Lägesrapport för Trafikslagsövergripande strategi och handlingsplan för användning av intelligenta transportsystem (ITS) 2011

Transkript

1 Lägesrapport för Trafikslagsövergripande strategi och handlingsplan för användning av intelligenta transportsystem (ITS) 2011 Sida 1

2 Möjligheterna som är bra för Sverige - en sammanfattning om ITS... 3 Inledning... 6 ITS rådet... 6 Trafikverket... 6 I. Utveckla former för samarbete mellan näringsliv och myndighet... 6 II. Öka det svenska agerandet i EU på ITS området... 8 III. Ge råd i och påskynda Trafikverkets och andra aktörers arbete med att genomföra handlingsplanen för ITS Planering av och innovationer i transportsystemet Data och information Fordon/farkoster, kommunikation och fysisk infrastruktur Godstransporter Persontransporter Storstadsregioner Sida 2

3 Möjligheterna som är bra för Sverige - en sammanfattning om ITS Trängseln i vårt transportsystem ökar när befolkningen i städerna växer. Kraven på effektiva och miljösmarta transporter blir större. Säkerheten prioriteras allt mer. Utmaningarna för alla trafikslag är stora och många. ITS erbjuder många verktyg som kan bidra till att möta dessa. ITS potential är stor och det är hög tid att den tas till vara! Intelligenta transportsystem och tjänster, ITS, är ett samlande begrepp för hur informationsteknologi kan användas för att skapa större nytta för alla som är beroende av olika transportsystem. Det kan handla om den enskilde pendlaren, likväl som för det stora företaget med tusentals leveranser varje år. Regeringen tillsatte 2010 ett ITS-råd i syfte att påskynda arbetet med att införa ITS i Sverige för att nå de transport- och näringspolitiska målen. Rådet har tre uppgifter, den första uppgiften är att utveckla former för samarbete mellan myndigheter och näringsliv, den andra uppgiften är att ge råd i och påskynda Trafikverkets och andra myndigheters arbete med att genomföra handlingsplanen, Trafikslagsövergripande strategi och handlingsplan för användning av ITS. Den tredje uppgiften är att verka för ett ökat svenskt agerande i EU på ITS-området. Trafikverket fick samtidigt ett regeringsuppdrag om att ha ett samordningsansvar för genomförande och uppföljning av arbetet enligt: Trafikslagsövergripande strategi och handlingsplan för användning av ITS 1. Omfattande insatser Rådets arbete inom utveckla samarbetsformer mellan myndigheter och näringsliv syftar till att förbättra Sveriges konkurrenskraft internationellt, att skapa samhällsnytta samt att i slutändan generera inkomster för Sverige. För att främja arbetet mellan näringsliv och myndigheter har rådets arbete inriktats på att bland annat utveckla relationerna med hjälp av MoU, Memorandum of Understanding. Dessa ger möjligheter så att näringslivet kan utveckla piloter eller paket av tjänster med fokus på FoU-projekt och därigenom driva på utvecklingen av nya tjänster/produkter. I dagsläget har Trafikverket undertecknat MoU med fyra olika företag: TeliaSonera, Saab AB, Ericsson och Kista Science City. I dessa har bland annat gränssnitten i förädlingskedjan mellan FoI, demonstration, pilot och storskaligt införande analyserats. Behovet av att öka innovationsgraden i Sverige är stort. Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger möjligheter att upphandla även innovationer. Behovet av förtydliganden i LOU om bland annat immateriella rättigheter, patent och ägande/dispositioner är en förutsättning för att innovationsgraden ska kunna ökas. Rådet vill rekommendera andra myndigheter att aktivt bidra till att öka andelen innovationsupphandlingar inom ramen för tolkningar av LOU. Rådet har skrivit brev till infrastrukturministern om att inkludera i myndigheters uppdrag att en viss andel av myndighetens upphandlingar ska vara innovationsupphandlingar. Ett framgångsrikt koncept som testats av Post och telestyrelsen är att använda innovationstävling som ett sätt till att höja innovationsgraden. 1 Sida 3

