Nämnd, onsdag den 18 september 2013

Transkript

1 Kallelse, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) Vid förhinder v g kontakta Helena Wottle , e-post: helena.wottle@gotland.se Tid: kl Plats: Konferenssal Ösel, Rådhuset, Visborg Nämnd, onsdag den 18 september 2013 AU Ärende: 1. Mötets öppnande 2. Val av justerare och tidpunkt för justering Beslut 3. Godkännande av dagordning Beslut 4. AU 54 Revidering av överenskommelse om samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd samt tilläggsöverenskommelse om unga vuxna år Beslut 5. AU 55 Samlad studie- och yrkesvägledning inom Region Gotland Beslut Bilaga ss AU 56 Filmkluster Gotlands folkhögskola Beslut 7. AU 57 Remiss: Ny ungdomspolitik (Utbildningsdepartementet) Beslut Kompletteras på fredag. 8. AU 58 Ledighet för grundläggande soldatutbildning för frivilliga (GUF) Beslut 9. AU 59 Internremiss - policy och riktlinjer för fastighetsförvaltningen Beslut 10. AU 60 Ändring reglemente Beslut 11. AU 61 Åtgärdsplan utifrån FN-konventionen Beslut 12. AU 62 Ny skolorganisation Beslut 13. AU 64 Utbildningsutbud för gymnasieskolan 2014 Beslut 14. Utbildningsutbud KomVux Beslut 15. Utbildningsutbud folkhögskolan Beslut 16. Information från förvaltning: i. Ekonomi ii. Arbetsmarknadsenhet - Bo Kristiansson och Kristina Tallnäs Rapport iii. Seminarium kommunikation förvaltning - nämnd 17. Kvalitetsrapporter 6/2012 och 1/2013 Rapport Bilagor, ss Information från samverkan Rapport 19. Återrapp av; ansökan YH ref GVN 58, skrivelse ref GVN AU 47 Rapport Bilagor, ss Delegations- och anmälningsärenden Rapport 21. Övriga frågor 22. Mötets avslutande Per Edman, ordförande i. Kompletteras på fredag ii. iii.

2 Ärendenr GVN 2012/125 BUN 2013/27 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Samlad organisation för studie- och yrkesvägledning inom Region Gotland Gymnasie- och s och barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Inrätta en samlad organisation, Vägledningsenheten, för studie- och yrkesvägledningen inom Region Gotland från och med 1 juli Vägledningsenheten bildar en resultatenhet under gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Vägledningsenheten ansvarar för studie- och yrkesvägledningen inom regionens grund- och gymnasieskolor, den kommunala vuxenutbildningen samt inom Gotlands Folkhögskola. Vägledningsenheten bemannas med personalresurser (enhetschef och vägledare) inom ramen för befintlig verksamhet. Den nya organisationen får inte innebära ökade kostnader. Uppdra åt utbildningschefen i gymnasie- och att påbörja rekrytering av en chef för enheten med tillträde den 1 januari Den nytillträdde chefen får uppdraget att leda, utveckla och utforma studie- och yrkesvägledningen i Regionens verksamheter utifrån utredningens förslag och i nära samarbete med vägledare, rektorer och tjänstemän. Enhetschefen ska kontinuerligt återrapportera till berörda nämnder. Godkänna förslaget till tidsplan och förslag till förberedelsearbete. Särskolans speciella behov ska beaktas i den nya organisationen. Barn- och utbildningsnämnden påpekar vikten av att verksamheten bedrivs även under sommaren då behovet av kontakt med SYV kan vara stort i samband med gymnasieantagningen. 1/108 Besöksadress Regementsgatan 6 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Webbplats Org nr

3 Region Gotland Ärendenr GVN 2012/125 GVN 2012/27 2 (2) Vid barn- och utbildningsnämndens och gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens sammanträden i december 2012 fick förvaltningarna i uppdrag: att kartlägga studie- och yrkesvägledningens omfattning och inriktning inom Region Gotland, att beskriva vilka behov studie- och yrkesvägledningen utifrån statliga styrdokument förväntas fylla och vilka mål som är prioriterade för verksamheten, samt att lämna förslag på en samlad organisation för studie- och yrkesvägledningen och beskriva för- och nackdelar i förhållande till nuvarande organisation. Ärendet har beretts av utredare på GVF Anders Weiborg i samarbete med den arbetsgrupp som tillsatts för att göra utredningen. Utredningen har följande förslag till tidplan och förberedelser September/oktober Information om nämndbeslut och kommande arbete. - Förberedelser för rekrytering av ny chef för Vägledningsenheten. November Rekrytering avslutad. - Arbetsgrupp utses. Januari Ny chef tillträder 1 januari. - Arbetsgruppsmöte. - Planering av omorganisationsarbete. Februari-juni Analys och förslag till bl.a. bemanning, dokument, mötesrutiner, praon:s organisation, planering av vägledaraktiviteter i åk F-6, kompetensutveckling mm. - Ta fram en plan för det systematiska kvalitetsarbetet. - Arbetsgruppsmöten. - Beslut kring organisation, bemanning, arbetsinnehåll, mm. Juli Vägledningsenheten inrättas. Frågan om överföring av budgetmedel från barn- och utbildningsnämnden till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden handlägges i särskild ärende. Alf Nilsson Tf utbildningschef Ann-Chatrin Norrevik Skoldirektör Anders Weiborg Utredare 2/108

4 Ärendenr: GVN 2012/111 Datum Kvalitetsrapport 6 personalrelaterade styrtal 3/108 Besöksadress Regementsgatan 6 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

5 Region Gotland Innehållsförteckning 1 Inledning och sammanfattning BAKGRUND ÖVERGRIPANDE SYFTE VISIONER OCH VERKSAMHETSIDÉ Övergripande vision Verksamhetsidé GRUNDFAKTA OM VERKSAMHETEN UTBILDNINGSCHEFENS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Utveckling sedan förra året Förbättringsområden Uppföljning av nämndens styrkort EKONOMI E5. Göra ekonomin känd för samtliga medarbetare och ta vara på medarbetarnas idéer MEDARBETARE/LEDARE M1. Coachande ledare som skapar förutsättningar för verksamhetsutveckling, god kvalitet, effektivitet och arbetsglädje M2. Stärka kompetensförsörjning på kort och lång sikt M3. Säkra likabehandling M4. Ge möjlighet till målinriktad, individuell och relevant kompetensutveckling M5. Ökad rörlighet M6. Stärka och stödja det pedagogiska ledarskapet /108

6 Region Gotland 1 (8) 1 Inledning och sammanfattning 1.1 Bakgrund Föreliggande rapport är den sjätte kvalitetsrapporten för verksamhetsåret 2012/2013 som en led i utvecklingen av kvalitetssystemet inom Gymnasie- och, GVF. Skollagen kräver att varje huvudman bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamhetens resultat redovisas och analyseras samt att åtgärder vidtas i syfte att utveckla verksamheten. Samtliga dessa rapporter ersätter den kvalitetsredovisning som kommunen och enskilda skolor tidigare varit skyldiga att redovisa. De främsta fördelarna med det nya redovisningssystemet är att data är aktuella genom att de redovisas löpande, att förutsättningar finns att upprätta handlingsplaner med hög aktualitet samt att politiker, skolor och allmänhet får mer koncentrerade rapporter med avseende på innehåll. 1.2 Övergripande syfte Figur 1-1: Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet och därmed kvalitetsrapporteringen syftar till att kontinuerligt Bedöma resultat och måluppfyllelse Utveckla arbetsprocesser genomförandet Identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen Skolan skall vidta lämpliga åtgärder utifrån en kartläggning som identifierar områden som är särskilt angelägna att förbättra för att nå högre måluppfyllelse. För att förbättringarna skall bestå och kvaliteten höjas skall utvecklingen följas över tid. 1.3 Visioner och verksamhetsidé Övergripande vision Gotland är östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. (Vision Gotland 2025) 5/108

7 Region Gotland 2 (8) Verksamhetsidé Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) ansvarar för att höja utbildningsnivån genom att erbjuda ett brett och kvalitativt utbildningsutbud för ungdomar och vuxna på Gotland. Utbildningarna bedrivs i samverkan med olika utbildningsanordnare och arbetsmarknaden. Utbudet är anpassat till individens och samhällets behov och präglas av valfrihet, jämlikhet och mångfald. Genom inspirerande och kunniga pedagoger erbjuds de studerande en lärmiljö som präglas av glädje och lust att lära. GVN vill bidra till att flera vill komma till Gotland och stanna här. GVN ansvarar för uppföljning och kvalitetssäkring av verksamheterna i gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och folkhögskola. 1.4 Grundfakta om verksamheten Den kommunala gymnasieskolan erbjuder under läsåret 2012/2013 i årskurs ett 16 nationella program och ett program med egna examensmål organiserade på tre skolenheter. Dessa är Christopher Polhemgymnasiet (CPG), Elfrida Andréegymnasiet (EAG) och Richard Steffengymnasiet (RSG). Samtliga introduktionsprogram erbjuds. Det kommunala uppföljningsansvaret, som avser verksamhet riktad mot ungdomar som inte finns inskrivna i gymnasieskolan, är organiserat i ett speciellt projekt; Ungdomskraft. Den kommunala vuxenutbildningen, Komvux Gotland, omfattar grundläggande vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare (SFI) och gymnasial vuxenutbildning samt externt upphandlade utbildningar (yrkesutbildningar och distansutbildningar) för vuxna. Gotlands Folkhögskola bedriver verksamhet i Hemse och Fårösund som förutom den allmänna linjen var inriktad mot bl.a. musik, foto, skrivare, textil och film. 1.5 Utbildningschefens sammanfattande bedömning Utveckling sedan förra året Det är positivt att medarbetas samlade bedömning av ledarskapet i förvaltningen överstiger Region Gotlands resultat. Så var inte fallet förra året. Detta är glädjande med tanke på de processer avseende minskat utbildningsutbud och organisation förvaltningen genomgått och fortfarande genomgår. Det är också tydligt att målen relaterade till kompetensutveckling av ledarna visar tendens att uppfyllas. En majoritet av ledarna har nu genomgått utbildningen Coachande ledarskap och när det gäller den statliga rektorsutbildningen följer utvecklingen styrkortets intentioner vilket innebär att vi inom några år kommer att nå måluppfyllelse även där Förbättringsområden Kompetensutvecklingsplan på förvaltningsnivå finns inte upprättad. Detta innebär inte att strategisk kompetensutveckling inte genomförs (se t.ex. ovan ang. rektorsutbildning), men en formell plan finns inte. När det gäller jämställdhetsplan på förvaltningsnivå finns en sådan, men den har inte följts upp under Att dessa mål inte blivit uppfyllda har varit en prioriterings- och resursfråga. Dessa områden kommer att prioriteras när arbetet med organisationsförändringen genomförts och resurser därigenom frigörs. Det verkar finnas utrymme för ökad tydlighet avseende medarbetarnas individuella kompetensutvecklingsplaner. Differensen mellan medarbetarnas upplevelse jämfört med ledarnas inrapportering tyder på det. Arbetet bör inriktas mot att det för alla parter framgår tydligt när, och att, kompetensutvecklingsplanen utarbetas eller stäms av. Endast två enheter rapporterar att kompetensutvecklingsinsatser under 2012 riktats mot hållbar utveckling. Kompetensutvecklingsinsatser måste alltid i ett läge med begränsade resurser avvägas mot de behov respektive enhet har. Med tanke på gymnasiereformen, och de av den påkallade kompetensutvecklingsbehoven, har insatserna under 2012 riktats åt annat håll. För 2013 får dock en ny avvägning göras. 6/108

8 Region Gotland 3 (8) 2 Uppföljning av nämndens styrkort I det följande redovisas utfallet avseende de styrkortsmål rapporten omfattar. Redovisningen sker i förenklat i trafikljusform med detaljerad information i direkt anslutning (i förekommande fall). Nivåer: Målnivå uppnådd Nära målnivå Målnivå ej uppnådd Mätning ej utförd 2.1 Ekonomi E5. Göra ekonomin känd för samtliga medarbetare och ta vara på medarbetarnas idéer E5.1 Ekonomisk information på APT Mål: E5.1.1 Tre gånger per år (delårsrapporter och bokslut) CPG EAG RSG Komvux FHS Samtliga skolenheter rapporterar att ekonomisk information i samband med delårsrapporter och bokslut lämnas på APT. Här har en förbättring skett sedan 2011 då två enheter inte hade detta till rutin. 2.2 Medarbetare/ledare M1. Coachande ledare som skapar förutsättningar för verksamhetsutveckling, god kvalitet, effektivitet och arbetsglädje M1.1 Målområde Ledarskap i medarbetarenkäten Mål: M1.1.1 Minst i nivå med Region Gotland enl. medarbetarenkät CPG EAG RSG Komvux FHS Region Gotland hade 2012 på målområdet Ledarskap i medarbetarenkäten ett samlat betyg på 4,0. GVF:s värde var 4,1. Fördelning och utfall över tid är enl. följande: Enhet CPG 4,0 3,4 3,6 3,6 EAG 3,8 3,4 3,9 3,6 RSG 4,1 3,8 4,2 4,0 Komvux 4,4 4,0 4,3 4,4 FHS 4,2 3,9 4,0 4,1 GVF totalt 4,1 3,7 3,9 3,8 Region Gotland 4,0 3,8 3,9 3,9 Här måste dock klargöras att medarbetarenkätens frågor inom området ledarskap förändrats genom åren. Mellan 2010 och 2011 tillkom två frågor. Mellan 2011 och 2012 finns bara en fråga gemensam. Detta gör att resultatet, framför allt mellan 2011 och 2012, inte är jämförbart. 7/108

9 Region Gotland 4 (8) M1.2 Andel medarbetare som haft medarbetarsamtal Mål: M1.2.1 Minst 90 % enl. medarbetarenkät M % enl. verksamhetsrapport CPG EAG RSG Komvux FHS Enligt medarbetarenkäten är den upplevda förekomsten av medarbetarsamtal på förvaltningsnivå 89 %. Fördelning och utfall över tid är enl. följande: Enhet CPG 84 % 94 % 76 % 83 % EAG 90 % 94 % 84 % 91 % RSG 89 % 98 % 94 % 93 % Komvux 85 % 95 % 95 % 100 % FHS 93 % 92 % 92 % 83 % GVF totalt 89 % 94 % 85 % 87 % Region Gotland 90 % 86 % 85 % 87 % Samtliga rektorer rapporterar att medarbetarsamtal hållits med samtliga medarbetare. En förklaring till differensen mellan medarbetarenkätens resultat och rektorernas rapport kan vara att medarbetaroch lönesamtal av tidsskäl genomförts vid samma tillfälle på några enheter. Det kan inte uteslutas att detta påverkat resultatet i medarbetarenkäten negativt. Jämfört med 2011 är resultatet 5 procentenheter lägre, men högre än M1.3 Andel medarbetare som haft lönesamtal i samband med senaste lönerevisionen Mål: M1.3.1 Minst 90 % enl. medarbetarenkät M % enl. verksamhetsrapport CPG EAG RSG Komvux FHS Frågan om lönesamtal har utgått ur medarbetarenkäten fr.o.m varför redovisat resultat endast är rapporter från rektorerna (M1.3.2). Målet M1.3.1 måste utgå vid kommande revidering av styrkortet. M1.4 Genomförande av APT Mål: M1.4.1 Minst 90 % enl. medarbetarenkät M % enl. verksamhetsrapport CPG EAG RSG Komvux FHS Frågan om APT har utgått ur medarbetarenkäten fr.o.m varför redovisat resultat endast är baserat på rapporter från rektorerna (M1.4.2). Målet M1.4.1 måste utgå vid kommande revidering av styrkortet. 8/108

10 Region Gotland 5 (8) M1.5 Andel ledare som genomgått utbildningen Coachande ledarskap Mål: M % CPG EAG RSG Komvux FHS Av skolledarna har nu sju av tio genomgått utbildningen Coachande ledarskap. Utöver skolledarna finns ytterligare två ledare med genomförd utbildning. M1.6 Andel skolledare som genomgått den statliga rektorsutbildningen Mål: M % (efter fyra år i tjänst) CPG EAG RSG Komvux FHS Av de sex skolledare som varit i tjänst mer än fyra år har två genomgått den statliga rektorsutbildningen. Ytterligare två beräknas bli färdiga i december. Två har inte påbörjat utbildningen. Av det fyra skolledare som inte varit i tjänst i fyra år beräknas en avsluta utbildningen i december. Dessutom har ytterligare två har påbörjat utbildningen M2. Stärka kompetensförsörjning på kort och lång sikt M2.1 Deltagande i statliga kompetensutvecklingssatsningar Mål: M2.1.1 Högt deltagande där möjlighet finns GVF För närvarande deltar lärare i gymnasieskolan i den statliga satsningen Matematiklyftet som är en fortbildning för lärare som undervisar i matematik. Syftet är att öka elevernas måluppfyllelse genom att stärka kvaliteten i undervisningen. M2.2 Kompetensutvecklingsplan på förvaltningsnivå Mål: M2.2.1 Skall vara upprättad GVF Kompetensutvecklingsplan på förvaltningsnivå är inte upprättad. 9/108

11 Region Gotland 6 (8) M2.3 Andel lärare behöriga för den undervisning de i huvudsak bedriver Mål: M2.3.1 Minst 95 % på högskoleförberedande program M2.3.2 Minst 70 % på yrkesprogram CPG EAG RSG I nuläget, med den kunskap vi idag har om behörighet för undervisning på gymnasieskolan, ser det ut som att målet uppnås. Dock har det i och med gymnasiereformen 2011 tillkommit nya ämnen där behörighetskraven inte är kända och/eller klarlagda. Exempel på sådana ämnen är sociologi, media och juridik. Ytterligare en faktor som påverkar utfallet är i vilken mån formuleringen huvudsakligen bedriver slår igenom i tjänstefördelningen. Årets uppgifter måste alltså hanteras med viss varsamhet När lärarlegitimationer finns tillgängliga kan mätningen göras med utgångspunkt från dessa M3. Säkra likabehandling M3.1 Uppfyllandegrad av mål i jämställdhetsplan Mål: M3.1.1 Nollbas Mätning ej utförd M4. Ge möjlighet till målinriktad, individuell och relevant kompetensutveckling M4.1 Andel medarbetare med kompetensutvecklingsplan Mål: M4.1.1 Minst 90 % enl. medarbetarenkät M % enl. verksamhetsrapport CPG EAG RSG Komvux FHS Enligt medarbetarenkäten är andelen som svarat positivt (4 eller 5) på frågan I mitt senaste medarbetarsamtal planerade vi gemensamt min kompetensutvecklingsplan 47 %. För Region Gotland totalt är motsvarande värde 56 %. Fördelning och utfall över tid är enl. följande: Enhet CPG 35 % 26 % 14 % 16 % EAG 25 % 25 % 26 % 45 % RSG 62 % 57 % 33 % 24 % Komvux 90 % 38 % 47 % 85 % FHS 53 % 40 % 31 % 38 % GVF totalt 47 % 36 % 23 % 30 % Region Gotland 56 % 47 % 43 % 41 % Trots låg måluppfyllelse avseende M4.1.1, är utvecklingen positiv. Här finns dock en ganska stor avvikelse mot vad som rapporteras av ledarna. 10/108

12 Region Gotland 7 (8) Jämförelsen med tidigare år måste göras med viss försiktighet dels beroende på frågeformuleringen och dels beroende på svarsalternativen löd frågan Jag har tillsammans med min chef tagit fram en kompetensutvecklingsplan för mig och svarsalternativen var ja eller nej formuleras frågan I mitt senaste medarbetarsamtal planerade vi gemensamt min kompetensutvecklingsplan och svarsalternativen var en gradering 1-5 där alternativen 4 och 5 anses positiva. Frågan är om steget på elva procentenheter för GVF och nio procentenheter för Region Gotland är beroende på ökad förekomst av kompetensutvecklingsplaner eller annan frågeformulering och andra svarsalternativ? M4.4 Genomförda kompetensutvecklingssatsningar i hållbar utveckling Mål: M4.4.1 Nollbas CPG EAG RSG Komvux FHS Endast CPG och FHS rapporterar att kompetensutveckling avseende hållbar utveckling bedrivits under M5. Ökad rörlighet M5.1 Andel medarbetare som upplever att de har utvecklingsmöjligheter i arbetet Mål: M5.1.1 Minst 0,2 högre än föregående år enl. medarbetarenkät Mätning är inte utförd då frågan utgått ur medarbetarenkäten Målet måste ändras vid nästa styrkortsrevision. M5.2 Andel medarbetare som upplever att de har de karriärmöjligheter de önskar inom Region Gotland Mål: M5.2.1 Minst 0,1 högre än föregående år enl. medarbetarenkät CPG EAG RSG Komvux FHS GVF totalt når 2012 ett värde av 2,7 (skala 1-5) jämfört jfr med 2,6 år Målet nås alltså. Fördelning och utfall över tid är enl. följande: Enhet CPG 2,5 2,2 2,6 2,7 EAG 2,5 2,4 2,6 2,7 RSG 2,4 2,8 2,8 2,8 Komvux 3,1 3,0 3,6 4,1 FHS 3,1 2,9 3,0 2,6 GVF totalt 2,7 2,6 2,8 2,7 Region Gotland 2,9 2,8 2,8 2,8 Samtliga enheter utom en ökar alltså med mer än 0,1. Även om målet att öka jämfört med föregående år uppnås, får resultatet 2,7 anses vara lågt. 11/108

13 Region Gotland 8 (8) M6. Stärka och stödja det pedagogiska ledarskapet M6.2 Genomförda lektionsbesök Mål: M6.2.1 Lektionsbesök redovisas (verksamhetsrapport) CPG EAG RSG Komvux FHS Samtliga enheter utom Komvux rapporterar god förekomst och struktur avseende lektionsbesök. Komvux kommer dock till hösten etablera nya rutiner kring lektionsbesök. 12/108

14 Ärendenr GVN 2013/94 Handlingstyp Rapport Datum Kvalitetsrapport Resultatuppföljning och elevnärvaro 13/108 Besöksadress Regementsgatan 6 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

15 Region Gotland Innehållsförteckning 1 Inledning och sammanfattning BAKGRUND ÖVERGRIPANDE SYFTE VISIONER OCH VERKSAMHETSIDÉ Övergripande vision Verksamhetsidé GRUNDFAKTA OM VERKSAMHETEN UTBILDNINGSCHEFENS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan Jämförelser mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan Elevnärvaro, gymnasieskolan Jämförelsetal komvux Styrtal folkhögskolan Övriga styrtal UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSRAPPORTEN Förvaltningsstaben... 7 Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet Komvux Folkhögskolan Sammanfattande uppföljning av nämndens styrkort BRUKARE/KUND PROCESS Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan ANDEL ELEVER MED SLUTBETYG Samtliga enheter, sammanställning Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet JÄMFÖRELSETAL HOS DE ELEVER SOM FICK SLUTBETYG Samtliga enheter, sammanställning Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet ANDEL ELEVER MED GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA AV DE ELEVER SOM FICK SLUTBETYG Samtliga enheter, sammanställning Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet ELEVER MED GODKÄNT I ALLA KURSER AV DE ELEVER SOM FICK SLUTBETYG Samtliga enheter, sammanställning Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet ANALYS OCH ÅTGÄRDER Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet /108

16 15/108 4 Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan ENGELSKA Samtliga enheter, sammanställning Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet MATEMATIK Samtliga enheter, sammanställning Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet SVENSKA Samtliga enheter, sammanställning Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet SVENSKA B Samtliga enheter, sammanställning Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet ANALYS OCH ÅTGÄRDER Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet Elevnärvaro gymnasieskolan LÄRARKVITTENSER ELEVNÄRVARO ANALYS OCH ÅTGÄRDER Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet Jämförelsetal Komvux Engelska A Matematik A Svenska A Kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som avbrutit kurs Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som avbryter kurs ANALYS OCH ÅTGÄRDER Styrtal Folkhögskolan BRUKARPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET Övriga styrtal ANDEL AVHOPP, GYMNASIESKOLAN ANDEL OMVAL, GYMNASIESKOLAN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förekomst av uppdaterade planer Planernas uppfyllande av författningskrav... 58

17 Region Gotland 1 (58) 1 Inledning och sammanfattning 1.1 Bakgrund Föreliggande rapport är den första kvalitetsrapporten för läsåret Skollagen kräver att varje huvudman bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamhetens resultat redovisas och analyseras samt att åtgärder vidtas i syfte att utveckla verksamheten. Löpande under läsåret kommer ytterligare rapporter med annat innehåll att redovisas. Samtliga dessa rapporter ersätter den kvalitetsredovisning som kommunen och enskilda skolor tidigare varit skyldiga att redovisa. De främsta fördelarna med det nya redovisningssystemet är att data är aktuella genom att de redovisas löpande, att förutsättningar finns att upprätta handlingsplaner med hög aktualitet samt att politiker, skolor och allmänhet får mer koncentrerade rapporter med avseende på innehåll. 1.2 Övergripande syfte Figur 1-1: Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet och därmed kvalitetsrapporteringen syftar till att kontinuerligt Bedöma resultat och måluppfyllelse Utveckla arbetsprocesser genomförandet Identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen Skolan skall vidta lämpliga åtgärder utifrån en kartläggning som identifierar områden som är särskilt angelägna att förbättra för att nå högre måluppfyllelse. För att förbättringarna skall bestå och kvaliteten höjas skall utvecklingen följas över tid. 16/108

18 Region Gotland 2 (58) 1.3 Visioner och verksamhetsidé Övergripande vision Gotland är östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. (Vision Gotland 2025) Verksamhetsidé Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) ansvarar för att höja utbildningsnivån genom att erbjuda ett brett och kvalitativt utbildningsutbud för ungdomar och vuxna på Gotland. Utbildningarna bedrivs i samverkan med olika utbildningsanordnare och arbetsmarknaden. Utbudet är anpassat till individens och samhällets behov och präglas av valfrihet, jämlikhet och mångfald. Genom inspirerande och kunniga pedagoger erbjuds de studerande en lärmiljö som präglas av glädje och lust att lära. GVN vill bidra till att flera vill komma till Gotland och stanna här. GVN ansvarar för uppföljning och kvalitetssäkring av verksamheterna i gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och folkhögskola. 1.4 Grundfakta om verksamheten Den kommunala gymnasieskolan erbjuder under läsåret 2013/2014 i årskurs ett 16 nationella program och ett program med egna examensmål organiserade på tre skolenheter. Dessa är Christopher Polhemgymnasiet (CPG), Elfrida Andréegymnasiet (EAG) och Richard Steffengymnasiet (RSG). Samtliga introduktionsprogram erbjuds. Det kommunala informationsansvaret, som avser verksamhet riktad mot ungdomar som inte finns inskrivna i gymnasieskolan, är organiserat i ett speciellt projekt; Ungdomskraft. Den kommunala vuxenutbildningen, Komvux Gotland, omfattar grundläggande vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare (SFI) och gymnasial vuxenutbildning samt externt upphandlade utbildningar (yrkesutbildningar och distansutbildningar) för vuxna. Gotlands Folkhögskola bedriver verksamhet i Hemse och Fårösund som förutom den allmänna linjen inriktas mot bl.a. musik, foto, skrivare, textil och film. 1.5 Utbildningschefens sammanfattande bedömning I kvalitetsrapport 1 redovisas för gymnasieskolan kunskapsutvecklingen, jämförelser av resultat mellan kursbetyg och nationella prov, elevnärvaro, andel avhopp samt omval. För komvux redovisas jämförelsetal i ett urval kurser och för folkhögskolan måluppfyllelse av vissa styrtal. Avslutningsvis görs en kvalitativ bedömning av enheternas planer mot kränkande behandling inom gymnasieskolan och komvux. Avsikten med kvalitetsrapporten är att den ska ge ett adekvat underlag till rektorers och lärares analys av verksamhetens resultat och att åtgärdsförslagen ska kunna följas för att se om förbättringar uppnås. 17/108

19 Region Gotland 3 (58) Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan Andelen elever som under året genomgått ett fullständigt program och fått slutbetyg uppgår till drygt 90 procent vilket är ett normalt värde under perioden Fyra program av 17 har ett resultat över 95 procent mot sju av 19 föregående år. Jämfört med föregående år är skillnaderna i måluppfyllelse mellan programmen lägre hade två program en måluppfyllelse under 75 procent är lägsta måluppfyllelsen på programnivå 77,5 procent och endast två program ligger under 80 procent. Jämfört med förra året finns nu en skillnad mellan kvinnor och män på nästan 5 procentenheter till männens fördel. Det mest signifikanta mätetalet för elevernas måluppfyllelse kopplat till kunskapsutveckling är jämförelsetalet. För samtliga elever med slutbetyg 2013 var det genomsnittliga jämförelsetalet 14,3, en ökning från föregående år med 0,3. Resultatet innebär att styrkortets mål på 14,2 uppnåddes. Variationen mellan programmen pendlar mellan 16,3 (naturvetenskapsprogrammet) och 11,6 (sjöfartsutbildningen). Två program hade ett jämförelsetal på 15,0 eller högre medan ett program hade ett jämförelsetal på 12,0 eller lägre. Skillnaden mellan kvinnor och män har minskat men är fortfarande betydande. Det genomsnittliga jämförelsetalet för kvinnor är 15,0 och för män 13,8, en skillnad på 1,2. Förra året var skillnaden 1,7. På några program finns stora skillnader, men om ett kön är kraftigt underrepresenterat blir jämförelser inte relevanta. Förklaringen är att skillnaden beror på skiftande individuella prestationer. Ett viktigt mätetal är andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till högskola lämnade 94 procent av elevgruppen gymnasieskolan med grundläggande behörighet, en ökning från föregående år med 4 procentenheter. Styrkortets målnivå är 90 procent. Den gotländska gymnasieskolan har under perioden haft högre måluppfyllelse än riket samtliga år med i genomsnitt drygt 4 procent. 94 procent av kvinnorna och 93 procent av männen nådde grundläggande behörighet. Det mätetal som bäst beskriver jämnheten i måluppfyllelsen och som utgör ett viktigt nationellt mål för samtliga elever är andelen elever som uppnått minst godkänt i alla kurser års resultat är 73 procent, en signifikant förbättring mot förra årets 62 procent. Det genomsnittliga resultatet för perioden är drygt 67 procent. Här har skillnaden i måluppfyllelse mellan kvinnor och män minskat avsevärt; kvinnor 76 procent och män 71 procent att jämföra med förra årets 70 respektive 55 procent. Anmärkningsvärt är att endast 45 procent av männen på EAG (nationella program) som fått slutbetyg har godkänt i alla kurser. UPPDRAG: Att analysera orsakerna till samt föreslå och genomföra åtgärder för män på EAG med låg måluppfyllelse avseende andel elever som uppnått minst godkänt i alla kurser. 18/108

20 Region Gotland 4 (58) Jämförelser mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan Denna jämförelse är en del av kvalitetssäkringen av bedömning och betygssättning. Redovisning sker av avvikelse på betygspoäng samt andel elever med högre eller lägre kursbetyg i jämförelse med provbetyg. Genusperspektivet redovisas också. Jag väljer att inte kommentera det här eftersom grupperna i många program blir så små att stora avvikelser ändå inte kan betraktas som signifikanta. Överensstämmelsen mellan provbetyg och kursbetyg i engelska är, liksom föregående år, hög med en försumbar avvikelse sett till hela gymnasieskolan. Avvikelserna på programnivå är lägre än tidigare år; endast två program, EK och SA, uppvisar andelsdifferenser överstigande 20 %. I matematik har differensen mellan kursbetyg och provbetyg (jämförelsetalet) minskat radikalt från föregående år. Avvikelsen är i år endast 0,4 (2,1 förra året). Även andelen elever som fick högre kursbetyg än resultat på nationellt prov har minskat avsevärt. Förra året var denna andel 36,7 procent i år 15,8 %. Även avvikelserna på programnivå är betydligt lägre än föregående år. Förra året redovisades att 8 program hade andelsdifferens överstigande 50 procent. I år finns det inte något program med så hög avvikelse. På el- och energiprogrammet har dock drygt 46 procent av eleverna fått ett högre betyg än provresultat, vilket rektor också uppmärksammar. Avvikelsen i jämförelsetal för hela gymnasieskolan i svenska 1 är 1,1 (0,3 förra året). 34,3 procent av eleverna har fått ett högre kursbetyg än provbetyg medan 7 procent fått ett lägre. Nedan redovisas de program med de största avvikelserna, över 50 procent. Naturbruksprogrammet (50,0) Hotell- och turismprogrammet (57,1) Restaurang- och livsmedelsprogrammet (76,5) Humanistiska programmet (78,6) Sammanfattningsvis kan sägas att bedömningen i engelska och matematik generellt sett, men med några få undantag uppvisar god överensstämmelse medan avvikelserna i svenska i några program är så stora att grunderna för bedömningen måste analyseras. Av rektorernas kommentarer framgår att de gör samma bedömning som jag och de redovisar både förslag till åtgärder och möjliga förklaringar till avvikelserna. UPPDRAG: Att analysera orsakerna till samt föreslå och genomföra åtgärder inom området bedömning och betygssättning som leder till en ökad överensstämmelse mellan kursbetyg och provbetyg i svenska. 19/108

21 Region Gotland 5 (58) Elevnärvaro, gymnasieskolan Att gymnasieskolan har bra rutiner kring elevernas närvaro är viktigt ur två aspekter: för att snabbt identifiera hög frånvaro och vidta åtgärder så att eleven inte missar den undervisning de har rätt till och behöver för att nå hög måluppfyllelse, för att få ett rättssäkert underlag vid rapportering av otillåten frånvaro till CSN. Styrkortets mål är att minst 95 procent av all undervisningstid ska vara inrapporterad i frånvarosystemet och den genomsnittliga närvaron på skolenhet och program ska uppgå till minst 90 procent. Lärarkvittenserna uppgick föregående läsår till drygt 91 procent, en förbättring med 4,5 procentenheter sedan föregående år, vilket är oerhört positivt. Då vi sett förbättrade värden under de senaste åren börjar det framstå som att vi kanske inte skall förvänta oss så mycket bättre resultat, d.v.s. målet på 95 procent är väl högt. Det måste alltid finnas ett utrymme för rena systemfel, d.v.s. fel som den enskilde läraren inte kan påverka. Till detta är det rimligt att det finns ett utrymme beroende på den enskilde. Vid kommande revision av styrkortet bör målnivån justeras till 90 %, d.v.s. nuvarande resultatnivå är god och tillräckligt. Närvaron för hela gymnasieskolan ligger på knappt 87 procent, ett resultat i nivå med förra året men fortfarande drygt 3 procentenheter från styrkortets mål. CPG och RSG har högst närvaro, procent, och EAG når ca: 83 procent. Skillnaderna mellan årskurs 1-2 och 3 är små på CPG och EAG, men årskurs 3 på RSG har något lägre närvaro. Närvaron på introduktionsprogrammen generellt drar ner måluppfyllelsen på skolenhetsnivå men är exkluderat i totalsammanställningen. Rektorerna beskriver hur man aktivt och målmedvetet arbetat med att försöka öka elevernas närvaro, men hittills får väl sägas att resultatet inte blivit det önskade Jämförelsetal komvux I årets kvalitetsrapport redovisas måluppfyllelsen 2012 för komvux i engelska, matematik och svenska samt i vilken utsträckning kursdeltagarna i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning slutfört respektive kurs. 69 procent av kursdeltagarna uppnådde minst betyget godkänd i engelska, en minskning från föregående år med 9 procentenheter och i jämförelse med perioden med drygt 14 procentenheter. Resultatet 2012 är ca: 10 procentenheter lägre än riket och turismoch besökskommungruppen. I matematik var måluppfyllelsen 72 procent vilket var en minskning från föregående år med 6 procentenheter och även jämfört med hela mätperioden från Måluppfyllelsen är i paritet med riket och turism- och besökskommungruppen. I svenska nådde 58 procent av kursdeltagarna minst godkänd nivå Det är en markant försämring i jämförelse med föregående år (-24procentenheter) och även i jämförelse med perioden (-17 procentenheter). Resultatet 2012 är 19 procentenheter lägre än riket och turism- och besökskommungruppen. 23 procent av kursdeltagarna i grundläggande vuxenutbildning avbröt kursen Siffran är 3 procent- enheter högre (lägre måluppfyllnad) än föregående år och knappt 4 procent- enheter högre än för perioden Jämförelsesiffror för riket finns inte, däremot är måluppfyllelsen 3 procentenheter lägre än turism- och besökskommungruppen. I gymnasial vuxenutbildning avbröt 18 procent kursen, 3 procentenheter högre (lägre måluppfyllnad) än föregående år och drygt 2 procentenhet högre än för mätperioden Siffran är i paritet med riket 2012 och 3 procent- enheter högre än turism- och besökskommungruppen. 20/108

