Slutlig budget 2008 och planering

Transkript

1 Slutlig budget 2008 och planering FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Jan

2 1 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdens uppdrag, mål och förutsättningar Stockholms framtida hälso- och sjukvård Direktiv för hälso- och sjukvården Kvalitetsmål och uppföljning Ekonomiska förutsättningar Förändringar jämfört med budgetunderlag HSN 11 oktober Fördelning av landstingsbidrag Kostnad per vårdområde Resultaträkning Verksamhetstal Riskanalys Verksamhetens omfattning och innehåll Gemensamma vårdgrensfrågor Läkemedel Ersättningssystem Tillgänglighet i vården och vårdgaranti Folkhälsa Åtgärder för att minska sjukfrånvaron Kommunikation med befolkningen Avtalsläget Upphandlingar, avknoppningar och utmaningar Närsjukvård Primärvård Geriatrisk vård Psykiatrisk vård Hjälpmedel Habilitering Övrig verksamhet Sjukvårdsrådgivning Somatisk specialistvård Akutsjukvård Större privata enheter Privata specialister Utomlänsvård Specialistområden Särskilda vårdfrågor Tandvård Specialiserad rehabilitering Ambulansverksamhet Övrig verksamhet...37

3 2 HSN (43) 6 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Personal Kompetensförsörjning Samverkan Jämlikhet Lön Ledar- och medarbetarskap Systematiskt arbetsmiljöarbete IT-frågor Miljö Investeringar...43

4 3 HSN (43) 1 Sammanfattning Den nu redovisade budgeten bygger på landstingsfullmäktiges beslut den november 2007 och specificerar budgeten inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde inklusive förändringar i förhållande till tidigare budgetunderlag som behandlats i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Den slutliga budgeten följer fullmäktiges mål enligt beslut om budget 2008 att förbättra tillgängligheten och kvaliteten inom hälso- och sjukvården och säkerställa en ekonomi i balans. I enlighet med HSN:s beslut 11 oktober om budgetunderlag 2008 är fokusområden 2008 valfrihet för patienterna, rätten till information om vårdens kvalitet, förbättrad tillgänglighet, jämställd och jämlik vård, förebyggande hälsovård, principer för styrning av hälso- och sjukvården. Specifika fokusområden lyfts också fram inom närsjukvården, förlossnings- och barnsjukvården, den psykiatriska vården, beroendevården, äldresjukvård, akutsjukvården, sjukskrivning och rehabilitering, tandvården, läkemedel samt miljö och hållbarhet inom hälso- och sjukvården. Tillkommande medel för nya verksamheter avser främst förstärkning av den somatiska specialistsjukvården för den medicinska utvecklingen bland annat cancersjukvården, barnsjukvården och ökade kostnader relaterade till nya läkemedel inom slutenvården. Andra satsningar är genomförandet av vårdval Stockholm i syfte att ytterligare förbättra tillgängligheten inom närsjukvården och förstärkningar inom psykiatrin. En stor del av det ökade landstingbidraget måste användas för anpassning av läkemedelsbudgeten till faktiskt kostnadsläge och för fortsatta kostnadsökningar 2008.

5 4 HSN (43) 2 Hälso- och sjukvårdens uppdrag, mål och förutsättningar Hälso- och sjukvårdslagen och Tandvårdslagen reglerar bland annat att vården ska ges på lika villkor och med respekt för människors lika värde. Hälsooch sjukvårdsnämnden ansvarar för landstingets uppdrag att, inom givna ekonomiska ramar, erbjuda invånarna en god hälso- och sjukvård utifrån behov och principen att de som har de största behoven av vård ska ges företräde. Det övergripande målet för sjukvården i Stockholms läns landsting 2008 är en tillgänglig och kvalitativt god sjukvård till alla länets invånare. Landstingets policydokument, Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting och Vård i Dialog, fastställer riktlinjerna för ett värdigt förhållningssätt i en god och effektiv hälso- och sjukvård ur såväl patientens som befolkningens perspektiv. Befolkningen i länet förväntas öka med personer, 1,5 procent, under 2008 och i genomsnitt med personer per år fram till 2010 enligt senaste prognos från Region- och trafikplanekontoret, RTK, Medellivslängden har under de senaste fem åren ökat och är något högre i Stockholms län än i övriga landet ( ). Medellivslängden för män är i dag 78,2 år och för kvinnor 82,8 år. Över tiden har könsskillnaderna minskat eftersom dödligheten minskar snabbare hos männen än hos kvinnorna. Sett till hela länet anser 78 procent av befolkningen att de har tillgång till den vård de behöver och 83 procent att de får den hjälp de behöver. Att det är lätt att få information om sjukvården anser 62 procent och lika många uppger att de har förtroende för vården. Dessa siffror från Vårdbarometern har förbättrats de senaste åren. Den medicinska utvecklingen leder till säkrare vård, kortare vårdtider och samhällsekonomiska fördelar. Nya teknologier gör det också möjligt att behandla fler sjukdomstillstånd. Samtidigt ställs allt högre krav på hälso- och sjukvårdens utförande och detta medför ökade kostnader. Resurstilldelning, prioritering mellan behov och kvalitetsutveckling får därigenom allt större betydelse. 2.1 Stockholms framtida hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsnämnden har tidigare fattat beslut om att utreda hälsooch sjukvården i länet ur ett mer långsiktigt perspektiv än det som är i fokus i arbetet med beställarplaner och budget. Framför allt är det faktorer som befolkningsökningen, den medicinska utvecklingen, byggandet av Nya Karo-

6 5 HSN (43) linska, införandet av Vårdval Stockholm och skärpningen av vårdgarantin i Stockholms län som gör att en långtidsutredning påbörjats. Syftet är att klargöra vilka krav som kommer att ställas på framtidens hälsooch sjukvård och att beräkna hur detta kommer att påverka såväl kostnader som vårdutbud. Detta i sin tur ska utgöra en grundval för strategiska beslut om organisation och styrning, investeringar och strukturförändringar samt fördelning av kostnader. Arbetet ska genomföras i fyra steg och inleds med en analys av nuläget. Påföljande steg är en prognos för perioden samt en analys av det som kommer fram i prognosen. Det fjärde och sista steget består av förslag till framtida hälso- och sjukvårdsstruktur.

