Onsdagen den 16 september 2015 kl

Transkript

1 , Fredrik Johansson Kallelse/underrättelse vuxenutbildningsnämnden Kallelse till sammanträde: Onsdagen den 16 september 2015 kl Mediesalen plan 2, PMC Pedagogiskt Mediecentrum Gotland, Regementsgatan 3, Visby Frånvaro anmäls till Fredrik Johansson, eller e-post: ÄRENDEN 1. Justeringsledamot i tur: Anita Klingvall Arbetsutskottets protokoll Ä Ä Ä Ä Ä Ä 7 Information från samverkan Ansökan om kompensation av grundbelopp för budgetåret 2010 Ärendet föredras av ekonomichef Jimmy Söderström Resurser till filmutbildningen i Fårösund höstterminen 2015 Riktlinjer för specialkost Återkoppling kvalitetsrapport 5 och 6 Rektor Charlotte Lilja och rektor Bo Eriksson medverkar Rapport. Få sökande till vissa yrkesprogram; förändring av de traditionella könsmönstren vid val av gymnasieprogram Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Ä Ä 10 Delårsrapport 2 Ärendet föredras av ekonomichef Jimmy Söderström. Omedelbar justering Projekt för ökade möjligheter till arbete för utrikesfödda Omedelbar justering Bilaga 1 (2)

2 Region Gotland Kallelse/Underrättelse Övriga ärenden 10. Information från förvaltningen Ekonomi, Jimmy Söderström Uppföljning elevtal språkintroduktion, Jimmy Söderström Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, Lotten von Heijne och Anders Jolby Rapport från Barnsam, Anna Derwinger-Hallberg Rapport. Yrkeshögskoleansökningar, Bo Kristiansson Rapport från integrationsenheten, Jenny Lennhammar Kvalitetsrapport 1, Björn Linder Skolinspektionens beslut, Björn Linder - - Bilaga - Bilaga Bilaga 11. Delegation- och anmälningsärenden 12. Ev. övriga ärenden Ordföranden 2 (2)

3 Diarienr. GVN 2015/84 Datum Handläggare Jimmy Söderström 1(3) Ansökan om kompensering av grundbelopp för budgetåret 2010 vuxenutbildningsnämndens beslut vuxenutbildningsnämnden beslutar att ersätta Guteskolan AB med kronor för budgetåret Sammanfattning av ärendet Inkommit ansökan från Guteskolan AB om Kompensering av elevpeng för året 2010 utbetalas till den fristående skolan Gutekolan AB med hänvisning till att Region Gotlands gymnasieskolor har visat negativt resultat (gått med underskott) detta år, se bilaga 4. Ärendebeskrivning Guteskolan AB hänvisar till att Region Gotland och GVN ska fördela och beräkna bidragsbeloppen på samma grunder som till de Regionala gymnasieskolorna. Guteskolan AB anser att ersättningsnivån för 2010 skall beräknas och kompenseras på motsvarande sätt som tidigare ansökan för åren vuxenutbildningsnämndens beslut att ersätta för år 2010 och medräkna resultatet för år 2013 är nämndens inställning om att det är väsentligt att underskotten regleras över tid samt att underskott i verksamheten ska återbördas. Nämndens ställning har stöd i domstolsbeslut (mål nr ), sid 5, Kammarrätten i Jönköping. Att underskott i analogi med balanskravet i kommunallagen (1991:900), KL bör regleras under de följande tre åren, jfr 8 kap 5a KL. Den förslagna tiden kan, enligt kammarrättens mening vara utgångspunkt för bedömning av vad som är en rimlig tid. vuxenutbildningsnämndens tillämpning och bedömning av hur kompensation för ett underskott skall framräknas är enligt följande: - Region Gotlands fastställda bidragsbelopp utbetalas för de inriktningar som även Region Gotland erbjuder - Ersättning enligt riksprislistan utbetalas för övriga inriktningar och nationella program som Region Gotland inte erbjuder 1/166 Besöksadress Regementsgatan 6 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Webbplats

4 2(3) Tillämpningen får stöd av domstolsbeslut (mål nr ), Kammarrätten i Jönköping, enligt sid 3, följande: Av förarbetena till aktuell lagstiftning framgår att riksprislistans programbelopp skall gälla om den inriktningen som den fristående skolan har inte erbjuds av kommunen. Detta skall gälla även om kommunen erbjuder det nationella programmet ifråga (jfr prop. 2008/09:171 s.50) Detta innebär att om kompensation skall medges, till Guteskolan AB, för den kommunala skolans underskott måste Guteskolan AB haft elever inskrivna på de inriktningar och program som Region Gotland erbjöd och där programmen med dess inriktningar redovisat en negativ avvikelse. Guteskolans antal elever per program och inriktningar har framkommit genom de fakturor (samt nämndens bokslut) som inkommit under år 2010 och Guteskolans utbud av program, antal elever uttryckt genom den kommunala skolans resultat redovisas enligt följande tabell: Program Verkligt antal elever Resultat år 2010 Totalt, kr Resultat år 2013 Differens * Hantverksprogrammet, frisör Teknikprogrammet 6, Samhällsvetenskapsprogrammet Naturbruk, djurinriktning Summa Guteskolan 61, * Differens, här negativt, avser motsvara kompensationsbelopp att utbetala då resultatet för år 2010 har återbördats med resultatet för år 2013 För hantverksprogrammet hade den kommunala skolan en organisation för inriktningen textil och design på Elfrida Andreégymnasiet, inriktningen redovisar en negativ avvikelse. Den kommunala skolan hade för läsåret 2010/11 två elever som studerade på lärlingsutbildning frisör (försöksverksamhet enligt Skolverket med riktade statsbidrag för karaktärämnesdelen, GYLU 09 och GYLU 10), den ekonomiska bedömningen för lärlingsutbildningen frisör är att den redovisar balans. Ingen kompensation medges för Hantverksprogrammet frisör då lärlingsverksamheten redovisar balans. Teknikprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet redovisar ingen negativ avvikelse därför medges ingen kompensation. För naturbruksprogrammet medges kompensation enligt den avvikelse per elev som programmet redovisar. För att få reda på om ett program har en negativ avvikelse har uppgifter hämtats från ekonomisystemet och sorterats på organisationskoden 5 2/166

5 3(3) positioner. Uppgifter har även hämtats från årsredovisningen år 2010 och 2013 då i huvudsak gällande elevtal. Programmen som redovisas för år 2013 har gamla reformens programtext men den nya reformens beteckningar inom parentes, se bilaga 3. Överklagandeanvisning Vill ni överklaga regionfullmäktiges och/eller gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens beslut i Region Gotland ska ni skriva till Förvaltningsrätten i Stockholm och besvära er över beslutet. I överklagandet ska ni ange vilket beslut det gäller (kom ihåg att uppge diarienummer), vilken förändring ni vill ha och varför ni anser att beslutet ska ändras. Underteckna skrivelsen med namn och namnförtydligande samt uppge adress och telefonnummer. Överklagandet ska vara ställt till Förvaltningsrätten i Stockholm Stockholm men skickas till: Region Gotland vuxenutbildningsnämnden Visby. Överklagandeskrivelsen ska ha kommit in till vuxenutbildningsnämnden inom tre veckor från den dag då ni fick del av beslutet. Om ni har överklagat i rätt tid kommer regionen att ompröva ert ärende. Om regionen kan ändra beslutet enligt er begäran, kommer ni att få ett meddelande om detta. I annat fall kommer er skrivelse att skickas vidare till förvaltningsrätten tillsammans med en kopia på det överklagade beslutet och eventuella andra handlingar som kan ha betydelse för ärendet. Bilaga 1. Årsbokslut per skola och program år Verksamheternas årsbokslut år 2010, GVN 3. Årsbokslut Christopher Polhemgymnasiet, per program, år Skrivelse Guteskolan AB år 2015 Saga Carlgren Ordförande GVN 3/166

6 Bilaga 1 Årsbokslut 2010 Richard Steffengymnasiet Resultatrapport Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Administrationskostnader (OH) Program Budget Utfall Resultat Elever Avvikelse Adm RSG Ämnesansvariga RSG Summa OH per elev ,9-38 Program Budget Utfall Resultat Antal elever Avvikelse per elev OH per elev Totalt per elev Samhällsvetenskapsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Summa ,9 Totalt skola ,9 4/166

7 Bilaga 1 Årsbokslut 2010 Elfrida Andreégymnasiet Resultatrapport Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Program Budget Utfall Resultat Elever Avvikelse Adm EAG Ämnesansvariga EAG Summa OH per elev , Program Budget Utfall Resultat Antal elever Avvikelse per elev OH per elev Totalt per elev Handels- & administrationsprogrammet Hotell- & restaurangprogrammet Estetiska programmet * Hantverksprogrammet Den rörliga bildens språk Omvårdnadsprogrammet Summa ,0 Totalt skola ,0 * Estetiska programmet, läses ihop Bd, Mu, dans 5/166

8 Bilaga 1 Årsbokslut 2010 Christopher Polhemgymnasiet Resultatrapport Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Program Budget Utfall Resultat Elever Avvikelse Adm CPG Ämnesansvariga CPG Summa oh per elev , Program Budget Utfall Resultat Antal elever Avvikelse per elev OH per elev Totalt per elev Energiprogrammet , Naturvetenskapsprogrammet , Produktionsteknisktprogram , Teknikprogrammet , Elprogrammet , Fordonsprogrammet (alla inriktn.) , Byggprogrammet , Fartygsprogrammet , Naturbruksprogrammet , Summa ,6 Totalt skola ,6 6/166

9 Diarienr. Datum 31 januari 2011 Handlingstyp Bilaga 2 1(1) Verksamheternas årsbokslut /166 Besöksadress Regementesgatan 11 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Webbplats

10 Bilaga 2 Innnehållsförteckning AVD OCH SKOLFORMER Sida Inledning 2 Ordförande 3 Förvaltning 3 Vägledningscentrum 5 Komvux 8 Folkhögskolan 11 Lövsta landsbygdscentrum 15 GYMNASIESKOLOR Antagning, interkommunal ers. 20 Inack- och reseersättning 23 Bibliotek Säve 23 Bibliotek Visby Norr 24 Idrottsgymnasiet 24 Richard Steffengymnasiet 25 Elfrida Andreégymnasiet 29 Christopher Polhemgymnasiet 33 IV Trojaborg 41 8/166

11 GOTLANDS KOMMUN vuxen utbildningsförvaltningen Bilaga 2 ÅRSPROGNOS REDOVISAD EKONOMIUPPFÖLJNING Prognoser per avdelning och skolform, tkr År 2010 FEBR DELÅR 1 APRIL MAJ JULI DELÅR 2 OKT NOV RESULTAT AVVIKELSE TOTALT AVD OCH SKOLFORMER Ordförande ,3% Förvaltning ,1% Vägledningscentrum ,0% Komvux ,4% Folkhögskolan ,3% Lövsta landsbygdscentrum ,4% GYMNASIESKOLOR Antagning, interkommunal ers ,4% Inack- och reseersättning ,6% Bibliotek Säve ,5% Bibliotek Visby Norr ,9% Idrottsgymnasiet ,0% Richard Steffengymnasiet ,6% Elfrida Andreégymnasiet ,5% Christopher Polhemgymnasiet ,5% IV Trojaborg ,7% Not Avvikelse avser resultatet i förhållande till bruttoomslutning MUP Sammanställning slutlig /166

12 Bilaga 2 Inledning till verksamheternas årsbokslut Materialet visar respektive rektorsområdes, resultatenhet, ekonomiska resultat samt väsentliga och kritiska händelser utifrån styrkortsperspektiven. Ordningsföljden för de redovisade enheterna följer den struktur som redovisningen, prognos, har varit till nämnden d.v.s först ordförande sedan förvaltning och till sist IV Trojaborg. Föregående sida, första sidan, i det här materialet visar de prognoser som varit under året vid olika tidpunkter med det slutliga resultatet samt avvikelse i procent i sista kolumnen. Förvaltningens samlade driftsresultat innan semesterlöneskulden var tkr. Efter det att semesterlöneskulden lagts på så slutar året med ett positivt resultat på tkr. En av många bidragande faktorer till det positiva resultatet är växelverket, bidraget för det totala antalet elever, för skolformen gymnasiet. Nedan redovisad tabell, elevflöden, visar att förvaltningen inte har haft produktion för cirka ett 40 tal elever, värdet på detta uppskattas till ungefär tkr. Alla enheter medräknade Resultatrapport (tkr) Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Not I intäkterna är kommunbidraget medräknat Elevflöden, skolformen gymnasiet Årselever Verkligt Budget Differens Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet IV Trojaborg Kommunala gymnasieskolan Donnergymnasiet AB Guteskolan AB Gotlandsgymnasiet AB Fristående gymnasieskolan Totalt Elever från annan kommun, budget 60 elever Elever i kommunal gymnasieskola Elever i fristående gymnasieskola Interkommunalersättning Totalt Not Siffror avrundat till heltal. 10/166 Sida 2

13 Bilaga 2 Ordförande Stefan Wramner Resultatrapport (tkr) Budget Utfall Resultat Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Kommentar till resultatet Ansvaret skall visa balans att det här visar ett underskott på 7 tkr har sin förklaring i svårigheten att för första året budgetera nämndens kostnader utifrån det att nämnden är nybildad och ej tidigare har haft en budget. Kommenterat av Jimmy Söderström Förvaltningen Jan Holmquist/ Alf Nilsson/ Jimmy Söderström Resultatrapport (tkr) Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Not I intäkterna är kommunbidraget medräknat Resultatrapport (tkr) Per ansvar Budget Utfall Resultat 7101 Förvaltningschef Ekonomichef Personalchef Projektledare Adminstratör/assistent Summa Investeringar (tkr) Följande investeringsmedel har tilldelats. Namn Budget Utfall Resultat Undervisningsinventarier Bygginv/verksamhetsanp Säkerhet/handikappanp Summa Kommentar till resultatet Prognosen för förvaltningen har det senaste halvåret legat på ett positivt resultat 300 tkr. Att det slutligen blev 73 tkr har delvis sin förklaring i att extra kostnader inkom och dessutom sent på året som exempelvis medfinansiering av Sävecafeét och Glada Hudik. Obalansen i resultatposterna lokaler och övriga kostnader förklaras med att städkostnaderna för Säveområdet, hyra av administrationslokaler samt kostnad för matsalen vid Säve blev lägre än budgeterat. Kostnaden för löneservice och programvarulicenser, till viss del även DAP, blev högre än budgeterat. 11/166 Sida 3

14 Bilaga 2 1 (1) Årsbokslut 2010 December 2010 Förvaltning Rektorsområdets väsentliga och kritiska händelser utifrån styrkortsperspektiven. Utifrån styrkortsperspektiven 1. brukare/kunder, 2. ekonomi, 3.medarbetare & ledare, 4. processer, 5. samhälle redovisas här inträffade och/eller förväntade händelser som påverkar resultatet. Även väsentliga avvikelser mot måluppfyllelse skall kommenteras. 1. Brukare/Kunder (ex. barn- och elevflöden) 2. Ekonomi (ex. faktorer som kan påverka årets resultat) Delårsrapport 1 För ansvar 7102 Utbildningschef, 7103 Administration och 7103 Planerare/ekonom. Prognosen är för året är balans. Inom ansvaren finns naturligtvis avvikelser mellan olika bokföringsposter, nämnas bör att IT-kostnaderna kommer inte att gå ihop för året, främst beroende på högre licenskostnader i förhållande till planeringsunderlag, -823 tkr. Avvikelsen täcks i huvudsak upp av flöden, växelverket, d.v.s att elevprognoser gjorda ute på respektive rektorsområde visar att de tappar elever i förhållande till budgeterat antal elever, EAG 327 tkr, CPG 219 tkr, RSG 206 tkr. Delårsrapport 2 Det som ger den positiva prognosen på 300 tkr avser i huvudsak minskade lokalkostnader i form av lägre kostnad för städ på Säveområdet samt lägre kostnader för administrationslokaler på Visborg. 3. Medarbetare & Ledare (ex. personalflöden, personalpolitik) 4. Processer (ex. lärprocessen, måluppfyllelse) 5. Samhälle (ex. faktorer i upptagningsområdet som påverkar resultatet) 12/166 Sida 4

15 Bilaga 2 Vägledningscentrum 2010 Rektor Mats Norrby Resultatrapport (tkr) Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Elevflöden Elevjustering har ej gjorts då tilldelningen av budget är en rambudget. Årselever Upphandlat 430 Summa 430 Kommentar till resultatet Överskottet beror huvudsakligen på en försening i rekryteringen efter en pensionsavgång. 13/166 Sida 5

16 Bilaga 2 1 (3) Årsbokslut 2010 December 2010 Centrum för Vuxnas lärande Mats Norrby Rektorsområdets väsentliga och kritiska händelser utifrån styrkortsperspektiven. Utifrån styrkortsperspektiven 1. brukare/kunder, 2. ekonomi, 3.medarbetare & ledare, 4. processer, 5. samhälle redovisas här inträffade och/eller förväntade händelser som påverkar resultatet. Även väsentliga avvikelser mot måluppfyllelse skall kommenteras. Blanketten kommer att fyllas på under året och slutligen bli rektorsområdets redovisning i Årsbokslut Brukare/Kunder (ex. barn- och elevflöden) Delårsrapport 1 Ingen distansutbildning under sommarmånaderna erbjuds. Interkommunala ersättningar fryses exempel yrkesutbildningar i andra kommuner för enskilda. Delårsrapport 2 Kunderna har hittills kunnat erbjudas det som efterfrågats i utbildningsväg. Dock fler sökande till vindkraft- och hotellutbildningen än antal erbjudna platser. Period 3 (september december) Sex nya utbildningar erbjuds i vt -11. Vård och Omsorg, Bussförare, Skogsvård, Grundutbildning restaurang, Specialisering restaurang, Säljarutbildning. Svårigheter att rekrytera noteras på rastaurangutbildningarna och säljutbildningen. Vårdutbildningen har betydligt fler sökande än antal platser. Interkommunala ansökningar beviljas i stor utsträckning. Distansutbildningarna noterar en svag ökning. 2. Ekonomi (ex. faktorer som kan påverka årets resultat) Delårsrapport 1 Bedömningen är att ekonomin för året kommer att bli i balans. Förutsättning är att Gotkom-projektet kompenseras fullt ut. Delårsrapport 2 Prognosen för året är positiv 250 tkr. Detta har sin grund i att utlyst Studie- och yrkesvägledartjänst ej har återbesatts. Behovet av denna tjänst kvarstår och tjänsten bör besättas. Period 3 (september december) Se årets resultat. 3. Medarbetare & Ledare (ex. personalflöden, personalpolitik) Delårsrapport 1 Verksamheten är ny, vilket innebär att olika organisationskulturer som förväntas arbeta mot nya gemensamma mål. 14/166 Sida 6

17 Bilaga 2 2 (3) Delårsrapport 2 Vuxenutbildningen på Gotland står inför stora förändringar det utreds just nu av en grupp tillsatt av Utbildningschefen. Utredningen skall vara färdig första november och blir avgörande för vilken roll Centrum för vuxnas lärande skall ha framtida vuxenutbildningen. Period 3 (september december) Utredningen beskriven ovan om den samlade Vuxenutbildningen är klar och behandlas av nämnden på nyåret Rektor Bo Kristiansson med ansvar för den samlade Vuxenutbildningen har påbörjat sin anställning 29 nov -10. En vägledare har anställts och statar sin anställning 1 jan -11. CVL förfogar nu över två vägledare vilket innebär att en mera offensiv och utåtriktad vägledning kan erbjudas kommuninnevånarna. 4. Processer (ex. lärprocessen, måluppfyllelse) Delårsrapport 1 Visionen är att erbjuda vuxenutbildning till alla medborgare oavsett studienivå inklusive vägledning och uppsökande verksamhet. Delårsrapport 2 Arbete pågår för fullt att söka medel för yrkvux år Ett problem i processen är korta ledtider mellan ansökan-beviljande-verkställighet. Vi börjar ändock bli ganska bra på att hantera de korta ledtiderna. Period 3 (september december) Skolverket har beviljat 135 årsstudieplatser, att jämföra med 84 platser Vidare har 14 bussförarplatser beviljats vilket är särskilt glädjande eftersom branschen och medborgarna starkt efterfrågar denna utbildning. En viss oro finns att inte kunna utnyttja alla 135 platser p.g.a. konjunkturförändringar. Fortfarande är det planeringssvårigheter genom att det är korta ledtider mellan beviljande av anslag och genomförande av utbildningar. Förutom de 6 nya utbildningarna med start våren 2011 som nämns finns 3 andra (eldistribution, el-larm och styckning.) under planering för start under En överenskommelse mellan GVO, Lernia och CVL har säkrats för valideringsutbildning av personal inom GVO. 5. Samhälle (ex. faktorer i upptagningsområdet som påverkar resultatet) Delårsrapport 1 Vilken roll har vuxenutbildningen i regional utveckling? VLC bör ha en aktiv roll i målsättning med regional utveckling. Delårsrapport 2 Kompetensplattformen, som nu skapas i varje län, ger en förhoppning om förbättrad omvärldsanalys för att skapa ett utbildningsutbud för vuxna väl anpassade till regionens behov. Period 3 (september december) Högkonjunkturen som är i antågande minskar efterfrågan på utbildningar samtidigt som CVL har fler yrkesplatser än någonsin. Arbetet med grundstrukturerna för en modern kommunal Vuxenutbildning som riktar sig till alla medborgare med behov av studier på alla nivåer har påbörjats. 15/166 G:\gvf\Ledning\Förvaltningen\Ekonomi\2010\Årsbokslut\Verksamhetens bokslut\vlc\vlc bokslut 10.doc Sida 7

18 Bilaga 2 Vuxenutbildning, Komvux 2010 Rektor Jan Boström Resultatrapport (tkr) Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Elevflöden Elevjustering har ej gjorts då tilldelningen av budget är en rambudget. Årselever Grundläggande Vux 84 Gymnasial Vux 115 SFI 113 Summa 312 Investeringar (tkr) Följande investeringsmedel har tilldelats. Namn Budget Utfall Resultat IT Undervisningsinventarier Läromedel Summa Kommentar till resultatet Glädjande nog har Komvux återigen visat ett positivt resultat på grund av stor återhållsamhet med kommunala medel. Det positiva resultatet beror främst på - ökade intäkter från SOF, Flyktingmottagningen, på grund ökad antal SFI studerande med flyktingstatus - ej återbesatta lärartjänster då lärare gått i pension under året - ej tillsatta vikarirer under lärares långvariga sjukskrivning - stor återhållsamhet vad beträffar driftkostnader för Komvux utbildningssektorer - anpassning av antal lärare till den gymnasial vuxenutbildningen på grund av minskat antal studerande på inom den verksamheten. 16/166 Sida 8

19 Bilaga 2 1 (2) Årsbokslut 2010 December 2010 Komvux Jan Boström Rektorsområdets väsentliga och kritiska händelser utifrån styrkortsperspektiven. Utifrån styrkortsperspektiven 1. brukare/kunder, 2. ekonomi, 3.medarbetare & ledare, 4. processer, 5. samhälle redovisas här inträffade och/eller förväntade händelser som påverkar resultatet. Även väsentliga avvikelser mot måluppfyllelse skall kommenteras. Blanketten kommer att fyllas på under året och slutligen bli rektorsområdets redovisning i Årsbokslut Brukare/Kunder (ex. barn- och elevflöden) Delårsrapport 1 Något färre studerande på gymnasial vuxenutbildning p.g.a ändrade antagningsregler till högskolan. Delårsrapport 2 SFI och grundläggande vuxenutbildning oförändrat elevtal. Något färre studerande på gymnasial vuxenutbildning Period 3 (september december) SFI och grundläggande vuxenutbildning oförändrat elevtal. Något färre studerande på gymnasial vuxenutbildning 2. Ekonomi (ex. faktorer som kan påverka årets resultat) Delårsrapport 1 Det positiva resultatet på 200 tkr beror främst på att pensionsavgångar ej ersätts under hösten. Delårsrapport 2 Beräknat positivt resultat på 400 tkr, osäkerhet finns dock p.g.a nya regler för bidrag till SFI undervisning för flyktingar from den 1:a december. Period 3 (september december) Prognostiserat positivt resultat 800 kkr. 3. Medarbetare & Ledare (ex. personalflöden, personalpolitik) Delårsrapport 1 Studievägledningsresurs överförs till VLC from 1/3. Delårsrapport 2 Medarbetarsamtal kommer att genomföras under september månad. En lärare kommer att sluta vid årsskiftet med omställningsmedel. Rektor slutar med pension vid årsskiftet. Period 3 (september december) Medarbetarenkäten visar samma goda resultat som tidigare år. Ny rektor tillträder 18 december. 17/166 Sida 9

20 Bilaga 2 2 (2) 4. Processer (ex. lärprocessen, måluppfyllelse) Delårsrapport 1 Den befarade nedgången för gymnasial vuxenutbildning för våren har ej inträffat. Delårsrapport 2 Utredning om samarbete med gymnasieskolan, FHS pågår under hösten. Period 3 (september december) Vid ansökningstidens utgång för vårens kurser den 15 november visar det sig att vi får minskat antal studerande på gymnasial vux våren Grundläggande vux och SFI är oförändrat. 5. Samhälle (ex. faktorer i upptagningsområdet som påverkar resultatet) Delårsrapport 1 Idag inga kända faktorer i upptagningsområdet som påverkar resultatet. Delårsrapport 2 Rekryteringskampanj för studerande kommer att genomföras under hösten med bland annat öppet hus vecka 42. Period 3 (september december) Trots en massiv information och annonsering har det inte lyckats bli fler sökande till gy-vux våren Den troliga orsaken till nedgången är ändrade antagningsregler till högskolan samt ökade möjligheter till arbete. 18/166 G:\gvf\Ledning\Förvaltningen\Ekonomi\2010\Årsbokslut\Verksamhetens bokslut\komvux\komvux bokslut 10.doc Sida 10

21 Bilaga 2 Folkhögskolan 2010 Rektor Thomas Nilsson Resultatrapport (tkr) Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Elevflöden Elevjustering har ej gjorts då tilldelningen av budget är en rambudget. Årselever Långkursstuderande (läsår) 310 Kortkursstuderande 730 Summa 1040 Investeringar (tkr) Följande investeringsmedel har tilldelats. Namn Budget Utfall Resultat Undervisningsinventarier Musikhuset FHS Summa Kommentar till resultatet Intäkterna har ökat med ca tkr över budget vilket till stor del beror på olika utbildningsprojekt med externa finansiärer som genomförts under året. Trots detta uppvisar folkhögskolan ett negativt resultat på knappt 500 tkr. Det finns flera förklaringar som bidragit och dessa var inte kända när budgeten för året lades, bl a ökade driftskostnader med ca 400 tkr, ökad hyreskostnad med ca 600 tkr samt beslutade besparingsåtgärder som försenats så att omställningskostnaderna överstigit budgeten med 350 tkr. 19/166 Sida 11

22 Bilaga 2 1 (3) Årsbokslut 2010 December 2010 Folkhögskolan Thomas Nilsson Rektorsområdets väsentliga och kritiska händelser utifrån styrkortsperspektiven. Utifrån styrkortsperspektiven 1. brukare/kunder, 2. ekonomi, 3.medarbetare & ledare, 4. processer, 5. samhälle redovisas här inträffade och/eller förväntade händelser som påverkar resultatet. Även väsentliga avvikelser mot måluppfyllelse skall kommenteras. Blanketten kommer att fyllas på under året och slutligen bli rektorsområdets redovisning i Årsbokslut Brukare/Kunder (ex. barn- och elevflöden) Delårsrapport 1 Ansökningsläget inför höstens kurser ser hittills bra ut. Sista ansökningsdag för de flesta kurser är 30 april. Det planerade antalet gästnätter under sommarens kurser ser, även det, gott ut men där finns en relativt stor osäkerhet beroende på om vi tvingas ställa in kurser pga för få anmälningar. Gästnätter under sommarmånaderna är en stor inkomstkälla för skolan och inställda kurser innebär således inkomstbortfall. Delårsrapport 2 Period 3 (september december) Målet för perspektivet är att brukarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfull bemötta. Två gånger per år genomför skolan en enkätundersökning bland de studerande på de långa kurserna där vi mäter kundnöjdheten. 92% av deltagarna svarade att man skulle rekommendera andra att studera vid skolan, det är en ökning med hela 10% procent-enheter från föregående år. Vid höstens mätning av nöjd-kund-index fick Folkhögskolan värdet 79,3 vilket är mycket högt 2. Ekonomi (ex. faktorer som kan påverka årets resultat) Delårsrapport 1 Eftersom hyresavtalet för det nya musikhuset i Hemse inte klart än är det i dagsläget okänt hur/om hyran för innevarande år påverkas. Musikhuset invigs den 4 maj Utfallet Delårsrapport 2 Period 3 (september december) Folkhögskolan har under 2010 arbetat hårt för att öka sina intäkter genom bl a olika utbildningsprojekt med externa finansiärer. Totalt har intäkterna ökat med 1,2 milj i jämförelse med budget. Trots detta uppvisar folkhögskolan ett minusresultat på ca 500 tkr. Det finns flera förklaringar som bidragit och dessa var inte kända när budgeten för året lades, bl a ökade driftskostnader med ca 400 tkr, ökad hyreskostnad med ca 600 tkr samt beslutade besparingsåtgärder som försenats så att omställningskostnaderna överstigit budgeten med 350 tkr. 20/166 Sida 12