22 Region Gotland 6 (58) Styrtal folkhögskolan För folkhögskolan redovisas relevanta styrtal procent av de studerande på allmänna linjen har lägre utbildningsbakgrund vilket med marginal överträffar styrkortets mål på 15 procent som också är statens krav för statsbidrag. Demokrati-index uppgår till 66, att jämföra med rikets (andra folkhögskoleutbildningar) på 71. Då målsättningen är att demokrati-index minst ska uppgå till rikets nivå har målet inte uppnåtts. Nöjdkund/elevindex uppgår 2013 till 69. Styrkortets mål är minst 70 vilket innebär att målet inte riktigt uppnåtts. Avbrott från utbildningen följs upp på folkhögskolan och styrkortsmålen är att avbrotten inte får överstiga 10 procent på allmän linje och 5 procent på särskilda kurser. Båda målen har uppnåtts var resultatet 4,7 procent respektive 0 procent Övriga styrtal Avhoppen inom gymnasieskolan för 2012 kan tyvärr inte redovisas i denna rapport då officiella värden inte fanns tillgängliga vid rapporttidpunkten. Andel omval inom gymnasieskolan för 2012 kan tyvärr inte redovisas i denna rapport då officiella värden inte fanns tillgängliga vid rapporttidpunkten. I kvalitetsrapport 1 redovisas måluppfyllelsen kopplat till plan mot kränkande behandling. I nämndens styrkort finns två mål kopplade till detta område: att uppdaterade planer skall finnas mot kränkande behandling samt att dessa planer skall uppfylla författningarnas krav. De verksamheter inom GVF som omfattas av lagstiftningen är gymnasieskolan och komvux. Gymnasieskolorna har uppdaterade planer. Detta bedöms inte vara fallet för komvux. Kvalitetsutvecklaren har vidare bedömt de befintliga planerna utifrån de krav som lagstiftningen ställer och som Skolinspektionen regelbundet följer upp. Av bedömningen framgår att gymnasieskolornas planer generellt håller en god nivå, men att det finns områden att förbättra. Förregående år anmärktes på att planerna saknade beskrivning av rektors anmälningsskyldighet och att rutin för detta saknades. I år finns rutinen (i delegationsordningen), men beskrivningarna i planerna saknas UPPDRAG: Att komvux till 2014 reviderar planen mot kränkande behandling i enlighet med regelverket. 21/108

23 Region Gotland 7 (58) 1.6 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Förvaltningsstaben Underlag till resultatuppföljningen och frånvaro avseende gymnasieskolan sammanställs av förvaltningens kvalitetsutvecklare. Detta sker efter avslutat läsår och lämnas därefter för analys och bedömning till rektor för resp. enhet. Resultat från Folkhögskolan och Komvux samlas in och sammanställs. Efter att enheternas återrapporterat och materialet sammanställts och förts in i rapporten, gör utbildningschefen sin sammanfattande bedömning, se 1.5 ovan Christopher Polhemgymnasiet Resultaten har visats och diskuterats i följande formationer; i ledningsgrupp CPG, arbetslag och ämneslag samt att vissa delar tagits upp på personalkonferens. Arbetet är inte på långa vägar klart och fortsätter under hela läsåret Elfrida Andréegymnasiet Personalen har delvis jobbat med underlaget till den här rapporten under en utvärderingsdag i juni, där vi bland annat hade fokus på ett av våra mål i skolans arbetsplan d.v.s. öka elevernas närvaro i skolan. Vi fortsatte arbetet under första lärarveckan i augusti då personalen fick ta del av statistik från förvaltningen och bland annat diskutera vad de kunde utläsa ur dessa siffror och fundera kring vad varje program kunde göra för att behålla alternativt förbättra de resultat som statistiken innehöll. Varje program lämnar skriftligen in sina tankar till skolledningen. På samma sätt arbetar vi med de nationella provresultaten, där man i ämnesarbetslagen för motsvarande diskussion. De åtgärder man kommer fram till finns med som underlag till skolans arbetsplan. Skolans specialpedagog redovisar vid skolstarten den statistik/de utvärderingsresultat som förs kring elevernas behov av stöd och hur vi arbetar med detta. Tillsammans reflekterar vi kring om våra åtgärder ger resultat. Eleverna har bland annat diskuterat på sina klassforum och även på Elfridas forum kring hur närvaron kan bli bättre på skolan. Elevnärvaro och lärarkvittenser tas kontinuerligt upp på arbetsplatsträffar. Vid föräldramöten och andra föräldrakontakter lyfts vikten av elevnärvaro kopplat till studieresultat Richard Steffengymnasiet Richard Steffengymnasiets ledningsgrupp har gått igenom kunskapsutveckling och jämförelse nationella prov och kursbetyg. Ledningsgruppen består av alla programsamordnare + två fackliga representanter. Programsamordnarna kommer att gå igenom dokumenten i respektive programgrupp. Slutligen ska ämnesgrupperna där NP förekommer få arbeta med materialet. Elevnärvaro har redovisats och analyserats på APT Komvux Kvalitetsredovisningen tas som regel fram i samråd med Strategigruppen och elevrådet. Denna kvalitetsrapport har tagits fram i samråd med delar av strategigruppen och kommer att förankras i elevrådet när ett nytt elevråd har bildats Folkhögskolan Folkhögskolans underlag samlas in via ett formulär som presenteras i denna rapport. Resultat och data tas fram i ett för folkhögskolorna nationellt kvalitetssystem, d.v.s. resultatet går att jämföra såväl med andra folkhögskolor som med eget resultat över tid. 22/108

24 Region Gotland 8 (58) 2 Sammanfattande uppföljning av nämndens styrkort I det följande redovisas utfallet avseende de styrkortsmål rapporten omfattar. Redovisningen sker i förenklat i trafikljusform. För detaljerad information hänvisas, i förekommande fall, till respektive framgångsfaktors textavsnitt, se hänvisning Ref: nedan. Nivåer: Målnivå uppnådd Nära målnivå Målnivå ej uppnådd Mätning ej utförd 2.1 Brukare/kund B1. Regionens utbildningar matchar den enskildes, näringslivets och samhällets behov B1.3 Andel studerande på folkhögskolans allmänna linje med lägre utbildningsbakgrund Mål: B1.3.1 Minst 15 % Utfall 2013: 30 % Ref: 7.1, sid. 55 B2. Eleverna har inflytande över sin utbildning - en god skoldemokrati B2.3 Demokrati-index på folkhögskolan Mål: B2.3.1 Minst på rikets nivå Demokrati-index 2013 = 66 Riket = 71 Ref: 7.1, sid. 55 B3. Våra medarbetare är engagerade och kompetenta och har höga förväntningar på eleven B3.2 Nöjd kund/elev-index på gymnasieskola, vuxenutbildning och folkhögskola Mål: B3.2.2 Minst 70 på Komvux Ingen mätning 2012/2013 Ref: 6.2, sid. 53 OBS! Annan mätning utförd B3.2 Nöjd kund/elev-index på gymnasieskola, vuxenutbildning och folkhögskola Mål: B3.2.3 Minst 70 på folkhögskolan NKI 2013 = 69 Ref: 7.1, sid /108

25 Region Gotland 9 (58) B4. En stimulerande och trygg studie- och lärmiljö B4.2 Plan mot kränkande behandling Mål: B4.2.1 Uppdaterad plan finns på samtliga enheter Ref: 8.3.1, sid. 57 B4.2 Plan mot kränkande behandling Mål: B4.2.2 Samtliga planer uppfyller författningskrav Ref: 8.3.2, sid. 58 B4.3 Ordningsregler finns och är kända av eleverna Mål: B4.3.1 Ordningsregler finns på samtliga enheter Ref: - B4.4 Andel studerande på folkhögskolan som rekommenderar andra att studera på våra skolor Mål: B4.4.1 Minst 90 % Utfall 2013: 85 % Ref: 7.1, sid. 55 B6. Ärlig/uppriktig/rättvisande och tydlig information om våra utbildningar B6.1 Andel avhopp/avbrott på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och folkhögskolan Mål: B6.1.1 Nollbas gymnasiet Utfall 2012: ej tillgängligt Utfall 2011: 3 % Ref: 8.1, sid. 57 B6.1 Andel avhopp/avbrott på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och folkhögskolan Mål: B6.1.2 Nollbas Komvux Utfall 2012: 23 % grundvux, 18 % gyvux. Ref: och 6.1.5, sid. 53 B6.1 Andel avhopp/avbrott på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och folkhögskolan Mål: B6.1.3 Antalet avbrott skall inte överstiga 10 % för allmän linje och 5 % för särskilda linjer på folkhögskolan Ref: Utfall ht 2011: 4,7 % resp. 0 % 24/108

26 Region Gotland 10 (58) B6.3 Andel elever som gör omval i årskurs 1 Mål: B6.3.1 Nollbas Utfall 2012: ej tillgängligt Utfall 2011: 7 % Ref: 8.2, sid. 57 B7. Elever/studerande känner trygghet och har god hälsa B7.4 Kursdeltagarnas upplevda förbättring av självförtroende på folkhögskolan Mål: B7.4.1 Index minst i nivå med riket Utfall 2103: 76, riket 71 Ref: 7.1, sid Process P1. Uppföljning av resultat och måluppfyllelse P1.2 Genomsnittligt jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg på gymnasieskolan Mål: P1.2.2 Minst 14,2 Utfall 2013: 14,3 Ref: 3.2, sid. 17 P1.3 Andel gymnasieelever med grundläggande högskolebehörighet Mål: P1.3.2 Minst 90 % Utfall 2013: 94 % Ref: 3.3, sid. 21 P1.4 Andel gymnasieelever med minst godkänt i samtliga kurser Mål: P1.4.1 Minst 70 % Utfall 2013: 73 % Ref: 3.4, sid. 25 P4. Effektiva övergångar mellan grund- och gymnasieskola P4.1 Utvärdering görs av Överlämnandegruppen Mål: P4.1.1 Utvärdering skall visa att övergångarna är effektiva 25/108

27 Region Gotland 11 (58) P7. Aktivt värdegrundsarbete P7.2 Inslag av genuskunskap på folkhögskolan Mål: P7.2.1 Genuskunskap finns i samtliga kursplaner Ref: 7.2, sid. 56 P8. Motivera eleverna att närvara i skolan P8.1 Genomsnittlig elevnärvaro på skolenhet och program Mål: P8.1.1 Eleverna har minst 90 % närvaro på samtliga enheter och program Utfall 2013: 87 % Ref: 5.2, sid. 49 P8.2 Inrapporteringsgrad (lärarkvittenser) Mål: P % av genomförd lektionstid är kvitterad Utfall 2013: 91 % Ref: 5.1, sid /108

28 Region Gotland 12 (58) 3 Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan 3.1 Andel elever med slutbetyg Slutbetyg (2 500 gymnasiepoäng) utfärdas när en elev genomgått ett fullständigt nationellt eller specialutformat program. Slutbetyget är en sammanställning av betygen i samtliga kurser som eleven slutfört och det projektarbete eleven utfört. Elev som inte är berättigad till slutbetyg får ett samlat betygsdokument Samtliga enheter, sammanställning Enhet CPG Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 95,1% 92,0% 91,2% 89,4% 86,5% EAG RSG Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 82,4% 86,7% 87,2% 81,7% 90,3% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 89,1% 93,3% 92,6% 90,7% 92,8% GVF totalt Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 90,1% 91,0% 90,4% 87,6% 89,6% Tabell 3-1: Andel elever med slutbetyg, Gymnasie- och Enhet K M Totalt CPG 95,7% 94,9% 95,7% EAG 81,5% 84,4% 82,4% RSG 86,9% 92,1% 89,1% GVF totalt 87,0% 92,8% 90,1% Tabell 3-2: Andel elever med slutbetyg 2013, könsfördelning, Gymnasie- och 27/108

29 Region Gotland 13 (58) Christopher Polhemgymnasiet Program Byggprogrammet Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 93,9% 97,1% 97,2% 94,4% 88,9% Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Specialutformat program, Produktionsteknik Specialutformat program, Sjöfart Specialutformat program Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 100,0% 82,6% 94,3% 86,4% 94,1% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 100,0% 100% 100,0% 76,5% 100,0% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 94,1% 93,3% 94,1% 88,9% 91,9% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 92,9% 86,7% 75,0% 95,2% 78,6% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 98,8% 96,4% 98,6% 100,0% 100,0% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 93,5% 100,0% 88,1% 91,7% 86,4% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg.. 70,0% ,5% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 92,3% 100,0 69,2% 83,3% 38,5% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg CPG totalt Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 95,1% 92,0% 91,2% 89,4% 86,5% Tabell 3-3: Andel elever med slutbetyg, Christopher Polhemgymnasiet 28/108

30 Region Gotland 14 (58) Program K M Totalt Byggprogrammet - 93,9% 93,9% Elprogrammet.. 100,0% 100,0% Energiprogrammet - 100,0% 100,0% Fordonsprogrammet 100,0% 93,1% 94,1% Naturbruksprogrammet.. 90,0% 92,9% Naturvetenskapsprogrammet 97,6% 100,0% 98,8% Teknikprogrammet 100,0% 90,6% 93,5% Specialutformat program, Produktionsteknik Specialutformat program, Sjöfart.. 100,0% 92,3% Specialutformat program CPG totalt 95,7% 94,9% 95,1% Tabell 3-4: Andel elever med slutbetyg 2013, könsfördelning, Christopher Polhemgymnasiet 29/108

31 Region Gotland 15 (58) Elfrida Andréegymnasiet Program Estetiska programmet Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 78,1% 80,8% 87,9% 91,7% 90,5% Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Omvårdnadsprogrammet Specialutformat program, Den rörliga bildens språk Specialutformat program Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 77,5% 90,5% 90,9% 76,1% 86,5% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg.. 100,0% 88,9% 100,0% 83,3% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 91,3% 83,3% 80,0% 77,1% 92,7% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 88,5% 86,4% 95,0% 84,6% 93,3% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 95,2% 95,7% 95,0% 83,3% 96,9% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg ,5%.. EAG totalt Tabell 3-5: Andel elever med slutbetyg, Elfrida Andréegymnasiet Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 82,4% 86,7% 87,2% 81,7% 90,3% Program K M Totalt Estetiska programmet 83,3% 71,4% 78,1% Handels- och administrationsprogrammet 78,1% 75,0% 77,5% Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet 90,0% 92,3% 91,3% Omvårdnadsprogrammet 88,0%.. 88,5% Specialutformat program, Den rörliga bildens språk 91,7% 100,0% 95,2% Specialutformat program EAG totalt 81,5% 84,4% 82,4% Tabell 3-6: Andel elever med slutbetyg 2013, könsfördelning, Elfrida Andréegymnasiet 30/108

32 Region Gotland 16 (58) Richard Steffengymnasiet Program Barn- och fritidsprogrammet Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 87,1% 92,0% 95,8% 90,9% 88,2% Samhällsvetenskapsprogrammet Specialutformat program Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 92,6% 96,2% 92,9% 91,7% 96,3% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg.. 77,8% 84,6%.. 60,0% RSG totalt Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 89,1% 93,3% 92,6% 90,7% 92,8% Tabell 3-7: Andel elever med slutbetyg, Richard Steffengymnasiet Program K M Totalt Barn-och fritidsprogrammet 83,3% 92,3% 87,1% Samhällsvetenskapsprogrammet 93,4% 91,5% 92,6% Specialutformat program RSG totalt 86,9% 92,1% 89,1% Tabell 3-8: Andel elever med slutbetyg 2013, könsfördelning, Richard Steffengymnasiet 31/108

33 Region Gotland 17 (58) 3.2 Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg För att räkna jämförelsetalet för ett slutbetyg måste kursbetygen översättas till värden: IG = 0, G = 10, VG = 15, MVG = 20. Värdet för varje kursbetyg som ingår i slutbetyget multipliceras sedan med kursens gymnasiepoäng. Exempelvis VG i en kurs som omfattar 100 gymnasiepoäng ger betygsvärdet 15 * 100 = På detta sätt räknas betygsvärdet fram för varje kurs. Samtliga betygsvärden på kurserna ingående i slutbetyget adderas. Summan av betygsvärdena divideras sedan med den totala poängsumman, d.v.s i ett slutbetyg. Det tal som erhålls är jämförelsetalet för slutbetyget och kan maximalt bli 20, Samtliga enheter, sammanställning Enhet CPG nationella program CPG 14,0 13,8 13,9 13,4 13,8 Riket 1-14,0 14,0 13,9 14,0 EAG nationella program RSG nationella program EAG 14,2 14,0 13,8 14,6 14,1 Riket 2-13,7 13,7 13,7 13,7 RSG 15,0 14,9 15,3 15,2 15,0 Riket 2-14,5 14,5 14,5 14,4 GVF samtliga program totalt GVF 14,3 14,0 14,2 14,3 14,3 > ,8 13,8 Turism - 13,9 14,0 - - Riket 2-14,0 14,0 14,0 14,0 Tabell 3-9: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg, Gymnasie- och Enhet K M Totalt CPG nationella program 15,2 13,6 14,0 EAG nationella program 14,4 13,7 14,2 RSG nationella program 15,3 14,7 15,0 GVF samtliga program totalt 15,0 13,8 14,3 Tabell 3-10: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Gymnasie- och 1 Jämförelse med riket avser de nationella program resp. enhet har 2 Jämförelse med riket avser samtliga program i riket 32/108

34 Region Gotland 18 (58) Christopher Polhemgymnasiet Program Byggprogrammet CPG 12,1 12,2 12,0 12,6 12,7 Riket - 12,6 12,7 12,6 12,7 Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet S:a nationella program Specialutformat program, Produktionsteknik CPG 12,5 13,4 11,9 11,9 13,0 Riket - 12,5 12,5 12,4 12,3 CPG 13,0 13,7 12,5 12,4 12,4 Riket - 12,5 12,6 12,4 12,3 CPG 12,0 11,3 11,9 11,2 11,7 Riket - 11,5 11,6 11,6 11,8 CPG 13,6 13,1 12,2 13,5 12,6 Riket - 13,4 13,6 13,6 13,7 CPG 16,3 16,4 17,3 16,9 16,2 Riket - 16,2 16,3 16,2 16,2 CPG 13,8 14,8 14,2 13,8 14,4 Riket - 14,2 14,3 14,1 14,1 CPG 14,0 13,8 13,9 13,4 13,8 Riket 2-14,0 14,0 13,9 14,0 CPG.. 10,9 13,7 12,7 12,5 Specialutformat program, Sjöfart CPG 11,6 12,0 13,1 11,4 13,2 Specialutformat program CPG CPG CPG totalt CPG 13,9 13,6 13,9 13,3 13,7 Riket 3-14,0 14,0 14,0 14,0 Tabell 3-11: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg, Christopher Polhemgymnasiet Program K M Totalt Byggprogrammet - 12,1 12,1 Elprogrammet.. 12,5 12,5 Energiprogrammet - 13,0 13,0 Fordonsprogrammet 11,6 12,1 12,0 Naturbruksprogrammet.. 13,3 13,6 Naturvetenskapsprogrammet 16,4 16,2 16,3 Teknikprogrammet 13,8 13,9 13,8 Specialutformat program, Produktionsteknik Specialutformat program, Sjöfart - 11,6 11,6 Specialutformat program CPG CPG totalt 15,2 13,5 13,9 Tabell 3-12: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Christopher Polhemgymnasiet 33/108

35 Region Gotland 19 (58) Elfrida Andréegymnasiet Program Estetiska programmet EAG 15,3 15,4 15,6 16,7 15,8 Riket - 15,0 15,0 15,0 14,9 Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Omvårdnadsprogrammet S:a nationella program Specialutformat program, Den rörliga bildens språk EAG 13,8 13,6 13,7 14,1 14,0 Riket - 12,9 12,9 12,9 12,9 EAG.. 14,2 15,4.. 13,4 Riket - 14,0 14,3 14,5 14,4 EAG 12,9 12,7 12,0 12,9 13,3 Riket - 12,7 12,7 12,7 12,7 EAG 14,8 14,4 13,1 13,3 12,7 Riket - 13,2 13,3 13,3 13,2 EAG 14,2 14,0 13,8 14,6 14,1 Riket 2-13,7 13,7 13,7 13,7 EAG 14,9 13,6 14,9 15,3 15,5 Specialutformat program EAG.. 17, EAG totalt EAG 14,3 13,9 13,9 14,7 14,4 Riket 3-14,0 14,0 14,0 14,0 Tabell 3-13: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg, Elfrida Andréegymnasiet Program K M Totalt Estetiska programmet 15,2 15,6 15,3 Handels- och administrationsprogrammet 14,1 12,5 13,8 Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet 13,4 12,6 12,9 Omvårdnadsprogrammet 14,7.. 14,8 Specialutformat program, Den rörliga bilden språk 15,0 14,7 14,9 Specialutformat program EAG totalt 14,5 13,9 14,3 Tabell 3-14: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Elfrida Andréegymnasiet 34/108

36 Region Gotland 20 (58) Richard Steffengymnasiet Program Barn- och fritidsprogrammet RSG 13,6 14,6 13,5 13,5 13,3 Riket - 12,6 12,7 12,8 12,8 Samhällsvetenskapsprogrammet S:a nationella program RSG 15,5 15,0 15,7 15,7 15,5 Riket - 14,8 14,9 14,9 14,8 RSG 15,0 14,9 15,3 15,2 15,0 Riket 2-14,5 14,5 14,5 14,4 Specialutformat program RSG.. 12,8 12,9.... RSG totalt RSG 15,0 14,7 15,1 15,2 15,0 Riket 3-14,0 14,0 14,0 14,0 Tabell 3-15: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg, Richard Steffengymnasiet Program K M Totalt Barn-och fritidsprogrammet 14,4 12,5 13,6 Samhällsvetenskapsprogrammet 15,6 15,3 15,5 Specialutformat program RSG totalt 15,4 14,5 15,0 Tabell 3-16: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Richard Steffengymnasiet 35/108

37 Region Gotland 21 (58) 3.3 Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg Grundläggande behörighet har den som fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget G i minst gymnasiepoäng samt lägst betyget G i svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B, samt i engelska A och matematik A Samtliga enheter, sammanställning Enhet CPG nationella program CPG 92,4% 89,9% 90,4% 88,1% 96,2% Riket 2-87,7% 88,5% 88,4% 92,3% EAG nationella program RSG nationella program EAG 93,3% 90,7% 89,6% 89,0% 95,8% Riket 2-83,5% 83,4% 82,7% 87,9% RSG 96,8% 96,0% 97,9% 94,4% 98,0% Riket 2-90,8% 91,4% 90,4% 91,7% GVF samtliga program GVF 94% 90% 92% 90% 97% > % 91% Turism - 87% 90% - - Riket 3-87% 87% 87% 91% Tabell 3-17: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg, Gymnasie- och Enhet K M Totalt CPG nationella program 93,9% 91,9% 92,4% EAG nationella program 93,3% 93,1% 93,3% RSG nationella program 97,2% 96,4% 96,8% GVF samtliga program 94,3% 93,3% 93,7% Tabell 3-18: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Gymnasie- och 36/108

38 Region Gotland 22 (58) Christopher Polhemgymnasiet Program Byggprogrammet CPG 93,6% 88,2% 82,9% 91,2% 100,0% Riket - 81,8% 84,7% 85,6% 93,3% Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet S:a nationella program CPG 92,9% 100,0% 87,9% 97,4% 93,8% Riket - 89,0% 89,4% 87,9% 91,9% CPG 85,7% 93,3% 100,0% 92,3% 100,0% Riket - 88,1% 90,3% 89,3% 91,4% CPG 81,2% 73,8% 81,3% 65,6% 91,2% Riket - 69,9% 71,3% 71,6% 85,2% CPG 92,3% 69,2% 80,0% 80,0% 100,0% Riket - 76,5% 78,7% 81,3% 89,7% CPG 98,8% 100,0% 100,0% 97,8% 100,0% Riket - 96,0% 96,5% 96,3% 96,2% CPG 88,4% 95,1% 89,2% 85,7% 92,1% Riket - 91,2% 91,3% 90,1% 89,8% CPG 92,4% 89,9% 90,4% 88,1% 96,2% Riket 2-87,7% 88,5% 88,4% 92,3% Specialutformat program, Produktionsteknik CPG.. 50,0% 100,0% 75,0% 80,0% Specialutformat program, Sjöfart CPG 100,0% 92,9% 100,0% 63,4% 100,0% CPG totalt CPG 92,9% 87,8% 90,8% 86,4% 95,5% Riket 3-87,1% 87,4% 86,9% 90,6% Tabell 3-19: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg, Christopher Polhemgymnasiet Program K M Totalt Byggprogrammet - 93,6% 93,6% Elprogrammet.. 96,0% 92,9% Energiprogrammet - 85,7% 85,7% Fordonsprogrammet.. 81,5% 81,2% Naturbruksprogrammet.. 88,9% 92,3% Naturvetenskapsprogrammet 100,0% 97,7% 98,8% Teknikprogrammet 85,7% 89,7% 88,4% Specialutformat program, Produktionsteknik Specialutformat program, Sjöfart.. 100,0% 100,0% CPG totalt 93,9% 92,5% 92,9% Tabell 3-20: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Christopher Polhemgymnasiet 37/108

39 Region Gotland 23 (58) Elfrida Andréegymnasiet Program Estetiska programmet EAG 100,0% 95,2% 93,1% 93,8% 97,2% Riket 92,0% 91,4% 91,7% 91,9% Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Omvårdnadsprogrammet S:a nationella program Specialutformat program, Den rörliga bildens språk EAG 93,6% 86,8% 92,0% 97,1% 93,3% Riket 78,2% 79,5% 78,5% 84,4% EAG.. 77,8% 87,5%.. 100,0% Riket 87,6% 89,1% 88,0% 92,4% EAG 90,5% 100,0% 89,3% 78,6% 94,7% Riket 75,3% 75,4% 73,5% 84,4% EAG 91,3% 89,5% 78,9% 72,7% 100,0% Riket 81,4% 80,3% 81,1% 87,1% EAG 93,3% 90,7% 89,6% 89,0% 95,8% Riket 2 83,5% 83,4% 82,7% 87,9% EAG 85,0% 68,2% 89,5% 100,0% 100,0% Specialutformat program EAG EAG totalt EAG 92,1% 86,9% 89,8% 91,2% 96,6% Riket 3 87,1% 87,4% 86,9% 90,6% Tabell 3-21: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg, Elfrida Andréegymnasiet Program K M Totalt Estetiska programmet 100,0% 100,0% 100,0% Handels- och administrationsprogrammet 92,0% 100,0% 93,6% Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet 100,0% 83,3% 90,5% Omvårdnadsprogrammet 90,9%.. 91,3% Specialutformat program, Den rörliga bildens språk 81,8% 88,9% 85,0% Specialutformat program EAG totalt 92,0% 92,1% 92,1% Tabell 3-22: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Elfrida Andréegymnasiet 38/108

40 Region Gotland 24 (58) Richard Steffengymnasiet Program Barn- och fritidsprogrammet RSG 92,6% 95,7% 100,0% 87,5% 93,3% Riket - 76,9% 78,8% 79,5% 85,4% Samhällsvetenskapsprogrammet S:a nationella program RSG 98,0% 96,1% 97,4% 96,7% 99,3% Riket - 93,2% 93,9% 92,9% 93,1% RSG 96,8% 96,0% 97,9% 94,4% 98,0% Riket 2-90,8% 91,4% 90,4% 91,7% Specialutformat program RSG.. 85,7% 81,8%.... RSG totalt RSG 97,0% 95,0% 96,7% 94,6% 98,0% Riket 3-87,1% 87,4% 86,9% 90,6% Tabell 3-23: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg, Richard Steffengymnasiet Program K M Totalt Barn-och fritidsprogrammet 100,0% 83,3% 92,6% Samhällsvetenskapsprogrammet 96,5% 100,0% 98,0% Specialutformat program RSG totalt 97,3% 96,6% 97,0% Tabell 3-24: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Richard Steffengymnasiet 39/108

41 Region Gotland 25 (58) 3.4 Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg Samtliga enheter, sammanställning Enhet CPG nationella program 77,7% 65,1% 67,8% 61,7% 73,2% EAG nationella program 64,4% 58,9% 60,5% 68,8% 74,6% RSG nationella program 77,2% 72,0% 71,5% 73,5% 71,7% GVF totalt 73,1% 62,0% 66,8% 67,2% 73,1% Tabell 3-25: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg, Gymnasie- och Enhet K M Totalt CPG nationella program 77,3% 77,9% 77,7% EAG nationella program 72,0% 44,8% 64,4% RSG nationella program 81,9% 70,9% 77,2% GVF samtliga program 75,8% 71,0% 73,1% Tabell 3-26: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Gymnasie- och 40/108

42 Region Gotland 26 (58) Christopher Polhemgymnasiet Program Byggprogrammet Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 87,1% 58,8% 54,3% 73,5% 71,9% Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 78,6% 78,9% 51,5% 50,0% 78,1% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 71,4% 73,3% 86,7% 61,5%.. Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 68,8% 40,5% 62,5% 34,4% 50,0% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 69,2% 61,5% 40,0% 50,0% 72,7% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 86,9% 87,0% 100,0% 91,5% 94,5% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 62,8% 58,5% 67,6% 66,7% 71,1% S:a nationella program 77,7% 65,1% 67,8% 61,7% 73,2% Specialutformat program, Produktionsteknik Specialutformat program, Sjöfart Specialutformat program Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 50,0% 42,9% 77,8%.... Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG CPG totalt Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 76,7% 62,2% 67,8% 61,7% 73,2% Tabell 3-27: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg, Christopher Polhemgymnasiet 41/108

43 Region Gotland 27 (58) Program K M Totalt Byggprogrammet - 87,1% 87,1% Elprogrammet.. 80,0% 78,6% Energiprogrammet - 71,4% 71,4% Fordonsprogrammet.. 70,4% 68,8% Naturbruksprogrammet.. 66,7% 69,2% Naturvetenskapsprogrammet 87,5% 86,4% 86,9% Teknikprogrammet 57,1% 65,5% 62,8% Specialutformat program, Produktionsteknik Specialutformat program, Sjöfart - 50,0% 50,0% Specialutformat program CPG totalt 77,3% 76,5% 76,7% Tabell 3-28: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Christopher Polhemgymnasiet 42/108

44 Region Gotland 28 (58) Elfrida Andréegymnasiet Program Estetiska programmet Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 60,0% 57,1% 58,6% 78,8% 73,7% Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Omvårdnadsprogrammet Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 64,5% 52,6% 72,0% 48,6% 68,9% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG.. 66,7% 62,5% 85,7% 60,0% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 38,1% 55,0% 57,1% 63,0% 76,3% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 91,3% 73,7% 47,4% 72,7% 64,3% S:a nationella program 64,4% 58,9% 60,5% 68,8% 74,6% Specialutformat program, Den rörliga bildens språk Specialutformat program Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 55,0% 31,8% 52,6% 90,0% 90,3% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG EAG totalt Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 62,7% 54,6% 60,5% 68,8% 74,6% Tabell 3-29: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg, Elfrida Andréegymnasiet Program K M Totalt Estetiska programmet 60,0% 60,0% 60,0% Handels- och administrationsprogrammet 72,0%.. 64,5% Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet ,1% Omvårdnadsprogrammet 90,9%.. 91,3% Specialutformat program, Den rörliga bildens språk 54,6% 55,6% 55,0% Specialutformat program EAG totalt 69,3% 47,4% 62,7% Tabell 3-30: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Elfrida Andréegymnasiet 43/108

45 Region Gotland 29 (58) Richard Steffengymnasiet Program Barn- och fritidsprogrammet Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 88,9% 60,9% 52,2% 52,5% 55,6% Samhällsvetenskapsprogrammet Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 74,0% 74,5% 79,5% 81,1% 77,9% S:a nationella program 77,2% 72,0% 71,5% 73,5% 71,7% Specialutformat program Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG.. 35,7% RSG totalt Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 76,3% 68,3% 71,5% 73,5% 71,7% Tabell 3-31: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg, Richard Steffengymnasiet Program K M Totalt Barn- och fritidsprogrammet 100,0% 83,3% 88,9% Samhällsvetenskapsprogrammet 79,0% 67,4% 74,0% Specialutformat program RSG totalt 82,2% 69,0% 76,3% Tabell 3-32: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg 2013, könsfördelning, Richard Steffengymnasiet 44/108

46 Region Gotland 30 (58) 3.5 Analys och åtgärder Christopher Polhemgymnasiet CPG, som helhet, har sedan 2009 fram till 2013 ökat andelen elever med slutbetyg från 86,5 % till 95,1 %. Innebär att CPG ligger över styrkortets mål på 90 %. Resultaten är relativt goda och alla program redovisar ett resultat över 92 % oroades CPG av att resultaten skiftade kraftigt mellan programmen. Detta ser vi inte i samma omfattning i årets statistik, vilket är positivt var spridningen 70 % till 100 % är spridningen 92,3 % till 100 % när det gäller uppnådda slutbetyg. Att notera särskilt: EE går från 82,6 % till 100 % NB går från 86,7 % till 82,9 % EN ligger stabilt och högt, 100 % De flesta program ökar men negativa siffror noteras på SF (från ,3) och TE (från ,5). När det gäller TE så var antagligen 100 % en exceptionellt hög siffra om vi jämför med statistik längre tillbaka Flickor och pojkar Flickorna går i regel ut med slutbetyg (100 %). Noterbart; NA: 97,6 % av flickorna och 100 % av pojkarna uppnår slutbetyg. TE: 100 % av flickorna och 90,6 % av pojkarna uppnår slutbetyg. Vad skillnaden beror på är svårt att svara på men kan vara intressant att titta närmare på. Senaste åren har det varit färre flickor på TE än NA. Andelen flickor som går ut med fullständigt slutbetyg på CPG är överlag relativt hög. Det är intressant med tanke på att andelen flickor på CPG är relativt låg. Utifrån dessa siffror kan vi göra en positiv bedömning, d.v.s. att det inte påverkar flickornas resultat negativt att det totalt på CPG är färre flickor än pojkar Jämförelsetalen, skillnad mellan flickor och pojkar inom CPG är markant. 15, 2 för flickor och 13,6 för pojkar (för de med slutbetyg) Precis som i hela riket så har CPG en del att arbeta med när det gäller pojkarnas ambitionsnivå, för att uppnå högre betyg än E. Framförallt gäller det yrkesprogrammen. Orsaker till förbättrade siffror En förhoppning är att de åtgärder och satsningar som gjorts inom CPG under 12/13 gett resultat. Det går inte att mäta exakt men att det bidrar till en positiv utveckling är helt klart. Att lärare kontinuerligt tar sig tid och får möjlighet att arbeta med bedömning, betygsättning, samarbete, sambedömning. Kollegialt lärande är viktigt för att lära av varandra, utvecklas, förändra och förbättra. Både lära av som gått bra och vad som gått dåligt. Att lärare och skolledning mer aktivt använder sig av statisktik och fakta i diskussioner och uppföljning är viktigt och bidrar. Förbättring av uppföljning av och fokus på elever som riskerar att inte uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås, bl.a. genom förändrat arbetssätt på klasskonferenser, EVK och med åtgärdsprogram. 45/108

47 Region Gotland 31 (58) Behörighet CPG ligger högre än 2012, en ökning från 89,9 % till 92,4 %, av de elever som får grundläggande behörighet till högskolan. Positivt och vi hoppas att detta håller i sig. Viktigt att notera I en jämförelse med de andra gymnasieskolorna så ser vi att CPG även här har en relativt stor avvikelse mellan pojkar och flickor vilket de andra skolorna inte har. CPG K: 93,9 M: 91,9. Skillnad 2,0. På de andra skolorna är skillnaden; EAG 0,2 och RSG 0,8. Återigen, troligen ambitionsnivå och förkunskaper för pojkar inom yrkesprogrammen som utgör skillnaden Åtgärder Rektorer fotsätter att delta vid klasskonferenser för att få en inblick i arbetet och elevresultaten på programmen under pågående termin för att kunna stötta i elevvårdsarbetet. CPG kommer att arbeta med pedagogisk kartläggning under läsåret, d.v.s. mer aktivt arbete innan åtgärdsprogram. Utvärdering av arbetet med åtgärdsprogram under 12/13 har gett oss en bra bild av vad som gått bra och dåligt. Mycket bra har gjorts men arbetet behöver utvecklas ytterligare. T.ex. vara mer tydliga när och varför ett ÅP skall skrivas eller inte skrivas. Åtgärdsprogram skall användas inför särskilt stöd. Skolledningen fortsätter att lägga stor vikt vid utvecklingssamtalens genomförande och kvalitet. Arbeta vidare med riktade diskussioner och åtgärder till ämnesgrupper samt uppföljningsmöten med ämnesansvariga inom En, Ma och Sv. Mattelyftet: Skolverkets satsning på matematiklärarna genomförs under 12/13. Även rektorerna utbildas och deltar i satsningen. Minimikrav för It s Learning införs för att få en jämn och acceptabel kunskapsnivå inom lärarkåren. Vi har fortfarande en bit kvar innan alla lärare använder It s Learning fullt ut. Fortsätta arbetet med att synliggöra och tydliggöra stödresurserna inom programmen. Fortsätta med samarbetet mellan IM och de andra programmen. Fungerar bra i dag men det finns ännu utvecklingspotential i detta Elfrida Andréegymnasiet Undervisande lärare följer upp resultat inom varje kurs med respektive elev, och eleverna har tillgång till en lärplattform där de kan följa sin kunskapsutveckling och sina resultat. Klassföreståndare har utvecklingssamtal en gång per termin med sina elever och vi har mitterminskonferenser där varje klass följs upp med undervisande lärare och med elevstödsteam. Varje vecka utreder elevstödsteamet de elever som har svårt att klara sin studiesituation. Vid oro för att en elev inte klarar en godkänd nivå d.v.s. riskerar ett F, så skickas en skriftlig varning hem. Varje elev utreds vid konferenserna för att se om åtgärdsprogram behöver skrivas. Eventuella åtgärdsprogram diskuteras och skrivs även inom elevstödsteamet, som träffas varje vecka. 46/108

