Kvalitetsrapport

Transkript

1 Ärendenr GVN 2013/94 Handlingstyp Rapport Datum Kvalitetsrapport Resultatuppföljning och elevnärvaro Besöksadress Regementsgatan 6 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

2 Innehållsförteckning 1 Inledning och sammanfattning BAKGRUND ÖVERGRIPANDE SYFTE VISIONER OCH VERKSAMHETSIDÉ Övergripande vision Verksamhetsidé GRUNDFAKTA OM VERKSAMHETEN UTBILDNINGSCHEFENS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan Jämförelser mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan Elevnärvaro, gymnasieskolan Jämförelsetal komvux Styrtal folkhögskolan Övriga styrtal UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSRAPPORTEN Förvaltningsstaben Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet Komvux Folkhögskolan Sammanfattande uppföljning av nämndens styrkort BRUKARE/KUND PROCESS Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan ANDEL ELEVER MED SLUTBETYG Samtliga enheter, sammanställning Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet JÄMFÖRELSETAL HOS DE ELEVER SOM FICK SLUTBETYG Samtliga enheter, sammanställning Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet ANDEL ELEVER MED GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA AV DE ELEVER SOM FICK SLUTBETYG Samtliga enheter, sammanställning Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet Samtliga enheter, sammanställning Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet ELEVER MED GODKÄNT I ALLA KURSER AV DE ELEVER SOM FICK SLUTBETYG 3.5 ANALYS OCH ÅTGÄRDER

3 4 Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan ENGELSKA Samtliga enheter, sammanställning Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet MATEMATIK Samtliga enheter, sammanställning Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet SVENSKA Samtliga enheter, sammanställning Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet SVENSKA B Samtliga enheter, sammanställning Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet ANALYS OCH ÅTGÄRDER Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet Elevnärvaro gymnasieskolan LÄRARKVITTENSER ELEVNÄRVARO ANALYS OCH ÅTGÄRDER Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet Jämförelsetal Komvux Engelska A Matematik A Svenska A Kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som avbrutit kurs Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som avbryter kurs ANALYS OCH ÅTGÄRDER Styrtal Folkhögskolan BRUKARPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET Övriga styrtal ANDEL AVHOPP, GYMNASIESKOLAN ANDEL OMVAL, GYMNASIESKOLAN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förekomst av uppdaterade planer Planernas uppfyllande av författningskrav... 58

4 1 (58) 1 Inledning och sammanfattning 1.1 Bakgrund Föreliggande rapport är den första kvalitetsrapporten för läsåret Skollagen kräver att varje huvudman bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamhetens resultat redovisas och analyseras samt att åtgärder vidtas i syfte att utveckla verksamheten. Löpande under läsåret kommer ytterligare rapporter med annat innehåll att redovisas. Samtliga dessa rapporter ersätter den kvalitetsredovisning som kommunen och enskilda skolor tidigare varit skyldiga att redovisa. De främsta fördelarna med det nya redovisningssystemet är att data är aktuella genom att de redovisas löpande, att förutsättningar finns att upprätta handlingsplaner med hög aktualitet samt att politiker, skolor och allmänhet får mer koncentrerade rapporter med avseende på innehåll. 1.2 Övergripande syfte Figur 1-1: Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet och därmed kvalitetsrapporteringen syftar till att kontinuerligt Bedöma resultat och måluppfyllelse Utveckla arbetsprocesser genomförandet Identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen Skolan skall vidta lämpliga åtgärder utifrån en kartläggning som identifierar områden som är särskilt angelägna att förbättra för att nå högre måluppfyllelse. För att förbättringarna skall bestå och kvaliteten höjas skall utvecklingen följas över tid.

5 2 (58) 1.3 Visioner och verksamhetsidé Övergripande vision Gotland är östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. (Vision Gotland 2025) Verksamhetsidé Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) ansvarar för att höja utbildningsnivån genom att erbjuda ett brett och kvalitativt utbildningsutbud för ungdomar och vuxna på Gotland. Utbildningarna bedrivs i samverkan med olika utbildningsanordnare och arbetsmarknaden. Utbudet är anpassat till individens och samhällets behov och präglas av valfrihet, jämlikhet och mångfald. Genom inspirerande och kunniga pedagoger erbjuds de studerande en lärmiljö som präglas av glädje och lust att lära. GVN vill bidra till att flera vill komma till Gotland och stanna här. GVN ansvarar för uppföljning och kvalitetssäkring av verksamheterna i gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och folkhögskola. 1.4 Grundfakta om verksamheten Den kommunala gymnasieskolan erbjuder under läsåret 2013/2014 i årskurs ett 16 nationella program och ett program med egna examensmål organiserade på tre skolenheter. Dessa är Christopher Polhemgymnasiet (CPG), Elfrida Andréegymnasiet (EAG) och Richard Steffengymnasiet (RSG). Samtliga introduktionsprogram erbjuds. Det kommunala informationsansvaret, som avser verksamhet riktad mot ungdomar som inte finns inskrivna i gymnasieskolan, är organiserat i ett speciellt projekt; Ungdomskraft. Den kommunala vuxenutbildningen, Komvux Gotland, omfattar grundläggande vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare (SFI) och gymnasial vuxenutbildning samt externt upphandlade utbildningar (yrkesutbildningar och distansutbildningar) för vuxna. Gotlands Folkhögskola bedriver verksamhet i Hemse och Fårösund som förutom den allmänna linjen inriktas mot bl.a. musik, foto, skrivare, textil och film. 1.5 Utbildningschefens sammanfattande bedömning I kvalitetsrapport 1 redovisas för gymnasieskolan kunskapsutvecklingen, jämförelser av resultat mellan kursbetyg och nationella prov, elevnärvaro, andel avhopp samt omval. För komvux redovisas jämförelsetal i ett urval kurser och för folkhögskolan måluppfyllelse av vissa styrtal. Avslutningsvis görs en kvalitativ bedömning av enheternas planer mot kränkande behandling inom gymnasieskolan och komvux. Avsikten med kvalitetsrapporten är att den ska ge ett adekvat underlag till rektorers och lärares analys av verksamhetens resultat och att åtgärdsförslagen ska kunna följas för att se om förbättringar uppnås.

6 3 (58) Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan Andelen elever som under året genomgått ett fullständigt program och fått slutbetyg uppgår till drygt 90 procent vilket är ett normalt värde under perioden Fyra program av 17 har ett resultat över 95 procent mot sju av 19 föregående år. Jämfört med föregående år är skillnaderna i måluppfyllelse mellan programmen lägre hade två program en måluppfyllelse under 75 procent är lägsta måluppfyllelsen på programnivå 77,5 procent och endast två program ligger under 80 procent. Jämfört med förra året finns nu en skillnad mellan kvinnor och män på nästan 5 procentenheter till männens fördel. Det mest signifikanta mätetalet för elevernas måluppfyllelse kopplat till kunskapsutveckling är jämförelsetalet. För samtliga elever med slutbetyg 2013 var det genomsnittliga jämförelsetalet 14,3, en ökning från föregående år med 0,3. Resultatet innebär att styrkortets mål på 14,2 uppnåddes. Variationen mellan programmen pendlar mellan 16,3 (naturvetenskapsprogrammet) och 11,6 (sjöfartsutbildningen). Två program hade ett jämförelsetal på 15,0 eller högre medan ett program hade ett jämförelsetal på 12,0 eller lägre. Skillnaden mellan kvinnor och män har minskat men är fortfarande betydande. Det genomsnittliga jämförelsetalet för kvinnor är 15,0 och för män 13,8, en skillnad på 1,2. Förra året var skillnaden 1,7. På några program finns stora skillnader, men om ett kön är kraftigt underrepresenterat blir jämförelser inte relevanta. Förklaringen är att skillnaden beror på skiftande individuella prestationer. Ett viktigt mätetal är andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till högskola lämnade 94 procent av elevgruppen gymnasieskolan med grundläggande behörighet, en ökning från föregående år med 4 procentenheter. Styrkortets målnivå är 90 procent. Den gotländska gymnasieskolan har under perioden haft högre måluppfyllelse än riket samtliga år med i genomsnitt drygt 4 procent. 94 procent av kvinnorna och 93 procent av männen nådde grundläggande behörighet. Det mätetal som bäst beskriver jämnheten i måluppfyllelsen och som utgör ett viktigt nationellt mål för samtliga elever är andelen elever som uppnått minst godkänt i alla kurser års resultat är 73 procent, en signifikant förbättring mot förra årets 62 procent. Det genomsnittliga resultatet för perioden är drygt 67 procent. Här har skillnaden i måluppfyllelse mellan kvinnor och män minskat avsevärt; kvinnor 76 procent och män 71 procent att jämföra med förra årets 70 respektive 55 procent. Anmärkningsvärt är att endast 45 procent av männen på EAG (nationella program) som fått slutbetyg har godkänt i alla kurser. UPPDRAG: Att analysera orsakerna till samt föreslå och genomföra åtgärder för män på EAG med låg måluppfyllelse avseende andel elever som uppnått minst godkänt i alla kurser.

7 4 (58) Jämförelser mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan Denna jämförelse är en del av kvalitetssäkringen av bedömning och betygssättning. Redovisning sker av avvikelse på betygspoäng samt andel elever med högre eller lägre kursbetyg i jämförelse med provbetyg. Genusperspektivet redovisas också. Jag väljer att inte kommentera det här eftersom grupperna i många program blir så små att stora avvikelser ändå inte kan betraktas som signifikanta. Överensstämmelsen mellan provbetyg och kursbetyg i engelska är, liksom föregående år, hög med en försumbar avvikelse sett till hela gymnasieskolan. Avvikelserna på programnivå är lägre än tidigare år; endast två program, EK och SA, uppvisar andelsdifferenser överstigande 20 %. I matematik har differensen mellan kursbetyg och provbetyg (jämförelsetalet) minskat radikalt från föregående år. Avvikelsen är i år endast 0,4 (2,1 förra året). Även andelen elever som fick högre kursbetyg än resultat på nationellt prov har minskat avsevärt. Förra året var denna andel 36,7 procent i år 15,8 %. Även avvikelserna på programnivå är betydligt lägre än föregående år. Förra året redovisades att 8 program hade andelsdifferens överstigande 50 procent. I år finns det inte något program med så hög avvikelse. På el- och energiprogrammet har dock drygt 46 procent av eleverna fått ett högre betyg än provresultat, vilket rektor också uppmärksammar. Avvikelsen i jämförelsetal för hela gymnasieskolan i svenska 1 är 1,1 (0,3 förra året). 34,3 procent av eleverna har fått ett högre kursbetyg än provbetyg medan 7 procent fått ett lägre. Nedan redovisas de program med de största avvikelserna, över 50 procent. Naturbruksprogrammet (50,0) Hotell- och turismprogrammet (57,1) Restaurang- och livsmedelsprogrammet (76,5) Humanistiska programmet (78,6) Sammanfattningsvis kan sägas att bedömningen i engelska och matematik generellt sett, men med några få undantag uppvisar god överensstämmelse medan avvikelserna i svenska i några program är så stora att grunderna för bedömningen måste analyseras. Av rektorernas kommentarer framgår att de gör samma bedömning som jag och de redovisar både förslag till åtgärder och möjliga förklaringar till avvikelserna. UPPDRAG: Att analysera orsakerna till samt föreslå och genomföra åtgärder inom området bedömning och betygssättning som leder till en ökad överensstämmelse mellan kursbetyg och provbetyg i svenska.

