnadsjämförelsen mellan alternativ lokalisering Moskogen och befintlig lokalisering vid Tegelviken. Kvalitativ kostnadsjämförelse mellan alternativ Moskogen och Te- Tabell 3: gelviken Parameter Tegelviken Moskogen Investering MSEK Driftkostnader 0 +1 MSEK/år Massorna 0 för VA-kollektivet stor kostnad för kommunen 0 för VA-kollektivet 0 för kommunen Samordningsvinster 0-0,0005 MSEK/d Markförvärv 0 +0,5 MSEK Av tabellen ovan framgår tydligt att den alternativa lokaliseringen i Moskogen enbart kan vara intressant för VA-kollektivet i fall minskade kostnader på grund av samordningsvinster uppgår till lika mycket som tillkommande kostnader för större investering, plus högre driftkostander plus markförvärv. Denna möjlighet anses inte finnas i dagsläget. 26 (29)

29 R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver Flygplatsen Vid flytt av avloppsreningsverket till flygplatsen skulle reningsverket utformas i princip lika som i Moskogen, d v s utöver de vid Tegelviken planerade delar tillkommer: Nybyggnation av slambehandlingen/-hanteringen Nybyggnation av gashantering/-behandling Nybyggnation av gasuppgraderingsanläggning i fall biogasen skall användas som fordonsbränsle Nybyggnation av personalutrymmen (omklädning, matsal), kontorslokaler (kontorsrum, konferensrum) Nybyggnation av laboratorium Nybyggnation av verkstad Nybyggnation av avloppsvattenledning från lämplig anslutningspunkt i Kalmar stad (här utgår man från lågpunkten vid befintligt avloppsreningsverk) till nytt avloppsreningsverk Nybyggnation av pumpstationer för att pumpa avloppsvatten till nytt avloppsreningsverk Nybyggnation av ledning för renat avloppsvatten från nytt reningsverk till anslutningspunkt till befintlig ledning vid befintligt avloppsreningsverk Nybyggnation av pumpstationer för att pumpa renat vatten till befintlig utloppsledning Det innebär att även vid den alternativa placeringen Flygplatsen skulle det tillkomma stora investeringar jämfört med referensen. Uppskattad kostnad uppgår till ca 74 MSEK. Gällande driftkostnader skulle dessa öka med avseende på transport av avloppsvatten från staden till reningsverket och från reningsverket till recipienten i enlighet med den alternativa placeringen vid Moskogen, fast ökningen skulle inte vara lika stor. Enligt Kalmar Vatten ABs egen bedömning skulle kostnaderna förpumpning öka med ca 0,3-0,4 MSEK. Gällande hantering av massor vid nybyggnationen är flygplats-alternativet lika med alternativet Moskogen., d v s kostnader för hantering av massor bedöms vara längre jämfört med referensen. Då dock hantering av förorenade massor inte beräknas belasta VA-kollektivet, innebär den alternativa lokalieringen Flygplatsen ingen ekonomisk fördel för Kalmar Vatten AB. Samordningsvinster vid placering av avloppsreningsverket vid flygplatsen anses inte finnas. Förvärv av markytan bedöms resultera i en ökad kostnad. Med en bedömd kostnad på SEK/ha skulle merkostnaden bli ca 0,5 MSEK. I tabellen nedan sammanfattas den kvalitativa kostnadsjämförelsen mellan alternativ lokalisering Flygplatsen och befintlig lokalisering vid Tegelviken. 27 (29)