48 Region Gotland 32 (58) Det digitala systemet PMO har blivit ett bra redskap i elevstödsteamets uppföljningsarbete. På APT diskuterades vikten av att höja varje enskild elev, så att varje elev på bästa tänkbara sätt utmanas i sin egen kunskapsutveckling d.v.s. det gäller att stimulera på alla betygsnivåer. EAG har ett elevuppföljningsprogram som förtydligar skolans rutiner. Vi kan se att EAG har relativt konstant antal elever med slutbetyg, över tid. En liten försämring bör dock konstateras det här året jämfört med de två senaste åren. Vi måste alltså fortsätta vårt arbete med att öka antalet elever med slutbetyg. Men eftersom vi även det här året har en hel del överlämningar kring studieproblematik från grundskolan så har detta hos en del elever lett till ett samlat betygsdokument som en elevvårdande insats, vilket påverkar statistiken negativt. Med andra ord så skulle man även kunna tolka statistiken som ett bra resultat i och med att vi under samma period har fått att fler elever med särskilda behov (läs- och skrivsvårigheter, diagnoser såsom Asperger och ADHD). Andelen elever med behov av stöd från BUP är även det stort. BUP lämnar över mycket arbete med elever med psykisk ohälsa till skolan, som i sin tur inte har kompetensen för att hjälpa dessa elever. Det vi har kunnat se i specialpedagogens undersökning/statistik är att när särskilda insatser görs i utvalda elevgrupper t.ex. stödtid eller dubbla lärarresurser i en kurs, så har detta gett positivt utslag kunskapsmässigt. Dessvärre är ju detta en kostsam lösning för skolan. Vi har i år ökat andelen elever med grundläggande behörighet till högskolan bland de elever som fick slutbetyg. Som exempel kan nämnas att 100 % av eleverna som fick slutbetyg på det Estetiska programmet hade högskolebehörighet. Andel elever med godkänt i alla kurser av de som uppnått slutbetyg har ökat men vi har en bit kvar jämfört med våra grannskolor. De avvikande siffrorna för vissa program kräver en djupare analys som skall genomföras under läsåret. Det som förvånar är att program med hög elevnärvaro ändå inte har så goda studieresultat och tvärtom. Man bör poängtera att de ibland små undervisningsgrupperna ibland gör att siffrorna slår brutalt uppåt eller neråt. Vi kommer även fortsättningsvis ha Betyg och bedömning som prioriterat område, och arbetslaget kommer under årets studiedagar bland annat ha fokus på sambedömning, gemensamma examinerande uppgifter och utecklande av arbetet i lärplattformen It s learning. It s learning har även en funktion där mentor får tillgång till de egna elevernas bedömningsöversikt vilket kan underlätta kommunikationen vid utvecklingssamtalet. Under hösten -13 kommer vi att satsa på ett resurscentrum med viktiga stödfunktioner, där eleverna kommer att få extra stöttning Richard Steffengymnasiet Andel elever med slutbetyg har under de fem senaste åren hållit sig runt strax över 90 % sjönk andelen med fyra procentenheter jämfört med 2012, som var det bästa året under femårsperioden. Andelen pojkar med slutbetyg är högre än flickor. Vi har sett en ökning av elever med särskilda behov och med diagnoser såsom Asberger, ADHD med fl. Under läsåret hade specialpedagogen mer eller mindre regelbunden kontakt med drygt 10 % av eleverna i åk 3. De flesta gick på Samhällsvetenskapsprogrammet. Ca 1/3 hade diagnoser, som orsakade betydande studieproblem, som bl a innebar att de måste ha hela eller delar av undervsningen i aspergerstudion. Några elever var dokumente- 47/108

49 Region Gotland 33 (58) rat sjuka under stor del av läsåret. I gruppen fanns också elever med mycket hög frånvaro av olika anledningar som vi inte rådde på. Av 139 elever fick 127 slutbetyg, vilket i ljuset av ovanstående ändå är relativt bra. En slutsats kan vara att elever trots betydande problem genomför gymnasietiden om än utan fullständigt betyg. Resultatet för skolan som helhet kan tyckas sjunka, men samtidigt har skolan lyckats hjälpa fler elever än tidigare. På Barn- och fritidsprogrammet är skillnaden i procent mellan andelen flickor respektive pojkar som fick slutbetyg till fördel för pojkarna med nio procentenheter. Gruppen är relativt sett liten och därför kan inga absoluta slutsatser dras. Intressant är dock att flickorna på Barn- och fritidsprogrammet hade nästan 2 procentenheter högre betyg och att 100 % av flickorna hade grundläggande behörighet för högskola, samt godkänt i alla kurser, jämfört med pojkarna, 83,3 % i båda fallen. Lärarna bör vara uppmärksamma på detta inför framtiden, så att inte pojkar särbehandlas negativt. Samtidigt är det ju uppenbart så att pojkarna i mycket hög utsträckning lämnar skolan med slutbetyg. En slutsats skulle kunna vara att flickor och pojkar har olika ambitionsnivå i betygshänseende, och att pojkar i högre grad än flickor är nöjda med godkänt betyg på kurserna. Anmärkningsvärd är förbättringen på Barn- och fritidsprogrammet vad gäller andel med godkänt i alla kurser, en ökning från 55,6 % till 88,9 % under femårsperioden. Jämfört med 2012 är ökningen 28 procentenheter. Lärarna har tittat närmare på resultaten och funnit att inga exceptionella pedagogiska insatser gjorts jämfört med tidigare år, men att man har en allmän uppfattning om att ha arbetat medvetet och lagt mycket tid på att fånga upp elever som haft det svårt. Detta är förstås alldeles utmärkt men också slitsamt för den enskilde läraren. Stort arbete har lagts ner av lärare i kärnämnen, särskilt i matematik, för att alla elever ska få godkänt resultat. Vi har erbjudit såväl liten grupp, mer tid, stödlektioner, sommarskola, arbete i studion för några elever och ytterligare extra stöd inför prövning. Det har gett resultat, men kräver förstås mycket resurser. Betygen på Barn- och fritidsprogrammet har under de senaste fem åren legat stabilt runt 13,5 med en tillfällig uppgång Årets resultat 13,6 är troligen i likhet med tidigare år ca en procentenhet högre än för riket i övrigt. Sammanfattningsvis måste lärarna i stor utsträckning få ta åt sig äran av de goda resultaten. På Samhällsvetenskapsprogrammet är fördelningen mellan pojkars och flickors resultat mer jämn, men med viss fördel för flickorna. Betygen ligger jämnt över åren på ca 15,5 med undantag för 2012 då betygsgenomsnittet var något lägre, 15,0. Även för samhällsvetenskapsprogrammet har Richard Steffengymnasiet bättre resultat än riksgenomsnittet, men skillnaden är något mindre än för vårt Barn- och fritidsprogram. De senaste två åren finns en tydlig trend neråt för andel elever med godkänt i alla kurser. Vi har sett ett ökat antal elever på Samhällsvetenskapsprogrammet med studiesvårigheter, beroende på diagnoser av olika slag, men också elever som haft mycket hjälp i grundskolan för att klara de tre ämnena svenska, engelska och matematik, som fram till 2011 var de enda behörighetskraven till gymnasiet. När elever med stora brister i förkunskaper ska läsa matematik på Samhällsvetenskapsprogrammet uppstår problem. Vi har gett utökade resurser till matematik, med extra stöd, förlängda kurser och sommarskola och det har gett resultat, men räcker inte. En analys av kursbetygen visar att IG-betygen finns spridda över de flesta gymnasiekurser, men att antalet IG sticker ut i matte B och C. 10 % av eleverna går ut gymnasiet med IG i matte B. Matte C är en frivillig kurs som ändå många väljer för de extra meritpoäng man kan få. 66 elever valde matte C. Av dessa fick 15 IG. Trots att mattelärarna informerar elever om svårighetsgraden och faktiskt avråder elever från att välja kursen när de bedömer att kunskaperna inte räcker, väljer elever att försöka, när det 48/108

50 Region Gotland 34 (58) sedan visar sig att det blev för svårt ger de upp. Då är det oftast också för sent att byta till en annan kurs, där man kanske hade haft bättre förutsättningar för godkänt resultat. Vi har också arbetat målmedvetet med att öka närvaron i skolan för att på så sätt ge eleverna bättre förutsättningar att genomföra gymnasiet med godkända betyg. Staten har hjälpt till genom att skärpa kraven för studiestöd. Resultatet är tyvärr klent. Vi ser tydligt att frånvaron är lika stor som tidigare, men det finns en förskjutning från ogiltig/okänd frånvaro till anmäld sjukfrånvaro. Gymnasieskolans besparingsbeting har inneburit större grupper på Samhällsprogrammet, samtidigt som det finns en diskrepans mellan förväntade förkunskaper och reella som kan förklaras med att Samhällsprogrammet i hög utsträckning är ett ickeval för elever som inte vet vad de vill bli. Nästan alla som valt programmet i första hand har kommit in. Det finns alltså en konflikt mellan de krav som ställs på ett högskoleförberedande program och kravet på att alla skall få godkänt resultat i alla kurser. 49/108

51 Region Gotland 35 (58) 4 Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan I det följande visas en jämförelse mellan resultatet på nationella prov i engelska 5, matematik 1, svenska 1 och svenska B. Kolumnerna Provbetyg och Kursbetyg omfattar de individer som fått ett betyg i kursen vid ordinarie kursavslut och dessutom har ett resultat på nationellt prov. Elever som gått sommarskola eller haft förlängd kurs inte representerade i urvalet. Betygen översättas till värden 3 : F = 0, E = 10, D=12,5, C = 15, B=17,5, A = 20 och ett medelvärde beräknas. Detta kan variera mellan Eftersom avstånden mellan betygsnivåerna inte är konstant (10 mellan F och E, men 2,5 mellan övriga steg), blir en jämförelse enbart baserad på värdet av differensen mellan provoch kursbetyg, kolumnen Diff., i många fall missvisande. Detta eftersom det vid låga betygsnivåer blir en högre differens än vid höga betygsnivåer (för samma avvikelse i betygssteg). Av denna anledning finns kolumnerna Högre och Lägre. I dessa kolumner anges hur stor andel av eleverna som fått ett högre respektive lägre betyg i förhållande till det betyg de fått på det nationella provet. 4.1 Engelska Samtliga enheter, sammanställning Enhet Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov CPG ,2 13,5 0,3 8,3% 6,8% EAG ,6 13,3-0,3 3,0% 13,6% RSG ,5 14,7 0,2 18,9% 7,1% GVF ,8 13,9 0,1 11,6% 7,9% Tabell 4-1: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, engelska 5, läsåret 2012/2013, Gymnasie- och Enhet Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M CPG ,9 13,0 14,2 13,2 0,3 0,2 8,9% 8,1% 2,2% 8,1% EAG ,6 13,8 13,2 13,5-0,4-0,3 2,5% 3,8% 15,0% 11,5% RSG ,2 15,2 14,4 15,1 0,2-0,1 23,2% 10,5% 5,4% 10,5% GVF ,0 13,6 14,1 13,7 0,1 0,1 15,7% 8,2% 6,6% 9,0% Tabell 4-2: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, engelska 5, läsåret 2012/2013, Gymnasie- och 3 Svenska B läses i högre årskurser enl. den tidigare betygsskalan. Betygen översättas till värden: IG = 0, G = 10, VG = 15 och MVG = /108

52 Region Gotland 36 (58) Christopher Polhemgymnasiet Tabell 4-3: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, engelska 5, läsåret 2012/2013, Christopher Polhemgymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BA ,0.. 11,5.. 0,5.. 14,7%.. 11,8% EE ,4-13,3 0,0-0,1-4,2% - 8,3% FT ,8 12,0 10,8 12,3 0,0 0,3 0,0% 4,8% 0,0% 9,5% NA ,9 16,1 15,9 16,1 0,0 0,0 4,2% 0,0% 4,2% 0,0% NB ,5 10,4 12,5 10,8 0,0 0,4 0,0% 16,7% 0,0% 0,0% SF ,2.. 13,6.. 0,4.. 14,3%.. 0,0% TE ,0 15,7 15,0 15,6 1,0-0,1 40,0% 5,6% 0,0% 13,9% VF ,7.. 8,8.. 1,1.. 16,7%.. 0,0% CPG ,9 13,0 14,2 13,2 0,3 0,2 8,9% 8,1% 2,2% 8,1% Tabell 4-4: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, engelska 5, läsåret 2012/2013, Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BA ,7 11,5 0,8 16,7% 11,1% EE ,4 13,3-0,1 4,2% 8,3% FT ,8 11,9 0,1 3,7% 7,4% NA ,0 16,0 0,0 2,2% 2,2% NB ,4 11,6 0,2 9,1% 0,0% SF ,8 13,1 0,3 12,5% 0,0% TE ,5 15,5 0,0 9,8% 12,2% VF ,4 9,3 0,9 14,3% 0,0% CPG ,2 13,5 0,3 8,3% 6,8% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov ES ,7 16,0-0,7 0,0% 15,4% HA ,5 12,1-0,4 0,0% 15,0% HT ,3 12,9-0,4 0,0% 16,7% RL ,1 12,4 0,3 11,8% 0,0% VO ,8 14,0-0,8 0,0% 30,0% EAG ,6 13,3-0,3 3,0% 13,6% Tabell 4-5: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, engelska 5, läsåret 2012/2013, Elfrida Andréegymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M ES ,1 16,3 16,4 15,4-0,7-0,9 0,0% 0,0% 14,3% 16,7% HA ,5 12,5 12,2 12,0-0,3-0,5 0,0% 0,0% 11,1% 18,2% HT ,0.. 12,5.. -0,5.. 0,0%.. 20,0%.. RL ,8 12,5 12,0 12,9 0,2 0,4 10,0% 14,3% 0,0% 0,0% VO ,2.. 13,3.. -0,9.. 0,0%.. 33,3%.. EAG ,6 13,8 13,2 13,5-0,4-0,3 2,5% 3,8% 15,0% 11,5% Tabell 4-6: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, engelska 5, läsåret 2012/2013, Elfrida Andréegymnasiet 51/108

53 Region Gotland 37 (58) Richard Steffengymnasiet Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BF ,7 10,2-0,5 0,0% 4,5% EK ,7 13,7 0,0 24,5% 8,2% HU ,7 17,7 0,0 13,3% 6,7% SA ,5 15,8 0,3 21,7% 7,2% RSG ,5 14,7 0,2 18,9% 7,1% Tabell 4-7: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, engelska 5, läsåret 2012/2013, Richard Steffengymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BF ,3 11,7 10,3 10,0 0,0-1,7 0,0% 0,0% 0,0% 16,7% EK ,7 14,9 12,6 15,1-0,1 0,2 33,3% 13,6% 7,4% 9,1% HU ,3.. 17,3.. 0,0.. 15,4%.. 7,7%.. SA ,3 15,8 15,8 15,8 0,5 0,0 26,8% 11,1% 5,4% 11,1% RSG ,2 15,2 14,4 15,1 0,2-0,1 23,2% 10,5% 5,4% 10,5% Tabell 4-8: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, engelska 5, läsåret 2012/2013, Richard Steffengymnasiet 52/108

54 Region Gotland 38 (58) 4.2 Matematik 1 Matematik 1a, 100 poäng, bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Kursen ska ingå i samtliga yrkesprogram. Matematik 1b, 100 poäng, bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Kursen ska ingå i ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet. Matematik 1c, 100 poäng, bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Kursen ska ingå i naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet Samtliga enheter, sammanställning Enhet Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov CPG ,6 13,0 0,4 17,2% 1,0% EAG ,6 12,1 0,5 23,1% 9,0% RSG ,6 12,9 0,3 11,0% 1,2% GVF ,4 12,8 0,4 15,8% 2,4% Tabell 4-9: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, matematik 1, läsåret 2012/2013, Gymnasie- och Enhet Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M CPG ,2 12,2 14,6 12,6 0,4 0,4 14,0% 18,0% 0,0% 1,2% EAG ,6 11,5 12,3 11,9 0,7 0,4 26,1% 18,8% 6,5% 12,5% RSG ,4 12,9 12,8 13,2 0,4 0,3 10,6% 11,7% 1,8% 0,0% GVF ,6 12,3 13,1 12,6 0,5 0,3 14,9% 16,6% 2,5% 2,4% Tabell 4-10: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, matematik 1, läsåret 2012/2013, Gymnasie- och 53/108

55 Region Gotland 39 (58) Christopher Polhemgymnasiet Program Antal betyg Antal prov Saknade prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre Matematik 1a: BA ,5 10,6 0,1 2,9% 0,0% EE ,6 13,8 1,2 46,2% 0,0% FT ,1 10,3 0,2 7,7% 0,0% NB ,3 10,6 0,3 12,5% 0,0% SF ,3 11,6 0,3 12,5% 0,0% VF ,8 11,0 0,2 7,7% 0,0% Matematik 1c: NA ,2 16,8 0,6 21,3% 0,0% TE ,1 13,4 0,3 16,7% 4,8% CPG ,6 13,0 0,4 17,2% 1,0% Tabell 4-11: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, matematik 1, läsåret 2012/2013, Christopher Polhemgymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M Matematik 1a: BA ,8.. 10,9.. 0,1.. 3,1%.. 0,0% EE ,6-13,8 0,0 1,2-46,2% - 0,0% FT ,5 9,8 12,0 9,9 0,5 0,1 20,0% 4,8% 0,0% 0,0% NB ,5.. 11,0.. 0,5.. 20,0%.. 0,0% SF ,1.. 11,4.. 0,3.. 14,3%.. 0,0% VF ,6.. 11,8.. 0,2.. 9,1%.. 0,0% Matematik 1c: NA ,5 15,9 16,9 16,6 0,4 0,7 16,0% 27,3% 0,0% 0,0% TE ,0 12,8 15,5 13,1 0,5 0,3 20,0% 16,2% 0,0% 5,4% CPG ,2 12,2 14,6 12,6 0,4 0,4 14,0% 18,0% 0,0% 1,2% Tabell 4-12: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, matematik 1, läsåret 2012/2013, Christopher Polhemgymnasiet 54/108

56 Region Gotland 40 (58) Elfrida Andréegymnasiet Tabell 4-13: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, matematik 1, läsåret 2012/2013, Elfrida Andréegymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M Matematik 1a: HA ,8 11,5 11,0 12,5 1,2 1,0 30,0% 33,3% 10,0% 16,7% HT ,7.. 12,9.. 1,2.. 50,0%.. 0,0%.. RL ,5 10,5 12,5 10,0 1,0-0,5 30,0% 0,0% 0,0% 20,0% VO ,1.. 12,5.. 0,4.. 14,3%.. 0,0%.. Matematik 1b: ES ,9 12,3 12,9 12,5 0,0 0,2 15,4% 16,7% 15,4% 8,3% EAG ,6 11,5 12,3 11,9 0,7 0,4 26,1% 18,8% 6,5% 12,5% Tabell 4-14: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, matematik 1, läsåret 2012/2013, Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet Program Antal betyg Antal prov Saknade prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre Matematik 1a: HA ,7 11,8 1,1 26,4% 7,5% HT ,3 12,2 0,9 31,8% 13,6% RL ,2 11,7 0,5 37,5% 0,0% VO ,9 12,2 0,3 20,0% 6,7% Matematik 1b: ES ,6 12,7 0,1 16,0% 12,0% EAG ,6 12,1 0,5 23,1% 9,0% Program Antal betyg Antal prov Saknade prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre Matematik 1a: BF ,5 11,0 0,5 4,8% 0,0% Matematik 1b: EK ,1 13,2 0,1 4,2% 0,0% HU ,3 14,6 0,3 21,4% 7,1% SA ,6 13,0 0,4 14,4% 1,1% RSG ,6 12,9 0,3 11,0% 1,2% Tabell 4-15: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, matematik 1, läsåret 2012/2013, Richard Steffengymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M Matematik 1a: BF ,0 11,4 10,7 11,4 0,7 0,0 7,1% 0,0% 0,0% 0,0% Matematik 1b: EK ,7 13,5 12,8 13,6 0,1 0,1 3,8% 4,5% 0,0% 0,0% HU ,4.. 14,8.. 0,4.. 25,0%.. 8,3%.. SA ,5 12,8 12,9 13,3 0,4 0,5 11,5% 20,7% 1,6% 0,0% RSG ,4 12,9 12,8 13,2 0,4 0,3 10,6% 11,7% 1,8% 0,0% Tabell 4-16: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, matematik 1, läsåret 2012/2013, Richard Steffengymnasiet 55/108

57 Region Gotland 41 (58) 4.3 Svenska 1 Svenska 1 är den sista obligatoriska kurs samtliga elever antagna fr.o.m läser i ämnet. Kursen läses normalt i årskurs Samtliga enheter, sammanställning Tabell 4-17: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska 1, läsåret 2012/2013, Gymnasie- och Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M CPG ,9 10,8 15,6 12,0 0,7 1,2 34,9% 26,8% 4,7% 6,4% EAG ,1 9,8 12,9 11,2 0,8 1,4 38,3% 23,3% 10,6% 20,0% RSG ,6 12,0 14,7 13,3 1,1 1,3 47,8% 35,4% 6,5% 0,0% GVF ,5 10,9 14,5 12,2 1,0 1,3 42,3% 28,1% 7,1% 6,8% Tabell 4-18: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska 1, läsåret 2012/2013, Gymnasie- och Christopher Polhemgymnasiet Enhet Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov CPG ,7 12,8 1,1 28,5% 6,0% EAG ,2 12,2 1,0 32,5% 14,3% RSG ,0 14,2 1,2 43,6% 4,3% GVF ,1 13,2 1,1 34,3% 7,0% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BA ,2 11,1 1,9 36,1% 2,8% EE ,5 12,2 1,7 45,8% 0,0% FT ,2 11,6 2,4 34,6% 0,0% NA ,2 15,6 0,4 22,7% 6,8% NB ,4 11,6 2,2 50,0% 0,0% SF ,9 12,8 0,9 12,5% 12,5% TE ,4 12,9 0,5 20,0% 12,5% VF ,7 12,0-0,7 7,1% 14,3% CPG ,7 12,8 1,1 28,5% 6,0% Tabell 4-19: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska 1, läsåret 2012/2013, Christopher Polhemgymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BA ,1.. 11,1.. 2,0.. 38,2%.. 2,9% EE ,5 12,2 0,0 1,7-45,8% - 0,0% FT ,0 7,9 16,0 10,6 1,0 2,7 40,0% 33,3% 0,0% 0,0% NA ,8 14,3 16,4 14,5 0,6 0,2 32,0% 10,5% 8,0% 5,3% NB ,5.. 11,5.. 3,0.. 60,0%.. 0,0% SF ,4.. 12,5.. 1,1.. 14,3%.. 14,3% TE ,0 12,1 16,5 12,4 1,5 0,3 60,0% 14,3% 0,0% 14,3% VF ,7.. 11,7.. -1,0.. 0,0%.. 16,7% CPG ,9 10,8 15,6 12,0 0,7 1,2 34,9% 26,8% 4,7% 6,4% Tabell 4-20: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska 1, läsåret 2012/2013, Christopher Polhemgymnasiet 56/108

58 Region Gotland 42 (58) Elfrida Andréegymnasiet Tabell 4-21: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska 1, läsåret 2012/2013, Elfrida Andréegymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M ES ,2 12,9 12,9 12,1-1,3-0,8 16,7% 0,0% 25,0% 33,3% HA ,9 10,8 12,8 11,5 0,9 0,7 33,3% 20,0% 0,0% 20,0% HT 7-11,4-12,5-1,1-57,1% - 14,3% - RL ,8 4,6 13,3 10,7 3,5 6,1 80,0% 71,4% 0,0% 0,0% VO ,8.. 12,8.. 0,0.. 11,1%.. 11,1%.. EAG ,1 9,8 12,9 11,2 0,8 1,4 38,3% 23,3% 10,6% 20,0% Tabell 4-22: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska 1, läsåret 2012/2013, Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov ES ,5 12,5-1,0 8,3% 29,2% HA ,3 12,1 0,8 26,3% 10,5% HT ,4 12,5 1,1 57,1% 14,3% RL ,6 12,2 4,6 76,5% 0,0% VO ,5 11,5 0,0 10,0% 10,0% EAG ,2 12,2 1,0 32,5% 14,3% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BF ,4 11,3 1,9 38,1% 4,8% EK ,8 14,3 0,5 34,1% 4,5% HU ,2 17,1 1,9 78,6% 7,1% SA ,3 14,5 1,2 44,3% 3,3% RSG ,0 14,2 1,2 43,6% 4,3% Tabell 4-23: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska 1, läsåret 2012/2013, Richard Steffengymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BF ,8 8,6 12,0 10,0 2,2 1,4 50,0% 14,3% 7,1% 0,0% EK ,7 13,9 14,0 14,7 0,3 0,8 38,5% 27,8% 7,7% 0,0% HU ,2.. 17,3.. 2,1.. 83,3%.. 8,3%.. SA ,3 11,3 15,3 13,0 1,0 1,7 42,5% 47,6% 5,0% 0,0% RSG ,6 12,0 14,7 13,3 1,1 1,3 47,8% 35,4% 6,5% 0,0% Tabell 4-24: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska 1, läsåret 2012/2013, Richard Steffengymnasiet 57/108

59 Region Gotland 43 (58) 4.4 Svenska B Svenska B är den sista obligatoriska kurs samtliga elever antagna före 2011 läser i ämnet. Läses normalt i åk 2 och Samtliga enheter, sammanställning Tabell 4-25: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska B, läsåret 2012/2013, Gymnasie- och Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M CPG ,6 10,1 13,0 10,7 0,4 0,6 24,0% 20,5% 16,0% 11,6% EAG ,6 9,6 13,8 11,8 1,2 2,2 22,4% 29,4% 1,2% 5,9% RSG ,8 12,5 16,1 13,9 2,3 1,4 50,0% 25,0% 3,0% 2,3% GVF ,0 10,6 14,5 11,6 1,5 1,0 33,0% 23,2% 4,0% 8,4% Tabell 4-26: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska B, läsåret 2012/2013, Gymnasie- och Christopher Polhemgymnasiet Enhet Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov CPG ,6 11,1 0,5 21,2% 12,4% EAG ,7 13,2 1,5 24,4% 2,5% RSG ,3 15,2 1,9 40,0% 2,7% GVF ,8 13,0 1,2 27,9% 6,3% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BP ,2 10,2 2,0 28,6% 0,0% EC ,7 11,9 0,2 15,4% 7,7% EN ,4 12,9 1,5 28,6% 0,0% FP ,1 10,6 2,5 38,9% 0,0% NP ,8 11,2-2,6 0,0% 46,2% PT SF , TE ,6 11,2-0,4 16,3% 20,9% CPG ,6 11,1 0,5 21,2% 12,4% Tabell 4-27: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska B, läsåret 2012/2013, Christopher Polhemgymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BP ,2-10,2-2,0-28,6% - 0,0% EC ,5.. 11,7.. 0,2.. 17,4%.. 8,7% EN ,4-12,9-1,5-28,6% - 0,0% FP ,7.. 9,7.. 2,0.. 26,7%.. 0,0% NP ,3.. 9,4.. -3,9.. 0,0%.. 66,7% PT SF , TE ,3 11,3 12,0 10,7-0,3-0,6 20,0% 14,3% 26,7% 17,9% CPG ,6 10,1 13,0 10,7 0,4 0,6 24,0% 20,5% 16,0% 11,6% Tabell 4-28: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska B, läsåret 2012/2013, Christopher Polhemgymnasiet 58/108

60 Region Gotland 44 (58) Elfrida Andréegymnasiet Tabell 4-29: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska B, läsåret 2012/2013, Elfrida Andréegymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M ES ,9 9,0 14,3 12,5 1,4 3,5 28,6% 30,0% 0,0% 0,0% HP ,4 10,8 14,0 10,0 0,6-0,8 16,0% 0,0% 4,0% 16,7% HR ,2 6,7 14,4 10,0 2,2 3,3 44,4% 44,4% 0,0% 0,0% HV OP ,2.. 13,3.. 1,1.. 17,4%.. 0,0%.. RB ,3 11,9 14,1 13,8 1,8 1,9 27,3% 37,5% 0,0% 12,5% EAG ,6 9,6 13,8 11,8 1,2 2,2 22,4% 29,4% 1,2% 5,9% Tabell 4-30: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska B, läsåret 2012/2013, Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov ES ,3 13,5 2,2 29,2% 0,0% HP ,9 13,2 0,3 12,9% 6,5% HR ,4 12,2 2,8 44,4% 0,0% HV OP ,3 13,3 1,0 16,7% 0,0% RB ,1 13,9 1,8 31,6% 5,3% EAG ,7 13,2 1,5 24,4% 2,5% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BF ,3 12,6 2,3 44,8% 6,9% SP ,3 16,1 1,8 38,3% 1,2% RSG ,3 15,2 1,9 40,0% 2,7% Tabell 4-31: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska B, läsåret 2012/2013, Richard Steffengymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BF ,1 7,9 14,1 10,4 2,0 2,5 47,1% 41,7% 5,9% 8,3% SP ,4 14,2 16,7 15,2 2,3 1,0 51,0% 18,8% 2,0% 0,0% RSG ,8 12,5 16,1 13,9 2,3 1,4 50,0% 25,0% 3,0% 2,3% Tabell 4-32: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska B, läsåret 2012/2013, Richard Steffengymnasiet 59/108

61 Region Gotland 45 (58) 4.5 Analys och åtgärder Christopher Polhemgymnasiet På CPG är det god redovisning av genomförda nationella prov. De flesta elever har genomfört och redovisat sina resultat. Engelska 5 8,3 % får högre betyg än vad som motiveras av de nationella proven och 6,8 % får lägre. Jämfört med läsåret 11/12 ligger CPG:s program under läsåret 12/13 jämnare i statistiken över skillnaden mellan betyg N-prov och kursbetyg. Klar förbättring. Framförallt på NB Matematik 1a, 1c Eleverna får genomgående högre betyg i Ma1a än vad som motiveras av NP. Största avvikelsen visar EE där hela 46,2 % av eleverna får ett högre betyg. Detta bör tittas närmare på. Inget program visar på lägre betyg i kurs än på NP Ma1c Eleverna får genomgående högre betyg i Ma1c än NP. NA-programmet; 21,3 % får högre betyg än NP, 0 % får lägre. Skillnaden mellan NP och kursbetyg är 0,6, vilket bör analyseras. Att jämföra med TE som visar en skillnad på 0,3 (16,7 % högre, 4,8 % lägre) Ma CPG totalt: Jämfört med föregående läsår visar CPG ändå en mindre avvikelse mellan kursbetyg och NP. 17,2 % får högre betyg vilket skall jämföras med föregående läsårs 30 %. Svenska 1 Eleverna får genomgående högre betyg än vad som motiveras av NP. Detta gäller samtliga program och avvikelse mellan NP och kursbetyg varierar mellan 7,1 % på VF (förra läsåret 67%) och 50% på NB. Överlag visar gymnasieskolorna stor avvikelse mellan NP och högre kursbetyg Svenska B Majoriteten av eleverna får genomgående högre betyg än vad som motiveras av NP. Det stora undantaget är NP där 46,2 % får lägre betyg än NP. Avvikelse mellan NP och högre kursbetyg varierar mellan 0% (NP) och 28,6%(BA och EN). Åtgärder för att förbättra resultaten: Vi kommer att fortsätta detta arbete med genomgångar i våra ämneslag och arbetslag. Skolledningen gör en bedömning att diskussioner och utbildning inom betyg och bedömning gett en viss positiv effekt på hur betygen sätts. Det finns fortfarande ett behov att föra diskussion med grundskolan om vilka grundkunskaper eleverna behöver ha med sig för att kunna klara av bl.a Ma-kurserna inom GY11. Stödinsatserna måste sättas in i tid och variera i utformning. Nivågruppering av stödinsatser bör diskuteras. Vi kommer att fortsätta med tidiga tester och diagnoser inom Ma, En, SV, på yrkesprogrammen, för att tidigt identifiera stödbehov. Identifiera eventuella studiesvårigheter med hjälp av diagnoser. Ex. Svenska 1: specialpedagogerna får in resultat av diagnoser och uppmärksammar de elever som visar anmärkningsvärt låga resultat. Arbeta mer med pedagogisk kartläggning av elevens svårigheter för att tidigt kunna stötta eleven i dess strävan att uppnå goda betyg 60/108

62 Region Gotland 46 (58) Arbetet med sambedömning av NP fortsätter. Fortsätta att diskutera de nationella provens "funktion" i lärarkollegiet med frågeställningar som: Vad är det provet/proven mäter och hur väl stämmer detta överens med kursernas övriga innehåll? Vilken vikt lägger lärarna vid det nationella provet när de sätter kursbetyget? Elfrida Andréegymnasiet Vad vi kan se i årets resultat se att slutbetyg och nationellt provresultat är relativt samstämmiga. Vi vill uppmärksamma på att några delar som kan inverka på statistiken kopplat till kursbetyg och nationella prov är att skolan sätter in mycket stödinsatser om en elev inte klarar ett nationellt prov. Detta gör ibland att kursbetyg och nationellt prov kan avvika. Man bör ha i beaktande att EAG har många elever med överlämningar kopplat till olika typer av studieproblematik från grundskolan, vilket t.ex. gör att dessa elever kan ha svårt för en provsituation som det nationella provet innebär. Elever som har läs- och skrivproblematik missgynnas även vid ett nationellt prov i matematik, där flera uppgifter är skriftliga. Eleverna kan alltså ha en matematisk förståelse som inte kommer till sin rätt när de fastnar i språkliga formuleringar. När lärarna har möjlighet att ge en muntlig instruktion och vägleda/uppmuntra under vägen, så presterar vanligtvis eleverna på en högre nivå. Även bedömningssituationen vid ett nationellt prov skapar en stress och koncentrationssvårighet hos flera av våra elever. Vid den akuta stress som en del elever känner i en pressad provsituation gör att de inte kan plocka fram sitt långtidsminne. Man bör också komma ihåg att det nationella provet endast är en del i ett större bedömningsunderlag. De nationella proven sambedöms inom skolan, men det vore bra att vi kunde utöka detta till att ske över skolgränserna. Det finns dock en organisatorisk svårighet att få en gemensam sambedömningstid. Ett fortsatt arbete pågår kring att ha höga förväntningar på våra elever så att de på detta sätt kan uppmuntras till att tro på sig själva och prestera bättre! Richard Steffengymnasiet Det finns en god samstämmighet mellan betyg på nationellt prov i engelska 5 och kursbetyg. Det är också tydligt att betyget på det nationella provet inte är lika med kursbetyg för den enskilde eleven, utan för gruppen. Detta är viktigt, eftersom den svenska skolan inte är en examensskola utan elevens sammanlagda prestationer ska utgöra underlag för kursbetyg. Humanistiska programmet sticker ut med mycket höga betyg på nationella provet, 17,7, vilket betyder att elevernas genomsnittliga betyg är ett stabilt och starkt B. Slutsatsen som kan dras är att eleverna går på rätt program. Samtidigt kan noteras att samma elever också har det bästa provresultatet på skolan i matematik 1, om än på en lägre betygsnivå, 14,3. Intressant är också att pojkar generellt har bättre resultat i engelska än flickor. Kan det ha att göra med datorintresse? Matematik 1 visar också god samstämmighet mellan nationella provets betyg och kursbetyget. Tidigare har det varit stor diskrepans mellan provbetyg och kursbetyg på barn- och fritidsprogrammet, men så är inte fallet nu. Pojkar har något bättre resultat i matematik på barn- och fritidsprogrammet och ekonomiprogrammet. Inga skillnader värda att notera finns mellan pojkars och flickors resultat i matematik på samhällsvetenskapsprogrammet. Humanisterna har för få pojkar för att ta fram statistik. 61/108

63 Region Gotland 47 (58) Ekonomiprogrammet har i stort sett samma betygsresultat i engelska och matematik, liksom barn- och fritidsprogrammet medan samhällsvetenskapsprogrammet och humanistiska programmet har tydligt bättre resultat i engelska än i matematik. De sistnämnda programmen är också de program som har flest obligatoriska kurser i språk. I svenska 1 finns en stor skillnad mellan provbetyg och kursbetyg från 13,0 till 14,2. Samtliga program har fått högre kursbetyg än provbetyg. Hela 46 prov saknades i statistiken vilket inte är tillfredsställande. Detta trots att det finns rutiner för inrapportering. En jämförelse med de andra två skolorna visar att deras grupper fått motsvarande högre kursbetyg. Svensklärargruppen måste analysera resultatet närmare, men en förklaring kan vara att det nationella provet i svenska 1 inte täcker kursinnehållet lika väl som i matematik och engelska. Största skillnaden finns på humanistiska programmet. Det är alltså samma elevgrupp som hade mycket goda betyg på provet i engelska. Resultatet för svenska är betydligt lägre; 15,2, vilket är anmärkningsvärt, även om 15,2 i sig är ett mycket gott betyg. Att notera är också att flickor på samhällsvetenskapsprogrammet har 3 procentenheter högre provbetyg än pojkar. En logisk förklaring kan vara att provet ligger i åk 1och att pojkarna mognar senare. Det kan bli intressant att se om det nationella provet i svenska 3 har liknande skillnad. Detta prov genomförs för första gången Nationellt prov i svenska B som nu genomfördes för sista gången hade liknande resultat som svenska 1. Provbetyget var i snitt 13,3 men kursbetyget blev 15,2. Även här kan påpekas att provet huvudsakligen handlar om den språkliga förmågan. Litteraturdelen i ämnet täcks inte. Samtidigt är det viktigt att titta närmare på varför det är så stor skillnad i provbetyg och kursbetyg. Är det så att litteraturdelen värderas annorlunda? Störst differens var det på barn- och fritidsprogrammet med hela 2,3. Pojkarnas provbetyg är generellt sett lägre utom för ekonomiprogrammet. Kursbetygen visar i stort samma skillnad som provbetygen mellan pojkar och flickor. 62/108