7 6 HSN (43) 3 Direktiv för hälso- och sjukvården Enligt landstingsfullmäktiges budgetdirektiv är det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting 2008 att förse alla länets invånare med en tillgänglig och kvalitativt god sjukvård. Två viktiga delmål är att förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården och att säkerställa en ekonomi i balans. De principer för styrning av hälso- och sjukvården som anges i budgetdirektiven är att finansieringen av vården ska vara tydligt kopplad till utförda vårdresultat samt att finansiella medel ska följa patientens val. Uppdragen i landstingsfullmäktiges beslut om budget 2008 har beaktats i slutlig budget. Uppdragen kommenteras i text samt eventuella utökade kostnader som påverkan både på kort och på lång sikt. Sammanställning av uppdragen återfinns i bilaga 2 a 2 b. Av bilagorna framgår handlings- och tidsplan för pågående uppdrag. Utöver uppdragen i HSN:s budget 2008 ska ett antal fokusområden särskilt lyftas fram och beaktas i beställarverksamheten för hälso- och sjukvården. I bilaga 3 återfinns fokusområden samt inriktningen för respektive område. 3.1 Kvalitetsmål och uppföljning Ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning redovisas för HSN löpande i månadsbokslut, delårsbokslut och årsbokslut. Fördjupade analyser görs i delårs- och årsboksluten. Utmaningen för 2008 inom uppföljning kommer vara att vidareutveckla landstingets publika jämförelser och informationsspridningen till patienter och befolkning. Utvecklingsarbetet ligger i linje med regeringens satsning på att förbättra jämförelserna av hälso- och sjukvårdens kvalitet. Som ett led i arbetet med öppna jämförelser har nyckeltalen i LUD gjorts tillgängliga avseende husläkarverksamhet, geriatrik och allmän psykiatri för beställare, leverantörer och allmänheten. Under 2008 kommer leverantörer inom allt fler uppdrag att jämföras publikt. Projektet kring publika jämförelser och rankning avslutas under våren Under januari 2008, i samband med att Vårdval Stockholm införs, kommer ett antal jämförande nyckeltal för husläkarverksamheten att publiceras på Vårdguiden.se. Under våren kommer även en modell för rankning av olika verksamheter på sjukhusen att presenteras. Därefter tar arbetet vid att utveckla nyckeltalsjämförelser, att införa det inom nya områden där vårdval införts samt att tillämpa rankningsmodellen inom beslutade områden som exempelvis höft- och knäplastiker.

8 7 HSN (43) Den övergripande uppföljningsmodellen som använts sedan ett par år kommer att fortsätta att utvecklas. Ett arbete kommer att ske under 2008 med att harmonisera den övergripande uppföljningsmodellen med såväl den nationella uppföljningen som leverantörsuppföljningsmodellen. Övergripande uppföljningsmodell Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Hälsoläge i befolkningen Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Effekter på hälsan Ett antal fördjupade analyser kommer att genomföras under Områden för analys fastställs i en årlig analysplan som beslutas av HSN. Strategiska uppföljningar planeras att ske av tillgänglighet till vården och helhetsanalyser av uppdrag som jämförs i LUD. Beställarrevision utförs när beställaren behöver fördjupade analyser och saknar möjligheter att ta in kunskap på annat sätt. Under 2008 planeras beställarrevisioner inom bl.a. området samverkansöverenskommelser och dess effekter inom geriatriken och allmän psykiatrin. Uppföljning på patient- och befolkningsnivå sker fortsatt via vårdbarometern, patientenkäter och folkhälsoenkäter

9 8 HSN (43) 4 Ekonomiska förutsättningar Landstingsbidraget för perioden redovisas i följande tabell. Observera att en del av ökningarna mellan 2006 och 2007 respektive är av teknisk karaktär. Om detta beaktas och åren görs jämförbara är ökningen 4 procent 2007 och 5 procent Bokslut år 2006 Budget år 2007 * Budget år 2008 ** Planering 2009 Planering 2010 Beslutat landstingsbidrag Resultat Använt landstingsbidrag Ändring i % mot året innan 3,5 % 4,0 % 5,1 % 1,9 % 3,7 % * I budget 2007 är inräknat 122 mkr tillskott enligt beslut i LF 11 december, Av ökningen 2007 är 420 mkr organisatoriska förändringar främst mellan LSF och HSN. I beräkning av den procentuella ökningen har detta belopp exkluderats. ** Av ökningen 2008 är 510 mkr tidigare ägartillskott och tillåtna underskott för landstingsdrivna sjukhus. I beräkning av den procentuella ökningen har detta belopp exkluderats. Av diagrammet nedan framgår budgeterad kostnadsökning 2008 jämfört med budget och prognos 2007 per vårdområde. Ökningen för somatisk specialistsjukvård är exklusive HSN:s tillskott 2008 med 510 mkr som kompensation för ägartillskott och tillåtna underskott för landstingsdrivna sjukhus som lämnades vid sidan om HSN:s budget Om dessa räknas med är ökningen nära 9 procent. Förändring per vårdgren slutlig budget 2008 jämfört med budget och prognos ,0% 9,9% 9,0% 8,0% 7,0% 7,4% jmf mot budget jämfört mot prognos 6,9% 6,0% 5,0% 4,0% 5,5% 5,7% 5,5% 3,9% 3,8% 5,2% 4,5% 5,0% 4,4% 3,0% 2,0% 2,4% 1,0% 0,0% Somatisk specialistvård 0,4% Primärvård Psykiatri Geriatrik Läkemedel Tekniska hjälpmedel Tandvård

10 9 HSN (43) Landstingsbidraget mellan 2008 och 2007 ökar med mkr. Den senaste prognosen för 2007 ligger i balans med budget Ökningen kan sammanfattas i följande poster. Mkr Tekniska poster. Avser ägartillskott och tillåtna underskott till sjukhusen 2007 som kompenserats i HSN:s landstingsbidrag Ökade läkemedelskostnader (underskott prognos 2007: 185 mkr och 222 mkr budgeterad ökning 2008). 407 Utveckling av den Somatiska specialistsjukvården 753 Utveckling av närsjukvården 448 Effektiviseringar i befintliga åtaganden -160 Återstår för pris- och volymökningar i övrigt (2,5 %) 411 Summa ökning från budget/prognos 2007 till budget Förändringar jämfört med budgetunderlag HSN 11 oktober 2007 Jämfört med budgetunderlaget som beslutades av HSN den 11 oktober 2007 har landstingsbidraget ökat med 724 mkr. Av de 724 mkr avser 510 mkr kompensation för tidigare ägartillskott och tillåtna underskott för akutsjukhusen. Dessa budgetmedel har inarbetats i avtalen med respektive akutsjukhus För medicinsk-teknisk utveckling har landstingsbidraget ökat med 100 mkr och läggs in i huvudavtalen med sjukhusen Under 2007 har en ny behandlingsmetod mot våt maculadegeneration, gulafläckensjukdom, introducerats. Behovet av behandlingen kommer successivt att öka. Kostnaderna för 2008 beräknas till 100 mkr och täcks av utökat landstingsbidrag. Resterande 14 mkr har tillsvidare förts till reserv för att bland annat besparingen inom medicinsk service för företagshälsovården som inte får helårseffekt Det är viktigt att notera att ökningen med 724 mkr i fullmäktiges budgetbeslut bara gjorts för Detta innebär att det totala kostnadsökningsutrymmet 2009 endast uppgår till 1,9 procent. HSN-förvaltningen förutsätter i plane-