30 Tabell 4: Tegelviken Kvalitativ kostnadsjämförelse mellan alternativ Flygplatsen och Parameter Tegelviken Flygplatsen Investering MSEK Driftkostnader 0 0,3-0,4 MSEK/år Massorna 0 för VA-kollektivet stor kostnad för kommunen Samordningsvinster för VA-kollektivet 0 för kommunen Markförvärv 0 + 0,5 MSEK Av tabellen ovan framgår tydligt att den alternativa lokaliseringen vid flygplatsen i princip inte kan bli intressant för VA-kollektivet. Placeringen vid flygplatsen skulle inte resultera i några minskade kostnader som kan jämna ut de ökade investeringarna, tillkommande driftkostnader och kostnader för markförvärv. R:\5116\ \3_Dokument\\Lokaliseringsutredning\WSP Alternativa lokaliseringar Kalmar Slutgiltig handling docx Mall: Advanced 2010.dot ver Sammanfattning av den kvalitativa kostnadsjämförelsen De vid flytt av reningsverket till en alternativ lokalisering tillkommande kostnader för nybyggnation av anläggningsdelar som i referensfallet skulle utnyttjas fortsättningsvis ökade driftkostnaderna för pumpning tillkommande kostnader för markförvärv anges i storleksordning 310 MSEK för investeringar, 1MSEK/år för pumpning och ca 0,5MSEK för markförvärv. Dessa kostnader anses inte kunna jämnas ut av eventuella ekonomiska fördelar som t.ex. samordningsvinster. 28 (29)

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk Sida 1(8) Datum 2015-05-28 Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk På uppdrag av Leksand Vatten AB Handläggare Anna Danielsson På uppdrag av Leksand Vatten AB 0247-44140 anna.danielsson@dvaab.se

Läs mer

Var ska det nya reningsverket byggas?

Var ska det nya reningsverket byggas? Var ska det nya reningsverket byggas? PRESENTATION AV LOKALISERINGSUTREDNING APRIL 2016 Resultat av lokaliseringsutredning för nytt reningsverk i Lidköping Här följer en sammanfattning av lokaliseringsutredningen.

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk, Mål nr M

Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk, Mål nr M 2016-07-13 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr MSN 2016/2311 Dnr M16-558 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals

Läs mer

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Varje år renar vi på Käppalaförbundet ungefär 50 miljoner kubikmeter avloppsvatten i Käppalaverket. Det renade vattnet släpper

Läs mer

DELUTREDNING. Lokalisering av reningsverk och slambehandling. 1 Nuläge. 2 Lokalisering av reningsverket

DELUTREDNING. Lokalisering av reningsverk och slambehandling. 1 Nuläge. 2 Lokalisering av reningsverket Uppdragsnr: 10166151 1 (6) DELUTREDNING Lokalisering av reningsverk och slambehandling Denna PM utgör en del av utredningen inom EVAA-projektet etapp 2 för H+-området i Helsingborg. Denna delutredning

Läs mer

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Bakgrund LRF-studie från 2011 visade goda förutsättningar för lönsam biogasproduktion på grund av

Läs mer

Motion Jonas Lövgren (M) - Ang uppsamling av avrinnande regnvatten

Motion Jonas Lövgren (M) - Ang uppsamling av avrinnande regnvatten TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Gunilla Svensson 2013-01-15 SFN 2013/0021 0480-450 513 Servicenämnden Motion Jonas Lövgren (M) - Ang uppsamling av avrinnande regnvatten Förslag till

Läs mer

VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK

VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD MED ALLMÄNHETEN FÖR NYBYGGNATION ANLEDNING TILL NYBYGGNATION 1. Avloppsvattenrening i Västra Orust sker idag i åldersstigna anläggningar i Hälleviksstrand, Barrevik

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

Nytt avloppsreningsverk i Lidköping

Nytt avloppsreningsverk i Lidköping Nytt avloppsreningsverk i Lidköping presentation av teknisk förstudie, oktober 2016 Bakgrund Lidköpings kommuns vision om att växa och utvecklas kräver ett nytt avloppsreningsverk. Det nuvarande reningsverket

Läs mer

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 3 Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 4 I början av 1900-talet släpptes avloppsvattnet rakt ut i naturen. I takt med städernas snabba tillväxt

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Carnelius

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Carnelius Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Carnelius 2018-11-12 2016-5146 0480-450305 Samhällsbyggnadsnämnden Fastighet: VESHOLMARNA 1 Sökande: Kalmar Arv Tegelviken Ärende: Yttrande över ansökan om tillstånd

Läs mer

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22 HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalen Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1644764000 SAMRÅDSUNDERLAG 2015-12-22 ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSICA RAFTSJÖ LINDBERG Sammanfattning Enligt Härjedalens översiktsplan för Funäsdals-området