23 Bilaga 2 2 (3) 3. Medarbetare & Ledare (ex. personalflöden, personalpolitik) Delårsrapport 1 Under 2010 kommer en del personalminskningar att ske beroende på olika sparåtgärder men även pensionsavgångar. På grund av skolans ekonomiska situation planeras (ej heller budgeterats) ingen återbesättning på några av tjänsterna. Om detta kommer att fungera utan att verksamheten äventyras återstår att se. Verksamheten har under flera år tvingats till personalneddragningar trots en bibehållen verksamhet och detta påverkar naturligtvis medarbetarna. Tvingas skolan till ytterligare besparingar kan inte verksamheten garanteras. Delårsrapport 2 Period 3 (september december) Medarbetarenkäten 2010 för Folkhögskolan visade en klar förbättring på flera områden. Arbetets värde och trivsel 4,37 (4,26), Arbetsmiljö 3,87 (3,63), Utveckling i arbetet 3,52 (3,22), Inflytande och delaktighet 4,16 (3,93), Attraktiv arbetsplats/arbetsgivare 3,44 (3,22) samt Ledarskap 4 (4,09). Målen i styrkortet är satta till: Ledarskap minst 4,0 Arbetsmiljö minst 3,9 Medarbetarsamtal genomförs till 100%, vilket inte nåddes 2010 då 84,3% svarat att samtal genomförts. 4. Processer (ex. lärprocessen, måluppfyllelse) Delårsrapport 1 En väl fungerande lärprocess med få avhopp. Ett gott söktryck vilket indikerar att folkhögskolan är ett attraktivt val. Delårsrapport 2 Period 3 (september december) Folkhögskolans huvudprocess är bildning, den processen ska kännetecknas av kurser med hög kvalitet där bl a låg avbrottsfrekvens och ett högt söktryck är mätbara mått. De mål som finns i styrkortet är att antalet avbrott på Allmänna linjen inte bör överstiga 10% och 5% på särskilda kurser. Utfallet läsåret 2009/2010 blev Söktrycket på de långa utbildningarna mäts inför varje läsårsstart och jämförs med övriga folkhögskolor i landet. Den målsättning som Gotlands folkhögskola har är att det till Allmänna linjen ska vara ett söktryck på 1,4 och på särskilda linjer 2,0. Utfallet inför läsåret 10/11 blev 1,6 (2,0) till allmän linje och 2,0 (2,5) till särskilda linjer. Inom parantes anges medelvärdet för samtliga skolor i landet. 5. Samhälle (ex. faktorer i upptagningsområdet som påverkar resultatet) Delårsrapport 1 Under årets första månader har staten fattat beslut om utökad betygsrätt för folkhögskolor, vilket innebär t ex att rätt ges att ha SFI-undervisning och därmed ge betyg. Skulle Gotlands folkhögskola vilja utnyttja den möjligheten innebär det ökade statsbidrag. 21/166 G:\gvf\Ledning\Förvaltningen\Ekonomi\2010\Årsbokslut\Verksamhetens bokslut\fhs\fhs bokslut 10.doc Sida 13

24 Bilaga 2 3 (3) Delårsrapport 2 Period 3 (september december) Under året har skolan genomfört ett flertal samverkansprojekt med andra organisationer. Ytterligare projekt med finansiering via Esf-rådet har startat. Förutom de två projekt som startade 2009 (Livslinjen och Shift) har t ex Möta behov - Mota ohälsa tillkommit under andra halvan av året och är en förstudie inom regionens förvaltningar och har som mål att hitta sätt att motverka långtidssjukskrivningar som beror på arbetsmiljön. I folkhögskolans styrkort finns framgångsfaktorn att höja utbildningsnivån i samhället och 61% av våra studerande har tänkt att söka vidare till annan utbildning efter kursen på folkhögskolan. Under årets första månader har staten fattat beslut om utökad betygsrätt för folkhögskolor, vilket innebär t ex att rätt ges att ha SFI-undervisning och därmed ge betyg. Skulle Gotlands folkhögskola vilja utnyttja den möjligheten innebär det ökade statsbidrag 22/166 G:\gvf\Ledning\Förvaltningen\Ekonomi\2010\Årsbokslut\Verksamhetens bokslut\fhs\fhs bokslut 10.doc Sida 14

25 Bilaga 2 Lövsta landsbygdscentrum 2010 Platschef Jörgen Olsson Resultatrapport (tkr) Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Investeringar (tkr) Följande investeringsmedel har tilldelats. Namn Budget Utfall Resultat IT Maskinutrustning Renovering byggnader Regleringsteknik Pannbyte kulvert värmev Satelitbrunn Summa Kommentar till resultatet Detta är första året för Lövsta i GVF, från att ha varit en egen förvaltning där budgeten har hanterats i sin helhet är den nu delad. Undervisningen med naturbruksprogrammet tillhör Christopher Polhemgymnasiet och budget ligger där. Gården, konferensen fastigheterna samt ledning Lövsta ligger i budget för Lövsta LandsbygdsCentrum. Detta har medfört att undervisningen i budget fick för stora intäkter från försäljning av undervisning, denna kom som intäkt för ledning Lövsta. Detta är inte ändrat i budgeten under året. Lönekostnaden för utbildningsledare var också fel i budgeten men detta rättades till i budget under året. Även på kostnadssidan finns det differenser i budgeten mellan undervisning och landsbygdscentrum. Detta gör att ca 400 tkr av överskottet hör till CPG och budgeten för naturbruksprogrammet som har motsvarande underskott. Vi har under året kunnat tjänstefördela ut personalkostnader på projekt, då främst GotKomprojektet vilket gett besparingar under 2010 på ca 200 tkr i löner. Denna besparing får dock ses som tillfällig då kostnaden kommer tillbaks när projektet tar slut. Resultatet på Lövsta gård är över förväntan. Grispriset har under 2010 varit mycket dåligt men detta balanseras med råge av mjölkproduktionen. Där var 2009 ett mycket dåligt år vilket gjorde att vi budgeterade lågt. Nu blev det 650 tkr över budget för mjölken. Investeringar. Den planerade investeringen i IT var utbyte av datorer i en av datasalarna. Då Lövsta har varit en egen förvaltning tidigare och vi har skött hela vår IT själva och utbyte av datorerna var på tur. Meritprojektet har dock medfört att det istället blev DAP-datorer i datorsalen. Kostnaden kommer då istället på driften. I övrigt är det tämligen stora avvikelser från budgeten. Gödselbrunnen (satellitbrunnen) som vi byggt är en nödvändighet p g a ändrade spridningsregler för stallgödsel som jordbruksverket infört. Investeringar i fastigheterna är svåra att planera och omprioriteringar har skett av olika anledningar. Investeringar i 23/166 Sida 15

26 Bilaga 2 regleringsteknik har blivit lägre beroende på att det är svårt att få tag på kompetens som kan säga oss vad vi bör investera i. På sikt finns det dock mycket stora besparingar att gör på att investera i ny teknik här. Pannbytet och kulvertsystemet som nu är färdigt är ett mycket bra exempel på detta, vi har gjort stora besparingar på att ersätta eldningsolja med flis. Besparingarna är stora både de ekonomiska och de miljömässiga. 24/166 Sida 16

27 Bilaga 2 1 (3) Årsbokslut 2010 December 2010 Lövsta Landsbygdscentrum Jörgen Olsson Rektorsområdets väsentliga och kritiska händelser utifrån styrkortsperspektiven. Utifrån styrkortsperspektiven 1. brukare/kunder, 2. ekonomi, 3.medarbetare & ledare, 4. processer, 5. samhälle redovisas här inträffade och/eller förväntade händelser som påverkar resultatet. Även väsentliga avvikelser mot måluppfyllelse skall kommenteras. Blanketten kommer att fyllas på under året och slutligen bli rektorsområdets redovisning i Årsbokslut Brukare/Kunder (ex. barn- och elevflöden) Delårsrapport 1 Inget att notera i dagsläget. Delårsrapport 2 Fler elever till naturbruksprogrammet än föregående år. Stort intresse för höstens utbud av vuxenutbildning. Elevenkät och kursutvärdering genomfördes vid terminsavslut, resultatet blev tillfredsställande. Period 3 (september december) I våra uppdragsutbildningar för komvux har vi lyckats med att kunna erbjuda vissa elever att gå in och läsa vissa utvalda kurser. Detta för att ytterligare öka flexibiliteten. Trädgårdsutbildningen var under vintern 09/10 förlagd så att kursen slutade till påsk. Eleverna kunde därmed gå direkt till sina sommarjobb, förändringen gjordes för att bättre passa arbetsmarknaden. 2. Ekonomi (ex. faktorer som kan påverka årets resultat) Delårsrapport 1 Avseende avräkningspriser finns en viss osäkerhet om dessa utifrån budgeterade intäkter. Lantbruk är en näring där intäkterna är mycket ojämnt fördelade över året, ex försäljning spannmål, EU-stöd. Delårsrapport 2 Skördeförhållanden är besvärliga vilket kan medföra lägre intäkter. Prognosen för årets resultat pekar dock på balans. Period 3 (september december) Lövsta redovisar ett överskott för Grisproduktionen har under 2010 haft ett dåligt år med ca 400 tkr under budget, detta balanseras av mjölkproduktionen som visar ett ännu större överskott jämfört med budget. Detta visar på problemet som lantbruksnäringen numera ställs inför, att priserna påverkas direkt av marknaden. Lövsta har dock fördelen av att vi har flera produktionsgrenar vilka till viss del utjämnar svängningarna i avräkningspriser. Vår nya flispanna har gjort att mycket pengar sparats på eldningsolja, pannan har sedan den togs i drift nov 2009 producerat motsvarande värde av 1,6 milj kr eldningsolja. Vår kostnad för inköp av flis har givetvis ökat men flis ger ett betydligt lägre pris per kwh än olja/el. Dessutom har vi använt råvaror från vår egen skog vilket också håller nere kostnaderna. Flispannan har dessutom ersatt en del elvärme. Vi håller för elkostnaderna budgeten trots att elpriset stigit under året. Sammantaget kan sägas att investeringen i flispannan gav positiva effekter både ekonomiskt och miljömässigt då vi nu 25/166 Sida 17

28 Bilaga 2 2 (3) använder en betydligt större andel förnyelsebara energikällor. Vi har under året haft stora underhållskostnader på våra fastigheter, dessa kostnader är svåra att förutse i budget. De samlade underhållskostnaderna är 752 tkr jämfört med budgeterade 530 tkr. Att fastighetsunderhållet kommer att fluktuera mellan åren får dock ses som normalt med tanke på att vi har relativt få (35) fastigheter. Dock måste här nämnas att en del av underhållsarbetena görs i egen regi där, i vissa fall där det passar in, undervisningen och eleverna är involverade. 3. Medarbetare & Ledare (ex. personalflöden, personalpolitik) Delårsrapport 1 Landsbygdscentret har ny chef, Jörgen Olsson, sedan årsskiftet. Medarbetarsamtal har därför inte påbörjats ännu. Lönerevision beräknas börja under april månad. Delårsrapport 2 Medarbetarsamtalen beräknas vara genomförda under september månad. Period 3 (september december) En av våra medarbetare i konferensen gick till jul i pension efter 46 år på Lövsta. Vår ladugårdsförman har meddelat att han slutar sin tjänst på Lövsta för att ta över gården hemma. Rekrytering av ny förman skall ske snarast på det nya året. 4. Processer (ex. lärprocessen, måluppfyllelse) Delårsrapport 1 Produktionen på gården följer förväntningarna, dock har det varit en hård vinter vilket kan medföra utvintrad höstsäd. Delårsrapport 2 Ett aktivt samarbete mellan Lövsta och den externa vuxenutbildningen. Period 3 (september december) Fortsatt mycket gott samarbete mellan komvux och vägledningscentrum. Vi har sett att det finns en brist på utbildad kompetens inom sektorn skog. Lövsta har därför i samarbete med näringen och Komvux under hösten tagit fram en 15 veckors grundkurs inom skog. 5. Samhälle (ex. faktorer i upptagningsområdet som påverkar resultatet) Delårsrapport 1 Våren är den tid på året då vi har högst beläggning i vår konferensanläggning, så också detta år. Delårsrapport 2 Planering påbörjad för ansökan om YH-utbildning med inriktning fårproduktion. Period 3 (september december) 26/166 G:\gvf\Ledning\Förvaltningen\Ekonomi\2010\Årsbokslut\Verksamhetens bokslut\lövsta\lövsta bokslut 10.doc Sida 18

29 Bilaga 2 3 (3) Lövsta Gård investerar i ny teknik inom ekologisk odling, en kombinerad såmaskin radrensare. Det är den första maskinen av denna typ på Gotland och maskinen kommer att visas upp för ekologiska odlare genom demonstrationsdagar och liknande. Detta är till gagn för lantbruksnäringen på Gotland och, inte minst, för våra naturbrukselever. YH ansökan inom fårproduktionen kom aldrig till stånd p g a tidsbrist, nya ansträngningar för detta kommer att göras under /166 G:\gvf\Ledning\Förvaltningen\Ekonomi\2010\Årsbokslut\Verksamhetens bokslut\lövsta\lövsta bokslut 10.doc Sida 19

30 Bilaga 2 Antagningsenheten 2010 Chris Schlemlein-Wenell Resultatrapport (tkr) Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa Avvikelse per verksamhet (tkr) Budget Utfall Resultat 7241 Antagning, elever från annan kommun Frigymn egen kommun Frigymn annan kommun Komgymn annan kommun Kostnader, personal övrigt Summa Elevflöden, fristående skola, elever i den egna kommunen, folkbokförda Ett lägre årselevtal än budgeterat. I antal motsvarar minskningen 43,5 årselever. Budgeterat antal elever var 449 och verkligt antal elever blev 405,5. Antal årselever Verkligt Budgeterat Differens Barn- och fritidsprogrammet 43,5 40 3,5 Estetiska programmet bild 15,0 16,0-1,0 Estetiska programmet musik 37,5 45,5-8,0 Hotell- och restaurangprogrammet 48,5 58,5-10,0 Livsmedelsprogrammet 16,0 18,5-2,5 Naturvetenskapsprogrammet 38,5 44,0-5,5 Medieprogrammet 20,0 22,5-2,5 Samhällsvetenskapsprogrammet 95,5 96,5-1,0 Summa Donnergymnasiet 314,5 341,5-27,0 Hantverksprogrammet, frisör 43,0 42,0 1,0 Teknikprogrammet 6,5 13,0-6,5 Samhällsvetenskapsprogrammet 2,0 2,0 Naturbruk, hundinriktning 10,0 11,5-1,5 Summa Guteskolan 61,5 66,5-5,0 Naturbruk, hästinriktning 29,5 41,0-11,5 Summa Gotlandsgymnasiet 29,5 41,0-11,5 S:a fristående gymnasieskola 405,5 449,0-43,5 28/166 Sida 20

31 Bilaga 2 Elevflöden, IKE, elever i annan kommun Ett högre årselevtal än budgeterat. I antal motsvarar ökningen 1 årselever. Budgeterat antal elever var 132 och verkligt antal elever blev 133. Antal årselever Verkligt Budgeterat Differens Fristående skolor 83 75,5 7,5 Kommunala/landstingsskolor 50 56,5-6,5 Summa Kommentar till resultatet Det positiva resultatet har sin förklaring i att det blev färre elever än budgeterat i den fristående skolan i den egna kommunen. I växelverket för skolformen gymnasiet har det visat sig att det finns en överbudgetering med 40 elever. Eftersom folkbokförda gotländska ungdomar i huvudsak under höstens intag har valt den kommunala skolan så blev konsekvensen av detta minskade utbetalningar till den fristående skolan. Som exempel kan nämnas att utbetalningarna till Gotlandsgymnasiets hästinriktning blev tkr lägre än budgeterat. 29/166 Sida 21

32 Bilaga 2 1 (1) Årsbokslut 2010 December 2010 Antagningen, Interkommunal ers. Chris Schlemlein-Wenell Rektorsområdets väsentliga och kritiska händelser utifrån styrkortsperspektiven. Utifrån styrkortsperspektiven 1. brukare/kunder, 2. ekonomi, 3.medarbetare & ledare, 4. processer, 5. samhälle redovisas här inträffade och/eller förväntade händelser som påverkar resultatet. Även väsentliga avvikelser mot måluppfyllelse skall kommenteras. Blanketten kommer att fyllas på under året och slutligen bli rektorsområdets redovisning i Årsbokslut Brukare/Kunder (ex. barn- och elevflöden) Delårsrapport 1 Elever från annan kommun följer budget. En analys för perioden och avseende det första halvåret visar att det är något färre elever på den fristående skolan i den egna kommunen, ca 7-8 elever. Elever i annan kommun både hos den fristående och kommunala skolan följer första halvårets budget. Delårsrapport 2 När det gäller den interkommunala ersättningen är det fler elever, 20 st, i fristående skola och 2-3 elever färre i den kommunala än budgeterat. När det gäller den fristående skolan i den egna kommunen är det ca 37 årselever färre än budgeterat. I elevtalen ligger troligt en överbudgetering med ca 15 elever av det totala prognostiserade elevflödet, detta motsvarar ca 0,5%. Period 3 (september december) Se årets resultat 2. Ekonomi (ex. faktorer som kan påverka årets resultat) Delårsrapport 1 För året redovisas en positiv prognos på 400 tkr. Detta beroende på färre elever för första halvåret. Delårsrapport 2 Prognosen redovisar en positiv prognos på tkr, detta beror bland annat mindre utbetalningar till den fristående skolan i den egna kommunen än budgeterat. Ungefär tkr av prognosen härrörs till överbudgetering av antal elever och en annan stor del beror på mindre utbetalningar till dyra program, exempel är Gotlandsgymnasiet i åk 1 där vi hade budgeterat upp 20 elever det ligger idag på tre folkbokförda elever, om dessa 17 elever valt att gå i den kommunala skolan har detta ett på värde ca 600 tkr. Period 3 (september december) Se årets resultat 30/166 Sida 22

33 Bilaga 2 Inackordering och reseersättning Helena Wottle Resultatrapport (tkr) Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa Kommentar till resultatet Mindre utbetalning för inackorderingsersättning i förhållande till budget, på grund av färre ansökningar från elever. Bibliotek Säve Mattias Axén Resultatrapport (tkr) Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa Investeringar (tkr) Följande investeringsmedel har tilldelats. Namn Budget Utfall Resultat Undervisningsinventarier Läromedel Summa Kommentar till resultatet De 30 tkr som ej blev utnyttjade på investering blev bokförda på driften, dessa har ej blivit ombokade. Vilket gör att resultatet skall ha slutat på 63 tkr. Därutöver beviljades i december månad ett extra inköp avseende att iordningsställa studierummet i biblioteket för 40 tkr. Hade dessa medel varit påförda som budget hade biblioteket visat ett slutligt resultat på -23 tkr. 31/166 Sida 23

34 Bilaga 2 Bibliotek Visby Norr Helen Mikui-Lindh Resultatrapport (tkr) Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa Investeringar (tkr) Följande investeringsmedel har tilldelats. Namn Budget Utfall Resultat Undervisningsinventarier Läromedel Summa Kommentar till resultatet Att personalkostnaden visar ett positivt resultat på 60 tkr beror bland annat på en pensionsavgång som avslutades en månad tidigare än budgeterat. Idrottsgymnsiet Jonas Rindlaug Resultatrapport (tkr) Budget Utfall Resultat Personalkostnader Övriga kostnader Summa Kommentar till resultatet Att personalkostnaden redovisar ett positivt reslutat har sin grund i att lönekostnaden för januari månad ej blev bokfört på ansvaret utan det blev bokfört på förvaltningen. 32/166 Sida 24

35 Bilaga 2 Richard Steffengymnasiet 2010 Rektor Charlotte Lilja Resultatrapport (tkr) Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Elevflöden Elevjusteringar har gjorts med -978 tkr och motsvarar ett lägre elevtal än budgeterat. I antal motsvarar minskningen 19,6 årselever. Budgeterat antal elever var 523,5 och verkligt antal elever blev 503,9 Antal årselever Richard Steffen Verkligt Budgeterat Differens Barn- och fritidsprogrammet 94,4 90,5 3,9 Samhällsvetenskapsprogrammet 409,5 433,0-23,5 Summa RSG 503,9 523,5-19,6 Investeringar Följande investeringsmedel har tilldelats. Namn Budget Utfall Resultat IT Undervisningsinventarier Läromedel Summa Kommentar till resultatet Richard Steffengymnasiet vidkändes kraftiga elevminskningar vid antagningen till läsåret 2010/2011. Vi hade räknat med 150 elever till åk 1 på Samhällsvetenskapsprogrammet, men fick sänka antalet till 128 elever. Detta påverkade 2010 års budget negativt. På fyra månader skulle vi spara in hela elevminskningen. De åtgärder som vidtogs var minskat antal lärare och kraftigt åtstramad driftsbudget. I prognos räknade vi med ett resultat på -300 tkr, men lyckades alltså minska underskottet till -178 tkr. Kräftgången i elevantal är mycket svår att parera på kort sikt. Läsårsindelningen är en orsak till svårigheterna. En annan är att personalminskningarna har en gräns. Varje grupp elever måste ha en lärare, även om gruppen minskar i storlek. 33/166 Sida 25

36 Bilaga 2 1 (3) Årsbokslut 2010 December 2010 Richard Steffengymnasiet Charlotte Lilja Rektorsområdets väsentliga och kritiska händelser utifrån styrkortsperspektiven. Utifrån styrkortsperspektiven 1. brukare/kunder, 2. ekonomi, 3.medarbetare & ledare, 4. processer, 5. samhälle redovisas här inträffade och/eller förväntade händelser som påverkar resultatet. Även väsentliga avvikelser mot måluppfyllelse skall kommenteras. Blanketten kommer att fyllas på under året och slutligen bli rektorsområdets redovisning i Årsbokslut Brukare/Kunder (ex. barn- och elevflöden) Delårsrapport 1 Något färre elever än budgeterat på samhällsvetenskapsprogrammet. Barn- och fritidsprogrammet enligt budget. Delårsrapport 2 På SP beräknades antalet elever i åk 1 till 145 elever men utfallet blev 124. På BF beräknades antalet till 24, men utfallet blev 34 elever. Enligt preliminär statistik har 113 elever som antagits till SP sökt programmet i första hand. 24 elever som antagits till BF hade sökt programmet i första hand. Period 3 (september december) Under hösten har elevantalet minskat ytterligare. Elever som valt fel program kan mycket sällan beredas plats inom skolan, eftersom vi bara har två program, utan övergår till IV, eller annat program på annan skola. 2. Ekonomi (ex. faktorer som kan påverka årets resultat) Delårsrapport 1 Förändringar under omvalsperioden kan förändra resultatet både negativt och positivt, erfarenhetsmässigt har stora förändringar skett. Förbättrad prognos från 400 tkr till balans i huvudsak beroende på full kostnadstäckning för DAP, vilket ej var känt vid förra uppföljningen. Delårsrapport 2 Sökandebilden till SP blev betydligt sämre än vi prognostiserat. Elevminskningen motsvarar 1 mkr i förlorade elevintäkter, vilket inte kan kompenseras av ökningen med 10 elever på BF, vilket motsvarar 250 tkr. Detta medför att 750 tkr måste sparas under höstterminen vilket inte är möjligt. Stora ansträngningar har gjorts i form av personalminskning inför höstterminen, men tiden är för kort för att få full effekt under Besparingar görs under höstterminen även på läromedel och andra kostnader för att minimera den prognostiserade avvikelsen på -300 tkr. Period 3 (september december) Elevminskningen innebar att vi vid årets slut hade tappat nästan 1 mkr i elevintäkter. Åtgärder har vidtagits såsom köpstopp på läromedelsanslag redan i oktober. Vi har också i möjligaste mån undvikit att ta in vikarier. Det besvärliga ekonomiska läget har påverkat verksamheten på många plan. Genom att alla tänkbara besparingar varit tvungna att genomföras har bl a skolans datortäthet sjunkit, så att det nu är mer än 4 elever/dator, vilket är oacceptabelt inför framtiden. 34/166 Sida 26

37 Bilaga 2 2 (3) 3. Medarbetare & Ledare (ex. personalflöden, personalpolitik) Delårsrapport 1 Medarbetarsamtal är genomförda och lönesamtal är inplanerade för våren. Yngre behöriga ej fast anställda lärare kommer troligen inte kunna beredas sysselsättning lå 10/11, p.g.a minskade elevkullar men också svårigheter att synkronisera pensionsavgångar. Delårsrapport 2 Inga nyrekryteringar av lärare har gjorts. Vi har avvecklat ej fast anställd personal. Under hösten har avtal om avgångsvederlag upprättats, vilka träder i kraft under ht Detta återigen för att parera kommande elevminskningar. Alla lönesamtal är genomförda, medarbetarsamtal genomförda under våren och nya samtal kommer att påbörjas under höstterminens senare del. Ny biträdande rektor från första augusti. Period 3 (september december) Under perioden har två lärare fått avgångsvederlag, som kommer att utlösas inför hösten En lärare kommer att få avgångsvederlag fördelat på 50 % under läsåret 2011/2012 och därefter resterande 50 %. I möjligaste mån har vi undvikit vikarier. Medarbetarenkäten gav ett mycket gott resultat. 4. Processer (ex. lärprocessen, måluppfyllelse) Delårsrapport 1 Många elever är i behov av stora stödinsatser både vad gäller studier och motivation. Antalet åtgärdsprogram ökar markant. Delårsrapport 2 Fortsatt många elever med behov av särskilt stöd, 6 elever behöver stöd i olika grad (i ett fall på heltid) i gymnasieskolans Aspergerstudio. Av dessa 6 finns 3 i åk 1 ht BF har tagit emot både PRIVelever och PRIVIK-elever. Sommarskolan i matematik: 26 elever anmälde sig till Matte A-kursen. 22 av dessa nådde målen. 16 elever anmälde sig till Matte B-kursen. 10 av dessa nådde målen. Period 3 (september december) Stödåtgärder har satts in på olika sätt för att öka måluppfyllelsen. Schemalagt stöd i moderna språk, matte och engelska. Specialpedagogen har arbetat med att hjälpa elever att strukturera sina studier. Fortsatt samarbete med aspergerstudion mm. Fortsatt arbete med att förbättra genomströmningen i matematik. Varje elev som ännu inte nått målen har en individuell plan som följs upp. Stöd har genomförts genom att ha två lärare i klassrummet i matte B-kursen. Skolinspektionen har granskat skolan 7-8 dec. Rapport kommer efter jul. Påbörjat en kartläggning av hur modersmålsundervisning ska kunna erbjudas för utlandsfödda elever. Behov av svenska 2 har ökat genom att vi har fler elever med utländsk härkomst. Vi har arbetat med att minska frånvaron och har också lyckats minska den till i genomsnitt ca 11%. Vårt mål är att få ner den ytterligare. 5. Samhälle (ex. faktorer i upptagningsområdet som påverkar resultatet) Delårsrapport 1 Friskolornas preliminärt låga antagningssiffror kan påverka den kommunala organisationen positivt. RSG:s båda program finns även på friskolor. Delårsrapport 2 35/166 G:\gvf\Ledning\Förvaltningen\Ekonomi\2010\Årsbokslut\Verksamhetens bokslut\rsg\rsg bokslut 10.doc Sida 27

38 Bilaga 2 3 (3) Elevminskningen kan inte härledas till att fler elever valt SP och BF på friskolor utan snarare att eleverna valt andra program i den kommunala skolan. En hypotes är att det ökade antalet elever som valt NV kan vara orsaken till minskningen på SP. Period 3 (september december) Inga nya faktorer har tillkommit som påverkat resultatet under hösten. 36/166 G:\gvf\Ledning\Förvaltningen\Ekonomi\2010\Årsbokslut\Verksamhetens bokslut\rsg\rsg bokslut 10.doc Sida 28

39 Bilaga 2 Elfrida Andreégymnasiet 2010 Rektor Bo Kristiansson/Victoria Palmgren 5.1 Resultatrapport (tkr) Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Elevflöden Elevjusteringar har gjorts med 500 tkr och motsvarar ett högre elevtal än budgeterat. I antal motsvarar ökningen 8 årselever. Budgeterat antal elever var 530 och verkligt antal elever blev 538. Antal årselever Elfrida Andrée Verkligt Budgeterat Differens Den rörliga bildens språk 76,3 74,5 1,8 Estetiska programmet bild 41,2 39,0 2,2 Estetiska programmet dans 2,5 2,0 0,5 Estetiska programmet musik 63,0 61,5 1,5 Handels- och adm.programmet 162,3 160,0 2,3 Hantverksprogrammet 27,6 29,5-1,9 Hotell- och restaurangprogrammet 96,1 96,5-0,4 Omvårdnadsprogrammet 69,0 67,0 2,0 Summa EAG 538,0 530,0 8,0 Investeringar (tkr) Följande investeringsmedel har tilldelats. Namn Budget Utfall Resultat IT Undervisningsinventarier Läromedel Summa Kommentar till resultatet Vid ingången av 2010 gick budgeten inte att få ihop, utan vi hade ett minus på tkr, vilket har föranlett täta ekonomiska uppföljningar. Vår ambition har varit att jobba hem detta, och vi har lyckats till hälften. Stora ansträngningar har gjorts att förankra detta hos personalen, och de ekonomiskt ansvariga har varit restriktiva i sina inköp. Ytterligare försvårande omständigheter dök upp under året. Personalkostnaderna har blivit större ht-10 på grund av en elevassistent för elev med fysiskt handikapp, vilket ej var budgeterat. 37/166 Sida 29

40 Bilaga 2 Rehab-kostnader för två långtidssjukskrivna var ej budgeterade. Dessa är idag åter i tjänst på heltid. På grund av stölder har lokalkostnader och IT-kostnader ökat, då vi har behövt installera tillfälliga larm, extra ronder och nyinköp av datorer. Ytterligare en ökad kostnad har skett i och med ansökan om riksintag på Estetiska programmets inriktning: estetik och media. Ansökan gällde spetsutbildning vilket förutsatte kontakter med Högskola. Personal var tvungna att sommararbeta, vilket genererade en ökad lönekostnad och resor till Stockholm genomfördes. 38/166 Sida 30

41 Bilaga 2 1 (2) Årsbokslut 2010 December 2010 Elfrida Andréegymnasiet Bo Kristiansson/Victoria Palmgren Rektorsområdets väsentliga och kritiska händelser utifrån styrkortsperspektiven. Utifrån styrkortsperspektiven 1. brukare/kunder, 2. ekonomi, 3.medarbetare & ledare, 4. processer, 5. samhälle redovisas här inträffade och/eller förväntade händelser som påverkar resultatet. Även väsentliga avvikelser mot måluppfyllelse skall kommenteras. Blanketten kommer att fyllas på under året och slutligen bli rektorsområdets redovisning i Årsbokslut Brukare/Kunder (ex. barn- och elevflöden) Delårsrapport 1 Antalet elever och intäkter i övrigt är för vårterminen stabilt. Delårsrapport 2 Antalet elever och intäkter i övrigt är för höstterminen stabilt. Period 3 (september december) Antalet elever minskade något och intäkter i övrigt är för höstterminen stabilt. 2. Ekonomi (ex. faktorer som kan påverka årets resultat) Delårsrapport 1 Stabilt efter vidtagna åtgärder. Delårsrapport 2 Anställning av elevassistent är en merkostnad som inte var beräknad. Ökat elevantal kompenserar. Period 3 (september december) Anställning av elevassistent är en merkostnad som inte var beräknad. Ökat elevantal kompenserade inte helt. Datastölder och extra larminsatser ökade utgifterna ytterligare. 3. Medarbetare & Ledare (ex. personalflöden, personalpolitik) Delårsrapport 1 Stabilt, uppföljning av medarbetarsamtal genomförda, lönesamtal planerade för våren. Resultat av medarbetarenkät är genomgången med all personal-handlingsplan upprättas april Samtal har inletts med fackliga organisationer avseende bemanning hösten Delårsrapport 2 Se punkt 2 ovan. Tjänstefördelningar är samverkade. Period 3 (september december) Rehab-ärenden under höstterminen medförde en merkostnad. 39/166 Sida 31