4 Arbetet i Europa inom transportområdet är komplext särskilt i ett trafikslagsövergripande perspektiv. För att underlätta för myndigheter och andra organisationer när de representerar Sverige i EU har positionspapper arbetats fram. Positionspapprena tydliggör rådets position inom sju strategiskt viktiga områden inom ITS. En förutsättning för att Sverige ska lyckas med att implementera ITS fullt ut är att data görs tillgänglig från framförallt myndigheter men även andra organisationer och företag. Rådet har därför tagit initiativ till en förstudie som ska reda ut definitioner, ta fram ett gemensamt synsätt på hur data ska tillgängliggöras, identifiera vilken data som borde kunna vara tillgänglig samt ta fram ett förslag på hur en marknadsplats/mäklarfunktion ska fungera. En utredare har tillsats. Rådet har i ett brev till IT-ministern påtalat vikten av att data ska göras tillgänglig från myndigheter. Förslaget från rådet innebär att myndigheter via regleringsbrevet får i uppgift att data ska vara tillgänglig. En av framgångsfaktorerna för att implementera ITS är samarbete mellan näringsliv, myndigheter och akademin vilket är en av grundpelarna i konceptet Sweden AB. Att införa ITS handlar om att ett samarbete behövs mellan flera parter. Den röda tråd som finns i konceptet är att visa, vad Sverige åstadkommit inom ITS området, i ett gemensamt perspektiv med hjälp av höra hur vi gjort, se vad vi gjort och uppleva det vi gjort. Detta ska ske på nästa ITS Världskongress 2, som hålls i Wien i oktober Det är viktigt att påvisa konkreta resultat inom ITS. Rådet har initierat ett projekt som ska brygga över gapet mellan Trafikslagsövergripande strategi och 3 handlingsplan för användning av ITS fram till 2015 och IVA s Transport Syftena är att ange ett antal milstolpar och vad som kan åstadkommas vid dessa tillfällen, att säkerställa att inriktningen blir tydlig. Forum För Innovativt Transportsystem är en avnämare av detta arbete. Omvärldens påverkan påverkan på omvärlden ITS rådet är väl medvetet om kravbilder som kommer från omvärlden i såväl Sverige som från EU. Några av de viktiga är EU-kommissionens direktiv, Public Sector Information 4 och Inspire 5 samt ITS direktivet 6. Svenska viktiga forum är den digitala agendan 7 som ska verka för en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser utnyttjas bättre samt edelegationens arbete för att nå målet att utveckla e-förvaltningen till att bli förenklad. Av dessa är ITS direktivet det som påverkar oss mest tydligt genom sin centrala roll och med krav på införande. En av grundpelarna för framgång är ett väl fungerande standardiseringsarbete. Vikten av att vara aktiv i det arbete som drivs på EU-nivå är betydande eftersom resultatet av standardisering underlättar för utveckling av teknisk- och tjänsteproduktion Sida 4

5 Vikten av ett fortsatt arbete! Det finns ett tydligt behov av att ha en långsiktig målbild och vision inom ITS. Med avstamp i förstudien ITS 2030 kommer arbetet att drivas vidare så att den målbild och vision som tas fram kan innebära stabilitet i det fortsatta arbetet. Mycket av det arbete som initierats under 2011 har en viktig och i vissa avseende avgörande roll för resultatet såväl på kort sikt som på lång sikt nämligen fortsatt samarbete mellan näringsliv, myndigheter, akademin och organisationer samt att lösa problem som tillgängliggörande av data. Rådet har under 2011 haft fyra möten; den 16 februari, 18 maj, 18 augusti och 16 november. Rådets sammansättning har förändrats något under året. Förutom dessa har underhandssamtal ägt rum med rådsmedlemmar och andra aktörer inom transportområdet samt akademin. Rådet ska slutredovisa sitt uppdrag den 31 december Sida 5

6 Inledning ITS rådet och ITS sekretariatet redovisar i denna rapport ITS rådets uppdraget till Näringsdepartementet. Den årliga rapporten från ITS Rådet och ITS sekretariatet beskriver vad som gjorts, vilka utmaningar som finns, vad som ska göras och vilket stöd eventuellt behövs från departementet. ITS rådet ITS rådet har till uppdrag, enligt regeringens kommittédirektiv 2010:67 8, att: Utveckla former för samarbete mellan myndigheter och näringsliv. Verka för ett svensk agerande i EU på ITS området. Ge råd i och påskynda Trafikverkets och andra aktörers arbete med att genomföra handlingsplanen för ITS. Till sin hjälp har rådet ett ITS-sekretariat som, i samråd med ordförande i ITS rådet, ska stödja rådets löpande arbete samt följa upp och dokumentera genomförandet av åtgärder. Trafikverket Trafikverket fick i regleringsbrevet för 2010 ett regeringsuppdrag som innebär att Trafikverket har ett samordningsansvar för genomförande och uppföljning av arbetet enligt Trafikslagsövergripande strategi och handlingsplan för användning av intelligenta transportsystem (ITS). Härmed redovisas aktiviteterna enligt de ovannämnda uppdragen. I. Utveckla former för samarbete mellan näringsliv och myndighet Allmän beskrivning De näringspolitiska målen ska beaktas för att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Inom dessa mål ryms företagsutveckling, främjande av entreprenörskap, innovationsutveckling, regelförenkling, konkurrensfrämjande arbete, samt immaterial- och associationsrättsliga frågor. För att möta dessa behov anser rådet att utveckling av samarbetet består av flera komponenter som genomförs strukturerat för att beskriva det samlade syftet och processerna. Följande moment är identifierade: Definiera parternas roller och ansvar mellan myndigheter och industrin. Idén är att myndigheten är problemägaren, den som definiera behoven. Industrin är den som löser problemen. För näringslivet finns ett antal viktiga förutsättningar, som hur hantering av hela utvecklingskedjan - FOI, demonstration, pilot fram till implementering - ska ske utan att exempelvis jävssituationer uppstår. Frågor som patent, immateriella rättigheter, dispositions- och äganderätter etcetera är viktiga. Även bedömningar där det förekommer olika risktaganden i uppdragen bör också beaktas. 8 Sida 6