8 5 (58) Elevnärvaro, gymnasieskolan Att gymnasieskolan har bra rutiner kring elevernas närvaro är viktigt ur två aspekter: för att snabbt identifiera hög frånvaro och vidta åtgärder så att eleven inte missar den undervisning de har rätt till och behöver för att nå hög måluppfyllelse, för att få ett rättssäkert underlag vid rapportering av otillåten frånvaro till CSN. Styrkortets mål är att minst 95 procent av all undervisningstid ska vara inrapporterad i frånvarosystemet och den genomsnittliga närvaron på skolenhet och program ska uppgå till minst 90 procent. Lärarkvittenserna uppgick föregående läsår till drygt 91 procent, en förbättring med 4,5 procentenheter sedan föregående år, vilket är oerhört positivt. Då vi sett förbättrade värden under de senaste åren börjar det framstå som att vi kanske inte skall förvänta oss så mycket bättre resultat, d.v.s. målet på 95 procent är väl högt. Det måste alltid finnas ett utrymme för rena systemfel, d.v.s. fel som den enskilde läraren inte kan påverka. Till detta är det rimligt att det finns ett utrymme beroende på den enskilde. Vid kommande revision av styrkortet bör målnivån justeras till 90 %, d.v.s. nuvarande resultatnivå är god och tillräckligt. Närvaron för hela gymnasieskolan ligger på knappt 87 procent, ett resultat i nivå med förra året men fortfarande drygt 3 procentenheter från styrkortets mål. CPG och RSG har högst närvaro, procent, och EAG når ca: 83 procent. Skillnaderna mellan årskurs 1-2 och 3 är små på CPG och EAG, men årskurs 3 på RSG har något lägre närvaro. Närvaron på introduktionsprogrammen generellt drar ner måluppfyllelsen på skolenhetsnivå men är exkluderat i totalsammanställningen. Rektorerna beskriver hur man aktivt och målmedvetet arbetat med att försöka öka elevernas närvaro, men hittills får väl sägas att resultatet inte blivit det önskade Jämförelsetal komvux I årets kvalitetsrapport redovisas måluppfyllelsen 2012 för komvux i engelska, matematik och svenska samt i vilken utsträckning kursdeltagarna i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning slutfört respektive kurs. 69 procent av kursdeltagarna uppnådde minst betyget godkänd i engelska, en minskning från föregående år med 9 procentenheter och i jämförelse med perioden med drygt 14 procentenheter. Resultatet 2012 är ca: 10 procentenheter lägre än riket och turismoch besökskommungruppen. I matematik var måluppfyllelsen 72 procent vilket var en minskning från föregående år med 6 procentenheter och även jämfört med hela mätperioden från Måluppfyllelsen är i paritet med riket och turism- och besökskommungruppen. I svenska nådde 58 procent av kursdeltagarna minst godkänd nivå Det är en markant försämring i jämförelse med föregående år (-24procentenheter) och även i jämförelse med perioden (-17 procentenheter). Resultatet 2012 är 19 procentenheter lägre än riket och turism- och besökskommungruppen. 23 procent av kursdeltagarna i grundläggande vuxenutbildning avbröt kursen Siffran är 3 procent- enheter högre (lägre måluppfyllnad) än föregående år och knappt 4 procent- enheter högre än för perioden Jämförelsesiffror för riket finns inte, däremot är måluppfyllelsen 3 procentenheter lägre än turism- och besökskommungruppen. I gymnasial vuxenutbildning avbröt 18 procent kursen, 3 procentenheter högre (lägre måluppfyllnad) än föregående år och drygt 2 procentenhet högre än för mätperioden Siffran är i paritet med riket 2012 och 3 procent- enheter högre än turism- och besökskommungruppen.

9 6 (58) Styrtal folkhögskolan För folkhögskolan redovisas relevanta styrtal procent av de studerande på allmänna linjen har lägre utbildningsbakgrund vilket med marginal överträffar styrkortets mål på 15 procent som också är statens krav för statsbidrag. Demokrati-index uppgår till 66, att jämföra med rikets (andra folkhögskoleutbildningar) på 71. Då målsättningen är att demokrati-index minst ska uppgå till rikets nivå har målet inte uppnåtts. Nöjdkund/elevindex uppgår 2013 till 69. Styrkortets mål är minst 70 vilket innebär att målet inte riktigt uppnåtts. Avbrott från utbildningen följs upp på folkhögskolan och styrkortsmålen är att avbrotten inte får överstiga 10 procent på allmän linje och 5 procent på särskilda kurser. Båda målen har uppnåtts var resultatet 4,7 procent respektive 0 procent Övriga styrtal Avhoppen inom gymnasieskolan för 2012 kan tyvärr inte redovisas i denna rapport då officiella värden inte fanns tillgängliga vid rapporttidpunkten. Andel omval inom gymnasieskolan för 2012 kan tyvärr inte redovisas i denna rapport då officiella värden inte fanns tillgängliga vid rapporttidpunkten. I kvalitetsrapport 1 redovisas måluppfyllelsen kopplat till plan mot kränkande behandling. I nämndens styrkort finns två mål kopplade till detta område: att uppdaterade planer skall finnas mot kränkande behandling samt att dessa planer skall uppfylla författningarnas krav. De verksamheter inom GVF som omfattas av lagstiftningen är gymnasieskolan och komvux. Gymnasieskolorna har uppdaterade planer. Detta bedöms inte vara fallet för komvux. Kvalitetsutvecklaren har vidare bedömt de befintliga planerna utifrån de krav som lagstiftningen ställer och som Skolinspektionen regelbundet följer upp. Av bedömningen framgår att gymnasieskolornas planer generellt håller en god nivå, men att det finns områden att förbättra. Förregående år anmärktes på att planerna saknade beskrivning av rektors anmälningsskyldighet och att rutin för detta saknades. I år finns rutinen (i delegationsordningen), men beskrivningarna i planerna saknas UPPDRAG: Att komvux till 2014 reviderar planen mot kränkande behandling i enlighet med regelverket.

10 7 (58) 1.6 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Förvaltningsstaben Underlag till resultatuppföljningen och frånvaro avseende gymnasieskolan sammanställs av förvaltningens kvalitetsutvecklare. Detta sker efter avslutat läsår och lämnas därefter för analys och bedömning till rektor för resp. enhet. Resultat från Folkhögskolan och Komvux samlas in och sammanställs. Efter att enheternas återrapporterat och materialet sammanställts och förts in i rapporten, gör utbildningschefen sin sammanfattande bedömning, se 1.5 ovan Christopher Polhemgymnasiet Resultaten har visats och diskuterats i följande formationer; i ledningsgrupp CPG, arbetslag och ämneslag samt att vissa delar tagits upp på personalkonferens. Arbetet är inte på långa vägar klart och fortsätter under hela läsåret Elfrida Andréegymnasiet Personalen har delvis jobbat med underlaget till den här rapporten under en utvärderingsdag i juni, där vi bland annat hade fokus på ett av våra mål i skolans arbetsplan d.v.s. öka elevernas närvaro i skolan. Vi fortsatte arbetet under första lärarveckan i augusti då personalen fick ta del av statistik från förvaltningen och bland annat diskutera vad de kunde utläsa ur dessa siffror och fundera kring vad varje program kunde göra för att behålla alternativt förbättra de resultat som statistiken innehöll. Varje program lämnar skriftligen in sina tankar till skolledningen. På samma sätt arbetar vi med de nationella provresultaten, där man i ämnesarbetslagen för motsvarande diskussion. De åtgärder man kommer fram till finns med som underlag till skolans arbetsplan. Skolans specialpedagog redovisar vid skolstarten den statistik/de utvärderingsresultat som förs kring elevernas behov av stöd och hur vi arbetar med detta. Tillsammans reflekterar vi kring om våra åtgärder ger resultat. Eleverna har bland annat diskuterat på sina klassforum och även på Elfridas forum kring hur närvaron kan bli bättre på skolan. Elevnärvaro och lärarkvittenser tas kontinuerligt upp på arbetsplatsträffar. Vid föräldramöten och andra föräldrakontakter lyfts vikten av elevnärvaro kopplat till studieresultat Richard Steffengymnasiet Richard Steffengymnasiets ledningsgrupp har gått igenom kunskapsutveckling och jämförelse nationella prov och kursbetyg. Ledningsgruppen består av alla programsamordnare + två fackliga representanter. Programsamordnarna kommer att gå igenom dokumenten i respektive programgrupp. Slutligen ska ämnesgrupperna där NP förekommer få arbeta med materialet. Elevnärvaro har redovisats och analyserats på APT Komvux Kvalitetsredovisningen tas som regel fram i samråd med Strategigruppen och elevrådet. Denna kvalitetsrapport har tagits fram i samråd med delar av strategigruppen och kommer att förankras i elevrådet när ett nytt elevråd har bildats Folkhögskolan Folkhögskolans underlag samlas in via ett formulär som presenteras i denna rapport. Resultat och data tas fram i ett för folkhögskolorna nationellt kvalitetssystem, d.v.s. resultatet går att jämföra såväl med andra folkhögskolor som med eget resultat över tid.

11 8 (58) 2 Sammanfattande uppföljning av nämndens styrkort I det följande redovisas utfallet avseende de styrkortsmål rapporten omfattar. Redovisningen sker i förenklat i trafikljusform. För detaljerad information hänvisas, i förekommande fall, till respektive framgångsfaktors textavsnitt, se hänvisning Ref: nedan. Nivåer: Målnivå uppnådd Nära målnivå Målnivå ej uppnådd Mätning ej utförd 2.1 Brukare/kund B1. Regionens utbildningar matchar den enskildes, näringslivets och samhällets behov B1.3 Andel studerande på folkhögskolans allmänna linje med lägre utbildningsbakgrund Mål: B1.3.1 Minst 15 % Utfall 2013: 30 % Ref: 7.1, sid. 55 B2. Eleverna har inflytande över sin utbildning - en god skoldemokrati B2.3 Demokrati-index på folkhögskolan Mål: B2.3.1 Minst på rikets nivå Demokrati-index 2013 = 66 Riket = 71 Ref: 7.1, sid. 55 B3. Våra medarbetare är engagerade och kompetenta och har höga förväntningar på eleven B3.2 Nöjd kund/elev-index på gymnasieskola, vuxenutbildning och folkhögskola Mål: B3.2.2 Minst 70 på Komvux Ingen mätning 2012/2013 Ref: 6.2, sid. 53 OBS! Annan mätning utförd B3.2 Nöjd kund/elev-index på gymnasieskola, vuxenutbildning och folkhögskola Mål: B3.2.3 Minst 70 på folkhögskolan NKI 2013 = 69 Ref: 7.1, sid. 55

12 9 (58) B4. En stimulerande och trygg studie- och lärmiljö B4.2 Plan mot kränkande behandling Mål: B4.2.1 Uppdaterad plan finns på samtliga enheter Ref: 8.3.1, sid. 57 B4.2 Plan mot kränkande behandling Mål: B4.2.2 Samtliga planer uppfyller författningskrav Ref: 8.3.2, sid. 58 B4.3 Ordningsregler finns och är kända av eleverna Mål: B4.3.1 Ordningsregler finns på samtliga enheter Ref: - B4.4 Andel studerande på folkhögskolan som rekommenderar andra att studera på våra skolor Mål: B4.4.1 Minst 90 % Utfall 2013: 85 % Ref: 7.1, sid. 55 B6. Ärlig/uppriktig/rättvisande och tydlig information om våra utbildningar B6.1 Andel avhopp/avbrott på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och folkhögskolan Mål: B6.1.1 Nollbas gymnasiet Utfall 2012: ej tillgängligt Utfall 2011: 3 % Ref: 8.1, sid. 57 B6.1 Andel avhopp/avbrott på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och folkhögskolan Mål: B6.1.2 Nollbas Komvux Utfall 2012: 23 % grundvux, 18 % gyvux. Ref: och 6.1.5, sid. 53 B6.1 Andel avhopp/avbrott på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och folkhögskolan Mål: B6.1.3 Antalet avbrott skall inte överstiga 10 % för allmän linje och 5 % för särskilda linjer på folkhögskolan Ref: Utfall ht 2011: 4,7 % resp. 0 %

