översiktlig information om Byggavtalet finns i de partsgemensamma informations- och utbildningsmaterial som är utlagda på Byggplatsen.

Transkript

1 Cirkulär 8/2010 Grönt cirkulär-distribueras till arbetsplatserna Byggavtalett Bilagor Lönetabeller för Byggavtalet gällande från och med den 1 april 2011 bifogas. (Lönetabeller för Byggavtalet gällande från och med 1 november 2010 t.o.m. den 31 mars 2011 bifogades grönt cirkulär 7/2010.) Byggavtalet träder i kraft den 1 november 2010 och ersätter Byggnadsavtalet (inkl R- och S-avtalen) och Anläggningsavtalet. Byggavtalet innebär en del väsentliga förändringar i förhållande till de gamla avtalen. INNEHÅLL I KORTHET - Byggavtalet ett nytt förhållningssätt - Arbetsplatsanmälan - Ordinarie arbetstid - Obekväm arbetstid - Övertid - Kompensationsledighet - Lönebestämmelser - Föräldralön - Helglön - Ledighet för uppdrag - Permission - Samåkning - Resekostnadsersättning och traktamente - Förhandlingsordning i rättstvister - Ordningsreglerr - Avtal om anställningsskydd - In- och uthyrning av arbetskraft - Inhyrning vid företrädesrätt - Övriga bilagor till Byggavtalet Byggavtalet ett nytt förhållningssätt Byggavtalets nya form och innehåll syftar primärt till att avtalet ska vara lättare att förstå och tillämpa. Reglerna för de verksamheterr som tidigare reglerats av fyra kollektivavtall finns nu samlade i ett avtal. Sveriges Bygg- industrier (BI) och Byggnads är överens om att Byggavtalet ska utgöra ett avstamp för ett nytt bättre förhållningssätt på arbetsplatserna och mellan organisationerna. Byggavtalets regler måste följas. Avtalet tillåter avvikelser endast när det uttryckligen framgår att annan överenskomm melse får träffas. Detta innebär bl.a. att avtalets ersättningsnivåer varken får över- eller underskridas. BI, Byggnads, medlemsföre etagen och representanterr för arbetstagarna a har därmedd ett primärt ansvar och en skyldighet att följa och vårda avtalet. Avtalet öppnar för ett nytt förhållningssätt men fordrar engagemang av alla. Avtalet är ett viktigt steg på vägen för att på sikt utöka möjligheten för arbetsgivare och medarbetare att träffa överenskommelser anpassade till företagens verksamhet. Avtalets starttidpunkt den 1 november 2010 är ett bra tillfälle för arbetsgivare och medarbetare att sätta sig in i avtalsinnehål llet och fundera över hur man kan tillvarata möjligheterna i det nya avtalet för att förbättra verksamhetens upplägg och affärsidé. Nedan redogörs för de viktigaste förändring- den arna i korthet. Detta cirkulär kompletterar information som lämnats i grönt cirkulär 1/2010. Fullständig information om föränd- ringarna framgår av avtalet som är utsänt till medlemsföre etagen i grönt cirkulär 7/2010. För att få en komplett och tydlig bild av vilka regler som gäller bör Byggavtalet läsas parallellt med detta cirkulär. Ytterligare Våra cirkulär finns att läsa på Byggplatsen, Sveriges Byggindustriers medlemstjänst på Internet, adress Postadress Box 5054, STOCKHOLM Besöksadress Storgatan 19 Telefon Telefax Internet

2 översiktlig information om Byggavtalet finns i de partsgemensamma informations- och utbildningsmaterial som är utlagda på Byggplatsen. Arbetsplatsanmälan ( 1 punkten 1) Arbetsgivare ska snarast, dock senast i samband med arbetets påbörjande, skriftligen anmäla ny arbetsplats där arbetsvolymen för arbetsgivarens åtagande beräknas överstiga 900 arbetstimmar. Arbetsgivaren insänder anmälan per post, e-mejl eller fax direkt till Byggnads berörda lokalavdelning med kännedomskopia till BI:s berörda lokalkontor. BI har tagit fram en ny blankett för arbetsplatsanmälan samt en separat blankett för begäran om prestationslöneförhandling. Blanketterna finns tillgängliga på Byggplatsen. Ordinarie arbetstid ( 2 punkten 