7 Det pågår en diskussion med inriktning om myndigheters respektive näringslivets roller på ett sådant sätt att myndigheter är problemägare och definiera behov, medan näringslivet med sin breda erfarenhet agerar problemlösare. Detta förfaringssätt avses gynna exportmöjligheterna för det svenska näringslivet. Memorandum of Understanding har undertecknats mellan Trafikverket och Ericsson, Saab AB, TeliaSonera samt Kista Science City. Dessa MoU är verktyg för att utveckla samarbetsformer och där gränssnitten i förädlingskedjan mellan FOI, demonstration, pilot och storskaligt införande analyseras. I syfte att öka innovationstakten i Sverige har rådet skickat en skrivelse till infrastrukturminister 9 med begäran att regleringsbreven till olika myndigheter om att en viss andel av upphandlingarna ska vara innovationsupphandlingar. Det förekommer olika sätt att bedriva innovationshöjande initiativ. Rådet vill rekommendera att myndigheter tar till vara erfarenheter kring innovationsupphandlingar inom ramen för tolkningar av lagen om offentlig upphandling. Då ingen ny lagstiftning om innovationsupphandling ligger nära i tid avser rådet att gå vidare med tolkning av Lagen om offentlig upphandling. Rådet vill tillsammans med Vinnova satsa på förtydliganden tillsammans med olika företag, exempelvis kring immateriella rättigheter, patent och ägande/dispositionsrätter. Behovet av att myndigheter gör data tillgängligt är avgörande för att nå framgång och skapa tjänster som ökar kundnyttan, därför har rådet skickat en skrivelse till IT-minister 10 där ett beslut önskas om att myndigheterna ska tillgängliggöra data i större utsträckning än idag. Ett antal workshops med flera olika myndigheter och företag har genomförts och en enighet finns kring vikten av att tillgängliggöra data. Ett forum för fyra svenska testsiter har etablerats, testsites of Sweden. Syftet är att etablera en bred arena för olika sorters demonstrationer och piloter och således stärka svenska innovationer och näringslivets exportmarknad. Dessa är NetPort Karlshamn, Lindholmen Science Park i Göteborg, Kista Science City i Stockholm och ITS Dalarna i Borlänge. Rådet arbetar med att tillsammans med någon myndighet att genomföra innovationsupphandlingar. Likaså att använda metoden innovationstävlan baserat på de erfarenheter Post och Telestyrelsen har av förordning EG 1998:2006 om stöd av mindre betydelse och tillämpas för närvarande av PTS. Arbetet sker i samverkan mellan olika parter och utifrån problemområden som definierats i samverkan med olika användarkategorier. En förstudie har just startats för att harmonisera och förenkla tillgängligheten av såväl statisk som dynamisk data och information. Likaså kommer förutsättningar för en mäklarroll kring hantering av data att belysas. Rapporter med förslag till agerande kommer att läggas fram under vårens ITSrådsmöten Sida 7