13 10 (58) B6.3 Andel elever som gör omval i årskurs 1 Mål: B6.3.1 Nollbas Utfall 2012: ej tillgängligt Utfall 2011: 7 % Ref: 8.2, sid. 57 B7. Elever/studerande känner trygghet och har god hälsa B7.4 Kursdeltagarnas upplevda förbättring av självförtroende på folkhögskolan Mål: B7.4.1 Index minst i nivå med riket Utfall 2103: 76, riket 71 Ref: 7.1, sid Process P1. Uppföljning av resultat och måluppfyllelse P1.2 Genomsnittligt jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg på gymnasieskolan Mål: P1.2.2 Minst 14,2 Utfall 2013: 14,3 Ref: 3.2, sid. 17 P1.3 Andel gymnasieelever med grundläggande högskolebehörighet Mål: P1.3.2 Minst 90 % Utfall 2013: 94 % Ref: 3.3, sid. 21 P1.4 Andel gymnasieelever med minst godkänt i samtliga kurser Mål: P1.4.1 Minst 70 % Utfall 2013: 73 % Ref: 3.4, sid. 25 P4. Effektiva övergångar mellan grund- och gymnasieskola P4.1 Utvärdering görs av Överlämnandegruppen Mål: P4.1.1 Utvärdering skall visa att övergångarna är effektiva

14 11 (58) P7. Aktivt värdegrundsarbete P7.2 Inslag av genuskunskap på folkhögskolan Mål: P7.2.1 Genuskunskap finns i samtliga kursplaner Ref: 7.2, sid. 56 P8. Motivera eleverna att närvara i skolan P8.1 Genomsnittlig elevnärvaro på skolenhet och program Mål: P8.1.1 Eleverna har minst 90 % närvaro på samtliga enheter och program Utfall 2013: 87 % Ref: 5.2, sid. 49 P8.2 Inrapporteringsgrad (lärarkvittenser) Mål: P % av genomförd lektionstid är kvitterad Utfall 2013: 91 % Ref: 5.1, sid. 48

15 12 (58) 3 Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan 3.1 Andel elever med slutbetyg Slutbetyg (2 500 gymnasiepoäng) utfärdas när en elev genomgått ett fullständigt nationellt eller specialutformat program. Slutbetyget är en sammanställning av betygen i samtliga kurser som eleven slutfört och det projektarbete eleven utfört. Elev som inte är berättigad till slutbetyg får ett samlat betygsdokument Samtliga enheter, sammanställning Enhet CPG Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 95,1% 92,0% 91,2% 89,4% 86,5% EAG RSG Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 82,4% 86,7% 87,2% 81,7% 90,3% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 89,1% 93,3% 92,6% 90,7% 92,8% GVF totalt Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 90,1% 91,0% 90,4% 87,6% 89,6% Tabell 3-1: Andel elever med slutbetyg, Gymnasie- och Enhet K M Totalt CPG 95,7% 94,9% 95,7% EAG 81,5% 84,4% 82,4% RSG 86,9% 92,1% 89,1% GVF totalt 87,0% 92,8% 90,1% Tabell 3-2: Andel elever med slutbetyg 2013, könsfördelning, Gymnasie- och

16 13 (58) Christopher Polhemgymnasiet Program Byggprogrammet Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 93,9% 97,1% 97,2% 94,4% 88,9% Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Specialutformat program, Produktionsteknik Specialutformat program, Sjöfart Specialutformat program Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 100,0% 82,6% 94,3% 86,4% 94,1% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 100,0% 100% 100,0% 76,5% 100,0% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 94,1% 93,3% 94,1% 88,9% 91,9% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 92,9% 86,7% 75,0% 95,2% 78,6% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 98,8% 96,4% 98,6% 100,0% 100,0% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 93,5% 100,0% 88,1% 91,7% 86,4% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg.. 70,0% ,5% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 92,3% 100,0 69,2% 83,3% 38,5% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg CPG totalt Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 95,1% 92,0% 91,2% 89,4% 86,5% Tabell 3-3: Andel elever med slutbetyg, Christopher Polhemgymnasiet

17 14 (58) Program K M Totalt Byggprogrammet - 93,9% 93,9% Elprogrammet.. 100,0% 100,0% Energiprogrammet - 100,0% 100,0% Fordonsprogrammet 100,0% 93,1% 94,1% Naturbruksprogrammet.. 90,0% 92,9% Naturvetenskapsprogrammet 97,6% 100,0% 98,8% Teknikprogrammet 100,0% 90,6% 93,5% Specialutformat program, Produktionsteknik Specialutformat program, Sjöfart.. 100,0% 92,3% Specialutformat program CPG totalt 95,7% 94,9% 95,1% Tabell 3-4: Andel elever med slutbetyg 2013, könsfördelning, Christopher Polhemgymnasiet

18 15 (58) Elfrida Andréegymnasiet Program Estetiska programmet Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 78,1% 80,8% 87,9% 91,7% 90,5% Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Omvårdnadsprogrammet Specialutformat program, Den rörliga bildens språk Specialutformat program Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 77,5% 90,5% 90,9% 76,1% 86,5% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg.. 100,0% 88,9% 100,0% 83,3% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 91,3% 83,3% 80,0% 77,1% 92,7% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 88,5% 86,4% 95,0% 84,6% 93,3% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 95,2% 95,7% 95,0% 83,3% 96,9% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg ,5%.. EAG totalt Tabell 3-5: Andel elever med slutbetyg, Elfrida Andréegymnasiet Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 82,4% 86,7% 87,2% 81,7% 90,3% Program K M Totalt Estetiska programmet 83,3% 71,4% 78,1% Handels- och administrationsprogrammet 78,1% 75,0% 77,5% Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet 90,0% 92,3% 91,3% Omvårdnadsprogrammet 88,0%.. 88,5% Specialutformat program, Den rörliga bildens språk 91,7% 100,0% 95,2% Specialutformat program EAG totalt 81,5% 84,4% 82,4% Tabell 3-6: Andel elever med slutbetyg 2013, könsfördelning, Elfrida Andréegymnasiet

19 16 (58) Richard Steffengymnasiet Program Barn- och fritidsprogrammet Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 87,1% 92,0% 95,8% 90,9% 88,2% Samhällsvetenskapsprogrammet Specialutformat program Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 92,6% 96,2% 92,9% 91,7% 96,3% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg.. 77,8% 84,6%.. 60,0% RSG totalt Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 89,1% 93,3% 92,6% 90,7% 92,8% Tabell 3-7: Andel elever med slutbetyg, Richard Steffengymnasiet Program K M Totalt Barn-och fritidsprogrammet 83,3% 92,3% 87,1% Samhällsvetenskapsprogrammet 93,4% 91,5% 92,6% Specialutformat program RSG totalt 86,9% 92,1% 89,1% Tabell 3-8: Andel elever med slutbetyg 2013, könsfördelning, Richard Steffengymnasiet

20 17 (58) 3.2 Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg För att räkna jämförelsetalet för ett slutbetyg måste kursbetygen översättas till värden: IG = 0, G = 10, VG = 15, MVG = 20. Värdet för varje kursbetyg som ingår i slutbetyget multipliceras sedan med kursens gymnasiepoäng. Exempelvis VG i en kurs som omfattar 100 gymnasiepoäng ger betygsvärdet 15 * 100 = På detta sätt räknas betygsvärdet fram för varje kurs. Samtliga betygsvärden på kurserna ingående i slutbetyget adderas. Summan av betygsvärdena divideras sedan med den totala poängsumman, d.v.s i ett slutbetyg. Det tal som erhålls är jämförelsetalet för slutbetyget och kan maximalt bli 20, Samtliga enheter, sammanställning Enhet CPG nationella program CPG 14,0 13,8 13,9 13,4 13,8 Riket 1-14,0 14,0 13,9 14,0 EAG nationella program RSG nationella program EAG 14,2 14,0 13,8 14,6 14,1 Riket 2-13,7 13,7 13,7 13,7 RSG 15,0 14,9 15,3 15,2 15,0 Riket 2-14,5 14,5 14,5 14,4 GVF samtliga program totalt GVF 14,3 14,0 14,2 14,3 14,3 > ,8 13,8 Turism - 13,9 14,0 - - Riket 2-14,0 14,0 14,0 14,0 Tabell 3-9: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg, Gymnasie- och Enhet K M Totalt CPG nationella program 15,2 13,6 14,0 EAG nationella program 14,4 13,7 14,2 RSG nationella program 15,3 14,7 15,0 GVF samtliga program totalt 15,0 13,8 14,3 Tabell 3-10: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Gymnasie- och 1 Jämförelse med riket avser de nationella program resp. enhet har 2 Jämförelse med riket avser samtliga program i riket

21 18 (58) Christopher Polhemgymnasiet Program Byggprogrammet CPG 12,1 12,2 12,0 12,6 12,7 Riket - 12,6 12,7 12,6 12,7 Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet S:a nationella program Specialutformat program, Produktionsteknik CPG 12,5 13,4 11,9 11,9 13,0 Riket - 12,5 12,5 12,4 12,3 CPG 13,0 13,7 12,5 12,4 12,4 Riket - 12,5 12,6 12,4 12,3 CPG 12,0 11,3 11,9 11,2 11,7 Riket - 11,5 11,6 11,6 11,8 CPG 13,6 13,1 12,2 13,5 12,6 Riket - 13,4 13,6 13,6 13,7 CPG 16,3 16,4 17,3 16,9 16,2 Riket - 16,2 16,3 16,2 16,2 CPG 13,8 14,8 14,2 13,8 14,4 Riket - 14,2 14,3 14,1 14,1 CPG 14,0 13,8 13,9 13,4 13,8 Riket 2-14,0 14,0 13,9 14,0 CPG.. 10,9 13,7 12,7 12,5 Specialutformat program, Sjöfart CPG 11,6 12,0 13,1 11,4 13,2 Specialutformat program CPG CPG CPG totalt CPG 13,9 13,6 13,9 13,3 13,7 Riket 3-14,0 14,0 14,0 14,0 Tabell 3-11: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg, Christopher Polhemgymnasiet Program K M Totalt Byggprogrammet - 12,1 12,1 Elprogrammet.. 12,5 12,5 Energiprogrammet - 13,0 13,0 Fordonsprogrammet 11,6 12,1 12,0 Naturbruksprogrammet.. 13,3 13,6 Naturvetenskapsprogrammet 16,4 16,2 16,3 Teknikprogrammet 13,8 13,9 13,8 Specialutformat program, Produktionsteknik Specialutformat program, Sjöfart - 11,6 11,6 Specialutformat program CPG CPG totalt 15,2 13,5 13,9 Tabell 3-12: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Christopher Polhemgymnasiet

22 19 (58) Elfrida Andréegymnasiet Program Estetiska programmet EAG 15,3 15,4 15,6 16,7 15,8 Riket - 15,0 15,0 15,0 14,9 Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Omvårdnadsprogrammet S:a nationella program Specialutformat program, Den rörliga bildens språk EAG 13,8 13,6 13,7 14,1 14,0 Riket - 12,9 12,9 12,9 12,9 EAG.. 14,2 15,4.. 13,4 Riket - 14,0 14,3 14,5 14,4 EAG 12,9 12,7 12,0 12,9 13,3 Riket - 12,7 12,7 12,7 12,7 EAG 14,8 14,4 13,1 13,3 12,7 Riket - 13,2 13,3 13,3 13,2 EAG 14,2 14,0 13,8 14,6 14,1 Riket 2-13,7 13,7 13,7 13,7 EAG 14,9 13,6 14,9 15,3 15,5 Specialutformat program EAG.. 17, EAG totalt EAG 14,3 13,9 13,9 14,7 14,4 Riket 3-14,0 14,0 14,0 14,0 Tabell 3-13: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg, Elfrida Andréegymnasiet Program K M Totalt Estetiska programmet 15,2 15,6 15,3 Handels- och administrationsprogrammet 14,1 12,5 13,8 Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet 13,4 12,6 12,9 Omvårdnadsprogrammet 14,7.. 14,8 Specialutformat program, Den rörliga bilden språk 15,0 14,7 14,9 Specialutformat program EAG totalt 14,5 13,9 14,3 Tabell 3-14: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Elfrida Andréegymnasiet