64 Region Gotland 48 (58) 5 Elevnärvaro gymnasieskolan Även detta läsår har arbetet med att öka elevernas närvaro varit prioriterat. Målet är att genomsnittlig närvaro på skolenhet och program skall uppgå till minst 90 %. Olika aktiviteter har skett på både enhets- och förvaltningsnivå. Bland annat har elevernas närvaro och lärarkvittenser behandlats regelbundet i ledningsgruppen. Lärarna har fått uppföljningar 4 avseende sin individuella inrapportering varje månad. 5.1 Lärarkvittenser För att analys av elevernas närvaro skall kunna göras krävs att genomförd lektionstid kvitteras i hög grad. Nedan, se Tabell 5-1, visas andelen kvitterad genomförd lektionstid under läsåret. Enhet Kvitterat (%) Christopher Polhemgymnasiet 91,4% 85,0% 79,9% Elfrida Andréegymnasiet 89,6% 88,1% 89,6% Richard Steffengymnasiet 91,8% 89,6% 91,7% GVF 91,0% 86,6% 84,7% Tabell 5-1: Kvitterad lektionstid per enhet, läsåret I Figur 5-1 nedan visas hur kvitteringsgraden varierat under läsåret. 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% CPG EAG RSG GY Mål 65% Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar April Maj Juni Figur 5-1: Andel kvitterad lektionstid per månad, läsåret 2012/ Uppföljningarna har sammanställts på förvaltningsstaben och gjorts tillgängliga för rektorerna. 5 Omfattar augusti månad, vilket 2012 och 2013 inte gör. Beslut om att exkludera augusti gjordes av ledningsgruppen Detta för att ta bort felkällor relaterade till t.ex. ofullständigt schema och rörliga elever i början av läsåret 63/108

65 Region Gotland 49 (58) 5.2 Elevnärvaro Enhet Närvaro (%) Christopher Polhemgymnasiet 87,9% 89,0% 87,6% Elfrida Andréegymnasiet 83,9% 84,4% 82,9% Richard Steffengymnasiet 87,1% 86,9% 86,2% GVF 86,8% 87,3% 86,0% Tabell 5-2: Elevnärvaro per skolenhet, läsåret 2012/2013 I tabellerna som följer visas elevnärvaron per enhet och program under läsåret. Tabellerna separerar årskurs tre från årskurserna ett och två. Detta beror på att programstrukturen i årskurs ett och två (Gy11) är en annan. Årskurs Program Elevnärvaro 1 och 2 BA 87,8% EE 90,3% FT 87,5% HV 82,0% IN 68,1% NA 90,8% NB 83,8% RX 83,4% TE 89,7% VF 86,6% IM 84,1% Totalt åk 1 och 2 88,0% 3 BP 85,6% EC 88,4% EN 86,9% FP 91,9% MP 75,3% NP 87,7% NV 86,7% TE 84,3% IV 47,4% SM 81,8% Totalt åk 3 87,0% Samtliga 87,7% Tabell 5-3: Elevnärvaro Christopher Polhemgymnasiet per program, läsåret 2012/ Introduktionsprogrammen (de vars förkortning inleds med IM) är exkluderade i sammanställningen. Detta för att jämförelse med 2011 skall bli rättvisande eftersom tidigare individuella programmet, IV, ej redovisades. 64/108

66 Region Gotland 50 (58) Årskurs Program Elevnärvaro 1 och 2 ES 87,1% HA 80,9% HT 83,3% RL 88,2% VO 79,1% IM 67,8% Totalt åk 1 och 2 81,8% 3 ES 81,6% HP 78,3% HR 88,1% HV 75,2% OP 85,3% RB 88,7% SM 86,6% Totalt åk 3 83,0% Samtliga 82,7% Tabell 5-4: Elevnärvaro Elfrida Andréegymnasiet per program, läsåret 2012/2013 Årskurs Program Elevnärvaro 1 och 2 BF 87,4% EK 87,1% HU 89,9% SA 88,8% IM 71,0% Totalt åk 1 och 2 87,5% 3 BF 83,7% SP 84,8% SM 71,8% Totalt åk 3 83,9% Samtliga 86,6% Tabell 5-5: Elevnärvaro Richard Steffengymnasiet per program, läsåret 2012/2013 I Figur 5-2 nedan visas hur registrerad elevnärvaro varierat under läsåret. 94% 92% 90% 88% 86% 84% 82% 80% 78% Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Juni CPG EAG RSG GY Mål Figur 5-2: Elevnärvaro per månad, läsåret 2012/ /108

67 Region Gotland 51 (58) 5.3 Analys och åtgärder Christopher Polhemgymnasiet Lärarkvittenser: Arbetet med att förbättra lärarkvittenserna har gett resultat. CPG går från 85-91,4 procent. I ökningen ser vi ett samband med följande: De lärare som ligger på en nivå över 10 procent ej kvitterade lektioner får ett riktat personligt utskick från rektor. Lärarna får då möjlighet att kommentera och förklara Statistiken följs upp och diskuteras vid medarbetarsamtal Att lärarnas förståelse för sambandet mellan kvittenser, genomförd undervisningstid och garanterad undervisningstid ökat något genom att skolledning kontinuerligt informerar Förståelsen för ovanstående punkts betydelse i elevuppföljning och elevvård har ökat något Elevnärvaro: Elevnärvaro har minskat, från 89 till 87,9 procent. Trots det ligger CPG procentuellt väl till i jämförelse med övriga skolor. Rapporteringen/lärarkvittenser har blivit bättre vilket troligen betyder att vi har bättre information om elevernas när och frånvaro. Elevnärvaron behöver nödvändigtvis inte ha blivit sämre. Under dec-feb har CPG en lärarkvittensnivå på strax under 95 procent, elevnärvaro är då ca 87 procent. Under april har CPG en kvittensnivå på ca 88 procent, då ligger elevnärvaron på ca 87 procent. Låg elevnärvaro på IN åk1-2, endast 68,1 procent. På detta program ser vi f.n. elever med låg studiemotivation. Högsta närvarosiffrorna återfinns på NA åk1-2, 90.8 procent och FP åk3, 91,9 procent. Den anmälda och därmed giltiga frånvaron bör ha ökat. Det framgår inte av siffror och diagram men det är en känsla som skolan har. Mindre möjlighet till ledighet gör att eleverna sjukanmäler i stället för att ansöka om ledigt och få avslag. Arbetet med att förbättra arbetet med att kontinuerligt följa upp elevernas när och frånvaro samt studieresultat fortsätter. Skolledningen fortsätter att lägga stor vikt vid att lärarna genomför, inte bara utvecklingssamtal utan att de för kontinuerliga samtal med elever gällande närvaro, trivsel, studier, etc. Det har stor betydelse när det gäller att uppmärksamma eleven om att skolan ser och bryr sig Elfrida Andréegymnasiet Lärarkvittenser: Lärarkvittenserna har ökat något från 2012, men kan förbättras ytterligare. Ett sätt att öka kvittenserna har varit att lärarna kontinuerligt uppmärksammas på hur deras kvittenser ser ut, vilket bland annat har lett till att tekniska felaktigheter har uppmärksammats. EAG är dock den enda skolan som har klarat av att nå styrkortsmålet på 95 procent i lärarkvittenser, i februari månad. Under utvärderingsdagen i juni tog vi upp frågan om hur det kunde komma sig att kvittenserna sjönk vid terminsslut. Genom att uppmärksamma detta så hoppas vi kunna förbättra detta till nästa år. 66/108

68 Region Gotland 52 (58) Elevnärvaro: EAG ligger relativt konstant när det gäller elevnärvaro de senaste tre åren, vi har dock inte nått styrkortsmålet på 90 procent närvaro. Vi kan se att den dåliga närvaron på introduktionsprogrammen försämrar skolans statistik. Det är dock inte konstigt att resultatet på IM ser ut som det gör, då det handlar om elever med både sociala, psykiska och studiemässiga svårigheter. Antalet elever inom introduktionsprogrammen har ökat detta läsår varför det totala resultatet påverkats negativt för skolan. En förändring av upplägget på det individuella alternativet detta läsår hoppas vi skall innebära ett större elevengagemang vilket kommer att synas i närvaro och resultat. Även vård- och omsorgsprogrammet ligger relativt lågt, vilket även det kan förklaras med att vi där har många elever med överlämningar från grundskolan. Ett litet antal elever i grupperna gör att elevsammansättningen slår hårt i statistiken. För flera har inte det här programmet varit deras förstahandsval, vilket påverkar motivation och närvaro. Bäst närvaro har restaurang- och livsmedelsprogrammet och filminriktningen inom karaktärskurserna. Det kan vara på sin plats att se över arbetssätten på de här programmen. Vi har haft en förhoppning om att det mer restriktiva förhållningssättet med att bevilja ledighet för elever och att närvaroreglerna har skärpts från CSN påverkar resultatet. Vi tar upp vikten av elevernas närvaro på föräldramötena och även i det skriftliga utskick som skickas hem till alla vårdnadshavare vid terminsstart. I detta brev får vårdnadshavare inloggning till Dexter, där de kan följa barnens närvarostatistik. I brevet tar vi också upp våra frånvarorutiner där vi också beskriver den sms-tjänst skolan har vid frånvaro d.v.s. vårdnadshavare får information om frånvaron samma dag som den sker. På klasskonferenserna lyfts aktuell närvarostatistik. Vid upprepad och/eller längre frånvaro så följer klassföreståndare och elevstödsteamet upp detta. Vid hög sjukfrånvaro så tar skolsköterskan kontakt med eleven och kallar till ett möte. Rektor tar upp vikten av närvaro med eleverna på EAG-forum, där elevrepresentanter från varje program träffar rektor 2 gånger per termin Richard Steffengymnasiet Lärarkvittenser: Det finns ett tydligt samband mellan lärares kvittenser av lektionerna och lov. Inför jullov och sommarlov tenderar lärarna att bli mindre noggranna med att kvittera lektioner. Den troligaste förklaringen är att det också är de mest arbetstyngda veckorna för lärare. Vi kan inte annat än uppmana lärarna att vara noga med närvarorapporteringen. Elevnärvaro: Trots nya regler för CSN, särskilda insatser från elevhälsoteamet och klassföreståndarna går inte frånvaron ner nämnvärt. Vi ser en tydlig trend att anmäld sjukfrånvaro ökar, samtidigt som ogiltig frånvaro minskar. Summan blir densamma, elevernas närvaro i skolan är inte tillfredsställande. I samtal med elever och föräldrar framkommer också ofta ett missnöje med svårigheten att få beviljad ledighet. Följden blir att man sjukanmäler eleven i stället för att begära ledigt. När eleverna passerat 18 år och själva kan sjukanmäla sig ökar frånvaron ytterligare med ett par procentenheter. Vårt mål är att få ner frånvaron till 10 procent, men hittills har vi inte lyckats med detta. 67/108

69 Region Gotland 53 (58) 6 Jämförelsetal Komvux Engelska A Gotland 69% 78% 89% 82% 84% Turism- och besöksnäringskommuner 79% 82% Riket 78% 79% 81% 82% 83% Tabell 6-1: Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning med betyg godkänd och högre, engelska A Matematik A Gotland 72% 78% 78% 78% 77% Turism- och besöksnäringskommuner 73% 81% Riket 73% 73% 72% 77% 79% Tabell 6-2: Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning med betyg godkänd och högre, matematik A Svenska A Gotland 58% 82% 66% 70% 83% Turism- och besöksnäringskommuner 77% 85% Riket 77% 77% 77% 81% 84% Tabell 6-3: Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning med betyg godkänd och högre, svenska A Kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som avbrutit kurs Gotland 23% 20% 23% 21% 13% Turism- och besöksnäringskommuner 20% 24% Riket Tabell 6-4: Andel kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som avbrutit kurs Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som avbryter kurs Gotland 18% 15% 13% 15% 20% Turism- och besöksnäringskommuner 15% 14% Riket 18% 17% 18% 18% 20% Tabell 6-5: Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning som avbryter kurs 6.2 Analys och åtgärder Matematik A följer riksgenomsnittet och kommenteras inte särskilt. När det gäller kurserna Svenska A och Engelska A så har rektor haft en dialog med de lärare som undervisade grupperna. Båda dessa lärare har arbetat med dessa kurser en längre tid så de får anses vara väl insatta i den pedagogiska processen. Båda uttrycker att grupperna varit relativt små (avser klassrumsundervisning) och att dessa grupper har haft relativt låga förkunskaper och också haft en relativt hög frånvaro. 68/108

70 Region Gotland 54 (58) När det gäller distansstuderade i kurserna Svenska A och Engelska A så var avbrotten också relativt höga. Tyvärr kan vi inte få fram andelen positiva avhopp, d.v.s. avhopp beroende på att den studerande fått annat arbete eller gått vidare till andra studier. B3. Våra medarbetare är engagerade och kompetenta och har höga förväntningar B3.2 Nöjd kund/elev-index på gymnasieskola, vuxenutbildning och folkhögskola Mål: B3.2.2 Minst 70 på Komvux Mätningen genomfördes den 17 april Sammantaget svarade 158 studerande på enkäten. Uppnått värde: 87. Mätningen är inte jämförbar med övriga skolenheters nöjd kund/elev-index då frågorna inte varit desamma. Den senaste mätningen avseende våra distansstuderande (genomförd av vår samarbetspartner Hermods AB) gav värdet 84. Sammantaget svarade ca 400 studerande på denna enkät under perioden november 2012 maj Även här är värdet inte direkt jämförbart. 69/108

71 Region Gotland 55 (58) 7 Styrtal Folkhögskolan 7.1 Brukarperspektivet B1. Regionens utbildningar matchar den enskildes, näringslivets och samhällets behov B1.3 Andel studerande på folkhögskolans allmänna linje med lägre utbildningsbakgrund Mål: B1.3.1 Minst 15 % 30%, vt 2013 B2. Eleverna har inflytande över sin utbildning - en god skoldemokrati B2.3 Demokrati-index på folkhögskolan Mål: B2.3.1 Minst på rikets nivå Index 66 (riket 71), mätning utförd vt 2013 B3. Våra medarbetare är engagerade och kompetenta och har höga förväntningar B3.2 Nöjd kund/elev-index på gymnasieskola, vuxenutbildning och folkhögskola Mål: B3.2.2 Minst 70 på folkhögskolan Index 69, mätningen utförd vt 2013 B4. En stimulerande och trygg studie- och lärmiljö B4.3 Ordningsregler finns och är kända av eleverna Mål: B4.3.1 Ordningsregler finns på samtliga enheter Finns ordningsregler? Ja B4.4 Andel studerande på folkhögskolan som rekommenderar andra att studera på våra skolor Mål: B4.4.1 Minst 90 % 85%, mätningen utförd vt /108

72 Region Gotland 56 (58) B6. Ärlig/uppriktig/rättvisande och tydlig information om våra utbildningar B6.1 Andel avhopp/avbrott på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och folkhögskolan Mål: B6.1.3 Antalet avbrott skall inte överstiga 10 % för allmän linje och 5 % för särskilda linjer på folkhögskolan Allmän linje 4,7 %, särskilda kurser 0 %. Mätningen utförd ht 2012 B7. Elever/studerande känner trygghet och har god hälsa B7.4 Kursdeltagarnas upplevda förbättring av självförtroende på folkhögskolan Mål: B7.4.1 Index minst i nivå med riket Index 76 (riket 71), mätningen utförd vt Processperspektivet P7. Aktivt värdegrundsarbete P7.2 Inslag av genuskunskap på folkhögskolan Mål: P7.2.1 Genuskunskap finns i samtliga kursplaner Finns genuskunskap i samtliga kursplaner? Ja 71/108

73 Region Gotland 57 (58) 8 Övriga styrtal 8.1 Andel avhopp, gymnasieskolan Gotland - 3% - 3% 3% Turism- och besöksnäringskommuner 4% 4% Riket 3% 3% 3% 3% 3% Tabell 8-1: Avbrott/studieuppehåll föregående år, andel av nybörjare i huvudmannens skolor 8.2 Andel omval, gymnasieskolan Gotland - 7% - 9% 12% Turism- och besöksnäringskommuner 9% 12% Riket 9% 10% 10% 11% 11% Tabell 8-2: Byte föregående år från ett nationellt program till ett annat, andel av nybörjare i huvudmannens skolor 8.3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen ska huvudmannen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt 6 kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling ska planerna upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. I nämndens styrkort finns två mål i brukarperspektivet som är relaterade till detta. Under framgångsfaktorn B4. En stimulerande och trygg studie- och lärmiljö framgår att uppdaterade planer skall finnas på samtliga enheter samt att dessa skall uppfylla författningskrav Förekomst av uppdaterade planer Efter granskning av de för läsåret gällande planerna, kan konstateras att: - Samtliga skolenheter har planer mot diskriminering och kränkande behandling - Gymnasieskolornas planer är uppdaterade - Komvux plan inte är uppdaterad 72/108

74 Region Gotland 58 (58) Planernas uppfyllande av författningskrav Vid granskning av enheternas planer har utgångspunkten varit Skolverkets Allmänna Råd (SKOLFS 2012:10) och de punkter preciserade där som planerna bör innehålla. Vid granskningen har ett poängsystem använts enl. följande: 0 = saknas eller väldigt svagt 1 = förekommer, men bör kompletteras/utvecklas 2 = tydlig förekomst och beskrivning, ingen åtgärd nödvändig 3 = mycket tydlig förekomst och beskrivning Resultatet av granskningen återfinns i nedanstående tabell: Planerna bör innehålla CPG EAG RSG Komvux Konkreta mål som utgår från slutsatserna av kartläggningarna och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling En ansvarsfördelning för utförandet av de främjande och förebyggande insatserna En beskrivning av hur insatserna för att främja likabehandling och de förebyggande insatserna mot trakasserier och kränkande behandling ska följas upp och utvärderas Rutiner för hur elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Rutiner för hur personalens respektive rektorns anmälningsskyldighet ska fullgöras Rutiner finns för hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras En beskrivning av hur elever ska medverka och har medverkat i det främjande förebyggande arbetet finns Generellt kan sägas att gymnasieskolornas planer håller god nivå. CPG har en väldigt tydlig kartläggning och konkreta mål kopplade till den, någonting EAG och RSG behöver utveckla. CPG behöver dock tydligare beskriva hur elever och vårdnadshavare skall anmäla diskriminering o.s.v. I gymnasieskolornas planer framgår tydligt hur personalen anmälningsskyldighet fullgörs. Vad som hos CPG, EAG och Komvux saknas, och hos RSG behöver förtydligas, är en beskrivning rektors anmälningsskyldighet 7. Rektors anmälningsskyldighet ingår dock i delegationsordningen, varför rutin i egentlig mening inte saknas. Den finns bara inte beskriven i likabehandlingsplanerna. Komvux plan är inte uppdaterad för läsåret och ett antal nödvändiga inslag saknas. 7 Enligt 6 kap. 10 skollagen skall lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling anmäla detta till rektor. Rektor skall i sin tur anmäla detta till huvudmannen. 73/108

75 Ansökan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och att erhålla statsbidrag eller särskilda medel Utbildningens namn: Vindkraft- och produktions/underhållstekniker Ansvarig utbildningsanordnare: Region Gotland, Christopher Polhemgymnasiet Omfattning, poäng: 400 Studieort: Visby Studieform: Bunden Fullmaktsgivare: Högberg, Åsa ( , asa.hogberg@gotland.se) Kontaktperson för ansökan är: Benzler, Jörgen ( , jorgen.benzler@gotland.se) Registreringstidpunkt: {dokumentet är ej registrerat} Diarienummer: {ej diariefört} Ansökningsnummer: /108

76 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Faktauppgifter Utbildningens namn Vindkraft- och produktions/underhållstekniker Utbildningsområde Teknik och tillverkning Ansvarig utbildningsanordnare Region Gotland, Christopher Polhemgymnasiet Organisationsnummer Organisationsform Kommuner Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Region Gotland, Christopher Polhemgymnasiet Adress: Norra Hansegatan 16 Postnr/ort Visby Besöksadress Adress: Norra Hansegatan 16 Postnr/ort Visby Webbadress, telefonnummer och e-postadress Fullmaktsgivare Telefon Hemsida E-post {Uppgift saknas} Förnamn: Åsa Efternamn: Högberg Telefon: E-post: Sida 1 (15) 75/108

77 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Kontaktperson för ansökan Förnamn: Jörgen Efternamn: Benzler Telefon: E-post: Föregångare till den sökta utbildningen Utbildningsform YH Utbildningsnummer eller annan identitet Utbildningens omfattning i yrkeshögskolepoäng Utbildningen omfattar 400 YH-poäng. Utbildningens studietakt Heltid Utbildningsort Visby, Gotland kommun, Gotland län. Utbildningens studieform Bunden Utbildningsomgångar, starttidpunkt och antal studerandeplatser Omgång Startår Startmånad Slutår Slutmånad AntalPlatser Omgång Augusti 2016 Juni 23 Omgång Augusti 2017 Juni 23 Sida 2 (15) 76/108

78 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Ansökan Arbetsmarknadens efterfrågan Arbetsmarknadens behov av den specifika yrkesrollen Arbetslivets kompetenskrav Kompetenskrav 1: Kompetenskrav 2: Kompetenskrav 3: Kompetenskrav 4: Kompetenskrav 5: Kompetenskrav 6: Kompetenskrav 7: Kompetenskrav 8: Analysera, förstå och utföra reparationer i mekaniska system. Analysera, förstå och utföra reparationer i elsystem. Att arbeta på ett systematiskt och noggrant sätt. Att på ett säkert sätt arbeta på höghöjd och i trånga utrymmen. Kunna lösa problem tillsammans med andra. Kunna uttrycka sig både på svenska och engelska. Ha kunskap och förståelse för helheten och detaljer i ett vindkraftverk. Ha kunskaper och förståelse för helheten och detaljer i ett industriellt mekaniskt system. Eget företagande/anställning Smalt yrke Nationell efterfrågan Leder i första hand till anställning Leder ej till smalt yrke Vindkraften fortsätter att byggas ut i Sverige. Energimyndigheten rapporterar att det år 2012 byggdes 842 MW vindkraft eller 367 vindkraftverk. Utvecklingen fortsätter även under år Vindkraftparker byggs såväl på land som till havs och vår utbildning ger vindkrafttekniker som kan jobba såväl på land som off shore. Det kommer att behövas flera tekniker. De stora serviceföretagen Vestas och Enercon kommer att anställa fler vindkrafttekniker de kommande åren. Dessa båda företag är två av dem vi samarbetar med i vår nuvarande YH utbildning mot vindkrafttekniker. Även internationellt växer byggandet av vindkraft. Vi ser att det antal vindkrafttekniker som utbildas inom YH systemet idag inte räcker till, fler platser behövs. Ungefär hälften av YH examinerade vindkrafttekniker jobbar med vindkraftteknik eller angränsande. Övriga har andra jobb man fått tack vare sin YH utbildning till vindkrafttekniker. Det är också något vi ser på Gotland, att vi i praktiken försörjer flera branscher med utbildad personal. Vår nuvarande utbildning till vindkrafttekniker har försett flera delar av Sverige med tekniker. I Kalix jobbar en av våra tidigare studenter och det visar att vindkrafttekniker utbildade på Gotland är attraktiva inom vindkraftbranschen i hela Sverige. Sida 3 (15) 77/108

79 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Cementa tillverkar all cement i Sverige. Cementas största och modernaste industrianläggning ligger i Slite på Gotland. Här tillverkas en stor del av all cement i Sverige. Där produceras inte bara cement som används i Sverige utan en stor del av produktionen går till europeiska länder. Det gör att fabriken i Slite är betydelsefull för tillgången på cement inte bara i Sverige utan även i Europa. I Slite finns ungefär 225 anställda. Inom 10 år kommer drygt 40 procent av dessa att gå i ålderspension, tillsammans med att personal slutar av andra anledningar, innebär det att fler än 100 av personalen behöver bytas ut under de kommande åren. Den yrkesroll som produktions- och underhållstekniker vi vill utbilda till passar till en stor del av Cementas framtida anställningsbehov. Med underleverantörer till Cementa sysselsätter fabriken ungefär 430 årsanställda på Gotland. Även bland underleverantörerna finns ett behov av nyanställningar. Cementas pensionsavgångar är relativt jämnt spridda under de kommande tio åren. Redan idag har Cementa anställt studenter som läst till vindkrafttekniker på Gotland. Cementa har produktionsanläggningar även på Öland och i Skövde. Även där finns, under de närmaste åren, ett anställningsbehov av utbildade produktionsoch underhållstekniker inriktade mot cement- och stenindustrin. Precis som Gotland är Öland och Västergötland områden med betydande vindkraftproduktion. Det gör att vår planerade kombination passar bra även i dessa områden. Som produktions- och underhållstekniker inom cement- och stenindustrin, och som vår utbildning är utformad, får studenterna kompetens att jobba som tekniker på flera olika typer av processindustrier över hela Sverige. Regional efterfrågan Region Gotland är en egen, men liten och delvis isolerad region. Det finns drygt fastboende. Jordbruk och turism är de största näringarna men det finns även en industrinäring. Den enskilt största industrin är Cementas cementtillverkning i Slite. Inom den branschen finns flera företag bland annat Nordkalk som bryter kalksten. Vindkraften är förhållandevis stor och relativt gammal på Gotland. Det var i princip här vindkraften föddes i Sverige. Mycket av den kunskap och de erfarenheter vindkraftteknikerna har i Sverige har sin början på Gotland. Det finns mycket kunskap, relativt många LIA platser inom branschen och ett stort engagemang från branschen för YH utbildningar på Gotland. Detta grundar sig i att cementindustrin och vindkraftbranschen har stora anställningsbehov och ett långsiktigt perspektiv på sin verksamhet här på Gotland. För dem är det angeläget att säkra både sitt kort- och långsiktiga kompetensförsörjningsbehov. Bland annat därför är Gotland en bra plats att utbilda vindkrafttekniker på. Det byggs idag nya verk på Gotland och nya verk kommer att byggas de närmsta åren med resultat att fler tekniker behöver anställas. Svenska kraftnät planerar för en ny kabel mellan Gotland och fastlandet och när den börjar byggas genomförs en mer omfattande utbyggnad av vindkraften. Kabeln beräknas vara färdig år Att mer vindkraft då kommer att byggas på Gotland motiveras av goda vindförhållanden, den stora acceptansen för vindkraft och Gotlands läge i södra Sverige.Gotland är den kommun i Sverige som år 2012 har mest installerad effekt och flest antal vindkraftverk, 177 stycken (Energimyndigheten). År 2012 var 40 procent av den totala elkonsumtionen på Gotland producerad av vindkraft. Vattenfall har sitt nationella kontor för sin landbaserade vindkraftproduktion på Gotland. I Region Gotlands översiktsplan finns även en heltäckande och väl genomarbetad plan för vindkraften. Där finns en målsättning om 500 vindkraftverk på land och till sjöss. En viss utbyggnad planeras även i sydöstra Sverige vilket motiverar att det utbildas vindkrafttekniker också för övriga län i sydöstra Sverige. Gotland har haft vindkraftproduktion sedan 1980-talet. Här finns en äldre, erfaren och kunnig yrkeskår av vindkrafttekniker. Där finns mycket erfarenheter och kunskaper nära oss att använda i vår undervisning. En generationsväxling bland vindkraftteknikerna här på Gotland kommer att ske i närtid. Det är en anledning till att det i bransch finns ett behov av personalomsättning. Cementa har stora behov av att nyanställa produktions- och underhållstekniker. Redan idag söker man arbetskraft. Man tar emot LIA studenter från vår nuvarande YH-utbildning och har anställt studenter därifrån. Det är svårt att hitta tillräckligt väl utbildad personal och när pensionsavgångarna kommer måste det finnas utbildad personal att anställa. Cementa ser denna planerade utbildning Sida 4 (15) 78/108

80 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: som en viktig del för att kunna rekrytera personal. Vid sin senaste rekrytering visades ett stort intresse för tjänsten. De allra flesta av dem hade inte tillräckliga kvalifikationer för den sökta tjänsten. Det visar att det finns många som är intresserade av att jobba som underhållstekniker och dessa utgör en bra bas för rekrytering till utbildningen. I dialog med övrig stenindustri på Gotland, inte minst underleverantörer till Cementa, har det framkommit att det finns ett anställningsbehov även om det inte kan anges ett exakt antal. Med tanke på Gotlands begränsade arbetsmarknad är det inte lämpligt att utbilda 20 personer varje år till samma yrkesroll. Vår starka önskan är att få genomföra denna utbildning med två utgångar en mot vindkraftteknik och en mot produktions- och underhållsteknik. Det passar då med dessa två valda då yrkesrollerna är likartade. Vi vet att utbildningen genererar tekniker som är anställningsbara på Gotland i angränsande branscher exempelvis hos Region Gotlands tekniska förvaltning och hos underleverantörer till cement- och vindkraftbranschen. Om Region Gotland inte beviljas denna utbildning uppstår ett akut problem, då det idag inte finns någon annan eftergymnasial teknikerutbildning på Gotland och gymnasieskolan inte kan utbilda tillräckligt kunniga produktions- och underhållstekniker och vindkrafttekniker. Tyvärr har det visat sig svårt för gotländska företagare att rekrytera YH utbildade medarbetar från YH utbildningar med säte utanför Gotland. Det gör att ska Gotlands branscher med anställningsbehov kunna dra fördel av yrkeshögskoleutbildad personal behöver det finnas en sådan utbildning på Gotland. Faktorer som kan påverka efterfrågan När det gäller cement- och stenindustrin är det svårt att se något som kan påverka negativt. Cement tillverkning är en av samhällets basprodukter och är inte så konjunkturkänsligt. Inte heller den tekniska utvecklingen pekar på några drastiska förändringar i antalet anställda som behövs vid tillverkning av cement. Tillgång på kalk är god på Gotland och företaget Cementa har flera års tillstånd att fortsätta bryta kalk. För vindkraften finns alltid en viss osäkerhet och investeringarna är beroende av det framtida elpriset. Det kan bli både mer eller mindre vindkraft än vad som finns i branschens egna analyser. En annan faktor är när den nya fastlandskabeln är färdig. Det påverkar tidpunkten för den framtida utbyggnaden av vindkraft på Gotland. Utbildningsformen och dess lämplighet för att tillgodose de angivna kompetensbehoven Bygger på nationellt program från gymnasieskolan Bygger inte på nationellt program från gymnasieskolan Bygger inte på nationellt program från gymnasieskolan Vi har valt att inte ange något särskilt gymnasieprogram som särskild behörighet. Trots det blir det förmodligen lättare för studenter som läst program som fordon, el- och energi, fastighet, industri, teknik eller naturvetenskap då en stor del av kurserna bygger på kunskaper som förvärvas där. Vår bedömning är dock att en intresserad student med annat gymnasieprogram i botten har förutsättningarna att klara studierna. Då vi tror att denna utbildning främst kommer att värva studenter som redan är bosatta på Gotland tror vi att hårdare förkunskapskrav innebär för få ansökningar. Ytterligare ett skäl är att om vi har examen från ovanstående program som krav tror vi att alltför få kvinnor söker, då mansdominansen är stor på de flesta av dessa program. Vi vet att våra yrkesroller passar kvinnor utmärkt. De är också efterfrågade av de kommande arbetsgivarna. De kvinnliga studenter vi har på vår YH utbildning visar också att de klarar studierna bra även om de inte läst ovanstående program. Sida 5 (15) 79/108

81 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Motivering till varför yrkeskollen bör utbildas inom Yh Vår YH utbildning är tänkt att fungerar som en praktiskt inriktad utbildning där studenterna ska lämna skolan som vindkrafttekniker eller produktions- och underhållstekniker. Som produktions- och underhållstekniker inom cement- och stenindustrin är tanken att utbildningen främst ska utbilda personer som på sikt kan ta arbetsledande och/eller lite mer avancerad teknikeruppgifter än de som kommer direkt från gymnasieskolan. Utbildningsbakgrund för de personer som jobbar med dessa uppgifter idag är ofta den gamla fyraåriga tekniska utbildningen plus flera års arbetslivserfarenhet. Motsvarigheten finns inte idag i gymnasieskolan eller på högskolan. Att läsa till ingenjör för dessa arbetsuppgifter är inte nödvändigt i stället är det alla LIA veckor tillsammans med övriga kurser som gör att man är väl förberedd för sina arbetsuppgifter. Detsamma gäller för vindkrafttekniker. Det finns inte idag något gymnasieprogram eller någon högskoleutbildning för vindkrafttekniker. Att utbilda vindkrafttekniker i en YH utbildning har visat sig fungera bra. Den planerade utbildningen har inte heller samma akademiska innehåll en högskoleutbildning har. Uppsala universitet och dess campus på Gotland har genom sin roll i Nätverket för vindbruk ett nationellt ansvar för vindkraftutbildningarna i Sverige. Deras kurser och program är på kandidat och magister nivå och handlar om planering och projektering av vindkraftverk och är genom sin kompetens en utmärkt samarbetspartner för oss. Andra utbildningsvägar Som vindkrafttekniker finns inte någon annan utbildningsväg än YH. De som arbetar som vindkrafttekniker och inte har gått någon YH utbildning är ofta elektriker eller fordonsmekaniker som arbetat i sitt yrke flera år innan de blev vindkrafttekniker. Nackdelen med det är att man ofta har ett starkt ben att stå på. Vår utbildning syftar till att man ska ha två starka ben, el såväl som mekanik. Någon sådan utbildning finns inte. När det gäller produktions- och underhållstekniker inom cementoch stenindustrin finns inte heller det någon annan utbildningsväg än YH som vi känner till. Troligen kan man läsa en ingenjör eller tekniker utbildning på högskolenivå som skulle kunna ge en motsvarande anställning. Men, de utbildningarna är i så fall för omfattande. Så som utbildningen är tänkt att fungera blir det en väl anpassad utbildning till de tekniker jobb som kommer att finnas lediga de kommande åren, främst hos företaget Cementa. Motivering till utbildningens omfattning Som framgår på annan plats i ansökan vill vi ha en bred ingång då vi tror att den främsta rekryteringen till utbildningen sker lokalt på Gotland. Enligt vår erfarenhet ger en bred ingång fler kvinnliga sökanden. Det behövs även många veckors LIA och det är inte möjligt om utbildningen är för kort eftersom det även behövs ett antal kurser på skolan. Att vi väljer att skapa två utgångar (inriktningar) gör även det att utbildningen inte kan vara för kort. Även om det är de båda utgångarna vi planerar utbildningen för vet vi att vår utbildningen även kommer att serva andra företag på Gotland med tillräckligt kompetenta anställda då service kunskaper om el och mekanik är viktiga inom många branscher. Det gör att vår utbildning även fyller rollen som en eftergymnasial teknikerutbildning för hela region Gotland. Denna utbildning motiveras främst därför att denna kompetens behövs på Gotland. Det innebär också att utbildningen behöver vara 400 YH poäng. Sida 6 (15) 80/108

82 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Arbetslivsanknytning Arbetslivets medverkan i utbildningens planering och genomförande Organisationsnamn: Cementa AB Förnamn: Bo Efternamn: Collin Stationeringsort: Slite Telefon: E-postadress: bo.collin@cementa.se Hemsida: {Uppgift saknas} Medverkan planering: Ja LIA-företag: Ja Ledningsgrupp: Ja Annan typ av medverkan {Uppgift saknas} Har uttryckt anställningsbehov: Ja Organisationsnamn: Christopher Polhemgymnasiet Förnamn: Mats Efternamn: Almgren Stationeringsort: Visby Telefon: E-postadress: mats.almgren@gotland.se Hemsida: {Uppgift saknas} Medverkan planering: Ja LIA-företag: Nej Ledningsgrupp: Ja Annan typ av medverkan {Uppgift saknas} Har uttryckt anställningsbehov: Nej Organisationsnamn: Christopher Polhemgymnasiet Förnamn: Jörgen Efternamn: Benzler Stationeringsort: Visby Telefon: E-postadress: jorgen.benzler@gotland.se Hemsida: {Uppgift saknas} Medverkan planering: Ja LIA-företag: Nej Ledningsgrupp: Ja Annan typ av medverkan {Uppgift saknas} Har uttryckt anställningsbehov: Nej Organisationsnamn: El & Maskinteknik AB Förnamn: Dan Efternamn: Pettersson Stationeringsort: Slite Telefon: E-postadress: emab@enholmen.com Hemsida: Medverkan planering: Nej LIA-företag: Ja Sida 7 (15) 81/108