42 Bilaga 2 2 (2) 4. Processer (ex. lärprocessen, måluppfyllelse) Delårsrapport 1 Allt fler elever behöver stöd i övrigt bra måluppfyllelse. Delårsrapport 2 Arbetet med ökad elevnärvaro och stöd fortsätter genom fortbildning av all personal. Period 3 (september december) Arbetet med ökad elevnärvaro och stöd fortsätter genom fortbildning av all personal. 5. Samhälle (ex. faktorer i upptagningsområdet som påverkar resultatet) Delårsrapport 1 Bra dialog med arbetslivet gällande alla yrkesprogram, ett speciellt fokus på Gy Delårsrapport 2 Besked om fortsatt riksintag inom Gy11, estetisk media kommer i höst. Utökat engagemang vad gäller lärlingsutbildningar och vuxenutbildningar. Period 3 (september december) Fortsatt arbete med Gy11 samt beviljat riksintag för film- och TV-produktion. Samarbete med nya branscher angående lärlingsutbildning och yrkesvuxutbildningar. 40/166 G:\gvf\Ledning\Förvaltningen\Ekonomi\2010\Årsbokslut\Verksamhetens bokslut\eag\eag bokslut 10.doc Sida 32

43 Bilaga 2 Christopher Polhemgymnasiet 2010 Rektor Lars Nordahl Resultatrapport (tkr) Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Elevflöden Elevjusteringar har gjorts med 350 tkr och motsvarar ett högre elevtal än budgeterat. I antal motsvarar minskning 10 årselever. Budgeterat antal elever var 861,5 och verkligt antal elever blev 851,5. Antal årselever Christopher Polhem Verkligt Budgeterat Differens Byggprogrammet 114,9 116,5-1,6 Lövsta 58,7 56,0 2,7 Elprogrammet 98,0 97,0 1,0 Energiprogrammet 44,5 47,0-2,5 Fartygsprogrammet 44,6 45,0-0,4 Fordonsprogrammet 129,3 132,0-2,8 Naturvetenskapsprogrammet 198,3 182,0 16,3 Produktionstekniskt program 40,2 42,5-2,3 Teknikprogrammet 133,1 133,5-0,4 Summa CPG 861,5 851,5 10,0 Investeringar (tkr) Följande investeringsmedel har tilldelats. Namn Budget Utfall Resultat IT Undervisningsinventarier Läromedel Summa Kommentar till resultatet I budgeten var vårt förväntade resultat tkr. Orsaken är; elevavhopp, högre personalkost, minskad elevpeng pga lika villkor. Genomförda besparingar har gett en kostnadsminskning på ca tkr. Vuxenkurser inom vind, trä och jordbruk ger en intäktsökning som till viss del motsvaras av högre kostnader. Vårt resultat 2010 blev tkr vilket är bättre än prognos. Orsaken till den positiva avvikelsen är fortsatta besparingar på drift. Personalen har varit mycket restriktiva med kostnaderna och med hjälp av ett stort engagemang och kostnadsmedvetenhet har vi lyckats överträffa förväntningarna. De besparingar vi genomfört kommer under 2011 att få fullt genomslag vilket i kombination med elevökningarna har gjort att 2010 trots ett negativt resultat har lagt grunden för en mer sund ekonomi under följande år. 41/166 Sida 33

44 Bilaga 2 1 (7) Årsbokslut 2010 December 2010 Christopher Polhemgymnasiet Rektor Lars Nordahl Rektorsområdets väsentliga och kritiska händelser utifrån styrkortsperspektiven. Utifrån styrkortsperspektiven 1. brukare/kunder, 2. ekonomi, 3.medarbetare & ledare, 4. processer, 5. samhälle redovisas här inträffade och/eller förväntade händelser som påverkar resultatet. Även väsentliga avvikelser mot måluppfyllelse skall kommenteras. Blanketten kommer att fyllas på under året och slutligen bli rektorsområdets redovisning i Årsbokslut Brukare/Kunder (ex. barn- och elevflöden) Delårsrapport 1 CPG har budgeterat för ett visst avhopp av elever mellan HT och VT. Elevavhoppen har orsakat en intäktsminskning med 219 KSEK. Inför HT-10 planerar vi att förändra organisationen enligt nedan. Naturvetenskapliga programmet utökas till 90 platser (60) Byggprogrammet utökas till 41 platser (38) El- programmet utökas till 30 platser (28) Fordonsprogrammet ökas till 48 (46) Produktionsteknik minskas till 16 platser. (20) Energiprogrammet minskas till 8 platser (16) Åk 2 av Lärlingsplatser på Bygg (plåtslageri, måleri), Fordon (Billackerare, MC-mekaniker) och Produktionsteknik (Verkstadsmekaniker), Naturbruk (Fiske, Florist, Greenkeeper, Hästskötare) gör att vi får en merkostnad på ytterligare en årskurs i kärnämnen som vi kommer att dela med EAG. Delårsrapport 2 Intaget över prognos, alla program fyllda utom NP. Nya lärlingar inom Måleri, Byggplåt, Mc-mekaniker, Lantbrukare, Greenkeeper, Verktygsmakare Färre sökande till SF. PRIVintag på SF och NP. 42/ VISBY Besöksadress: S:t Hansgatan 25, Visby Telefon: Telefax: Hemsida: Sida 34

45 Bilaga 2 2 (7) Period 3 (september december) Fler elever än beräknat, få avhopp under terminen. Fler elever än någonsin på NV gjort att vi fått starta fler kurser och rekryterat fler lärare. Mycket arbete inför Gy11 där framtidens program och inriktningar presenterades på Gymässan. Startat en nyutvecklad vuxenutbildning i Snickeri Startat en ny klass i vuxenutbildning i Vindkraftsteknik Startat en ny klass i vuxenutbildning Grundläggande Jordbruk Startat en nyutvecklad vuxenutbildning i fårskötsel Erbjuder en nyutvecklad utbildning i skogsskötsel 2. Ekonomi (ex. faktorer som kan påverka årets resultat) Delårsrapport 1 Sammanfattning: I budgeten är vårt förväntade resultat -1,3 MSEK vilket finns redovisat som en extra intäkt för rektor. Detta efter att vi genomfört besparingar på ca 10 % av driftbudgeten. Om vi inte genomför de åtgärder som redovisas nedan kommer vi enligt prognos efter tertial 1 att uppnå ett resultat -2,9 MSEK. Orsaken till detta är Elevavhopp -219 KSEK Personalkostnader enligt 2009 års tjänsteplanering -1,4 MSEK. Minskad total elevpeng pga lika villkor med ca 1 MSEK. Nedan föreslagna besparingar kommer under 2010 att medföra en kostnadsminskning på ca 1,6 MSEK varför vårt prognostiserade resultat kommer att bli enligt budget -1,3 MSEK. På helår kommer dessa åtgärder att innebära en besparing på 2,7 alternativt 4,8 MSEK. Åtgärder: Ett antal aktiviteter har startat för att vi skall närma oss ett resultat i balans. Lärarkostnader: Sammanslagning av grupper. Ingen start av Indvalsgrupper med få elever. Resultatet av dessa aktiviteter ser vi när vår tjänsteplaneringsprocess är genomförd och vårt egentliga personalbehov blir tydligt. Preliminärt en minskning på 6 tjänster fr om HT Kostnadsminskning år 2010 blir ca 0,9 MSEK. På helår ca 2,5 MSEK Ledningskostnader: CPG hade under % bitr rektor finansierad av BUF och 50 % bitr rektor finansierad av Lövsta. Utbildningsledarna arbetar motsvarande 1,8 tjänst med ledningsarbete. Under 2010 kommer en översyn av ledningsorganisationen att göras både avseende rektorernas och utbildningsledarnas arbete. UL minskas totalt till 1,25 tjänst. Bitr rektor betalas med 0,3 tjänst av Lövsta LBC. Totalt innebär detta en kostnadsökning på 0,15 tjänster vilket motsvarar 75 KSEK/år. Detta trots att vår resurs för ledningsarbete minskar. Extraordinära kostnader: Försäkringskostnader efter olycka med vårt chartrade skolfartyg Mikael Sars. Självrisken är 43/166 G:\gvf\Ledning\Förvaltningen\Ekonomi\2010\Årsbokslut\Verksamhetens bokslut\cpg\cpg bokslut 10.doc Sida 35

46 Bilaga 2 3 (7) på 12 KEUR varav skolan skall betala 20 % motsvarande 24 KSEK. Resten täcks av GVF. Hittills har vi inte identifierat några andra extraordinära kostnader som kommer att drabba CPG. Uthyrning av marknadsförare Örjan Hillbom planeras arbeta för GVF ca 30 %. Kostnadsminskning ca 127 KSEK Forskartjänst i Malmö Katrin Lilja Waltå är tjänstledig 80 % för forskning åt Malmö Högskola inom Lärarlyftet. Betalas i efterhand ca 386 KSEK. Migreringen till DAP För införandet har skolan erhållit ett tillskott på ca 800 KSEK för DAP kommer att drabba oss fullt ut IT-rationalisering: En omfattande genomgång och i förekommande fall uppsägning av abonnemang kommer att ge en minskning med ca 250 KSEK för Ökat intag el-programmet 2007 Pga felaktigt intag HT 2007 har vi skapat två nya profiler, Industrielektriker och Distributionselektriker. Kostnadsökningen för 2008 blev ca 1000 KSEK. Intäktsökning beroende på större intag av elever blev ca 750 KSEK. För nedmontering av verksamheten kommer 2010 att belastas med ytterligare ca 100 KSEK. Elevernas Individuella Val Tidigare har CPG kunnat redovisa ett överskott då vi har tagit emot fler elever på Indval än vad vi haft hos våra systerskolors kurser. Systemet med meritvärdespoäng på vissa betyg gjorde att 2009 har fler sökt kurser inom fr a RSGs språkutbud. Detta gav en ytterligare merkostnad på per läsår. Som konsekvens av detta har CPG valt att inte starta ett antal Indvalskursen till HT 2009 vilket har gett en kostnadsbesparing. Detta arbete kommer att fortsätta nästa läsår vilket ger en ytterligare besparing utöver personal på ca kr. Naturbruksprogrammet på Lövsta Resultatet på Naturbruksprogrammet beräknas påverka CPG resultat marginellt då kostnader och intäkter är budgeterat i Landsbygdscentrets budget. Lokaler Fr.o.m. 1/ säger vi upp vaktmästarnas del av panncentralen på CPG Norr. Besparingen blir 34 KSEK/år. Med dagens redovisningsprinciper kommer inte denna besparing att komma skolan till godo. Detta beroende på att hyreskostnader betalas gemensamt och inte redovisas för enskild skola. Stopp på träteknik Ett stopp på intaget till träteknik skulle innebära att vi kan minska en halv tjänst. Effekt år 2010 ca 162 KSEK. På helår ca 427 KSEK. Om intresset är fortsatt lågt så stänger vi verkstaden till sommaren Yta ca 950 m2 vilket motsvarar en hyreskostnad på ca 1 MSEK. Drift för trä 165 KSEK, Drift för gemensamt PT ca 175/2= 87KSEK, Ytterligare en tjänst ca 500 KSEK. Total minskning 2012 ca 2,1 MSEK 44/166 G:\gvf\Ledning\Förvaltningen\Ekonomi\2010\Årsbokslut\Verksamhetens bokslut\cpg\cpg bokslut 10.doc Sida 36

47 Bilaga 2 4 (7) Flytt av NV till CPG Norr En flytt av NV till Norr skulle innebära att CPG drar sig ur Sävehuset. Avveckling av datanät, datasalar, labsalar, arbetsrum mm. Vi kan använda de labsalar och lektionssalar som finns på Komvux. Detta förutsätter en noggrann konsekvensanalys ur både CPGs och Komvux perspektiv där en mängd alternativa lösningar måste undersökas. Det finns ingen kalkyl på kostnadsförändringen men vi uppskattar besparingen till ca 2 MSEK per år. CPG disponerar ca 500 platser i lektionssal vilket uppskattas till ca 1000 m2. Tillkommer lärararbetsplatser, mötesrum, elevutrymmen ca 1000 m2 vilket ger en totalyta på ca 2000 m2. Hyreskostnaden för detta är ca 2 MSEK ************************************************************************** INVESTERINGAR Investeringsbudgeten är beviljad till 1,4 MSEK, varav IT är 317 KSEK. IT kommer att användas till uppbyggnaden av 1t1 vilket betraktas som en investering så länge vi har behov av både datasalar till äldre elever och enskilda datorer till våra ettor på NV och Teknik. Av investeringsmedlen är 40 KSEK använda beroende på fakturering av grusplan för anläggning vilket skulle ha skett I övrigt är inga investeringar beviljade på CPG ännu. ************************************************************************** OMBYGGNADER/FLYTTAR, Inga ombyggnader är planerade för närvarande. År 2009 genomförde vi en flytt från den inhyrda baracken för Teknikprogrammet till Komvux lokaler. Detta gjordes utan extra anslag. Delårsrapport 2 Sammanfattning: Vår prognos är oförändrad dvs -1,3 MSEK. Fortsatt besparing på drift, genomgång med samtliga program och ämnesansvariga. Större intag än beräknat ger en positiv differens på elevpeng. Åtgärder: De åtgärder som angavs under delårsrapport 1 är genomförda enligt nedan. Lärarkostnader: En minskning på 6 tjänster fr om HT Kostnadsminskning år 2010 blir ca 0,9 MSEK. På helår ca 2,5 MSEK Ledningskostnader: Översyn av ledningsorganisation ger en kostnadsökning på 0,15 tjänster vilket motsvarar 75 KSEK/år. Detta trots att vår resurs för ledningsarbete minskar. Extraordinära kostnader:hittills har vi inte identifierat några nya extraordinära kostnader som kommer att drabba CPG. Uthyrning av marknadsförare: Örjan Hillbom arbetar för GVF 40 %. Kostnadsminskning ca 127 KSEK IT-rationalisering: En omfattande genomgång och i förekommande fall uppsägning av abonnemang ger en minskning med ca 250 KSEK för Naturbruksprogrammet på Lövsta: Resultatet på Naturbruksprogrammet beräknas påverka CPG resultat marginellt då kostnader och intäkter är budgeterat i Landsbygdscentrets budget. Vux på träteknik: På uppdrag av Yrkvux planerar vi starta en träteknikutbildning för 12 vuxna elever. Denna utbildning beräknas omsätta 840 KSEK på två terminer. 45/166 G:\gvf\Ledning\Förvaltningen\Ekonomi\2010\Årsbokslut\Verksamhetens bokslut\cpg\cpg bokslut 10.doc Sida 37

48 Bilaga 2 5 (7) 1t1 uppskjutet en termin för NV och Te-ettorna: Ger en kostnadsbesparing på ca 128 KSEK och en ej genomförd besparing på datasalar på ca 58 KSEK. Netto ca 70 KSEK. ************************************************************************** INVESTERINGAR Investeringsbudgeten är beviljad till 1,4 MSEK. Efter nödvändiga investeringar återstår ca 250 KSEK. Period 3 (september december) Sammanfattning: Vårt resultat blev för KSEK vilket är bättre än det prognostiserade 1,3 MSEK. Orsaken till den positiva avvikelsen är fortsatta besparingar på drift. Personalen har varit mycket restriktiva med kostnaderna och med hjälp av ett stort engagemang och kostnadsmedvetenhet har vi lyckats överträffa förväntningarna. De besparingar vi genomfört kommer under 2011 att få fullt genomslag vilket i kombination med elevökningarna har gjort att 2010 trots ett negativt resultat har lagt grunden för en mer sund ekonomi under följande år. ************************************************************************** INVESTERINGAR Investeringsbudgeten är beviljad till 1,4 MSEK, varav IT är 317 KSEK. Av investeringsmedlen återstår 5 KSEK. 3. Medarbetare & Ledare (ex. personalflöden, personalpolitik) Delårsrapport 1 Inga nyrekryteringar planeras. I avvaktan på tjänsteplaneringen till HT-2009 ser vi vårt behov av personal för det kommande läsåret. VT-10 har vi 6 visstidsanställda som inte vikarierar för någon annan. Vi har infört en förändrad ledningsorganisation på CPG. Grunden är fortfarande våra delegerade arbetslag som med eleverna i centrum ansvarar för att undervisningen når våra mål inom kärn- och karaktärsämnen. För att ge rektor ytterligare möjlighet att utveckla skolans pedagogiska ledarskap vill vi förändra ledningsansvaret mellan rektor, bitr rektorer och utbildningsledare. På längre sikt ser vi att vi kommer att få en övertalighet och vi skulle önska att förvaltningen startar ett arbete för att kunna erbjuda möjlighet till tidig pension. Detta för att bibehålla en bra ålderstruktur. Delårsrapport 2 Tjänstefördelningen genomförd med förväntat resultat. Medarbetarsamtal planeras genomföras under hösten. Förändrad ledningsorganisation. Rektor Lars Nordahl övergripande ansvarig. Specialansvar för program uppdelat enligt nedan: SF, PT, FP: Lars Nordahl NV, TE, NP: Rolf Andersson 46/166 G:\gvf\Ledning\Förvaltningen\Ekonomi\2010\Årsbokslut\Verksamhetens bokslut\cpg\cpg bokslut 10.doc Sida 38

49 Bilaga 2 6 (7) BP, EC, EN: Bo Eriksson Period 3 (september december) Ledningsorganisationen är genomförd enligt ovan. Medarbetarenkät genomförd och aktiviteter kommer att startas under vintern i samarbete med de olika arbetslagen. Kompetensutvecklingsinsatser under 2011 med fokus på Gy Processer (ex. lärprocessen, måluppfyllelse) Delårsrapport 1 Tjänsteplaneringsprocessen Under 2009 införde vi ett nytt sätt att planera lärarnas tjänster. Detta arbetssätt kommer vi att utveckla vidare och göra ännu tydligare under Arbetsplan och kvalitetsarbete Vi utarbetar en ny arbetsplan som skall bli vår koppling till GVFs styrkort och underlätta målarbetet så att ett systematisk förändrings- och förbättringsarbete skall kunna drivas och redovisas. Delårsrapport 2 Tjänsteplaneringsprocessen genomförd och vidareutvecklad. Arbetsplan och kvalitetsarbete, Vi utarbetar en ny arbetsplan som skall bli vår koppling till GVFs styrkort och underlätta målarbetet så att ett systematisk förändrings- och förbättringsarbete skall kunna drivas och redovisas. Gy11, vi prioriterar Gy11 i vårt utvecklingsarbete detta läsår. Alla program jobbar med sina ämnesplaner, examensmål och andra nyheter. Presentationsmaterial till SYV-mässan är fokus nästa studiedag. Period 3 (september december) Skolinspektionen har reviderat oss och gett ett antal förbättringsområden i vår verksamhet. Arbetsplanearbetet och kvalitetsutvecklingen fortsätter med utgångspunkt i den revisionsrapport vi fått från skolinspektionen. Alla program har jobbat med tim och kursplaneringsprocesserna inför Gy11. Detta arbete kommer att fortsätta under de år som återstår till dess den första kullen gått ut. Fokus i vinter blir timplanen för åk1 och den kompletterande kompetensutveckling som krävs för de nya kurserna. 47/166 G:\gvf\Ledning\Förvaltningen\Ekonomi\2010\Årsbokslut\Verksamhetens bokslut\cpg\cpg bokslut 10.doc Sida 39

50 Bilaga 2 7 (7) 5. Samhälle (ex. faktorer i upptagningsområdet som påverkar resultatet) Delårsrapport 1 Lärlingsutbildning: Fortsatt utvecklingsarbete för att i samarbete med Elfrida Andrégymnasiet genomföra lärlingsutbildning HT Lärlingsplatser kommer inom CPG att erbjudas inom Bygg (måleri, plåtslageri), Fordon (Mc-mek, plåt & lack), Produktionsteknik (servicemek, verktygsmakare), Naturbruk (fiske, florist, greenkeeper, hästskötare). Detta gör att vi med små resurser kunnat bredda Gotlands utbildningsutbud. Teknikprogrammet gör om sina profiler till två som är anpassade mot de nya inriktningar som är föreslagna i gymnasiereformen. Vår måluppfyllelse avseende kunskapsmål och andra kvalitetsmål hänvisar vi till vår kvalitetsrapport för CPGs prioriterade framgångsfaktorer 2010 är: Ledarskap skolan ledarskap på alla nivåer är tydligt och inger respekt Trygghet alla elever och all personal känner sig trygga Ansvar och inflytande elever och personal tar ett tydligt ansvar för sin del av utbildningen Omvärld skolan tar tillvara influenser och kunskaper från omvärlden både nationellt och internationellt. Kvalitet utbildningen genomsyras av en hög kvalitet Kompetens personalen är skolans största tillgång Vad och hur finns beskrivet i skolans arbetsplan. Delårsrapport 2 Förankring och utveckling av skolan inför Gy11 och minskade elevkullar. Period 3 (september december) Lärlingsutbildning: Har fortsatt med en ny årskurs i samarbete med EAG. Lärlingsplatser har erbjudits på CPG inom Bygg (måleri, plåtslageri), Fordon (Mc-mek, plåt & lack), Produktionsteknik (servicemek, verktygsmakare), Naturbruk (fiske, florist, greenkeeper, hästskötare). Detta gör att vi med små resurser kunnat bredda Gotlands utbildningsutbud. Skolans nya utbud inför Gy 11 är klart och nya program och inriktningar är beslutade av GVN. Skolan har fördjupat samarbetet med branscherna via våra programråd. I samarbete med Komvux och näringarna på Gotland har vi utvecklat följande utbildningar: Snickeri, Vindkraftsteknik, Grundläggande Jordbruk, Fårskötsel, Skogsskötsel. Vi har haft diskussioner med branschen och avser att utveckla en vuxenutbildning som ITtekniker. Vi har lämnat in en ansökan till Yrkeshögskolan om att få starta en YH-utbildning som Vindkraftstekniker. Ansökan fick JA den 17 januari så nu går projektet in i en ny fas då Yrkeshögskolan är en helt ny skolform som lyder under andra lagar och regler än gymnasiet och Komvux. Inför nästa år avser vi att utarbeta en ny YH-ansökan inom fårnäringen. 48/166 G:\gvf\Ledning\Förvaltningen\Ekonomi\2010\Årsbokslut\Verksamhetens bokslut\cpg\cpg bokslut 10.doc Sida 40

51 Bilaga 2 IV Trojaborg 2010 Rektor Alf Nilsson Resultatrapport (tkr) Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Elevflöden Elevjusteringar har ej gjorts då budgeten vid ingången av år 2010 låstes vid 155 årselever. Under året har IV haft en ökning med 5 elever. jan feb mar apr maj jun vt jul aug sep okt nov dec ht Årselever Beräknat elever , Verkligt elever , Investeringar Följande investeringsmedel har tilldelats. Namn Budget Utfall Resultat IT Undervisningsinventarier Läromedel Summa Kommentar till resultatet. Förklaringar: a) I samband med delårsrapport två prognostiserade uppgav gymnasiesärskolan att IV:s kostnad för samundervisningen på Lövsta till ca. 250 tkr. När årsbokslutet görs visar det sig att verksamheten kostar 200 tkr. Mer än vad som prognostiserats. b) Efter beslut av Utbildningschefen förstärktes Aspergerstudion med 0,5 tjänst. I beslutet låg att medel från det förväntade överskottet skulle tillföras IV Trojaborgs budget. Eftersom detta inte skett är ca 35 tkr. en del av underskotet. c) Färre hel- och deltidspraktikanter och fler heltidsstuderande än förväntat har ställt krav på ökad lärarresurs (P.g.a. de nya behörighetsreglerna). Med anledning av detta och fler elever än prognostiserats anställdes en klasslärare den 15 november. Obudgeterad kostnad ca 60 tkr. d) Tredje kvartalets budgeterade intäkter från Migrationsverket motsvarande tkr. Har inte kommit in innan årsskiftet. e) Elevsiffran 153 inskrivna elever i december är årselever (ett genomsnitt) bygger på data taget ur systemet den 15 november. Det faktiska elevantalet på IV i december var 165. Efter det har ytterliga elever tillkommit (bl.a. 11 invandrarungdomar i januari-februari 2011). Konsekvenser av detta våren 2011 är att en ny IV-klass och en ny språkintroduktionsklass lärare startats. Tre nya lärare har visstidsanställts våren /166 Sida 41

52 Bilaga 2 1 (3) Årsbokslut 2010 December 2010 IV Trojaborg Anders Weiborg/Alf Nilsson/Monika Eriksson Rektorsområdets väsentliga och kritiska händelser utifrån styrkortsperspektiven. Utifrån styrkortsperspektiven 1. brukare/kunder, 2. ekonomi, 3.medarbetare & ledare, 4. processer, 5. samhälle redovisas här inträffade och/eller förväntade händelser som påverkar resultatet. Även väsentliga avvikelser mot måluppfyllelse skall kommenteras. Blanketten kommer att fyllas på under året och slutligen bli rektorsområdets redovisning i Årsbokslut Brukare/Kunder (ex. barn- och elevflöden) Delårsrapport 1 Följer förväntad elevutveckling. Några fler elever än beräknat. Delårsrapport 2 I september 2010 har 146 elever skrivits in, vilket är 15 fler än hösten Med tanke på förväntade avhopp från nationella program kommer med stor sannolikhet det budgeterade antalet på 155 elever att överskridas. Det som påverkar verksamheten mest är dock att antalet heltidsstuderande ökat dramatiskt jämfört med föregående år. Ett fåtal elever vill ha hel- eller halvtidspraktik och det är en konsekvens av de behörighetsregler som gäller från läsåret 2010/211. Som en följd av detta har klasserna ökat från ca 20 till elever. Ett exempel på det är efterfrågan på undervisning i so/no som ökat från ca 20 elever till 69. Antalet elever med någon form av diagnos ökar på såväl IV som de nationella programmen och det har skapat ett större tryck på Aspergerstudion. Period 3 (september december) De stora förändringarna jämfört med planerad verksamhet, se delårsrapport 2. Efter läsårsstarten har 41 elever tillkommit. Av dessa anmäldes 11 stycken precis innan jul. Nuvarande antal elever är 167 vilket skall jämföras med budgeterat antal elever som var Ekonomi (ex. faktorer som kan påverka årets resultat) Delårsrapport 1 Förväntat underskott har vänts till ett beräknat nollresultat. Faktorer som påverkat detta i förhållande till budgetprognosen är b.l.a minskade elevassistentkostnader samt kostnader för elevresor i taxi. Delårsrapport 2 Förväntat överskott ca 100 tkr. Den viktigaste orsaken är minskade personalkostnader. Period 3 (september december) P.g.a av de ökade elevtrycket och kraven på heltidsstudier har 1 lärare anställts från 15 november till 22 december. Med denna åtgärd beräknades verksamheten uppnå 0-resultat. Gymnasiesärskolan har i samband med sitt eget bokslutsarbete kommit med nya uppgifter när det gäller kostnaden för IV-elever som går individuella alternativet på Lövsta.. Vid tidigare bokslutsrapporter har kostnaden beräknats till ca 200 tkr. I samband med det verkliga bokslutet uppger gymnasiesärskolan att kostnaden blir 500 tkr, vilket medför att Ttrojaborg gör ett underskott motsvarande 300 tkr. 50/166 Sida 42

53 Bilaga 2 2 (3) 3. Medarbetare & Ledare (ex. personalflöden, personalpolitik) Delårsrapport 1 Den uppgjorda personalplanen följs och i dagsläget inga förändringar planerade. Delårsrapport 2 Förändringar i personalsituationen hösten 2010: - En lärare har fått avgångsvederlag på halvtid från 1 september - 0,5 Specialpedagog ej återbesatt (kan bli aktuellt i oktober) - Utökning no/so 0,3 - Anställning för elevassistent upphört I samband med läsårsstarten (ej förväntat) - Utökning Studie och yrkesvägledare samundervisningsgrupperna 0,2 - Tjänstledighet 0,25 för en lärare från 1 oktober. - En lärare går i pension 1 december På grund av elevtrycket kan det bli aktuellt att anställa en lärare. Prognosen har tagit hänsyn till en sådan åtgärd. Period 3 (september december) Aspergerstudion har från 18 november förstärkts med 0,5 tjänst och detta skall enligt beslut av UC (ledningsgruppen) tillföras från förvaltningens ram och förstärka nuvarande budget. P.g.a. fler elever än förväntat och behov av en ämnesbreddad undervisning anställs 3 nya lärare våren 2011 (Visstid under vårterminen). I början av februari kommer dessutom 11 nya ensamkommande flyktingar (migrationsverket har tidigarelagt kommunplaceringen), vilket kommer att innebära behov av ytterligare 0,5 lärartjänst. Medarbetarenkäten signalerar tydligt att den förändrade arbetssituationen ht 2010 påverkat den psykosociala arbetsmiljön negativt. 50% uppger att de inte kan koppla bort jobbet hemma och på värdet på frågan om rimliga arbetsuppgifter är 2,4. 4. Processer (ex. lärprocessen, måluppfyllelse) Delårsrapport 1 Fortsatt utveckling av VIA-verksamheten i samarbete med Särskolan och fortsatt utveckling av IVIK. Många elever behöver mycket stöd för att nå behörighet. I övrigt bra måluppfyllelse. Delårsrapport 2 Se delårsrapport 1. 6 nyanlända ungdomar har bytt från IVIK till skolor med nationella program. Period 3 (september december) Stor tillströmning av nya elever (över prognos) förväntas påverka resultaten negativt. 5. Samhälle (ex. faktorer i upptagningsområdet som påverkar resultatet) Delårsrapport 1 Bra samarbete med Särskolan när det gäller elever med stora inlärningssvårigheter ofta i kombination med en social problematik. 51/166 G:\gvf\Ledning\Förvaltningen\Ekonomi\2010\Årsbokslut\Verksamhetens bokslut\ivt\ivt bokslut 10.doc Sida 43

54 Bilaga 2 3 (3) Delårsrapport 2 Se ovan. Period 3 (september december) Fler elever till IV än förväntat och en ökad tillströmning av ensamkommande flyktingungdomar. En statlig reform med krav på ny kommunal organisation för arbetet med obehöriga elever. IV försvinner och ersätts med fem introduktionsprogram. 52/166 G:\gvf\Ledning\Förvaltningen\Ekonomi\2010\Årsbokslut\Verksamhetens bokslut\ivt\ivt bokslut 10.doc Sida 44

55 Bilaga 3 Årsbokslut 2013 Christopher Polhemgymnasiet Resultatrapport Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Program Budget Utfall Resultat Elever Avvikelse Adm CPG , Summa oh per elev , Program Budget Utfall Resultat Antal elever Avvikelse per elev OH per elev Totalt per elev Energiprogrammet (VF) , Naturvetenskapsprogrammet (NA) , Industriteknikskaprogrammet (IN) PT , Teknikprogrammet (TE) , Elprogrammet (EE) , Fordonsprogrammet (FT, FTTRA) , Byggprogrammet (BA) , Sjöfartsprogrammet , Naturbruksprogrammet (NB) , Hantverksprogrammet, träteknik (HV) , Introduktionsprogram (IM) , Summa ,5 Totalt skola ,5 53/166