11 10 HSN (43) ringen, av bland annat upprättande av treårsavtal med sjukhusen, att uppräkningen i kommande direktiv och ramar för 2009 ligger på samma nivå som fullmäktiges direktiv för , minst 3,9 procent. 4.2 Fördelning av landstingsbidrag Kostnad per vårdområde I cirkeldiagrammet nedan framgår fördelning av kostnaderna per vårdområde Budget 2008 Kostnader per vårdgren i mkr och procentuell kostnadsandel Geriatrik % Psykiatri % Primärvård % Tandvård 709 2% Läkemedel % Hjälpmedel 885 2% Övr o övr köpt vård % Somatisk specialistvård % I avsnitt 5 verksamhetens omfattning och innehåll redovisas ovanstående vårdområden mer i detalj. Nedan ges exempel på vad som ingår i de olika vårdområdena. För jämförelse över tiden se resultaträkningen nedan. Huvuddelen av akutsjukvårdens budget avser de 5 akutsjukhus som ersätts via vårdavtal, drygt 13,5 mdkr. Karolinska Universitetssjukhuset är störst med ca 8,7 mdkr. Andra somatiska specialistsjukhus, privata specialistläkare, och utomlänsvård är de största posterna i resterande budget. Husläkarverksamheten inklusive jourverksamhet och närakuter är den största kostnaden inom primärvården med ca 3,6 mdkr medan hemsjukvård, BVC

12 11 HSN (43) och MVC kostar tillsammans ca 1,3 mdkr. Privata allmänläkare och sjukgymnaster enligt nationella taxan och övrig paramedicinsk verksamhet är huvuddelen av övriga kostnader. För psykiatrin utgör allmänpsykiatrin den största posten ca 2,7 mdkr. Beroendevården och barn- och ungdomspsykiatrin kostar ca 0,7 respektive 0,6 mdkr. Därutöver redovisas under psykiatrin också ätstörningsvård, privat psykiatri enligt nationella taxan och utomlänsvård. Den geriatriska vårdens kostnader återfinns främst i form av slutenvård med ca 1,5 mdkr och kompletteras av läkarinsatser i särskilt boende, palliativ vård och den avancerade hemsjukvården som kostar c:a 0,7 mdkr. Under övrig vård står habilitering, 0,4 mdkr, ambulanssjukvård, 0,5 mdkr, och extern rehabilitering, 0,3 mdkr, för huvuddelen av kostnaderna. Under övrigt redovisa bland annat kostnaderna för HSN-förvaltningen och beställaradministration som uppgår till knappt 0,3 mdkr.

13 12 HSN (43) Resultaträkning Nedanstående resultaträkning redovisar budget 2008 per vårdområde och som jämförelse redovisas bokslut 2006 samt budget 2007 och prognos per november Budget 2007, avser ursprunglig budget som fastställdes i januari. I prognos 2007 beaktas effekter av ökat landstingsbidrag enligt beslut i fullmäktige 11 december. Landtingsbidraget för 2008 uppgår till mkr tillsammans med övriga intäkter blir den totala budgetomslutningen mkr. Mkr Bokslut Budget Prognos Förslag Intäkter Kostnader Somatisk specialistvård Psykiatri Primärvård Geriatrisk Läkemedel 1) Övrig sjukvård Tandvård Egen verksamhet % momskompensation Kostnader Avskrivningar Finansnetto Resultat ) Justerat för switchläkemedel 2006 o 2007

14 13 HSN (43) 4.3 Verksamhetstal Nedan redovisas en sammanfattning av budgeterade verksamhetstal Bilaga 7 innehåller en komplett redovisning av verksamhetstalen. Verksamhetstal Total Bokslut Budget Prognos Budget Förändr Förändr år 2006 år 2007 år 2007 år 2008 Budg/budg Budg/prog % % Läkarbesök, HSN ,6% 2,4% Vårdtillfällen HSN % 1,5% Primärvård Läkarbesök inkl ARV % 4,6% Somatisk specialist- Läkarbesök inkl ARV ,6% -0,2% Vårdtillfällen ,5% 1,5% Psykiatri Läkarbesök inkl ARV ,2% 3,7% Vårdtillfällen ,8% 0,1% Geriatrik Läkarbesök inkl ARV ,4% 0,2% Vårdtillfällen ,1% 2,3% Sjukgymnastik Besök exkl ARV % 4% Besök ARV ,8% -7,3% Summa besök ,5% -4,3% Antalet läkarbesök inom primärvården, inklusive närakuter/jourbesök och privata specialister, förväntas 2008 öka med ca 7 procent jämfört med budget Den nya modellen för husläkarmottagningar, basal hemsjukvård, BVC, fotsjukvård, logopedmottagningar och MVC kommer successivt att införas under 2008 och beräknas medföra ökat antal besök. Under senaste åren har läkarbesöken i primärvården ökat kraftigt med ca 7 procent och under 2008 beräknas antalet läkarbesök på husläkarmottagningar öka med ca 6 procent. Totalt antal läkarbesök för somatisk specialistsjukvård inklusive privata specialister, ARV, beräknas ligga på samma nivå som Läkarbesöken inom akutsjukhusvården förväntas öka något medan antalet besök hos privata specialister beräknas minska ca 4 procent. Antalet vårdtillfällen beräknas öka marginellt under 2008 jämfört med utfall Enligt prognosen ökar antalet läkarbesök inom psykiatrin med ca 3,7 procent jämfört med föregående år. Det nya ersättningssystemet inom psykiatrin syftar bland annat till att öka besöken. Antalet vårdtillfällen 2008 beräknas ligga på samma nivå som 2007.