83 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Ledningsgrupp: Annan typ av medverkan Har uttryckt anställningsbehov: Nej {Uppgift saknas} Nej Organisationsnamn: Enercon Energy Converter AB Förnamn: Johan Efternamn: Andersson Stationeringsort: Visby Telefon: E-postadress: Hemsida: Medverkan planering: Ja LIA-företag: Ja Ledningsgrupp: Ja Annan typ av medverkan {Uppgift saknas} Har uttryckt anställningsbehov: Ja Organisationsnamn: Flodmans El & Energi AB Förnamn: Mats Efternamn: Flodman Stationeringsort: Träkumla Telefon: E-postadress: Hemsida: Medverkan planering: Ja LIA-företag: Ja Ledningsgrupp: Ja Annan typ av medverkan {Uppgift saknas} Har uttryckt anställningsbehov: Nej Organisationsnamn: GEAB Förnamn: Jan Efternamn: Orrvik Stationeringsort: Visby Telefon: E-postadress: Hemsida: Medverkan planering: Ja LIA-företag: Ja Ledningsgrupp: Ja Annan typ av medverkan {Uppgift saknas} Har uttryckt anställningsbehov: Nej Organisationsnamn: Gymnasie- och Region Gotland Förnamn: Rolf Efternamn: Andersson Stationeringsort: Visby Telefon: E-postadress: Hemsida: {Uppgift saknas} Medverkan planering: Ja LIA-företag: Nej Ledningsgrupp: Ja Annan typ av medverkan {Uppgift saknas} Sida 8 (15) 82/108

84 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Har uttryckt anställningsbehov: Nej Organisationsnamn: Maskin & Marinteknik AB Förnamn: Kenneth Efternamn: Winarve Stationeringsort: Etelhem Telefon: E-postadress: Hemsida: Medverkan planering: Nej LIA-företag: Ja Ledningsgrupp: Nej Annan typ av medverkan {Uppgift saknas} Har uttryckt anställningsbehov: Nej Organisationsnamn: Moventas AB Förnamn: Olle Efternamn: Svensson Stationeringsort: Göteborg Telefon: E-postadress: Hemsida: {Uppgift saknas} Medverkan planering: Nej LIA-företag: Ja Ledningsgrupp: Nej Annan typ av medverkan {Uppgift saknas} Har uttryckt anställningsbehov: Nej Organisationsnamn: Nordkalk AB Förnamn: Josefin Efternamn: Bähr Stationeringsort: Stockholm Telefon: E-postadress: Hemsida: Medverkan planering: Ja LIA-företag: Ja Ledningsgrupp: Ja Annan typ av medverkan {Uppgift saknas} Har uttryckt anställningsbehov: Nej Organisationsnamn: Siral System AB Förnamn: Rudi Efternamn: Åkerman Stationeringsort: Slite Telefon: E-postadress: Hemsida: Medverkan planering: Ja LIA-företag: Nej Ledningsgrupp: Ja Annan typ av medverkan {Uppgift saknas} Har uttryckt anställningsbehov: Nej Sida 9 (15) 83/108

85 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Organisationsnamn: Uppsala Universitet Campus Gotland Förnamn: Lise-lotte Efternamn: Aldén Stationeringsort: Visby Telefon: E-postadress: Hemsida: Medverkan planering: Ja LIA-företag: Nej Ledningsgrupp: Ja Annan typ av medverkan {Uppgift saknas} Har uttryckt anställningsbehov: Nej Organisationsnamn: Uppsala Universitet Campus Gotland Förnamn: Gunnar Efternamn: Dahlin Stationeringsort: Visby Telefon: E-postadress: Hemsida: Medverkan planering: Ja LIA-företag: Nej Ledningsgrupp: Ja Annan typ av medverkan {Uppgift saknas} Har uttryckt anställningsbehov: Nej Organisationsnamn: Vattenfall AB Förnamn: Göran Efternamn: Olsson Stationeringsort: Visby Telefon: E-postadress: Hemsida: Medverkan planering: Ja LIA-företag: Ja Ledningsgrupp: Ja Annan typ av medverkan {Uppgift saknas} Har uttryckt anställningsbehov: Ja Organisationsnamn: Vestas Northern Europe Förnamn: Per Efternamn: Ylander Stationeringsort: Visby Telefon: E-postadress: Hemsida: Medverkan planering: Ja LIA-företag: Ja Ledningsgrupp: Ja Annan typ av medverkan {Uppgift saknas} Har uttryckt anställningsbehov: Ja Organisationsnamn: Förnamn: Vindservice AB Anders Sida 10 (15) 84/108

86 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Efternamn: Gahne Stationeringsort: Roma Telefon: E-postadress: Hemsida: {Uppgift saknas} Medverkan planering: Ja LIA-företag: Ja Ledningsgrupp: Ja Annan typ av medverkan {Uppgift saknas} Har uttryckt anställningsbehov: Nej Samverkan med arbetslivet Initiativ till ansökan En stor styrka för denna ansökan är just det stora engagemang som finns i näringslivet på Gotland för denna utbildning. Ansökan har behandlats och beslutats vid ett möte där 15 olika representanter för näringslivet på Gotland deltog. Det är ett viktigt uttryck för den starka förankring vår tänkta utbildning har på Gotland. Utbildningen bygger på den YH utbildning till vindkrafttekniker vi bedrivit de senaste åren. När vi i januari 2013 inte fick beviljad en fortsättning av utbildningen diskuterade ledningsgruppen vad vi skulle göra inför nästa ansökningstillfälle. Under denna utbildning har företaget Cementa ställt upp med LIA platser för våra vindkrafttekniker. Det har varit bra LIA platser då företaget tillverkar cement genom roterande mekaniska maskiner som drivs med el och där styrsystem och mätteknik är viktiga och därmed liknar en vindkraftturbins grundfunktion. Cementa har även anställt studenter från vår vindkraftutbildning. I samband med LIA besöken har Cementa tagit upp sina behov av anställningar de kommande åren och framfört önskemålet om att en YH utbildning mot produktions- och underhållstekniker borde startas. Det blev då naturligt att omedelbart efter att vi förlorade vår utbildning tittade på om vi kunde ta fram en ansökan som bygger på två utgångar. Representanter från Cementa, Nordkalk och från vindkraftbranschens företag föreslog en modell som de tror är möjlig att genomföra där det först är en period av gemensamma kurser för att mot slutet av utbildningen dela upp studenterna i två grupper som går mot de två utgångarna. Företagen och skolan har tillsammans kommit fram till modellen att 70 YH poäng används till olika kurser för de båda grupperna. Detta, tillsammans med 75 av LIA poängen och examensarbetets 15 YH poäng, räcker för att uppnå målet att göra studenterna anställningsbara inom respektive bransch. Christopher Polhemgymnasiet har dessutom talat med andra företag på Gotland som inte direkt tillhör någon av de två branscherna och även bland dessa företag finns ett stöd för ansökan då de ser att deras framtida rekryteringar mycket väl kan ha sin grund i vår planerade utbildning. Ledningsgruppen för vår YH-utbildning till vindkrafttekniker tog initiativ till ansökan tillsammans med Cementa. I ledningsgruppen finns flera vindkraftföretag representerade som varit med vid besluts och diskussionstillfället som Vestas, Enercon, Vattenfall och GEAB. Initiativ tog dessutom företaget Cementa, främst representerat av sin personalchef Bo Collin, samt företaget Nordkalk när det gäller produktions- och underhållstekniker delen av ansökan. En tredje initiativtagare är Region Gotland genom att de ser behovet av eftergymnasiala teknikerutbildningar på Gotland där vår utbildning är en viktig del. Det finns skrivet i regionens regionala kompetensplattform. Andra aktörer som bidragit till initiativet är fackföreningsrörelsen. Sida 11 (15) 85/108

87 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Organisation och ledning av utbildningen Utbildningsledare Utbildningsledare ansvarar för utbildningens praktiska genomförande vad gäller tillgång till lärare, lokaler, undervisningsmaterial, ingår i ledningsgruppen, handlägger inlämning av uppgifter till ansvarig myndighet, ansvarar för att ledningsgruppens beslut genomförs, ansvarar för att utbildningsplan och kursplaner finns tillgängliga och uppdateras och ansvarar för att övriga administrativa uppgifter fungerar. Utbildningsledaren deltar regelbundet i planeringen tillsammans med personal och studenter. Utbildningsledaren har ansvar att hålla kontakt med de företagsrepresentanter som är involverade i utbildningen. Så som vår nuvarande utbildning är organiserad och den vi nu söker för är tänkt att fungera har utbildningsledaren nästan daglig kontakt med branscherna på olika vis. Det gör att han/hon håller sig informerad om branschernas utveckling och vilken betydelse det kan ha för utbildningen. Sammantaget gör det att han/hon har ett särskilt ansvar att följa upp det kvalitetsarbete som görs och att med det som grund bidra till utvecklingen av utbildningen. Utbildningsledaren ska delta i mässor, konferenser och andra utbildningar. Han/hon ansvarar även för kontakterna med andra YH utbildningar som påminner om vår. Han/hon ansvarar även för våra olika kontakter med Uppsala Universitets campus på Gotland och de internationella kontakter vi har. Undervisande och handledande personal Kompetens- och kvalifikationskrav, undervisande personal Vi har för avsikt att arbeta med fler olika kategorier av undervisande personal. Det är behöriga gymnasielärare med ämneskunskaper inom de kurser de undervisar i, handledande personal som vi kallar instruktörer med yrkeserfarenhet från de ämnesområden de undervisar i, högskoleadjunkter från Uppsala universitet, och yrkesverksamma i branscherna som kommer att bidra i vissa moment i undervisningen. Dessutom personer som är yrkesverksamma inom andra delar än vindkraften och som har viktiga kunskaper att tillföra utbildningen, främst då personer från företaget Boss (deltar i arbetsmiljö kursen, är certifierade för att ge bl.a. höghöjdsutbildningen och ger utbildning i off shore arbete). Kompetens- och kvalifikationskrav, LIA-handledare De ska ha yrkeserfarenheter inom sitt yrkesområde. De ska ha god förmåga och vilja att lära ut de moment studenten jobbar med och de ska ha kunskaper om YH utbildnings mål. Vi säkerställer detta genom samtal med arbetsplatsen innan LIA perioderna, med samtal under LIA perioderna och efter LIA:n såväl med handledarna och studenterna. Kompetensutveckling De yrkesverksamma i branscherna är viktiga inte bara för studenterna utan även en viktig del i kompetensutvecklingen av våra gymnasielärare och instruktörer. Genom den regelbundna kontakten med branschen ges nya kunskaper och insikter om vad man behöver utveckla för att kursmomenten ska utvecklas. Ett exempel är att vi vill att så många som möjligt av våra lärare tar höghöjdscertifikat så att det ska vara möjligt att praktisera och besöka LIA studenter på vindkraftpraktik och därmed få ökad förståelse för teknikerns vardag. Utbildningen har ett fadderverk, ett vindkraftverk vi hjälper till att serva och underhålla. Det ger våra lärare större möjligheter att skaffa sig kompetens kring de uppgifter en vindkrafttekniker genomför. När våra föreläsningar och demonstrationer från våra yrkesverksamma gäster genomförs inbjuds våra gymnasielärare och instruktörer att delta. När lärare och instruktörer besöker studenter under LIA:n ges också möjlighet genom samtal med handledare och dess kollegor att öka sina egna kunskaper. Sida 12 (15) 86/108

88 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: När eleverna är ute på LIA:n ges också praktiska möjligheter med tid till kompetensutveckling. Den pedagogiskt utbildade personalen ger handledare och instruktörer tips om hur man kan utveckla denna del i arbetet. Då skolan är en gymnasieskola tar även personalen del av den kompetensutveckling skolan i allmänhet bedriver som t.ex. att en kompetensutvecklingsplan diskuteras varje år med varje anställd. Lärare och instruktörer kommer genom samarbete med branschen att ha möjlighet att delta vid utbildningsdagar, mässor och konferenser. Även samarbete med andra utbildningsanordnare inom vindkraftbranschen kommer att ske, inte minst med Uppsala universitet och övriga YH utbildningar inom våra områden. Studie- och yrkesvägledning Christopher Polhemgymnasiet har två anställda studie- och yrkesvägledare. Dessa finns tillgängliga även för skolans yrkeshögskolestudenter. I samma lokaler där utbildningen bedrivs har även komvux sin utbildning. Även där finns två studie- och yrkesvägledare att tillgå för studenterna. Arbete mot kränkande behandling Jämställdhet Christopher Polhemgymnasiet har en likabehandlingsplan som gäller för alla som studerar eller arbetar på skolan. Innehållet i den diskuteras med studenterna. Skolan har också en likabehandlingsgrupp där arbetet diskuteras och utvärderas samt enskilda ärenden och händelser kan diskuteras. Lärare och instruktörer är vaksamma kring situationer som kan upplevas som kränkande och har en skyldighet att ingripa. Allt som rör detta dokumenteras. Det som hänt och de beslut som tagits följs upp. Vid rekrytering av studerande Under utbildningen Yrkena är mansdominerade. De gymnasieutbildningar som ligger närmast yrket domineras kraftigt av killar. Genom att vi väljer en bred ingång, där kraven på särskilda förkunskaper är begränsade, öppnar vi för att fler kvinnor kan söka vår utbildning. I vår marknadsföring lyfter vi fram att yrket passar för kvinnor. Vid representationer och presskontakter försöker vi ta hjälp av våra kvinnliga studenter med avsikt att kvinnor ska synas utåt. Andelen kvinnor som sökt och påbörjat vår nuvarnde YH utbildning mot vindkraftteknik har ökat. De stora företagen i branscherna bidrar med en positiv attityd till kvinnliga tekniker. I en av utbildningens kurser, Ledarskap och teamarbete som i huvudsak ligger i början av utbildningen, behandlas frågor som gruppdynamik och samarbete. En viktig del är att diskutera kring den manliga kultur som ibland finns på branschernas arbetsplatser. Efter LIA perioderna och i samband med utvärderingen blir det tydligt vilken norm mannen är på LIA platserna, något som då diskuteras. Vi uppmuntrar våra kvinnliga elever att ta del av de kvinnliga nätverk som finns i branschen. Vi uppmuntrar och stödjer en kvinnogrupp över årskurserna i vår egen utbildning. Vi eftersträvar även en jämn könsfördelning bland studeranderepresentanterna i ledningsgruppen. Sida 13 (15) 87/108

89 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Fysisk tillgänglighet De lokaler som främst används till utbildningen är anpassade för personer med funktionsnedsättning. Lokalerna har tidigare använts till verksamhet där målgruppen varit personer med en fysisk funktionsnedsättning. Det brukar finnas varje år studenter på skolans gymnasieprogram som har ett fysiskt funktionshinder. Att jobba som vindkraffttekniker är omöjligt med den grad av fysiska funktionsnedsättningar som innebär att undervisningslokalerna behöver anpassas. Även som underhållstekniker i cement- och stenindustrin med dess trånga utrymmen och nivåskillnader gör det omöjligt för personer med mer omfattande fysiska funktionsnedsättningar att jobba. Övrigt Då ansökan innebär två utgångar där minst 70 YH-poäng skiljer grupperna åt är ett problem att få ekonomin att gå ihop. I vår ekonomiska kalkyl har vi verkligen försökt att få så lite kostnader som möjligt. Men, det blir dyrare att bedriva en utbildning inom området teknik och tillverkning när man har två utgångar. Vi har valt att söka i schablongrupp E och tycker att vår utbildning motsvarar dess krav. En stor del av utbildningen kommer att ske i mindre grupper och individuell undervisning kommer att förekomma. Ekonomisk planering Ekonomisk planering Kostnadsbudget Gruppstorlek i undervisningen 17 Antal poäng som utbildningen avser 400 Antal sökta platser 23 Antal poäng LIA totalt 100 Antal undervisningstimmar (skolförlagd) / vecka 25 Belopp/omgång varav medfinansiering Kostnader för undervisningen Kostnader för kursen LIA och ledningsgruppsarbete Lokalkostnader Driftskostnader Kostnader undervisningsmaterial Kostnader utrustning inkl. avskrivningar Övriga intäkter Budgeterad totalkostnad för en utbildningsomgång Belopp/omgång Summa Medfinansiering LIA + ledningsgrupp 33,99% Summa annan medfinansiering 8,61% Nettokostnad en utbildningsomgång efter avdrag för medfinansiering Nettokostnad per studerande och utbildningsomgång Sida 14 (15) 88/108

90 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Nettokostnad årsstudieplats Statsbidrag/särskilda medel Söker statsbidrag eller särskilda medel enligt schablon Prisgrupp E - schablonbidrag SEK Sida 15 (15) 89/108

91 Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: Vindkraft- och produktions/underhållstekniker Ansvarig utbildningsanordnare: Region Gotland, Christopher Polhemgymnasiet Omfattning, poäng: 400 Studieort: Visby Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Diarienummer: {uppgift saknas} Ansökningsnummer: /108

92 Yh Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {uppgift saknas} Utskriftsdatum: Faktauppgifter Utbildningens namn Vindkraft- och produktions/underhållstekniker Ansvarig utbildningsanordnare Region Gotland, Christopher Polhemgymnasiet Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Region Gotland, Christopher Polhemgymnasiet Adress: Norra Hansegatan 16 Postnr/ort Visby Besöksadress Adress: Norra Hansegatan 16 Postnr/ort Visby Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post {Uppgift saknas} Sida 1 (17) 92/108

93 Yh Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {uppgift saknas} Utskriftsdatum: Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger kvalificerad yrkeshögskoleexamen Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Kvalificerad yrkeshögskoleexamen Vindkraft- och produktions/underhållstekniker Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Vindkrafttekniker Produktions- och underhållstekniker, cement och stenindustrin Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om Elläran och mekanikens grunder. Elproduktion i och eldistribution från vindkraftverk och elkonsumtion hos industrin. Komponenter som är vanligt förekommande i vindkraftverkets lågspänningsdel samt där förekommande spänningsnivåer. (vindkraft) Eldistributionsnätets uppbyggnad och funktion. Styrsystem och dess olika givare. Styrkor och svagheter hos material som används inom branscherna. Funktion och uppbyggnad av mekaniska komponenter i roterande system. Smörjmedel (olika typer) och dess användning. Beräkningsverktyg som är vanligen förekommande i branschen. Betydelsen av förebyggande underhåll av material. Processindustrins uppbyggnad och behov. (produktions- och underhållstekniker) Kvalitetsteknik i respektive bransch. Livräddning och HLR. En god arbetsmiljös betydelse för arbetsresultatet och hur man minimerar risker. Betydelsen av att hålla den egna kroppen i tillräcklig fysisk form för att kunna klara av yrket. Vindkraftverken och industrins påverkan på omgivningen. Sida 2 (17) 93/108

94 Yh Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {uppgift saknas} Utskriftsdatum: Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att Självständigt kunna hantera normal service och underhåll av ett vindkraftverk vad gäller elinstallationer, elektroniksystem och maskinunderhåll. Självständigt kunna hantera normal service och underhåll av mekaniska system i cement- och stenindustrin. Utföra funktionskontroller och därefter genomföra eventuella byten av olika delar i de system man servar. Självständigt kunna hantera ett akut problem på ett vindkraftverk eller i cement- och stenindustrin. Använda för branschen vanliga mätinstrument. Utföra enkel tillståndskontroll och felsökning i hydraulsystem. Arbeta säkert på alla olika höjder såväl i ett vindkraftverk som i en industrianläggning. Arbeta kunnigt och säkert off shore. Hantera vanligt förekommande administrativa system. Förstå en manual samt kunna hämta och lämna information på engelska i relevanta situationer. Hantera släckningsutrustning vid en mindre brand. Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att Bedöma felens omfattning och när man behöver tillkalla en expert för att åtgärda problemet. Analysera mätresultat och felfrekvenser och kunna dra lämplig slutsats. Kunna arbeta tillsammans med andra och korrekt bemöta människor både inom och utom branschen. Kunna arbeta som egen företagare. Kunna jobba med montering och demontering av vindkraftverk eller utrustning inom cement- och stenindustrin samt som tekniker i angränsande yrken. Undervisning på engelska Denna utbildning kommer att bedrivas delvis på engelska En kurs på 10 poäng genomförs på engelska. Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Administration och IT 10 Arbetsmiljö och säkerhet 40 Elektronik 10 Ellära och elmaskiner 30 Engelska 10 Examensarbete 15 Fördjupning i yrkesrollen 50 Grundläggande produktions- och underhållst Grundläggande vindkraft 25 Hydraulik 10 Kvalitet grund 15 Ledarskap och teamarbete 10 Serviceteknik 15 Styr- och reglerteknik 25 Underhållsteknik och mekanik 25 Sida 3 (17) 94/108

95 Yh Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {uppgift saknas} Utskriftsdatum: Vindkraft grundkurs 15 Summa: 330 Valbara kurser Kurs Poäng Ekonomi och driftsäkerhet 10 Elkunskap BB1 20 Fördjupning underhållsteknik 10 Förebyggande underhåll 20 Kraftelektroniktillämpningar 10 Kvalitetsteknik 10 Mekanik och underhåll 20 Vindkraft energi 15 Vindkraft teknik 15 Yrkesrollen i vindkraftbranschen 10 Summa: 140 Kurser Utbildningen har 26 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Administration och IT Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen ger träning i att arbeta med olika hjälpmedel för muntlig och skriftlig kommunikation med arbetsgivare, kunder och kollegor i vanligt förekommande arbetsuppgifter. Kursen ger deltagarna tillfälle att arbeta med administrativa system för information, redovisning och dokumentation. Kursen genomförs av samtliga studenter. Kursens namn: Arbetsmiljö och säkerhet Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 40 Beskrivning: Kursen ger färdigheter i att hantera arbetsmiljön i yrket, som faror vid arbete med el, med mekaniskasystem och om säkerhetsföreskrifter för vindkraftverk, cementoch stenindustrin, elledningar, elanläggningar och maskiner inom industrin. Kursen ger även kunskap om arbetsmiljölagen och kompetens att förstå arbetsmiljöns betydelse för individ, företag och samhälle samt betydelsen av att vårda den egna kroppen och att hantera miljöfarligt material på ett för person och samhälle bra sätt. Kursen ger även färdigheter i heta arbeten enligt Brandförsvarsföreningens föreskrifter. Studenten ska ha färdigheter att hantera HLR och LABC samt träning i säkerhetstänkande genom riskanalysarbete. Studenten ska ha färdigheter i att trygga den egna och gruppens säkerhet genom träning av säkerhetsutrustning och räddningsarbete på hög höjd, genom så kallad certifikat Basic Safety Training. Träning i arbete och räddningsinsattser off shore. Kursen genomförs av samtliga studenter Kursens namn: Ekonomi och driftsäkerhet Sida 4 (17) 95/108

96 Yh Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {uppgift saknas} Utskriftsdatum: Kurstyp: Standard Valbar: Ja Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen behandlar de ekonomi och driftsäkerhet. Ekonomin är ett centralt styrinstrument inom industrin. Kursen tar upp den ekonomiska betydelsen av ett väl fungerande underhållsarbete och behandlar ett antal centrala nyckelord och begrepp inom området. Kursen genomförs av de studenter som valt produktionsoch underhållstekniker. Kursens namn: Elektronik Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen ger kunskaper om digitala och analoga elektronikkomponenter som är viktiga inom branscherna. Förståelse för hur elektronik inom industri fungerar, inte minst kraftelektroniken, och vilka begränsningar som finns samt grundläggande om hur man underhåller elektroniska system med mätteknik, felsöknings- och reparationsteknik. Kursen genomföra av samtliga studenter. Kursens namn: Elkunskap BB1 Kurstyp: Standard Valbar: Ja Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen ger studenterna de teoretiska kunskaper Elsäkerhetsverket kräver för att bevilja en BB1 behörighet vid elektriska installationsarbeten. Däribland tillräckliga kunskaper att förstå Elsäkerhetsverkets regler. Den bygger vidare på kursen ellära och elmaskiner och lägger mer tonvikt vid analysförmåga av elektriskt relaterade problem och allmän systemförståelse och problemlösning, t.ex. problem med fasförskjutningar. Kursen ger ökad kompetens att utföra beräkningar i trefassystem vid olika typer av belastningar. Kursen genomförs av studenter som läser mot vindkraftteknik. Kursens namn: Ellära och elmaskiner Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursen ger kunskaper i ellära, såväl lik- som växelström och leder till kompetens att förstå ritningar och scheman. Kursen ger kunskaper och färdigheter i felsökning och underhåll av elutrustning. Kursen ger kunskaper om elinstallationer i enlighet med Elsäkerhetsverkets regler. Kursen ger även kunskaper om elmotorns, generatorns och transformatorns funktion och verkningssätt. Med syfte att ge tillräckliga färdigheter i arbetet med service och underhåll av maskiner i ett vindkraftverk eller i en industriell miljö. Kursen genomförs av alla studenter. Kursens namn: Engelska Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen ger färdighet i den engelska som är bruklig i branscherna. Tekniska ord och Sida 5 (17) 96/108

97 Yh Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {uppgift saknas} Utskriftsdatum: uttryck och dess betydelse är särskilt viktig. Studenten ska självständigt kunna kommunicera med en support/helpdesk på engelska och kunna förstå viktiga delar i en manual. Kursen genomförs av samtliga studenter. Kursens namn: Examensarbete Kurstyp: Examensarbete Valbar: Nej Yh-poäng: 15 Beskrivning: Examensarbetet ska i första hand ge studenten möjligheten att visa upp de kunskaper studenten förvärvat under sin utbildning och knyta samman utbildningens olika moment. Examensarbetet ska inriktas mot den utgång man läser. Arbetet genomförs antingen enskilt eller i grupp och under självständiga former. Redovisningen sker i form av skriftlig rapport och muntlig redovisning. Kursen genomförs av samtliga studenter. Kursens namn: Fördjupning i yrkesrollen Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 50 Beskrivning: I denna kurs har studenterna valt inriktning mot produktions- och underhållstekniker eller vindkrafttekniker. Studenterna praktiserar då på en arbetsplats inom valt område. Kursen ger studenterna mer erfarenhet från arbetsmarknaden och ökar därmed studenternas praktiska erfarenheter från jobbet som produktions- och underhållstekniker främst mot cement- och stenindustrin eller vindkrafttekniker. Studenten möter lite mer komplicerade arbetsmoment som olika situationer av problemlösning och vilka metoder som är bäst att använda. En fördjupning sker även kring förståelsen av företaget och branschens miljöarbete. Kursens namn: Fördjupning underhållsteknik Kurstyp: Standard Valbar: Ja Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen fördjupar studenternas kunskaper i viktiga delar inom underhållsteknik mot cement- och stenindustrin som inte är förebyggande underhåll. Kursen genomförs i samarbete med branschen och planeras att genomföras som en föreläsningsserie med dithörande inlämningsuppgifter för studenterna. Kursen genomförs av de studenter som valt produktions- och underhållstekniker. Kursens namn: Förebyggande underhåll Kurstyp: Standard Valbar: Ja Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen behandlar förebyggande underhåll på en mer akademisk nivå. Främst är det kännedom av det material som används, teori för förebyggande underhåll och tillgänglighet som behandlas. Kursen genomförs av de studenter som valt produktions- och underhållstekniker. Kursens namn: Grundläggande produktions- och underhållsteknik Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Beskrivning: Här behandlas de grundläggande delarna i produktions- och underhållsteknik mot cement- och stenindustrin. Studenten ges en insikt och förståelse för det förebyggande underhållet och servicen som är vanligt förekommande i branschen. Sida 6 (17) 97/108

98 Yh Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {uppgift saknas} Utskriftsdatum: Studenten ges kunskaper och erfarenheter om betydelsen av genomtänkta arbetsmiljörutiner och betydelsen av ett fungerande miljötänk inom branschen. Kursen lägger en grund för valet av yrkesroll. Samtliga studenter genomförs av kursen. Kursens namn: Grundläggande vindkraft Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Beskrivning: Här behandlas de grundläggande delarna i en vindkraftteknikers arbete. Studenten ges en insikt och förståelse för det förebyggande underhållet och servicen som är vanligt förekommande i ett vindkraftverk. Studenten ska kunna arbeta på höghöjd och därmed förstå betydelsen av vindkraftbranschens säkerhetstänkande, rutiner och miljöarbete. Kursen lägger en grund för valet av yrkesroll. Samtliga studenter genomför kursen. Kursens namn: Hydraulik Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen ger kunskaper om hydraulsystem och deras användning i såväl vindkraftverk som cement- och stenindustrin. De enskilda komponenternas funktion och konstruktion samt hydraulvätskors olika egenskaper behandlas. Förmågan att utveckla förståelse av funktion hos styrtekniska komponenter främst med hänsyn till tillgänglighet, underhåll och driftsäkerhet samt hydraulvätskors påverkan på miljön tas upp i kursen. Även pumpar och hydromekaniska system behandlas. Kursen genomförs av samtliga studenter. Kursens namn: Kraftelektroniktillämpningar Kurstyp: Standard Valbar: Ja Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen bygger vidare på utbildningens kurs Elektronik och fördjupar kunskaperna om elektronikens betydelse och uppgift i ett vindkraftverk. Framförallt behandlas kraftelektroniken och dess stora betydelse för energiomvandlingen i moderna vindkraftverk. Även mikrodatorteknikens roll i kraftelektroniken behandlas. Kursen genomförs av studenter som valt vindkraftinriktningen. Kursens namn: Kvalitet grund Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursen ger grundläggande kunskaper om vad ett systematiskt kvalitetsarbete är, vilken funktion det fyller på en arbetsplats där man främst arbetar med service och underhåll. Kursen ger kunskaper om olika metoder i ett systematiskt kvalitetsarbete.en viktig del i kursen är betydelsen av ett genomtänkt miljöarbete och certifieringens betydelse. Kursen planeras tillsammans med Uppsala universitet och dess campus på Gotland. Kursen genomförs av samtliga studenter. Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Kvalitetsteknik Standard Ja Sida 7 (17) 98/108

99 Yh Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {uppgift saknas} Utskriftsdatum: Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen bygger på den grundläggande kursen om kvalitetsarbete som genomförts. Det är mot cement- och stenindustrins produktion och det specifika kvalitetsarbetet där som främst behandlas i kursen, även miljöarbetet behandlas. Kursen planeras tillsammans med branschen och Uppsala universitet och dess campus på Gotland. Ett tema som är lite speciellt och som tas upp är varför och hur man startar ett eget företag. Kursen genomförs av de studenter som valt produktions- och underhållstekniker. Kursens namn: Ledarskap och teamarbete Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen ger kunskaper om teorier i ledarskap och grupprocesser samt könsroller och hur dessa påverkar ledare, individer och grupp. Kursen ger även deltagaren praktisk träning i problemlösning i grupper och vid teamarbete. Kursen genomförs av samtliga studenter. Kursens namn: Mekanik och underhåll Kurstyp: Standard Valbar: Ja Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen ger ökade kunskaper i svetsning och som gör att studenten själv kan utföra en enklare lagning, inser när en specialist behöver utföra jobbet samt kan tala och instruera denne inför, under och efter arbetet. På ett liknande vis ökas kunskaperna om mekaniska verktyg så att studenten vet vad som kan utföras i reparationssyfte. De samhälleliga miljökonsekvenserna av verksamhet av denna typ behandlas. Kursen genomförs av de studenter som valt produktions- och underhållstekniker. Kursens namn: Serviceteknik Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursen behandlar en fördjupning av de service- och underhållstekniska delarna i utbildningen som är gemensamt för de båda inriktningarna. Reparation av plast, konstruktion och bygge av betongfundament, vibrationer och stötpulsmätning behandlas i kursen. De miljökonsekvenser både för individ och samhälle som dessa moment för med sig behandlas. Kursen är gemensam för samtliga studenter. Kursens namn: Styr- och reglerteknik Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Beskrivning: Kursen ger de studerande kunskaper om mät- och reglertekniska system upp till avancerad nivå. Kursen ger även kunskap om ingående komponenter, felsökningsoch problemlösningsmetodik, datorstyrda styrsystem, kommunikation i nätverk, säkerhetsfrågor i pneumatiska, hydrauliska och elektriska system med mera. Kursen genomförs av samtliga studenter. Kursens namn: Underhållsteknik och mekanik Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Beskrivning: Kursen ger kunskaper i mekanikens grunder, i färdigheter om underhållsarbete för Sida 8 (17) 99/108

100 Yh Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {uppgift saknas} Utskriftsdatum: maskiner och maskindelar, i planering och uppläggning av förebyggande underhåll samt om felsökningsmetodik, metoder och tekniker i förebyggande underhållsarbete och reparationsåtgärder. Kursen ger även kunskaper om konstruktion och funktion hos mekaniska komponenter i ett vindkraftverk och i processindustrin samt grunder i svetsning och arbete med mekaniska maskiner. Kursen genomförs av samtliga studenter. Kursens namn: Vindkraft energi Kurstyp: Standard Valbar: Ja Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursen ger kunskaper i lokaliseringen av vindkraftverk och att det har betydelse både för lönsamheten och möjligheterna att få tillstånd att sätta upp verket. Kursen behandlar bl.a. vindmeteorologi och energiinnehåll, och produktionsberäkningar. Deltagarna får lära sig beräkningsprogrammet WindPRO. Utbildningen planeras i samverkan med Uppsala univrsitet och dess campus på Gotland. Kursen läses av studenter som valt vindkraftteknik. Kursens namn: Vindkraft grundkurs Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 15 Beskrivning: Grundkursen ger de studerande grundförståelse om vindkraft, hur ett vindkraftverk fungerar, kunskap om vindresurser, beräkningar av energiproduktion vid en given plats, hur man gör en ekonomisk kalkyl samt tillståndshanteringen. Utbildningen planeras i samverkan med Högskolan på Gotland. Kursen genomförs av samtliga studenter och är en grund inför valet av yrkesroll. Kursens namn: Vindkraft teknik Kurstyp: Standard Valbar: Ja Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursen ger en introduktion och översikt över vindkraftens teknik och utveckling. Den behandlar vindkraftverkens konstruktion, funktion och aerodynamik. Eldistributionsnätet och dess uppbyggnad och vindkraftverket/parken påverkan på detta behandlas. Även elnätets påverkan på vindkraftverket/parken tas upp. Kursen läses av studenter som valt vindkraftteknik. Kursens namn: Yrkesrollen i vindkraftbranschen Kurstyp: Standard Valbar: Ja Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen innehåller några aktuella teman som berör vindkraftbranschen och där syftet är att underlätta för studenterna att efter utbildningen ta sig in på arbetsmarknaden som vindkrafttekniker. Den genomförs tillsammans med branschen och innehåller ett antal föreläsningar med dit hörande läs- och inlämningsuppgifter för studenterna. Det kan vara teman som den aktuella arbetsmarknaden, en nybyggd och aktuell vindkraftparks uppbyggnad eller ett nytt tekniskt tema som under utbildningens gång vuxit sig så betydelsefullt att det bör tas med i en utbildning av denna typ. Ett tema som behandlas är varför och hur man startar ett eget företag. Övergripande samhälleliga miljökonsekvenser behandlas.kursen genomförs av studenter som valt vindkraftteknik. Sida 9 (17) 100/108

101 Yh Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {uppgift saknas} Utskriftsdatum: Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Om studenten anser att han/hon redan har kunskaper som motsvarar en eller flera kurser och därför vill tillgodoräkna sig sina kunskaper är det möjligt. Det är ledningsgruppen som bestämmer formerna och prövar alla frågor kring tillgodoräknanden. Utbildningsledaren ansvarar för att det sker en dokumentation om tillgodoräknandet och att resultatet redovisas till ledningsgruppen. Rutinerna är att finns det betyg från svenska eller utländska utbildningar kan ett skriftligt, praktiskt och/eller muntligt test göras för att ta reda på hur väl bevarad kunskapen är. Finns kunskapen inhämtad från yrkeslivet där inga intyg finns, genomförs ett eller flera test beroende på vad som ska tillgodoräknas. Dessa tester kan vara skriftliga, muntliga och/eller praktiska. Ytterst ansvarig för aktuellt test är utbildningsledaren även om det i praktiken blir den kursansvarige läraren eller instruktören som genomför testerna. Saknas tillräckliga kunskaper i vår egen utbildningsorganisation för att bedöma studentens kunskaper inhämtar vi den, i första hand från branschen. Begäran om tillgodoräknande, underlaget samt resultatet dokumenteras och förvaras på skolan och skrivs sedan in i studentens betyg om eleven blir godkänd vid tillgodoräknandet. Christopher Polhemgymnasiets anställda har erfarenhet både av att pröva gymnasieelever och yrkeshögskolestudenters kunskaper. Undervisning i svenska med yrkesinriktning Region Gotlands kommunala vuxenutbildning bedriver redan idag undervisning i svenska med yrkesinriktning. Studenter i denna utbildning kommer att erbjudas denna möjlighet om behov finns. Den kommer då att erbjudas som extra stöd utanför den ordinarie undervisningen. Tillträde till utbildning Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Sida 10 (17) 101/108