23 20 (58) Richard Steffengymnasiet Program Barn- och fritidsprogrammet RSG 13,6 14,6 13,5 13,5 13,3 Riket - 12,6 12,7 12,8 12,8 Samhällsvetenskapsprogrammet S:a nationella program RSG 15,5 15,0 15,7 15,7 15,5 Riket - 14,8 14,9 14,9 14,8 RSG 15,0 14,9 15,3 15,2 15,0 Riket 2-14,5 14,5 14,5 14,4 Specialutformat program RSG.. 12,8 12,9.... RSG totalt RSG 15,0 14,7 15,1 15,2 15,0 Riket 3-14,0 14,0 14,0 14,0 Tabell 3-15: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg, Richard Steffengymnasiet Program K M Totalt Barn-och fritidsprogrammet 14,4 12,5 13,6 Samhällsvetenskapsprogrammet 15,6 15,3 15,5 Specialutformat program RSG totalt 15,4 14,5 15,0 Tabell 3-16: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Richard Steffengymnasiet

24 21 (58) 3.3 Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg Grundläggande behörighet har den som fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget G i minst gymnasiepoäng samt lägst betyget G i svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B, samt i engelska A och matematik A Samtliga enheter, sammanställning Enhet CPG nationella program CPG 92,4% 89,9% 90,4% 88,1% 96,2% Riket 2-87,7% 88,5% 88,4% 92,3% EAG nationella program RSG nationella program EAG 93,3% 90,7% 89,6% 89,0% 95,8% Riket 2-83,5% 83,4% 82,7% 87,9% RSG 96,8% 96,0% 97,9% 94,4% 98,0% Riket 2-90,8% 91,4% 90,4% 91,7% GVF samtliga program GVF 94% 90% 92% 90% 97% > % 91% Turism - 87% 90% - - Riket 3-87% 87% 87% 91% Tabell 3-17: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg, Gymnasie- och Enhet K M Totalt CPG nationella program 93,9% 91,9% 92,4% EAG nationella program 93,3% 93,1% 93,3% RSG nationella program 97,2% 96,4% 96,8% GVF samtliga program 94,3% 93,3% 93,7% Tabell 3-18: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Gymnasie- och

25 22 (58) Christopher Polhemgymnasiet Program Byggprogrammet CPG 93,6% 88,2% 82,9% 91,2% 100,0% Riket - 81,8% 84,7% 85,6% 93,3% Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet S:a nationella program CPG 92,9% 100,0% 87,9% 97,4% 93,8% Riket - 89,0% 89,4% 87,9% 91,9% CPG 85,7% 93,3% 100,0% 92,3% 100,0% Riket - 88,1% 90,3% 89,3% 91,4% CPG 81,2% 73,8% 81,3% 65,6% 91,2% Riket - 69,9% 71,3% 71,6% 85,2% CPG 92,3% 69,2% 80,0% 80,0% 100,0% Riket - 76,5% 78,7% 81,3% 89,7% CPG 98,8% 100,0% 100,0% 97,8% 100,0% Riket - 96,0% 96,5% 96,3% 96,2% CPG 88,4% 95,1% 89,2% 85,7% 92,1% Riket - 91,2% 91,3% 90,1% 89,8% CPG 92,4% 89,9% 90,4% 88,1% 96,2% Riket 2-87,7% 88,5% 88,4% 92,3% Specialutformat program, Produktionsteknik CPG.. 50,0% 100,0% 75,0% 80,0% Specialutformat program, Sjöfart CPG 100,0% 92,9% 100,0% 63,4% 100,0% CPG totalt CPG 92,9% 87,8% 90,8% 86,4% 95,5% Riket 3-87,1% 87,4% 86,9% 90,6% Tabell 3-19: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg, Christopher Polhemgymnasiet Program K M Totalt Byggprogrammet - 93,6% 93,6% Elprogrammet.. 96,0% 92,9% Energiprogrammet - 85,7% 85,7% Fordonsprogrammet.. 81,5% 81,2% Naturbruksprogrammet.. 88,9% 92,3% Naturvetenskapsprogrammet 100,0% 97,7% 98,8% Teknikprogrammet 85,7% 89,7% 88,4% Specialutformat program, Produktionsteknik Specialutformat program, Sjöfart.. 100,0% 100,0% CPG totalt 93,9% 92,5% 92,9% Tabell 3-20: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Christopher Polhemgymnasiet

26 23 (58) Elfrida Andréegymnasiet Program Estetiska programmet EAG 100,0% 95,2% 93,1% 93,8% 97,2% Riket 92,0% 91,4% 91,7% 91,9% Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Omvårdnadsprogrammet S:a nationella program Specialutformat program, Den rörliga bildens språk EAG 93,6% 86,8% 92,0% 97,1% 93,3% Riket 78,2% 79,5% 78,5% 84,4% EAG.. 77,8% 87,5%.. 100,0% Riket 87,6% 89,1% 88,0% 92,4% EAG 90,5% 100,0% 89,3% 78,6% 94,7% Riket 75,3% 75,4% 73,5% 84,4% EAG 91,3% 89,5% 78,9% 72,7% 100,0% Riket 81,4% 80,3% 81,1% 87,1% EAG 93,3% 90,7% 89,6% 89,0% 95,8% Riket 2 83,5% 83,4% 82,7% 87,9% EAG 85,0% 68,2% 89,5% 100,0% 100,0% Specialutformat program EAG EAG totalt EAG 92,1% 86,9% 89,8% 91,2% 96,6% Riket 3 87,1% 87,4% 86,9% 90,6% Tabell 3-21: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg, Elfrida Andréegymnasiet Program K M Totalt Estetiska programmet 100,0% 100,0% 100,0% Handels- och administrationsprogrammet 92,0% 100,0% 93,6% Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet 100,0% 83,3% 90,5% Omvårdnadsprogrammet 90,9%.. 91,3% Specialutformat program, Den rörliga bildens språk 81,8% 88,9% 85,0% Specialutformat program EAG totalt 92,0% 92,1% 92,1% Tabell 3-22: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Elfrida Andréegymnasiet

27 24 (58) Richard Steffengymnasiet Program Barn- och fritidsprogrammet RSG 92,6% 95,7% 100,0% 87,5% 93,3% Riket - 76,9% 78,8% 79,5% 85,4% Samhällsvetenskapsprogrammet S:a nationella program RSG 98,0% 96,1% 97,4% 96,7% 99,3% Riket - 93,2% 93,9% 92,9% 93,1% RSG 96,8% 96,0% 97,9% 94,4% 98,0% Riket 2-90,8% 91,4% 90,4% 91,7% Specialutformat program RSG.. 85,7% 81,8%.... RSG totalt RSG 97,0% 95,0% 96,7% 94,6% 98,0% Riket 3-87,1% 87,4% 86,9% 90,6% Tabell 3-23: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg, Richard Steffengymnasiet Program K M Totalt Barn-och fritidsprogrammet 100,0% 83,3% 92,6% Samhällsvetenskapsprogrammet 96,5% 100,0% 98,0% Specialutformat program RSG totalt 97,3% 96,6% 97,0% Tabell 3-24: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Richard Steffengymnasiet

28 25 (58) 3.4 Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg Samtliga enheter, sammanställning Enhet CPG nationella program 77,7% 65,1% 67,8% 61,7% 73,2% EAG nationella program 64,4% 58,9% 60,5% 68,8% 74,6% RSG nationella program 77,2% 72,0% 71,5% 73,5% 71,7% GVF totalt 73,1% 62,0% 66,8% 67,2% 73,1% Tabell 3-25: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg, Gymnasie- och Enhet K M Totalt CPG nationella program 77,3% 77,9% 77,7% EAG nationella program 72,0% 44,8% 64,4% RSG nationella program 81,9% 70,9% 77,2% GVF samtliga program 75,8% 71,0% 73,1% Tabell 3-26: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Gymnasie- och

29 26 (58) Christopher Polhemgymnasiet Program Byggprogrammet Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 87,1% 58,8% 54,3% 73,5% 71,9% Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 78,6% 78,9% 51,5% 50,0% 78,1% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 71,4% 73,3% 86,7% 61,5%.. Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 68,8% 40,5% 62,5% 34,4% 50,0% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 69,2% 61,5% 40,0% 50,0% 72,7% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 86,9% 87,0% 100,0% 91,5% 94,5% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 62,8% 58,5% 67,6% 66,7% 71,1% S:a nationella program 77,7% 65,1% 67,8% 61,7% 73,2% Specialutformat program, Produktionsteknik Specialutformat program, Sjöfart Specialutformat program Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 50,0% 42,9% 77,8%.... Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG CPG totalt Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 76,7% 62,2% 67,8% 61,7% 73,2% Tabell 3-27: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg, Christopher Polhemgymnasiet

30 27 (58) Program K M Totalt Byggprogrammet - 87,1% 87,1% Elprogrammet.. 80,0% 78,6% Energiprogrammet - 71,4% 71,4% Fordonsprogrammet.. 70,4% 68,8% Naturbruksprogrammet.. 66,7% 69,2% Naturvetenskapsprogrammet 87,5% 86,4% 86,9% Teknikprogrammet 57,1% 65,5% 62,8% Specialutformat program, Produktionsteknik Specialutformat program, Sjöfart - 50,0% 50,0% Specialutformat program CPG totalt 77,3% 76,5% 76,7% Tabell 3-28: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Christopher Polhemgymnasiet

31 28 (58) Elfrida Andréegymnasiet Program Estetiska programmet Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 60,0% 57,1% 58,6% 78,8% 73,7% Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Omvårdnadsprogrammet Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 64,5% 52,6% 72,0% 48,6% 68,9% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG.. 66,7% 62,5% 85,7% 60,0% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 38,1% 55,0% 57,1% 63,0% 76,3% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 91,3% 73,7% 47,4% 72,7% 64,3% S:a nationella program 64,4% 58,9% 60,5% 68,8% 74,6% Specialutformat program, Den rörliga bildens språk Specialutformat program Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 55,0% 31,8% 52,6% 90,0% 90,3% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG EAG totalt Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 62,7% 54,6% 60,5% 68,8% 74,6% Tabell 3-29: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg, Elfrida Andréegymnasiet Program K M Totalt Estetiska programmet 60,0% 60,0% 60,0% Handels- och administrationsprogrammet 72,0%.. 64,5% Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet ,1% Omvårdnadsprogrammet 90,9%.. 91,3% Specialutformat program, Den rörliga bildens språk 54,6% 55,6% 55,0% Specialutformat program EAG totalt 69,3% 47,4% 62,7% Tabell 3-30: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Elfrida Andréegymnasiet

32 29 (58) Richard Steffengymnasiet Program Barn- och fritidsprogrammet Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 88,9% 60,9% 52,2% 52,5% 55,6% Samhällsvetenskapsprogrammet Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 74,0% 74,5% 79,5% 81,1% 77,9% S:a nationella program 77,2% 72,0% 71,5% 73,5% 71,7% Specialutformat program Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG.. 35,7% RSG totalt Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 76,3% 68,3% 71,5% 73,5% 71,7% Tabell 3-31: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg, Richard Steffengymnasiet Program K M Totalt Barn- och fritidsprogrammet 100,0% 83,3% 88,9% Samhällsvetenskapsprogrammet 79,0% 67,4% 74,0% Specialutformat program RSG totalt 82,2% 69,0% 76,3% Tabell 3-32: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Richard Steffengymnasiet