56 Guteskolan AB Broväg Visby Ånr REGION GOTLAND gute ^i^^ m m*** l JM MI Bilaga 4 Skrivelse till Gymnasie och Vuxenutbildningsnämnden, komplettering Ansökan till GVN i Region Gotland Guteskolan AB hävdar att i enlighet med beskrivning och uträkning nedan ska kompensering av elevpeng för året 2010 utbetalas till den fristående skolan Guteskolan AB i Region Gotland med hänvisning till att Region Gotlands gymnasieskolor har visat negativt resultat (gått med underskott) detta år. Gutekolan AB har bedrivit gymnasieverksamhet på Gotland från hösten 2007 och har i dag ca 150 elever. Guteskolan AB hänvisar till att Region Gotland och GVN ska fördela och beräkna bidragsbeloppen på samma grunder som till de Regionala gymnasieskolorna. Guteskolan AB anser att ersättningsnivån för 2010 ska beräknas och kompenseras på motsvarande sätt som för tidigare ansökan för åren : Offentligt bidrag på lika villkor gäller från l januari Guteskolan är beredd att träffa Regionen för att ytterligare redovisa grunderna för vårt yrkande. I enlighet med: Skollagen (2010:800] samt Offentligt bidrag på lika villkor (prop 2008/2009:171) Förarbetena i propositionerna 2008/2009:171 och 2009/2010:157 Gymnasieförordningen (2010:2039) Skolförordning 14 kap. 1-2 Guteskolan AB vill också påvisa att följande domar har liknande problematik och bör därför vara prejudicerande: Kammarätten i Sundsvall och Förvaltningsrätten i Växjö och Kammarrätten i Jönköping ry Engström, VOHlujteskolan AB 54/166 Gotlands fristående F-9 Grundskola och Gymnasieskola org.nr

57 Ärendenr GVN 2013/91 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum vuxenutbildningsnämnden Resurser till filmutbildningen i Fårösund höstterminen 2015 Arbetsutskottets förslag till beslut För att kunna fortsätta filmutbildningen i Fårösund höstterminen 2015 överförs 400 tkr från gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens buffert till Gotlands folkhögskola. Bakgrund Gotlands folkhögskola är projektägare av projektet Filmkluster Fårösund I de förberedande projektbeskrivningarna planerades en utökning av film- och TV-produktionsutbildningen från ett år till två år. Filmutbildningens andra år startade hösten 2014 och finansieras första året med medel från den kommunala vuxenutbildningen. Helårskostnaden för årets sex deltagare är 800 tkr. I riksdagens budget i december har statsbidragen minskat för den här typen av utbildning så att det 2015 inte finns några medel att fortsätta folkhögskolans ettåriga påbyggnadsutbildning. anser att det andra året av filmutbildningen fungerat bra och utgör en betydelsefull del av klustersatsningen. Ett antagningsstopp är ur det perspektivet olyckligt. För att kunna fortsätta filmutbildningen höstterminen 2015 begärde gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden tilläggsanslag från regionsstyrelsen, något som inte beviljades (RS 220, ) med hänvisning till rådande ekonomiska läge med prognos på -75 miljoner kronor för Bedömning s bedömning är, för att kunna fortsätta filmutbildningen höstterminen 2015, att 400 tkr överförs från gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens buffert till Gotlands folkhögskola. 55/166 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator-gvn@gotland.se Webbplats Org nr

58 Region Gotland Ärendenr GVN 2013/91 2 (2) Det är också förvaltningens bedömning att resursbristen är tillfällig och att det sannolikt i nästa statsbudget kommer att tillföras de resurser till folkhögskolan som krävs för att driva utbildningen. Alf Nilsson Utbildningschef Fredrik Johansson Handläggare 56/166

59 Jimmy Söderström Ärendenr GVN 2015/94 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum vuxenutbildningsnämnden Riktlinjer för specialkost. Förskola, grundskola, gymnasium och särskola Arbetsutskottets förslag till beslut vuxenutbildningsnämnden godkänner förslaget till Riktlinjer för specialkost som omfattar regionens verksamheter i förskola, grundskola, gymnasium och särskola Sammanfattning Ansökningar om specialkost av ej medicinska skäl har ökat samtidigt som det inte har funnits klara riktlinjer på vilka grunder man skall anta en specialkostförfrågan eller inte. En arbetsgrupp bestående av Ellen Håkansson, BUF, Agneta Ording SHV/BUF, Elisabeth Drugge, HSF, Josefin Jessen och Lena Boberg, SF Gunilla Lidqvist, SOF har tagit fram riktlinjer samt blankett för beställning av specialkost Bakgrund Region Gotlands mat- och måltidspolicy har reviderats och antogs i regionfullmäktige i juni i år. En revidering gjordes främst för att förtydliga ansvarsfördelningen mellan ledningskontoret och serviceförvaltningen. Mat- och måltidspolicyn är ett styrdokument som formulerar regionens övergripande åtagande när det gäller mat, bra matvanor som kan förebygga ohälsa och måltidsverksamhet med omtanke om olika gruppers behov. I måltidspolicyn hänvisas till riktlinjer för specialkost i förskola, grundskola och gymnasium. När den nya måltidspolicyn beslutades i juni var dessa riktlinjer inte framtagna och således inte en del av beslutet i regionfullmäktige. Barn- och utbildningsnämnden och gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden bör därför var och en för sin verksamhet besluta om nämnda riktlinjer. Alf Nilsson Utbildningschef 57/166 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun@gotland.se Webbplats Org nr

60 Barn- och utbildningsförvaltningen aug 2015 Beställning av specialkost Beställningen gäller för: Matgästens namn Personnummer Vårdnadshavares namn (krävs ej då eleven är myndig) Förskolans/skolans namn Avdelning/klass Medicinska skäl Kryssa för vilket/vilka livsmedel som ska uteslutas: Barn/elev är överkänslig/allergisk mot Blötdjur Lök Svaveldioxid/sulfit (E , ) Citrus Mjölk(komjölksproteinallergi) Tomat Fisk Nötter Vitlök Jordnötter Paprika Äpple Kräftdjur Selleri Ärtprotein Laktos Senap Ägg Laktos, enbart dryck Sesamfrö Lupin Soja Annan överkänslighet/allergi Har barnet/eleven utretts av läkare för sin födoämnesöverkänslighet? Ja Nej Finns läkarintyg? Ja Nej Har kosten rekommenderats av sjukvård? Ja Nej Intyg från behandlande läkare/dietist fordras för dessa diagnoser Celiaki (glutenöverkänslighet) Neuropsykiatrisk diagnos specificera behovet Spannmål - specificera Andra diagnoser specificera Om barnet/eleven äter något av ovanstående livsmedel blir reaktionen: Ange hur snabbt reaktionen kommer: Ska akutmedicin finnas i närheten? Nej Ja Vilken: Annan kost av icke medicinska skäl Lakto - ovo - vegetarisk kost inklusive mjölk och ägg Vegankost (endast efter dialog, se Riktlinjer blankettens baksida) Kost utan blodmat Kost utan griskött Kost utan nötkött Underskrift av vårdnadshavare/myndig elev gymnasiet Datum E-post Telefon Adress Mobiltelefon Postadress Underskrift Vårdnadshavare lämnar ifylld blankett till rektors eller förskolechefs assistent som skickar kopia på beställningen till följande: Tillagningsköket (Tillagningsköket ombesörjer kopia till serveringsköket i förekommande fall) Ansvarig lärare Fritidshem i förekommande fall Skolhälsovården Besöksadress Visborgsallén 19 58/166 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org. nr

61 Barn- och utbildningsförvaltningen aug 2015 Region Gotland Beställning av specialkost 2 (2) Riktlinjer för specialkost som omfattar regionens verksamheter i förskola, grundskola, gymnasium och särskola Uppdaterad 4 maj 2015 Vad är specialkost? Många barn och ungdomar har behov av att äta specialkost på grund av överkänslighet 1 eller annan sjukdom. Region Gotlands utbud av mat och måltider i förskola och skola grundar sig på skollagens krav på näringsriktiga måltider. Specialkost av medicinska skäl Inom Region Gotland tillhandahålls specialkost till barn och elever av medicinska skäl. Det kan till exempel vara celiaki (glutenöverkänslighet), eller överkänslighet mot vissa livsmedel. Mer information om allergener finns på Svenska Livsmedelsverkets hemsida. Specialkost av icke medicinska skäl Ett antal specialkoster av icke medicinska skäl tillhandahålls till barn och elever efter beställning från vårdnadshavare. Region Gotland erbjuder; Kost utan blodmat Kost utan griskött Kost utan nötkött Lakto - ovo - vegetarisk kost (innehåller mjölk- och ägg) Vegankost i dialog med vårdnadshavare, skolhälsovård och kökspersonal eftersom denna kost, utan kosttillskott, inte uppfyller skollagens krav på fullvärdig skolmat. Begränsningar i utbudet Utbudet av specialkoster i skolan grundar sig dels på skollagens krav på näringsriktiga måltider och dels för att nyttja resurser inom måltidsverksamheten på bästa sätt. Regionen erbjuder inte; Kosherkost Halalkost Måltider som enbart utgår från ekologiska råvaror 2 Måltider som enbart utgår från svenska eller närproducerade råvaror 2 Andra dieter utifrån trender Beställningsblanketten Beställningen för specialkost för barn och elever finns att hämta i förskolan och skolan eller på regionens hemsida Blanketten fylls i av vårdnadshavare och lämnas till rektors- eller förskolechefs assistent i respektive verksamhet. Beställningen förnyas inför varje läsårsstart och vid förändrade behov. Ansvar Huvudansvaret för elevens specialkost ligger alltid hos vårdnadshavaren. Det är mycket viktigt att avbeställa specialkost vid frånvaro/sjukdom under terminens gång, avbeställning görs direkt till köket. Detta för att värna om våra gemensamma resurser och vår miljö genom att minska matsvinn. I förskolan och i skolan ansvarar både vårdnadshavare och förskolechef eller rektor att berörd personal har aktuell information utifrån beställningen om specialkost. Länk till Svenska Livsmedelsverkets hemsida angående allergener: Länk till Region Gotlands Mat- och Måltidspolicy 1 Begreppet matöverkänslighet kan innebära reaktioner som är allergiska, men även de som inte är allergiska. Man brukar skilja på allergi och intolerans. Med allergi menas att man är överkänslig mot ett visst ämne, t.ex. proteiner. Vid intolerans är det ett visst ämne som kroppen inte kan ta hand om. Man kan också vara överkänslig mot vissa enstaka färgämnen o.d. Begreppet matöverkänslighet innefattar alltså både allergi och intolerans. 2 Mål och strategier anges i Miljöprogrammet för Ekokommun Gotland. 59/166

62 Ärendenr GVN 2014/96 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av gymnasieskolans elevenkät i årskurs 2 (rapport 5) Bakgrund vuxenutbildningsnämnden har tidigare beslutat att det nuvarande systematiska kvalitetsarbetet ska kompletteras med en dialog mellan nämndens ledamöter och rektorer/verksamhetschefer. Gången är den att nämnden får en skriftlig rapport som också redovisas på ett nämndsammanträde. Nämnledamötena värderar inför nästa sammanträde den redovisning de fått och vilka frågor de vill ta upp med företrädare för verksamheten som bjuds in till nästa nämndmöte. Syftet är att få till stånd en dialog mellan politiker och verksamhetschefer. Dialogen kan utmynna i politiska prioriteringar och uppdrag till utbildningschefen. Uppföljning av gymnasieskolans elevenkät i årskurs 2 Den elevenkät som genomförs varje år i gymnasieskolans årskurs två redovisades på nämndsammanträdet den 3 juni Efter diskussion på arbetsutskottet den 3 september bestämde au att följande frågor ska diskuteras på sammanträdet den 16 september: a) På vilket sätt påverkar elevenkätens resultat lärarnas planering? Här kan vi också kort redovisa hur resultaten återförs till elever och lärare. b) Elevenkäten visar på en osäkerhet kring information om betyg och hur de sätts. Hur arbetar ni för att eleverna ska känna sig väl insatta i hur de kommer att bedömas? c) Elevinflytande Siffrorna kring klassråd och elevråd har ökat medan eleverna upplever sämre möjligheter att påverka undervisningens utformning och arbetssätt. Hur kan man utveckla arbetet med elevinflytande? 60/166 Besöksadress Regementsgatan 6 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Webbplats Org nr

63 Region Gotland Ärendenr GVN 2014/96 2 (2) d) Eleverna upplever att rasismen på skolorna har ökat. Hur arbetar man i dag och hur kan man utveckla arbetet för att minska fördomar p.g.a. etnicitet/ursprung/religion och förbättra integrationen? e) Målen uppfylls inte när det gäller kunskap om innehållet i ordningsregler och likabehandlingsplan. Hur kan man förbättra informationen till eleverna? f) Nöjd elevindex avviker för programmen RXS, ES, HA och VO. Vad kan det ha berott på och hur har man arbetat för att förbättra nöjdheten? g) Hur förklaras elevernas låga värdering av mängden externa kontakter i undervisningen och vad gör man för att öka de externa kontakterna? h) Studie- och yrkesvägledningen får låg ranking av eleverna. Vad beror det på? Vad saknar eleverna av SYV? Alf Nilsson Utbildningschef 61/166

64 Region Gotland Kallelse/Underrättelse 10. Åtgärdsprogram för ökat antal sökande till yrkesprogram på gymnasiet, bilaga vuxenutbildningsnämnden har identifierat en gemensam utmaning för ungdomsgymnasiet, grundskolan och arbetslivet att matcha näringslivets och samhällets behov av kompetens. Detta mot bakgrund av att allt färre elever söker till de yrkesprogram inom gymnasieskolan som leder direkt till arbete. s förslag till förvaltningsövergripande samarbete med ledningskontoret har initierats utifrån det uppdrag som ledningskontoret har att samordna en regional kompetensplattform och den handlingsplan man tagit fram för att arbeta med den långsiktiga kompetensförsörjningen på Gotland. Ledningskontoret har därför fått i uppdrag att tillsammans med gymnasie- och utarbeta ett åtgärdsprogram som har gymnasieskolans yrkesprogram med få sökande i fokus. Kostnaden för att bedriva gymnasieutbildning på Gotland ligger i snitt 25 % högre än på fastlandet enligt uppgift från gymnasie- och, där en del av förklaringen ligger i att fastlandskommuner har andra samarbetsmöjligheter. Allt färre ungdomar söker yrkesprogram på Gotland vilket på sikt därmed kan resultera i att vissa utbildningar blir för kostsamma att behålla. Ledningskontoret och gymnasie- och har följande insatser som förslag för att få fler sökande till yrkesprogram på gymnasiet där de olika förslagen har mer direkt eller indirekt koppling till uppdraget: uppdrag till studie- och yrkesvägledningsorganisationen, kartläggning av gymnasievalsprocessen, omarbetning av studie- och yrkesmässa, utveckla modell för prao, Jämn väg - utvecklingsprocess kring jämställdhetsfrågor och könsstereotypa utbildningsval, Skolverkets utbildningspaket för integrerad studie- och yrkesvägledning, dialogforum med branschrepresentanter, samt ökad aktivitet i lokala programråd. Ledningskontoret bedömer att det är mycket svårt att förstå och förutse de bakomliggande orsakerna till ungdomars gymnasieval. Ett arbete för att till ännu större del höja ungdomars kunskap om möjliga utbildnings- och yrkesvägar bedöms som angelägen och en viktig del i arbetet. De presenterade förslagen till åtgärder kan förhoppningsvis ha en viss inverkan på att fler ungdomar väljer yrkesprogram på gymnasiet. Arbetet är långsiktigt och det kommer ta tid innan man kan se ett resultat i form av ändrade sökmönster till gymnasiet och ett samarbete mellan grund- och gymnasieskola är viktigt i detta sammanhang. Ärendet berör flickor och pojkar från förskoleklass till gymnasienivå. De olika insatserna som föreslås förväntas bidra till att underlätta ungdomars utbildnings- och yrkesval som kan ha inverkan på deras möjligheter till egen försörjning på sikt. Arbetet förväntas även ha en reviderande inverkan på studie- och yrkesvägledare och elevers bild av traditionella mansoch kvinnoyrken. 62/166 5 (15)

65 Ledningskontoret/ Therese Kullåker, Alf Nilsson Ärendenr RS 2014/372 1 (3) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum Regionstyrelsen Åtgärdsprogram för ökat antal sökande till yrkesprogram på gymnasiet Förslag till beslut Informationen mottages och lägges till handlingarna. Bakgrund vuxenutbildningsnämnden har identifierat en gemensam utmaning för ungdomsgymnasiet, grundskolan och arbetslivet att matcha näringslivets och samhällets behov av kompetens. Detta mot bakgrund av att allt färre elever söker till de yrkesprogram inom gymnasieskolan som leder direkt till arbete. s förslag till förvaltningsövergripande samarbete med ledningskontoret har initierats utifrån det uppdrag som ledningskontoret har att samordna en regional kompetensplattform och den handlingsplan man tagit fram för att arbeta med den långsiktiga kompetensförsörjningen på Gotland. Ledningskontoret har därför fått i uppdrag att tillsammans med gymnasie- och utarbeta ett åtgärdsprogram som har gymnasieskolans yrkesprogram med få sökande i fokus. Bakgrundsinformation Kostnaden för att bedriva gymnasieutbildning på Gotland ligger i snitt 25 % högre än på fastlandet enligt uppgift från gymnasie- och, där en del av förklaringen ligger i att fastlandskommuner har andra samarbetsmöjligheter kring exempelvis yrkesprogram som kräver dyr utrustning. Allt färre ungdomar söker yrkesprogram på Gotland vilket på sikt därmed kan resultera i att vissa utbildningar blir för kostsamma att behålla. Ett arbete med att få fler sökande till yrkesprogram är angeläget bland annat för att säkra den regionala kompetensförsörjningen inom de branscher som rekryterar direkt från dessa gymnasieprogram. En utmaning i sammanhanget är också att Gotland ligger under rikssnittet när det gäller utbildningsnivå. Förutom en strävan att få fler sökande till yrkesprogrammen behöver Gotland också fler ungdomar som söker vidare till högskoleutbildning för att regionen ska närma sig riket gällande utbildningsnivån. För arbetsgivare är få antal sökande till yrkesprogrammen en stor utmaning. Skulle en yrkesutbildning försvinna från ön så försvåras möjligheterna för dem att rekrytera kompetensen eftersom uppfattningen är att målgruppen är mindre benägen att flytta och därmed svårare att rekrytera från fastlandet. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 63/166 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

66 Region Gotland Ledningskontoret/ Ärendenr RS 2014/372 2 (3) Förslag till åtgärder för fler sökande till yrkesprogram Med ovan i beaktande har ledningskontoret och gymnasie- och följande insatser som förslag för att få fler sökande till yrkesprogram på gymnasiet där de olika förslagen har mer direkt eller indirekt koppling till uppdraget: Studie- och yrkesvägledningsorganisationens uppdrag Den samlade studie- och yrkesvägledningsorganisationen har av utbildningschefen bland annat fått i uppdrag genom förvaltningens strategiska plan och budget att arbeta med att få fler elever att söka sig till yrkesprogrammen samt att arbeta mot könsstereotypa utbildningsval, detta förväntas ha effekt på antalet sökande till yrkesprogram. Studie- och yrkesvägledningsorganisationen har alltså redan ett uppdrag att arbeta med huvudutmaningen med fler sökande men det är också viktigt att komma ihåg att studie- och yrkesvägledningen är hela skolans ansvar. Kartläggning av gymnasievalsprocessen Under början på höstterminen 2015 kommer ett arbete inom studie- och yrkesvägledningsorganisationen påbörjas med att kartlägga processen för gymnasieval. Där hoppas man att kunna identifiera om och i så fall vilka insatser som kan utvecklas eller förändras i arbetet med att stödja ungdomar inför deras gymnasieval som kan leda till att fler väljer yrkesprogram. Studie- och yrkesmässa Den studie- och yrkesmässa som genomförts under många år är under omarbetning. Till mässan bjuds elever från årskurs 8 och 9 in samt deras föräldrar inför gymnasievalet. Till hösten 2015 planeras vissa förändringar av mässan i syfte att visa på bredden på den gotländska arbetsmarknaden. Utveckla modell för prao Inom grundskolan finns en inarbetad modell kallad vårdprao. Syftet är att fånga upp de elever som i grundskolan visar intresse för att arbeta inom vården och koppla dem till ett särskilt praoprogram. Studie- och yrkesvägledningsorganisationen undersöker möjligheterna att arbeta efter modellen i andra branscher. Jämn väg Studie- och yrkesvägledningsorganisationen genomför tillsammans med ledningskontoret en utvecklingsprocess kring jämställdhetsfrågor och könsstereotypa utbildningsval. Detta arbete förväntas ha bäring på studie- och yrkesvägledarna i deras kontakter med elever som kan bidra till att fler ungdomar breddar sin bild av möjliga gymnasieprogram att söka. Utbildningspaket från Skolverket Skolverket har tagit fram ett utbildningspaket med fokus på att studie- och yrkesvägledning på ett medvetet och systematiskt sätt ska integreras i undervisningen i olika ämnen. Utbildningspaketet presenteras av Skolverket på följande sätt: När lärare och studie- och yrkesvägledare samarbetar blir vägledningen en naturlig del i undervisningen och ett stöd för eleverna att göra väl underbyggda val för framtiden. Utbildningen bygger på det som redan görs i skolan med utgångspunkt i läroplanerna, kurs- och ämnesplanerna. Långsiktigt syftar utbildningen till: att stärka eleverna att kunna göra väl underbyggda val för fortsatta studier och arbete 64/166

67 Region Gotland Ledningskontoret/ Ärendenr RS 2014/372 3 (3) att visa på vinsterna med att integrera studie- och yrkesvägledningen i undervisningen och hur skolan kan arbeta systematiskt och långsiktigt med detta att deltagarna ökar sin kunskap om arbetsmarknaden att skolan utvecklar kontakter med närsamhället Skolverket kommer till ön i september i år för att presentera utbildningspaketet för rektorer på ön för att de ska kunna ta ställning till om de vill ta del av utbildningen eller inte. Dialogforum med branschrepresentanter En dialog med näringslivet om deras kompetensförsörjningsbehov och diskussion kring utmaningarna med få sökande är nödvändig för att få branscherna att själva engagera sig och visa upp de kompetensbehov de har. Här kan även diskussioner lyftas om arbetsgivarnas egna möjligheter att arbeta för att få en mer breddad rekryteringsbas i form av att bryta traditionella könsmönster inom vissa branscher. Under 2014 prövades en ny form för dialog med näringslivet på initiativ av Region Gotland och Arbetsförmedlingen. Ett nytt dialogmöte planeras till hösten 2015 för att diskutera kompetensförsörjning och olika utmaningar inom området. Ökad aktivitet i programråd För yrkesprogram på gymnasiet ska det finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. Hur de lokala programråden ska organiseras och vilka uppgifter de ska ha är inte reglerat i någon förordning. Till yrkesprogrammen på Gotland är engagemanget och dialogen med branscher olika mycket välutvecklat, inom vissa programråd fungerar dialogen mycket bra, i andra behöver dialogen utvecklas. Ledningskontoret och gymnasie- och har haft ett möte med Tillväxt Gotland som nu har kommit i kontakt med Wisbygymnasiets rektorer för att diskutera vilka programråd som skulle behöva utvecklas och hur Tillväxt Gotland kan vara en bidragande del i detta arbete. Bedömning Ledningskontoret bedömer att det är mycket svårt att förstå och förutse de bakomliggande orsakerna till ungdomars gymnasieval. Ett arbete för att till ännu större del höja ungdomars kunskap om möjliga utbildnings- och yrkesvägar bedöms som angelägen och en viktig del i arbetet. De ovanstående presenterade förslagen till åtgärder kan förhoppningsvis ha en viss inverkan på att fler ungdomar väljer yrkesprogram på gymnasiet. Arbetet är långsiktigt och det kommer ta tid innan man kan se ett resultat i form av ändrade sökmönster till gymnasiet och ett samarbete mellan grund- och gymnasieskola är viktigt i detta sammanhang. Ärendet berör flickor och pojkar från förskoleklass till gymnasienivå. De olika insatserna som föreslås förväntas bidra till att underlätta ungdomars utbildnings- och yrkesval som kan ha inverkan på deras möjligheter till egen försörjning på sikt. Arbetet förväntas även ha en reviderande inverkan på studie- och yrkesvägledare och elevers bild av traditionella mans- och kvinnoyrken. Ledningskontoret Per Lindskog tf regiondirektör Alf Nilsson Förvaltningschef 65/166

68 GVN 2015/68 Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud - en jämförelse med riket 2014/2015 1(16) Barn- och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Riket Gotland 100% 80% 60% 40% 20% 0% Riket Gotland Män Kvinnor 100% 80% 60% 40% Barn- och fritidsprogrammet fritid och hälsa pedagogiskt arbete socialt arbete Förekomst Prognos * Kommun Enhet (min-max) Barn- och fritidsprogrammet 63% 18% fritid och hälsa 40% 9% 4-5 pedagogiskt arbete 57% 13% 7-9 socialt arbete 25% 5% % 0% Riket Gotland uppgift om inriktning saknas Björn Linder, GVF *Prognos baserad på riksfördelning /166

69 GVN 2015/68 Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud - en jämförelse med riket 2014/2015 2(16) 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Bygg- och anläggningsprogrammet Riket Gotland 100% 80% 60% 40% 20% 0% Bygg- och anläggningsprogrammet Riket Gotland Män Kvinnor 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bygg- och anläggningsprogrammet Riket Gotland anläggningsfordon husbyggnad mark och anläggning måleri plåtslageri Förekomst Prognos * Kommun Enhet (min-max) Bygg- och anläggningsprogrammet 67% 19% anläggningsfordon 19% 4% 2-2 husbyggnad 62% 16% mark och anläggning 23% 5% 1-2 måleri 36% 10% 3-4 plåtslageri 22% 4% 1-1 Björn Linder, GVF *Prognos baserad på riksfördelning /166

70 GVN 2015/68 Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud - en jämförelse med riket 2014/2015 3(16) El- och energiprogrammet El- och energiprogrammet 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Riket Gotland 100% 80% 60% 40% 20% 0% Riket Gotland Män Kvinnor 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% El- och energiprogrammet Riket Gotland automation dator- och kommunikationstek nik elteknik energiteknik Förekomst Prognos * Kommun Enhet (min-max) El- och energiprogrammet 69% 23% automation 25% 5% 2-3 dator- och kommunikationsteknik 35% 11% 7-9 elteknik 66% 17% energiteknik 9% 2% 1-1 Björn Linder, GVF *Prognos baserad på riksfördelning /166

71 GVN 2015/68 Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud - en jämförelse med riket 2014/2015 4(16) 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Fordons- och transportprogrammet Riket Gotland 100% 80% 60% 40% 20% 0% Fordons- och transportprogrammet Riket Gotland Män Kvinnor 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fordons- och transportprogrammet Riket Gotland godshantering karosseri och lackering lastbil och mobila maskiner personbil transport Förekomst Prognos * Kommun Enhet (min-max) Fordons- och transportprogrammet 65% 17% godshantering 6% 1% 0-0 karosseri och lackering 21% 4% 1-1 lastbil och mobila maskiner 27% 6% 2-2 personbil 60% 14% 6-7 transport 38% 8% 8-10 Björn Linder, GVF *Prognos baserad på riksfördelning /166

72 GVN 2015/68 Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud - en jämförelse med riket 2014/2015 5(16) Handels- och administrationsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Riket Gotland 100% 80% 60% 40% 20% 0% Riket Gotland Män Kvinnor 100% 80% 60% 40% 20% 0% Handels- och administrationsprogrammet Riket Gotland administrativ service handel och service uppgift om inriktning saknas Förekomst Prognos * Kommun Enhet (min-max) Handels- och administrationsprogrammet 62% 19% administrativ service 16% 4% 1-1 handel och service 61% 18% Björn Linder, GVF *Prognos baserad på riksfördelning /166

73 GVN 2015/68 Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud - en jämförelse med riket 2014/2015 6(16) Hotell- och turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Riket Gotland 100% 80% 60% 40% 20% 0% Riket Gotland Män Kvinnor 100% 80% 60% 40% Hotell- och turismprogrammet hotell och konferens turism och resor Förekomst Prognos * Kommun Enhet (min-max) Hotell- och turismprogrammet 36% 9% 6-7 hotell och konferens 24% 5% 2-3 turism och resor 25% 6% % 0% Riket Gotland uppgift om inriktning saknas Björn Linder, GVF *Prognos baserad på riksfördelning /166

74 GVN 2015/68 Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud - en jämförelse med riket 2014/2015 7(16) Naturbruksprogrammet Naturbruksprogrammet 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Riket Gotland 100% 80% 60% 40% 20% 0% Riket Gotland Män Kvinnor 100% 80% 60% 40% 20% 0% Naturbruksprogrammet djur lantbruk skog trädgård Riket Gotland Förekomst Prognos * Kommun Enhet (min-max) Naturbruksprogrammet 34% 9% djur 29% 8% 7-9 lantbruk 16% 3% 2-2 skog 15% 3% 2-2 trädgård 5% 1% 0-0 Björn Linder, GVF *Prognos baserad på riksfördelning /166

75 GVN 2015/68 Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud - en jämförelse med riket 2014/2015 8(16) Restaurang- och livsmedelsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Riket Gotland 100% 80% 60% 40% 20% 0% Riket Gotland Män Kvinnor 100% 80% 60% 40% 20% 0% Riket Restaurang- och livsmedelsprogrammet Gotland bageri och konditori färskvaror,delikat o. catering kök och servering Förekomst Prognos * Kommun Enhet (min-max) Restaurang- och livsmedelsprogrammet 51% 13% bageri och konditori 25% 5% 2-3 färskvaror,delikat o. catering 4% 1% 0-0 kök och servering 50% 12% 8-9 Björn Linder, GVF *Prognos baserad på riksfördelning /166

76 GVN 2015/68 Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud - en jämförelse med riket 2014/2015 9(16) 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% VVS- och fastighetsprogrammet Riket Gotland VVS- och fastighetsprogrammet 100% 80% 60% Män 40% Kvinnor 20% 0% Riket Gotland 100% 80% 60% 40% 20% 0% VVS- och fastighetsprogrammet Riket Gotland fastighet kyl- och värmepumpsteknik ventilationsteknik VVS Förekomst Prognos * Kommun Enhet (min-max) VVS- och fastighetsprogrammet 35% 10% 6-7 fastighet 14% 3% 0-1 kyl- och värmepumpsteknik 9% 2% 0-1 ventilationsteknik 3% 0% 0-0 VVS 32% 9% 5-6 Björn Linder, GVF *Prognos baserad på riksfördelning /166