15 14 HSN (43) För geriatriken beräknas läkarbesöken minska med ca 5 procent från besök under 2007 till besök Budgetförslaget för 2008 är i nivå med prognos 2007 för såväl vårdtillfällen som läkarbesök. 4.4 Riskanalys Rensat för tekniska förändringar är utrymmet för kostnadsökningar 2008 ca 5,1 procent. De fyra senaste åren har nettokostnadsökningen för HSN:s ansvarsområde inte överstigit 4 procent. Prognosen för 2007 pekar mot 4 procents kostnadsökning. Detta indikerar att budgeten för 2008 har goda förutsättningar att klar ett balanserat resultat. Trots detta finns ett antal områden där förvaltningen bedömer att det finns uttalade risker att budgeten kan komma att överskridas Det är framförallt två områden som präglas av osäkerhet. Det ena är hur utfallet av Vårdvalsreformen slår ekonomiskt där en annan utveckling av listningsfrekvens och besök än vad som antagits kan innebära kostnadsökningar utöver budget. I den riskanalys av vårdvalsreformen som redovisas i en konsultrapport på förvaltningens uppdrag beskrivs tre scenarier med olika antaganden av listningsfrekvens och besöksutveckling. Scenario ett ger utfall inom ram med viss buffert, scenario två ger en kostnadsökning något över budget och scenario tre ger en kostnadsökning utöver budget med 150 mkr. Förvaltningen bedömer scenario ett och två som troligare alternativ än scenario tre som förutsätter 100 % listningsfrekvens och en besöksökning på 25 procent i förhållande till Det andra stora riskområdet är läkemedel på recept trots att landstingsbidraget ökats med drygt 9 procent. Till följd av förväntat underskott 2007 är utrymme 2008 i förhållande till prognos 5,2 procent. Det är något lägre än kostnadsökningen 2007 som pekar mot 5,4 procent. Förutom de sedan tidigare höga kostnadsökningarna för specialläkemedel har under 2007 också noterats högre kostnadsökningar för basläkemedel främst på grund av större volymer. Om den tendensen håller i sig och förstärks finns risk att läkemedelsbudgeten överskrids Med samma procentuella kostnadsökning som 2007 överskrids läkemedelsbudgeten med 10 mkr. Om kostnadsökningstakten fortsätter att öka och hamnar över 7 procent närmar sig överskridandet 100 mkr. Utöver detta finns ett antal områden som kan innebära högre kostnader än budgeterat som måste balanseras inom HSN:s totala ram. Husläkarverksamheten och kvarvarande närakuter har samma jouråtagande 17-21, vilket under ett övergångsskede kan medföra merkostnader.

16 15 HSN (43) För logopedi finns köer och ett stort antal nya logopeder har auktoriserats inom Vårdval. Maximal risk beräknas till 18 mkr för Överenskommelserna med akutsjukhusen innehåller inga fasta tak för akut slutenvård. Beställningarna i den delen har ökats med ca 5 procent och bedöms motsvara behovet. Om utfallet överstiger beställningarna kommer kostnadsbudgeten att överskridas. Enligt HSN:s beslut 11 oktober, 2007 om budgetunderlag för 2008 ska gravida som önskar genomgå KUB-test erbjudas det. Förvaltningen ska genomlysa förutsättningarna inklusive finansiering för hur detta ska genomföras. Maximal risk för helt år kan på sikt beräknas till 35 mkr. För 2008 bedöms kostnaderna bli markant lägre. Om Lagen och förordningen om läkarvårdsersättning ändras enligt lagd proposition avseende vårdgivares rätt att överföra sin etablering till annan vårdgivare finns risk för stora volymökningar. Om ersättningstaken uppnås finns risk att kostnaderna för besök och medicinsk service ökar i storleksordningen 500 mkr för helår och 200 mkr Nya riktlinjer förväntas under 2008 från Socialstyrelsen avseende det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och ungdomar. Om vaccination mot Hepatit B införs medför det en ökad helårskostnad på ca 6 mkr (delårseffekt 2008 ca 3 mkr) och vaccination mot livmoderhalscancer helårskostnad ca 35 mkr (delårseffekt 2008 ca 17 mkr). Den sammanlagda ekonomiska risken för 2008 blir således ca 20 mkr. Regionala vårdgarantin följs upp genom rapportering från vårdgivare. Rapporteringsfrekvensen är låg varför kunskap om såväl det totala antalet väntande som väntetider, för de patienter som sökt specialiserad vård, saknas. HSNförvaltningen kan därför inte bedöma risken för ökade kostnader för den utökade vårdgarantin.

17 16 HSN (43) 5 Verksamhetens omfattning och innehåll 5.1 Gemensamma vårdgrensfrågor Läkemedel Förslag till ny läkemedelsstrategi för den kommande femårsperioden är klar och beslut beräknas bli taget i landstingsfullmäktige mars Strategin ska kompletteras med årliga handlingsplaner. Kostnaderna för överföringar från recept till rekvisitionsläkemedel integreras i akutsjukhusens ordinarie ersättning för köpt vård från och med Under året ska överföring av budgetansvaret från och med 2009 för receptläkemedel till alla DRG-ersatta verksamheter, vilket i princip innebär all SLLfinansierad vård med undantag av privatläkare på nationella taxan, samt primärvård och psykiatri förberedas. En incitamentsmodell för privata specialister ska utvecklas under Det regionala och nationella samarbetet för att stödja förskrivaren med aktuell kunskap som är tillgänglig i behandlingssituationen fortsätter. Detta sker genom utveckling av konkurrensneutral åtkomst till e-tjänster, inom läkemedelsområdet, via journalsystemet enligt nationell standard. Årliga kvalitetsbokslut inom alla vårdgrenar kommer att införas, som syftar till att etablera lokala arbetssätt för kvalitetsarbete med läkemedel. Resultaten jämförs med Läksaks Kloka Listan och Kloka råd, som bland annat mäter kostnadseffektivitet. Arbetet för att uppnå ett kontrollerat införande av nya specialläkemedel 2008 fortsätter i nationell samverkan genom systematisk omvärldsspaning samt prognoser, värderingar och införandeprotokoll. Specialläkemedel och särläkemedel 1 utgör en successivt starkt ökande andel av den totala läkemedelskostnaden 2, från 40 procent till 46 procent under perioden Det är inom detta område de flesta nya läkemedel lanseras. Nya läkemedel och nya indikationer för befintliga läkemedel kommer att få genomslag i budgeten 2008 bland annat när det gäller behandling av cancer, stroke, fibromyalgi och hypertoni. Små variationer i volymen får stort genomslag i kostnaderna. En ökning av läkemedelskostnaden med 1 procent motsvarar 45 mkr i budget. 1 Läkemedel för mycket sällsynta sjukdomar 2 Både recept- och rekvisitionsläkemedel i öppen och sluten vård.