102 Yh Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {uppgift saknas} Utskriftsdatum: Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Körkort med behörighet B. Minst godkänt betyg i gymnasieskolans kurser Svenska A eller Svenska A som andra språk, Matematik A och Engelska A eller motsvarande kunskaper. Till ansökan bifogas handlingar som styrker ovanstående. Särskilda förkunskaper - motivering Som vindkrafttekniker måste man transportera sig till och från olika vindkraftverk. Dessa är ofta placerade så att de inte går att nå på annat sätt än med bil. Vår bedömning är att möjligheten till anställning blir alltför liten om man saknar körkort med behörighet B. Körkort underlättar genomförandet av LIA veckorna. Samma tydlighet med kravet på B körkort finns inte för produktions- och underhållstekniker. Men, inget inriktningsval görs vid ansökan. Likaså måste man kunna kommunicera både muntligt och skriftligt på svenska samt tillräckligt väl förstå och uttrycka sig på engelska då detta ofta är koncernspråk hos branschernas företag. Godkänt i matematik A behövs därför att en väsentlig del av utbildningens innehåll är av naturvetenskaplig karaktär. Som framgår på annan plats vill vi hålla ner de särskilda förkunskapskraven då vi tror att det gynnar en jämn könsfördelning samt den regionala rekryteringen till utbildningen. Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Reell kompetens Ansökan med alla insända handlingar samlas i en personlig mapp för varje ansökan. Mappen får namn och personnummer samt ett unikt dokumentationsnummer. Även ankomstdatum och en signatur från den som tagit emot ansökan noteras Handlingen förvaras i ett låst dokumentskåp som skolan använder för sina viktiga handlingar. Alla dokument kontrolleras om de uppfyller behörighetskraven och ett särskilt protokoll görs för varje ansökan där behörig eller icke behörig noteras. Om en påstådd uppgift som ska visa behörighet inte finns tillräckligt väl dokumenterad betraktar vi ansökan som icke behörig men skickar ett brev där den sökande uppmanas att före ett visst datum komplettera sina ansökningar och visa att man är behörig. När dessa handlingar kommer in, och de visar att man är behörig, ändras noteringen i den personliga mappen. Om någon ansökan hävdar att den är behörig trots att papper saknas gör utbildningsledaren en bedömning om det är lämpligt att kalla den sökande till intervju och eventuella tester. Genomförs detta dokumenteras det uppnådda resultatet i den personliga mappen. Slutligen fattar ledningsgruppen beslut om en sådan ansökan anses behörig.när alla ansökningar finns och tiden för eventuella kompletteringar gått ut görs ett särskilt protokoll där det framgår vem som är behörig och vem som inte är det. Vi erbjuder den sökande att besöka oss för intervju och eventuella tester. Testerna kan vara muntliga, skriftliga och/eller att praktiska övningar genomförs och bedöms. Sida 11 (17) 102/108

103 Yh Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {uppgift saknas} Utskriftsdatum: Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Betyg Poängen fås utifrån de betyg man har i kurserna Svenska A eller Svenska 1 eller Svenska som andra språk, Engelska A eller Engelska 5 och Matematik A eller Matematik 1a-c. Alternativt motsvarande kurser i äldre system. Betyget G ger 1 poäng, VG ger 2 poäng och MVG 3 poäng i varje kurs. Betyget E ger 1 poäng, D ger 1,5 poäng, C ger 2 poäng, B ger 2,5 poäng och A ger 3 poäng. I det äldsta betygssystemet ger betyget TVÅ 0,5 poäng, TRE 1 poäng, FYRA ger 2 poäng och FEM ger 3 poäng. Därefter räknas medelvärdet av de tre betygen fram där det högsta värdet kan bli 3 antagningspoäng i betygsdelen av urvalet. De som saknar betyg i en eller alla av dessa kurser eller har lägre betyg, men som bedömts vara behörig, får poängen 1 för varje sådan kurs. Om betyg saknas från alla kurser men sökanden bedöms behörig blir antagningspoängen 1 för den sökande i betygsdelen av urvalet. Tidigare utbildning Har man examen i högskolekurser på minst 30 högskolepoäng ges ytterligare 0,5 antagningspoäng. Har man examen i högskolekurser på minst 15 högskolepoäng men färre än 30 högskolepoäng ges 0,25 antagningspoäng. Har man betyg från någon annan utbildning efter gymnasiet och som är nära branschen fås ytterligare max 0,5 antagningspoäng. Man får i det fallet 0,1 antagningspoäng per heltidsstuderande månad. Ledningsgruppen avgör om denna utbildning är tillräckligt nära branschen och tillräckligt omfattande för att dessa max 0,5 antagningspoäng ska medges. Yrkeserfarenhet För varje dokumenterad heltidsarbetande månad ges ytterligare 0,05 antagningspoäng upp till max 1,0 antagningspoäng (20 månaders heltidsarbete). För dokumenterad yrkeserfarenhet från ett yrke som ligger nära branscherna ges ytterligare 0,05 antagningspoäng per heltidsarbetande månad upp till max 1,0 antagningspoäng (20 månaders heltidsarbete). Ledningsgruppen avgör i varje enskilt fall om yrkeserfarenheten är tillräckligt nära aktuell bransch för att den sökande ska få tillgodogöra sig denna. Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Den som söker utbildningen ska sända sin ansökan och alla handlingar den sökande vill åberopa till Christopher Polhemgymnasiet. Enligt våra urvalsgrunder och efter den process som beskrivs nedan sammanställs för varje sökande den antagningspoäng man kommer upp i. De behöriga sökande med högst antagningspoäng antas sedan till utbildningen. När ansökan inkommer till Christopher Polhemgymnasiet ges ansökan ett unikt identitetsnummer. Ankomstdatum noteras, ansökan signeras och registreras. De insända handlingarna läses igenom och placeras i en personlig mapp och en bekräftelse att ansökan mottagits skickas hem till den sökande. Därefter noteras de antagningspoäng som den sökande kan meritera med sina bifogade handlingar. När sista ansökningsdatum passerats sammanställs alla ansökningar. En första rangordning, utifrån de Sida 12 (17) 103/108

104 Yh Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {uppgift saknas} Utskriftsdatum: antagningspoäng som räknats fram, av sökande görs. Alla handlingar kontrolleras att de är korrekta utifrån vad den sökande påstår i sin ansökan. Vid eventuella brister skickas ett brev till de sökande där vi begär in kompletteringar om något är oklart. Därefter presenteras ansökningsresultatet för ledningsgruppen som sedan behandlar och beslutar kring de meriter om utbildning och yrke som den sökande anser vara nära branschen och som därför kan ge extra antagningspoäng. Utifrån de antagningspoäng varje ansökan uppnått beslutar ledningsgruppen vilka som antas och vilken ordning det blir för reserverna. Beslutet finns noterat i protokollet från mötet. Därefter sänds ett antagningsbesked ut till de som är antagna där det också meddelas att deras erbjudna plats lämnas till en reserv om man svarar nej eller avstår från att svara. De som inte antas meddelas vilken reservplats han/hon har. Därefter har den som antagits två veckor på sig att acceptera sin plats. Om man tackar nej till erbjuden plats eller inte svarar inom utsatt tid erbjuds platsen till den reserv som står närmast i tur. Det samma gäller vid sena återbud. Reserven kan kallas in inom ett par veckor efter skolstart. Ansökningshandlingarna förvaras sedan på skolan och arkiveras i Region Gotlands arkiv på liknande vis som skolans övriga handlingar. Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Utbildningen har två utgångar den ena som vindkrafttekniker och den andra som produktions- och underhållstekniker mot cement- och stenindustrin. De båda yrkesrollerna är nära besläktade med varandra då båda jobbar med el, roterande mekaniska system och styr- och reglerteknik. 330 yhpoäng är gemensamt för alla studenter och resterande 70 poäng är inriktningskurser. Mot slutet av första året av utbildningen görs ett inriktningsval där ambitionen är två jämnstora grupper eller en storlek på gruppen som motsvarar arbetsmarknadens behov eller på antalet tillgängliga LIA platser. Om det blir nödvändigt med ett urval görs det av ledningsgruppen som efter intervjuer bestämmer vilken inriktning studenten får läsa vid. I huvudsak organiserar vi utbildningen i tre delar. LIA, bunden utbildning på plats på Gotland och utbildning på distans. LIA kurserna delar vi upp så att halva gruppen genomför sina LIA veckor medan den andra gruppen genomför distanskurser, examensarbete eller annan lämplig kurs. Därefter byter studenterna med varandra och den andra halvan genomför sina LIA veckor medans den första halvan gör motsvarande kurser. De hela kurser vi anordnar på distans är kurser Uppsala universitet genom sitt campus på Gotland genomför. Även om studierna i dessa kurser är på distans uppmanar vi våra studenter att utföra studierna gemensamt då vi tror att studenterna enklare når målen om man arbetar tillsammans. Därför erbjuder skolan tillgång till datorer och lokal även när de genomför distanskurserna. De kurser som är bundna och i huvudsak genomförs på plats på Gotland organiseras med mycket praktiska laborationer och uppgifter knutna till respektive bransch. Beroende på vilken kurs och vilka moment det handlar om har vi möjlighet att förlägga dessa på olika platser på Gotland allt med avsikt att knyta utbildningen så nära branscherna som möjligt. Det blir då naturligt med en miljö där studiebesök blir en viktig del. På vindkraftsidan har vi t.ex. ett fadderverk vi deltar i servicen på. I klassrumsundervisningen är laborationer och andra praktiska uppgifter en viktig del. De teoretiska momenten hanteras med egen inläsning, föreläsningar av lärare, instruktörer och branschföreträdare och därefter diskussioner som är gemensamma eller i mindre grupper. Många laborationer genomförs i mindre grupper (max 12 elever) den andra gruppen ägnar sig åt de teoretiska momenten medan den första laborerar. Fördelen med det är dels att större del av lärarens Sida 13 (17) 104/108

105 Yh Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {uppgift saknas} Utskriftsdatum: tid kan ägnas åt de laborerande eleverna och dels säkerhetsskäl. Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd Varje lärare och instruktör har i sin tjänst att ge enskilda elever ett visst extra stöd när behov för det finns. Det kan t.ex. vara extra tid för laborationer. Student som har extra stort behov av stöd erbjuds möjligheten att använda skolans lokaler, utrustning och lärare under de veckor distanskurserna bedrivs. Då finns möjligheten att jobba med distanskurser på kvällar och helger och med extra stöd i andra kurser på dagtid. Även övriga vardagar då studenten har tid över finns möjligheten att använda skolans lokaler. Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen I vår nuvarande YH-utbildning mot vindkraftteknik har vi ett gott och omfattande samarbete med arbetslivet. Vi kommer att fortsätta på det viset. Redan i introduktionsveckan besöker studenterna de stora aktörerna på Gotland inom branscherna. Vid flera moment i kurserna på skolan deltar personer från branschen. Vissa delar genomför branschen själva t.ex. olika föreläsningar kring teman som är aktuella t.ex. om eldistibutionsnätet, stötpulsgivare, lagerhantering, styrtekniken i ett vindkraftverk och mekaniska system i en cementindustri. Det är många telefonsamtal från utbildningsledaren och lärare till olika branschföreträdare som genomförs under ett läsår för att reda ut frågor som är aktuella i utbildningen. Även träffar mellan lärare och branschfolk genomförs med jämna mellanrum för att diskutera aktuella frågor. Studenter som ska LIA på vissa arbetsplatser besöker dem och genomför deras säkerhetsutbildning innan LIA:n. Vi har också haft ett vindkraftverk som branschen låtit oss vara faddrar för. Det betyder att vi får rycka ut och serva verket när det behövs. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna Innan första LIA perioden genomförs flera moment i arbetsmiljökursen. Åtminstone de studenter som ska LIA vid ett vindkraftverk tar sin höghöjdslicens innan LIA:n. Elsäkerhetsutbildning, ESA genomförs och eventuellt andra licenskrävande moment klaras av innan LIA:n. I början av utbildningen genomförs en rundtur där flera LIA platser besöks och samtal kring dessa förs. Representanter för branscherna besöker utbildningen innan första LIA:n. Momenten i de enskilda kurserna, inte minst de el och mekanik inriktade kurserna, hämtar uppgifter och erfarenheter från den vardag studenterna förväntas möta på sin LIA. Varje LIA period utvärderas och varje student redogör för övriga studenter vad han/hon fått uppleva. Det blir en del av förberedelserna för den student som står på tur till just denna LIA plats. Ju mer studenterna delger varandra erfarenheter från LIA och andra bransch nära erfarenheter desto bättre förberedda blir studenterna inför nästa LIA period. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Utbildningsanordnaren ansvarar för att det finns en LIA plats till varje student och att denna plats uppfyller de krav som ställs i kursplanen. För att öka chansen till LIA platser med tillräckligt hög kvalitet planerar vi för att en årskurs studenter delas upp i två grupper. Den ena gruppen genomför sina LIA veckor och den andra gruppen ägnar sig åt någon annan del av utbildningen. Efter ett antal veckor skiftar grupperna med varandra. Det görs vid några tillfällen under utbildningen så att varje student får sina 20 veckors LIA. Effekten blir att två studenter i samma årskurs delar på samma LIA plats. De två årskursernas LIA perioder ligger i olika delar av terminen. Det innebär att en LIA plats kan ha fyra olika studenter per halvår. Vi besöker varje student under deras LIA veckor. Vi har med oss en checklista där aktuella moment finns med och en diskussion förs med studenter och handledare om vad som genomförts och hur det fungerat. Genom att flera LIA platser har flera studenter per termin blir besöken så frekventa att vi upplever oss få en bra bild över hur LIA platsen fungerar och vad som kan göras bättre. Vi för med jämna mellanrum samtal med chefen på LIA platsen om hur det fungerar. Flera av dessa chefer finns även med i vår ledningsgrupp. För de LIA platser som är nya eller bara har någon elev någon enstaka gång diskuterar vi innan vad målen med Sida 14 (17) 105/108

106 Yh Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {uppgift saknas} Utskriftsdatum: LIA perioden är och vi besöker den platsen tidigt för att försäkra oss om att det fungerar som det är tänkt. Metoder för kunskapskontroll Studenterna ska lämna en tydlig redovisning av laborationer och andra praktiska moment. Det kan antingen vara skriftligt, muntligt, en demonstration eller kombinationer av dessa. Skriftliga, praktiska och ibland muntliga prov används. Inlämningsuppgifter, inte minst efter distansstudier, självständigt arbete och grupparbete genomförs. Redovisning av uppgifter man gör under LIA:n samt omdömen från handledare vid LIA veckorna inlämnas och bedöms. LIA kurserna redovisas även muntligt från studenterna. När studenten inte klarat av ett moment eller misslyckas vid ett prov/tentamen ges möjligheten vid lämpligt tillfälle att göra om det. Läraren meddelar studenten i god tid vad som inte är färdigt och de kommer då överens om en lämplig tid för prövning. Vid enstaka tillfällen där en prövning i praktiken är svår erbjuds studenten att genomföra prövningen nästa läsår. Om studenten inte klarat av alla kurser vid avslutningen av utbildningen och vi fortfarande bedriver en YH utbildning erbjuds studenten att läsa upp saknade delar i kursen med den årskurs som året efter läser samma eller liknande kurs som studenten inte klarat av. Betygskriterier och betygskrav I varje kursplan finns beskrivet vilka kriterier som krävs för att få betyget Godkänt och eventuellt Väl godkänt. Dessa redovisas vid varje kursstart för studenterna. De diskuteras och behandlas av lärarna, instruktörer och studenter i samband med kursråd och kursutvärderingar. Lärarna visar studenterna exempel på vad som krävs för ett visst betyg i de delar som är särskilt väsentliga för kursen. Det kan var i form av en betygsmatris eller en praktisk förevisning innan en viktig laboration eller annan uppgift genomförs. Vår ambition är att det ska vara tydligt för studenten vilket resultat som är viktigt för ett visst betyg i en viss kurs. Ser vi att någon student löper risk att inte bli godkänd i någon kurs hanteras det enligt ovan. En viktig del för att få ett högre betyg är graden av självständig problemlösning. När man själv kan analysera ett problem och ge sig i kast med en uppgift är man väl lämpad att arbeta i våra yrkesroller. Entreprenörskap i utbildningen Entreprenöriella kompetenser behöver de färdiga teknikerna. I yrkesrollen som vindkrafttekniker jobbar man tillsammans och uppe i ett torn många meter över jord, i den situationen behöver man vara smidig mot varandra och bra på problemlösning. Man behöver också ha kompetens att kunna sätta sig in i kundens situation då den förlorar inkomster under tiden ett vindkraftverk står stilla. Liknande exempel finns även i den andra inriktningen. Dessa situationer kommer man i kontakt med när man gör sina LIA veckor och vid andra tillfällen när man träffar branschens representanter. Inom båda yrkesrollerna finns ett antal småföretag verksamma ofta i rollen av underleverantörer. Det är inte omöjligt att våra studenter efter examen kan starta ett eget företag. Vi kommer i våra kurser att behandla ovanstående. Ett gexempel är att vi låter ALMI delta och visa studenterna på möjligheten av att starta ett eget företag. Sida 15 (17) 106/108

107 Yh Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {uppgift saknas} Utskriftsdatum: Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 25 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar 35 tim/vecka per studerande Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Översyn Vi bygger vårt kvalitetsarbete runt våra kurser. Under varje kurs genomförs ett eller flera kursråd. Vid kursrådet får studenterna ett formulär med frågor som de anonymt besvarar och lämnar in. Därefter förs ett utvärderande samtal mellan studenterna, lärarna och utbildningsledaren. Ett protokoll förs där synpunkterna noteras. Till det protokollet förs sedan de anonymt framförda synpunkterna. Detta dokument används även av lärarlaget när de utvärderar kursen utifrån sin roll och utifrån kursplanerna. Synpunkter därifrån noteras även det i kursrådsprotokollet. Varje kursrådsprotokoll behandlas av ledningsgruppen. Kommer det fram synpunkter där rörande en viss kurs eller ett visst moment noteras även det i aktuellt kursrådsprotokoll. Vid LIA kursens genomförande då studenten och läraren träffar handledare och andra som arbetar på arbetsplatsen kommer det ibland fram synpunkter på moment som borde göras mer utförligt, som saknas eller ges för stort utrymme i kurserna. Även dessa synpunkter noteras i aktuellt kursrådsprotokoll. När sedan läraren återupptar kursen eller starter den på nytt är det lärarens ansvar att ta hänsyn till vad som finns skrivet i kursrådsprotokollet. Då en så pass stor del av utbildningen är LIA är resultatet av denna den enskilt viktigaste kvalitetsindikatorn. Samtalen om studentens kunskaper och färdigheter efter och i samband med LIA perioderna är nyckeln till en tillräckligt hög kvalitet på utbildningen. Ytterligare en kvalitetsindikator är branschens intresse av anställning under och efter utbildningen. Denna modell har vi prövat i vår tidigare YH utbildning och vi tycker att den fungerar väl och är vår variant av Planera - Utföra - studera- Agera metoden (PDSA). Ovan beskrivs att kursrådsprotokollet från varje kurs är det dokument som alla synpunkter kring kursen dokumenteras i. Det är sedan lärarens och utbildningsledarens ansvar att innan kursen genomförs nästa gång eller att kursen återupptas efter t.ex. en LIA period att läsa protokollet och ta hänsyn till innehållet. Utbildningsledaren har ett särskilt ansvar att kursrådsprotokollen finns tillgängliga och att noteringar görs i dem. De som arbetar med utbildningen träffar vid flera olika tillfällen personer från branschen. Det kan vara på skolan, vid mässor och konferenser eller vid arbetsplatsbesök även då diskuteras ofta utbildningen och synpunkter kommer fram. Är synpunkterna intressanta förs de in i aktuellt kursrådsprotokoll. Om synpunkterna är så pass omfattande att kursplanen bör ändras finns beredskapen att göra det. Om läraren inte klarar av att förändra innehållet i enlighet med kursrådsprotokollet i undervisningen då syns det nästa gång det är dags för LIA och synpunkterna återkommer i så fall från studenten, LIA handledaren eller den ansvarige på LIA företaget. Ledningsgruppen har tillgång till alla kursrådsprotokoll. I praktiken blir det så att de viktigaste delarna i vår utvärdering av kurserna och utbildningen diskuteras under mötena. Sida 16 (17) 107/108

108 Yh Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {uppgift saknas} Utskriftsdatum: Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Christopher Polhemgymnasiet är en kommunal gymnasieskola och Region Gotlands största vad gäller antalet elever och utbildningar. Skolan har 8 gymnasieprogram och många inriktningar. Rektor har ett övergripande ansvar över hela den verksamhet skolan genomför och ser till att yrkeshögskolan får det utrymme den behöver för att på ett bra vis genomföra utbildningen. Skolans administrativa personal sköter tillsammans med utbildningsledaren det administrativa arbetet. Utbildningsledaren träffar regelbundet rektor och den administrativa personalen så att det fungerar så smidigt som möjligt. Åtminstone en av skolans rektorer ingår i ledningsgruppen. Christopher Polhemgymnasiet ger ledningsgruppen de resurser den behöver för att klara sitt uppdrag att leda utbildningen. Vid alla upptänkliga tillfällen uppmuntrar skolan branschföreträdare att delta i undervisningen. Skolans personal träffar branschföreträdarna i ledningsgruppen vid flera tillfällen mellan ledningsgruppens möten. Även Uppsala universitet genom sitt campus på Gotlands är representerat i ledningsgruppen och träffar främst utbildningsledaren vid ett flertal tillfällen. Christopher Polhemgymnasiet ser även yrkeshögskolans organisering med stort inslag från näringslivet och vuxna studenter som viktigt för hela skolan. Det finns en hel del för skolans övriga utbildningar att lära av hur yrkeshögskolans undervisning har och kommer att fungera. Studerandeinflytande Utbildningen är organiserad så att möten mellan studenter, lärare och utbildningsledare sker varje skoldag, ibland flera timmar varje dag. Vi skapar den miljö där det är naturligt att det som görs kommenteras och värderas. I den kultur vi eftersträvar motiverar lärarna studenterna varför momenten genomförs. Studenterna bidrar själva till utbildningen utifrån sina tidigare erfarenheter från utbildningar och yrken samt självklart från sina LIA veckor. Utöver detta behöver det även mer formella former för studerandeinflytande. Regelbundna möten som särskilt finns för att dokumentera där lärare, studenter och utbildningsledaren diskuterar, planerarar och utvärderar utbildningen genomförs. Möten sker både mellan lärare och hela studerandegruppen och mellan lärare och enskild student. Varje student ges vid några tillfällen möjlighet att fylla i ett formulär där egna synpunktern anges, även anonymt, där studenternas åsikter kring själva utbildningen, lärarnas upplägg och genomförande av kurser och lektioner, LIA platser, arbetsmiljön såväl fysiska som psykosociala och andra administrativa delar tas upp och värderas. Studeranderepresentanterna i ledningsgruppen ges möjligheter att förbereda ledningsgruppens möten tillsammans med övriga studenter, även efter ledningsgruppens möte kommer elevrepresentanterna att få tid att informera och diskutera med sina studiekamrater om de beslut som tagits i ledningsgruppen. Både utbildningsledaren och flera av lärarna finns dagligen på skolan, det ger varje student stora möjligheter att när den själv vill söka upp ansvarig för att fråga eller kommentera någon den upplever som viktigt. Sida 17 (17) 108/108

109 Ärendenr GVN 2013/72 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden En ny ungdomspolitik Gymnasie- och s förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden godkänner utbildningschefens skrivelse. Bakgrund Remisspromemorian En ny ungdomspolitik har skickats från ledningskontoret till de förvaltningar som har arbetar med ungdomar. Gymnasie- och vuxenutbildningens uppdrag är att inkomma med synpunkter till ledningskontoret, som har ansvaret för att sammanställa ett remissyttrande från regionen. En ny ungdomspolitik Ungdomsbegreppet Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ställer sig positiv till den förnyelse av mål och metoder som föreslås. Nämnden vill särskilt betona vikten av att samarbetet mellan olika aktörer förstärks (näringslivet inkluderat) för att förbättra ungdomars levnadsvillkor. Det är också positivt att begreppet ungdomar differentieras. Ungdomar är inte en enhetlig grupp utan individer med olika behov och förutsättningar. I promemorian exemplifieras detta med bl.a. ungdomar med funktionsnedsättning och unga hbt-personer. En grupp som inte nämns är papperslösa flyktingar och det kan finnas fler grupperingar som inte omtalas i promemorian. Med tanke på detta är det möjligen bättre att inte peka ut särskilda grupperingar av ungdomar. Det egna ansvaret Nämnden ser också positivt på att promemorian betonar att de insatser som görs skall leda till att ungdomar utvecklas till ansvarsfulla individer som lever upp till de skyldigheter som finns i samhället. Gymnasieskolans rektorer Besöksadress Regementsgatan 6 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Webbplats Org nr

110 Region Gotland Ärendenr GVN 2013/72 2 (2) förmedlar med jämna mellanrum en bild av att elever och vårdnadshavare har svårt att se elevens eget ansvar för att uppnå goda studieresultat. Allt för ofta framställs det som att skolan är ensam ansvarig för om en elev lyckas eller misslyckas. Viktigt att beakta ur ett skolperspektiv I stort sett alla ungdomar i åldern 16 till 20 år går i gymnasieskolan. Nämnden vill därför betona vikten av att gymnasieskolan ges de förutsättningar som krävs för att ungdomar fullföljer sin gymnasieutbildning. All forskning visar att skolmisslyckanden är en av de viktigaste orsakerna till utanförskap och arbetslöshet. Andra saker som bör beaktas i en ny ungdomspolitik är: Bättre förutsättningarna för att ytterligare utveckla kopplingen mellan skola och arbetsliv. Skolans viktiga roll för ungdomars hälsa Resurser för att i undervisningen kunna individuellt anpassa insatser för unga i behov av särskilt stöd Skillnaden i studieresultat mellan olika grupper av ungdomar och då kanske särskilt pojkar och unga mäns sämre studieresultat. Det kommunala informationsansvaret som riktar sig till ungdomar som står utanför gymnasieskolan. Alf Nilsson T.f. utbildningschef Beslutet ska expedieras till: LK

111 Till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Sammanställning av rapportpunkter gällande Gotlands folkhögskola Det samlade kursutbudet gällande läsåret , en förteckning bifogas över uppstartade kurser med eller utan statsbidrag. Uppdrag gällande Filmklustret Fårösund, uppstart Januari Lägesrapport gällande förprojekteringsfasen, arbetsmaterial kallat Projektdirektiv samt aktivitetsplan bifogas och föredras i nämnden. Information om nya statsbidragsregler och effekter för Folkhögskolans och GVF:s uppdrag. Thomas Nilsson rektor

112 Gotlands folkhögskolas kursutbud läsåret 2013/14 Hemse Allmänna linjen, bas 3 100% Allmänna linjen, Enter 100% Fotolinjen 100% Musiklinjen 100% profilerna Gitarr, Folkmusik och Sång Livskraft 100% Textila hantverkslinjen, 100% profilerna Textil o Formgivning och Skinn o Formgivning Återbruk 50% Rapporteras ej till Fbr Deltidskurs för 55+ (i Hemse) 20% Rapporteras ej till Fbr Fårösund Ella pop- o rocklinjen 100% Film & TV produktion 100% Skrivarlinjen 100% Socialpedagogisk utbildning 100% Storyutbildningen 100% Deltidskurser för 55+ (i Visby och Fårösund) 20% Rapporteras ej till Fbr

113 Projektdirektiv Projekt Projektägare Projektstyrgrupp Bakgrund Filmklustret i Fårösund Thomas Nilsson Meit Fohlin, Kave Raufi, Arvid Unsgaard, ytterligare någon som ska anställas Under lång tid har Gotland på olika vis haft en stark relation till film och filmskapande. Under senare år har det letats arbetsformer och strategier kring hur att fortsätta gynna filmnäringen på ön. Filmstudion i Fårösund har varit en del i denna strategi. Här har under åren investerats medel för att möjliggöra detta. Detta är ett utmärkt tillfälle att använda redan satsade resurser så att de framåt fortsätter utvecklas! Med utbildning som bas har dagens filmindustri vuxit, så både på Västkusten, i Danmark och i USA. Framtidens film handlar till stor del om dagens utbildning av framtidens filmskapare. Där kunskapen och kompetensen föds förblir kreativiteten. När det är dags för att - efter lång utbildning göra sin film vill man göra den där man vet att det sjuder av aktivitet, av filmfolk och av kunskap. Man vill göra den där man vet att man har stöd, där man känner till logistik och möjligheter och det fina med det är att vi idag samtidigt kan skapa utveckling, arbetstillfällen och dynamik i Fårösund! Verksamheten idag: Vi har en framgångsrik Film- och TV-utbildning med stort söktryck från hela Sverige där vi bl.a. varje år producerar reklamfilm samt andra skarpa produktioner. De senaste åren har vi gjort reklamfilmerna till stiftelsen Min Stora Dag Reklamfilmerna har sänts i alla TV-kanaler, på stora idrottsarrangemang och har helt gjorts av våra elever. Vi har utvecklat Storyutbildningen som är helt unik i sitt slag. Story Film & TV-Utbildning för kommersiellt manusförfattande är en två-årig konkret utbildning för yrkeslivet som manusförfattare. Här möter utbildningen i Fårösund det bästa som finns internationellt inom manus när vi har digitala seminarier med författare och lärare från Hollywood och andra delar av världen. Varje termin har vi också internationella gästföreläsare på plats. Vi har ett femårigt samarbete med Ljud- och bildmedia där vi har tillgång till den senaste Postadress Besöksadress Telefon Internet (växel)

114 tekniken i alla våra produktioner. Företaget har under många år rekryterat deltagare från oss till sin verksamhet. De har också uttryckt vilja att placera teknik på plats för att underlätta för utbildning och produktion. Här kan vi låta dagens filmutbildning blomstra och här kan vi skapa landets främsta filmutbildningskluster! Kluster ökar tillgång på spetskompetens, stimulerar till innovation, kunskapsutveckling och kunskapsutbyte. Att satsa på film genom att tänka långsiktigt skulle gynna filmnäring på Gotland genom att många blir inblandade varje dag. Många med samma intresse, med stor kunskap och kompetens och med stort driv leder till att Filmstudion blir en plats som sjuder av liv. Filmstudion kommer många till del, skapar tillväxt genom tillströmning av fler och den kan fortsätta gynna Gotland som inspelningsplats. När fler finns på samma plats och delar kunskap med varandra drar det till sig fler och detta bidrar till orten och regionen. Postadress Besöksadress Telefon Internet (växel)

115 Syfte (varför?) Mål för projektet (vad?) Syftet med projektet är att få igång verksamhet i Filmstudion i Fårösund som: Gynnar fortsatt filmverksamhet på Gotland Stärker filmstudion och Gotland som plats för inspelning av film Stärker Norra Gotland och bidrar till tillväxt Bidrar till varumärket Gotland Stärker och breddar utbildningsutbudet på Gotland Leder till samarbeten med lokala, nationella och internationella intressenter inom film- och mediabranschen Ökar antalet studerande i Fårösund Genom samverkan och samarbete på platsen ger sådana synergier som ett kluster kan bidra med Samverka med Kultur- och fritidsförvaltningen kring de delar av deras verksamhet som planeras till studion som ger stora möjligheter till gränsöverskridande projekt. Fortsatt samarbete med både film- och reklamfilmsproducenter som kommer att generera intäkt samtidigt som det härigenom kommer praktiska moment för våra studerande att delta i. Utveckla samarbete med tex Stockholms dramatiska högskola som vill lägga en utbildning i Scenografi med Filmstudion som bas. Vidare vill de förlägga sina slutproduktioner i Filmstudion. Utveckla vårt utbud av sommarkurser/fortbildning/uppdragsutbildning. Exempelvis genom olika Open set och seminarier där till exempel våra manuslärare, som idag finns över hela världen, utbildar och coachar - på plats eller via digitala medier. Utveckla samarbetet med Bergmancenter så att filmstudion kan ingå även i de delar som passar deras verksamhet. Bidra till Region Gotlands marknadsföring av ön genom till exempel reklamfilm. Utveckla samarbeten med fler aktörer inom film- och tv-branschen; både för utbildningarnas, elevernas, filmstudions och Region Gotlands skull. Filmutbildningar på Gotland ska vara nationellt och internationellt i absolut framkant avseende innehåll, pedagogik, utveckling och kvalitet! Utbildningen i filmstudion ska även fungera som en forskningsplats för ny teknik inom film och Tv produktion. Att skarpa/professionella produktioner utbyta sina erfarenheter med våra utbildningar. Där praktiskt arbete leder till nya framtida arbetsmöjligheter för våra deltagare. Postadress Besöksadress Telefon Internet (växel)

116 Avgränsning Återrapportering (när, till vem, vad) Slutdatum Kontinuerlig återkoppling till referensgrupp 1 gång/år Projektägare och projektledare rapporterar till Referensgrupp och berörd nämnd. (GVN samt ev Regionstyrelse) Övrigt (Kompletterande upplysningar, tidskrivning etc) Kopplingar till andra projekt/uppdrag Koppling finns till Gotlands filmfond och dess samarbete med Filmregion Stockholm-Mälardalen. Vidare koppling till den redan befintliga verksamhet Gotlands folkhögskola bedriver i Fårösund. Projektledare Nära samarbete med Film på Gotland och Kultur- och fritidsförvaltningen är en förutsättning utifrån projekt och lokalnyttjande. Organisation för samarbete och samverkan med projektet är central. Meit Fohlin Projektorganisation Gotlands folkhögskola är Projektägare och ansvarig är Thomas Nilsson Projektledare är Meit Fohlin Projektgrupp utgörs av pedagoger inom Gotlands folkhögskola I Referensgruppen finns representanter från Gymnsie- och, ledningskontoret, Goltands folkhögskola, KFF samt Gotlands filmfond Referensgrupp Alf Nilsson GVF,Thomas Nilsson, Ledningsgruppen Gotlands folkhögskola, representant KFF, Ledningskontoret samt Gotlands filmfond Projektbudget kr kr kr Kodsträng Ansvar Konto Objekt Aktivitet Projekt Datum Underskrift Postadress Besöksadress Telefon Internet (växel)

117 Aktivitet Ansvarig Deltagare Start Slut Milstolpar Fritext Status Planering utbildningsutbud inför läsåret 14/15 Meit Fohlin/Thomas Nilsson Ledningsgrupp Gotl. fhsk 13-okt (=datum av särskild vikt) Uppstart projektet; planering, strategi, skapa organisations- och kommunikationsplan, hitta samarbeten utanför huset, planera utbildningskoncept, arbeta med projektorgansiationen och hur samarbetet i huset över gränserna ska se ut, bilda arbetsgrupper inom Meit Fohlin/Thomas projektet Nilsson/Kave Raufi Projektgruppen 14-jan deceber-14 Marknadsföring utbildningar Kave Raufi Projektgruppen 14-jan jun-13 Sommarkurser i egen regi och i samarbete med andra Meit Fohlin/Thomas Nilsson/Kave Raufi Projektgruppen/Ledningsgr upp Gotl.fhsk sommar 2014 sommar 2014 Ev. sammarbetespartners: STDH, Bergmanveckan, Film på Gotland, KFF, Uppsala universitet Campus Gotland Första åk2 på Film och TV Kave Raufi Projektgruppen 14-aug 15-jun augusti -15 startar den första årskurs 2:an i Film- och TV Vi tänker oss att börja med att BARA starta en åk 2. Planering utbildningsutbud inför läsåret 15/16 Meit Fohlin/Thomas Nilsson Ledningsgrupp Gotl. fhsk 14-okt Avrapportering år 1 av projektet Kave Raufi/Meit Fohlin Referensgrupp/nämnder 14-dec 15-jan Marknadsföring utbildningar Kave Raufi Projektgruppen 15-jan 15-jun Sommarkurser i egen regi och i samarbete med andra Meit Fohlin/Thomas Nilsson/Kave Raufi Projektgruppen/Ledningsgr upp Gotl.fhsk sommar 2015 sommar 2015 Ev. sammarbetespartners: STDH, Bergmanveckan, Film på Gotland, KFF, Uppsala universitet Campus Gotland Planering utbildningsutbud inför läsåret 16/17 Meit Fohlin/Thomas Nilsson Ledningsgrupp Gotl. fhsk 14-okt Avrapportering år 2 av projektet Kave Raufi/Meit Fohlin Referensgrupp/nämnder 15-dec 16-jan Marknadsföring utbildningar Kave Raufi Projektgruppen 16-jan jun-13 Sommarkurser i egen regi och i samarbete med andra Meit Fohlin/Thomas Nilsson/Kave Raufi Projektgruppen/Ledningsgr upp Gotl.fhsk sommar 2015 sommar 2015 Ev. sammarbetespartners: STDH, Bergmanveckan, Film på Gotland, KFF, Uppsala universitet Campus Gotland Uppstart Film- och TV 2-årig Kave Raufi Projektgruppen aug-16 augusti -16 startar den första 2-åriga utbildningen på Filmoch TV 30 deltagare Film och TV, 20 deltagare manusutbildningen, YH-utbildning önskemål Planering utbildningsutbud inför läsåret 17/18 Meit Fohlin/Thomas Nilsson Ledningsgrupp Gotl. fhsk 14-okt Avrapportering år 3 av projektet Kave Raufi/Meit Fohlin Referensgrupp/nämnder 15-dec 16-jan

118 Diarienr. Datum 18 september 2013 Handlingstyp 1(1) Verksamheternas Delårsbokslut Besöksadress Regementesgatan 11 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Webbplats

119 Innnehållsförteckning AVD OCH SKOLFORMER Sida Redovisad prognos 1 Stab/Antagning IKE 2 Vuxenutbildning 4 Folkhögskolan 6 Lövsta landsbygdscentrum 8 GYMNASIESKOLOR Richard Steffengymnasiet 11 Elfrida Andreégymnasiet 14 Christopher Polhemgymnasiet 17 Resultatrapporter för perioden 24