33 30 (58) 3.5 Analys och åtgärder Christopher Polhemgymnasiet CPG, som helhet, har sedan 2009 fram till 2013 ökat andelen elever med slutbetyg från 86,5 % till 95,1 %. Innebär att CPG ligger över styrkortets mål på 90 %. Resultaten är relativt goda och alla program redovisar ett resultat över 92 % oroades CPG av att resultaten skiftade kraftigt mellan programmen. Detta ser vi inte i samma omfattning i årets statistik, vilket är positivt var spridningen 70 % till 100 % är spridningen 92,3 % till 100 % när det gäller uppnådda slutbetyg. Att notera särskilt: EE går från 82,6 % till 100 % NB går från 86,7 % till 82,9 % EN ligger stabilt och högt, 100 % De flesta program ökar men negativa siffror noteras på SF (från ,3) och TE (från ,5). När det gäller TE så var antagligen 100 % en exceptionellt hög siffra om vi jämför med statistik längre tillbaka Flickor och pojkar Flickorna går i regel ut med slutbetyg (100 %). Noterbart; NA: 97,6 % av flickorna och 100 % av pojkarna uppnår slutbetyg. TE: 100 % av flickorna och 90,6 % av pojkarna uppnår slutbetyg. Vad skillnaden beror på är svårt att svara på men kan vara intressant att titta närmare på. Senaste åren har det varit färre flickor på TE än NA. Andelen flickor som går ut med fullständigt slutbetyg på CPG är överlag relativt hög. Det är intressant med tanke på att andelen flickor på CPG är relativt låg. Utifrån dessa siffror kan vi göra en positiv bedömning, d.v.s. att det inte påverkar flickornas resultat negativt att det totalt på CPG är färre flickor än pojkar Jämförelsetalen, skillnad mellan flickor och pojkar inom CPG är markant. 15, 2 för flickor och 13,6 för pojkar (för de med slutbetyg) Precis som i hela riket så har CPG en del att arbeta med när det gäller pojkarnas ambitionsnivå, för att uppnå högre betyg än E. Framförallt gäller det yrkesprogrammen. Orsaker till förbättrade siffror En förhoppning är att de åtgärder och satsningar som gjorts inom CPG under 12/13 gett resultat. Det går inte att mäta exakt men att det bidrar till en positiv utveckling är helt klart. Att lärare kontinuerligt tar sig tid och får möjlighet att arbeta med bedömning, betygsättning, samarbete, sambedömning. Kollegialt lärande är viktigt för att lära av varandra, utvecklas, förändra och förbättra. Både lära av som gått bra och vad som gått dåligt. Att lärare och skolledning mer aktivt använder sig av statisktik och fakta i diskussioner och uppföljning är viktigt och bidrar. Förbättring av uppföljning av och fokus på elever som riskerar att inte uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås, bl.a. genom förändrat arbetssätt på klasskonferenser, EVK och med åtgärdsprogram.

34 31 (58) Behörighet CPG ligger högre än 2012, en ökning från 89,9 % till 92,4 %, av de elever som får grundläggande behörighet till högskolan. Positivt och vi hoppas att detta håller i sig. Viktigt att notera I en jämförelse med de andra gymnasieskolorna så ser vi att CPG även här har en relativt stor avvikelse mellan pojkar och flickor vilket de andra skolorna inte har. CPG K: 93,9 M: 91,9. Skillnad 2,0. På de andra skolorna är skillnaden; EAG 0,2 och RSG 0,8. Återigen, troligen ambitionsnivå och förkunskaper för pojkar inom yrkesprogrammen som utgör skillnaden Åtgärder Rektorer fotsätter att delta vid klasskonferenser för att få en inblick i arbetet och elevresultaten på programmen under pågående termin för att kunna stötta i elevvårdsarbetet. CPG kommer att arbeta med pedagogisk kartläggning under läsåret, d.v.s. mer aktivt arbete innan åtgärdsprogram. Utvärdering av arbetet med åtgärdsprogram under 12/13 har gett oss en bra bild av vad som gått bra och dåligt. Mycket bra har gjorts men arbetet behöver utvecklas ytterligare. T.ex. vara mer tydliga när och varför ett ÅP skall skrivas eller inte skrivas. Åtgärdsprogram skall användas inför särskilt stöd. Skolledningen fortsätter att lägga stor vikt vid utvecklingssamtalens genomförande och kvalitet. Arbeta vidare med riktade diskussioner och åtgärder till ämnesgrupper samt uppföljningsmöten med ämnesansvariga inom En, Ma och Sv. Mattelyftet: Skolverkets satsning på matematiklärarna genomförs under 12/13. Även rektorerna utbildas och deltar i satsningen. Minimikrav för It s Learning införs för att få en jämn och acceptabel kunskapsnivå inom lärarkåren. Vi har fortfarande en bit kvar innan alla lärare använder It s Learning fullt ut. Fortsätta arbetet med att synliggöra och tydliggöra stödresurserna inom programmen. Fortsätta med samarbetet mellan IM och de andra programmen. Fungerar bra i dag men det finns ännu utvecklingspotential i detta Elfrida Andréegymnasiet Undervisande lärare följer upp resultat inom varje kurs med respektive elev, och eleverna har tillgång till en lärplattform där de kan följa sin kunskapsutveckling och sina resultat. Klassföreståndare har utvecklingssamtal en gång per termin med sina elever och vi har mitterminskonferenser där varje klass följs upp med undervisande lärare och med elevstödsteam. Varje vecka utreder elevstödsteamet de elever som har svårt att klara sin studiesituation. Vid oro för att en elev inte klarar en godkänd nivå d.v.s. riskerar ett F, så skickas en skriftlig varning hem. Varje elev utreds vid konferenserna för att se om åtgärdsprogram behöver skrivas. Eventuella åtgärdsprogram diskuteras och skrivs även inom elevstödsteamet, som träffas varje vecka.

35 32 (58) Det digitala systemet PMO har blivit ett bra redskap i elevstödsteamets uppföljningsarbete. På APT diskuterades vikten av att höja varje enskild elev, så att varje elev på bästa tänkbara sätt utmanas i sin egen kunskapsutveckling d.v.s. det gäller att stimulera på alla betygsnivåer. EAG har ett elevuppföljningsprogram som förtydligar skolans rutiner. Vi kan se att EAG har relativt konstant antal elever med slutbetyg, över tid. En liten försämring bör dock konstateras det här året jämfört med de två senaste åren. Vi måste alltså fortsätta vårt arbete med att öka antalet elever med slutbetyg. Men eftersom vi även det här året har en hel del överlämningar kring studieproblematik från grundskolan så har detta hos en del elever lett till ett samlat betygsdokument som en elevvårdande insats, vilket påverkar statistiken negativt. Med andra ord så skulle man även kunna tolka statistiken som ett bra resultat i och med att vi under samma period har fått att fler elever med särskilda behov (läs- och skrivsvårigheter, diagnoser såsom Asperger och ADHD). Andelen elever med behov av stöd från BUP är även det stort. BUP lämnar över mycket arbete med elever med psykisk ohälsa till skolan, som i sin tur inte har kompetensen för att hjälpa dessa elever. Det vi har kunnat se i specialpedagogens undersökning/statistik är att när särskilda insatser görs i utvalda elevgrupper t.ex. stödtid eller dubbla lärarresurser i en kurs, så har detta gett positivt utslag kunskapsmässigt. Dessvärre är ju detta en kostsam lösning för skolan. Vi har i år ökat andelen elever med grundläggande behörighet till högskolan bland de elever som fick slutbetyg. Som exempel kan nämnas att 100 % av eleverna som fick slutbetyg på det Estetiska programmet hade högskolebehörighet. Andel elever med godkänt i alla kurser av de som uppnått slutbetyg har ökat men vi har en bit kvar jämfört med våra grannskolor. De avvikande siffrorna för vissa program kräver en djupare analys som skall genomföras under läsåret. Det som förvånar är att program med hög elevnärvaro ändå inte har så goda studieresultat och tvärtom. Man bör poängtera att de ibland små undervisningsgrupperna ibland gör att siffrorna slår brutalt uppåt eller neråt. Vi kommer även fortsättningsvis ha Betyg och bedömning som prioriterat område, och arbetslaget kommer under årets studiedagar bland annat ha fokus på sambedömning, gemensamma examinerande uppgifter och utecklande av arbetet i lärplattformen It s learning. It s learning har även en funktion där mentor får tillgång till de egna elevernas bedömningsöversikt vilket kan underlätta kommunikationen vid utvecklingssamtalet. Under hösten -13 kommer vi att satsa på ett resurscentrum med viktiga stödfunktioner, där eleverna kommer att få extra stöttning Richard Steffengymnasiet Andel elever med slutbetyg har under de fem senaste åren hållit sig runt strax över 90 % sjönk andelen med fyra procentenheter jämfört med 2012, som var det bästa året under femårsperioden. Andelen pojkar med slutbetyg är högre än flickor. Vi har sett en ökning av elever med särskilda behov och med diagnoser såsom Asberger, ADHD med fl. Under läsåret hade specialpedagogen mer eller mindre regelbunden kontakt med drygt 10 % av eleverna i åk 3. De flesta gick på Samhällsvetenskapsprogrammet. Ca 1/3 hade diagnoser, som orsakade betydande studieproblem, som bl a innebar att de måste ha hela eller delar av undervsningen i aspergerstudion. Några elever var dokumente-

36 33 (58) rat sjuka under stor del av läsåret. I gruppen fanns också elever med mycket hög frånvaro av olika anledningar som vi inte rådde på. Av 139 elever fick 127 slutbetyg, vilket i ljuset av ovanstående ändå är relativt bra. En slutsats kan vara att elever trots betydande problem genomför gymnasietiden om än utan fullständigt betyg. Resultatet för skolan som helhet kan tyckas sjunka, men samtidigt har skolan lyckats hjälpa fler elever än tidigare. På Barn- och fritidsprogrammet är skillnaden i procent mellan andelen flickor respektive pojkar som fick slutbetyg till fördel för pojkarna med nio procentenheter. Gruppen är relativt sett liten och därför kan inga absoluta slutsatser dras. Intressant är dock att flickorna på Barn- och fritidsprogrammet hade nästan 2 procentenheter högre betyg och att 100 % av flickorna hade grundläggande behörighet för högskola, samt godkänt i alla kurser, jämfört med pojkarna, 83,3 % i båda fallen. Lärarna bör vara uppmärksamma på detta inför framtiden, så att inte pojkar särbehandlas negativt. Samtidigt är det ju uppenbart så att pojkarna i mycket hög utsträckning lämnar skolan med slutbetyg. En slutsats skulle kunna vara att flickor och pojkar har olika ambitionsnivå i betygshänseende, och att pojkar i högre grad än flickor är nöjda med godkänt betyg på kurserna. Anmärkningsvärd är förbättringen på Barn- och fritidsprogrammet vad gäller andel med godkänt i alla kurser, en ökning från 55,6 % till 88,9 % under femårsperioden. Jämfört med 2012 är ökningen 28 procentenheter. Lärarna har tittat närmare på resultaten och funnit att inga exceptionella pedagogiska insatser gjorts jämfört med tidigare år, men att man har en allmän uppfattning om att ha arbetat medvetet och lagt mycket tid på att fånga upp elever som haft det svårt. Detta är förstås alldeles utmärkt men också slitsamt för den enskilde läraren. Stort arbete har lagts ner av lärare i kärnämnen, särskilt i matematik, för att alla elever ska få godkänt resultat. Vi har erbjudit såväl liten grupp, mer tid, stödlektioner, sommarskola, arbete i studion för några elever och ytterligare extra stöd inför prövning. Det har gett resultat, men kräver förstås mycket resurser. Betygen på Barn- och fritidsprogrammet har under de senaste fem åren legat stabilt runt 13,5 med en tillfällig uppgång Årets resultat 13,6 är troligen i likhet med tidigare år ca en procentenhet högre än för riket i övrigt. Sammanfattningsvis måste lärarna i stor utsträckning få ta åt sig äran av de goda resultaten. På Samhällsvetenskapsprogrammet är fördelningen mellan pojkars och flickors resultat mer jämn, men med viss fördel för flickorna. Betygen ligger jämnt över åren på ca 15,5 med undantag för 2012 då betygsgenomsnittet var något lägre, 15,0. Även för samhällsvetenskapsprogrammet har Richard Steffengymnasiet bättre resultat än riksgenomsnittet, men skillnaden är något mindre än för vårt Barn- och fritidsprogram. De senaste två åren finns en tydlig trend neråt för andel elever med godkänt i alla kurser. Vi har sett ett ökat antal elever på Samhällsvetenskapsprogrammet med studiesvårigheter, beroende på diagnoser av olika slag, men också elever som haft mycket hjälp i grundskolan för att klara de tre ämnena svenska, engelska och matematik, som fram till 2011 var de enda behörighetskraven till gymnasiet. När elever med stora brister i förkunskaper ska läsa matematik på Samhällsvetenskapsprogrammet uppstår problem. Vi har gett utökade resurser till matematik, med extra stöd, förlängda kurser och sommarskola och det har gett resultat, men räcker inte. En analys av kursbetygen visar att IG-betygen finns spridda över de flesta gymnasiekurser, men att antalet IG sticker ut i matte B och C. 10 % av eleverna går ut gymnasiet med IG i matte B. Matte C är en frivillig kurs som ändå många väljer för de extra meritpoäng man kan få. 66 elever valde matte C. Av dessa fick 15 IG. Trots att mattelärarna informerar elever om svårighetsgraden och faktiskt avråder elever från att välja kursen när de bedömer att kunskaperna inte räcker, väljer elever att försöka, när det