Läs mer

Inriktningsbeslut gällande Kalmarsundsverket

Inriktningsbeslut gällande Kalmarsundsverket Inriktningsbeslut gällande Kalmarsundsverket Förslag till beslut Kalmar Kommunfullmäktige antar följande inriktningsbeslut för projektet Kalmarsundsverket: Kalmar Vatten AB får i uppdrag att genomföra

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Miljörapport. Kvicksund 2014. Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Avfalls- och återvinningsenheten Stadshuset, 721 87 Västerås Vill du ha svar på dina frågor? Tfn: 021-39 00 00 E-post: kontaktcenter@vasteras.se Hemsida:

Läs mer

Kungsbacka vattenrike

Kungsbacka vattenrike Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka

Läs mer

Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet

Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2015-06-04 KS 2015/0524 Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsens planutskott Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,

Läs mer

Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010

Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010 1 2014-03-06 Torsås Kommun Bygg- och miljönämnden 385 25 Torsås Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010 Torsås Kustmiljögrupp har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad

Läs mer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Stockholms stads biogasanläggningar

Stockholms stads biogasanläggningar Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30 TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521

Läs mer

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014. Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.0443 Dokumenttyp: Regler Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer:

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV. Stina Welander

UPPDRAGSLEDARE. Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV. Stina Welander UPPDRAG Hållbarhetsprogram Storsjö strand UPPDRAGSNUMMER 1157603 UPPDRAGSLEDARE Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV Stina Welander DATUM 1. Vatten- och avloppsförsörjning inom planområdet Hållbar vatten-

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Underlag för samråd enligt miljöbalken

Underlag för samråd enligt miljöbalken Underlag för samråd enligt miljöbalken Anläggning för produktion av biogas genom förgasning av biobränsle i Malmö samt uttag av kylvatten från Öresund Komplettering av tidigare samråd, tillkommande anläggningsdel

Läs mer

VA-utredning för sjönära bebyggelse i Offne Del av Offne 1:6 Åre kommun, Jämtlands län

VA-utredning för sjönära bebyggelse i Offne Del av Offne 1:6 Åre kommun, Jämtlands län Östersund 16-01-26 Sid 1 (5) VA-utredning för sjönära bebyggelse i Offne Del av Offne 1:6 Åre kommun, Jämtlands län 2015-01-28 Projektnr: 15190 Handläggare: Östersund 16-01-26 Sid 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun

Läs mer

Sammanfattning åtgärdsförslag enskilda avlopp

Sammanfattning åtgärdsförslag enskilda avlopp Sammanfattning åtgärdsförslag enskilda avlopp Äskestocks samfällighetsförening och Västerviks kommun LOVA-projektet Starthjälp -0- Upprättad av: Emma Sjögren Granskad av: Marie Ekvall Mall: Rapport Advanced.dot

Läs mer

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk Datum 2015-10-28 Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 33 77 Ramböll Sverige AB Org nr 556133-0506

Läs mer

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk

Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Referens NJ Granskad av TS, PH Godkänd av TS Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Förutsättningar... 3 2 Nuvarande anläggning...4

Läs mer

Vegetation som föroreningsfilter

Vegetation som föroreningsfilter Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation

Läs mer

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Reningsteknik, mikrobiologi & kemi [REMI]

Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Reningsteknik, mikrobiologi & kemi [REMI] Reningsteknik, mikrobiologi & kemi [REMI] Bakgrund De allra flesta kommunala avloppsreningsverk producerar biogas. Att de kommunala reningsverken ligger i framkant vad gäller biogasproduktion beror på

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

RAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18. Upprättad av: Kristina Wilén

RAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18. Upprättad av: Kristina Wilén RAPPORT Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18 Upprättad av: Kristina Wilén Uppdragsnr: 10171536 Detaljplan Tjörnudden, Brommösund 2 (8) RAPPORT tillhörande detaljplan för Tjörnudden,

Läs mer

KS Förvaltning Kommunledningskontoret Lars Anshelm Kommunledningskontoret. Kommunstyrelsen i Eslöv