8 I samverkan med rådets olika representanter kommer samarbetet mellan näringslivet och myndigheterna att lanseras under arbetsnamnet Sweden AB. Syftet är att den röda tråden höra, se och uppleva ska genomsyra olika aktiviteter under 2012 och även i ett mer långsiktigt perspektiv. Exempel är att presentera resultaten av gemensamma satsningarna enligt ITS Handlingsplan i oktober 2012 i samband med ITS Världskongress i Wien, att ha gemensam monter och gemensamma demo/piloter. Olika teman är innovation, mobilitet, informationsspridning. II. Öka det svenska agerandet i EU på ITS området Allmän beskrivning Arbetet i Europa inom transportområdet är komplext särskilt med ett trafikslagsövergripande perspektiv. Det finns många olika organisationer och överstatliga organ: Kommissionen med dess olika Generaldirektorat, standardiseringsorgan, myndighets- och branschorganisationer som bedriver sitt arbete i stora och små projekt som t.ex. Sesar 11 och EasyWay 12. För att få ut mesta möjliga resultat av olika svenska insatser behövs ett övergripande gemensamt synsätt. ITS rådet har tagit fram positionspapper inom områdena Tillgängliggörande av transportrelaterad data oberoende av trafikslag, ITS Gods, Fordonsrelaterad ITS, Attraktiva resetjänster, Gemensamt betalsystem inom kollektivtrafiken och transportsektorn, Trafikledning i Storstad alla trafikslag, ITS och Trafiksäkerhet - till stöd för svenskar representanter engagerade i olika europeiska sammanhang. Självklart är rådets önskan att även övriga delar av svenska samhället, näringslivet och branscherna inom hela transportområdet kommer att agera efter intentionerna i respektive positionspapper. Samtliga positionspapper har varit remissbehandlade hos en rad olika aktörer, samtliga i ITS Rådet, andra företag och branschorganisationer. Rådet har tagit fram guiden The ITS practitioners Guide to Europé Sverige genom Trafikverket har rapporterat första delen Initial report from Sweden - i en rapportserie som omfattar status rapportering i enlighet med Artikel 17 i ITS direktivet Sverige har föreslagit två olika representanter i European ITS Advisory Group. De är från Trafikverket från det svenska näringslivet. Namnen är inte konfirmerade från EU. Två svenska experter är utsedda i Urban ITS Expert Group. En inventering om vilka EU-forum svenska företag deltar i har genomförts. Positionspapperna kommer att ajourhållas och eventuellt utökas i samverkan med aktörerna. Avser synliggöra rådets arbete i EU sammanhang under arbetsnamnet Sweden AB Sida 8

9 Standardisering är väsentlig för såväl beställare som för företag. ITS området är i snabb utveckling rent tekniskt därför är det funktionella synsättet vitalt, liksom att ledtiderna från start till legal implementering kortas i standardiseringsarbetet. Många av ITS handlingsplans åtgärder är av internationell karaktär och här spelar positionspapperna en viktig roll. III. Ge råd i och påskynda Trafikverkets och andra aktörers arbete med att genomföra handlingsplanen för ITS Allmän beskrivning Rådet ska aktivt driva på och påskynda införandet av ITS åtgärder definierade i handlingsplanen. Detta görs dels genom de möten som rådet har, dels genom möten med intressenter i de olika aktiviteter som omfattas av handlingsplanen. En viktig del i att påskynda arbetet är att lyfta fram de piloter, tester etcetera som görs inom olika branscher. Samtal pågår mellan sekretariatet/rådet och Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Svensk Kollektivtrafik, Vinnova. Dessa syftar till att identifiera olika myndigheters eller branschorgans syn att genomföra den svenska ITS handlingsplanen i samverkan med varandra, att identifiera goda exempel samt att hitta respektive parts roller och ansvar. Myndighetsmöten där olika gemensamma frågeställningar i ITS handlingsplan behandlas. Deltagare är representanter från olika transportrelaterade myndigheter och statliga bolag. Exempel på fråga är hur tillgängligheten av data och information ska bli förbättras. Storstadsforum med syfte att påskynda satsningar av gemensam karaktär inom kortare tid, lägre investeringskostnader och med påverkan inom EU. De områden som är av gemensamt intresse är trafikstyrning, trafikantinformation och citylogistik. Parter är städerna, kollektivtrafikhuvudmännen och Trafikverkets Storstadsregioner. En förstudie kring ITS har genomförts i syfte att utreda behovet av att ta fram en långsiktig målbild och vision. Nästa steg i arbete kommer att inledas innan årsskiftet. Trafikverket fick i regleringsbrevet för ett regeringsuppdrag som innebär att Trafikverket har ett samordningsansvar för genomförande och uppföljning av arbetet enligt Trafikslagsövergripande strategi och handlingsplan för användning av intelligenta transportsystem (ITS). Statusen på uppdraget ska redovisas årligen till Näringsdepartementet. Resurser för samordning och uppföljning av handlingsplanen reserveras i Trafikverkets Verksamhetsplanering, VP Handlingsplanen är indelad i sex olika områden och innehåller totalt 42 aktiviteter. De flesta aktiviteterna har en ansvarig utsedd. Nedan redovisas statusen inom de olika områdena Sida 9