77 GVN 2015/68 Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud - en jämförelse med riket 2014/ (16) 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Vård- och omsorgsprogrammet Riket Gotland Vård- och omsorgsprogrammet 100% 80% 60% Män 40% Kvinnor 20% 0% Riket Gotland Förekomst Prognos * Kommun Enhet (min-max) Vård- och omsorgsprogrammet 63% 17% Björn Linder, GVF *Prognos baserad på riksfördelning /166

78 GVN 2015/68 Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud - en jämförelse med riket 2014/ (16) Ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet 25% 100% 20% 80% 15% 10% 5% 60% 40% 20% Män Kvinnor 0% Riket Gotland 0% Riket Gotland 100% 80% 60% 40% Ekonomiprogrammet ekonomi juridik Förekomst Prognos * Kommun Enhet (min-max) Ekonomiprogrammet 72% 29% ekonomi 71% 25% juridik 47% 14% uppgift om inriktning saknas 0% 0% % 0% Riket Gotland uppgift om inriktning saknas Björn Linder, GVF *Prognos baserad på riksfördelning /166

79 GVN 2015/68 Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud - en jämförelse med riket 2014/ (16) Estetiska programmet Estetiska programmet 25% 100% 20% 80% 15% 10% 5% 60% 40% 20% Män Kvinnor 0% Riket Gotland 0% Riket Gotland 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Estetiska programmet bild och formgivning dans estetik och media musik teater Riket Gotland Förekomst Prognos * Kommun Enhet (min-max) Estetiska programmet 57% 25% bild och formgivning 37% 12% 7-8 dans 19% 4% 2-3 estetik och media 37% 13% musik 46% 14% teater 24% 6% 3-4 uppgift om inriktning saknas 0% 0% 1-1 Björn Linder, GVF *Prognos baserad på riksfördelning /166

80 GVN 2015/68 Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud - en jämförelse med riket 2014/ (16) Humanistiska programmet Humanistiska programmet 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Riket Gotland 100% 80% 60% 40% 20% 0% Riket Gotland Män Kvinnor 100% 80% 60% 40% Humanistiska programmet kultur språk Förekomst Prognos * Kommun Enhet (min-max) Humanistiska programmet 23% 6% 4-5 kultur 13% 3% 2-2 språk 22% 5% % 0% Riket Gotland uppgift om inriktning saknas Björn Linder, GVF *Prognos baserad på riksfördelning /166

81 GVN 2015/68 Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud - en jämförelse med riket 2014/ (16) Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet 25% 100% 20% 80% 15% 10% 5% 60% 40% 20% Män Kvinnor 0% Riket Gotland 0% Riket Gotland 100% 80% 60% 40% 20% 0% Naturvetenskapsprogrammet Riket Gotland naturvetenskap naturvetenskap och samhälle uppgift om inriktning saknas Förekomst Prognos * Kommun Enhet (min-max) Naturvetenskapsprogrammet 83% 35% naturvetenskap 82% 31% naturvetenskap och samhälle 65% 20% uppgift om inriktning saknas 0% 0% 1-1 Björn Linder, GVF *Prognos baserad på riksfördelning /166

82 GVN 2015/68 Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud - en jämförelse med riket 2014/ (16) Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet 25% 100% 20% 80% 15% 10% 5% 60% 40% 20% Män Kvinnor 0% Riket Gotland 0% Riket Gotland 100% 80% 60% 40% 20% 0% Samhällsvetenskapsprogrammet Riket Gotland beteendevetenskap medier, info o. kommunikation samhällsvetenskap uppgift om inriktning saknas Förekomst Prognos * Kommun Enhet (min-max) Samhällsvetenskapsprogrammet 87% 43% beteendevetenskap 71% 26% medier, info o. kommunikation 43% 14% samhällsvetenskap 75% 29% uppgift om inriktning saknas 0% 0% 1-1 Björn Linder, GVF *Prognos baserad på riksfördelning /166

83 GVN 2015/68 Ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud - en jämförelse med riket 2014/ (16) Teknikprogrammet Teknikprogrammet 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Riket Gotland 100% 80% 60% 40% 20% 0% Riket Gotland Män Kvinnor 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Riket Teknikprogrammet Gotland design och produktutveckling informations- och medieteknik produktionsteknik samhällsbyggande och miljö teknikvetenskap Förekomst Prognos * Kommun Enhet (min-max) Teknikprogrammet 72% 26% design och produktutveckling 53% 12% 9-12 informations- och medieteknik 55% 16% produktionsteknik 17% 4% 2-3 samhällsbyggande och miljö 20% 5% 4-5 teknikvetenskap 39% 9% 7-9 uppgift om inriktning saknas 0% 0% 1-1 Björn Linder, GVF *Prognos baserad på riksfördelning /166

84 Ärendenr GVN 2015/98 1 (3) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum vuxenutbildningsnämnden Projekt för ökade möjligheter till arbete för utrikesfödda Arbetsutskottets förslag till beslut Under förutsättning att socialnämnden beslutar att tillhandahålla 25 praktikplatser per år i sina verksamheter under projekttiden beslutar gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden att anta projektägarskapet. Sammanfattning ESF utlyser möjligheten att söka medel för att driva projekt under tiden 1 februari 2016 till och med 31 januari 2019 (se bilaga 1). Målgruppen tillhör programområde 2 personer som står särskilt långt från arbetsmarknaden och till viss del även programområde 1- anställda och icke-sysselsatta deltagare och satsar på omställning och kompetensutveckling. Region Gotlands ansökan är ännu inte framtagen men ska vara inskickad den 14 september. Om projektidén genomförs och blir en del av ordinarie verksamhet i Region Gotland kan det komma att ge en ökad kostnad för förvaltningarna. En ökad kostnad ska dock sättas i relation till de risker och möjligheter som identifierats. En utebliven satsning på gruppen nyanlända personer bedöms minska Gotlands attraktionskraft. Bakgrund ESF utlyser möjligheten att söka medel för att driva projekt under tiden 1 februari 2016 till och med 31 januari 2019 Målgruppen tillhör programområde 2 personer som står särskilt långt från arbetsmarknaden och till viss del även programområde 1- anställda och icke-sysselsatta deltagare och satsar på omställning och kompetensutveckling. Region Gotlands ansökan är ännu inte framtagen men ska vara inskickad den 14 september. Syftet med ESF: s annonsering är att öka och stärka kompetensen och självkänslan för målgruppen, bland annat genom individanpassade insatser och en ökad samverkan mellan inblandade aktörer. Vidare syftar utlysningen till att genomföra projekt som ska vara möjliga att överföra i ordinarie verksamhet. 82/166 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator-gvn@gotland.se Webbplats Org nr

85 Region Gotland Ärendenr GVN 2015/98 2 (3) Projektperiodens indelning Projekten kan pågå som längst 36 månader som delas in i en analys- och planeringsfas på högst 6 månader en genomförandefas på högst 27 månader och en avslutande fas på högst 3 månader. Övergripande projektidé och finansiering Projektidén som ansökan till ESF kommer att baseras på går kortfattat ut på att för personer med utländsk bakgrund och med svenska som andraspråk via Arbetsförmedlingen erbjudas praktik på vissa av socialtjänstens verksamheter. Projektdeltagarna får handledning med språket som verktyg i fokus. Projektmedel från ESF utgör enligt utlysningen 67 procent av projektbudgeten. Medfinansiering på övriga 33 procent planeras genom samverkan med Arbetsförmedlingen inom ramen för deras uppdrag och delfinansiering sker genom den ersättning som betalas ut till personer som kommer att delta i projektet. Utvärdering om möjlighet till lyckat resultat Om regionstyrelsen beslutar om att ansöka om projektmedel och ESF beviljar ansökan kommer projektidén att planeras och analyseras under projekttidens inledande sex (6) månader. Efter den fasen kommer ett beslut fattas om projekten ska genomföras eller inte. Arbetet med analysen görs även den med projektmedel som kommer från ESF. Befintlig och beprövad metodik att använda Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum i Stockholm har sedan 2008 arbetat i projekt med fokus på arbetsplatsens språk för att stärka ställningen för anställda med svenska som andraspråk inom omsorgsyrken. Projekten har finansierats delvis med medel från ESF. Med ett förbättrat språk vågar personen i fråga ta för sig, delta mera aktivt på möten och våga ställa frågor om hen inte förstår. Erfarenheterna från Äldrecentrums arbete har fått internationell spridning och utvecklas nu via ett utvecklingsprojekt för att ta sprida erfarenheter till Storbritannien, Tyskland, Spanien och Belgien. s SFI-verksamhet har under 2014 i projektet SPRAO (Språkpraktik och arbetslivsorientering) gett SFI-eleverna en möjlighet att med att med hjälp av surfplattor dokumentera sina intryck av sin praktikplats. Redovisning och utvärdering har skett i SFI-undervisningen. En SFI-lärare och handledare har också varit på besök på praktikplatsen för att på så sätt stärka elevernas språkutveckling och knyta språkinlärningen till arbetslivet. Projektet SPRAO avslutades under våren 2015 och kommer under hösten bli en del av ordinarie verksamhet. Bedömning 83/166

86 Region Gotland Ärendenr GVN 2015/98 3 (3) Den senaste statistiken från Arbetsförmedlingen för Gotland visar att andelen öppet arbetslösa personer födda utomlands är nästan tre gånger så hög i jämförelse med öns befolkning totalt sett. 1 Projektidéns målgrupp är därmed personer som relativt sett i högre utsträckning står utan sysselsättning. Ledningskontorets bedömning är att det är strategiskt viktigt att fokusera på personer födda utomlands av ett flertal anledningar, både utifrån ett medborgarperspektiv och ett regionalt perspektiv: - En satsning ger utrikesfödda personer på Gotland en möjlighet att på ett naturligt sätt lära sig svenska i kombination med att praktisera på en arbetsplats - Projektdeltagande ger möjlighet att skapa kontakter med framtida arbetsgivare - Region Gotland bidrar till att skapa möjligheter för att lösa de kommande (och till viss del nuvarande) utmaningarna att rekrytera omvårdnadspersonal - Genom ett aktivt arbete att matcha personer som är intresserade att arbeta med omvårdnadsyrken gör Region Gotland en medveten satsning på utrikesfödda personer en grupp som i och med det planerade asylmottagandet kommer att öka - Om praktikperioden leder till en yrkesutbildning eller till ett arbete minskar risken att hamna i ett beroende av försörjningsstöd - Chanserna att få så många personer som möjligt att stanna på Gotland bedöms som större ju fler som lyckas etablera sig på öns arbetsmarknad - Projektets metod med att kombinera språkfokus och arbetspraktik kommer att kunna föras över till andra verksamheter inom Region Gotland - Ett samarbete med Arbetsförmedlingen som en stark part skapar förutsättning för en samverkan på området Om projektidéerna genomförs och blir en del av ordinarie verksamhet i Region Gotland kan det komma att ge en ökad kostnad för regionens förvaltningar. En ökad kostnad ska dock sättas i relation till de risker och möjligheter som beskrivs ovan. En utebliven satsning på gruppen nyanlända personer en grupp som under 2015 har ökat markant mot tidigare år och som förväntas öka ytterligare genom de planerade 250 platserna för asylsökande skulle minska Gotlands attraktionskraft. Resonemanget får stöd av Arbetsförmedlingens prognos för publicerad i juni i år där myndigheten konstaterar att det blir färre inrikes födda personer i arbetsför ålder och att den lilla minskningen av arbetslösheten under 2015 beror på att fler utrikes födda personer är i arbete. 2 Alf Nilsson Delges: Registrator SON Utbildningschef Registrator RS Statssekr. Helena Wottle 1 Statistik för juni 2015 visar på en öppen arbetslöshet för hela den gotländska befolkningen på 2,3 %, medan utrikes födda personer är öppet arbetslösa till 6,7 %. Uppgifter enligt 2 Sammanfattningen av A5ren_2015.pdf 84/166

87 Ärendenr GVN 2015/95 1 (2) Handlingstyp Rapport Datum vuxenutbildningsnämnden Yrkeshögskoleansökningar inför 2016 Utbildningschefens förslag till beslut Att rapporten godkänns och läggs till handlingarna. Bakgrund vuxenutbildningsnämnden är genom Kompetenscentrum Gotland inblandad i tre yrkeshögskoleutbildningar varav två är ansökningar och den tredje är en utbildning som påbörjas i oktober. Köksmästarutbildning som påbörjas i oktober 2015 YH Köksmästarutbildning 200 YH-poäng bedrivs på halvtid under två år. Gotland har gått in i en redan beviljad utbildning i samarbete med Campus Nyköping (huvudaktör) och Ronnebys Kunskapskälla. Anledningen till att Gotland medverkar är att Nyköping fick för få sökande i våras samtidigt som vi identifierat ett behov av köksmästare/kockar på Gotland. Utbildningen bedrivs på distans och Gotland och Ronneby blir en dag per vecka uppkopplade via telebild. Antalet deltagare från Gotland är beräknat till fem. Kompetenscentrum Gotland haft ett nära samarbete med näringen och regionens måltidsförsörjning. Kneippbyn, Destination Gotland, Clarion hotell, Joda, Suderbys Herrgård, Lilla Bjers är några av de företag som anmält intresse att vara LIA-företag (lärande i arbete). Kneippbyn och Regionens måltidsförsörjning är representerade i utbildningens ledningsgrupp. Samtliga aktörer kommer att vara med i den lokala referensgruppen. Hållbar kustnära besöksnäring Gotland gör en gemensam ansökan med Nynäshamns Kompetenscentrum som är huvudaktör. och Campus Telge. Utbildningen är på heltid 400 YHpoäng och på distans. Sista ansökningsdag är den 8 september och Kompetenscentrum Gotland arbetar med ansökan med god support av lokala näringen och regionen. Följande företag är några av de som anmält intresse 85/166 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator-gvn@gotland.se Webbplats Org nr

88 Region Gotland Ärendenr GVN 2015/95 2 (2) för LIA, hotell St Clemens, Kneippbyn, Gotlandsflyg, GoGotland, Förenade besöksnäringen, Gotlands Museum. Representanter från regionen och från näringslivet kommer att ingå i ledningsgruppen. Drift och underhållstekniker Denna ansökan gör Gotland i egen regi. Utgångspunkten för ansökan är den ansökan som YH-myndigheten förra året avslog. Den officiella motiveringen till avslaget var då att utbildningen hade för lågt ställda antagningskrav. Med anledning av detta skärps antagningskraven i nuvarande ansökan. Några viktiga samarbetspartners är Cementa, Nordkalk, Region Gotland (teknikförvaltningen), Gotlands Slagteri och Swedprod AB. Utbildningen är på heltid, 400 YH poäng - platsbunden och genomförs i samarbete med Wisbygymnasiet. Sista ansökningsdag är den 8 september, vilket innebär att vår ansökan måste vara klar senast den 4 september. Alf Nilsson Utbildningschef Bo Kristiansson Handläggare 86/166

89 Ärendenr GVN 2015/87 Handlingstyp Rapport Datum Kvalitetsrapport Resultatuppföljning 87/166 Besöksadress Regementsgatan 6 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

90 Region Gotland Innehållsförteckning 1 Inledning och sammanfattning BAKGRUND ÖVERGRIPANDE SYFTE VISIONER OCH VERKSAMHETSIDÉ Övergripande vision Verksamhetsidé GRUNDFAKTA OM VERKSAMHETEN UTBILDNINGSCHEFENS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan Jämförelser mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan Elevnärvaro, gymnasieskolan Jämförelsetal kommunal vuxenutbildning Styrtal folkhögskolan Övriga styrtal UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSRAPPORTEN Sammanfattande uppföljning av nämndens styrkort BRUKARE/KUND PROCESS Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan ANDEL ELEVER MED EXAMENSBEVIS/SLUTBETYG Samtliga enheter, sammanställning Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder JÄMFÖRELSETAL HOS ELEVER MED EXAMENSBEVIS/SLUTBETYG Samtliga enheter, sammanställning Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder ANDEL ELEVER MED GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA AV ELEVER MED EXAMENSBEVIS/SLUTBETYG Samtliga enheter, sammanställning Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder ELEVER MED GODKÄNT I ALLA KURSER AV ELEVER MED EXAMENSBEVIS/SLUTBETYG Samtliga enheter, sammanställning Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder ANALYS OCH ÅTGÄRDER Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan ENGELSKA Samtliga enheter, sammanställning Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder MATEMATIK Samtliga enheter, sammanställning Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder SVENSKA Samtliga enheter, sammanställning Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder /166

91 89/ ANALYS OCH ÅTGÄRDER Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder Introduktionsprogrammen, gymnasieskolan PROGRAMINRIKTAT INDIVIDUELLT VAL, IMPRO PREPARANDUTBILDNING, IMPRE SPRÅKINTRODUKTION, IMSPR YRKESINTRODUKTION, IMYRK, OCH INDIVIDUELLT ALTERNATIV, IMIND Kommunens aktivitetsansvar för ungdomar STATUS VID AKTIVITETSANSVARETS START EFTERFÖLJANDE REGISTRERINGAR SAMMANFATTNING Elevnärvaro gymnasieskolan LÄRARKVITTENSER ELEVNÄRVARO ANALYS OCH ÅTGÄRDER Wisbygymnasiet norr Wisbygymnasiet söder Kunskapsresultat och jämförelsetal, kommunal vuxenutbildning Engelska Matematik Svenska Kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som avbrutit kurs Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som avbryter kurs ANALYS OCH ÅTGÄRDER Utbildning i svenska för invandrare, SFI NATIONELLA SLUTPROV Kurs B Kurs C Kurs D Styrtal Folkhögskolan BRUKARPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET Övriga styrtal ANDEL AVHOPP, GYMNASIESKOLAN ANDEL OMVAL, GYMNASIESKOLAN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förekomst av uppdaterade planer Planernas uppfyllande av författningskrav... 60

92 Region Gotland 1 (60) 1 Inledning och sammanfattning 1.1 Bakgrund Föreliggande rapport är den första kvalitetsrapporten för läsåret Skollagen kräver att varje huvudman bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamhetens resultat redovisas och analyseras samt att åtgärder vidtas i syfte att utveckla verksamheten. Löpande under läsåret kommer ytterligare rapporter med annat innehåll att redovisas. Samtliga dessa rapporter ersätter den kvalitetsredovisning som kommunen och enskilda skolor tidigare varit skyldiga att redovisa. De främsta fördelarna med detta redovisningssystem är att data är aktuella genom att de redovisas löpande, att förutsättningar finns att upprätta handlingsplaner med hög aktualitet samt att politiker, skolor och allmänhet får mer koncentrerade rapporter med avseende på innehåll. 1.2 Övergripande syfte Figur 1: Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet och därmed kvalitetsrapporteringen syftar till att kontinuerligt: Bedöma resultat och måluppfyllelse Utveckla arbetsprocesser genomförandet Identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen Skolan skall vidta lämpliga åtgärder utifrån en kartläggning som identifierar områden som är särskilt angelägna att förbättra för att nå högre måluppfyllelse. För att förbättringarna skall bestå och kvaliteten höjas skall utvecklingen följas över tid. 90/166

93 Region Gotland 2 (60) 1.3 Visioner och verksamhetsidé Övergripande vision Gotland är östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. (Vision Gotland 2025) Verksamhetsidé vuxenutbildningsnämnden (GVN) ansvarar för att höja utbildningsnivån genom att erbjuda ett brett och kvalitativt utbildningsutbud för ungdomar och vuxna på Gotland. Utbildningarna bedrivs i samverkan med olika utbildningsanordnare och arbetsmarknaden. Utbudet är anpassat till individens och samhällets behov och präglas av valfrihet, jämlikhet och mångfald. Genom inspirerande och kunniga pedagoger erbjuds de studerande en lärmiljö som präglas av glädje och lust att lära. GVN vill bidra till att flera vill komma till Gotland och stanna här. GVN ansvarar för uppföljning och kvalitetssäkring av verksamheterna i gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, folkhögskola och arbetsmarknadsenhet. 1.4 Grundfakta om verksamheten Den kommunala gymnasieskolan erbjuder under läsåret 2015/2016 i årskurs ett 16 nationella program och ett program med egna examensmål organiserade på en skola, Wisbygymnasiet, med två skolenheter, Wisbygymnasiet norr (WGN) och Wisbygymnasiet söder (WGS). Samtliga introduktionsprogram erbjuds. Det kommunala aktivitetsansvaret, som avser verksamhet riktad mot ungdomar som inte finns inskrivna i gymnasieskolan, har tidigare varit organiserat i ett speciellt projekt, Ungdomskraft, som från och med 2015 övergått till reguljär verksamhet. Gotlands Folkhögskola bedriver verksamhet i Hemse och Fårösund som förutom den allmänna linjen inriktas mot bl.a. musik, foto, skrivare, textil och film. Den kommunala vuxenutbildningen (komvux) omfattar grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare (SFI) samt externt upphandlade utbildningar (yrkesutbildningar och distansutbildningar) för vuxna. Verksamheten är från och med 2015 organiserad under namnet Kompetenscentrum Gotland, där också ansvaret för delar av Region Gotlands arbetsmarknadspolitiska insatser finns. Från och med 2015 har Gotland Grönt Centrum AB tagit över ansvaret för gård och konferens på tidigare Lövsta landsbyggdscentrum. Ansvaret för fastigheterna har övergått till tekniska nämnden. Huvudmannaskapet för den gymnasie- och vuxenutbildning som genomförs på Lövsta finns fortfarande kvar hos GVN. 91/166

94 Region Gotland 3 (60) 1.5 Utbildningschefens sammanfattande bedömning I kvalitetsrapport 1 redovisas för gymnasieskolans nationella program kunskapsutvecklingen, jämförelser av resultat mellan kursbetyg och nationella prov, elevnärvaro, andel avhopp samt omval. I årets rapport har även introduktionsprogrammens omfattning och resultat samt kommunens aktivitetsansvar fått egna kapitel. För den kommunala vuxenutbildningen redovisas jämförelsetal i ett urval kurser och för folkhögskolan måluppfyllelse av vissa styrtal. I år redovisas också resultat avseende utbildning i svenska för invandrare, SFI. Avslutningsvis görs en kvalitativ bedömning av enheternas planer mot kränkande behandling inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Avsikten med kvalitetsrapporten är att den ska ge ett adekvat underlag till rektorers och lärares analys av verksamhetens resultat och att åtgärdsförslagen ska kunna följas för att se om förbättringar uppnås Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan I gymnasieskolan finns ett antal olika mått som beskriver hur väl eleverna lyckats med sina studier. Det mest signifikanta mätetalet för elevernas måluppfyllelse kopplat till kunskapsutveckling är jämförelsetalet. För samtliga elever med slutbetyg 2015 var det genomsnittliga jämförelsetalet 14,6, en minskning från föregående år med 0,1. Resultatet innebär att styrkortets mål på 14,2 uppnåddes, men här måste nämnas att sedan 2014 har det nya begreppet gymnasieexamen införts. Eftersom jämförelsetalet endast redovisas för andelen elever som fått gymnasieexamen, är resultatet över tid beroende av kriterierna för en gymnasieexamen jämfört med det tidigare slutbetyget. Då det, framför allt på yrkesprogrammen, ställs högre krav på en gymnasieexamen jämfört med slutbetyg är jämförelser med resultat före 2014 inte möjliga att göra. Variationen mellan programmen pendlar mellan 16,9 (naturvetenskapsprogrammet) och 12,5 (bygg- och anläggningsprogrammet). Fem program hade ett jämförelsetal på 15,0 eller högre medan tre program hade ett jämförelsetal på 13,0 eller lägre. Spridningen har ökat från förra året då skillnaden mellan högsta och lägsta program var 3,4 förra året. I år är den 4,4 (4,3 år 2013). Skillnaden mellan kvinnor och män ökar. Det genomsnittliga jämförelsetalet för kvinnor är 15,4 och för män 13,9, en skillnad på 1,5. Förra året var skillnaden 1,0 och året dessförinnan 1,2. På några program finns större skillnader än så, men om ett kön är kraftigt underrepresenterat blir jämförelser inte relevanta. Förklaringen är att skillnaden beror på skiftande individuella prestationer. Vi redovisar, förutom betygsresultaten, andel elever med examensbevis, andel elever med grundläggande behörighet till högskola och andel elever med godkänt i alla kurser. För helhetens skull måste både andelen med examensbevis/slutbetyg och andelen med grundläggande behörighet till högskola beaktas, eftersom den ena är beroende av den andra. 92/166

95 Region Gotland 4 (60) Vad som komplicerar det hela ytterligare är att examensbevi som begrepp som infördes i samband med Gy11 (första avgångskull i juni 2014). Tidigare fanns slutbetyg, men definitionen på slutbetyg är annorlunda än examensbevis. Examensbevis indelas också i två typer; yrkesexamen och högskoleförberedande examen. Generellt kan sägas att kraven för en gymnasieexamen är högre än för det tidigare slutbetyget - speciellt för en yrkesexamen: Slutbetyg utfärdade t.o.m. 2013: Slutbetyg (2 500 gymnasiepoäng) utfärdas när en elev genomgått ett fullständigt nationellt eller specialutformat program. Slutbetyget är en sammanställning av betygen i samtliga kurser som eleven slutfört och det projektarbete eleven utfört. Elev som inte är berättigad till slutbetyg får ett samlat betygsdokument. Examensbevis utfärdade fr.o.m. 2014: I en yrkesexamen skall poäng ingå varav ska vara godkända. Kurserna i svenska 1, eller svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1 skall vara godkända. Ytterligare krav är att 400 poäng av de programgemensamma ämnena är godkända samt ett godkänt gymnasiearbete. För en högskoleförberedande examen krävs poäng varav ska vara godkända. Kurserna svenska 1, 2 och 3 eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1 skall vara godkända. Dessutom ska du ha ett godkänt gymnasiearbete. En elev som inte uppnått kraven för gymnasieexamen får istället ett studiebevis. Att examensbevisen når 83 procent jämfört med 74 procent förra året är en signifikant förbättring. Att nivån inte når upp till de resultat i 90 procentsintervallet som nåddes innan 2014 är förväntat och inte på något vis förvånande. Åtta av tolv yrkesprogram och fyra av sex högskoleförberedande program uppvisar förbättring, d.v.s. ökningen har skett på bred front. När det gäller grundläggande behörighet till högskola finns ett liknande problem som med slutbetyg/examen, d.v.s. att definitionerna ändrats i och med införandet av Gy11: Slutbetyg utfärdade t.o.m. 2013: Grundläggande behörighet har den som fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget G i minst gymnasiepoäng samt lägst betyget G i svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B, samt i engelska A och matematik A. Examensbevis utfärdade fr.o.m. 2014: Grundläggande behörighet har den som fått en högskoleförberedande examen från gymnasieskolan alternativt en yrkesexamen på gymnasial nivå med lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan. Detta innebär att en elev som fått examen på ett högskoleförberedande program per automatik är behörig för vidare studier på universitet eller högskola. Så var inte fallet med ett slutbetyg. Det innebär också att kravnivån på yrkesprogram höjts, och att aktiva val från eleverna krävs för att de skall ha läst de nödvändiga kurserna i svenska och engelska. Med dessa förändringar, både avseende examensbevis/slutbetyg och de behörighetsgivande kurserna på yrkesprogram, är det givet att vi förväntat oss en lägre andel behöriga elever till högskola fr.o.m (av elever med examensbevis). Dessvärre sjunker nivån ytterligare från förra årets 80 procent till 76 procent. Skillnader i det sammanlagda resultatet (yrkesprogram och högskoleförberedande program) skall dock hanteras med försiktighet. En differens på några procentenheter kan lika gärna vara beroende av en skillnad i andelen elever på respektive programtyp, som av lägre prestationer. På de högskoleförberedande programmen är andelen med examensbevis det mest signifikanta måttet eftersom dessa också är högskolebehöriga. Det är därför väsentligt att analysera yrkesprogrammens resultat separat. Här kan konstateras att nivån sjunkit från ca: 88 procent före 2014 till 41 procent i år. Detta är en försämring med 11 procentenheter sedan förra årets 52 procent. Störst försämring uppvisar yrkesprogrammen på Wisbygymnasiet norr där resultatet sjunker från 45 till 31 procent. Yrkesprogrammen på Wisbygymnasiet söder sjunker också, men inte alls lika mycket. Här minskar det från 59 till 57 procent. 93/166

96 Region Gotland 5 (60) Jämförelser med riket är görs inte här eftersom Skolverkets resultat är baserat på de elever som är betygssatta i minst poäng. Detta innebär inte att de är godkända i poäng; de saknar s.k. S eller -, vilket inte är några betyg och följaktligen inte heller ger några poäng. Vår tidigare statistik, innan 2014, har varit baserad på hela populationen vilket gör att jämförelser över tid är möjliga. Skolverkets nuvarande modell ger per definition ger högre värden än den tidigare. Eftersom det nu verkar klart på vilket sätt Skolverket fortsättningsvis kommer att rapportera resultat, är det nödvändigt att vi gör ett ställningstagande i frågan inför kommande läsårs rapportering. Ett mätetal som beskriver jämnheten i måluppfyllelsen och som utgör ett viktigt mål för samtliga elever är andelen elever som uppnått minst godkänt i alla kurser års resultat är 74 procent, en försämring jämfört med förra årets 80 procent. Denna nivå är dock högre än nivån före 2014, men det är förväntat på grund av definitionsändringarna avseende gymnasieexamen. Förändringarna fr.o.m. avgångsklasserna 2014 avseende examen jämfört med slutbetyg gör att ett antal målnivåer i nämndens styrkort måste justeras. För information om vad som redan görs för att förbättra elevernas kunskapsresultat hänvisas till rektorernas egna analyser. Under läsåret 2015/2016 ska utifrån elevernas kunskapsresultat följande åtgårder vidtas: a) En fördjupad analys av varför pojkarnas resultat försämras i förhållande till flickornas och vad skolan gör för att särskilt förbättra pojkarnas resultat. Åtgärder redovisas i nästa års resultatrapport. b) Trots att andelen elever med gymnasieexamen ökat på ett positivt sätt är det viktigt att för respektive programtyp att ytterligare kartlägga varför 17 procent saknar examen. Rektorerna ska utifrån detta våren 2016 redovisa för nämnden vilka åtgärder som behöver vidtas. c) Andelen elever på yrkesprogrammen som väljer att skaffa sig högskolebehörighet är låg och det är som tidigare till konstaterat stora delar ett systemfel. Wisbygymnasiets två skolenheter bör se till att möjligheterna att inom ramen för 2500 poäng skaffa sig en högskolebehörighet är lika för samtliga yrkesprogram. Likaså bör man inför nästa resultatrapport redovisa hur många som väljer att läsa för behörighet och hur många som klarar det. För introduktionsprogrammen pågår ett arbete med att utveckla uppföljningen och det systematiska kvalitetsarbetet. Uppdraget till rektor innevarande läsår är att implementera ett systematiskt sätt arbeta med resultatuppföljning. 94/166