1) Arbetstidens längd och förläggning ( 2 punkten 1.1) Arbetsgivaren och en representant för arbetslaget kan fritt träffa överenskommelse om förläggning av den ordinarie arbetstiden på arbetsplatsen måndag t.o.m. söndag mellan kl och Den begränsning som finns är att den ordinarie arbetstiden högst kan uppgå till i genomsnitt 40 timmar per vecka under en fyraveckorsperiod (totalt 160 timmar). Överenskommelsen ska vara skriftlig. Förändring av arbetstiden genom byte av arbetsplats ( 2 punkten 1.2) Särskilda skyddsregler för arbetstagare har införts. En omställningsperiod gäller vid förändring av den ordinarie arbetstiden genom förflyttning av enskild arbetstagare från en arbetsplats till en annan. Omställningsperioden innebär att arbetstagaren har rätt att behålla sin tidigare ordinarie arbetstid under en period om en månad räknat från och med den dag arbetstagaren informerades om den nya arbetstiden. Vidare kan arbetstiden begränsas för en arbetstagare som har särskilda hinder att arbeta under obekväm arbetstid. Individuell arbetstidsöverenskommelse ( 2 punkten 1.3) Arbetsgivaren och enskild arbetstagare kan, utan hinder av att det finns en kollektiv arbetstidsöverenskommelse för aktuell arbetsplats, träffa en individuell överenskommelse om förläggningen av arbetstagarens ordinarie arbetstid måndag t.o.m. söndag mellan kl och Sådan överenskommelse ska vara skriftlig. Även uppsägning av sådan överenskommelse ska vara skriftlig. När arbetstagare med individuell arbetstidsöverenskommelse placeras på en prestationslönearbetsplats ska under vissa förutsättningar samråd ske med arbetslaget. Ordinarie arbetstid om överenskommelse inte träffas ( 2 punkten 1.4) Om någon överenskommelse om ordinarie arbetstid inte har träffats med arbetslaget eller arbetstagare är den ordinarie arbetstiden åtta timmar per dag (exklusive raster) måndag t.o.m. fredag kl Efter samråd på arbetsplatsen utläggs tre raster om sammanlagt en timme och 15 minuter. Arbetsgivaren har dock rätt att förskjuta arbetstiden med upp till 30 minuter i vardera riktningen på grund av lokala ordningsföreskrifter eller liknande. T.ex. beställarkrav kan utgöra grund för att förskjuta arbetstiden. Genomsnittlig veckoarbetstid inklusive övertid ( 2 punkten 1.6) Beräkningsperioden för genomsnittlig veckoarbetstid vid heltidsarbete om 48 timmar inklusive övertid kan utökas från fyra till högst sex månader genom överenskommelse med lokalavdelningen. Det finns inget som hindrar att en ny beräkningsperiod påbörjas direkt efter att föregående beräkningsperiod avslutats. Arbetstidsförläggning mellan kl och ( 2 punkten 2) Arbetsgivaren och lokalavdelningen kan träffa överenskommelse om arbetstidsförläggning mellan kl och under högst en månad. Därefter krävs överenskommelse mellan de centrala parterna. 2 punkten 5 (Obekväm arbetstid) Ersättningar avseende obekväm arbetstid har införts och ersatt reglerna om förskjuten arbetstid. Obekväm arbetstid infaller under de tidsperioder och ersätts med de procentsatser av utgående lön som framgår av tabellen i avtalet. OB-ersättning ska inte utges när övertidsersättning utges. Procentsatserna i tabellen och definitionen av utgående lön i Byggavtalet 3 punkten 6.2. får inte frångås