10 1. Planering av och innovationer i transportsystemet Här ingår dels hur ITS kan användas i den fysiska planeringen och viktiga förutsättningar för att ITS ska kunna få ett större genomslag i planering och utförande, dels kunskapsuppbyggnad och innovation inom ITS - området. Trafikverket arbetar med att ta fram stödjande dokument för den fysiska planeringen. Dokumenten ska vara trafikslagsövergripande och ambitionen är att de kommer att finnas på Trafikverkets hemsida senast vid 2012 års utgång. Arbete pågår i Trafikverket med att ta fram modeller och metoder för utvärdering av samhällsekonomi samt kvalitetssäkrande verktyg. Utbildning av planerare i fyrstegsprincipen pågår inklusive koppling till ITS. Steg 1 är att utbilda planerar på både kort och lång sikt, och steg 2 ska företags, kommuners och landstings planerare utbildas. Utbildningen ITS på väg är nu digitaliserad och är ett verktyg i utbildningen. Trafikverket och VINNOVA har genomfört en gemensam utvärdering av ITS Forskarskolan. Beslut har fattats om en fortsatt verksamhet under ytterligare en fyra års period ( ). Samarbete med de berörda universitet och högskolor innebär bland annat en ny kull av minst nio doktorander. Kursmaterialet kommer dessutom att fritt kunna återanvändas av Trafikverket och VINNOVA för andra ändamål. Följande utmaningar finns inom området Att sammanställa ITS relaterade erfarenheter av projekt inom och mellan trafikslagen. Att få till stånd en kraftfull maritim forskning och innovationsverksamhet som samlar såväl myndigheter, privat näringsliv och akademin och som har tillgång till en statlig forsknings- och innovationsfinansiering i motsvarande grad som övriga trafikslag. Utveckla en internationell konkurrenskraftig forskning och innovation inom ITS-området. I praktiken implementera fyrstegsprincipens tillämpning. 2. Data och information I den Trafikslagsövergripande strategi och handlingsplan för användning av ITS finns ett antal åtgärder som förutsätter lättillgänglig data/information, dessutom förutsätter ITS-direktivet att trafikslagsövergripande data/information tillgängliggörs. Det finns flera grunder för tillgängliggörande av data och information genom såväl Inspire- och Public Sector Information direktiven. Bakgrunden är att Regeringen härmed ser möjligheten att såväl påskynda som påverka införandet av olika ITS tjänster och på detta sätt samhället kan tillgodogöra sig nyttorna av många års arbeten. liksom Sida 10

11 att harmonisera tjänsterna på såväl Europeisk som Internationell nivå. Ett annat syfte är att tjänsterna kan vara till nytta för det svenska näringslivet vid export. Tillgängliggörande av information och data är en framgångsfaktor för att kunna påskynda införandet av ITS, skapa nya tjänster och bland annat stimulera SME-företagen. Brev har skrivits till IT-ministern om att tillgängligheten till data och information hos myndigheter och statliga bolag borde öka. Myndighetsmöten har genomförts kring ensning och samordning av att tillgängliggöra data och information. Förstudie om dataägare, synsätt, tillgängligheten, definitioner etcetera har startats. Sverige förbereder införande av ITS direktivet i Svensk lagstiftning. Följande utmaningar finns inom området Att etablera en harmoniserad målbild av begreppet open data för hela transportområdet i Sverige och med inriktning på aktivt arbete i olika EU organ. Det trafikslagsövergripande perspektivet prioriteras. Att förstå affären och skapa samsyn kring behovet av att göra data och information mera tillgängligt. Att frågan om marknadsplats/mäklarfunktionen ska finnas med i detta arbete. Att koppla samman informationshanteringen mellan sjöfarten, hamnen och väg- och järnvägssystemet till ett intermodalt sömlöst informationssystem. En utredare är utsedd att tillsammans med representanter för olika trafikslag skapa en harmoniserad syn på öppen data som förutsättning för en informationsinfrastruktur för enkel och lättillgänglig data och information från de olika aktörerna. I arbetet ingår också att ta fram förutsättningarna för en neutral marknadsplats/mäklarfunktion och förutsättning för accepterade affärsmodeller. Deltar i det europeiska arbetet med tillgängliggörande av data inom ITS direktivets ram. Utveckla en testmiljö för marknadens aktörer i syfte att underlätta det kommersiella engagemanget och öka innovationsnivån Sjöfartsverket planerar att under 2012 starta ett projekt som via internet och så kallade appar kan tillgängliggöra olika databaser och informationskällor såsom sjökartor, AIS 15 (Automatic Identification System), väderstationer, sjösäkerhetsanordningar, farledsinfo, lotsinfo mm till gagn för fritidsbåtssektorn, i syfte att höja sjötrafiksäkerheten och stärka miljöarbetet Sida 11