97 Region Gotland 6 (60) Jämförelser mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan Denna jämförelse är en del av kvalitetssäkringen av bedömning och betygssättning. Redovisning sker av avvikelse på betygspoäng samt andel elever med högre eller lägre kursbetyg i jämförelse med provbetyg. I engelska är avvikelserna mellan prov och betyg på det stora hela rimliga. För tre år sedan var de högre, men en förändring skedde för två år sedan och i år är dessutom poängdifferensen på den totala nivån obefintlig. Vad som dock framgår är differenser mellan skolenheterna. På Wisbygymnasiet söder är spridningen större än på norr, och det är en större andel elever som får ett lägre betyg än provresultatet än tvärtom. Denna andel verkar i större utsträckning bestå av pojkar än flickor, men detta får analyseras djupare på skolenhetsnivå. I matematik finns en andel elever med högre betyg än provresultat, 19 procent med poängdifferens 0,9. Denna syns tydligast på WGS (23 procent och 1,1). Avvikelserna är inte så stora som för tre år sedan då 37 procent av eleverna hade högre betyg med poängdifferens 2,0 och de är också en något lägre avvikelse än förra året. På programnivå finns avvikelser som måste analyseras på skolenhetsnivå. Avvikelserna i svenska har i år ökat jämfört med förra året. Andelen elever med högre betyg än provresultat (drygt 30 procent) är nästan 14 procentenheter högre än förra året. Även här avvikelser på programnivå, i båda riktningar, som bör analyseras på skolenhetsnivå. För information om vad som redan görs på skolorna hänvisas till rektorernas analyser. Uppdraget till rektorerna är att på skolnivå fördjupa analysen av de avvikelser som redovisas och i nästa kvalitetsrapport redovisa vilka åtgärder som vidtagits. Varför en så hög andel pojkar på Wisby söder fått lägre kursbetyg i engelska än provresultaten bör särskilt uppmärksammas Elevnärvaro, gymnasieskolan Att gymnasieskolan har bra rutiner kring elevernas närvaro är viktigt ur två aspekter: för att snabbt identifiera hög frånvaro och vidta åtgärder så att eleven inte missar den undervisning de har rätt till och behöver för att nå hög måluppfyllelse, för att få ett rättssäkert underlag vid rapportering av otillåten frånvaro till CSN. Styrkortets mål är att minst 95 procent av all undervisningstid ska vara inrapporterad i frånvarosystemet och den genomsnittliga närvaron på skolenhet och program ska uppgå till minst 90 procent. Lärarkvittenserna uppgick föregående läsår till nära 91 procent, en upprepning av de föregående två årens goda resultat, vilket är oerhört positivt. Då vi tidigare sett förbättrade värden som nu verkar stabiliserat sig, är det troligt att vi inte kan förvänta oss så mycket bättre resultat, d.v.s. målet på 95 procent är för högt. Det måste alltid finnas ett utrymme för rena systemfel, d.v.s. fel som den enskilde läraren inte kan påverka. Till detta är det rimligt att det finns ett utrymme beroende på den enskilde. Vid kommande revision av styrkortet bör målnivån justeras till 90 procent, d.v.s. nuvarande resultatnivå är god och tillräckligt. Elevnärvaron för hela gymnasieskolan ligger kvar på drygt 86 procent, ett resultat i nivå med föregående fyra år men fortfarande drygt 3 procentenheter från styrkortets mål. WGN har högst närvaro, nästan 88 procent, och WGS når drygt 85 procent. Rektorerna beskriver även i år hur man aktivt och målmedvetet arbetat med att försöka öka elevernas närvaro, men hittills har resultatet inte riktigt stått i proportion till insatserna, någonting rektorerna själva också uttrycker. 95/166

98 Region Gotland 7 (60) Jämförelsetal kommunal vuxenutbildning I årets kvalitetsrapport redovisas måluppfyllelsen 2013 och 2014 för den kommunala vuxenutbildningen i engelska, matematik och svenska separerat från resultaten från Detta beroende på Vux12 och den förändring i kursutbudet denna reform medförde. Officiell statistik inte finns tillgänglig för 2013 och 2014 så som den gör för tidigare år, så jämförelser med andra är inte möjligt att göra. 31 procent av kursdeltagarna i grundläggande vuxenutbildning avbröt kursen Nivån är 10 procentenheter lägre (högre måluppfyllnad) än föregående år. I jämförelse med riket och jämförelsegruppen är det 6-10 procentenheter högre, men en positiv utveckling har trots detta skett. Rektors analys visar att antalet studerande på grundläggande nivå är lågt och minskar. Varje avbrott får därför en relativt stor vikt. I gymnasial vuxenutbildning avbröt 14 procent kursen, 1 procentenhet lägre (högre måluppfyllnad) än föregående år. Siffran är något bättre än riket 2014 och i nivå med turism- och besökskommungruppen. Skolinspektionen påpekar i sin rapport att det systematiska uppföljningsarbetet inom vuxenutbildningen måste förbättras i allmänhet och för SFI-undervisningen i synnerhet. Detta utvecklingsarbete är fram till nästa resultatrapport ett prioriterat område för rektor Styrtal folkhögskolan För folkhögskolan redovisas relevanta styrtal 2014/ procent av de studerande på allmänna linjen har lägre utbildningsbakgrund vilket med marginal överträffar styrkortets mål på 15 procent som också är statens krav för statsbidrag. Föregående år var resultatet 28 respektive 30 procent, så den höga nivån verkar ha stabiliserat sig. Demokrati-index uppgår till 75, att jämföra med förra årets 74. Dessvärre kan ingen jämförelse med riket göras, men den höga nivån innebär rimligtvis att målet ändå uppnåtts. Nöjdkund/elevindex uppgår vt 2015 till 71. Styrkortets mål är minst 70 vilket innebär att målet uppnåtts. Avbrott från utbildningen följs upp på folkhögskolan och styrkortsmålen är att avbrotten inte får överstiga 10 procent på allmän linje och 5 procent på särskilda kurser. Höstterminen 2014 var resultatet 7,8 procent respektive 2,8 procent, d.v.s. målet uppnås i båda avseendena Övriga styrtal Andelen avhopp på gymnasieskolan har minskat med 3 procentenheter (från 5 till 2) jämfört med Resultatet är det lägsta den senaste femårsperioden. Andelen omval uppgår till 6 procent vilket är en sänkning med 2 procentenheter. Även detta är det lägsta värdet under den senaste femårsperioden. I kvalitetsrapport 1 redovisas måluppfyllelsen kopplat till plan mot kränkande behandling. I nämndens styrkort finns två mål relaterade till detta område: att uppdaterade planer skall finnas mot kränkande behandling samt att dessa planer skall uppfylla författningarnas krav. De verksamheter inom GVF som omfattas av lagstiftningen är gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Samtliga skolenheter har uppdaterade planer. Planerna har bedömts utifrån de krav som lagstiftningen ställer och som Skolinspektionen regelbundet följer upp. Av bedömningen framgår att gymnasieskolornas planer generellt håller en god nivå, men att det i vuxenutbildningens plan finns områden att förbättra. 96/166

99 Region Gotland 8 (60) 1.6 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Underlag till resultatuppföljningen och frånvaro avseende gymnasieskolan sammanställs av förvaltningens kvalitetschef. Detta sker efter avslutat läsår och lämnas därefter för analys och bedömning till rektor för resp. enhet. Resultat från Folkhögskolan och Komvux samlas in och sammanställs. Efter att enheternas återrapporterat och materialet sammanställts och förts in i rapporten, gör utbildningschefen sin sammanfattande bedömning, se 1.5 ovan. 97/166

100 Region Gotland 9 (60) 2 Sammanfattande uppföljning av nämndens styrkort I det följande redovisas utfallet avseende de styrkortsmål rapporten omfattar. Redovisningen sker i förenklat i trafikljusform. För detaljerad information hänvisas, i förekommande fall, till respektive framgångsfaktors textavsnitt, se hänvisning Ref: nedan. Nivåer: Målnivå uppnådd Nära målnivå Målnivå ej uppnådd Mätning ej utförd 2.1 Brukare/kund B1. Regionens utbildningar matchar den enskildes, näringslivets och samhällets behov B1.3 Andel studerande på folkhögskolans allmänna linje med lägre utbildningsbakgrund Mål: B1.3.1 Minst 15 % Utfall 2014: 29 % Ref: 10.1, sid. 57 B2. Eleverna har inflytande över sin utbildning - en god skoldemokrati B2.3 Demokrati-index på folkhögskolan Mål: B2.3.1 Minst på rikets nivå Demokrati-index 2015 = 75, riket okänt 2014 = 74 Ref: 10.1, sid. 57 B3. Våra medarbetare är engagerade och kompetenta och har höga förväntningar på eleven B3.2 Nöjd kund/elev-index på gymnasieskola, vuxenutbildning och folkhögskola Mål: B3.2.2 Minst 70 på Komvux Ingen mätning 2014/2015 Ref: 8.2, sid. 55 B3.2 Nöjd kund/elev-index på gymnasieskola, vuxenutbildning och folkhögskola Mål: B3.2.3 Minst 70 på folkhögskolan NKI 2015 = 71 Ref: 10.1, sid /166

101 Region Gotland 10 (60) B4. En stimulerande och trygg studie- och lärmiljö B4.2 Plan mot kränkande behandling Mål: B4.2.1 Uppdaterad plan finns på samtliga enheter Ref: , sid. 59 B4.2 Plan mot kränkande behandling Mål: B4.2.2 Samtliga planer uppfyller författningskrav Ref: , sid. 60 B4.3 Ordningsregler finns och är kända av eleverna Mål: B4.3.1 Ordningsregler finns på samtliga enheter Ref: - B4.4 Andel studerande på folkhögskolan som rekommenderar andra att studera på våra skolor Mål: B4.4.1 Minst 90 % Utfall 2015: 95 % Ref: 10.1, sid. 57 B6. Ärlig/uppriktig/rättvisande och tydlig information om våra utbildningar B6.1 Andel avhopp/avbrott på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och folkhögskolan Mål: B6.1.1 Nollbas gymnasiet Utfall 2014: 2 % Utfall 2013: 5 %, 2012: 4 % Ref: 11.1, sid. 59 B6.1 Andel avhopp/avbrott på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och folkhögskolan Mål: B6.1.2 Nollbas Komvux Utfall 2014: 31 % grundvux, 14 % gyvux. Ref: och 0, sid. 55 B6.1 Andel avhopp/avbrott på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och folkhögskolan Mål: B6.1.3 Antalet avbrott skall inte överstiga 10 % för allmän linje och 5 % för särskilda linjer på folkhögskolan Utfall ht 2014: 7,8 % resp. 2,8 % Ref: 10.1, sid 57 B6.3 Andel elever som gör omval i årskurs 1 Mål: B6.3.1 Nollbas Utfall 2014: 6 % Utfall 2013: 8 % Ref: 11.2, sid /166

102 Region Gotland 11 (60) B7. Elever/studerande känner trygghet och har god hälsa B7.4 Kursdeltagarnas upplevda förbättring av självförtroende på folkhögskolan Mål: B7.4.1 Index minst i nivå med riket Utfall 2015: 74, riket okänt Utfall 2014: 72 Ref: 10.1, sid Process P1. Uppföljning av resultat och måluppfyllelse P1.2 Genomsnittligt jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg på gymnasieskolan Mål: P1.2.2 Minst 14,2 Utfall 2015: 14,6 Ref: 3.2, sid. 19 P1.3 Andel gymnasieelever med grundläggande högskolebehörighet Mål: P1.3.2 Minst 90 % Utfall 2015: 76 % Ref: 3.3, sid. 24 P1.4 Andel gymnasieelever med minst godkänt i samtliga kurser Mål: P1.4.1 Minst 70 % Utfall 2015: 74 % Ref: 3.4, sid. 29 P4. Effektiva övergångar mellan grund- och gymnasieskola P4.1 Utvärdering görs av Överlämnandegruppen Mål: P4.1.1 Utvärdering skall visa att övergångarna är effektiva P7. Aktivt värdegrundsarbete P7.2 Inslag av genuskunskap på folkhögskolan Mål: P7.2.1 Genuskunskap finns i samtliga kursplaner Ref: 10.2, sid /166

103 Region Gotland 12 (60) P8. Motivera eleverna att närvara i skolan P8.1 Genomsnittlig elevnärvaro på skolenhet och program Mål: P8.1.1 Eleverna har minst 90 % närvaro på samtliga enheter och program Utfall 2015: 86 % Ref: 7.2, sid. 51 P8.2 Inrapporteringsgrad (lärarkvittenser) Mål: P % av genomförd lektionstid är kvitterad Utfall 2015: 91 % Ref: 7.1, sid /166

104 Region Gotland 13 (60) 3 Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan 3.1 Andel elever med examensbevis/slutbetyg Slutbetyg utfärdade t.o.m. 2013: Slutbetyg (2 500 gymnasiepoäng) utfärdas när en elev genomgått ett fullständigt nationellt eller specialutformat program. Slutbetyget är en sammanställning av betygen i samtliga kurser som eleven slutfört och det projektarbete eleven utfört. Elev som inte är berättigad till slutbetyg får ett samlat betygsdokument. Examensbevis utfärdade fr.o.m. 2014: I en yrkesexamen skall poäng ingå varav ska vara godkända. Kurserna i svenska 1, eller svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1 skall vara godkända. Ytterligare krav är att 400 poäng av de programgemensamma ämnena är godkända samt ett godkänt gymnasiearbete. För en högskoleförberedande examen krävs poäng varav ska vara godkända. Kurserna svenska 1, 2 och 3 eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1 skall vara godkända. Dessutom skall gymnasiearbetet vara godkänt. En elev som inte uppnått kraven för gymnasieexamen får istället ett studiebevis Samtliga enheter, sammanställning Enhet Antal elever CPG Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg % 92% 91% Antal elever EAG Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg % 87% 87% Antal elever RSG Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg % 93% 93% Antal elever WGN Antal med ex.bevis Andel med ex.bevis 83% 69% Antal elever WGS Antal med ex.bevis Andel med ex.bevis 84% 78% Antal elever GVF totalt Antal med examensbevis/ slutbetyg Andel med examensbevis /slutbetyg 83% 74% 90% 91% 90% Tabell 3-1: Andel elever med examensbevis/slutbetyg, 102/166

105 Region Gotland 14 (60) Enhet K M Totalt WGN WGS GVF totalt Tabell 3-2: Andel elever (%) med examensbevis 2015, könsfördelning, 103/166

106 Region Gotland 15 (60) Wisbygymnasiet norr Program Bygg- och anläggningsprogrammet, Antal elever BA, fr.o.m Antal med ex.bev./slutbet Byggprogrammet, BP, t.o.m Andel med ex.bev./slutbet. 90% 64% 94% 97% 97% El- och energiprogrammet, EE, fr.o.m Elprogrammet, EC, t.o.m Fordons- och transportprogrammet, FT, fr.o.m Fordonsprogrammet, FP, t.o.m Naturbruksprogrammet, NB, t.o.m.2014 Naturbruksprogrammet, NP, t.o.m VVS- och fastighetsprogrammet, VF fr.o.m Energiprogrammet, EN, t.o.m Naturvetenskapsprogrammet, NA, fr.o.m Naturvetenskapsprogrammet, NV, t.o.m Teknikprogrammet, TE Industritekniska programmet, IN, och Hantverksprogrammet (träteknik), HV, fr.o.m Specialutformat program, Produktionsteknik, PT, t.o.m Sjöfartsutbildningen, RXS fr.o.m Specialutformat program, Sjöfart, SF, t.o.m Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 82% 77% 100% 83% 94% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 79% 59% 94% 93% 94% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 71% 75% 93% 87% 75% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 77% 58% 100% 100% 100% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 83% 96% 99% 96% 99% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 78% 56% 94% 100% 88% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet %.. Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 100% 50% 92% 100% 69% WGN totalt 1 Antal med ex.bev./slutbet Antal elever Andel med ex.bev./slutbet. 83% 69% 95% 92% 91% Tabell 3-3: Andel elever med examensbevis/slutbetyg, Wisbygymnasiet norr 104/166 1 Inkluderar elever med specialutformade program utöver Sjöfartsutbildningen och Produktionsteknik

107 Region Gotland 16 (60) Program K (%) M (%) Totalt (%) Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Naturbruksprogrammet Sjöfartsutbildningen VVS- och fastighetsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet WGN totalt Tabell 3-4: Andel elever (%) med examensbevis 2015, könsfördelning, Wisbygymnasiet norr 105/166

108 Region Gotland 17 (60) Wisbygymnasiet söder Program Antal elever Barn- och fritidsprogrammet, BF Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 75% 100% 87% 92% 96% Handels- och administrationsprogrammet, HA, fr.o.m Handels- och administrationsprogrammet, HP, t.o.m Hantverksprogrammet (textil), HV, t.o.m Hotell- och turismprogrammet, HT Restaurang- och livsmedelsprogrammet, RL, fr.o.m Hotell- och restaurangprogrammet, HR, t.o.m Vård- och omsorgsprogrammet, VO, fr.o.m Omvårdnadsprogrammet, OP, t.o.m Ekonomiprogrammet, EK Estetiska programmet, ES Humanistiska programmet, HU Samhällsvetenskapsprogrammet, SA fr.o.m Samhällsvetenskapsprogrammet, SP t.o.m Specialutformat program, Den rörliga bildens språk Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 77% 68% 78% 90% 91% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg % 89% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 71% 67% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 93% 86% 91% 83% 80% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 50% 65% 88% 86% 95% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 93% 77% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 78% 85% 78% 81% 88% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 93% 61% Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 87% 80% 93% 96% 93% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg % 96% 95% WGS totalt 2 Antal elever Antal med ex.bev./slutbet Andel med ex.bev./slutbet. 84% 79% 86% 89% 90% Tabell 3-5: Andel elever med examensbevis/slutbetyg, Wisbygymnasiet söder 2 Inkluderar elever med specialutformade program utöver Den rörliga bildens språk 106/166

109 Region Gotland 18 (60) Program K (%) M (%) Totalt (%) Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Samhällsvetenskapsprogrammet WGS totalt Tabell 3-6: Andel (%) elever med examensbevis 2015, könsfördelning, Wisbygymnasiet söder 107/166

110 Region Gotland 19 (60) 3.2 Jämförelsetal hos elever med examensbevis/slutbetyg Slutbetyg utfärdade t.o.m. 2013: För att räkna jämförelsetalet för ett slutbetyg måste kursbetygen översättas till värden: IG = 0, G = 10, VG = 15, MVG = 20. Examensbevis utfärdade fr.o.m. 2014: För att räkna jämförelsetalet för ett examensbevis måste kursbetygen översättas till värden: F = 0, E = 10, D=12,5, C = 15, B=17,5, A = 20. Värdet för varje kursbetyg som ingår i slutbetyget multipliceras sedan med kursens poäng. Exempelvis C (eller tidigare VG) i en kurs som omfattar 100 gymnasiepoäng ger betygsvärdet 15 * 100 = På detta sätt räknas betygsvärdet fram för varje kurs. Samtliga betygsvärden på kurserna ingående i examensbeviset/slutbetyget adderas. Summan av betygsvärdena divideras sedan med den totala poängsumman, d.v.s i ett examensbevis eller slutbetyg. Det tal som erhålls är jämförelsetalet för examensbeviset eller slutbetyget och kan maximalt bli 20, Samtliga enheter, sammanställning Enhet CPG ,0 13,8 13,9 CPG nationella program Riket ,9 14,0 14,0 EAG nationella program RSG nationella program WGN nationella program WGS GVF samtliga program totalt EAG ,2 14,0 13,8 Riket ,6 13,7 13,7 RSG ,0 14,9 15,3 Riket ,4 14,5 14,5 WGN 14,3 14, Riket 3-14, WGS 14,8 14, Riket 3 14, GVF 14,6 14,7 14,3 14,0 14,2 Turism ,1 13,9 14,0 Riket 4-14,5 14,0 14,0 14,0 Tabell 3-7: Jämförelsetal hos elever med examensbevis/slutbetyg, Enhet K (%) M (%) Totalt (%) WGN nationella program 16,3 13,7 14,3 WGS 15,2 14,3 14,8 GVF samtliga program totalt 15,4 13,9 14,6 Tabell 3-8: Jämförelsetal hos elever med examensbevis 2015, könsfördelning, 108/166 3 Jämförelse med riket avser de nationella program resp. enhet har 4 Jämförelse med riket avser samtliga program i riket

111 Region Gotland 20 (60) Wisbygymnasiet norr Program Bygg- och anläggningsprogrammet, BA, fr.o.m WGN 12,5 13,0 12,1 12,2 12,0 Byggprogrammet, BP, t.o.m El- och energiprogrammet, EE, fr.o.m Elprogrammet, EC, t.o.m Fordons- och transportprogrammet, FT, fr.o.m Fordonsprogrammet, FP, t.o.m Hantverksprogrammet, HV Industritekniska programmet, IN Naturbruksprogrammet, NB, t.o.m.2014 Naturbruksprogrammet, NP, t.o.m VVS- och fastighetsprogrammet, VF fr.o.m Energiprogrammet, EN, t.o.m Naturvetenskapsprogrammet, NA, fr.o.m Naturvetenskapsprogrammet, NV, t.o.m Teknikprogrammet, TE S:a nationella program Specialutformat program, Produktionsteknik, PT, t.o.m Riket - 13,3 12,4 12,6 12,7 WGN 13,5 14,3 12,5 13,4 11,9 Riket - 13,1 12,3 12,5 12,5 WGN 12,9 13,7 12,0 11,3 11,9 Riket - 13,0 11,5 11,5 11,6 WGN Riket - 14, WGN Riket - 13, WGN 15,0 15,2 13,6 13,1 12,2 Riket - 14,5 13,5 13,4 13,6 WGN 14,1 13,8 13,0 13,7 12,5 Riket - 12,8 12,3 12,5 12,6 WGN 16,9 16,4 16,3 16,4 17,3 Riket - 15,9 16,1 16,2 16,3 WGN 14,4 14,3 13,8 14,8 14,2 Riket - 14,5 14,2 14,2 14,3 WGN 14,3 14,7 14,0 13,8 13,9 Riket 3-14,5 13,9 14,0 14, ,9 13,7 Sjöfartsutbildningen, RXS fr.o.m Specialutformat program, Sjöfart, SF, t.o.m ,9 13,1 11,6 12,0 13,1 WGN 5 14,2 14,7 13,9 13,6 13,9 WGN totalt Riket 4-14,5 14,0 14,0 14,0 Tabell 3-9: Jämförelsetal hos elever med slutbetyg/examensbevis, Wisbygymnasiet norr 109/166 5 Inkluderar elever med specialutformade program utöver Sjöfartsutbildningen och Produktionsteknik

112 Region Gotland 21 (60) Program K (%) M (%) Totalt (%) Bygg- och anläggningsprogrammet 10,1 12,6 12,5 El- och energiprogrammet - 13,5 13,5 Fordons- och transportprogrammet 15,5 12,3 12,9 Naturbruksprogrammet 15,6 14,7 15,0 Sjöfartsutbildningen 14,4 11,6 11,9 VVS- och fastighetsprogrammet 14,2 14,1 14,1 Naturvetenskapsprogrammet 17,2 16,4 16,9 Teknikprogrammet 15,7 14,2 14,4 WGN totalt 16,3 13,6 14,2 Tabell 3-10: Jämförelsetal hos elever med examensbevis 2015, könsfördelning, Wisbygymnasiet norr 110/166

113 Region Gotland 22 (60) Wisbygymnasiet söder Program WGS 13,4 13,7 13,6 14,6 13,5 Barn- och fritidsprogrammet, BF Riket - 13,3 12,5 12,6 12,7 Handels- och administrationsprogrammet, HA, fr.o.m Handels- och administrationsprogrammet, HP, t.o.m Hantverksprogrammet, HV Hotell- och turismprogrammet, HT Restaurang- och livsmedelsprogrammet, RL, fr.o.m Hotell- och restaurangprogrammet, HR, t.o.m Vård- och omsorgsprogrammet, VO, fr.o.m Omvårdnadsprogrammet, OP, t.o.m Ekonomiprogrammet, EK Estetiska programmet, ES Humanistiska programmet, HU Samhällsvetenskapsprogrammet, SA fr.o.m Samhällsvetenskapsprogrammet, SP t.o.m S:a nationella program Specialutformat program, Den rörliga bildens språk WGS 13,2 14,0 13,8 13,6 13,7 Riket - 13,5 12,8 12,9 12,9 WGS ,2 15,4 Riket ,0 14,3 WGS 13,3 13, Riket - 14, WGS 13,7 13,8 12,9 12,7 12,0 Riket - 14,0 12,7 12,7 12,7 WGS 14,0 14,7 14,8 14,4 13,1 Riket - 13,8 13,2 13,2 13,3 WGS 15,2 15, Riket - 14, WGS 14,8 15,6 15,3 15,4 15,6 Riket - 14,9 14,9 15,0 15,0 WGS 16, Riket - 15, WGS 15,3 14,7 15,5 15,0 15,7 Riket - 14,7 14,7 14,8 14,9 WGS 14,8 14,8 14,6 14,5 14,5 Riket 3-14,6 14,1 14,1 14,2 WGS ,9 13,6 14,9 WGS 6 14,8 14,8 14,6 14,3 14,5 WGS totalt Riket 4-14,5 14,0 14,0 14,0 Tabell 3-11: Jämförelsetal hos elever med examensbevis/slutbetyg, Wisbygymnasiet söder 111/166 6 Inkluderar elever med specialutformade program utöver Den rörliga bildens språk

114 Region Gotland 23 (60) Program K (%) M (%) Totalt (%) Barn- och fritidsprogrammet 13,9 10,4 13,4 Handels- och administrationsprogrammet 14,9 12,0 13,2 Hotell- och turismprogrammet 13,8 11,5 13,3 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 14,7 12,4 13,7 Vård- och omsorgsprogrammet 14,0-14,0 Ekonomiprogrammet 15,1 15,2 15,2 Estetiska programmet 14,8 14,8 14,8 Humanistiska programmet 16,6 17,3 16,7 Samhällsvetenskapsprogrammet 15,6 14,7 15,3 WGS totalt 15,2 14,3 14,8 Tabell 3-12: Jämförelsetal hos elever med examensbevis 2015, könsfördelning, Wisbygymnasiet söder 112/166

115 Region Gotland 24 (60) 3.3 Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av elever med examensbevis/slutbetyg Slutbetyg utfärdade t.o.m. 2013: Grundläggande behörighet har den som fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget G i minst gymnasiepoäng samt lägst betyget G i svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B, samt i engelska A och matematik A. Examensbevis utfärdade fr.o.m. 2014: Grundläggande behörighet har den som fått en högskoleförberedande examen från gymnasieskolan alternativt en yrkesexamen på gymnasial nivå med lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan (se 3.1 sid. 13) Samtliga enheter, sammanställning Enhet CPG nationella program CPG Riket EAG nationella program EAG Riket RSG nationella program RSG Riket WGN nationella program WGN Riket WGS WGS Riket GVF GVF samtliga program Turism Riket Tabell 3-13: Andel elever (%) med grundläggande behörighet till högskola av elever med examensbevis, Enhet K (%) M (%) Totalt (%) WGN nationella program WGS WG (samtliga program) Tabell 3-14: Andel elever (%) med grundläggande behörighet till högskola av elever med examensbevis 2015, könsfördelning, Enhet WGN WGS WG Tabell 3-15: Andel elever (%) med grundläggande behörighet till högskola av elever på yrkesprogram med examensbevis 2015, 113/166

116 Region Gotland 25 (60) Wisbygymnasiet norr Program Bygg- och anläggningsprogrammet, BA, fr.o.m WGN Byggprogrammet, BP, t.o.m El- och energiprogrammet, EE, fr.o.m Elprogrammet, EC, t.o.m Fordons- och transportprogrammet, FT, fr.o.m Fordonsprogrammet, FP, t.o.m Hantverksprogrammet, HV Industritekniska programmet, IN Naturbruksprogrammet, NB, t.o.m.2014 Naturbruksprogrammet, NP, t.o.m VVS- och fastighetsprogrammet, VF fr.o.m Energiprogrammet, EN, t.o.m Naturvetenskapsprogrammet, NA, fr.o.m Naturvetenskapsprogrammet, NV, t.o.m Teknikprogrammet, TE Riket WGN Riket WGN Riket WGN Riket WGN Riket WGN Riket WGN Riket WGN Riket WGN Riket S:a nationella program WGN Riket Specialutformat program, Produktionsteknik, PT, t.o.m WGN Sjöfartsutbildningen, RXS fr.o.m Specialutformat program, Sjöfart, SF, t.o.m WGN WGN totalt WGN Riket Tabell 3-16: Andel elever (%) med grundläggande behörighet till högskola av elever med examensbevis, Wisbygymnasiet 114/166 7 Inkluderar elever med specialutformade program utöver Sjöfartsutbildningen och Produktionsteknik

117 Region Gotland 26 (60) Program K (%) M (%) Totalt (%) Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Naturbruksprogrammet Sjöfartsutbildningen VVS- och fastighetsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet WGN totalt Tabell 3-17: Andel elever (%) med grundläggande behörighet till högskola av elever med examensbevis 2015, könsfördelning, Wisbygymnasiet norr 115/166

118 Region Gotland 27 (60) Wisbygymnasiet söder Program WGS Barn- och fritidsprogrammet, BF Riket Handels- och administrationsprogrammet, HA, fr.o.m Handels- och administrationsprogrammet, HP, t.o.m Hantverksprogrammet, HV Hotell- och turismprogrammet, HT Restaurang- och livsmedelsprogrammet, RL, fr.o.m Hotell- och restaurangprogrammet, HR, t.o.m Vård- och omsorgsprogrammet, VO, fr.o.m Omvårdnadsprogrammet, OP, t.o.m Ekonomiprogrammet, EK Estetiska programmet, ES Humanistiska programmet, HU Samhällsvetenskapsprogrammet, SA fr.o.m Samhällsvetenskapsprogrammet, SP t.o.m S:a nationella program Specialutformat program, Den rörliga bildens språk WGS Riket WGS Riket WGS Riket WGS Riket WGS Riket WGS Riket WGS Riket WGS Riket WGS Riket WGS Riket WGS WGS totalt WGS Riket Tabell 3-18: Andel elever (%) med grundläggande behörighet till högskola av elever med examensbevis, Wisbygymnasiet söder 116/166 8 Inkluderar elever med specialutformade program utöver Den rörliga bildens språk

119 Region Gotland 28 (60) Program K (%) M (%) Totalt (%) Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Samhällsvetenskapsprogrammet WGS totalt Tabell 3-19: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av elever med examensbevis 2015, könsfördelning, Wisbygymnasiet söder 117/166