3 vid beräkning av OB-ersättning (dvs. får varken under- eller överskridas). Genom exempel på Byggplatsen framgår hur OB-tid ska hanteras i praktiken. Övertid ( 2 punkten 6) Förläggning av och ersättning vid övertidsarbete ( 2 punkten 6.1) Övertid infaller först när arbetstagaren har fullgjort sitt veckoarbetstidsmått. Övertid och övertidsersättning infaller under de tidsperioder och ersätts med de procentsatser av utgående lön som framgår av tabellen i avtalet. Procentsatserna i tabellen och definitionen av utgående lön i Byggavtalet 3 punkten får inte frångås vid beräkning av övertidsersättning (dvs. får varken undereller överskridas). När övertidsersättning utges ska inte OBersättning utges. Genom exempel på Byggplatsen framgår hur övertid ska hanteras i praktiken. Begränsning av övertidsarbete ( 2 punkten 6.2) Tillåten övertid: Parter: Allmän övertid 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 200 timmar per år Arbetsgivare och arbetstagare Särskild övertid Ytterligare 150 timmar per år, dock högst 13 arbetstimmar per dygn med 11 timmar dygnsvila. Arbetsgivare och lokalavdelning Övertidsperiod ( 2 punkten 6.3) Huvudregeln är att kalenderår utgör övertidsperiod. Arbetsgivare som istället vill tillämpa semesterår som övertidsperiod ska informera MB-gruppen, facklig förtroendeman, eller om sådan saknas, lokalavdelningen om detta. BI rekommenderar att informationen lämnas skriftligen eller dokumenteras i protokoll från möte mellan berörda parter. Kompensationsledighet ( 2 punkten 7) Arbetstagare kan spara övertid och ta ut övertiden i ledig tid (kompensationsledighet) istället för övertidsersättning, om det kan ske utan olägenhet för verksamheten. Kompensationsledigheten läggs ut efter överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Lönebestämmelser ( 3) Allmänt Lönebestämmelserna har en större flexibilitet vid valet av löneform och en tydligare gränsdragning mellan när tidlön respektive prestationslön bör tillämpas. Det är också möjligt för arbetsgivare att träffa löneöverenskommelse med berörd lokalavdelning avseende flera arbetsplatser inom t.ex. en organisatorisk enhet av ett företag och för lokala eller regionala företag. Arbetsgivaren anger vilken typ av prestationslön som ska tillämpas på arbetsplatsen och som ska vara föremål för förhandling. Även vid arbeten inom anläggningsverksamhet har arbetsgivaren nu rätt att tillämpa resultatlön. På samtliga markarbeten är huvudregeln nu att tidlön ska tillämpas. Överenskommelse om prestationslön ska vara skriftlig. Prestationslön ( 3 punkten 2.2.1) Huvudregeln är att prestationslön (ackordeller resultatlön) ska tillämpas för: TBM-arbeten vid nyproduktion, reparations- om- och tillbyggnader (ROT) vid hus- och anläggningsproduktion samt rivningsarbeten som ingår i TBM-arbeten. Plattsättningsarbeten*, tätskiktsarbeten*, undertaksmontering, golvbeläggningsarbeten*, ställningsarbeten som utförs av företag med speciell verksamhetsinriktning. * Nya ackordlistor börjar gälla den 1 november Det är dock även möjligt att träffa överenskommelse om fast tidlön för ovan angivna arbeten. För arbetsplatser som saknar förutsättningar för prestationslön samt för repara-

4 tions- och ombyggnadsarbetsplatser understigande 900 timmar bör överenskommelse om tidlön träffas. Lön om prestationslöneöverenskommelse inte träffas ( 3 punkterna och ) Om prestationslöneöverenskommelse inte träffas för TBM-arbeten gäller från och med den 1 november 2010 den fastställda utbetalningsnivån på orten. Detta gäller även arbetsplatser där grundlön gäller enligt stupstocken på Byggnadsavtalet eller lön som är direkt fastställd av arbetsgivare med stöd av stupstocken efter iakttagen förhandlingsordning om ackordslön på Anläggningsavtalet som gällde före den 1 november För företag med speciell verksamhetsinriktning som har centralt fastlagda ackordslistor gäller relevant lista om prestationslöneöverenskommelse inte träffas. Parter vid prestationslön ( 3 punkten 3.1.1) Arbetsplatsens omfattning* Lokala parter Centrala parter (TBM) 900 timmar Arbetsgivaren och arbetslaget Under arbetets gång > 900 timmar** > 900 timmar Arbetsgivaren och lokalavdelningen Lokalavdelningen har rätt att påkalla förhandling om överstigande del BI:s lokalkontor och lokalavdelningen BI och Byggnads BI och