12 3. Fordon/farkoster, kommunikation och fysisk infrastruktur Inom detta område är det stort fokus på vägtransporter och det innehåller också många åtgärder. Det finns redan många ITS-lösningar införda i de andra sektorerna. Inom sjöfartens område finns en väl utbyggd grundinfrastruktur för ITS-lösningar genom såväl det internationella transpondersystemet AIS som avancerade tekniska positioneringssystem. Detta utgör en bra plattform för framtagande av nya innovativa lösningar för att förbättra sjöfartens effektivitet, säkerhet och miljöprestanda, samt att i högre grad än idag integrera sjöfarten med väg- och järnvägssystemet. Sjöfarten har mycket att lära av utvecklingen inom flyget i utvecklingen av effektivare navigationssystem. Sjöfartsverket har därför etablerat ett samarbete med Luftfartsverket i syfte att öka erfarenhetsutbytet. Inom vägsektorn finns ett antal system och tjänster, som ger framför allt goda trafiksäkerhetseffekter, men de har ännu inte introducerats i större skala. Vidare pågår en hel del utvecklingsarbete - inte minst i Europa i vilket Sverige deltar mycket aktivt. Det är också inom det här området som mycket av utvecklingen inom ITS kommer att ligga framgent och om Sverige vill ligga i framkant av ITS- utvecklingen är det nödvändigt med ett starkt engagemang och kunnande. Införandet av ISA (Intelligent Speed Adaptation, stöd för förare att hålla hastighet) i olika fordonsparker. Arbete pågår, tjänsten finns i stort sett i alla navigationssystem som säljs på marknaden idag. Informationen bygger på data från NVDB (Nationell Väg Data Bas) och LV (Lokal Vägdatabas) alternativt företagens egna observationer. Att införa alkolås i alla trafikslag. Koordinator för arbetet är har utsetts. En del av intentionerna genomförs för närvarande genom att alkoholpåverkade förare idag erbjuds alkolås istället för fängelse. Ett internationellt utvecklingsarbete pågår för att vidareutveckla beröringsfria alkolås. Arbete i olika trafiksäkerhetsprojekt pågår inom ecall 16 (automatisk nödsamtal till SOS Alarm) till på såväl svensk som europeisk nivå. Införandet av ERTMS (nytt europeiskt trafikstyrningssystem) i Sverige pågår. Takten för införandet avgörs av de finansiella förutsättningar som finns. I dagsläget följs planerna. Genomför pilotprojekt med konceptet Pay As You Drive med smarta försäkringar. Förberedelser för att genomföra en kommersiell pilot för att erhålla ett fungerande ekosystem/affärsmodell för fordonsrelaterade ITS tjänster. Parter är fordons- och telekomindustrin, akademin och Trafikverket. I arbetet ingår olika plattformar (till exempel fordon och kommunikation) för tjänsterna. Inom område vägavgifter har arbetet med EFC Forum fortsatt under året med tre möten som har samlat representanter för myndigheter, näringsliv och akademin 16 Sida 12

13 Transportstyrelsen och Trafikverket deltar aktivt i den pågående utredningen om skatte- och avgiftsuttag vid användandet av vissa vägar (Fi 2011:08) där bland annat frågor om enhetliga regler för avgiftssystem diskuteras. Regeringen har den 9 juni 2011 beslutat att en särskild utredare få i uppdrag att bland annat analysera förutsättningarna för och lämna förslag på uttag av avgifter för användandet av de nya broarna över Sundsvallsfjärden, Motalaviken och Skurusundet, undersöka villkoren för att ta ut trängselskatt och avgifter för användandet av infrastruktur för fordon som inte är registrerade i Sverige, analysera utformningen av påminnelse- och sanktionsavgifter vid utebliven betalning. Sjöfartsverket leder EU-projektet MONALISA 17 som innehåller två utvecklingsprojekt inom e- Navigation som ska demonstreras. Det ena gäller ett dynamiskt och proaktivt ruttplaneringssystem för sjöfarten och det andra innebär ett system för automatisk verifiering och kontroll av certifikat och behörigheter för sjöbefäl. Sjöfartsverket samverkar med Tullverket, Kustbevakningen och Transportstyrelsen om utveckling av ett så kallat single-window för sjöfartsrelaterad informationsrapportering. Systemet syftar till att minska den administrativa rapporteringsbördan för sjöfarten. Följande utmaningar finns inom området Att utveckla och införa beröringsfria alkolås liksom den storskaliga etableringen inkluderande användning i alla trafikslag. Att samla alla aktörer för att skapa långsiktiga lösningar för fordonsrelaterade tjänster. Att skapa en handlingsplan där olika fordonsrelaterade ITS-tjänster är prioriterade. Att utse en förhandlingsman för etablering av smarta försäkringar/smart driving. Att etablera ett nationellt kontrollsystem för vägavgifter inkluderande utländska fordon. Att på EU-nivå samordna de nationella single-windows för sjöfartsrelaterad informationsrapportering som nu är under uppbyggnad samt att även koppla ihop myndighetsrapporteringen med den rapportering som görs till hamnarna. Att koppla samman anlöpsinformation från sjöfarten med informationssystemen i hamnarna för att effektivisera informationshanteringen och därigenom minska kostnaderna för transporterna. Att få till stånd en kraftfull maritim forskning och innovationsverksamhet som samlar såväl myndigheter, privat näringsliv och akademin och som har tillgång till en statlig forsknings- och innovationsfinansiering i motsvarande grad som övriga trafikslag. Föreslå regeringen att tillsätta en förhandlingsman kring införandet av konceptet smarta försäkring, eco-driving, pay-as-you-drive. Att göra handlingsplan för fordonsrelaterade ITS-tjänster, inkluderande smarta försäkringar, ecodriving. Etablera ett nationellt kontrollsystem för vägavgifter inkluderande utländska fordon Sida 13