37 34 (58) sedan visar sig att det blev för svårt ger de upp. Då är det oftast också för sent att byta till en annan kurs, där man kanske hade haft bättre förutsättningar för godkänt resultat. Vi har också arbetat målmedvetet med att öka närvaron i skolan för att på så sätt ge eleverna bättre förutsättningar att genomföra gymnasiet med godkända betyg. Staten har hjälpt till genom att skärpa kraven för studiestöd. Resultatet är tyvärr klent. Vi ser tydligt att frånvaron är lika stor som tidigare, men det finns en förskjutning från ogiltig/okänd frånvaro till anmäld sjukfrånvaro. Gymnasieskolans besparingsbeting har inneburit större grupper på Samhällsprogrammet, samtidigt som det finns en diskrepans mellan förväntade förkunskaper och reella som kan förklaras med att Samhällsprogrammet i hög utsträckning är ett ickeval för elever som inte vet vad de vill bli. Nästan alla som valt programmet i första hand har kommit in. Det finns alltså en konflikt mellan de krav som ställs på ett högskoleförberedande program och kravet på att alla skall få godkänt resultat i alla kurser.

38 35 (58) 4 Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan I det följande visas en jämförelse mellan resultatet på nationella prov i engelska 5, matematik 1, svenska 1 och svenska B. Kolumnerna Provbetyg och Kursbetyg omfattar de individer som fått ett betyg i kursen vid ordinarie kursavslut och dessutom har ett resultat på nationellt prov. Elever som gått sommarskola eller haft förlängd kurs inte representerade i urvalet. Betygen översättas till värden 3 : F = 0, E = 10, D=12,5, C = 15, B=17,5, A = 20 och ett medelvärde beräknas. Detta kan variera mellan Eftersom avstånden mellan betygsnivåerna inte är konstant (10 mellan F och E, men 2,5 mellan övriga steg), blir en jämförelse enbart baserad på värdet av differensen mellan provoch kursbetyg, kolumnen Diff., i många fall missvisande. Detta eftersom det vid låga betygsnivåer blir en högre differens än vid höga betygsnivåer (för samma avvikelse i betygssteg). Av denna anledning finns kolumnerna Högre och Lägre. I dessa kolumner anges hur stor andel av eleverna som fått ett högre respektive lägre betyg i förhållande till det betyg de fått på det nationella provet. 4.1 Engelska Samtliga enheter, sammanställning Enhet Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov CPG ,2 13,5 0,3 8,3% 6,8% EAG ,6 13,3-0,3 3,0% 13,6% RSG ,5 14,7 0,2 18,9% 7,1% GVF ,8 13,9 0,1 11,6% 7,9% Tabell 4-1: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, engelska 5, läsåret 2012/2013, Gymnasie- och Enhet Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M CPG ,9 13,0 14,2 13,2 0,3 0,2 8,9% 8,1% 2,2% 8,1% EAG ,6 13,8 13,2 13,5-0,4-0,3 2,5% 3,8% 15,0% 11,5% RSG ,2 15,2 14,4 15,1 0,2-0,1 23,2% 10,5% 5,4% 10,5% GVF ,0 13,6 14,1 13,7 0,1 0,1 15,7% 8,2% 6,6% 9,0% Tabell 4-2: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, engelska 5, läsåret 2012/2013, Gymnasie- och 3 Svenska B läses i högre årskurser enl. den tidigare betygsskalan. Betygen översättas till värden: IG = 0, G = 10, VG = 15 och MVG = 20.

39 36 (58) Christopher Polhemgymnasiet Tabell 4-3: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, engelska 5, läsåret 2012/2013, Christopher Polhemgymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BA ,0.. 11,5.. 0,5.. 14,7%.. 11,8% EE ,4-13,3 0,0-0,1-4,2% - 8,3% FT ,8 12,0 10,8 12,3 0,0 0,3 0,0% 4,8% 0,0% 9,5% NA ,9 16,1 15,9 16,1 0,0 0,0 4,2% 0,0% 4,2% 0,0% NB ,5 10,4 12,5 10,8 0,0 0,4 0,0% 16,7% 0,0% 0,0% SF ,2.. 13,6.. 0,4.. 14,3%.. 0,0% TE ,0 15,7 15,0 15,6 1,0-0,1 40,0% 5,6% 0,0% 13,9% VF ,7.. 8,8.. 1,1.. 16,7%.. 0,0% CPG ,9 13,0 14,2 13,2 0,3 0,2 8,9% 8,1% 2,2% 8,1% Tabell 4-4: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, engelska 5, läsåret 2012/2013, Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BA ,7 11,5 0,8 16,7% 11,1% EE ,4 13,3-0,1 4,2% 8,3% FT ,8 11,9 0,1 3,7% 7,4% NA ,0 16,0 0,0 2,2% 2,2% NB ,4 11,6 0,2 9,1% 0,0% SF ,8 13,1 0,3 12,5% 0,0% TE ,5 15,5 0,0 9,8% 12,2% VF ,4 9,3 0,9 14,3% 0,0% CPG ,2 13,5 0,3 8,3% 6,8% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov ES ,7 16,0-0,7 0,0% 15,4% HA ,5 12,1-0,4 0,0% 15,0% HT ,3 12,9-0,4 0,0% 16,7% RL ,1 12,4 0,3 11,8% 0,0% VO ,8 14,0-0,8 0,0% 30,0% EAG ,6 13,3-0,3 3,0% 13,6% Tabell 4-5: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, engelska 5, läsåret 2012/2013, Elfrida Andréegymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M ES ,1 16,3 16,4 15,4-0,7-0,9 0,0% 0,0% 14,3% 16,7% HA ,5 12,5 12,2 12,0-0,3-0,5 0,0% 0,0% 11,1% 18,2% HT ,0.. 12,5.. -0,5.. 0,0%.. 20,0%.. RL ,8 12,5 12,0 12,9 0,2 0,4 10,0% 14,3% 0,0% 0,0% VO ,2.. 13,3.. -0,9.. 0,0%.. 33,3%.. EAG ,6 13,8 13,2 13,5-0,4-0,3 2,5% 3,8% 15,0% 11,5% Tabell 4-6: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, engelska 5, läsåret 2012/2013, Elfrida Andréegymnasiet

40 37 (58) Richard Steffengymnasiet Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BF ,7 10,2-0,5 0,0% 4,5% EK ,7 13,7 0,0 24,5% 8,2% HU ,7 17,7 0,0 13,3% 6,7% SA ,5 15,8 0,3 21,7% 7,2% RSG ,5 14,7 0,2 18,9% 7,1% Tabell 4-7: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, engelska 5, läsåret 2012/2013, Richard Steffengymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BF ,3 11,7 10,3 10,0 0,0-1,7 0,0% 0,0% 0,0% 16,7% EK ,7 14,9 12,6 15,1-0,1 0,2 33,3% 13,6% 7,4% 9,1% HU ,3.. 17,3.. 0,0.. 15,4%.. 7,7%.. SA ,3 15,8 15,8 15,8 0,5 0,0 26,8% 11,1% 5,4% 11,1% RSG ,2 15,2 14,4 15,1 0,2-0,1 23,2% 10,5% 5,4% 10,5% Tabell 4-8: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, engelska 5, läsåret 2012/2013, Richard Steffengymnasiet

41 38 (58) 4.2 Matematik 1 Matematik 1a, 100 poäng, bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Kursen ska ingå i samtliga yrkesprogram. Matematik 1b, 100 poäng, bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Kursen ska ingå i ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet. Matematik 1c, 100 poäng, bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Kursen ska ingå i naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet Samtliga enheter, sammanställning Enhet Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov CPG ,6 13,0 0,4 17,2% 1,0% EAG ,6 12,1 0,5 23,1% 9,0% RSG ,6 12,9 0,3 11,0% 1,2% GVF ,4 12,8 0,4 15,8% 2,4% Tabell 4-9: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, matematik 1, läsåret 2012/2013, Gymnasie- och Enhet Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M CPG ,2 12,2 14,6 12,6 0,4 0,4 14,0% 18,0% 0,0% 1,2% EAG ,6 11,5 12,3 11,9 0,7 0,4 26,1% 18,8% 6,5% 12,5% RSG ,4 12,9 12,8 13,2 0,4 0,3 10,6% 11,7% 1,8% 0,0% GVF ,6 12,3 13,1 12,6 0,5 0,3 14,9% 16,6% 2,5% 2,4% Tabell 4-10: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, matematik 1, läsåret 2012/2013, Gymnasie- och

42 39 (58) Christopher Polhemgymnasiet Program Antal betyg Antal prov Saknade prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre Matematik 1a: BA ,5 10,6 0,1 2,9% 0,0% EE ,6 13,8 1,2 46,2% 0,0% FT ,1 10,3 0,2 7,7% 0,0% NB ,3 10,6 0,3 12,5% 0,0% SF ,3 11,6 0,3 12,5% 0,0% VF ,8 11,0 0,2 7,7% 0,0% Matematik 1c: NA ,2 16,8 0,6 21,3% 0,0% TE ,1 13,4 0,3 16,7% 4,8% CPG ,6 13,0 0,4 17,2% 1,0% Tabell 4-11: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, matematik 1, läsåret 2012/2013, Christopher Polhemgymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M Matematik 1a: BA ,8.. 10,9.. 0,1.. 3,1%.. 0,0% EE ,6-13,8 0,0 1,2-46,2% - 0,0% FT ,5 9,8 12,0 9,9 0,5 0,1 20,0% 4,8% 0,0% 0,0% NB ,5.. 11,0.. 0,5.. 20,0%.. 0,0% SF ,1.. 11,4.. 0,3.. 14,3%.. 0,0% VF ,6.. 11,8.. 0,2.. 9,1%.. 0,0% Matematik 1c: NA ,5 15,9 16,9 16,6 0,4 0,7 16,0% 27,3% 0,0% 0,0% TE ,0 12,8 15,5 13,1 0,5 0,3 20,0% 16,2% 0,0% 5,4% CPG ,2 12,2 14,6 12,6 0,4 0,4 14,0% 18,0% 0,0% 1,2% Tabell 4-12: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, matematik 1, läsåret 2012/2013, Christopher Polhemgymnasiet