KS Förvaltning Kommunledningskontoret Lars Anshelm Kommunledningskontoret. Kommunstyrelsen i Eslöv Förvaltning Lars Anshelm 0413-621 27 KS.2010.0088 2010-12-21 Kommunstyrelsen i Eslöv Yttrande angående ansökan om tillstånd för anläggande och drift av ett kraftvärmeverk på fastigheten Eslöv Örtofta 21:1

Läs mer

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogas i Sundsvall Bräcke Biogaskombinat MittSverige Vatten AB. Biogas i Sundsvall Bräcke Ragunda Ånge Timrå MittSverige Vatten AB Folke Nyström Utvecklingschef för avlopp Sundsvall Nordanstig Vattentjänster i Sundsvall, Timrå

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

TOLG, VA-LÖSNINGAR

TOLG, VA-LÖSNINGAR TOLG, VA-LÖSNINGAR 1 Val av reningsanläggning styrs av platsens lämplighet för vald teknik samt att tekniken uppfyller lagkraven Förutsättningarna på tomten vad gäller markförhållande såsom marklutning,

Läs mer

Investering 2019 Tilläggsinvestering fördjupad studie för Lindholmen pe Fördjupad studie avseende om- och tillbyggnad av avloppsreningsverket

Investering 2019 Tilläggsinvestering fördjupad studie för Lindholmen pe Fördjupad studie avseende om- och tillbyggnad av avloppsreningsverket TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum: Diarienummer: KS 2015-344 Handläggare Peter Leonardsson Till kommunstyrelsens arbetsutskott Titel: Projektledare VA E-post: peter.leonardsson2@norrtalje.se Investering 2019 Tilläggsinvestering

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING

VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING Varför vägvalsutredning? Denna typ av alternativstudie krävs vid tillståndsprövning, Miljöbalken säger att man ska utvärdera och välja Bästa Möjliga Teknik utifrån de lokala

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande Minireningsverk från För ett grönare tänkande Robust konstruktion inga rörliga delar, inga mekaniska pumpar, ingen elektronik nere i själva tanken. Minska miljöbelastningen med egen slamtömning. Finansiering

Läs mer

Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna

Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna Anna Matsson, hållbarhetsstrateg 21 mars 2014 SITE Destination Interregprojekt mellan juli 2011-augusti 2014 Finansieras delvis av EU-medel och

Läs mer

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar

Läs mer

Motion om att rena vattnet från läkemedelsrester. KS

Motion om att rena vattnet från läkemedelsrester. KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-08-23 247 Motion om att rena vattnet från läkemedelsrester. KS 2016-243 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Miljö, klimat och investeringar i Stockholms stad

Miljö, klimat och investeringar i Stockholms stad Sida 1 (5) Stockholm är en av de ledande miljöstäderna i Europa och bedriver sedan länge ett ambitiöst och prisbelönt miljöarbete. Staden blev Europas första miljöhuvudstad 2010 och Sveriges klimatstad

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten

Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten Förutsättningar, önskemål/förväntningar och problem Stina Thörnelöf Innehåll Olika typer av förorenat vatten SVOA:s riktlinjer för avledning till

Läs mer

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Bakgrund PFA-projektet: Ökad biogasproduktion från matavfall gynnsamt med de förutsättningar som antas gälla år 2020.

Läs mer

Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017

Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017 Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017 Inledning Caroline Steinwig, rådgivare biologisk återvinning caroline.steinwig@avfallsverige.se, 040-35 66 23 Jag tänkte kort

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna

Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna 14 januari 2014 Slam ett exempel på SITE-samarbetet Ordförer i Trysil lyfte frågan om utmaning med slam våren 2013. Intresserad av att undersöka

Läs mer

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Peter Balmér och Daniel Hellström peter.balmer@telia.com daniel.hellstrom@svensktvatten.se Är svenska avloppsreningsverk energieffektiva?