Byggnads Utläggning av arbete som ingår i ackordsöverenskommelse på underentreprenör ( 3 punkten 3.2.6) Bestämmelsen innehåller särskilda regler som arbetsgivaren ska iaktta om en väsentlig del av ett arbete som ingår i en träffad ackordsöverenskommelse ska läggas ut på en underentreprenör. Dessa regler gäller bara om ackordsöverenskommelse har träffats dvs. inte om utbetalningsnivån utges (stupstock) eller om arbetet är undantaget från ackordsöverenskommelsen. Arbetsgivares rätt att i alla situationer slutligen avgöra om arbetet ska utföras av arbetslaget eller av UE påverkas inte heller av bestämmelsen. Tidlön ( 3 punkten 2.2.2) Huvudregeln är att tidlön (månadslön eller timlön) ska tillämpas för: Byggservicearbeten*, markarbeten och arbeten som utförs av företag med speciell verksamhetsinriktning som inte ska tillämpa prestationslön. övriga arbeten som utförs av arbetstagare som inte har prestationslön. * Med byggservicearbeten avses här arbeten som ingår i en överenskommelse om byggserviceverksamhet (se nedan). Tidlön kombinerad med rörlig lönedel ( 3 punkten 4.1) Tidlön kan innehålla en rörlig lönedel om högst 6 procent av överenskommen tidlön. Parter vid tidlön ( 3 punkten 4.2) Arbetsplatsens omfattning* Lokala parter Centrala parter < 2500 timmar Arbetsgivaren och arbetslaget * Med arbetsplatsens omfattning avses enbart arbetsgivarens eget arbete på arbetsplatsen. Det ska alltså inte längre ske någon sammanläggning av flera arbetsgivares TBM- arbeten ( staketregeln har tagits bort) timmar Under arbetets gång 2500 timmar** Arbetsgivaren och lokalavdelningen Lokalavdelningen har rätt att påkalla förhandling om överstigande del ** Om en arbetsplats under arbetets gång kommer att överstiga 900 timmar ska lokalavdelningen informeras om detta enligt 1 punkten 1. * Byggservicearbeten kan inte överstiga 900 timmar (se nedan).

5 ** Om en tidlönearbetsplats efter arbetets påbörjande beräknas överstiga 2500 timmar bör arbetsgivaren snarast informera lokalavdelningen om detta. Lön om tidlöneöverenskommelse inte träffas ( 3 punkten 4.3) Om överenskommelse om tidlön enligt punkten 4.2 inte träffas är tidlönen företagets tidlön på orten för berörda arbetstagare föregående år plus innevarande års centralt avtalade löneförhöjning för respektive yrkesgrupp. Bestämmelsen innehåller särskilda regler för nystartade eller nyetablerade företag. Särskilda lönebestämmelser för tornkranoch maskinförare ( 3 punkten 5) Minimilönebestämmelser för tornkranförare och maskinförare har införts i tre olika situationer på TBM-arbetsplatser där prestationslön tillämpas: 1. När tornkran- och maskinförare ingår i arbetslaget ( 3 punkten 5.2). 2. När uthyrd eller utlånad tornkran- och maskinförare arbetar åt arbetslaget. 3. När underentreprenör tillhandahåller tornkran/maskin och förare. Utgående lön ( 3 punkten 6.2) En definition av begreppet utgående lön har införts i 3 punkten Med utgående lön avses arbetstagarens fastställda timlön eller månadslön vid intjänandetillfället, inklusive utfall av rörlig lönedel för såväl prestationslön som tidlön. Definitionen har stor betydelse för tillämpningen av avtalet och får inte frångås på annat sätt än som framgår av 3 punkten Byggserviceverksamhet ( 3 punkten 8) Reglerna beskriver ett undantag från regeln om att prestationslön är huvudlöneform för TBM-arbeten. Med begreppet byggserviceverksamhet avses i Byggavtalet rätt att tillämpa tidlön (månadslön eller timlön) avseende TBM-arbeten, efter det att överenskommelse om byggserviceverksamhet träffats. Arbetsgivaren och lokalavdelningen är parter i en sådan överenskommelse. Uppsägning av sådan överenskommelse innebär alltså endast uppsägning av rätten att tillämpa tidlön för TBM-arbeten. Vid bedömningen av om en verksamhet är