18 17 HSN (43) Ersättningssystem HSN-förvaltningen har i uppdrag att se över samtliga ersättningssystem genom att utveckla, följa upp samt vid behov göra justeringar i dessa. Syftet är att vårdutbudet ska motsvara medborgarnas behov och bidra till att öka patienternas valfrihet. Utvecklingen av nya ersättningsmodeller är ett samverkansprojekt mellan Utvecklingskansliet på landstingsstyrelsens förvaltning och hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Direktiven för utvecklingen av ersättningssystemen är att de ska vara konkurrensneutrala, ge incitament till mångfald samt stimulera effektivitet, produktivitet och säkerhet. Beskrivnings- och ersättningssystemen inom Vårdval Stockholm kommer att följas upp kontinuerligt och eventuella behov av justeringar kommer att göras inför I övrig primärvård kommer beskrivnings- och ersättningssystem att ses över inom handikapp och habilitering, stroke/rehab, närakuter vid akuta sjukhus och sjukhusens akutmottagningar. Eventuella behov av justeringar kommer att göras inför Förslag till ny uppdragsbeskrivning, uppföljningsplan och enhetligt ersättningssystem kommer att tas fram inom allmänpsykiatri, BUP och beroendevården. Inom ramen för en ny upphandling av geriatrisk verksamhet ska ett nytt beskrivnings- och ersättningssystem tas fram. Nya ersättningssystem för specialiserad rehabilitering och klinikbunden barnhabilitering ska också tas fram under Inom den somatiska specialistvården kommer förslag till nya beskrivnings- och ersättningsmodeller att tas fram i samband med att Vårdval Stockholm införs för knä/höftplastik, katarakt samt förlossningsvård. Nuvarande ersättningsmodell för akutsjukhusen, vilken baseras på DRG, ses över för att anpassas till uppdragen i de politiska budgetdirektiven och få bättre möjligheter till jämförelser mellan sjukhusen. Ersättningsmodellen för akutsjukvården har setts över och den nya modellen innebär att en anpassning mot uppdragen i de politiska budgetdirektiven påbörjats.

19 18 HSN (43) Tillgänglighet i vården och vårdgaranti En fortsatt uppföljning avseende patienter som väntar till specialistläkarmottagningar och behandlingar kommer att ske under Genom bland annat de vårdgaranticoacher som finns hos leverantörerna kommer materialet att kvalitetsgranskas. Under 2008 kommer två rapporter att tas fram som beskriver tillgängligheten ur ett brett perspektiv. För att leva upp till 0-visionen innebärande inga väntetider över garantigränserna vid årsskiftet 2008/2009 driver förvaltningen ett särskilt köavkortningsprojekt. Inom projektet pågår arbete med två olika perspektiv. I det korta perspektivet görs en genomgång av aktuella som underlag för kvalitetssäkring. Uppdagade bristområden kommer att ligga som grund för förslag till adekvata åtgärder. Därutöver finns ett utvecklingsperspektiv som syftar till att på längre sikt säkra att nya besvärande köer inte uppstår. Samtidigt fortsätter vårdgarantikansliet att aktivt stödja de patienter som åberopar den gällande garantin. I samtliga avtal regleras skyldigheten att rapportera väntetider i vården. Om inte leverantören lever upp till vad som överenskommits i avtal regleras detta av vitesklausul. Förvaltningen kommer under året att följa och samverka med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, inför deras ställningstagande till ny lag om patienters utökade möjligheter att nyttja rätten att söka vård inom annat EUland Folkhälsa Karolinska Institutet, KI, och Stockholms läns landsting, SLL, har gemensamt utrett förutsättningarna för att bilda Karolinska Folkhälsoakademin, KFA. Bildandet av KFA berör främst Centrum för folkhälsa, CFF, inom SLL och institutioner inom KI med folkhälsovetenskaplig inriktning. CFF:s övergång till KI regleras via huvudavtal, övergångsavtal och uppdragsavtal. Överföringen av CFF ska ske genom verksamhetsövergång halvårsskiftet HSN-förvaltningen har under hösten 2007 lämnat ett uppdragsavtal och förankring fortsätter. Uppdragsavtalet avser SLL:s beställning till KFA angående uppdrag i folkhälsovetenskaplig forskning, strategiskt och praktiskt folkhälsoarbete samt att stärka folkhälsoinsatser på lokal och regional nivå. I uppdragsavtalets bilagor beskrivs uppdragen till CFF/KFA i detaljerad form. Beslut om avtal med KI om överföring av CFF till KFA beräknas tas av landstingsfullmäktige april Särskilda medel finns avsatta i syfte att förbättra brister i vårdkedjan för behandlingar av övervikt och fetma, särskilt

20 19 HSN (43) gäller det barn. Överviktsprojekt för barn och ungdomar pågår i flera av länets kommuner och de kommer att fortsätta under Dessutom finns medel i budget 2008 för att påbörja en försöksverksamhet för unga vuxna, år, med övervikt/fetma. Handlingsprogram övervikt och fetma är på uppdrag av landstingsfullmäktige, under revidering och arbetet kommer att slutföras under åringar kommer att erbjudas hälsosamtal genom husläkarmottagningarnas uppdrag från och med den 1 januari Distriktssköterskor i primärvården utbildas i att genomföra hälsosamtalen. Finansiering sker med statliga stimulansmedel för äldre. Folkhälsopolicyn ska ses över och utvecklas. Fysisk aktivitet på recept, FaR, är under införande och fortsätter att utvecklas under Åtgärder för att minska sjukfrånvaron Landstingen har under perioden tilldelas maximalt en miljard kronor årligen för åtgärder som minskar sjukfrånvaron. Statsbidraget består av en fast och en rörlig del. Det fasta bidraget beräknas till 53 mkr. Därutöver utbetalas en rörlig del av statsbidraget till landsting/regioner beroende av hur sjukskrivningstalen utvecklas under respektive år har den rörliga delen preliminärt beräknats till 71 miljoner kronor för SLL. Såväl den fasta som rörliga delen av statsbidraget utbetalas året efter det att åtgärderna genomförts. Enligt fullmäktiges direktiv om budget för 2008 ingår såväl den fasta som rörliga delen i HSN:s landstingsbidrag. Förvaltningen avser att återkomma till HSN med ett ärende om vilka åtgärder som projektet Ögat på sjukskrivning planerar att genomföra under De satsningar för minskad sjukfrånvaro som påbörjats under 2006 och 2007 fortsätter under De stora satsningarna för 2008 ligger främst på de två stora diagnosgrupperna; patienter med smärta i rörelseorganen samt psykisk ohälsa. Satsningarna avser de av staten och Stockholms läns landstings prioriterade områdena; ledning och styrning, kompetensutveckling, samverkan, kvinnors ohälsa samt utsatta grupper. Därutöver kommer en prioriterad uppgift inom Ögat på sjuskrivning att vara implementeringen av det Nationella försäkringsmedicinska beslutsstödet inom hälso- och sjukvården i Stockholms län. Arbetet ingår som en prioriterad aktivitet i samtliga huvudområden.