Läs mer

Verksamhetsplan Krav på oljeavskiljare i Ljungby kommun

Verksamhetsplan Krav på oljeavskiljare i Ljungby kommun Diarienummer: 2015/0096 Verksamhetsplan Krav på oljeavskiljare i Ljungby kommun Gäller från: 2015-02-04 Gäller för: Miljö- och byggförvaltningen Fastställd av: Miljö- och byggnämnden Utarbetad av: Miljöavdelningen

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

Uppdragsnr: 10214630. Källa: www.eniro.se VA-UTREDNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR ÄSKEKÄRR 1:7, 1:8 M.FL. (Askeviks camping och stugby)

Uppdragsnr: 10214630. Källa: www.eniro.se VA-UTREDNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR ÄSKEKÄRR 1:7, 1:8 M.FL. (Askeviks camping och stugby) Uppdragsnr: 10214630 Källa: www.eniro.se VA-UTREDNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR ÄSKEKÄRR 1:7, 1:8 M.FL. (Askeviks camping och stugby) Uppdragsnr: 10214630 2(5) Konsult WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra Vad begränsar biogasproduktionen vid

Läs mer

2006-08-22. för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet i miljöbalken

2006-08-22. för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet i miljöbalken 2006-08-22 för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet i miljöbalken 1 Att söka tillstånd enligt miljöbalken Ett tillstånd enligt miljöbalken är ett viktigt beslut för företaget. Tillståndet kan t ex

Läs mer

ALTERNATIVT SYSTEM FÖR AVLOPPSHANTERING I REGIONER MED VATTENBRIST

ALTERNATIVT SYSTEM FÖR AVLOPPSHANTERING I REGIONER MED VATTENBRIST ALTERNATIVT SYSTEM FÖR AVLOPPSHANTERING I REGIONER MED VATTENBRIST Exempel från Kina: CAOFEIDIAN INTERNATIONAL ECO-CITY 曹 妃 甸 国 际 生 态 城 Christina Odén och Peter Ullman Sweco Environment AB 1 Caofeidian

Läs mer

Motionen har remitterats till Hässleholms Vatten AB som i yttrande anfört i huvudsak följande.

Motionen har remitterats till Hässleholms Vatten AB som i yttrande anfört i huvudsak följande. TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) 2018-06-08 KLK 2018/388 Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Ulf Berggren och Johan Kronquist, båda Sverigedemokraterna,

Läs mer

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 15 juni (6) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 15 juni (6) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl Kommunstyrelsens teknikutskott 15 juni 2015 1 (6) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl 13.30-15.35 Beslutande: Per Gruvberger, ordf Marina Isaksson Urban Granfeldt Patrik Fornander Christer

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

TEKNISK FÖRSÖRJNING ENERGI

TEKNISK FÖRSÖRJNING ENERGI ENERGI Övergripande mål med anknytning till energi EU:s klimatmål till 2020 Nationella energimål Regionala energimål Regionala energi och klimatmål för Skåne TOMELILLA KOMMUN Fossilbränslefritt Förutom

Läs mer

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas AB ÖSTGÖTA GÅRDSGAS Energibolaget MSE Privata Sektorn (Lantbrukarna) Bleckenstad Hulterstad Kommunen och invånarna i Mjölby - En del för att i regionen skapa en långsiktig

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

RÅD OCH REGLER FÖR ENKLARE TÖMNING AV ENSKILT AVLOPP VÄSTERÅS

RÅD OCH REGLER FÖR ENKLARE TÖMNING AV ENSKILT AVLOPP VÄSTERÅS RÅD OCH REGLER FÖR ENKLARE TÖMNING AV ENSKILT AVLOPP VÄSTERÅS www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,

Läs mer

Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering

Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering Edsås 1:18 Foto från norra delen av Edsås 1:18 Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering 2007-04-25 Beställare: Advokatfirman Åberg Kungsportsavenyn 32 411 36 GÖTEBORG Konsult:

Läs mer

Hur arbetar Karlstads kommun med att minska föroreningar och bräddningar till Vänern?

Hur arbetar Karlstads kommun med att minska föroreningar och bräddningar till Vänern? Hur arbetar Karlstads kommun med att minska föroreningar och bräddningar till Vänern? Vatten och avlopp i siffror 150 mil ledningar (62 mil vatten-, 41 mil spillvatten- och 43 mil dagvattenledningar, plus

Läs mer