att betrakta som byggserviceverksamhet ska en helhetsbedömning göras, med utgångspunkt i de sex att-satser som finns i 3 punkten 8.2. Arbetsplatser överstigande 900 timmar kan inte utgöra byggserviceverksamhet. För sådana arbetsplatser ska särskild löneöverenskommelse träffas med lokalavdelningen. Uppsägningstiden för en överenskommelse om byggserviceverksamhet har förlängts till tre månader. Det finns grund för uppsägning av sådan överenskommelse från lokalavdelningens sida om arbetsgivare i verksamheten avviker från definitionen av byggserviceverksamhet. BI rekommenderar att arbetsgivare som redan har eller vill uppnå en överenskommelse om byggserviceverksamhet är öppen och tydlig i sin dialog med lokalavdelningen och diskuterar gränsdragningsfrågor som uppstår i verksamheten. Rättelse av lönetabell för vuxenlärlingar ( 3 punkten 9.3.3) Under utbildningssteg 4 ska timintervallet vara (se bifogad klisterlapp). Granskningsuppgifter ( 3 punkten 10) Parterna håller på att utveckla ett gemensamt IT-verktyg, i vilket arbetstagarnas personuppgifter hanteras på ett sätt som är förenligt med personuppgiftslagen. IT-verktyget ska ersätta nuvarande granskningssystem. BI återkommer med information om hur ITverktyget ska hanteras och när olika företagskategorier ska börja använda IT-verktyget. Genom det nya IT-verktyget kommer BI och Byggnads att få gemensamma statistikuppgifter. Föräldralön ( 4 punkten 3) Föräldralönen har höjts med en månad och utges under två månader om arbetstagaren varit anställd i ett men inte två år i följd och under tre månader om arbetstagaren har varit anställd i två år i följd eller mer. Helglön ( 4 punkten 4) Vid heltidsarbete ska helglön utges för åtta timmar och motsvara utgående lön per timme för åtta timmar oavsett om arbetstagaren skulle ha arbetat fler eller färre antal timmar aktuell dag. Helglön utges inte när arbete utförs på helglöneberättigad dag. Om enstaka arbetstimmar utförs på helgdag, dock högst

6 två timmar per helgdag, utges både lön för arbetad tid och helglön för åtta timmar. Utförs arbete mer än två timmar reduceras helglöneersättningen i förhållande till arbetad tid. Vid lägre arbetstidsmått än heltid utbetalas helglön i förhållande till arbetstidsmåttet. Helglön ska inte utges om arbetstagaren har fått eller varit berättigad till ersättning från försäkringskassan aktuell dag. Begreppet utgående lön definieras i 3 punkten 6.2 och innebär en höjning av helglönen i förhållande till reglerna före den 1 april 2010, då endast grundlön skulle utges. (Begreppet bibehållen lön i cirkulär 1/ 2010 har ersatts med begreppet utgående lön.) Ledighet för uppdrag ( 4 punkten 6) Anmälan av sådan ledighet ska normalt göras senast 14 dagar innan uppdraget ska börja, eller, om så inte kan ske, så snart arbetstagaren får veta att han/hon behöver vara tjänstledig. Permission ( 4 punkten 7) Vid permission ska utgående lön utges, vilket innebär en höjning av permissionsersättningen i förhållande till reglerna före den 1 april 2010, då endast grundlön skulle utges. (Begreppet bibehållen lön i cirkulär 1/ 2010 har ersatts med begreppet utgående lön.) Från och med den 1 november 2010 gäller utöver tidigare regler att arbetstagarens rätt till permission begränsas till högst tre av företagsläkare remitterade återbesök eller vidareremitteringar. Regler om karensdag har införts vid akut sjukdom samt arbetsskada i vissa situationer. Samåkning ( 6 punkten 1) Vid samåkning i arbetstagares bil får arbetstagare samåkningsersättning för resväg mellan arbetstagarens bostad och arbetsplatsen. Arbetsgivaren och berörda arbetstagare kan träffa särskild överenskommelse om faktisk färdsträcka istället för resväg enligt definitionen i avtalet. Föraren erhåller ersättning med 1,85 kr/km