43 40 (58) Elfrida Andréegymnasiet Tabell 4-13: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, matematik 1, läsåret 2012/2013, Elfrida Andréegymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M Matematik 1a: HA ,8 11,5 11,0 12,5 1,2 1,0 30,0% 33,3% 10,0% 16,7% HT ,7.. 12,9.. 1,2.. 50,0%.. 0,0%.. RL ,5 10,5 12,5 10,0 1,0-0,5 30,0% 0,0% 0,0% 20,0% VO ,1.. 12,5.. 0,4.. 14,3%.. 0,0%.. Matematik 1b: ES ,9 12,3 12,9 12,5 0,0 0,2 15,4% 16,7% 15,4% 8,3% EAG ,6 11,5 12,3 11,9 0,7 0,4 26,1% 18,8% 6,5% 12,5% Tabell 4-14: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, matematik 1, läsåret 2012/2013, Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet Program Antal betyg Antal prov Saknade prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre Matematik 1a: HA ,7 11,8 1,1 26,4% 7,5% HT ,3 12,2 0,9 31,8% 13,6% RL ,2 11,7 0,5 37,5% 0,0% VO ,9 12,2 0,3 20,0% 6,7% Matematik 1b: ES ,6 12,7 0,1 16,0% 12,0% EAG ,6 12,1 0,5 23,1% 9,0% Program Antal betyg Antal prov Saknade prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre Matematik 1a: BF ,5 11,0 0,5 4,8% 0,0% Matematik 1b: EK ,1 13,2 0,1 4,2% 0,0% HU ,3 14,6 0,3 21,4% 7,1% SA ,6 13,0 0,4 14,4% 1,1% RSG ,6 12,9 0,3 11,0% 1,2% Tabell 4-15: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, matematik 1, läsåret 2012/2013, Richard Steffengymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M Matematik 1a: BF ,0 11,4 10,7 11,4 0,7 0,0 7,1% 0,0% 0,0% 0,0% Matematik 1b: EK ,7 13,5 12,8 13,6 0,1 0,1 3,8% 4,5% 0,0% 0,0% HU ,4.. 14,8.. 0,4.. 25,0%.. 8,3%.. SA ,5 12,8 12,9 13,3 0,4 0,5 11,5% 20,7% 1,6% 0,0% RSG ,4 12,9 12,8 13,2 0,4 0,3 10,6% 11,7% 1,8% 0,0% Tabell 4-16: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, matematik 1, läsåret 2012/2013, Richard Steffengymnasiet

44 41 (58) 4.3 Svenska 1 Svenska 1 är den sista obligatoriska kurs samtliga elever antagna fr.o.m läser i ämnet. Kursen läses normalt i årskurs Samtliga enheter, sammanställning Tabell 4-17: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska 1, läsåret 2012/2013, Gymnasie- och Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M CPG ,9 10,8 15,6 12,0 0,7 1,2 34,9% 26,8% 4,7% 6,4% EAG ,1 9,8 12,9 11,2 0,8 1,4 38,3% 23,3% 10,6% 20,0% RSG ,6 12,0 14,7 13,3 1,1 1,3 47,8% 35,4% 6,5% 0,0% GVF ,5 10,9 14,5 12,2 1,0 1,3 42,3% 28,1% 7,1% 6,8% Tabell 4-18: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska 1, läsåret 2012/2013, Gymnasie- och Christopher Polhemgymnasiet Enhet Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov CPG ,7 12,8 1,1 28,5% 6,0% EAG ,2 12,2 1,0 32,5% 14,3% RSG ,0 14,2 1,2 43,6% 4,3% GVF ,1 13,2 1,1 34,3% 7,0% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BA ,2 11,1 1,9 36,1% 2,8% EE ,5 12,2 1,7 45,8% 0,0% FT ,2 11,6 2,4 34,6% 0,0% NA ,2 15,6 0,4 22,7% 6,8% NB ,4 11,6 2,2 50,0% 0,0% SF ,9 12,8 0,9 12,5% 12,5% TE ,4 12,9 0,5 20,0% 12,5% VF ,7 12,0-0,7 7,1% 14,3% CPG ,7 12,8 1,1 28,5% 6,0% Tabell 4-19: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska 1, läsåret 2012/2013, Christopher Polhemgymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BA ,1.. 11,1.. 2,0.. 38,2%.. 2,9% EE ,5 12,2 0,0 1,7-45,8% - 0,0% FT ,0 7,9 16,0 10,6 1,0 2,7 40,0% 33,3% 0,0% 0,0% NA ,8 14,3 16,4 14,5 0,6 0,2 32,0% 10,5% 8,0% 5,3% NB ,5.. 11,5.. 3,0.. 60,0%.. 0,0% SF ,4.. 12,5.. 1,1.. 14,3%.. 14,3% TE ,0 12,1 16,5 12,4 1,5 0,3 60,0% 14,3% 0,0% 14,3% VF ,7.. 11,7.. -1,0.. 0,0%.. 16,7% CPG ,9 10,8 15,6 12,0 0,7 1,2 34,9% 26,8% 4,7% 6,4% Tabell 4-20: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska 1, läsåret 2012/2013, Christopher Polhemgymnasiet

45 42 (58) Elfrida Andréegymnasiet Tabell 4-21: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska 1, läsåret 2012/2013, Elfrida Andréegymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M ES ,2 12,9 12,9 12,1-1,3-0,8 16,7% 0,0% 25,0% 33,3% HA ,9 10,8 12,8 11,5 0,9 0,7 33,3% 20,0% 0,0% 20,0% HT 7-11,4-12,5-1,1-57,1% - 14,3% - RL ,8 4,6 13,3 10,7 3,5 6,1 80,0% 71,4% 0,0% 0,0% VO ,8.. 12,8.. 0,0.. 11,1%.. 11,1%.. EAG ,1 9,8 12,9 11,2 0,8 1,4 38,3% 23,3% 10,6% 20,0% Tabell 4-22: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska 1, läsåret 2012/2013, Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov ES ,5 12,5-1,0 8,3% 29,2% HA ,3 12,1 0,8 26,3% 10,5% HT ,4 12,5 1,1 57,1% 14,3% RL ,6 12,2 4,6 76,5% 0,0% VO ,5 11,5 0,0 10,0% 10,0% EAG ,2 12,2 1,0 32,5% 14,3% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BF ,4 11,3 1,9 38,1% 4,8% EK ,8 14,3 0,5 34,1% 4,5% HU ,2 17,1 1,9 78,6% 7,1% SA ,3 14,5 1,2 44,3% 3,3% RSG ,0 14,2 1,2 43,6% 4,3% Tabell 4-23: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska 1, läsåret 2012/2013, Richard Steffengymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BF ,8 8,6 12,0 10,0 2,2 1,4 50,0% 14,3% 7,1% 0,0% EK ,7 13,9 14,0 14,7 0,3 0,8 38,5% 27,8% 7,7% 0,0% HU ,2.. 17,3.. 2,1.. 83,3%.. 8,3%.. SA ,3 11,3 15,3 13,0 1,0 1,7 42,5% 47,6% 5,0% 0,0% RSG ,6 12,0 14,7 13,3 1,1 1,3 47,8% 35,4% 6,5% 0,0% Tabell 4-24: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska 1, läsåret 2012/2013, Richard Steffengymnasiet

46 43 (58) 4.4 Svenska B Svenska B är den sista obligatoriska kurs samtliga elever antagna före 2011 läser i ämnet. Läses normalt i åk 2 och Samtliga enheter, sammanställning Tabell 4-25: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska B, läsåret 2012/2013, Gymnasie- och Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M CPG ,6 10,1 13,0 10,7 0,4 0,6 24,0% 20,5% 16,0% 11,6% EAG ,6 9,6 13,8 11,8 1,2 2,2 22,4% 29,4% 1,2% 5,9% RSG ,8 12,5 16,1 13,9 2,3 1,4 50,0% 25,0% 3,0% 2,3% GVF ,0 10,6 14,5 11,6 1,5 1,0 33,0% 23,2% 4,0% 8,4% Tabell 4-26: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska B, läsåret 2012/2013, Gymnasie- och Christopher Polhemgymnasiet Enhet Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov CPG ,6 11,1 0,5 21,2% 12,4% EAG ,7 13,2 1,5 24,4% 2,5% RSG ,3 15,2 1,9 40,0% 2,7% GVF ,8 13,0 1,2 27,9% 6,3% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BP ,2 10,2 2,0 28,6% 0,0% EC ,7 11,9 0,2 15,4% 7,7% EN ,4 12,9 1,5 28,6% 0,0% FP ,1 10,6 2,5 38,9% 0,0% NP ,8 11,2-2,6 0,0% 46,2% PT SF , TE ,6 11,2-0,4 16,3% 20,9% CPG ,6 11,1 0,5 21,2% 12,4% Tabell 4-27: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska B, läsåret 2012/2013, Christopher Polhemgymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BP ,2-10,2-2,0-28,6% - 0,0% EC ,5.. 11,7.. 0,2.. 17,4%.. 8,7% EN ,4-12,9-1,5-28,6% - 0,0% FP ,7.. 9,7.. 2,0.. 26,7%.. 0,0% NP ,3.. 9,4.. -3,9.. 0,0%.. 66,7% PT SF , TE ,3 11,3 12,0 10,7-0,3-0,6 20,0% 14,3% 26,7% 17,9% CPG ,6 10,1 13,0 10,7 0,4 0,6 24,0% 20,5% 16,0% 11,6% Tabell 4-28: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska B, läsåret 2012/2013, Christopher Polhemgymnasiet

47 44 (58) Elfrida Andréegymnasiet Tabell 4-29: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska B, läsåret 2012/2013, Elfrida Andréegymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M ES ,9 9,0 14,3 12,5 1,4 3,5 28,6% 30,0% 0,0% 0,0% HP ,4 10,8 14,0 10,0 0,6-0,8 16,0% 0,0% 4,0% 16,7% HR ,2 6,7 14,4 10,0 2,2 3,3 44,4% 44,4% 0,0% 0,0% HV OP ,2.. 13,3.. 1,1.. 17,4%.. 0,0%.. RB ,3 11,9 14,1 13,8 1,8 1,9 27,3% 37,5% 0,0% 12,5% EAG ,6 9,6 13,8 11,8 1,2 2,2 22,4% 29,4% 1,2% 5,9% Tabell 4-30: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska B, läsåret 2012/2013, Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov ES ,3 13,5 2,2 29,2% 0,0% HP ,9 13,2 0,3 12,9% 6,5% HR ,4 12,2 2,8 44,4% 0,0% HV OP ,3 13,3 1,0 16,7% 0,0% RB ,1 13,9 1,8 31,6% 5,3% EAG ,7 13,2 1,5 24,4% 2,5% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BF ,3 12,6 2,3 44,8% 6,9% SP ,3 16,1 1,8 38,3% 1,2% RSG ,3 15,2 1,9 40,0% 2,7% Tabell 4-31: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska B, läsåret 2012/2013, Richard Steffengymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BF ,1 7,9 14,1 10,4 2,0 2,5 47,1% 41,7% 5,9% 8,3% SP ,4 14,2 16,7 15,2 2,3 1,0 51,0% 18,8% 2,0% 0,0% RSG ,8 12,5 16,1 13,9 2,3 1,4 50,0% 25,0% 3,0% 2,3% Tabell 4-32: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska B, läsåret 2012/2013, Richard Steffengymnasiet