21 20 HSN (43) Kommunikation med befolkningen Under 2008 kommer arbetet att anpassas och utvecklas med de omstruktureringar av hälso- och sjukvården som genomförs. Information kring Vårdval Stockholm och de utbudsförändringar som sker kommer att fortsätta i syfte att göra invånarnas möjligheter kända samt att med information stödja invånarnas val. En annan omstrukturering som sker är förändringarna i det akuta omhändertagandet, en förändring där kommunikationen har stor betydelse för invånarnas anpassning till det nya systemet. Kommunikationsinsatser kommer även att genomföras i anslutning till förvaltningens översyner av ytterligare områden för vårdval, vårdgarantin, psykiatrin, långtidsutredningen m fl. Den viktigaste kommunikationskanalen till befolkningen är Vårdguiden. Arbetet med att utveckla telefontjänsten, webben och elektroniska tjänster fortsätter under Stockholms läns landsting har nationellt sett kommit långt med Vårdguidens kanaler och tjänster. Flera nationella projekt pågår där Vårdguiden deltar i utvecklingsarbetet Avtalsläget Inom närsjukvården pågår förhandlingar inom alla vårdområden avseende avtal för år 2008 och förhandlingsläget är i allt väsentligt positivt. Inom områdena rehabilitering, habilitering och hjälpmedel är i stort sett alla avtal klara. Inom vårdområdet psykiatri/beroendevård pågår förhandlingar. Samtliga vårdgivare har fått ett slutbud före jul och samtliga avtal bedöms bli klara under januari månad. Inom vårdgrenen geriatrik är förhandlingarna med Södertäljegeriatriken och ASIH Nacka ännu ej slutförda och inom områdena barn och kvinnor är ännu inte alla avtal klara med barnläkarmottagningarna. Avtalsförhandlingarna med Folktandvården AB är avslutade och avtalet kommer att undertecknas efter erforderliga beslut i HSN i februari Avtalsförhandlingarna med akutsjukhusen gällande totalersättning, volymer och ersättningsmodell för 2008 är avslutade. Förhandlingarna avseende verksamhetens innehåll på mer detaljerad nivå samt uppföljning av kvalitet och servicenivå fortsätter. HSN-förvaltningen kommer att tillsammans med landstingsledningen och ägarfunktionen inleda diskussioner med akutsjukhusen om flerårsavtal för åren Intentionen är att till 1 mars 2008 kunna presentera ett förslag till avtalskonstruktion. Möjligheten att sluta flerårsavtal med tydligare uppdrag bedöms kunna skapa bättre förutsättningar för styrning av sjukhusen, bland annat vad gäller utbudsförändringar. En förutsättning för flerårsavtal är

22 21 HSN (43) att de förstärkningar som gjorts budget inför 2008 beaktas i budgetramar för 2009 och Vårdområde Status för avtal HLM, fotsjukvård Vårdval införs MVC, BVC Vårdval införs Rehab, hab, hjälpmedel Nästan alla avtal klara Psykiatri/beroendevård Förhandlingar pågår Geriatrik/ASIH Avtal klara med några undantag Tandvård Avtal med FTV AB färdigförhandlat Ambulans Upphandlade flerårsavtal IVÄ Upphandlade flerårsavtal Medicinsk sevice Upphandlade flerårsavtal Akutsjukhus Ekonomiska överenskommelser klara (ett sjukhus har flerårsavtal) diskussion om flerårsavtal inleds Privata specialister Avtal finns eller ersättning enligt Lagen och förordningen Om Läkarvårdsersättning, LOL Upphandlingar, avknoppningar och utmaningar Enligt beslut i landstingsfullmäktige ska mångfalden av vårdgivare öka. Detta sker bland annat genom ökade möjligheter till avknoppningar och genom att en så kallad utmaningsrätt införts. Utmaningar och avknoppningar handläggs av det under 2007 inrättade Utvecklingskansliet inom landstingsstyrelsens förvaltning. Resultatet av handläggningen kan bli ett uppdrag att genomföra en eller flera upphandlingar inom ett specifikt vårdområde. HSN-förvaltningen kommer under 2008 att planera och förbereda upphandlingar. Bakgrunden till upphandlingarna kan vara: att tidigare upphandlade avtal löper ut att förvaltningen gjort bedömningen att en konkurrensutsättning gynnar utvecklingen av uppdraget att propåer om avknoppning och/eller utmaningar av landstingsdriven verksamhet inkommit till LSF:s Utvecklingskansli. Under 2008 kommer bland annat verksamheten vid hjälpmedelscentralerna, två geriatriska kliniker samt ett antal verksamheter inom primärvårdsrehabilitering behöva upphandlas. Den sammanlagda årliga omsättningen för dessa verksamheter uppgår till i storleksordningen 1 miljard kronor. Avknoppning av verksamheter som inte omfattas av vårdval kommer att kräva upphandling. Omfattningen är inte känd i dagsläget.

23 22 HSN (43) Arbetet med upphandlingar bygger bland annat på den upphandlingsplan som beslutades av HSN i juni Det fortsatta arbetet kommer att konkretiseras i en plan för det fortsatta mångfaldsarbetet som avses tas upp i HSN i april I detta ärende kommer förvaltningen både att föreslå nya områden för vårdval och verksamheter som bör upphandlas. 5.2 Närsjukvård Primärvård Primärvård Budget Prognos Budget Mkr Intäkter Intäkter exkl moms Momskomp Summa Kostnader Husläkarverksamhet Jour/Närakut verksamhet Hemsjukvård MVC BVC Paramedicin exkl privata sjukgymn Riksavtal/utomlänsavtal Privata spec läkare Privata sjukgymnaster Asylsjukvård Övrig verksamhet Delsumma köpt primärvård Momskomp Summa Resultat Primärvård Förslaget till budget för primärvården innebär en ökning med 7, 5 procent i förhållande till föregående års budget, vilket motsvarar 464 mkr. Jämfört med prognosen är uppräkningen 5,2 procent. Ca 100 mkr av den utökade ramen för primärvården beror på budgettekniska omföringar inom förvaltningen. Ansvaret för privatpraktiserande barnläkare, närakuten vid Astrid Lindgrens barnsjukhus samt barnläkarmottagningarna som legat i avtalen med sjukhusen, övergår nu till närsjukvården. Verksamhetsförändringar i sammandrag: Inom primärvården medför vårdval Stockholm verksamhetsförändringar inom de olika områdena. Ett antal nya aktörer förväntas och