avseende resväg mellan förarens bostad och arbetsplatsen samt därutöver samåkningsersättning med 0,60 kr/km för resväg mellan respektive passagerares bostad och arbetsplatsen för varje i fordonet medföljande passagerare. Varje medföljande passagerare erhåller samåkningsersättning med 0,60 kr/km för resväg mellan passagerarens bostad och arbetsplatsen. Samåkningsersättning kan endast utbetalas vid samåkning i arbetstagares egen bil, aldrig när arbetsgivaren tillhandahåller bilen. Samåkningsersättning är ersättning för vilken arbetsgivaren ska erlägga sociala avgifter och göra avdrag för preliminärskatt enligt gällande lagstiftning. (Ersättningen är inte semestereller sjuklönegrundande.) Genom exempel på Byggplatsen framgår hur samåkning ska hanteras i praktiken. Reskostnadsersättning och traktamente ( 6 punkten 2.2) Arbetstagaren kan ha rätt till reskostnadsersättning utöver traktamente om arbetsgivaren inte kan anvisa logi inom en radie av tio kilometer från arbetsplatsen på förrättningsorten. (Denna bestämmelse har tidigare funnits i Anläggningsavtalet.) Stockholms särskilda resebestämmelser Dessa bestämmelser upphör att gälla från och med den 1 november Förhandlingsordning i rättstvister ( 10) BI:s lokalkontor och Byggnads lokalavdelning är lokala parter i alla rättstvister. (OBS förändring i förhållande till vad som gällde enligt Anläggningsavtalet.) Ordningsregler ( 11) Behörighetskort och fackligt besök på arbetsplatsen ( 11 punkterna 1.3 och 1.4) Regleringar om behörighetskort ID 06 har införts. Drogkontroller ( 11punkten 1.6) Regler om hur drogkontroller ska genomföras har införts. Ersättning för bortkomna eller förstörda kläder ( 11 punkten 5) Bortkomna eller förstörda kläder ska i första hand ersättas genom arbetstagarens hemförsäkring. Ersättningen för bortkomna eller förstörda kläder har höjts från 400 till 1400 kronor.

7 Avtal om anställningsskydd (Bilaga A1) Information vid anställning (Bilaga A1 5 c 1) Om det finns flera turordningsområden eller turordningsenheter och oklarhet kan uppstå om vilket turordningsområde och/eller turordningsenhet arbetstagaren tillhör ska i anställningsavtalet anges inom vilket turordningsområde och vilken turordningsenhet arbetstagaren tillhör. Arbetsgivarintyg (Bilaga A1 5 h) I samband med att arbetstagares anställning upphör ska arbetsgivaren överlämna ett komplett ifyllt arbetsgivarintyg enligt 47 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Arbetsgivarintyget ska överlämnas snarast och senast inom fem veckor från anställningens upphörande. Det kan ibland vara svårt för företag att fylla i arbetsgivarintyget och därför har Arbetslöshetskassornas samordningsorganisation (SO) samlat de vanligast återkommande frågeställningarna på sin hemsida ( Arbetsgivarintyg kan fyllas i med stöd av instruktioner på SO:s hemsida. På Byggplatsen under blanketter finns en länk till SO:s blanketter, instruktioner och frågor med svar. Turordningsregler ( 21 a ) Arbetsgivaren och MB-grupp/kontaktombud eller lokalavdelningen kan träffa överenskommelse om att byggservice ska utgöra en egen turordningsenhet. Om inte överenskommelse om turordningsområde kan träffas, gäller de av de centrala parterna avtalade turordningsområdena i Bilaga A5. När en arbetstagare tillfälligt placeras på ett annat turordningsområde än det han tillhör ska arbetsgivaren samråda med MB-grupp/ kontaktombud om arbetet fortfarande tillfälligt består var sjätte månad. Anläggningsverksamhet och byggverksamhet (TBM) ska turordnas var för sig. Vid ändring av eller oenighet om turordningsområde, som leder till att turordningsområdena i Bilaga A5 tillämpas ska arbetstagaren tillhöra det turordningsområde inom vilket arbetstagaren huvudsakligen har arbetat de senaste sex månaderna om inte