120 Region Gotland Gymnasie- och vuxen utbildningsförvaltningen ÅRSPROGNOS REDOVISAD EKONOMIUPPFÖLJNING Prognoser per avdelning och skolform, tkr År 2013 FEBR DELÅR 1 APRIL MAJ JUNI DELÅR 2 SEPT OKT NOV TOTALT AVD OCH SKOLFORMER Ordförande Stab Vuxenutbildningen Folkhögskolan Lövsta landsbygdscentr GYMNASIESKOLOR Antagning, interkom. ers Inack- och reseersättning Bibliotek Säve Bibliotek Visby Norr Idrottsgymnasiet Richard Steffengymnasiet Elfrida Andreégymnasiet Christopher Polhemgymn Resursfördelning (Kommunala skolor regionen, exkluderar semesterlöneskuldförändring) MUP Sammanställning Sidan -1-

121 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 1 (2) Stab/ Antagning (IKE interkommunalersättning) Chris Schlemlein-Wenell, Jan Holmquist, Alf Nilsson, Jimmy Söderström, Örjan Hillbom, Björn Linder, Mats Lagerqvist Väsentliga och kritiska händelser utifrån styrkortsperspektiven Utifrån styrkortsperspektiven 1.brukare/kunder, 2. ekonomi, 3.medarbetare och ledare, 4. processer, 5. samhälle (här redovisas inträffade och/eller förväntade händelser som påverkar resultatet). Även väsentliga avvikelser mot måluppfyllelse ska kommenteras. Blanketten kommer att fyllas på under året och slutligen bli rektorsområdets redovisning i årsbokslut 2013 Staben, ekonomi Delårsrapport 1 På staben kommer avvikelsen i huvudsak bero på: Utbildningschef, personalkostnader -216 tkr, ej budgeterad slutlön för rektor, ej budgeterad täckning för löneökningar. Stabschef, personalkostnader samt övriga kostnader -170 tkr, ej budgeterad täckning för löneökningar. Ekonomichef, spar -612 tkr, övertalighet tkr, lokaler Via Nova -391 tkr. Summa tkr Delårsrapport 2 På staben kommer avvikelsen i huvudsak bero på: Utbildningschef, personalkostnader 129 tkr, ej budgeterad slutlön för en rektor, ej budgeterad täckning för löneökningar samt besparing i personalkostnader för en stabschef. Stabschef, personalkostnader -304 tkr finns ej budgeterad täckning för löneökningar samt en 0,5 tjänst IT-strateg. Övriga kostnader -93 i avvikelsen ingår medfinansiering av SSA-konferens 47 tkr. Ekonomichef, spar -612 tkr, övertalighet , städ 140 tkr, Via Nova -391 tkr, tilläggsbelopp 200, löneadministration 90 tkr. Summa tkr Sidan -2-

122 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 2 (2) Antagningsenheten, ekonomi Delårsrapport 1 Intäkter Prognos -406 tkr färre antal elever än beräknat Kostnader Frigymnasium egna kommunen -438 tkr, fler antal elever än budget. Frigymnasium i annan kommun -499 tkr, fler antal elever än budget. Kommunal skola annan kommun -218 tkr, fler antal elever än budget. Summa tkr Delårsrapport 2 Intäkter Prognos -870 tkr färre antal elever än beräknat Kostnader Frigymnasium egna kommunen tkr, fler antal elever än budget. Frigymnasium i annan kommun -344 tkr, fler antal elever än budget. Kommunal skola annan kommun -109 tkr, fler antal elever än budget. Summa tkr Resursfördelning, ekonomi Delårsrapport 1 Förbättrad prognos i resursfördelning p.g.a. minskade volymer enligt nedan tabell. Skola Årselever Belopp, tkr EAG RSG CPG Summa Delårsrapport 2 I budgeten finns tkr kvar, uttaget per månad är tkr och för perioden som kvarstår blir det totalt tkr i uttag. Summa tkr Sidan -3-

123 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 1 (3) Vuxenutbildningen Bo Kristiansson Rektorsområdets väsentliga och kritiska händelser utifrån styrkortsperspektiven. Utifrån styrkortsperspektiven 1. brukare/kunder, 2. ekonomi, 3.medarbetare och ledare, 4. processer, 5. samhälle (här redovisas inträffade och/eller förväntade händelser som påverkar resultatet). Även väsentliga avvikelser mot måluppfyllelse ska kommenteras. Blanketten kommer att fyllas på under året och slutligen bli rektorsområdets redovisning i Årsbokslut Brukare/kunder (exempelvis barn- och elevflöden) Delårsrapport 1 Vi har fått något ökade statliga medel för yrkesvux (jämfört med mycket låg nivå 2012). Fortsatt stort intresse är det för våra distanskurser (cirka 400 studerande). Inom sfi svenskundervisning för invandrare har vi cirka 125 studerande från 50 länder, inom grundläggande utbildning cirka 50 studerande och på gymnasial nivå (klassrumsundervisning) cirka 130 studerande. Kompetensutvecklingsprojektet InterCom genomförs enligt plan och vi är nu i genomförandefasen av utbildningar för offentlig förvaltning, privata företag samt företagsnätverk. Totalt berörs cirka 300 personer. Delårsrapport 2 Nivå på antalet studerande som under förra perioden. Nöjdkundindex har genomförts både avseende klassrumsundervisning och distansundervisning (i samarbete med Hermods). Båda indexen visar att våra studerande är mycket nöjda med vår verksamhet. Pågående projekt, InterCom, Kleiv Pa, Medborgarplatsen samt SYV-projektet fortlöper enligt plan. I juni färdigställdes ett speciellt tillgänglighetsrum som skall fungera som ett visnings- och experimentrum för personer med funktionsnedsättningar. I juni påbörjades också arbetet med att bygga upp en Arbetsmarknadsenhet där ansvaret ligger på Komvux rektor. Under sommaren utannonserades 4 tjänster för detta uppdrag. 2. Ekonomi (exempelvis faktorer som kan påverka årets resultat) Delårsrapport 1 Komvux följer budget. Vi har något högre personalkostnader än beräknat p g a hög sjukfrånvaro i början av året. Delårsrapport 2 Verksamheten beräknas lämna ett överskott på årsbasis på ca kronor. Det finns huvudsakligen två orsaker till överskottet. För det första så har verksamheten ansökt och fått ett antal projektfinansieringar som delvis täcker ordinarie verksamhets kostnader. För det andra så har vi sökt och erhållit mer statliga medel för yrkesutbildning än beräknat medel som inte utnyttjats fullt ut. Dessa extramedel erhölls sent på året (augusti). Sidan -4-

124 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 2 (2) 3. Medarbetare och ledare (exempelvis personalflöden, personalpolitik) Delårsrapport 1 Komvux har genomfört omfattande kompetensutveckling för all personal, delvis inom ramen för InterCom. Samtlig personal har en egen kompetensutvecklingsplan för kommande år. Vi har haft svårighet att rekrytera studie- och yrkesvägledare inför hösten Delårsrapport 2 Komvux genomför en kompetensutvecklingssatsning inom området Andraspråksperspektiv på vuxenutbildning. Sjukfrånvaron är fortsatt låg. 4. Processer (exempelvis lärprocessen, måluppfyllelse) Delårsrapport 1 Vuxenutbildningsreformen har börjat tillämpas från 1 juli 2012 och implementeringen har fungerat väl. Delårsrapport 2 I juni genomfördes ett omfattande mål- och visionsarbete med målsättningen att skapa en mer målorienterad verksamhet. 5. Samhälle (exempelvis faktorer i upptagningsområdet som påverkar resultatet) Delårsrapport 1 Komvux har utökat samarbetet med Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. Vi har fått uppdraget av socialförvaltningen att ta hand om samhällsintroduktionen för nyanlända flyktingar. I samarbete med Gotlands folkhögskola och Gotlands museum genomför vi ett stort integrationsprojekt finansierat med medel från bland annat Allmänna arvsfonden. I samarbete med Länsstyrelsen Gotland har vi etablerat ett medborgarkontor som ska underlätta integrationen av invandrare i det svenska samhället. Delårsrapport 2 Vi har ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen avseende våra yrkesutbildningar, Arbetsmarknadsenheten och SFI. Inom ramen för InterCom har vi samarbete med ett stort antal företag, företagarorganisationer samt offentlig förvaltning. Sidan -5-

125 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 1 (2) Gotlands folkhögskola Thomas Nilsson Rektorsområdets väsentliga och kritiska händelser utifrån styrkortsperspektiven. Utifrån styrkortsperspektiven 1. brukare/kunder, 2. ekonomi, 3.medarbetare och ledare, 4. processer, 5. samhälle (här redovisas inträffade och/eller förväntade händelser som påverkar resultatet). Även väsentliga avvikelser mot måluppfyllelse ska kommenteras. Blanketten kommer att fyllas på under året och slutligen bli rektorsområdets redovisning i årsbokslut Brukare/kunder (exempelvis barn- och elevflöden) Delårsrapport 1: Vårterminen 2013 har börjat med välfyllda utbildningar. En ny introduktionskurs har startat, kallad vårkursen, med ett tiotal deltagare. Rekryteringen inför höstens utbildningar har just påbörjats. Antalet sökande är det ännu för tidigt att uttala sig om. Beläggningsprognosen inför sommaren ser ganska god ut i jämförelse med föregående år. Dock är det högst preliminära siffror. Delårsrapport 2 Sommarkurserna på folkhögskolan har just avslutats och verksamheten har fungerat väl. Skolan kan räkna in ca gästnätter vilket ungefär motsvarar förra årets resultat. Höstterminen har startat upp med välfyllda klasser och internat. Skolan beräknar att starta ännu en höstkurs med arbetslösa ungdomar som rekryteras av AF. Den totala verksamheten är stabil och följer skolans planer i allt väsentligt. 2. Ekonomi (exempelvis faktorer som kan påverka årets resultat) Delårsrapport 1: Det ekonomiska utfallet följer budget. Osäkerhetsfaktorerna är färre år 2013 då de flesta personalomställningarna är avklarade. Beläggningsgraden inför sommaren 2013 avseende externa gäster och antalet gästnätter bör bidra till ett positivt resultat för helåret. Delårsrapport 2 Det ekonomiska utfallet följer budget och prognos, resultatet per den 31 augusti är +625 tkr resultatet på helår beräknas till ca +300 tkr. En besvärande osäkerhet är huruvida Esf-bidragen för projekt Livskraft kommer att följa budget, nya beräknings från ESF kan påverka slutresultatet. 3. Medarbetare och ledare (exempelvis personalflöden, personalpolitik) Delårsrapport 1: Från årsskiftet gäller ett nytt arbetstidsavtal för folkhögskolans lärare. Implementering av det nya avtalet pågår. APT och personalmöten har präglats av samtal kring avtalet och förståelsen av detta. Folkhögskolan redovisar mycket goda resultat i senaste medarbetarenkäten. Uppföljning av de svagaste resultaten: handlingsplan upprättad och åtgärdsplan påbörjad. Sidan -6-

126 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 2 (2) Delårsrapport 2 Flera lärare har deltagit i sommarkursverksamheten och den nya terminens utläggning i fråga om timmar och uppdrag följer helt detta nya avtal. Ett första utvärderingstillfälle infaller i september. Personalsituationen är stabil och klimatet bland medarbetarna är gott. 4. Processer (exempelvis lärprocessen, måluppfyllelse) Delårsrapport 1: Kontinuerliga åtgärder vidtas för att få så hög måluppfyllelse som möjligt. Det är för tidigt på året för att kunna redovisa några siffror beträffande måluppfyllelsen, då många mätningar görs vid terminens slut i maj. Delårsrapport 2 En särskild handlingsplan är under utarbetande utifrån de deltagarenkäter som genomfördes under våren. 5. Samhälle (exempelvis faktorer i upptagningsområdet som påverkar resultatet) Delårsrapport 1: Det goda samarbetet med Arbetsförmedlingen fortsätter kring rekryteringen av deltagare till SMF - Studiemotiverande folkhögskolekurs. Från höstens grupp av arbetslösa ungdomar har huvuddelen valt att gå vidare med studier på folkhögskolan under vårterminen. Rekrytering kring en ny kurs med start till hösten 2013 planeras. Goda samarbeten har också etablerats med Försäkringskassan och socialförvaltningen, gällande deltagare i kurserna Livskraft (bland annat för deltagare som står långt från arbetsmarknaden, är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning) och Enter (för deltagare med diagnosen Aspergers syndrom eller annan diagnos inom ett högfungerande autismspektratillstånd). Samtal pågår med socialförvaltningen gällande mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Delårsrapport 2 Någon särskild grupp för ensamkommande flyktingbarn har inte ännu inte startat upp men samtalen med socialförvaltningen fortsätter. Samarbetet med AF gällande arbetslösa ungdomar fungerar utmärkt. Folkhögskolan fick under perioden uppdraget att definiera och påbörja förprojekteringen för det tilltänkta filmklustret på norra Gotland. Förberedelsearbetet har påbörjats och intensifieras under period 3. Sidan -7-

127 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 1 (3) Lövsta landsbygdscentrum Jörgen Olsson Rektorsområdets väsentliga och kritiska händelser utifrån styrkortsperspektiven. Utifrån styrkortsperspektiven 1. brukare/kunder, 2. ekonomi, 3.medarbetare och ledare, 4. processer, 5. samhälle (här redovisas inträffade och/eller förväntade händelser som påverkar resultatet). Även väsentliga avvikelser mot måluppfyllelse ska kommenteras. Blanketten kommer att fyllas på under året och slutligen bli rektorsområdets redovisning i årsbokslut Brukare/kunder (exempelvis barn- och elevflöden) Delårsrapport 1 Den 34 veckor långa grundkursen i jordbruk (900 poäng) startade vecka 10 med 16 elever. Söktrycket har varit bättre än tidigare år. I februari startade vi också kursen i biodling (100 poäng) med 20 elever. Även här är sökandebilden mycket bra. Problemet med vuxenkurserna är finansieringen och de korta ledtiderna från att klartecken för finansiering ges till kursstart. Delårsrapport 2 Naturbruksprogrammet har vänt den nedåtgående trenden för elevantal. Till läsårsstarten kom 19 elever vilket är mycket positivt. Lövsta har sökt och fått beviljat projektstöd till Fåråret - utbildning för bättre djurvälfärd. Projektet är ett samarbete med Gotlands fåravelsförening och Svenska djurhälsovården. Utbildningen består av endagskurser för aktiva och blivande lammproducenter och beräknas starta under hösten. 2. Ekonomi (exempelvis faktorer som kan påverka årets resultat) Delårsrapport 1 Gården: det pressade läget för mjölkproduktionen fortsätter. Sänkta avräkningspriser på mjölk och höga foderpriser pressar lönsamheten. Avkastningen är dock bra från korna och de mjölkar mer än de någonsin gjort vid Lövsta. Svinproduktionen präglas även den av höga foderpriser men avräkningspriserna är bättre än fjolårets. Senvintern har varit mycket kall och det finns risk för att höstgrödorna tagit skada. Det är dock ännu för tidigt att bedöma detta. Det finns ännu inget som pekar mot annat än att vi har en budget i balans. Delårsrapport 2 Gården: torkan under främst sensommaren, har gjort att skördevädret varit utmärkt. All spannmål är färdigtröskad i augusti månad. Torkan har dock gjort att vallskörden varit lite mindre än normalt. Fastigheter: visar på överskott. Orsaken är till stor del att vi inte följer uppsatta mål för underhåll av våra byggnader. Underhållsbehovet är stort på Lövsta och det är hög prioritet på att öka underhållstakten. Uppdragsutbildningen visar ett förhållandevis stort överskott på delåret vilket är mycket Sidan -8-

128 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 2 (3) positivt. Uppdragsutbildningen har nollbudget så överskottet fördelas ut internt på lokaler, personalkostnader och administration innan årets slut. Uppdragsutbildningen är mycket viktig för Lövsta och bidrar till en utspädning av de fasta kostnaderna såsom hyror, underlag för matsalen och inte minst tjänsteunderlag och arbete för personal på både Landsbygdscentrum och för lärare på naturbruksprogrammet. 3. Medarbetareoch ledare (exempelvis personalflöden, personalpolitik) Delårsrapport 1 Christopher Polhemgymnasiet/Lövsta har anställt en behörig växtodlingslärare vid naturbruksprogrammet, främst för att jobba med grundkursen inom Komvux. Läraren är tidsbegränsat anställt under vårterminen på 100 procent och höstterminen på 50 procent. Delårsrapport 2 Platschefen har också varit utbildningsledare för naturbruksprogrammet men har från terminsstarten släppt denna roll för att kunna ägna mer tid åt landbygdscentrum. En lärare på naturbruksprogrammet är tjänstledig, vilket har lösts genom att personal flyttats från landsbygdscentrum till naturbruksprogrammet för att undervisa mer. Omorganisationen har gjort att landsbygdscentrum minskat med 0,35 tjänst på administration/ledning. 4. Processer (exempelvis lärprocessen, måluppfyllelse) Delårsrapport 1 Lövsta fortsätter utbytet med Komvux om vuxenutbildningar. Detta år genom grundkursen i jordbruk samt kursen i biodling. Delårsrapport 2 Förstudien Grönt centrum på Lövsta presenterades i juni av utredaren Olof Karlander. Alla inblandade parter, näringen, Länsstyrelsen och Regionen, är överrens om att gå vidare med tanken om att bilda ett grönt cluster på Lövsta. Pengar för detta söks av Regionen från landsbygdsprogrammet för att fortsätta arbetet med ett grönt cluster. Region Gotland, LRF och Hushållningssällskapet har skrivit under en avsiktsförklaring om utveckling av ett Grönt Centrum på Lövsta. Omorganisation har påbörjats så att en större uppdelning mellan naturbruksprogrammet och landsbygdscentrum eftersträvas. Detta är en följd synpunkter i utredningen om grönt centrum. Gårdens kostnadsmassa är relativt sett högre än den är i jämförbara lantbruksföretag, vilket är naturligt eftersom vi bedriver undervisning. Vad vi har är sämre styrning och kontroll över är var kostnaderna hör hemma och av fördelningen mellan undervisningen/gården. Sidan -9-

129 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 3 (3) 5. Samhälle (exempelvis faktorer i upptagningsområdet som påverkar resultatet) Delårsrapport 1 Mot bakgrund av att Gotland utsetts till årets Matlandethuvudstad 2013 så har ett projekt med Hushållningssällskapet Gotland som projektägare startat under våren. Ett arrangemang som arrangeras inom ramen för detta är en skördefest på Lövsta landsbygdscentrum planerad till helgen 7-8 september som innehåller utställningar, restaurangtorg, försäljningsstånd med mera. Projektgruppen siktar på besökare. Projektet är ett samarbete med hushållningssällskapet, LRF, Skogsstyrelsen, Studieförbundet vuxenskolan, Lövsta, olika restaurangföretagare och småskaliga livsmedelsförädlare och producenter med flera. Delårsrapport 2 Skördefestivalen genomfördes under succéartade former, bra väder, kungabesök och ett besökarantal som uppskattades till personer. Sidan -10-

130 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 1 (3) Richard Steffengymnasiet Charlotte Lilja Rektorsområdets väsentliga och kritiska händelser utifrån styrkortsperspektiven. Utifrån styrkortsperspektiven 1. brukare/kunder, 2. ekonomi, 3.medarbetare och ledare, 4. processer, 5. samhälle (redovisar inträffade och/eller förväntade händelser som kan påverka resultatet.) Även väsentliga avvikelser mot måluppfyllelse ska kommenteras. Blanketten kommer att fyllas på under året och slutligen bli rektorsområdets redovisning i Årsbokslut Brukare/kunder (exempelvis barn- och elevflöden) Delårsrapport 1 Vårterminen 2013 är sista terminen med den gamla gymnasieskolan (före reformen GY 2011). De preliminära antagningssiffrorna visar att under höstterminen 2013 får vi något färre elever till programmen än höstterminen 2011 och Preliminärt hade vi förväntat oss cirka 60 elever till ekonomiprogrammet, men vi ser ut att ta emot planerade elever till humanistiska programmet blir troligen 15. Några elever byter också program, eller går om, vilket ger en minskning i det totala elevantalet. Eleverna som går språkintroduktion är fortsatt cirka 20 stycken. Men den siffran är osäker framöver, eftersom vi inte vet om regionen kommer att ta emot fler ensamkommande flyktingbarn under året. Det går inte att planera för dessa elever på samma sätt som det gör för övriga. Delårsrapport 2 Elevantalet på språkintroduktion är den 3 september 15 st, vilket är färre än beräknat. Vi väntar på besked om regionen planerar att ta emot fler ensamkommande flyktingar. Skolans organisation har kapacitet att ta emot upp till 30 st. Tyvärr behöver 15 elever lika stora resurser som 30 elever på grund av de olika nivåerna och behoven som eleverna har. 2. Ekonomi (exempelvis faktorer som kan påverka årets resultat) Delårsrapport 1 Att eleverna blir färre än vi planerat för innebär förstås ett intäktsbortfall. Vi har dock planerat för minskningen så gott vi kunnat, genom att eleverna samläser gymnasiegemensamma ämnen mellan EK och SA och HU och SA. Eleverna vid nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) som hittills gått i egen grupp, placeras nu i årgång 2013 tillsammans med ekonomielever. Vi har sett att NIU-eleverna minskar år för år och att flera elever varje år byter bort idrotten mot en normal studieplan, vilket gör konceptet med egen idrottsklass ohållbart ekonomiskt. Antalet elever med diagnoser och särskilda stödbehov ökar för varje år som går och numera måste vi lägga in allt mer tid för extra stödåtgärder, vilket medför extra kostnader. Löneökningarna kompenseras inte fullt ut vilket ger ett extra sparbeting om cirka 100 tkr utöver de 509 tkr vi fått. Trots ovanstående bekymmersamma utgångslägen gör vi en försiktig prognos på 300 tkr. Sidan -11-

131 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 2 (3) Delårsrapport 2 Ekonomiprogrammet fick som beräknat färre elever än den ursprungliga organisationen. Det samma gäller idrottsgymnasiet som till sist endast fick 12 elever mot planerade 25. För att minska kostnaderna bildade vi en klass med ekonomer och idrottsgymnasister. De extra kostnaderna minskas därmed i åk1, medan åk 2 och åk 3 fortfarande studerar i liten grupp. Idrottsgymnasiet är ett mycket positivt inslag i skolan, men volymen är för liten. Idrottsgymnasiets elever ger ingen extra elevpeng till skolans verksamhet, men i själva verket uppstår kostnader som inte är budgeterade. I första hand givetvis i nuvarande åk 2 och 3, där klasserna inte är större än halvklass. Ett annat bekymmer är att elever hoppar av under läsårets gång. Det kan tyckas vara kostnadsneutralt, men det innebär att idrottskurserna som pågår får färre elever med samma kostnad, samtidigt som de andra grupperna kan påverkas av ett ökat elevantal. Antalet elever på språkintroduktion var budgeterat med 27 elever och det aktuella antalet årselever var den 3 september 18 elever vilket innebär ett minus på ca 900 kkr. Dessutom var en intäkt budgeterad på 500 kkr från migrationsverket. Utfallet blev endast 100kkr vilket sammantaget innebär ett minus på ca 1300kkr. Sammantaget innebär det minskade antalet elever på samtliga program en minskad intäkt på 1800kkr. På de nationella programmen hade vi budgeterat för en buffert på knappt 400 kkr för elevminskning. Språkintroduktionens minskade elevunderlag innebär tyvärr inte att kostnaderna för utbildningen minskar. Analfabeter kan inte läsa svenska tillsammans med elever som kanske gått en gymnasieutbildning redan. Alla måste få undervisning i grundskoleämnen och stöd på modersmålet för att göra fortsatt utbildning möjlig. Det krävs alltså att regionen tar emot fler för att vi ska klara åtagandet. 3. Medarbetare och ledare (exempelvis personalflöden, personalpolitik) Delårsrapport 1 Vårens tjänster ligger fast, men inför höstterminen 2013 minskar antalet medarbetare. Dels genom att antalet klasser minskar med en klass jämfört med planerad organisation och dels genom att vi arrangerar färre kurser inom individuella valet. Delårsrapport 2 Antalet tjänster har minskat något men antalet personer som arbetar på skolan har ökat pga att många lärare endast har enstaka kurser här och förövrigt arbetar på andra skolor. Sammanlagt ett tiotal lärare har enstaka kurser på RSG. 4. Processer (exempelvis lärprocessen, måluppfyllelse) Delårsrapport 1 Regelverket för att få studiestöd har stramats åt, men tyvärr har det inte påverkat elevfrånvaron. Det som händer är i stället att den anmälda frånvaron ökar och den oanmälda minskar. Vi får allt fler elever som behöver insatser i form av stöd och hjälp i baskunskaper och med Sidan -12-

132 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 3 (3) studieteknik. Delårsrapport 2 Resultaten för de elever som lämnade skolan i juni 2013 var goda och ligger över riksgenomsnittet. Elevfrånvaron sjönk marginellt och vi når fortfarande inte ambitionen om en genomsnittlig frånvaro som inte överstiger 10 procent. 5. Samhälle (exempelvis faktorer i upptagningsområdet som påverkar resultatet) Delårsrapport 1 Alla våra program är fortfarande väl fyllda, även om tillströmningen verkar avta något. Delårsrapport 2 Socialförvaltningen planerar att under senhösten öppna ett nytt boende för ensamkommande flyktingbarn med 9 platser vilket har stor påverkan på våra möjligheter att på sikt få en budget i balans för språkintroduktionen. 9 elever skulle innebära 900 kkr i elevpeng för ett låsår, men skulle inte innebära ökade personalkostnader. Sidan -13-

133 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 1 (3) Elfrida Andreégymnasiet Victoria Palmgren Rektorsområdets väsentliga och kritiska händelser utifrån styrkortsperspektiven. Utifrån styrkortsperspektiven 1. brukare/kunder, 2. ekonomi, 3.medarbetare & ledare, 4. processer, 5. samhälle redovisas här inträffade och/eller förväntade händelser som påverkar resultatet. Även väsentliga avvikelser mot måluppfyllelse skall kommenteras. Blanketten kommer att fyllas på under året och slutligen bli rektorsområdets redovisning i Årsbokslut Brukare/Kunder (ex. barn- och elevflöden) Delårsrapport 1 Estetiska programmet har haft vikande elevunderlag under de senaste åren. En förändring av programplanen till att bredda högskolebehörigheten har ökat trycket på utbildningen till hösten. Inriktningen mot dans har dock ett fortsatt lågt söktryck varför den utbildningen föreslås inte starta i år. Fortsatt svårt att rekrytera till spetsutbildningen inom inriktning Estetik och media innebär att förslag till avveckling föreligger. Sker så kommer skolan att under kommande läsår att drabbas av avvecklingskostnader. I övrigt finns ett stabilt söktryck inför hösten med undantag för vården. Vi lär få återkomma om ytterligare vuxenutbildningar när nuvarande avslutas. Delårsrapport 2 Vad gäller årets intag är samtliga nationella program fullbelagda med undantag för en ledig plats på VO. Introduktionsprogrammen har för närvarande färre elever än kalkylerat vilket i sig genererar ett underskott på cirka en halv miljon. Vi dras även med tomma platser i åk 2 och 3 vilket motsvarar två och en halv miljoner. Inom nuvarande organisation skulle vi kunna ta emot ytterligare cirka 40 elever. 2. Ekonomi (ex. faktorer som kan påverka årets resultat) Delårsrapport 1 Avvecklingen av inriktning för Estetik och media innebär en del omkostnader. Hela elevminskningen beräknas minska intäkterna med skr. Evakueringen av F-huset medför stora påfrestningar på organisationen vilket vi räknar med kompenseras ekonomiskt för. Löneökningarna beräknas kosta skr. En nödvändig utveckling av det indviduella alternativet kan bli fördyrande. Elevminskningen till hösten innebär ett minskat personalbehov vilket medför en merkostnad för tiden från 1/7 till skolstart på skr Delårsrapport 2 Avvecklingen av Estetik och Media är nu ett faktum. Kostnader se ovan. Trots att vi har nära nog fulla utbildningar i årskurs ett är eleverna färre än de som lämnade oss i våras. Anpassning av organisationen kostar skr (se ovan). Personalkostnader för vårterminen ligger kvar fram till höstterminens start i augusti medan eleversättningen Sidan -14-

134 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 2 (3) utbetalas från 1 juli. Skolan dras med tomma utbildningsplatser motsvarande två och en halv miljon för året. Med hjälp av en effektiv organisation, samläsningar mellan klasser och kurser, har vi hållit nere underskottet med cirka en miljon. 3. Medarbetare & Ledare (ex. personalflöden, personalpolitik) Delårsrapport 1 Fortsatt långdragen process kring övertalighet är kostsam både utifrån ekonomi och den psykosociala arbetsmiljön. Skolan har flera rehabärenden och andra längre sjukskrivningar vilka medför ökade personalkostnader i form av vikarier. Delårsrapport 2 De mest långdragna övertalighetsprocesserna avslutas under hösten. Men personalminskningen kommer att fortsätta under läsåret. Vi måste vara uppmärksamma på att samläsning och effektivisering av organisationen kan medföra tung arbetsbörda och påfrestningar på personalen. Skolledningsresursen har minskat med en halv tjänst under året och utbildning för rektor fortgår året ut samtidigt som utvecklingsarbete inom Introduktionsprogrammet har krävt engagemang och tid. 4. Processer (ex. lärprocessen, måluppfyllelse) Delårsrapport 1 Vi har en känsla av att vi inte uppnår syftet med våra introduktionsprogram vilket har gjort att en plan för utveckling arbetas fram inför hösten. Vårt behov av stöd är fortsatt högt och många elever får anpassade studier. Delårsrapport 2 I samband med evakueringen av F-huset har vi valt att skapa ett samlat resurscentrum i Desideriahuset. Här finns specialpedagoger och lärare för Introduktionsprogrammet, nationella program, Aspergererklass och studio samt undervisning i svenska som andra språk. Introduktionsprogrammet arbetar nu i nya former med mera inriktning mot praktiska inslag. Personal och elever är positiva till förändringarna. Sidan -15-

135 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 3 (3) 5. Samhälle (ex. faktorer i upptagningsområdet som påverkar resultatet) Delårsrapport 1 Introduktionsprogrammen får ta emot flera elever från behandlingshemmen under pågående läsår. Eleverna är vanligen resurskrävande. Efter en nedgång på Estetiska programmet samt Restaurang- och livsmedelsprogrammet har pendeln svängt och vi ser med tillförsikt framåt. Delårsrapport 2 Ett utökat samarbete med socialtjänst och vårdinstanser kring elever med samordnade individuella planer har påbörjats. Arbete och informationsinsatser pågår kring elever med psykisk ohälsa. Elevminskningen fortgår och har ännu inte planat ut. Planeringsprocessen inför det nya Säve-huset har inletts och kräver delaktighet och engagemang bland personal och elever. Samtidigt kommer evakueringen att belasta verksamheten. Sidan -16-

136 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 1 (7) Christopher Polhemgymnasiet Bo Eriksson Rektorsområdets väsentliga och kritiska händelser utifrån styrkortsperspektiven. Utifrån styrkortsperspektiven 1:a brukare/kunder, 2:a ekonomi, 3:e medarbetare och ledare, 4:e processer, 5:e samhälle (här redovisas inträffade och/eller förväntade händelser som påverkar resultatet.) Även väsentliga avvikelser mot måluppfyllelse skall kommenteras. Blanketten kommer att fyllas på under året och slutligen bli rektorsområdets redovisning i årsbokslut Brukare/kunder (exempelvis barn- och elevflöden) Delårsrapport 1 Inför höstterminen 2013 har vi fastställt följande organisation som grund för vår budget 2013: Bygg- och anläggning BA 36 platser El- och energi EE oförändrat till 30 platser Fordon- och transport FT oförändrat 36 platser Hantverk med finsnickeriinriktning HV finsnick 2 lärlingsplatser Industri med svets och plåt IN 2 lärlingsplatser Naturvetenskap NA 45 platser Naturbruk NB 14 platser Sjöfart RX däck och RX maskin 8 platser Teknik TE 45 platser VVS- och fastighet 16 platser Introduktion, Preparand, IMPRE 18 platser Introduktion, Yrkesintro, IMYRK 27 platser Vi gjorde en prognos den 12/4 enligt nedan med hänsyn till antalet sökande och föreslagna förändringar av organisationen. Dessa förändringar är inte budgeterade. Bygg- och anläggning BA 25 (-11) platser El- och energi EE 28 (-2) platser Fordon- och transport FT 24 (-8) platser Hantverk med finsnickeri HV finsnick 0 (-2) platser Industri med svets och plåt IN 0 (-2) platser Naturvetenskap NA 45 platser (enligt budget) Naturbruk NB 16 (+2) platser Sjöfart RX däck och RX maskin 6 (-2) platser Teknik TE 30 (-15) platser VVS- och fastighet 9 (-8) platser Sidan -17-

137 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 2 (7) Introduktion Preparand, IMPRE 10 elever Introduktion Yrkesintroduktion, IMYRK 30 elever Vuxenutbildningar Vi har under genomfört vuxenutbildning i: grundläggande kurs jordbruk G34, (februari till december 2013) biodling Yrkeshögskola CPG har i samarbete med GVF ansökt och blivit beviljade att starta en tvåårig yrkeshögskola inom vindkraftsteknik. Första omgången på 22 elever började HT 2011 och slutar till sommaren Andra omgången började HT 2012 och slutar till sommaren Vi fick avslag på att få starta ytterligare två omgångar varför vi inte har något intag HT Den tid som tidigare planerats som förberedelsearbete för att starta en ny omgång till hösten används nu för att skapa nya ansökningar inom byggledning och driftteknik. I budgeten har vi dock räknat med 40 elever både vårterminen och höstterminen medan det nu blir endast 20 elever till höstterminen Detta innebär att CPG inte kan finansiera arbetet med de nya ansökningarna. Då GVN i sitt styrkort har som mål att en ny YH-ansökan ska lämnas in varje år anser vi att finansieringen av ansökningsarbetet ska ske gemensamt för förvaltningen. Delårsrapport 2 Efter intaget till höstterminen 2013 så blev utfallet enligt nedan. Siffrorna är jämförda med budgeten. Bygg- och anläggning BA 25 (-11) elever El- och energi EE 30 (0) elever Fordon- och transport FT 24 (-8) elever Hantverk med finsnickeri HV finsnick 0 (-2) elever Industri med svets och plåt IN 0 (-2) elever Naturvetenskap NA 51 (+ 6) elever Naturbruk NB 19 (+5) elever Sjöfart RX däck och RX maskin 10 (+2) elever Teknik TE 26 (-19) elever VVS- och fastighet 10 (-6) elever Introduktion Preparand, IMPRE 11 (-7) elever Introduktion Yrkesintroduktion, IMYRK 38 (+11) elever Sidan -18-

138 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 3 (7) Vuxenutbildningar Grundläggande kurs jordbruk G34, (februari till december 2013) Ny kurs i biodling startar i vinter Kurs i snickeri med 10 elever startar i oktober och pågår till maj Yrkeshögskola Vindkraft: årskurs 2 i sista omgången pågår. Har börjat HT 13. CPG/GVF slutför nu andra omgången av den tvååriga yrkeshögskolan inom vindkraftsteknik. Därefter läggs den ned. En ny ansökan är inlämnad som kombinerad utbildning för vindkraftstekniker och industritekniker 2. Ekonomi (exempelvis faktorer som kan påverka årets resultat) Delårsrapport 1 I budgeten 2013 är vårt förväntade resultat 3, 0 MSEK. Efter utfallsgenomgången 12/4 prognostiserar vi ett resultat på -5,0 MSEK. I förhållande till budgeten har följande inträffat som påverkar vårt resultat: Elevintäkter -2,6 MSEK Lönekompensation från lönerevisionen 2012, -638 KSEK Sparbeting en procent på elevpengen, KSEK Extra bidrag från Rederi AB Gotland, KSEK Personalminskning pga. färre klasser som startar till höstterminen, +1 MSEK Lärarkostnader Fortsatt sammanslagning av grupper i gymnasiegemensamma ämnen i samt B-form på yrkessidan. Mer omfattande personalplanering tillsammans med RSG och EAG. Den egentliga personalminskningen ser vi när tjänsteplaneringsprocessen är genomförd. IT-rationalisering Hyresavtalet för den andra 1t1-omgången avslutas till sommaren Ersätts av ett nytt avtal för åk 1 på NA och TE. Kostnadsminskning ca under Lokaler Vi förbereder en eventuell flytt av NA till Hackspetten och förutsätter att denna flytt blir kostnadsneutral för skolan. Detta inkluderar då merkostnader för arbete, planering, nedplockning från F-huset och montering i de nya lokalerna. Vi planerar också en koncentration i lokalerna vid Broväg 8. Elevernas individuella val I samband med reformen GY 2011 har färre elever på yrkesprogrammen sökt individuell val inom sina program. Fortsatt fördyring för CPG då systemet med meritvärdespoäng har gjort att fler elever på NV sökt kurser inom RSG:s språkutbud. Detta ger en merkostnad på per läsår. Vi strävar tillsammans med de andra skolorna efter att inte ha för små grupper i individuellt val. Sidan -19-