24 23 HSN (43) därmed ett ökat antal besök. Under 2008 förväntas ca 40 nya husläkarmottagningar starta, varav 19 under det första kvartalet. Bedömningen är också att ca 40 nya fotsjukvårdsmottagningar startar under 2008, ca 31 BVC- och 9 MVC-mottagningar. Antalet kan öka eftersom nya ansökningar om auktorisation successivt inkommer Ny uppdragsbeskrivning och ny ersättningsmodell för primärvårdsrehabilitering Fortsatt utbyggnad av stroke-team Gemensam uppdragsbeskrivning för ungdomsmottagningar Ändrat vaccinationsprogram för barn Utökade resurser till barnläkarmottagningarna Upphandling primärvårdsrehabilitering Vårdval Stockholm införs under 2008 inom husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, fotsjukvård, logopedi, läkarinsatser i särskilda boenden samt inom barn- och mödrahälsovården. Verksamheterna kommer under 2008 att bedrivas enligt de regelböcker som beslutats av landstingsstyrelsen och inför 2009 kommer dessa att ses över med syfte att förenkla innehållet. Enligt beslut i HSN kommer närakuterna vid Sabbatsberg, Södertälje, Jakobsberg, Farsta, Skärholmen, Södermalm, Solna och Brommaplan att stängas successivt under 2008 samtidigt som husläkarmottagningarna bygger upp sin jourläkarverksamhet. Det förändrade uppdraget vid närakuterna innebär en ramreducering med 36 mkr. Budgeten har dragits ner med ytterligare ca 40 mkr då hänsyn tagits till alla planerade stängningar. För att patienterna ska ha tillgång till en bra jourläkarverksamhet även under den tid som husläkarmottagningarna bygger upp sin verksamhet inom Vårdval Stockholm förlängs uppdragen med närakuterna i Farsta, Rosenlund och Jakobsberg. Det förändrade husläkaruppdraget i samband med Vårdval Stockholm innebär ett förtydligat uppdrag gällande hälsofrämjande insatser och hembesök hos äldre, vilket innebär att särskilda tilläggsavtal inte längre kommer att tecknas avseende dessa uppdrag. Detta medför en ramreducering med ca 11 mkr. Hälsosamtal för äldre ingår i det nya uppdraget för husläkare och en satsning görs motsvarande 5 mkr. Inom ramen för Barnsjukvårdsutredningen tilldelas närsjukvården utökade medel i två etapper om vardera 4 mkr. Medel motsvarande 27 mkr är avsatta inom BVC-verksamheten som helårseffekter för pneumokockvaccinering. Förvaltningen kommer att följa upp hur BVC och MVC samverkar med andra vårdgivare och myndigheter i frågor som rör barns hälsa. Under 2008 finns ett uppdrag att implementera i basprogrammet för MVC.

25 24 HSN (43) Inom MVC-verksamheten finns sedan några år möjlighet att göra fosterdiagnostik med ett tidigt ultraljud i kombination med blodprov, KUB-test, vilket allt fler kvinnor efterfrågar. HSN- förvaltningen genomlyser nu frågan och återkommer med ett förslag om hur det ska genomföras och hur detta ska finansieras. Implementering av ny gemensam uppdragsbeskrivning, uppföljningsplan samt ersättningsmodell för länets ungdomsmottagningar införs När det gäller införandet av livmoderhalscancer gör Socialstyrelsen för närvarande en översyn av det nationella programmet för vaccination av barn och unga. Detta innefattar även en bedömning av eventuell vaccination mot livmoderhalscancer. Socialstyrelsen kommer med nya riktlinjer under En revidering av preventivmedelssubventioner genomförs för ungdomar upp till 23 år. En översyn av mottagningar som arbetar med sexuellt överförbara sjukdomar, STI, ska mynna ut i en strategisk plan för det fortsatta arbetet med att minska dessa sjukdomar samt att minska antalet aborter. Läkarinsatser i särskilt boende ingår Vårdval Stockholm, detta har inneburit en ensning av tidigare olika avtalslösningar och ersättningar. Totalt har detta inneburit rationaliseringar som medför en kostnadsreducering på 15 mkr. Inom primärvårdsrehabilitering införs en enhetlig ersättningsmodell som innebär en kostnadsreducering på 10 mkr. Även inom detta område finns olika modeller och ersättningsnivåer. En översyn av behov och struktur kommer att ske under HSN-förvaltningen avser att återkomma med förslag till upphandlingar. Avtalet med äldrevårdscentralen i Solna förlängs till och med maj 2008 och en översyn görs av innehållet i det framtida uppdraget. De äldre multisviktande patienternas behov en kontaktperson/vårdkoordinator i närsjukvården säkras genom det förtydligande som finns i husläkarmottagningarnas uppdrag när det gäller ansvaret för äldre med stora och sammansatta vårdbehov. Äldrevårdscentralen i Hökarängen avvecklades vid årsskiftet 2007/2008. Sammantaget beräknas en kostnadssänkning på 10 mkr.

26 25 HSN (43) Geriatrisk vård Geriatrik Budget Prognos Budget Mkr Intäkter Intäkter exkl moms Momskomp Summa Kostnader Geriatrik Hospice SAH/ASIH Asylsjukvård Övrig verksamhet Delsumma köpt geriatrik Momskomp Summa Resultat Geriatrik Budgetramen för den geriatriska vården räknas upp med 0,5 procent vilket motsvarar 9 mkr. Prognosen för 2007 visar på ett överskott på ca 40 mkr i förhållande till budget, varför det egentliga ekonomiska utrymmet för kommande år är 2,6 procent. Verksamhetsförändringar i sammandrag: Nya vårdplatser för patienter med MRSA Utökad palliativ vård Nytt uppdrag för ASIH med insatser i särskilda boenden. Fortsatt satsning på demensutredningar. Upphandling av två geriatriska kliniker (Dalen och Handen) samt några ASIH-enheter. Inom ramen för den pågåendeöversynen ska fördelningen av de geriatriska resurserna över länet och det akuta omhändertagandet kartläggas och analyseras. Vidare ska en utvärdering av befintliga äldreteams resultat genomföras. Resultatet från den pågående geriatriköversynen kommer att presenteras för HSN i mars Geriatriken har 2007 och 2008 tilldelats extra resurser där satsningar gjorts inom bland annat palliativ vård, demens- och strokevård. Särskilda stimulansmedel för äldre förväntas tilldelas även för 2008 och 2009, vilket ger förutsättningar för ytterligare satsningar inom vårdområdet.