annat överenskommes. Särskilda skyddsregler har införts vid nedläggning av byggserviceverksamhet som utgör en egen turordningsenhet genom överenskommelse i protokollsanteckning till 21 a. Med nedläggning avses här att verksamheten på orten läggs ner/upphör helt och hållet. Regeln gäller inte vid normala arbetsbristsituationer. In- och uthyrning av arbetskraft (Bilaga A 4) Bemanningsföretag ska i förhållande till sina arbetstagare i anställningsavtalet skriva in inom vilket geografiskt område och inom vilka tider arbetstagaren är skyldig att arbeta. Arbetsskyldigheten för arbetstagare som är anställd i bemanningsföretag är vid anställningens ingående begränsad till elva timmar per dag inklusive raster. Detta utgör dock inget hinder för arbetstagaren att arbeta andra tider än de i anställningsavtalet fastställda tiderna om arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om det. Inhyrning när företrädesrätt till återanställning föreligger (Bilaga A6) Intresseförhandling enligt 38 MBL Nya regler har antagits av parterna. Reglerna innebär i korthet att ett företag som avser att använda bemanningsföretag, samtidigt som det finns tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning i företaget, ska begära förhandling enligt 38 MBL. I förhandlingen ska skälen för inhyrning från bemanningsföretag anges. Förhandlingen ska även omfatta alternativet att istället för bemanning återanställa personal som har företrädesrätt till återanställning. Om inhyrningen avser max fem veckor behövs ingen ytterligare åtgärd från arbetsgivarens sida. Lokal tvisteförhandling Om inhyrningen överstiger fem veckor och parterna inte kommer överens i förhandlingen enligt 38 MBL ska företaget inom tre arbetsdagar från avslutad förhandling påkalla lokal förhandling. I den lokala förhandlingen ska företaget ange skälen för att bemanningsföretag anlitats istället för återanställning av per-

8 sonal med företrädesrätt. Den lokala förhandlingen ska normalt vara avslutad inom fem arbetsdagar från påkallandet. Central förhandling Om parterna inte kan komma överens i den lokala förhandlingen och inhyrningen avser mer än fem veckor, kan part begära central förhandling. Detta ska ske inom tre arbetsdagar från det att den lokala förhandlingen avslutats. Den centrala förhandlingen ska äga rum inom tio arbetsdagar från påkallandet. Skiljenämnd Kan parterna inte heller i den centrala förhandlingen komma överens, kan frågan hänskjutas till en särskild skiljenämnd för avgörande. Vid tillämpning av dessa regler betraktas förhandlingen som avslutad när förhandlingssammanträdet är slut. och Byggnads har inarbetats i texterna. I Bilaga G har därutöver nya vagnbestämmelser införts. Arbetsmiljöavtalet (Bilaga K) OBS Utbildning av skyddsombud och annan arbetsmiljöutbildning ska enbart genomföras som partsgemensam lokalt arrangerad utbildning (punkten 5.2.3). Utbildningen ska genomföras enligt en av BCA fastställd utbildningsplan. Bergrumsbestämmelserna, Yrkesutbildningsavtalet och Särskilda bestämmelser för dykeriverksamhet ( 3 punkten 3 och Bilagorna H-L) Bestämmelserna gäller alltjämt, men är föremål för omförhandling mellan parterna. De gamla bestämmelserna finns därför tillgängliga på Byggplatsen. Praktisk hantering av Bilaga A6 De frågor som uppkommer i samband med inhyrning enligt Bilaga A6 och förfarandet omkring bestämmelserna är komplicerade. Kontakta därför alltid BI:s kansli om fråga uppkommer om inhyrning längre tid än fem veckor när det finns tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning. Bilagorna C-G och J-K Bestämmelserna är omskrivna och tidigare överenskommelser som har gällt mellan BI Frågor med anledning av detta cirkulär besvaras av handläggarna på BI:s lokala kontor eller kansliet i Stockholm.