14 Att fortsätta det nära samarbetet mellan myndigheter, näringsliv och akademi för att utveckla innovativa ITS-lösningar inom e-navigationsområdet till gagn för transportsystemets funktion och effektivitet. Att verka för en satsning på ITS-relaterad maritim forskning och innovation återfinns i regeringens proposition om forskning och innovation som planeras till hösten Godstransporter Området täcker in nationella och internationella godstransporter för samtliga trafikslag. Åtgärder som också innefattar godstransporter finns även under områdena Data och information och Storstadsregioner. Under det svenska ordförandeskapet inom EU har Sverige tagit ett initiativ att etablera e-freight som ett begrepp för elektronisk information i transportkedjan. Det är en utmaning som underlättar utbytet av kommersiellt relaterad information mellan transporköpare och transportsäljare. Visionen är pappersfria elektroniska informationsflöden baserade på modern teknik. Ett arbete har påbörjats, under ledning av Chalmers, med att ta fram en svensk roadmap som fokuserar på godset, inte transporten eller infrastrukturen. Det är godset som betalar, inte själva fordonen. Roadmapen ska innehålla konkreta åtgärder som ska genomföras i närtid. Viktig input kommer från arbeten som EasyWay och Trafikverkets egen Godstrategi 18. Trafikverket tillsammans med aktörer i Sverige och andra länder har lämnat in en ansökan om att genomföra projektet SIMOS. Detta är en förstudie och förberedelse för ett kommande projekt inom EU och det man kallar Motorways of the Sea med syftet att göra sjötransporter mer konkurrenskraftiga. Projektet kommer att praktiskt visa hur idén om ett Single Window kan fungera i praktiken. Arbetet är inlett med att förbereda informations- och reservationssystem för att göra p-platser säkra inom ramen för ITS direktivet. Dryport är en RFID, (Radio Frequency IDentification), pilot mellan Falköping och Göteborgs hamn, piloten handlar om att flytta lastbilstransporter från väg till järnväg, mellan en hamn och en omlastningscentral. Följande utmaningar finns inom området: På sikt införa säkra parkeringsplatser i enlighet med de direktiv som EU har beslutat. Att få accept på och praktiskt införa Single window, som innebär att dokumentationen kring frakter - oberoende av transportslag - rapporteras elektroniskt. Detta sker inom ramen för efreight. Att harmonisera identifikation av gods som transporteras med olika trafikslag och gränsöverskridande. Fortsätta arbetet med roadmap och prioritera konkreta åtgärder i närtid för trafikslagsövergripande gods och logistikfrågor Sida 14

15 Fortsätta att driva Simosprojektet med Single Window inriktning, förutsätter accept från kommissionen. Aktivt delta i arbetet med att ta fram specifikationer för informations- och reservationssystem för säkra parkeringsplatser samt stimulera till etablering av dem. 5. Persontransporter Det här området omfattar åtgärder med nationell prägel. Åtgärder för persontransporter finns även under Data och information och under rubriken Storstadsregioner. Städer och tätorter måste organiseras så att de förblir attraktiva, så att trafik och transporter fungerar. Samtidigt genomgår kollektivtrafikområdet stora förändringar och forskning och innovation är viktiga drivkrafter i detta förändringsarbete. Den samlade kollektivtrafikbranschen har antagit utmaningen att på sikt fördubbla resandet och marknadsandelen. Den 1 januari 2012 börjar en ny kollektivtrafiklag att gälla. Den nya lagen blir ett modernt och trafikslagsövergripande regelverk för den lokala och regionala kollektivtrafiken. Svensk Kollektivtrafik har i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting och Trafikverket arbetat fram en vägledning för framtagandet av regionala trafikförsörjningsprogram. Inom fördubblingsarbetet har betallösningar och informationssystem hög prioritet. En strategi för införandet av generell betallösning är framtagen av Svenska Kollektivtrafik tillsammans med hela branschen. Ett av resultaten är en prioriteringsordning och projektbeskrivningar av olika aktiviteter. Exempel är bland annat harmonisering för en fungerande interoperabilitet, gapanalys för samordning av befintliga system och neutral plattform för försäljning och bokning av biljetter. Arbete med att inkludera fler aktörer i betalkedjan pågår, såväl banker som företag där mikrobetalningar kan vara drivkrafter. Arbetet med att möta avregleringen av kollektivtrafiken pågår. Bland annat pågår arbete med hur man ska skapa konkurrensneutral tillgång till data och information på bytespunkter och hållplatser. Arbetet bedrivs nära europeiska organ, som EU-kommissionen och UITP 19 för att följa och påverka det pågående arbetet med europeisk standards. Följande utmaningar finns inom området Tidsaspekten för den generella betallösningen och hur vägen innan denna är införd ska se ut, exempelvis interimslösningar. Fortsatt samarbete med europeiska aktörer som Kommissionen och UITP och andra för att få till stånd harmoniserade lösningar Sida 15