27 26 HSN (43) I slutlig budget föreslås en minskad beställning för Stockholmsgeriatriken motsvarande 20 mkr, vilket beror på att befolkningsstrukturen i området ändrats. Cancersjukvården har tilldelats nya medel för att kunna fullfölja intentionerna i den beslutade cancerplanen. Av dessa medel tilldelas Närsjukvården 13 mkr för fortsatt utbyggnad av den palliativa slutenvården. Inom geriatriken avsätts 9 mkr för att öppna nya vårdplatser för patienter med MRSA samt 5 mkr för ökade insatser för patienter i särskilda boenden. ASIHteamen får en tydligare geografisk fördelning, vilket genomförs i beställningarna 2008, samt ett utökat uppdrag att utföra vissa vårdinsatser även i de särskilda boendena Psykiatrisk vård Psykiatri Budget Prognos Budget Mkr Intäkter Intäkter exkl moms Momskomp Summa Kostnader Basåtagande / allmän psyk Beroendevård BUP Ätstörningsvård Riksavtal/ utomlänsvård Privata spec läkare Asylsjukvård Övrig verksamhet Delsumma köpt psykiatri Momskomp Summa Resultat Psykiatri Budgetramen för den psykiatriska vården är 3,8 procent högre jämfört med föregående års budgetram, vilket motsvarar 160 mkr. Verksamhetsförändringar i sammandrag: Nya ersättningsmodeller både inom vuxen- och barn- och ungdomspsykiatrin Utökad beställning inom den specialiserade ätstörningsvården

28 27 HSN (43) Inrättande av en lågtröskelmottagning i syfte att minska HIVspridning Inrättande av ett integrerat team för opiatmissbruk i kriminalvården Särskilda insatser för kvinnliga missbrukare Upphandling av beroendevård Upphandling av vuxenpsykiatri Upphandling av barnpsykiatri Inom vuxenpsykiatrin pågår en översyn och förslag på framtida struktur inom vuxenpsykiatrin kommer att redovisas vid HSN:s sammanträde i februari. Valfriheten inom den psykiatriska vården förbättras 2008 genom att ett nytt ersättningssystem införs. Det nya ersättningssystemet innebär att den rörliga ersättningen ökar till 50 procent. Syftet är att förbättra tillgängligheten, förkorta väntetiderna och öka produktiviteten. För att möta ett ökat behov utökas beställningen inom den specialiserade ätstörningsvården år I slutlig budget avsätts medel för en lågtröskelmottagning med ett primärt syfte att minska HIV-spridning bland drogmissbrukare. Kostnaden beräknas till högst 7 mkr. Ett integrerat team för opiatmissbruk i kriminalvården, ITOK, inrättas och kostnaden beräknas till 2,6 mkr. Särskilda avgiftningsplatser inrättas för kvinnliga missbrukare. En ny ersättningsmodell införs inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Tillfälliga statliga medel kommer att användas för att stärka barn och ungdomars psykiska hälsa. En strategi för att utveckla vården av unga vuxna kommer också att tas fram Hjälpmedel För många patientgrupper är hjälpmedel en central fråga och en förutsättning för ett aktivt liv. För att kunna möta den ökade förskrivningen av hjälpmedel föreslås att budgetramen, utöver prisuppräkning, förstärks med 40 mkr Stockholms läns landsting ingår som ett av tre försökslandsting i en försöksverksamhet med fritt val av hjälpmedel. Försöket pågår från hösten våren Landstinget följer av denna anledning särskilt kostnadsutvecklingen inom hjälpmedelsområdet. Upphandling av hjälpmedelsverksamhet sker under året och avtalsstart beräknas till 1 januari 2009.

29 28 HSN (43) Habilitering En ny ersättningsmodell för Handikapp & Habilitering med rörlig ersättning är under utarbetande och förväntas införas under året Övrig verksamhet En utredning om vårdinsatser för asylsökande flyktingar ska genomföras och vårdbehoven ska ses över. Särskilt behov av psykiatrisk vård ska belysas. Statsbidraget från migrationsverket beräknas numera täcka kostnaden för asylsjukvården. Det innebär att finansieringen på 14 mkr från Stockholms lans landsting upphör. Antalet tolkbeställningar har successivt ökat från 2003, samtidigt som tolkuppdragen har blivit mer krävande, både kompetens- och tidsmässigt. Budgeten för språktolkar förstärks med 30 mkr. Nuvarande avtal avseende tolktjänster löper till 31 augusti HSN- förvaltningen avser att påbörja upphandling av språktolkstjänster under Upphandling av tolktjänst för döva, dövblinda och hörselskadade sker under året och avtalsstart beräknas till 1 januari Sjukvårdsrådgivning Vårdguidens telefontjänster erbjuder dels allmän information om hälso- och sjukvården i länet dels sjukvårdsrådgivning. Tjänsterna är upphandlade och drivs av privata entreprenörer. Sjukvårdsrådgivningen ger råd dygnet runt på separata linjer för barn och vuxna, erbjuder även rådgivning på arabiska och bosniska/serbiska/kroatiska. Rådgivningen svarar även på överkopplade samtal från sjukhusens akutmottagningar och gynekologiska akutmottagningar, en fri nyttighet för akutsjukhusen. Rådgivningen besvarar även frågor från allmänheten via e-tjänsten Mina vårdkontakter, där svar lämnas inom 2 timmar. Sjukvårdsrådgivningen besvarar ca samtal/år till en kostnad av 75 mkr Den allmänna informationsdelen ger upplysningar om telefonnummer och adresser till vården i länet, vilken vårdmottagning personen valt, samt fungerar som kundtjänst vid t ex Vårdval Stockholm och influensavaccinationskampanjen varje år. Den allmänna delen tar emot ca samtal/år till en kostnad av 3,5 mkr Under 2008 kommer flera förändringar i sjukvårdsstrukturen att införas förutom Vårdval Stockholm, t ex förändringar i det akuta omhändertagandet. Införandet av nya tjänster som t ex screeningverksamheter samt önskemål att via Vårdguidens telefontjänster sköta tidsbokningar påverkar att samtalsfrekvensen ökar. Vårdguidens telefontjänster är en viktig servicefunktion och trygg-