120 Region Gotland 29 (60) 3.4 Elever med godkänt i alla kurser av elever med examensbevis/slutbetyg Samtliga enheter, sammanställning Enhet CPG nationella program EAG nationella program RSG nationella program WGN nationella program WGS GVF totalt Tabell 3-20: Andel elever (%) med godkänt i alla kurser av elever med examensbevis/slutbetyg, Enhet K (%) M (%) Totalt (%) WGN nationella program WGS GVF samtliga program Tabell 3-21: Andel elever (%) med godkänt i alla kurser av elever med examensbevis 2015, könsfördelning, 118/166

121 Region Gotland 30 (60) Wisbygymnasiet norr Program Bygg- och anläggningsprogrammet, Antal med ex.bev./slutbet BA, fr.o.m Antal 0% IG Byggprogrammet, BP, t.o.m Andel 0% IG 82% 87% 87% 59% 54% El- och energiprogrammet, EE, fr.o.m Elprogrammet, EC, t.o.m Fordons- och transportprogrammet, FT, fr.o.m Fordonsprogrammet, FP, t.o.m Hantverksprogrammet, HV Industritekniska programmet, IN Naturbruksprogrammet, NB, t.o.m.2014 Naturbruksprogrammet, NP, t.o.m VVS- och fastighetsprogrammet, VF fr.o.m Energiprogrammet, EN, t.o.m Naturvetenskapsprogrammet, NV, t.o.m Naturvetenskapsprogrammet, NA, fr.o.m Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 65% 95% 79% 79% 52% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 47% 75% 69% 40% 62% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 80% 75% 69% 62% 40% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 90% 100% 71% 73% 87% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 94% 89% 87% 87% 100% Antal med ex.bev./slutbet Teknikprogrammet, TE Antal 0% IG Andel 0% IG 72% 80% 63% 58% 68% S:a nationella program 76% 86% 78% 65% 68% Antal med ex.bev./slutbet Specialutformat program, Antal 0% IG Produktionsteknik Andel 0% IG Sjöfartsutbildningen, RXS fr.o.m Specialutformat program, Sjöfart, SF, t.o.m Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 25%.. 50% 43% 78% WGN totalt Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 74% 86% 77% 62% 68% Tabell 3-22: Elever med godkänt i alla kurser av elever som fick examensbevis/slutbetyg, Wisbygymnasiet norr 119/166

122 Region Gotland 31 (60) Program K (%) M (%) Totalt (%) Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Naturbruksprogrammet Sjöfartsutbildningen VVS- och fastighetsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet WGN totalt Tabell 3-23: Andel elever (%) med godkänt i alla kurser av elever med examensbevis 2015, könsfördelning, Wisbygymnasiet norr 120/166

123 Region Gotland 32 (60) Wisbygymnasiet söder Program Antal med ex.bev./slutbet Barn- och fritidsprogrammet, BF Antal 0% IG Andel 0% IG 80% 86% 89% 61% 52% Handels- och administrationsprogrammet, HA, fr.o.m Handels- och administrationsprogrammet, HP, t.o.m Hantverksprogrammet, HV Hotell- och turismprogrammet, HT Restaurang- och livsmedelsprogrammet, RL, fr.o.m Hotell- och restaurangprogrammet, HR, t.o.m Vård- och omsorgsprogrammet, VO, fr.o.m Omvårdnadsprogrammet, OP, t.o.m Ekonomiprogrammet, EK Estetiska programmet, ES Humanistiska programmet, HU Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 71% 76% 64% 53% 72% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG % 62% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 40% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 79% 78% 38% 55% 57% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 100% 91% 91% 74% 47% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 79% 65% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 62% 89% 60% 57% 59% Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG 86% 100% Samhällsvetenskapsprogrammet, SA fr.o.m Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Samhällsvetenskapsprogrammet, SP t.o.m Andel 0% IG 74 68% 74% 74% 80% S:a nationella program 75% 76% 71% 66% 66% Specialutformat program, Den rörliga bildens språk Antal med ex.bev./slutbet Antal 0% IG Andel 0% IG % 32% 53% WGS totalt 9 Antal 0% IG Antal med ex.bev./slutbet Andel 0% IG 75% 76% 69% 61% 66% Tabell 3-24: Elever med godkänt i alla kurser av elever med examensbevis/slutbetyg, Wisbygymnasiet söder 121/166 9 Inkluderar elever med specialutformade program utöver Den rörliga bildens språk

124 Region Gotland 33 (60) Program K (%) M (%) Totalt (%) Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Humanistiska programmet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Samhällsvetenskapsprogrammet WGS totalt Tabell 3-25: Andel elever (%) med godkänt i alla kurser av elever med examensbevis 2015, könsfördelning, Wisbygymnasiet söder 122/166

125 Region Gotland 34 (60) 123/ Analys och åtgärder Den allmänna bedömningen av elevernas kunskapsutveckling över tid, om man med kunskapsutveckling menar betygsresultat är att hänsyn måste tas till att gymnasiereformen innebar ganska stora förändringar i förutsättningarna och att man därför inte kan jämföra med resultaten från 2013 och tidigare, varför heller inte tidigare åtgärder kan jämföras med de åtgärder som vi nu vidtar. Några mycket viktiga faktorer: Behöriga elever i Gy11 hålls kvar på programmen, där det tidigare fanns möjlighet att övergå till IV. Yrkesprogrammen ger högskolebehörighet endast om eleven själv väljer de kurser som krävs. Alla elever på de högskoleförberedande programmen som får ett examensbevis är behöriga till högskolan. Det måste alltså bli 100 % måluppfyllelse bland dem som genomför programmet och tidigare kunde man få ett slutbetyg utan att vara behörig till högskola. Elever på yrkesprogram måste uppfylla kriterierna för gymnasieexamen för att få ett examensbevis. Slutbetyg kunde tidigare utfärdas med en mängd IG. Sammanfattningsvis är det alltså tydligare nu vilka resultat som faktiskt uppnåtts. Ett slutbetyg innebar bara att man hade betyg i samtliga kurser, inte nödvändigtvis godkända. Ett examensbevis betyder att man uppfyllt vissa kriterier t.ex. att vissa bestämda kurser ska ha genomförts med minst betyget E. Med detta som bakgrund är det inte så underligt att andelen med examensbevis är lägre än andelen med slutbetyg enligt tidigare regler. En viss förbättring kan ses 2015 jämfört med 2014, då första kullen i Gy11 gick ut. Det är omöjligt att analysera på ett så liten underlag. Om trenden håller i sig kan man kanske tro att det kan bero på att grundskolan hinner ifatt gymnasiereformen successivt Wisbygymnasiet norr Andel elever med examensbevis På yrkesprogrammen inom WGN har andelen elever med examensbevis ökat 2015 jämfört med 2014 på alla program utom Naturbruksprogrammet, NB, (75-71 procent). Mest anmärkningsvärda ökningarna finns inom sjöfartsutbildningen, RXS, (från procent) och byggoch anläggningsprogrammet, BA, (från procent) men även övriga visar höga procentuella ökningar. Dock är det för tidigt att göra några slutsatser utifrån detta men ändå värt att notera. På högskoleprogrammen syns en tydlig förbättring på TE som ökar från 56 till 78 procent. Programmet har krympt de senaste åren men andelen med examensbevis har gått upp. Resultatet är ändå relativt låg vilket är värt att notera för ett högskoleförberedande program. Att 22 procent inte uppnår examensbevis behöver tittas närmare på. En försämring inom NA. Går från 96 till 83 procent. Elevantalet har här gått ned något. Även här en förvånansvärt hög siffra som behöver ses närmare på. Dessa två program närmar sig resultatmässigt men nivån på resultaten är inte det vi vill ha. Hur långt ifrån examen dessa elever är framgår inte. Kan vara värt att analysera framöver Jämförelsetal Betygsmedelvärdet har försämrats, från 14,7 till 14,3. Vi ser också att pojkarna har lägre betyg än flickorna inom WGN, 13,7 jämfört med 16,3. Ett faktum som vi är medvetna om sen tidigare men det är svårt att förändra/förbättra. Noterbart är att NB ligger höst av alla yrkesprogram, 15,0. Att jämföra med BA 12,5 och EE 13,5. NB har de senaste åren haft relativt låga antagningspoäng från åk 9.

126 Region Gotland 35 (60) 124/166 Grundläggande högskolebehörighet Andelen elever med grundläggande behörighet för högskolan är 100 procent för de högskoleförberedande programmen, eftersom det krävs högskolebehörighet för att få examen. Yrkesprogrammen varierar i detta avseende och visar överlag låga resultat. Eleverna som tog examen 2014 och 2015 har varit tvungna att läsa utökat program samt använda individuella valet för att uppnå behörighet. Detta har vi nu förändrat för de elever som nu börjat yrkesprogrammen, d.v.s. en yrkeskurs har utgått till förmån för En6 alt. Sv2. Nu räcker det att inteckna ind.valet för att uppnå behörighet inom poäng. Om det sedan räcker för att eleverna skall vara mer motiverade eller bättre klara av att uppnå behörigheten återstår att se. Återigen visar NB bäst resultat, 40 procent. Värt att notera är också att FT går från 6 procent till 21 procent. Sammantaget är resultaten låga och svaret på frågan varför är inte helt lätt att besvara. Det kan bero på att eleverna måste välja till kurser inom det individuella valet. Att lägga in dessa kurser inom ramen för programfördjupningarna är inte görligt eftersom det skulle påverka utbudet av yrkeskurser mycket negativt. Vi har här även ett uppdrag att höja nivån på elevernas yrkeskunskaper. Vi arbetar kontinuerligt med eleverna och lägger mycket tid och resurser på stöd och elevhälsa. Alla lärare har till uppdrag att göra de extra anpassningar som krävs inom undervisningen, men när det inte räcker till görs kartläggning över elevens totala situation och åtgärdsprogram upprättas vid behov. Fr.o.m. läsåret 2012/2013 ökades undervisningstiden i Ma1c från 90 till 100 timmar eftersom lärarna uppmärksammade att eleverna behöver mer tid och inte varit så förberedda (från grundskolan) som vi förväntat oss. Vi lägger ut mycket resurstid inom de flesta gymnasiegemensamma ämnena inom yrkesprogrammen, främst Ma, Sv, En. Även inom matematiken på NA och TE läggs resurstid. Specialpedagoger arbetar kontinuerligt med att stötta lärare i deras arbete med anpassningar. Inom vissa kurser genomförs delar av kursen med två lärare i klassrummet. Studietek och studio finns att tillgå Wisbygymnasiet söder På programnivå kan följande kommenteras: Som tidigare nämnts är det inte relevant att jämföra andel examensbevis med tidigare slutbetyg. Vi har alltså bara två år som är jämförbara. På yrkesprogrammen har andelen med examensbevis ökat 2015 jämfört med 2014 på HA och RL. RL visar t.o.m. bättre resultat än i det gamla systemet med 93 procent med examensbevis. Alla elever utom en fick sin yrkesexamen. Noteras bör också att en enda elev utgör 7 procent i statistiken. BF och VO visar en försämring. På ett så litet underlag elever kan inga slutsatser dras varken av förbättringar eller av försämringar. På högskoleprogrammen finns en markant förbättring på EK. Programmet växer och andelen elever med goda resultat likaså. Framtiden får utvisa om trenden håller i sig. Humanistiska programmet ser också vid en första anblick ut att ha en stor förbättring, men här är det väldigt få elever och procenttalen blir därför lite missvisande. Den klass som gick ut HU 2015 hade också ett mycket högt ingångsvärde i sina grundskolebetyg. Sammanfattningsvis kan man egentligen bara konstatera att två år är för få för att kunna uttala sig om trender, men att den totala andelen elever som slutför sin examen på Wisbygymnasiet söder 2015 är ungefär i paritet med andelen som fick ett slutbetyg (84 resp. 86 procent). Med tanke på den skärpning i kraven som Gy11 innebar är det ett ganska gott resultat, samtidigt som det inte är tillfyllest att 16 procent av eleverna inte fått examen. Man behöver egentligen också studera hur långt ifrån examen som dessa 16 procent är. Det kan ju vara så att smärre kompletteringar räcker för att utfärda examensbevis för många av eleverna. Den analysen har vi ännu inte gjort.

127 Region Gotland 36 (60) Betygsmedelvärdet har inte nämnvärt förändrats från den gamla skalan med tre godkända betyg, till den nya med fem. Det kan tyckas lite förvånande med tanke på de protester som kom i samband med bytet om just risken för att de nya studenterna skulle få en orättvis konkurrenssituation jämfört med tidigare. I själva verket har medelbetyget generellt för hela enheten ökat något i Gy11. Betygen har sjunkit något jämfört med 2014 på alla program utom SA, men vi kan inte se hur det ser ut i jämfört med riket. Sammantaget är betygsmedelvärdet detsamma som Flickor får högre betyg än pojkar (15,4 i snitt mot 14,3), vilket är något vi sett under lång tid och uppmärksammat utan att kunna vända trenden. Andelen elever med grundläggande behörighet för högskolan är givetvis 100 procent för de högskoleförberedande programmen, eftersom det krävs högskolebehörighet för att få ut en examen. De yrkesförberedande programmen varierar i detta avseende. På BF har 87 procent av eleverna högskolebehörighet, vilket kan förklaras med att programmet inte behöver utökas för att ge behörighet. Vi har dessutom lagt in svenska 3 som fördjupningskurs, vilket innebär att eleven endast behöver använda en kurs på individuella valet för att få högskolebehörighet. Det är endast på RL som eleverna behöver ha en utökad kurs för att nå högskolebehörighet. HA, HT och VO har i likhet med BF möjligheten inom de 2500 p. RL och HA har lägst andel elever med högskolebehörighet, 36 resp. 35 procent. För RL:s del innebär 36 procent en ökning med 8 procentenheter jämfört med 2014, medan HA, trots att möjligheten är inbakad i programmet, avstår från möjligheten valde 53 procent att lägga till nödvändiga kurser mot 35 procent Vi har alltså underlättat för eleverna att få högskolebehörighet. Diskussioner med RL förs om att även där lägga in en kurs som fördjupning, men här menar lärarna att karaktärsämnena är så viktiga för programmets karaktär att man har svårt att byta ut en kurs. Vi arbetar ständigt med att förbättra genomströmningen av eleverna och lägger mycket tid och resurser på stöd och elevhälsa. Alla lärare har till uppdrag att göra de extra anpassningar som är möjliga inom klassens ram, men när det inte räcker träder elevhälsoteamet in och åtgärdsprogram upprättas. Under året har vi bl.a. lagt extra resurs på matematik 2b så att det funnits 50 procent extra lärarresurs i varje grupp. En specialpedagog har varit med på många av mattelektionerna på matematik 1a och vi har haft extra stödtid för matematik 1b. Dessutom har vi haft öppet plugg d.v.s. skolan är öppen för stöd och hjälp efter skoltid en kväll i veckan där det funnits både specialpedagog och extra lärare med olika kompetenser. Studion är öppen och hela dagarna och det finns ständigt en speciallärare där och ibland även andra lärare vars elever delvis arbetar i studion. Vi använder med andra ord alla resurser vi har för att så många som möjligt ska klara studierna. Skolsköterska och kurator är viktiga för de elever som har behov av stöttning på det personliga planet. 125/166

128 Region Gotland 37 (60) 4 Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan I det följande visas en jämförelse mellan resultatet på nationella prov i engelska 5, matematik 1 och svenska 1. Kolumnerna Provbetyg och Kursbetyg omfattar de individer som fått ett betyg i kursen vid ordinarie kursavslut och dessutom har ett resultat på nationellt prov. Elever som gått sommarskola eller haft förlängd kurs inte representerade i urvalet. Betygen översättas till värden: F = 0, E = 10, D=12,5, C = 15, B=17,5, A = 20 och ett medelvärde beräknas. Detta kan variera mellan Eftersom avstånden mellan betygsnivåerna inte är konstant (10 mellan F och E, men 2,5 mellan övriga steg), blir en jämförelse enbart baserad på värdet av differensen mellan prov- och kursbetyg, kolumnen Diff., i många fall missvisande. Detta eftersom det vid låga betygsnivåer blir en högre differens än vid höga betygsnivåer (för samma avvikelse i betygssteg). Av denna anledning finns kolumnerna Högre och Lägre. I dessa kolumner anges hur stor andel av eleverna som fått ett högre respektive lägre betyg i förhållande till det betyg de fått på det nationella provet. 4.1 Engelska Samtliga enheter, sammanställning Enhet Antal Antal Saknade Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre betyg prov prov WGN ,3 14,3 0,0 5,6% 4,9% WGS ,5 14,5 0,0 13,4% 17,1% GVF ,4 14,4 0,0 10,3% 12,2% Tabell 4-1: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, engelska 5, läsåret 2014/2015, Enhet Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M WGN ,2 14,1 15,5 14,1 0,3 0,0 12,5% 4,2% 0,0% 5,8% WGS ,5 14,5 14,6 14,4 0,1-0,1 14,4% 11,9% 12,9% 23,8% GVF ,6 14,3 14,7 14,2 0,1-0,1 14,1% 7,4% 10,9% 13,2% Tabell 4-2: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, engelska 5, läsåret 2014/2015, 126/166

129 Region Gotland 38 (60) Wisbygymnasiet norr Program Antal Antal Saknade Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre betyg prov prov BA ,5 11,9-0,6 4,8% 28,6% EE ,6 13,8 0,2 4,2% 0,0% FT ,8 11,8 0,0 0,0% 0,0% NA ,0 17,3 0,3 11,1% 0,0% NB ,8 9,4 0,6 25,0% 0,0% RX ,5 12,5 0,0 0,0% 0,0% TE ,1 16,2 0,1 3,7% 0,0% VF ,5 11,9-0,6 0,0% 25,0% WGN ,3 14,3 0,0 5,6% 4,9% Tabell 4-3: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, engelska 5, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet norr Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BA 21 12,5 11,9 0,0-0,6 4,8% 28,6% EE 24 13,6 13,8 0,0 0,2 4,2% 0,0% FT 20 11,8 11,8 0,0 0,0 0,0% 0,0% NA ,1 18,3 16,4 18,5 0,3 0,2 14,3% 6,7% 0,0% 0,0% NB 1 3 0,0 11,7 0,0 12,5 0,0 0,8 0,0% 33,3% 0,0% 0,0% RX 8 12,5 12,5 0,0 0,0% 0,0% TE ,5 16,1 17,5 16,2 0,0 0,1 0,0% 3,8% 0,0% 0,0% VF ,0 13,3 10,0 12,5 0,0-0,8 0,0% 0,0% 0,0% 33,3% WGN ,2 14,1 15,5 14,1 0,3 0,0 12,5% 4,2% 0,0% 5,8% Tabell 4-4: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, engelska 5, läsåret 2013/2014, Wisbygymnasiet norr 127/166

130 Region Gotland 39 (60) Wisbygymnasiet söder Program Antal Antal Saknade Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre betyg prov prov BF ,8 10,3-0,5 11,1% 33,3% EK ,1 15,1 0,0 14,3% 14,3% ES ,2 16,0-0,2 5,9% 11,8% HA ,4 12,0-0,4 9,5% 33,3% HT ,7 13,8 0,1 15,4% 7,7% HU ,0 15,0 0,0 0,0% 0,0% RL ,5 13,1-0,4 22,2% 38,9% SA ,7 15,7 0,0 14,1% 12,8% VO ,0 11,3 1,3 12,5% 0,0% WGS ,5 14,5 0,0 13,4% 17,1% Tabell 4-5: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, engelska 5, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet söder Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BF ,0 11,9 10,0 10,6 0,0-1,3 20,0% 0,0% 20,0% 50,0% EK ,2 15,8 14,2 15,8 0,0 0,0 14,3% 14,3% 14,3% 14,3% ES ,8 17,5 15,6 17,5-0,2 0,0 7,7% 0,0% 15,4% 0,0% HA ,6 11,8 13,6 11,3 0,0-0,5 14,3% 7,1% 14,3% 42,9% HT ,5 15,0 13,8 15,0 0,3 0,0 16,7% 0,0% 8,3% 0,0% HU 3 15,0 15,0 0,0 0,0% 0,0% RL ,6 13,2 13,6 12,1 0,0-1,1 27,3% 14,3% 27,3% 57,1% SA ,6 15,7 15,7 15,6 0,1-0,1 14,8% 12,5% 11,1% 16,7% VO ,7 5,0 11,7 10,0 0,0 5,0 0,0% 50,0% 0,0% 0,0% WGS ,5 14,5 14,6 14,4 0,1-0,1 14,4% 11,9% 12,9% 23,8% Tabell 4-6: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, engelska 5, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet söder 128/166

131 Region Gotland 40 (60) 4.2 Matematik 1 Matematik 1a, 100 poäng, bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Kursen ska ingå i samtliga yrkesprogram. Matematik 1b, 100 poäng, bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Kursen ska ingå i ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet. Matematik 1c, 100 poäng, bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Kursen ska ingå i naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet Samtliga enheter, sammanställning Enhet Antal Antal Saknade Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre betyg prov prov WGN ,3 11,9 0,6 12,9% 0,6% WGS ,5 11,6 1,1 23,0% 1,2% GVF ,8 11,7 0,9 19,0% 1,0% Tabell 4-7: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, matematik 1, läsåret 2014/2015, Enhet Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M WGN ,2 10,6 15,4 11,3 0,2 0,7 8,7% 13,6% 0,0% 0,8% WGS ,2 10,9 11,5 11,8 1,3 0,9 26,5% 17,2% 0,7% 2,2% GVF ,8 10,7 12,0 11,5 1,2 0,8 24,1% 15,1% 0,6% 1,3% Tabell 4-8: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, matematik 1, läsåret 2014/2015, 129/166

132 Region Gotland 41 (60) Wisbygymnasiet norr Program Antal betyg Antal prov Saknade prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre Matematik 1a: BA ,4 10,2 1,8 21,7% 0,0% EE ,5 9,1 0,6 15,4% 0,0% FT ,9 10,5 0,6 9,5% 0,0% NB 5 5 7,5 7,5 0,0 0,0% 0,0% RX 8 8 5,6 7,5 1,9 12,5% 0,0% VF 6 6 7,1 7,1 0,0 0,0% 0,0% Matematik 1c: NA ,4 16,7 0,3 13,9% 2,8% TE ,7 13,9 0,2 10,0% 0,0% WGN ,3 11,9 0,6 12,9% 0,6% Tabell 4-9: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, matematik 1, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet norr Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M Matematik 1a: BA 23 8,4 10,2 1,8 21,7% 0,0% EE 26 8,5 9,1 0,6 15,4% 0,0% FT 21 9,9 10,5 0,6 9,5% 0,0% NB 1 4 0,0 9,4 0,0 9,4 0,0 0,0 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% RX 8 5,6 7,5 1,9 12,5% 0,0% VF 6 7,1 7,1 0,0 0,0% 0,0% Matematik 1c: NA ,1 16,8 16,3 17,2 0,2 0,4 9,5% 20,0% 0,0% 6,7% TE ,5 13,7 12,5 14,0 0,0 0,3 0,0% 10,3% 0,0% 0,0% WGN ,2 10,6 15,4 11,3 0,2 0,7 8,7% 13,6% 0,0% 0,8% Tabell 4-10: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, matematik 1, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet norr 130/166

133 Region Gotland 42 (60) Wisbygymnasiet söder Program Antal betyg Antal prov Saknade prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre Matematik 1a: BF ,5 5,8 3,3 33,3% 0,0% HA ,7 11,3 1,6 27,3% 4,5% HT ,0 11,7 1,7 23,1% 0,0% RL ,9 12,5 1,6 30,0% 10,0% VO ,3 9,4 3,1 30,8% 0,0% Matematik 1b: EK ,5 13,2 0,7 14,5% 0,0% ES ,1 12,0 0,9 36,8% 0,0% HU ,4 11,3 0,9 33,3% 0,0% SA ,9 11,6 0,7 19,0% 0,0% WGS ,4 10,5 2,1 23,0% 1,2% Tabell 4-11: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, matematik 1, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet söder Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M Matematik 1a: BF 7 5 1,4 4,0 4,3 8,0 2,9 4,0 28,6% 40,0% 0,0% 0,0% HA ,9 11,5 9,7 12,3 2,8 0,8 44,4% 15,4% 4,5% 0,0% HT ,8 12,5 11,7 12,5 1,9 0,0 25,0% 0,0% 0,0% 0,0% RL ,7 8,1 13,8 10,6 1,1 2,5 25,0% 37,5% 10,0% 8,3% VO ,3 6,7 9,3 10,0 3,0 3,3 30,0% 33,3% 0,0% 0,0% Matematik 1b: EK ,7 13,3 12,9 13,5 1,2 0,2 19,2% 10,3% 0,0% 0,0% ES ,3 10,5 12,3 11,0 1,0 0,5 42,9% 20,0% 0,0% 0,0% HU ,5 10,0 11,5 10,0 1,0 0,0 40,0% 0,0% 0,0% 0,0% SA ,0 10,6 11,7 11,3 0,7 0,7 21,4% 14,3% 0,0% 0,0% WGS ,2 10,9 11,5 11,8 1,3 0,9 26,5% 17,2% 1,2% 0,7% Tabell 4-12: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, matematik 1, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet söder 131/166

134 Region Gotland 43 (60) 4.3 Svenska 1 Svenska 1 är den högsta obligatoriska kurs samtliga elever antagna fr.o.m läser i ämnet. Kursen läses normalt i årskurs Samtliga enheter, sammanställning Enhet Antal Antal Saknade Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre betyg prov prov WGN ,0 13,1 1,1 29,5% 10,1% WGS ,9 14,4 0,5 30,9% 11,4% GVF ,2 13,9 0,7 30,4% 10,9% Tabell 4-13: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska 1, läsåret 2014/2015, Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M WGN ,8 11,3 16,1 12,5 0,3 1,2 22,7% 30,8% 13,6% 9,4% WGS ,2 13,3 15,0 13,5 0,8 0,2 34,1% 25,6% 10,9% 12,2% GVF ,4 12,1 15,1 12,9 0,7 0,8 32,5% 28,6% 11,3% 10,6% Tabell 4-14: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska 1, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet norr Program Antal Antal Saknade Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre betyg prov prov BA ,3 10,6 0,3 15,0% 0,0% EE ,4 12,6 0,2 15,0% 5,0% FT ,4 10,7 5,3 66,7% 5,6% NA ,7 15,5-0,2 25,0% 22,2% NB 5 5 9,0 9,5 0,5 20,0% 0,0% RX ,4 11,8 1,4 28,6% 14,3% TE ,4 14,6 1,2 39,3% 7,1% VF ,0 12,5-0,5 0,0% 20,0% WGN ,0 13,1 1,1 29,5% 10,1% Tabell 4-15: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska 1, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet norr Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BA 20 10,3 10,6 0,3 15,0% 0,0% EE 20 12,4 12,6 0,2 15,0% 5,0% FT 18 5,4 10,7 5,3 66,7% 5,6% NA ,9 15,5 16,3 14,5 0,4-1,0 25,0% 25,0% 15,0% 31,3% NB ,0 8,8 10,0 9,4 0,0 0,6 0,0% 25,0% 0,0% 0,0% RX 7 10,4 11,8 1,4 28,6% 14,3% TE ,0 13,1 20,0 14,4 0,0 1,3 0,0% 40,7% 0,0% 7,4% VF 5 13,0 12,5-0,5 0,0% 20,0% WGN ,8 11,3 16,1 12,5 0,3 1,2 22,7% 30,8% 13,6% 9,4% Tabell 4-16: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska 1, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet norr 132/166

135 Region Gotland 44 (60) Wisbygymnasiet söder Program Antal Antal Saknade Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre betyg prov prov BF ,8 10,0 1,2 25,0% 12,5% EK ,2 14,6 0,4 23,1% 9,6% ES ,3 16,3 0,0 25,0% 25,0% HA ,7 12,4 0,7 42,9% 14,3% HT ,1 13,3 0,2 15,4% 7,7% HU ,9 18,1 1,2 50,0% 0,0% RL ,8 13,3 0,5 22,2% 5,6% SA ,8 15,4 0,6 39,2% 12,7% VO ,7 12,2 0,5 22,2% 0,0% WGS ,9 14,4 0,5 30,9% 11,4% Tabell 4-17: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska 1, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet söder Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BF 5 3 7,0 11,7 9,5 10,8 2,5-0,9 40,0% 0,0% 0,0% 33,3% EK ,4 14,1 15,0 14,3 0,6 0,2 29,2% 17,9% 8,3% 10,7% ES ,0 16,9 16,0 16,9 0,0 0,0 25,0% 25,0% 25,0% 25,0% HA ,1 10,8 13,4 11,7 0,3 0,9 37,5% 46,2% 25,0% 7,7% HT ,1 12,5 13,3 12,5 0,2 0,0 16,7% 0,0% 8,3% 0,0% HU 4 16,9 18,1 1,2 50,0% 0,0% RL ,8 10,8 14,2 11,7 0,4 0,9 16,7% 33,3% 8,3% 0,0% SA ,1 14,0 16,2 13,8 1,1-0,2 45,3% 26,9% 11,3% 15,4% VO ,6 12,5 12,2 12,5 0,6 0,0 25,0% 0,0% 0,0% 0,0% WGS ,2 13,3 15,0 13,5 0,8 0,2 34,1% 25,6% 10,9% 12,2% Tabell 4-18: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska 1, läsåret 2014/2015, Wisbygymnasiet söder 133/166