48 45 (58) 4.5 Analys och åtgärder Christopher Polhemgymnasiet På CPG är det god redovisning av genomförda nationella prov. De flesta elever har genomfört och redovisat sina resultat. Engelska 5 8,3 % får högre betyg än vad som motiveras av de nationella proven och 6,8 % får lägre. Jämfört med läsåret 11/12 ligger CPG:s program under läsåret 12/13 jämnare i statistiken över skillnaden mellan betyg N-prov och kursbetyg. Klar förbättring. Framförallt på NB Matematik 1a, 1c Eleverna får genomgående högre betyg i Ma1a än vad som motiveras av NP. Största avvikelsen visar EE där hela 46,2 % av eleverna får ett högre betyg. Detta bör tittas närmare på. Inget program visar på lägre betyg i kurs än på NP Ma1c Eleverna får genomgående högre betyg i Ma1c än NP. NA-programmet; 21,3 % får högre betyg än NP, 0 % får lägre. Skillnaden mellan NP och kursbetyg är 0,6, vilket bör analyseras. Att jämföra med TE som visar en skillnad på 0,3 (16,7 % högre, 4,8 % lägre) Ma CPG totalt: Jämfört med föregående läsår visar CPG ändå en mindre avvikelse mellan kursbetyg och NP. 17,2 % får högre betyg vilket skall jämföras med föregående läsårs 30 %. Svenska 1 Eleverna får genomgående högre betyg än vad som motiveras av NP. Detta gäller samtliga program och avvikelse mellan NP och kursbetyg varierar mellan 7,1 % på VF (förra läsåret 67%) och 50% på NB. Överlag visar gymnasieskolorna stor avvikelse mellan NP och högre kursbetyg Svenska B Majoriteten av eleverna får genomgående högre betyg än vad som motiveras av NP. Det stora undantaget är NP där 46,2 % får lägre betyg än NP. Avvikelse mellan NP och högre kursbetyg varierar mellan 0% (NP) och 28,6%(BA och EN). Åtgärder för att förbättra resultaten: Vi kommer att fortsätta detta arbete med genomgångar i våra ämneslag och arbetslag. Skolledningen gör en bedömning att diskussioner och utbildning inom betyg och bedömning gett en viss positiv effekt på hur betygen sätts. Det finns fortfarande ett behov att föra diskussion med grundskolan om vilka grundkunskaper eleverna behöver ha med sig för att kunna klara av bl.a Ma-kurserna inom GY11. Stödinsatserna måste sättas in i tid och variera i utformning. Nivågruppering av stödinsatser bör diskuteras. Vi kommer att fortsätta med tidiga tester och diagnoser inom Ma, En, SV, på yrkesprogrammen, för att tidigt identifiera stödbehov. Identifiera eventuella studiesvårigheter med hjälp av diagnoser. Ex. Svenska 1: specialpedagogerna får in resultat av diagnoser och uppmärksammar de elever som visar anmärkningsvärt låga resultat. Arbeta mer med pedagogisk kartläggning av elevens svårigheter för att tidigt kunna stötta eleven i dess strävan att uppnå goda betyg

49 46 (58) Arbetet med sambedömning av NP fortsätter. Fortsätta att diskutera de nationella provens "funktion" i lärarkollegiet med frågeställningar som: Vad är det provet/proven mäter och hur väl stämmer detta överens med kursernas övriga innehåll? Vilken vikt lägger lärarna vid det nationella provet när de sätter kursbetyget? Elfrida Andréegymnasiet Vad vi kan se i årets resultat se att slutbetyg och nationellt provresultat är relativt samstämmiga. Vi vill uppmärksamma på att några delar som kan inverka på statistiken kopplat till kursbetyg och nationella prov är att skolan sätter in mycket stödinsatser om en elev inte klarar ett nationellt prov. Detta gör ibland att kursbetyg och nationellt prov kan avvika. Man bör ha i beaktande att EAG har många elever med överlämningar kopplat till olika typer av studieproblematik från grundskolan, vilket t.ex. gör att dessa elever kan ha svårt för en provsituation som det nationella provet innebär. Elever som har läs- och skrivproblematik missgynnas även vid ett nationellt prov i matematik, där flera uppgifter är skriftliga. Eleverna kan alltså ha en matematisk förståelse som inte kommer till sin rätt när de fastnar i språkliga formuleringar. När lärarna har möjlighet att ge en muntlig instruktion och vägleda/uppmuntra under vägen, så presterar vanligtvis eleverna på en högre nivå. Även bedömningssituationen vid ett nationellt prov skapar en stress och koncentrationssvårighet hos flera av våra elever. Vid den akuta stress som en del elever känner i en pressad provsituation gör att de inte kan plocka fram sitt långtidsminne. Man bör också komma ihåg att det nationella provet endast är en del i ett större bedömningsunderlag. De nationella proven sambedöms inom skolan, men det vore bra att vi kunde utöka detta till att ske över skolgränserna. Det finns dock en organisatorisk svårighet att få en gemensam sambedömningstid. Ett fortsatt arbete pågår kring att ha höga förväntningar på våra elever så att de på detta sätt kan uppmuntras till att tro på sig själva och prestera bättre! Richard Steffengymnasiet Det finns en god samstämmighet mellan betyg på nationellt prov i engelska 5 och kursbetyg. Det är också tydligt att betyget på det nationella provet inte är lika med kursbetyg för den enskilde eleven, utan för gruppen. Detta är viktigt, eftersom den svenska skolan inte är en examensskola utan elevens sammanlagda prestationer ska utgöra underlag för kursbetyg. Humanistiska programmet sticker ut med mycket höga betyg på nationella provet, 17,7, vilket betyder att elevernas genomsnittliga betyg är ett stabilt och starkt B. Slutsatsen som kan dras är att eleverna går på rätt program. Samtidigt kan noteras att samma elever också har det bästa provresultatet på skolan i matematik 1, om än på en lägre betygsnivå, 14,3. Intressant är också att pojkar generellt har bättre resultat i engelska än flickor. Kan det ha att göra med datorintresse? Matematik 1 visar också god samstämmighet mellan nationella provets betyg och kursbetyget. Tidigare har det varit stor diskrepans mellan provbetyg och kursbetyg på barn- och fritidsprogrammet, men så är inte fallet nu. Pojkar har något bättre resultat i matematik på barn- och fritidsprogrammet och ekonomiprogrammet. Inga skillnader värda att notera finns mellan pojkars och flickors resultat i matematik på samhällsvetenskapsprogrammet. Humanisterna har för få pojkar för att ta fram statistik.

50 47 (58) Ekonomiprogrammet har i stort sett samma betygsresultat i engelska och matematik, liksom barn- och fritidsprogrammet medan samhällsvetenskapsprogrammet och humanistiska programmet har tydligt bättre resultat i engelska än i matematik. De sistnämnda programmen är också de program som har flest obligatoriska kurser i språk. I svenska 1 finns en stor skillnad mellan provbetyg och kursbetyg från 13,0 till 14,2. Samtliga program har fått högre kursbetyg än provbetyg. Hela 46 prov saknades i statistiken vilket inte är tillfredsställande. Detta trots att det finns rutiner för inrapportering. En jämförelse med de andra två skolorna visar att deras grupper fått motsvarande högre kursbetyg. Svensklärargruppen måste analysera resultatet närmare, men en förklaring kan vara att det nationella provet i svenska 1 inte täcker kursinnehållet lika väl som i matematik och engelska. Största skillnaden finns på humanistiska programmet. Det är alltså samma elevgrupp som hade mycket goda betyg på provet i engelska. Resultatet för svenska är betydligt lägre; 15,2, vilket är anmärkningsvärt, även om 15,2 i sig är ett mycket gott betyg. Att notera är också att flickor på samhällsvetenskapsprogrammet har 3 procentenheter högre provbetyg än pojkar. En logisk förklaring kan vara att provet ligger i åk 1och att pojkarna mognar senare. Det kan bli intressant att se om det nationella provet i svenska 3 har liknande skillnad. Detta prov genomförs för första gången Nationellt prov i svenska B som nu genomfördes för sista gången hade liknande resultat som svenska 1. Provbetyget var i snitt 13,3 men kursbetyget blev 15,2. Även här kan påpekas att provet huvudsakligen handlar om den språkliga förmågan. Litteraturdelen i ämnet täcks inte. Samtidigt är det viktigt att titta närmare på varför det är så stor skillnad i provbetyg och kursbetyg. Är det så att litteraturdelen värderas annorlunda? Störst differens var det på barn- och fritidsprogrammet med hela 2,3. Pojkarnas provbetyg är generellt sett lägre utom för ekonomiprogrammet. Kursbetygen visar i stort samma skillnad som provbetygen mellan pojkar och flickor.

51 48 (58) 5 Elevnärvaro gymnasieskolan Även detta läsår har arbetet med att öka elevernas närvaro varit prioriterat. Målet är att genomsnittlig närvaro på skolenhet och program skall uppgå till minst 90 %. Olika aktiviteter har skett på både enhets- och förvaltningsnivå. Bland annat har elevernas närvaro och lärarkvittenser behandlats regelbundet i ledningsgruppen. Lärarna har fått uppföljningar 4 avseende sin individuella inrapportering varje månad. 5.1 Lärarkvittenser För att analys av elevernas närvaro skall kunna göras krävs att genomförd lektionstid kvitteras i hög grad. Nedan, se Tabell 5-1, visas andelen kvitterad genomförd lektionstid under läsåret. Enhet Kvitterat (%) Christopher Polhemgymnasiet 91,4% 85,0% 79,9% Elfrida Andréegymnasiet 89,6% 88,1% 89,6% Richard Steffengymnasiet 91,8% 89,6% 91,7% GVF 91,0% 86,6% 84,7% Tabell 5-1: Kvitterad lektionstid per enhet, läsåret I Figur 5-1 nedan visas hur kvitteringsgraden varierat under läsåret. 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% CPG EAG RSG GY Mål 65% Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar April Maj Juni Figur 5-1: Andel kvitterad lektionstid per månad, läsåret 2012/ Uppföljningarna har sammanställts på förvaltningsstaben och gjorts tillgängliga för rektorerna. 5 Omfattar augusti månad, vilket 2012 och 2013 inte gör. Beslut om att exkludera augusti gjordes av ledningsgruppen Detta för att ta bort felkällor relaterade till t.ex. ofullständigt schema och rörliga elever i början av läsåret

52 49 (58) 5.2 Elevnärvaro Enhet Närvaro (%) Christopher Polhemgymnasiet 87,9% 89,0% 87,6% Elfrida Andréegymnasiet 83,9% 84,4% 82,9% Richard Steffengymnasiet 87,1% 86,9% 86,2% GVF 86,8% 87,3% 86,0% Tabell 5-2: Elevnärvaro per skolenhet, läsåret 2012/2013 I tabellerna som följer visas elevnärvaron per enhet och program under läsåret. Tabellerna separerar årskurs tre från årskurserna ett och två. Detta beror på att programstrukturen i årskurs ett och två (Gy11) är en annan. Årskurs Program Elevnärvaro 1 och 2 BA 87,8% EE 90,3% FT 87,5% HV 82,0% IN 68,1% NA 90,8% NB 83,8% RX 83,4% TE 89,7% VF 86,6% IM 84,1% Totalt åk 1 och 2 88,0% 3 BP 85,6% EC 88,4% EN 86,9% FP 91,9% MP 75,3% NP 87,7% NV 86,7% TE 84,3% IV 47,4% SM 81,8% Totalt åk 3 87,0% Samtliga 87,7% Tabell 5-3: Elevnärvaro Christopher Polhemgymnasiet per program, läsåret 2012/ Introduktionsprogrammen (de vars förkortning inleds med IM) är exkluderade i sammanställningen. Detta för att jämförelse med 2011 skall bli rättvisande eftersom tidigare individuella programmet, IV, ej redovisades.

53 50 (58) Årskurs Program Elevnärvaro 1 och 2 ES 87,1% HA 80,9% HT 83,3% RL 88,2% VO 79,1% IM 67,8% Totalt åk 1 och 2 81,8% 3 ES 81,6% HP 78,3% HR 88,1% HV 75,2% OP 85,3% RB 88,7% SM 86,6% Totalt åk 3 83,0% Samtliga 82,7% Tabell 5-4: Elevnärvaro Elfrida Andréegymnasiet per program, läsåret 2012/2013 Årskurs Program Elevnärvaro 1 och 2 BF 87,4% EK 87,1% HU 89,9% SA 88,8% IM 71,0% Totalt åk 1 och 2 87,5% 3 BF 83,7% SP 84,8% SM 71,8% Totalt åk 3 83,9% Samtliga 86,6% Tabell 5-5: Elevnärvaro Richard Steffengymnasiet per program, läsåret 2012/2013 I Figur 5-2 nedan visas hur registrerad elevnärvaro varierat under läsåret. 94% 92% 90% 88% 86% 84% 82% 80% 78% Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Juni CPG EAG RSG GY Mål Figur 5-2: Elevnärvaro per månad, läsåret 2012/2013