9 SVERIGES BYGGINDUSTRIER BYGGAVTALET Löner och ersättningar: Lönetabell GRUNDLÖN ÖVERTIDSARBETE Yrkeskategori Fördel- G r u n d l ö n Utgående löne- Övertidsersättning (inklusive OB-ersättenligt 9.1 nings- höjning 1 april ning) utges per timme och beräknas med tal Kr/tim Kr/mån Kr/tim Kr/mån hjälp av i tabellen angivna procentsatser och utgående timlön* 1. Yrkesarbetare 1,00 133, , kl Övriga arbetstagare Övriga arbetstagare 1 0,88 117, , ÖVERTID D = 100 % av utgående lön Övriga arbetstagare 2 0,70 93, , kl Övriga arbetstagare 3 0,50 66, , ÖVERTID C = 70 % 3. Yrkeskunnig 1,00 133, , kl av utgående lön ÖVERTID D 4. Övriga arbetstagare i företag med speciell verksamhetsinriktning ÖVERTID B = 50 % = 100 % Övriga arbetstagare S1 0,88 117, , kl av utgående lön Övriga arbetstagare S2 0,70 93, , ÖVERTID A = 30 % av Övriga arbetstagare S3 0,65 86, , kl av utgående lön 5. Städpersonal ÖVERTID B = 50 % utgående lön Städpersonal 1 0,75 99, , kl av utgående lön Städpersonal ,50 66, , Må Ti On To Fr Lö Sö Helgdag 6. Maskinförare 1,00 133, , *För månadsavlönade beräknas utgående 7. Bilförare m.fl. 0,95 126, , timlön som:. månadslön x Övriga förare 0,88 117, , x genomsnittlig veckoarbetstid 9. Förrådsarbetare m.fl. 0,95 126, , För YRKESARBETARE som genomgår utbildning inom ytterligare ett yrkesområde gäller följande: - Grundlön utges som för yrkesarbetare. Fördelningstal under utbildningstiden är 0,88. Premieackord: 23 kr x (arbetad tid - fördeln.tid) Ren resultatlön: 10 kr x (arbetad tid - fördeln.tid) tillförs premiesumman när lärlingar/övriga arbetare ingår i laget tillförs resultatlönesumman när lärlingar/övriga arbetare ingår i laget 4 4 Helglön. 6 1 Reskostnadsersättn. vid dagliga resor. 6 2 Traktamente För timavlönade utges helglön med utgående timlön Särtryck: Arbete i bergrum Bergrumstillägg Yrkesarbetare och övriga Kr/tim arbetare som fyllt 19 år Bergarbete 6,14 Kontrollskrotning m.m. 5,21 Inredningsarbete m.m. 4,30 Reskostnadsersättning utges enligt följande:..1. Egen bil 1,85 kr/km resväg 2. Annat färdmedel Ersättning för styrkta kostnader, dock högst 1,85 kr/km resväg 3. Samåkning i bil förare: 0,60 kr/km resväg/passagerare passagerare: 0,60 kr/km.vid.övernattning på förrätt-.ningsort belägen minst 70 km.enkel resväg från bostaden: kr/dygn.förrättningstillägg t.o.m. dag 90: 110 kr fr.o.m. dag 91: 63 kr. Lärling: Fördelningstal x ovanstående belopp.minsta avstånd: 2 km enkel resväg.max ersättning/dag: 315 kr

10 SVERIGES BYGGINDUSTRIER BYGGAVTALET Löner och ersättningar: Lönetabell GRUNDLÖN 2 5 OBEKVÄM ARBETSTID (OB) Ut- Timmar Fördel- G r u n d l ö n Utgående löne- OB-ersättning utges per timme och beräknas bildn.- nings- höjning 1 april med hjälp av i tabellen angivna procentsatser steg tal Kr/tim Kr/mån Kr/tim Kr/mån och utgående timlön* Gymnasieutbildning OB-ersättning utges inte vid övertidsarbete ,55 73, , ,60 79, , kl ,65 86, , ,75 99, , OB 3 = 70 % av utgående lön ,88 117, , kl Ungdomslärlingar ,43 57, , OB 2 = 40 % ,53 70, , kl av utgående lön OB 3 = 70 % ,63 83, , ,75 99, , OB 1 = 20 % av ,88 117, , kl av utgående lön Vuxenlärlingar utgående lön ,65 86, , Ordinarie ,70 93, , kl utgående lön ,75 99, , ,88 117, , OB 1 = 20 % Gymnasiebildning med särskild verksamhets- kl av utgående lön inriktning (exklusive golvläggning) Må Ti On To Fr Lö Sö Helgdag ,55 73, , ,60 79, , *För månadsavlönade beräknas utgående timlön ,75 99, , som: ,80 106, , ,88 117, , Vuxenutbildning med särskild verksamhetsinriktning (exklusive golvläggning) ,65 86, , ,75 99, , ,88 117, , Maskinförare. Gymnasieutbildning Följande tillägg/ersättningar är desamma ,75 99, , som för yrkesarbetare: ,80 106, , Reskostnadsersättning vid dagliga resor ,88 117, , och traktamente Maskinförare. Vuxenutbildning ,65 86, , ,70 93, , ,75 99, , ,88 117, , månadslön x x genomsnittlig veckoarbetstid