136 Region Gotland 45 (60) 4.4 Analys och åtgärder Wisbygymnasiet norr Analys av betygsättningen på nationella prov i Sv1, Eng5 och Ma1a och 1b kommer att göras under en studiedag i september. Lärarna har detaljkunskapen att se bakom statistiken. Utifrån statistiken kan man konstatera korrelationen mellan nationella prov och kursbetyg är relativt god i Eng5. Endast undervisande lärare vet hur elevens hela studieresultat ser ut. Med det i beaktande kan man ändå i det totala materialet konstatera att kursbetygen tenderar att bli något högre än betyget på nationella provet. I engelska är detta marginellt. Någon enstaka grupp kan avvika men detta bör alltså analyseras av undervisande lärare tillsammans med kollegor. I matematik och svenska däremot finns en ganska stor diskrepans till kursbetygets fördel. Sv1 visar stor avvikelse inom tre program och endast ett program, VF, visar skillnad till kursbetygets nackdel. Detta bör analyseras vidare av lärarna. Ma 1a visar avvikelse inom två program, BA och RXS. Det är troligt att flertalet elever som hamnat strax under betygsgränsen på nationella provet ändå får ett godkänt kursbetyg, vilket är helt i sin ordning. Läraren ska bedöma elevens hela kapacitet. Ändå kan man fundera över det faktum att vi lägger ner mycket resurser på matematik, mer än i något annat ämne. Ändå når eleverna i snitt inte godkänt resultat i matte 1a. Ma1c ser bättre ut och alla grupperna ligger gott och väl över godkäntgränsen på det nationella provet. Vi har vidtagit många åtgärder för att hjälpa eleverna i matematik: 1. Möjlighet att med resurstid vara två lärare i klassrum, alt. dela klass viss tid. 2. Ökad undervisningstid i Ma1c 3. Riktade stödinsatser utifrån lärares kartläggning 4. Fast tid för resurs och stödtid på flertalet yrkesprogram. 5. Specialpedagog i klassrum inom Ma1a (mest BA, RXS/VF och FT) 6. Alla mattelärare deltog i mattelyftet Inom läsåret 2015/2016 arbetar vi med kollegialt lärande för lärarna. Inom matematiken har lärarna valt att formera sig i grupp som mattelyftet vilket bör medföra ett större fokus på pedagogiken. Inom yrkesprogrammen på WGN är dock undervisningsgrupperna relativt stora inom de flesta programmen, vilket kan medföra ett relativt stort behov av stöd. Ex: BA 25, EE 30 och vi har även en sammanslagen grupp bestående av RXS och VF, totalt ca 18 elever Wisbygymnasiet söder Analys av betygsättningen på nationella prov i Sv1, Eng5 och Ma1a och 1b kommer även här att göras under studiedagen i september. Utifrån statistiken kan man konstatera korrelationen mellan nationella prov och kursbetyg är relativt god i Sv1 och i Eng5. Det är viktigt att påpeka att det nationella provet inte testar allt i en kurs och att det inte är ett examensprov utan en viktig skrivning. En del elever presterar sämre under press och en del bättre. Endast undervisande lärare vet hur elevens hela studieresultat ser ut. Med det i beaktande kan man ändå i det totala materialet konstatera att kursbetygen tenderar att bli något högre än betyget på nationella provet. I engelska och svenska är detta marginellt. Någon enstaka grupp kan avvika men detta bör alltså analyseras av undervisande lärare tillsammans med kollegor. 134/166

137 Region Gotland 46 (60) I matematik däremot finns en ganska stor diskrepans till kursbetygets fördel. Ma1a visar en stor avvikelse. På det nationella provet ligger eleverna i snitt ganska långt under godkänt (8,4 - godkänt är 10). I kursbetyget har snittet höjts till mer än godkänt (10,5). En trolig orsak till detta är att elever med matematiksvårigheter får problem när de testas på många olika moment samtidigt. Det är också troligt att flertalet elever som hamnat strax under betygsgränsen på nationella provet ändå får ett godkänt kursbetyg, vilket är helt i sin ordning. Läraren ska bedöma elevens hela kapacitet. Ändå kan man fundera över det faktum att vi lägger ner mycket resurser på matematik, mer än i något annat ämne. Ändå når eleverna i snitt inte godkänt resultat i matte 1a. Ma1b ser bättre ut och alla grupperna ligger gott och väl över godkäntgränsen på det nationella provet. Kursbetyget ligger sedan ytterligare något högre i samtliga grupper. Vi har vidtagit många åtgärder för att hjälpa eleverna i matematik. 1. Stöd utanför lektionstid. 2. Extra lektioner för hela klassen (50 procent extra lärare i Ma2b som är den kurs som upplevs av eleverna som mest krävande). 3. Mindre grupper än i andra ämnen. 4. Öppet plugg på tisdagar mellan 15:30 och 19:00 med lärare närvarande. 5. Extra stöd och hjälp för de elever som trots ovanstående inte får godkänt, så att de pröva i kursen efter kursslut. 6. Alla matematiklärare deltog i mattelyftet Inför läsåret 2015/2016 har vi anställt en specialpedagog med särskild kompetens och erfarenhet att stödja elever med mattesvårigheter. Vi har också lagt ut 20 procent extra tid i Ma1b och på yrkesprogrammen har vi inte slagit ihop grupper från olika program utan varje program har sin egen matematikgrupp, vilket innebär att grupperna blir ganska små. 135/166

138 Region Gotland 47 (60) 5 Introduktionsprogrammen, gymnasieskolan 5.1 Programinriktat individuellt val, IMPRO Vid höstterminen 2014 var 28 elever inskrivna på något programinriktat individuellt alternativ. Av dessa blev under läsåret 6 behöriga och har övergått till studier på det nationella program studierna varit inriktade emot. Studieavbrotten uppgår till 4. Av dessa har 2 avbrutit studierna helt, 1 flyttat från orten och 1 påbörjat andra studier. 5.2 Preparandutbildning, IMPRE Vid höstterminen 2014 var 10 elever inskrivna på preparandutbildningen. Av dessa blev 5 behöriga under läsåret. Studieavbrotten uppgår till Språkintroduktion, IMSPR Vid höstterminen 2014 fanns 25 elever inskrivna på språkintroduktionen. Vid läsårets slut hade antalet ökat till 35. Under pågående läsår tillkom 22 nya elever och totalt avslutade 12 sina studier. Dessa har blivit förflyttade, utvisade eller flyttat av egen vilja. Av de 35 eleverna har 13 fått ett eller flera betyg. Inga blev dock behöriga till nationella program. 5.4 Yrkesintroduktion, IMYRK, och individuellt alternativ, IMIND Vid höstterminen 2014 fanns 36 elever inskrivna på yrkesintroduktion och 61 elever på individuellt alternativ; totalt 97 elever. Som en del i dessa utbildningar är det möjligt att erbjuda grundskoleämnen eleven saknar betyg i, men också yrkeskurser från gymnasieskolans nationella program. Nedan redovisas omfattningen och utfallet av denna verksamhet: Ämne Antal elever Antal minst betyg E Engelska (grundskolenivå) 23 6 Matematik (grundskolenivå) Svenska (grundskolenivå) Yrkeskurser (gymnasial nivå) Tabell 5-1: Resultat kurser, yrkesintroduktion, 2014/2015 Ämne Antal elever Antal minst betyg E Engelska (grundskolenivå) 21 4 Matematik (grundskolenivå) 26 4 Svenska (grundskolenivå) 22 4 Yrkeskurser (gymnasial nivå) 7 1 Tabell 5-2: Resultat kurser, individuellt alternativ, 2014/2015 Under läsåret har 14 elever övergått 10 från nationellt program till studier på yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. 136/ Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ (Skollagen 17 kap. 11 )

139 Region Gotland 48 (60) 6 Kommunens aktivitetsansvar för ungdomar Aktivitetsansvaret gäller för ungdomar som har fullföljt sin skolplikt, inte fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande. En elev har fullföljt ett nationellt program om han eller hon har fått ett examensbevis. Elever som endast fått ett studiebevis ingår alltså i kommunens ansvar. Även elever som går på något av introduktionsprogrammen ingår, då ett introduktionsprogram inte är ett nationellt program eller motsvarar ett sådant. Aktivitetsansvaret innebär att kommunen ska hålla sig informerad om vilka ungdomar det är som omfattas av ansvaret. Kommunen ska även erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Insatserna skall också dokumenteras på lämpligt sätt och ett register ska föras över ungdomarna. Det kommunala aktivitetsansvaret i sin nuvarande form gäller från 1 januari Detta innebär att det tidigaste datumet för registrering i aktivitetsansvaret är 1 januari 2015, även om ungdomarna varit kända för kommunen sedan tidigare. Statistiska centralbyrån, SCB, samlar in statistik åt Skolverket om ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Det följande är en sammanställning över vad som inrapporterats till SCB avseende perioden 1 januari juni Status vid aktivitetsansvarets start Vid det kommunala aktivitetsansvarets start den 1 januari 2015 registrerades totalt 261 ungdomar (varav de flesta redan var kända). Av totalt 261 individer hade 186 någon form av sysselsättning: Antal Sysselsättning 5 annan sysselsättning 15 arbete 12 i åtgärd 5 andra studier 145 studier på introduktionsprogram 4 studier på vuxenutbildning 186 Tabell 6-1: Ungdomar med sysselsättning, KAA, 1 januari 2015 Under rapporteringsperioden avregistrerades 16 ungdomar (10 fyllde 20 år, 6 påbörjade gymnasiestudier). 158 av dessa 186 har omfattats av någon form av åtgärd under rapporteringsperioden. De resterande 75 (av 261) fördelade sig enligt nedan: Antal Sysselsättning 44 annan sysselsättning 31 okänd 75 Tabell 6-2:Ungdomar utan sysselsättning, KAA, 1 januari 2015 Av dessa 75 ungdomar avregistrerades 13 (samtliga fyllde 20 år). 15 har omfattats av någon form av åtgärd. 137/166

140 Region Gotland 49 (60) 6.2 Efterföljande registreringar Efter den initiala registreringen tillkom ytterligare 28 ungdomar. Av dessa hade 7 någon form av sysselsättning: Antal Sysselsättning 1 annan sysselsättning 4 arbete 2 i åtgärd 7 Tabell 6-3: Ungdomar med sysselsättning, KAA, tillkommande efter 1 januari 2015 En av dessa ungdomar avregistrerades 1 (fyllde 20 år) under perioden. De övriga 21 fördelade sig enligt nedan: Antal Sysselsättning 11 ingen sysselsättning 10 okänd 21 Tabell 6-4: Ungdomar utan sysselsättning, KAA, tillkommande efter 1 januari 2015 Av dessa 21 ungdomar avregistrerades 4 (samtliga fyllde 20 år). 11 har omfattats av någon form av åtgärd. 6.3 Sammanfattning Totalt under rapporteringsperioden omfattade kommunens aktivitetsansvar 289 ungdomar. Av dessa avregistrerades 34 under perioden och till kommande period, höstterminen 2015, kommer ytterligare 36 att avregistreras på grund av att de fyller 20. Nya ungdomar som skall kontaktas är de drygt 70 som lämnade gymnasiet i våras utan gymnasieexamen, samt ett antal som inte påbörjat studier på introduktionsprogram. Till dessa tillkommer också det antal elever som hoppar av gymnasieskolan under höstterminen. Det är sannolikt att det totala antalet ungdomar som inrapporteras vid nästkommande inrapporteringsperiod kommer att vara högre än nuvarande antal. Om detta är beroende på effekter som den halvårsvisa inrapporteringen medför, t.ex. läsårsavslut i juni, snarare än ökat antal i absoluta mått, får kommande uppföljningar visa. 138/166

141 Region Gotland 50 (60) 7 Elevnärvaro gymnasieskolan Även detta läsår har arbetet med att öka elevernas närvaro varit prioriterat. Målet är att genomsnittlig närvaro på skolenhet och program skall uppgå till minst 90 procent. Olika aktiviteter har skett på både enhets- och förvaltningsnivå. Bland annat har elevernas närvaro och lärarkvittenser behandlats regelbundet i ledningsgruppen. Lärarna har fått uppföljningar 11 avseende sin individuella inrapportering varje månad. 7.1 Lärarkvittenser För att analys av elevernas närvaro skall kunna göras krävs att genomförd lektionstid kvitteras i hög grad. Nedan, se Tabell 7-1, visas andelen kvitterad genomförd lektionstid under läsåret: Enhet Kvitterat (%) Christopher Polhemgymnasiet ,4% 85,0% 79,9% Elfrida Andréegymnasiet ,6% 88,1% 89,6% Richard Steffengymnasiet ,8% 89,6% 91,7% Wisbygymnasiet norr 89,5% 90,2% Wisbygymnasiet söder 92,5% 91,0% GVF 90,9% 90,6% 91,0% 86,6% 84,7% Tabell 7-1: Kvitterad lektionstid per enhet, läsår I Figur 7-1 nedan visas hur kvitteringsgraden varierat under läsåret. 100% 90% WGN 80% WGS WG Mål 70% 60% Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Juni Figur 7-1: Andel kvitterad lektionstid per månad, läsåret 2014/ / Uppföljningarna har sammanställts på förvaltningsstaben och gjorts tillgängliga för rektor och biträdande rektorer för vidare distribution till lärarna. 12 Omfattar augusti månad, vilket inte gör. Beslut om att exkludera augusti gjordes av ledningsgruppen Detta för att ta bort felkällor relaterade till t.ex. ofullständigt schema och rörliga elever i början av läsåret.

142 Region Gotland 51 (60) 7.2 Elevnärvaro Enhet Närvaro (%) Christopher Polhemgymnasiet ,9% 89,0% 87,6% Elfrida Andréegymnasiet ,9% 84,4% 82,9% Richard Steffengymnasiet ,1% 86,9% 86,2% Wisbygymnasiet norr 87,6% 87,7% Wisbygymnasiet söder 85,3% 85,2% GVF 86,3% 86,4% 86,8% 87,3% 86,0% Tabell 7-2: Elevnärvaro per skolenhet, nationella program 13, läsåret I tabellerna som följer visas elevnärvaron per enhet och program under läsåret: Program Elevnärvaro BA 87,5% EE 85,4% FT 88,2% NA 91,0% NB 83,8% RX 83,6% TE 88,9% VF 83,5% Samtliga 87,6% Tabell 7-3: Elevnärvaro Wisbygymnasiet norr, per program, läsåret 2014/2015 Program Elevnärvaro BF 84,1% EK 86,7% ES 84,8% HA 81,9% HT 87,0% HU 83,4% RL 86,4% SA 86,0% VO 81,4% Samtliga 85,3% Tabell 7-4: Elevnärvaro Wisbygymnasiet söder, per program, läsåret 2014/2015 Program Elevnärvaro IM (WGN) 72,7% IM (WGS) 75,4% IM totalt 73,2% Tabell 7-5: Elevnärvaro Wisbygymnasiet, introduktionsprogram, läsåret 2014/ / Introduktionsprogrammen (de vars förkortning inleds med IM) är exkluderade i sammanställningen. Detta för att jämförelse med 2011 skall bli riktig eftersom det tidigare individuella programmet, IV, inte redovisades då.

143 Region Gotland 52 (60) I Figur 7-2 nedan visas hur registrerad elevnärvaro varierat under läsåret: 100% 90% 80% WGN WGS WG Mål 70% Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Juni Figur 7-2: Elevnärvaro per månad, nationella program, läsåret 2014/ Analys och åtgärder Wisbygymnasiet norr Lärarkvittenser Lärarna är noggranna med närvaroregistrering men allt kan bli bättre. Det kommer dock aldrig att vara möjligt att uppnå hundra procent. Från september till maj ligger kvittenserna på en ganska hög nivå runt procent. I slutet på maj och början på juni däremot sjunker kvittenserna. Vid terminsslutet är det hård arbetsbelastning för lärarna med betygssättning till två olika avslutningar. Går vi tillbaka 4 år så har WGN gjort en god uppryckning med registrering av närvaron, från 79 till ca 90 procent! Det kräver dock ett stort arbete med att påminna och följa upp detta med lärarna. Det som är ett ganska stort problem inom WGN:s närvaroregistrering är det arbetsplatsförlagda lärandet, APL. Det är inom några program ett förbättringsområde att förbättra närvarorapporteringen från APL-perioderna. Elevnärvaro Arbetet med att minska frånvaron pågår kontinuerligt och det finns arbete att göra hela tiden. I snitt är eleverna frånvarande 12,4 procent av tiden. Det varierar dock mellan programmen. Bäst närvaro har NA, 91 procent. Frånvaron är ett bekymmer. Vi är noggranna med registrering och vi rapporterar till CSN enligt reglerna. Genom att registreringen är noggrann kan vi också lita på statistiken. Vi har ett väl fungerande elevhälsoteam som erbjuder motiverande samtal för de som bedöms behöva det. Känslan är att den giltiga frånvaron ökar (sjukanmälningar). En av anledningarna kan vara att det är relativt enkelt att anmäla sig sjuk, d.v.s. genom talsvar. Vi beviljar inte ledigt för semesterresor, men en nekad ledighetsansökan medför ibland att eleven blir sjuk under just den perioden de ansökt om ledigt. Även om de inte sjukanmäler sig så kan en resa ändå vara orsaken till frånvaron. Att få ner elevfrånvaron till 10 procent är ett långsiktigt mål och skall inte vara omöjligt, men om vi ser bakåt de senaste fyra åren så har vi legat på ungefär samma nivå. 141/166

144 Region Gotland 53 (60) Wisbygymnasiet söder Lärarkvittenser Min bedömning är att lärarna är mycket noggranna med närvaroregistrering. Det kommer aldrig att vara möjligt att uppnå hundra procent med tanke på att en skola innehåller olika typer av schemabrytande aktiviteter, såsom friluftsdagar, föreläsningar, bokens dag etc. Ett databaserat frånvarosystem utgår från att de lektioner som finns i schemat alltid genomförs, att ingen lärare blir sjuk o.s.v. Från september till maj ligger kvittenserna på en hög nivå runt procent. Det är mycket bra. I slutet på maj och början på juni däremot sjunker kvittenserna till ca 70 procent. Det är inte konstigt. Vid terminsslutet är det hård arbetsbelastning för lärarna med betygssättning till två olika avslutningar, studenten och den ordinarie avslutningen. Jag bedömer att detta är gott nog. Elevnärvaro Vi har under lång tid försökt få ner frånvaron till under 10 procent. Det har inte lyckats. I snitt är eleverna frånvarande nästan 15 procent av tiden. Det ser lite olika ut på olika program. Bäst närvaro har HT, 87 procent. Frånvaron är ett stort bekymmer. Vi är noggranna med registrering och vi rapporterar till CSN enligt reglerna. Genom att registreringen är så noggrann kan vi också lita på statistiken. Vi har ett väl fungerande elevhälsoteam som erbjuder motiverande samtal för dem som tappat sugen. Det finns stödresurser för dem som kommer efter etc, men frånvaron är konstant över 10 procent. Om man tittar på läsåret finns en tendens att frånvaron ökar i omkring loven. Vi beviljar inte ledigt för semesterresor, men en gissning är att den ökade frånvaron här beror på resor. Kanske är det ett för högt ställt mål att få ner frånvaron till under 10 procent, men vi måste ändå ständigt arbeta med frågan. 142/166

145 Region Gotland 54 (60) 8 Kunskapsresultat och jämförelsetal, kommunal vuxenutbildning Nedan redovisas kunskapsresultat för ämnena engelska, matematik och svenska avseende gymnasial vuxenutbildning. I och med införandet av den nya läroplanen för vuxenutbildningen, Vux12, som gäller fr.o.m. 1 januari 2013, ändrades kursutbudet till att motsvara gymnasieskolans kurser från Gy11. Ett exempel är engelska A som fr.o.m utgått till förmån för engelska 5. Av detta skäl redovisas resultaten i två tabeller; den ena t.o.m och den andra fr.o.m Engelska Engelska A Gotland 69% 78% 89% Turism- och besöksnäringskommuner 79% 82% - Riket 78% 79% 81% Tabell 8-1: Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning med betyg godkänd eller högre, engelska A Engelska Antal kursdeltagare 9 18 Andel med betyg godkänd eller högre 100% 83% Genomsnittlig betygspoäng 17,2 10,7 Tabell 8-2: Antal kursdeltagare, andel kursdeltagare med betyg godkänd eller högre samt genomsnittlig betygspoäng, engelska Matematik Matematik A Gotland 72% 78% 78% Turism- och besöksnäringskommuner 73% 81% - Riket 73% 73% 72% Tabell 8-3: Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning med betyg godkänd eller högre, matematik A Matematik 1b Antal kursdeltagare Andel med betyg godkänd eller högre 75% 77% Genomsnittlig betygspoäng 9,8 9,2 Tabell 8-4: Antal kursdeltagare, andel kursdeltagare med betyg godkänd eller högre samt genomsnittlig betygspoäng, matematik 1b Svenska Svenska A Gotland 58% 82% 66% Turism- och besöksnäringskommuner 77% 85% - Riket 77% 77% 77% Tabell 8-5: Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning med betyg godkänd eller högre, svenska A Svenska Antal kursdeltagare 8 9 Andel med betyg godkänd eller högre 75% 67% Genomsnittlig betygspoäng 11,3 8,3 Tabell 8-6: Antal kursdeltagare, andel kursdeltagare med betyg godkänd eller högre samt genomsnittlig betygspoäng, svenska 1 143/166

146 Region Gotland 55 (60) Kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som avbrutit kurs Gotland 31% 41% 23% 20% 23% Turism- och besöksnäringskommuner 25% 32% 20% 24% - Riket 21% Tabell 8-7: Andel kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som avbrutit kurs Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som avbryter kurs Gotland 14% 15% 18% 15% 13% Turism- och besöksnäringskommuner 14% 15% 15% 14% - Riket 18% 17% 18% 17% 18% Tabell 8-8: Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning som avbryter kurs 8.2 Analys och åtgärder I vår egen analys av orsakerna till de förbättrade resultaten i En5 och SV1, 2014 av studerande som fått ett godkänt betyg, kan nya lärare, förändrat arbetssätt till en mer flexibel undervisning i tid och rum ha haft en avgörande betydelse. Studerande som inte har möjlighet att närvara på alla lektioner kan nu istället följa undervisningen via vår lärplattform och på så vis fortsätta kursen trots viss frånvaro. Antalet deltagare i kurserna är dock lågt och det kan bli stora variationer beroende på de studerandes olika förutsättningar. Vi har dock ingen jämförelsegrupp att titta på och vet inte om de förbättrade resultaten gäller i hela landet. I Ma1 så har resultaten förbättras något trots en högre andel studerande med mattesvårigheter och därmed ett ökat hjälpbehov. Det ökade stödet som ges dels i Verkstan dels i klassrummet vid minskande gruppstorlekar har säkert haft betydelse. Stödet i vårt Studietek har varit relativt konstant under året. Statistiska felkällor kan vara att förhållandet avbrott/slutförda studier kan ha ändrats vilket direkt påverkar resultatet liksom att gruppstorleken har minskat vilket medför att varje studerande utgör en större procentuell andel av populationen. Andelen deltagare som avbrutit sina studier på grundläggande utbildning har minskat något men ligger fortfarande högt i förhållande till jämförelsegrupperna. Antalet studerande på grundläggande är lågt och minskar. Varje avbrott ger då stor påverkan på resultatet. På gymnasial nivå ligger avbrotten på en jämn nivå 2013 och Vi arbetar dock med att få ännu färre avbrott genom att göra kurserna mer flexibla genom ökad användning av vår lärplattform. Genom vår utvärdering vt15 för alla studerande, framkom att de flesta studerande som svarat upplevde att de fått det stöd och den hjälp de behövde för att klara sin kurs. Väldigt många svarade dock att de inte utnyttjat den extrahjälp som finns att tillgå i Verkstan, Studieteket samt Infoteket, utan hade klarat sina studier ändå. Trots dessa svar har Verkstan och Studieteket har varit mycket välbesökta under året, både av klassrumsstuderande och distansstuderande. Ht15 arbetar vi med att marknadsföra dessa bättre. B3. Våra medarbetare är engagerade och kompetenta och har höga förväntningar B3.2 Nöjd kund/elev-index på gymnasieskola, vuxenutbildning och folkhögskola Mål: B3.2.2 Minst 70 på Komvux Mätningen genomfördes i oktober Uppnått värde var 81, vilket trots att det sjunkit från förra mätningens 87, är ett gott resultat. Mätningen är inte jämförbar med övriga skolenheters nöjd kund/elev-index då frågorna inte varit desamma. 144/166

147 Region Gotland 56 (60) 9 Utbildning i svenska för invandrare, SFI Utbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna personer med annat modersmål än svenska grundläggande kunskaper i svenska språket. I utbildningen får man lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk. Utbildning i svenska för invandrare består av tre studievägar (1, 2 och 3) och fyra kurser (A, B, C och D). Kurs B och C kan vara antingen nybörjarkurser eller fortsättningskurser beroende på vilken studieväg de ingår i. Kurserna inom utbildning i svenska för invandrare är inte jämförbara med någon språklig nivå inom grund- eller gymnasieskolans kurser i svenska som andraspråk då kursplanen är utformad utifrån en annan grund och ett annat perspektiv för att möta den vuxna eleven. 9.1 Nationella slutprov De nationella slutproven är obligatoriska efter kurserna B, C och D och är ett stöd för lärare vid bedömning och betygssättning. De bidrar också till att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt över landet. Slutproven är dock inga examensprov, utan en del av lärarens samlade bedömning av en elevs kunskaper Kurs B Gotland Antal prov Andel som uppnått målen 92% 81% 94% Turism- och besöksnäringskommuner 93% 86% 93% Riket 91% 91% 92% Tabell 9-1: Nationella prov, andel kursdeltagare i kurs B som uppnått målen i provet (vux 12) Kurs C Gotland Antal prov Andel som uppnått målen 83% 85% 48% Turism- och besöksnäringskommuner 92% 79% 73% Riket 87% 87% 83% Tabell 9-2: Nationella prov, andel kursdeltagare i kurs C som uppnått målen i provet (vux 12) Kurs D Gotland Antal prov Andel som uppnått målen 86% 74% 62% Turism- och besöksnäringskommuner 92% 74% 81% Riket 82% 79% 80% Tabell 9-3: Nationella prov, andel kursdeltagare i kurs D som uppnått målen i provet (vux 12) 145/166

148 Region Gotland 57 (60) 10 Styrtal Folkhögskolan 10.1 Brukarperspektivet B1. Regionens utbildningar matchar den enskildes, näringslivets och samhällets behov B1.3 Andel studerande på folkhögskolans allmänna linje med lägre utbildningsbakgrund Mål: B1.3.1 Minst 15 % 29 %, 2014 Har stabiliserat sig på denna nivå de senaste åren. Resultatet var 28 procent förra året och 30 procent året dessförinnan. B2. Eleverna har inflytande över sin utbildning - en god skoldemokrati B2.3 Demokrati-index på folkhögskolan Mål: B2.3.1 Minst på rikets nivå Index 75 (riket okänt), mätning utförd vt 2015 (var 74 vid mätning vt 2014) Efter att elevenkäterna på folkhögskolan börjat utföras i egen regi, finns inte längre resultat på riksnivå att tillgå. Indexet mäts dock på samma sätt som tidigare, så resultatet är jämförbart över tid. Nivån är dock hög, och måluppfyllelse får anses råda. B3. Våra medarbetare är engagerade och kompetenta och har höga förväntningar B3.2 Nöjd kund/elev-index på gymnasieskola, vuxenutbildning och folkhögskola Mål: B3.2.2 Minst 70 på folkhögskolan Index 71, mätningen utförd vt Nivån överstiger målet i styrkortet. B4. En stimulerande och trygg studie- och lärmiljö B4.3 Ordningsregler finns och är kända av eleverna Mål: B4.3.1 Ordningsregler finns på samtliga enheter Finns ordningsregler? Ja B4.4 Andel studerande på folkhögskolan som rekommenderar andra att studera på våra skolor Mål: B4.4.1 Minst 90 % 95 %, mätningen utförd vt /166

149 Region Gotland 58 (60) B6. Ärlig/uppriktig/rättvisande och tydlig information om våra utbildningar B6.1 Andel avhopp/avbrott på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och folkhögskolan Mål: B6.1.3 Antalet avbrott skall inte överstiga 10 % för allmän linje och 5 % för särskilda linjer på folkhögskolan Allmän linje 7,8 %, särskilda kurser 2,8 %. Mätningen utförd ht 2014 B7. Elever/studerande känner trygghet och har god hälsa B7.4 Kursdeltagarnas upplevda förbättring av självförtroende på folkhögskolan Mål: B7.4.1 Index minst i nivå med riket Index 74 (riket okänt), mätningen utförd vt 2015 (var 72 vid mätning vt 2014) Efter att elevenkäterna på folkhögskolan börjat utföras i egen regi, finns inte längre resultat på riksnivå att tillgå. Indexet mäts dock på samma sätt som tidigare, så resultatet är jämförbart över tid Processperspektivet P7. Aktivt värdegrundsarbete P7.2 Inslag av genuskunskap på folkhögskolan Mål: P7.2.1 Genuskunskap finns i samtliga kursplaner Finns genuskunskap i samtliga kursplaner? Ja 147/166

150 Region Gotland 59 (60) 11 Övriga styrtal 11.1 Andel avhopp, gymnasieskolan Gotland Turism- och besöksnäringskommuner Riket Tabell 11-1: Avbrott/studieuppehåll föregående år, andel (%) av nybörjare folkbokförda i kommunen 11.2 Andel omval, gymnasieskolan Gotland Turism- och besöksnäringskommuner Riket Tabell 11-2: Byte föregående år från ett nationellt program till ett annat, andel (%) av nybörjare folkbokförda i kommunen 11.3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen ska huvudmannen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling ska planerna upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. I nämndens styrkort finns två mål i brukarperspektivet som är relaterade till detta. Under framgångsfaktorn B4. En stimulerande och trygg studie- och lärmiljö framgår att uppdaterade planer skall finnas på samtliga enheter samt att dessa skall uppfylla författningskrav Förekomst av uppdaterade planer Efter granskning av de för läsåret gällande planerna, kan konstateras att: - Samtliga skolenheter har planer mot diskriminering och kränkande behandling - Samtliga planer är uppdaterade 148/166

151 Region Gotland 60 (60) Planernas uppfyllande av författningskrav Vid granskning av enheternas planer har utgångspunkten varit Skolverkets Allmänna Råd (SKOLFS 2012:10) och de punkter preciserade där som planerna bör innehålla. Vid granskningen har ett poängsystem använts enl. följande: 0 = saknas eller väldigt svagt 1 = förekommer, men bör kompletteras/utvecklas 2 = tydlig förekomst och beskrivning, ingen åtgärd nödvändig 3 = mycket tydlig förekomst och beskrivning Resultatet av granskningen återfinns i nedanstående tabell: Planerna bör innehålla WGN WGS Komvux Konkreta mål som utgår från slutsatserna av kartläggningarna och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling En ansvarsfördelning för utförandet av de främjande och förebyggande insatserna En beskrivning av hur insatserna för att främja likabehandling och de förebyggande insatserna mot trakasserier och kränkande behandling ska följas upp och utvärderas Rutiner för hur elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Rutiner för hur personalens respektive rektorns anmälningsskyldighet ska fullgöras Rutiner finns för hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras En beskrivning av hur elever ska medverka och har medverkat i det främjande förebyggande arbetet finns Generellt kan sägas att gymnasieskolenheternas planer, som tidigare år hållit en god nivå, tagit ytterligare ett steg framåt. Ansvarsfördelning, insatser, utvärderingar, rutiner, konkreta mål samt elevmedverkan i det främjande och förebyggande arbetet är tydligt beskrivna. När det gäller Komvux likabehandlingsplan finns utvecklingsområden. Dock bör nämnas att den jämfört med tidigare år utvecklats betydligt och att den kommer att uppdateras under kommande läsår. Planen identifierar sina egna brister och innehåller konkreta förslag på hur dessa skall utvecklas. 149/166

152 150/166

153 151/166

154 152/166

155 153/166

156 154/166

157 155/166

158 156/166

159 157/166

160 158/166

161 159/166

162 160/166

163 161/166

164 162/166

165 163/166

166 164/166

167 165/166

168 166/166