16 Att reda ut de juridiska aspekterna inklusive de krav som E-delegationen ställer kring tillgängliggörande av information/data. Svensk Kollektivtrafik driver tillsammans med Svensk Handel, parkeringsbranschen, bankkortsföretag och andra intresseorganisationer frågan om hur enkla och robusta mikrobetalningar ska införas med delleveranser under 2012 och Arbetet med innebörden av konkurrensneutral information och data på bytespunkter fortsätter under En pilot planeras där mobiltelefon är hjälpmedlet för betalning av kollektivtrafikresor och andra intressenter inom mikrobetalningsområdet. 6. Storstadsregioner ITS för person- respektive godstransporter gäller även för storstadsregionerna, men under detta avsnitt tas åtgärder upp som har särskilt stor bäring just på storstadsregioner. Användarperspektivet står i fokus. Väl fungerande storstadsområden utgör hörnstenar i den ekonomiska utvecklingen, och är nödvändiga för samhällelig välfärd. På initiativ av Formas, Trafikverket och VINNOVA och i samverkan med Region Skåne, Storstockholms lokaltrafik (SL) och Västra Götalandsregionen föreslås inrättande av ett nationellt centrum för forskning och innovation med fokus på storstadsområdena. Etableringen av ett detta centrum för forskning och innovation för en kunskapsbaserad kollektivtrafik är tänkt att kunna få en central roll i detta arbete och centrat öppnar upp för bredare delaktighet från branschen. Storstäderna lider idag av dålig framkomlighet och informationsförsörjning när transportsystemet blir överbelastat av olika anledningar. Därför måste dessa frågor behandlas. Storstadsforum är etablerat med de tre storstäderna, Trafikverkets motsvarande regioner och kollektivtrafikens huvudmän. Storstadsforum är en mötesplats för informationsutbyte mellan Sveriges växande storstadsområden. Syftet är att gemensamt introducera innovativa lösningar för hållbar samhällsutveckling med fokus på intelligenta transportsystem och tjänster. Följande fokusområden är beslutade med ansvarig part redovisad: Trafikstyrning Stockholm, Trafikantinformation Göteborg, Citylogistik Malmö. För respektive fokusområde har översiktliga kartläggningar gjorts samt gemensam inriktning och gemensamma intresseområden identifierats. Inriktningen är en partsgemensam trafikantinformation över trafikslagsgränsernas, partsgemensam aktiv trafikstyrning och partsgemensam operativ analysfunktion för att effektivisera trafikledning. En förstudie kring ITS för cykel pågår liksom en förstudie kring adaptiva trafiksignaler. Sida 16

17 Följande utmaningar finns inom området: Samarbete mellan aktörerna som skapar möjlighet till snabbare och kostnadseffektivare lösningar som kan ge skalfördelar. Skapa robusta ITS lösningar som fungerar också under hård belastning. Tillsammans med Logistikforums undergrupp citylogistik ta fram en åtgärdsplan med aktiviteter som kan genomföras i närtid. Ta fram en gemensam plan för hur storstäderna på ett mer effektivt sätt kan använda trafiksignaler för att nå överordnade mål. Fortsätta arbetet med konkreta förslag till åtgärder för att möjliggöra partsgemensam trafikantinformation med fokus på resenärers/trafikanters behov av aktuell och relevant information i alla lägen. Genom bättre, mer heltäckande och ökad robusthet hos ITS tjänsterna kan utmaningarna som nämnts ovan mildras. Att under 2012 genomföra gemensamma demonstrationer eller piloter som är viktiga för storstäderna. Genomföra, i ett första steg, innovationstävling med inriktning på applikationer som stöder resenärer inom utpekade problemområden i storstaden. Sida 17