139 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 4 (7) Inför höstterminen 2012 hade ca 60 procent av yrkeseleverna valt högskolepaketet (dvs. att lägga till kurser för att få högskoleförberedande examen) vilket innebär att vi behöver starta tre svenska- och tre engelskagrupper vilket motsvarar ca 1,2 tjänster som inte är budgeterat. Om samma andel av eleverna till nästa läsår väljer högskolepaketet så innebär det ytterligare ca 0,6 tjänst. Sjöfartsutbildningen Vi räknar med endast sex nya elever till utbildningen i höst. Enligt uppgift har Rederi AB Gotland beviljat ett extra bidrag på 750 KSEK vilket gör att vi får täckning för de elever som saknas. Yrkeshögskolan Endast 20 elever till höstterminen 2013 vilket minskar intäkterna med 676 KSEK. Investeringar För att långsiktigt säkra investeringstunga utbildningar såsom transport, anläggning och naturbruk pågår en diskussion med ledningskontoret om alternativa finansieringsformer. Vi har fått godkänt för att leasa en lastbil enligt det nya leasingavtal som regionen tecknat. Idag korttidshyr vi en lastbil och vi räknar med att ha ett femårigt avtal klart till höstterminen Delårsrapport 2 I budgeten 2013 är vårt förväntade resultat 3, 0 MSEK. Efter utfallsgenomgången 5/9 prognostiserar vi ett resultat på -3,4 MSEK. I förhållande till budgeten har följande inträffat som påverkar vårt resultat: Elevintäkter -1,4 MSEK Lönekompensation från lönerevisionen 2012, -638 KSEK Sparbeting en procent på elevpengen, KSEK Extra bidrag från Rederi AB Gotland, KSEK Personalminskning pga. färre klasser som startar till höstterminen, +1 MSEK Vuxenutbildning i snickeri ger netto 365 KSEK vilket faktureras Kompetensutveckling av personal för GY11-reformen 50 KSEK IT-rationalisering Hyresavtalet för den andra 1t1-omgången avslutas till sommaren Ersätts av ett nytt avtal för åk 1 på NA och TE. Kostnadsminskning ca under Nya lärardatorer delas ut vecka 43 och uppsägning av dagens abonnemang sker till årsskiftet. Lokaler Flytten av NA till Hackspetten är nu genomförd. Merkostnader för detta kommer att täckas via extra tillskott från ledningskontoret. Detta inkluderar då uppbyggnad av nya lokaler, merkostnader för arbete, planering, nedplockning från F-huset och montering i de nya lokalerna. För att kunna flytta NA till Norr har CPG bl.a. koncentrerat användningen av lokalerna vid Broväg 8 och Herkulesväg 3. Bl.a. har vaktmästeriet flyttat från Hackspetten till Broväg. Dåligt nyttjande av dyra lokaler inom finsnickeri, Broväg, eftersom det bara finns fyra gymnasielever inskrivna under vux-elever tillkommer under läsåret men det fyller inte upp lokalerna fullt ut. Lokalerna skall sägas upp under ht13. Detta innebär avveckling av Sidan -20-

140 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 5 (7) program och lokaler samt att utförsäljning av utrustning skall verkställas till juni-14 Evakuering från söder till Norr Även om evakueringen gör att det för regionen blir billigare totalt sett så ger detta merkostnader för CPG och GVF under ht13 och framåt. Låsningar i schemat och tidsbrist när eleverna skall förflytta sig från söder till norr efter samläsning med RSG inom bl.a. språk påverkar Ökade personalkostnader. Extra undervisningsgrupp har startats på Norr. Fler kommer att bli aktuella. Kostnad för transportering av elever med bussar tillkommer under ht13 eftersom eleverna vissa dagar endast har 20 min på sig att förflytta sig från söder till norr. Om inte bussar används får eleverna inte sin garanterade undervisningstid Yrkeshögskolan Endast 19 elever till höstterminen 2013 vilket minskar intäkterna med 710 KSEK. Investeringar Planerade investeringar är verktyg till BA ca 30 KSEK, släpvagn till Transport 40 KSEK Vi kommer att behöva hyra en lastbil för transportutbildningen vilket ger en merkostnad på 18 KSEK per månad. Belastar oktober december. 3. Medarbetare och ledare (exempelvis personalflöden, personalpolitik) Delårsrapport 1 P.g.a. tjänstledigheter och pensionsavgångar har vi lyckats minska den befarade övertaligheten inför nästa läsår. Elevtappet slår igenom HT 2013 genom att vi inte startar tre av de klasser vi beräknat. Detta gör att framför allt behovet av kärnämneslärare kommer att minska. Yrkeslärarna kommer att påverkas i större utsträckning efterhand som de tunga yrkeskurserna startar i åk 2 och 3. I avvaktan på tjänsteplaneringen till HT-2013 ser vi vårt behov av personal för det kommande läsåret. Vi kommer att få övertalighet och vi skulle önska att förvaltningen fortsätter sitt arbete med att kunna erbjuda möjlighet till tidig pension. Detta för att behålla en jämnt fördelad åldersstruktur. Vi har en lärare som studerar biologi inom ramen för Lärarlyftet. Kompetensutvecklingsinsatserna under 2013 är prioriterat för Gy11. Det är läsåret 13/14 som de flesta nya yrkeskurserna startar. Delårsrapport 2 Fortsatt arbete med att identifiera befarad övertalighet bl. a inom snickeri och svets. Förhandlingar är initierade. CPG är inne i ett läge där övertaligheten kommer att öka något till Då vi erhållit medel från ledningskontoret för en stor IT-satsning har detta gjort att alla lärare kommer att få en ny dator enligt 1t1-koncepter och en större utbildningsinsats planeras. Sidan -21-

141 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 6 (7) Vi har yrkeslärare som läser in behörighet, en klar till ht 13. Ämneslärare som utökar sin kompetens till två ämnen. Musik + Sv och Sv + En. Fortsatt behov av att erbjuda personal möjlighet till avgångsvederlag 4. Processer (exempelvis lärprocessen, måluppfyllelse) Delårsrapport 1 Gy11 Alla program har jobbat med tim- och kursplaneringsprocesserna inför Gy11. Detta arbete kommer att fortsätta under det sista år som återstår till dess den första kullen gått ut. Fokus i vår är timplanen för åk 3 och den kompletterande kompetensutveckling som krävs för de nya kurserna. Det nya gymnasiearbetet som ersätter det gamla projektarbetet. Gymnasiearbetet ställer helt andra krav på elever och lärare då det skall visa att eleven är yrkeskunnig eller redo för högskolestudier. Detta gäller alla i årskurs 3. Fortsatt arbete med betyg och bedömning Aspergerstudio Norr Studion är nu startad och är nu bemannad med en heltids lärartjänst. Matematiklyftet Staten gör en satsning på alla matematiklärare inom grundskola och gymnasium det s.k. mattelyftet. För detta kommer vi att frigöra en handledare ca 20 % som skall driva detta arbete tillsammans med lärarna. Även matematiklärarna behöver frigöra ca 60 timmar var inom ramen för planerad kompetensutveckling, Delårsrapport % Gy11 Nu är alla kurser i gamla gymnasiet avslutade. Alla utbildningar går enligt de nya Gy11- kursplanerna. Fokus i höst blir att utvärdera och göra de anpassningar som krävs för att optimera våra timplaner. Fortsatt arbete med betyg och bedömning GY11 För gymnasieskolan är GY11 en mycket kostsam reform. Skolverket har tillfört obefintligt med pengar för kompetensutveckling inom GY11 vilket medfört ökade kostnader både vad det gäller utbildning av personal samt utrustning inom ny teknik Kontinuerligt arbete med att se över antalet inriktningar, kursutbud, minska antalet utökade studieplaner Matematiklyftet Matematiklyftet är nu startat som ett gemensamt arbete mellan alla gymnasieskolor. Sidan -22-

142 Delårsrapport 2 Gymnasie och Sida 7 (7) 5. Samhälle (ex. faktorer i upptagningsområdet som påverkar resultatet) Delårsrapport 1 Alla Yrkesprogram har idag fungerande branschråd och vi har på detta sätt en god kännedom om vad som händer på Gotland och i riket. Inget intag till Hantverk Snick. eller Industri Svets. Vi ser goda möjligheter att anordna vuxenutbildningar inom båda yrkesområden. Trots antagningsstopp på ovanstående utbildningar kvarstår till viss del personalkostnaden för åk 3 med små elevgrupper sedan tidigare. Detta ger då möjlighet att ta emot ett antal elever för yrkesintro och arbetsförsök. Delårsrapport 2 Branschrådsmöten på alla yrkesprogram. APL i samarbete med branscherna. Naturbruksprogrammet deltar aktivt tillsammans med Landsbygdscentret i arbetet med att utveckla ett centrum för de gröna näringarna på Lövsta. Vi ser ett fortsatt behov av att erbjuda vuxenutbildningar inom finsnickeri och svets för att behålla kompetensen på Gotland Svårigheter att få tillräckligt med APL-platser på vissa inriktningar kvarstår. Detta innebär att mer undervisning måste ske på skolan, vilket ger ökade personalkostnader. Kan även medföra att inriktningen inte kommer att kunna uppfylla skolverkets krav på minst 15 veckor APL på tre år. Inriktningen är; EE-programmet inriktning Dator och Kommunikationsteknik, Sidan -23-

143 Delårsbokslut 2 GVF för perioden januari-augusti 2013 (Beskriver periodens budget och utfall) GVF Totalt Resultatrapport Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Ordförande Resultatrapport Budget Utfall Resultat Personalkostnader Övriga kostnader Summa Stab Resultatrapport Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Exklusive måltider Vuxenutbildningen Resultatrapport Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Folkhögskolan Resultatrapport Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Lövsta landsbygdscentrum Resultatrapport Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Sidan -24-

144 Antagning, IKE Resultatrapport Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa Inack, reseersättning Resultatrapport Budget Utfall Resultat Övriga kostnader Summa Bibliotek Säve Resultatrapport Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa Bibliotek Visby Norr Resultatrapport Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa Idrottsgymnasiet Resultatrapport Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Richard Steffengymnasiet Resultatrapport Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Elfrida Andreégymnasiet Resultatrapport Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Sidan -25-

145 Christopher Polhemgymnasiet Resultatrapport Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Resursfördelningen Resultatrapport Budget Utfall Resultat Övriga kostnader Summa IV Trojaborg (Organisationen finns ej 2013) Resultatrapport Budget Utfall Resultat Övriga kostnader Summa Elevmåltider Resultatrapport Budget Utfall Resultat Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa Arbetsmarknad Resultatrapport Budget Utfall Resultat Övriga kostnader Summa Totalt Semesterlöneskuldsförändring Månad Budget Utfall Resultat Summa Sidan -26-

146 Ärendenr GVN 20XX/xx 1 (6) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 18 september 2013 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Delårsrapport 2/2013 för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Förslag till beslut Delårsrapport 2/2013 fastställs och överlämnas till regionstyrelsen. Sammanfattande kommentar om måluppfyllelsen Prognosen för GVN för helåret 2013 är tkr vilket är en förbättring sedan delårsrapport 1 med 690 tkr. Den negativa prognosen betyder att styrkortets mål om en ekonomi i balans för året inte kommer att uppnås för GVN. Nämnden klarar i stort de brukar-/kundmål som finns i styrkortet, enligt de mätningar som genomförts. Bl.a. när det gäller tillgängligheten till utbildning, andel som fullföljer påbörjade studier, hur nöjda eleverna är med den utbildning de får och graden av inflytande över sin utbildning. Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet har ökat. Andelen deltagare som hoppar av kurser i den grundläggande- och gymnasiala vuxenutbildning är i motsvarighet med riket. Den totala genomsnittliga kostnaden för den kommunala gymnasieutbildningen och vuxenutbildningen per utbildningsplats har ökat. Det genomsnittliga sjuktalet i verksamheterna har också ökat något. 2. Måluppfyllelse per perspektiv 2.1 Brukare/kundperspektiv Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta GVN klarar överlag de brukar-/kundmål som finns i styrkortet, enligt de mätningar som genomförts. Här redovisas resultatet kring hur många som fått sökta utbildningar, studieavbrott, elevnärvaro, elevinflytande och elevnöjdhet. Gymnasieskolan Resultatet av höstens antagning till gymnasiet är ännu inte sammanställd. Den redovisas i kvalitetsrapport 2, under hösten Enligt styrkortet ska 90 procent av de sökande erbjudas önskad utbildning. År 2012 var resultat 93 procent, vilket är det högsta uppmätta värdet under den senaste femårsperioden. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Webbplats Org nr

147 Region Gotland Ärendenr GVN 20XX/xx 2 (6) Andelen elever i den kommunala gymnasieskolan som fullföljer gymnasiestudier inom fyra år är 88 procent (2012) jämfört med riket som når 85 procent. Målnivån i nämndens styrkort är satt till 85 procent. Även detta läsår har arbetet med att öka elevernas närvaro varit prioriterat. Olika aktiviteter har skett på både enhets- och förvaltningsnivå. Målet i styrkortet är att genomsnittlig närvaro på skolenhet och program ska uppgå till minst 90 procent per skolenhet och program. Totalt nås en elevnärvaro på knappt 87 procent för de tre gymnasieskolorna läsåret 2012/2013 målet nås alltså inte fullt ut. Elevinflytandeindex (EEI) uppgår hösten 2012 till 72 - att jämföras mot styrkortsmålet på 70. Nöjdelevindex (NEI), uppgår hösten 2012 till 64, det högst uppmätta värdet hittills. Målnivån i styrkortet är 65 för gymnasieutbildning, vilket bör tolkas som att måluppfyllelse är god. Komvux Tillgängligheten till Komvux utbildningar är mycket god. Andelen vuxenstuderande som får sökt utbildning har under de senaste tre åren varit 100 procent. Målnivån i styrkortet är satt till 90 procent års brukarundersökning gav Komvux ett nöjdhetsindex på 87, vilket får anses vara ett högt värde. Andel en kursdeltagare som avbrutit kurs på Komvux år 2012 är liknande rikets. Då avbröt 23 procent av kursdeltagarna kurserna på grundläggande vuxenutbildning. Detta kan jämföras turismgruppens 20 procent. (Siffran för riket har ännu inte redovisats.) Inom den gymnasiala vuxenutbildningen var det lika många 18 procent som avbröt sin utbildning på Gotland att jämföras mot turismgruppens 15 procent mot rikets 18 procent. Folkhögskolan Gotlands folkhögskola har ett fortsatt stabilt söktryck: 1,6 sökande per utbildningsplats till allmän linje, men samtidigt något lägre söktryck än riket där siffran är 1,9. Målet att ur brukarperspektivet ha god tillgänglighet uppnås. Andel studieavbrott vid Gotlands folkhögskola är lägre än i riket och styrkortsmålen. Läsåret 2011/2012 (senast tillgängliga statistik) var avbrotten på allmänna kurser tre procent mot rikets arton procent. Målet i nämndens styrkort är satt till mindre än eller lika med tio procent. Andelen studieavbrott vid särskilda kurser var tre procent, att jämföras mot riket åtta procent. Målet i styrkortet är mindre än eller lika med fem procent. Måluppfyllelsen är alltså god. Den kundupplevda kvaliteten på folkhögskolan fångas upp genom tre index: nöjdkundindex (NKI), demokratiindex (DI) och ett index för bemötande (BI). Målnivån för NKI är satt till minst 70 och folkhögskolan redovisar ett NKI på 69 vilket kan betraktas som en god måluppfyllelse. Målnivån för DI är minst på rikets nivå. Folkhögskolan redovisar ett index på 66 (2013) och värdet för riket är 71. Målnivån uppnås därför inte.

148 Region Gotland Ärendenr GVN 20XX/xx 3 (6) Beträffande målet att de som arbetar på skolan ska lyssna på folkhögskolans deltagare är BI år 2013: 76. Riket uppnådde under samma period ett index på 77. Styrkortsmålet är minst i nivå med riket. 2.2 Processperspektiv Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting Under processperspektivet redovisas verksamhetens resultat, d.v.s. i vilken utsträckning undervisningen har bidragit till måluppfyllelse. Genomsnittligt jämförelsetal Slutbetyget (2 500 gymnasiepoäng) är en sammanställning av betygen i samtliga kurer som eleven slutfört och det projektarbete eleven utfört 1. Det genomsnittliga jämförelsetalet för de ungdomar som fick slutbetyg från den kommunala gymnasieskolan på Gotland i juni 2013 uppgick till 14,3, en ökning från föregående år med 0,3. Resultatet innebär att styrkortets mål på 14,2 för hela gymnasieskolan uppnås. Variationen mellan gymnasieprogrammen pendlar mellan 16,3 (naturvetenskapsprogrammet) och 11,6 (sjöfartsutbildningen). Andel elever med minst godkänt i alla kurser 2013 lämnade 94 procent av elevgruppen i gymnasieskolan med grundläggande behörighet (med minst godkänt i alla kurser) - en ökning från föregående år med fyra procentenheter. Andelen elever med grundläggande behörighet av de som fick slutbetyg var 93 procent. Målet i nämndens styrkort är satt till 90 procent. Den gotländska gymnasieskolan har under perioden haft högre måluppfyllelse än riket samtliga år med i genomsnitt drygt fyra procent. För Komvux och folkhögskolan finns inte samma strukturerade resultatuppföljning. På folkhögskolan sätts inga betyg, utan de studerande ges skriftliga omdömen. Under processperspektivet ska även kostnaderna redovisas med målet att verksamhetens kostnader ska vara i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Den totala genomsnittliga kostnaden för den kommunala gymnasieutbildningen uppgick år 2012 till kronor per utbildningsplats högre än året innan då kostnaden var kronor. Den totala genomsnittliga kostnaden för den kommunala vuxenutbildningen uppgick till kronor per utbildningsplats, att jämföras mot kronor året innan. Måluppfyllelsen för 2012 kan inte redovisas förrän i årsredovisningen, då statistik för riket och jämförbar kommungrupp fins tillgänglig. Inför delårsrapport 2 finns inte resultat för 2012 tillgängligt beträffande kostnaderna för folkhögskoleutbildningen på Gotland eller andra landstingsskolor. 1 För att räkna jämförelsetalet för ett slutbetyg översätts kursbetygen till värden: IG = 0, G = 10, VG = 15, MVG = 20. Värdet för varje kursbetyg som ingår i slutbetyget multipliceras sedan med kursens gymnasiepoäng.

149 Region Gotland Ärendenr GVN 20XX/xx 4 (6) 2.3 Medarbetarperspektiv Mål: Medarbetarna ledarna trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar Antal anställda GVF har enligt den regiongemensamma månadsstatistiken drygt 30 medarbetare färre vid mättillfället i förhållande till mättillfället Under våren 2012 hade GVF ett utökat antal tillfälligt anställda kopplat till att tagit över ansvaret för elever från det s k hästgymnasiet samt ett antal medarbetare som hade dubbla anställningsavtal för särskilda uppdrag som utbildningsledare/motsvarande (numera uppdrag med lönetillägg i stället). Dock bör den reella minskningen handla om motsvarande drygt 20 medarbetare. Inom ramen för övertalighetsprocessen har sex anställningsavtal avslutats. Hela minskningen av antalet anställda bedöms vara ett resultat av verksamheterna inte återanställt vid vakanser alternativt omfördelat arbetsuppgifter inom befintliga resurser och därmed inte rekryterat externt. Sjuktal Det genomsnittliga sjuktalet inom GVF har ökat från 2,37 per till 3,80 per Uppdelat per kön har sjukfrånvaron för kvinnor ökat till 4,57 år 2013, från 2,79 år 2012, och för män till 2,84 år 2013, från 1,90 år Det är en allmän trend att samtliga förvaltningar utom en (teknikförvaltningen) uppvisar en ökad sjukfrånvaro och att den ökade sjukfrånvaron inom GVF finns inom alla verksamheter. Detta är en tydlig signal om att fortsätta arbetet med att definiera specifika arbetsmiljöinsatser inom gymnasieskolan, men också ett incitament för att diskutera/analysera sjukfrånvaron inom varje arbetsplats inom förvaltningen för att hitta områden där insatser av olika slag kan göras. Gymnasielärares arbetsmiljö Hösten 2012 inleddes ett arbete med att genomlysa gymnasielärarnas arbetsmiljö vid varje skolenhet. Målet är att komma till rätta med arbetsmiljön där nätkapacitet, tillgång till datorer, samordningsfrågor, krav på dokumentation, evakueringen av F-huset, undervisningssituationen (kopplat till gymnasiereformen GY11) lyfts som centrala problemområden. Arbetet har fortsatt under i första hand processas frågorna i möten där berörda skolledare och fackliga företrädare deltar. 2.4 Ekonomiperspektiv Mål: ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv Prognosen för GVN för helåret 2013 är tkr Löpande avstämningar kring den ekonomiska utvecklingen sker med budgetansvariga chefer där restriktivitet och budgetdisciplin är prioriterat. De största negativa avvikelserna ligger fortfarande på den egna verksamheten inom gymnasieskolan.

150 Region Gotland Ärendenr GVN 20XX/xx 5 (6) Tabellen nedan visar att prognosen försämrats sedan delår 1 (31 mars 2013) med 500 tkr och utvecklingen bekräftar de svårigheter som finns att anpassa organisationen efter ett lägre elevtal. Gymnasieskola Prognos delår 1 Prognos delår 2 RSG EAG CPG Summa Lövsta landsbygdscentrum har en positiv prognos på 700 tkr. Folkhögskolan uppvisar detsamma om 300 tkr. Komvux visar en positiv prognos på tkr, vilket förklaras bl.a. av mer projektfinansierad verksamhet. Staben har en negativ prognos på tkr samt den interkommunala ersättningen redovisar en negativ prognos på tkr. Vid ingången till 2013 stod GVN inför en anpassning av gymnasieorganisationen på motsvarande 11,6 miljoner kronor. GVN:s möjligheter till ytterligare åtgärder utöver det sparprogram som genomförs inom gymnasieskolan fram till år 2016 omfattande minskade kostnader på 18 miljoner kronor, bedöms som orealistiskt i nuläget. Bl.a. har antalet gymnasieutbildningar minskats och framöver ska gymnasieskolan få en gemensam administration. Eventuella ytterligare sparåtgärder måste i så fall riktas mot nämndens övriga verksamheter. 3. Uppföljning och prognos Årsprognos drift och investeringar Resultatrapport på nämndnivå, tkr Periodens utfall Periodens budget Periodens utfall Periodens avvikelse Årsbudget Bokslut 2012 föregående år Jan 13 - Aug 13 Jan 13 - Aug 13 Jan 13 - Mån Jan 12 - Mån Jan 12 - Aug 12 Intäkter 129,334,8 131,810,1 2,475,3 193,995,0 215,201,1 135,384,2 Pers.kost ,274,0-113,479,6-9,205,6-156,406,0-172,949,1-117,361,6 Förändr semlöneskuld ,808,3 7,061, Köp av huvudverksamhet ,648,6-28,578,3 2,070,3-45,970,0-60,033,9-39,244,5 Övriga kostnader -180,653,0-178,220,4 2,432,6-270,951,0-276,225,3-174,299,7 Avskrivningar -5,255,0-5,200,8 54-7,882,0-8,014,8-5,343,9 Internränta -1,658,8-1,746, ,488,0-2,781,2-1,889,8 Verksamhetens nettokostnader -193,407,9-188,607,5 4,800,4-290,082,0-305,553,9-202,755,3 Kommunbidrag 193,397,7 193,397, ,082,0 295,602,0 196,901,1 Periodens resultat -10 4,790,2 4,800,4 0-9,951,9-5,854,2

151 Region Gotland Ärendenr GVN 20XX/xx 6 (6) Intäkter Avvikelsen förklaras av att ingen intäktsbudget är lagd för ESF-projektet ungdomskraft, vuxenutbildningsprojektet InterCom och interna transaktioner som i det här fallet är måltidsintäkter till skolorna på gymnasiet skall läggas ut. Personalkostnader Periodens utfall är lägre för året i jämförelse med perioden föregående år, tkr, då ingår även uppräkningar för år 2013 med ca tkr. Ett minskat utfall visar den anpassning av organisationen som görs i förhållande till elevminskningarna för skolformen gymnasiet. Köp av huvudverksamhet Periodens utfall har minskat dock inte så mycket som avvikelsen visar. Kontoförändringar har gjorts för 2013 med en justering för dessa konton så har köp av huvudverksamhet för skolformen gymnasiet minskat med ca tkr. Övriga kostnader Vid en jämförelse av periodens utfall med föregående år skall kostnader justeras för de konton som ligger på köp av verksamhet, enligt ovan ca tkr. Interna utbetalningar enligt resursmodell för gymnasiet har minskat med tkr i jämförelse med föregående period detta beror på färre antal elever. Investeringar Prognosen är att investeringar kommer att vara i balans vid årets slut. Kategori Budget Utfall Resultat Årsprognos Avvikelse Investeringar Alf Nilsson Tf utbildningschef

152 Diarienr. Datum 18 september 2013 Handlingstyp 1(1) Bilagor: Styrkortsuppföljning delårsbokslut Besöksadress Regementesgatan 11 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Webbplats

153 Bilaga Nämnd: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Huvudprocess: God lärmiljö (gymnasieskola, folkhögskola och vuxenutbildning) Olika kvalitetsdimensioner av brukarnas upplevelser Brukarnas upplevelser av att de får tjänster god kvalitet Brukarnas upplevelser av att de är informerade Brukarnas upplevelser av att de är delaktiga Brukarnas upplevelser av att respektfullt bemötta Brukarnas upplevelser av att tjänsterna är tillgängliga Färgen ska ange hur resultat från brukarundersökningar i förhållande till verksamhetens mål har värderats 2012 bokslut 2013 delår 2 Grön Grön Grön Grön Grön Grön Grön Grön Grön Grön Grön ska tolkas som det här är vi bra på Gul ska tolkas som det här är vi inte tillräckligt bra på Röd ska tolkas som det här är vi inte bra på, åtgärder krävs Vit ska tolkas som går inte att bedöma Analys Tjänster av god kvalitet Gymnasieutbildning Nöjd kundindex, här kallat nöjd elevindex (NEI), uppgår hösten 2012 till 64. De senaste tre åren har detta varierat mellan 60-64, d.v.s har det högst uppmätta värdet hittills. Skillnaderna mellan pojkar och flickor är försumbara. Målnivån i styrkortet är 65 för gymnasieutbildning, resultatet är alltså väldigt nära målet. Tidigare, inom dåvarande Gotlands kommun, tolkades värden överstigande 56 som gröna och vid en sådan jämförelse får måluppfyllelsen betraktas som god. Komvux 2013 års brukarundersökning på Komvux gav ett nöjdhetsindex på 87 (+1 jämfört med 2012), vilket får anses vara ett mycket högt värde. Senaste mätning av nöjd elevindex (NEI) skedde 2010 och uppgick till 78. Målnivå för nöjd elevindex (NEI) i styrkortet är 70 för komvux, d.v.s. måluppfyllelsen är god. Folkhögskola Nöjd kundindex har sjunkit något från 77 (2011), 72 (2012) till 69 (2013). Nivån är trots detta mycket god och är nära styrkortets målnivå på 70. De studerande är också nöjda med utbildningen, index är här 78 (2013) att jämföra med rikets 75 (2013). Detta är ett mycket gott värde som överträffar styrkortets mål. Brukarna informerade Gymnasieutbildning Andel elever som fullföljer gymnasiestudier inom fyra år har haft en positiv utveckling är resultatet 88 % (82 % 2011). Målnivån i styrkortet är 85 % samt överstiger rikets nivå. Riket når 85 % (turismgruppen 83 %), så båda målen uppnås. Könsuppdelade resultat på kommunnivå finns inte tillgängliga. Genomsnittlig elevnärvaro skall enligt styrkortet uppgå till minst 90 % per skolenhet och program. Totalt nås läsåret 2012/2013 en elevnärvaro på knappt 87 % (84 % - 88 % per skolenhet), vilket inte riktigt når målnivån. För 2012 var motsvarande värde drygt 87 %, d.v.s. ingen förändring kan märkas. Målet nås alltså inte fullt ut trots skärpta rutiner avseende ledighet, högre intern rapporteringsgrad samt en lägre accepterad frånvaronivå från CSN. Flickor har de senaste åren haft ett par procentenheters lägre närvaro än pojkar. Sida 1 av 3

154 Bilaga Nämnd: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Huvudprocess: God lärmiljö (gymnasieskola, folkhögskola och vuxenutbildning) Komvux Andel kursdeltagare som slutfört kurs är högre än riket och turismgruppen slutförde 77 % av kursdeltagarna på Gotland kurserna på grundläggande vuxenutbildning (80 % 2012). Detta kan jämföras turismgruppen 65 %. Även gymnasial vuxenutbildning (80 %) visar bättre värden än jämförelsegruppen (77 %), men också riket (72 %). Folkhögskola Andel studieavbrott är lägre än riket och styrkortsmålen. Läsåret 2011/2012 (senast tillgänglig offentlig statistik) var avbrotten på allmänna kurser 3 % (riket 18 %, mål styrkort <=10 %) och särskilda kurser 3 % (riket 8 %, mål styrkort <= 5 %). Värdet på allmänna kurser var det lägsta i landet. För 2012/2013 visar interna mätningar att avbrotten är 4,7 % respektive 0 %. Måluppfyllelsen är alltså god. På frågan om kursernas innehåll är tydligt uppnås värdet 71 (2013) vilket är i paritet med föregående mätning på 73 (2012). Riket uppnår 68 (2013). Nivån är hög och måluppfyllelse får anses råda. Brukarnas delaktighet Gymnasieutbildning Elevinflytandeindex uppgår hösten 2012 till 72, vilket får anses vara ett mycket bra värde. Under de tre år detta mätts har varje mätning gett ett högre resultat än föregående. Detta sannolikt beroende på ett målinriktat arbete med elevdemokrati på skolenheterna. Målet i styrkortet är 70, vilket uppnåddes redan Differenserna mellan pojkar och flickor är försumbara. Folkhögskola Demokrati-index uppgår 2013 till 66 (riket 71) vilket är något lägre än 2012 då det var till (riket 72) uppnåddes 76 (riket 75). Målnivån i styrkortet är högre än riket, vilket inte riktigt uppnås, men sett i ett längre tidsperspektiv är måluppfyllelsen god. Brukarna respektfullt bemötta Gymnasieutbildning Andelen elever som upplever att de möter lärare med höga förväntningar har ökat signifikant mellan 2011 och angav 56 % av eleverna i elevenkäten att de möter lärare med höga eller mycket höga förväntningar. Flickor uppvisade dessutom ett lägre värde än pojkar är motsvarande värde 65 % och ingen skillnad mellan pojkar och flickor finns. Målet i styrkortet är minst 60 % på enhetsnivå, vilket tyvärr inte nås på en av enheterna. Den totala måluppfyllelsen får dock ändå anses vara god. Folkhögskola Index avseende att de som arbetar på skolan skall lyssna på deltagarna är 76 (2013) och var 81 (2012), Riket uppnådde under samma period 77 (2013) och 80 (2012). Styrkortsmålet är minst i nivå med riket, vilket i princip uppnås. Tidigare mätningar visar liknande nivå. Tjänsternas tillgänglighet Gymnasieutbildning Enligt styrkortet skall 90 % av sökande till gymnasieutbildning erbjudas önskad utbildning. Resultat 2012 är 93 % vilket är det högsta uppmätta värdet under den senaste femårsperioden. Under de senaste tre åren har styrkortsmålet uppnåtts. Med en mindre elevkull, och därav minskat utbildningsutbud, är det tveksamt om detta utfall kommer att bestå i framtiden. Resultat för antagningen 2013 kan inte redovisas eftersom den ännu är pågående. Sida 2 av 3

155 Bilaga Nämnd: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Huvudprocess: God lärmiljö (gymnasieskola, folkhögskola och vuxenutbildning) Komvux Andel av de vuxenstuderande som, enligt tillämplig förordning, får önskad utbildning har under de senaste tre åren varit 100 %. Målnivån i styrkortet är 90 %, d.v.s. måluppfyllelsen är god. Folkhögskola Nedan, tabell 1 och 2, visas söktrycket till folkhögskolans utbildningar den senast uppmätta femårsperioden. Som framgår har Gotlands folkhögskola ett något lägre söktryck än riket, vilket ur ett tillgänglighetsperspektiv kan vara positivt. Dock kan ett för lågt söktryck vara negativt avseende om utbildningen skall vara tillgänglig över huvud taget. I måluppfyllningshänseende är det en fråga om att nå balans mellan tillgänglighet för sökande i förhållande till söktryckets lägsta acceptabla nivå. Av tabellerna nedan framgår att det inte varit en lägre tillgänglighet för de sökande än riket eller jämförbara kommuner, d.v.s. målet att ur brukarperspektivet (god tillgänglighet) uppnås Gotlands folkhögskola Allmän 1,6 1,6 1,6 1,6 1,1 Turism 1,4 1, Jämförelse Riket 1,9 1,9 2,0 2,0 1,7 Tabell 1: Sökande per planerad utbildningsplats, allmän kurs Gotlands folkhögskola Särskild 1,7 2,0 2,0 2,4 2,2 Turism 1,7 1, Jämförelse Riket 2,4 2,3 2,4 2,3 2,1 Tabell 2: Sökande per planerad utbildningsplats, särskild kurs Bedömning av måluppfyllelse Mål: Brukarna/kunderna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Utifrån redovisade resultat och analys bedöms den samlade måluppfyllelsen av brukarupplevelse för processen som Grön för kvinnor och som Grön för män. Sida 3 av 3

156 Bilaga Nämnd: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Huvudprocess: God lärmiljö god grund för livslångt lärande Uppgifter om resultat jan aug 2012 har hämtats från inlämnade uppgifter i september 2012, i.u betyder ingen uppgift. Kostnad per tjänst hämtas i många fall från SCB statistik och det som finns tillgängligt våren 2013 avser år Därför är årtalen i mallen 2011 och Om kostnad per tjänst tas direkt från vår egen redovisning kan årtalen ändras. Tjänster Volymer Kvalitet Kostnad Gymnasieskola Mått Antal årselever, kommunal skola Antal årselever, fristående skola Resultat jan aug 2012 Resultat jan aug Mått Andel elever som fullföljer gymnasiestudier inom fyra år Genomsnittligt jämförelsetal Andel elever med minst godkänt i alla kurser Andel elever med grundläggande behörighet till högskola Resultat jan aug % (2011) Resultat jan aug % (2012) 14,0 14,3 62 % 73 % 90 % 94 % Mått Gymnasieskola hemkommun kr/elev Undervisningskostnad kr/elev Läromedel kr/elev Skolmåltider kr/elev Elevvård kr/elev Resultat 2011 Resultat Folkhögskola Komvux Antal deltagarveckor Antal sommarkurser Antal gästnätter, sommar Antal studerande långa kurser Antal elever egen verksamhet Antal elever upphandlad verksamhet Studieomdöme Sammanvägt index för folkhögskolans mål Grundläggande vuxenutbildning, andel som avbrutit kurs Gymnasial vuxenutbildning/påbyg gnadsutbildning, andel som avbrutit kurs 2, % 23 % 15 % 18 % Lokalkostnad kr/elev Total kostnad/deltagarvecka Undervisning personal/deltagarvecka Kostnad per heltidsstuderande totalt Kostnad/heltidsstuderan de grundläggande utb. Kostnad/heltidsstuderan de gymn. och påbyggnads utbildning Sida 1 av 5

157 Bilaga Nämnd: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Huvudprocess: God lärmiljö god grund för livslångt lärande Analys Kvalitet Gymnasieutbildning Andel elever som fullföljer gymnasiestudier inom fyra år har, från att varierat kring 83 procent, tagit ett steg uppåt är resultatet 88 procent. Målnivån i styrkortet är 85 procent samt högre än rikets och jämförbara kommuners nivå. Riket når 85 procent och turismgruppen 83 procent, så båda målen uppnås. Inför delårsrapport 2 finns inte resultat för 2013 tillgängligt. Redovisning sker vid årsbokslut Gotland Totalt > Jämförelser Turism Riket Tabell 1: Andel (%) elever som fullföljer gymnasiestudier inom fyra år (exkl. IV) Jämförelsetalet är det genomsnittliga betygsvärdet i ett slutbetyg från gymnasieskolan. Nedan, tabell 2, visas hur detta varierat de senaste fem åren. Värdet kan variera mellan Mellan har nivån varierat mellan 14,2-14,3, vilket varit några tiondelar högre än riket sjunker värdet med två tiondelar till 14,0. Denna sänkning var inte att betrakta som försumbar ökar dock resultatet till 14,3 vilket kan tyda på att 2012 var en tillfällig svacka. Tydligt framgår att höjningen i huvudsak är beroende på att pojkarnas resultat är bättre. Målnivån i styrkortet är minst 14,0 samt högre än riket och jämförbara kommuner. Målet på 14,0 nås, men övrig måluppfyllelse för 2013 kan inte avläsas förrän till årsredovisningen då statistik för riket och jämförbar kommungrupp finns tillgänglig, men mycket tyder på att målet kommer att uppnås Totalt 14,3 14,0 14,2 14,3 14,3 Gotland Flickor 15,0 14,9 15,1 15,2 15,0 Pojkar 13,8 13,2 13,6 13,5 13,7 > ,8 13,8 Jämförelser Turism - 13,9 14,0 - - Riket - 14,0 14,0 14,0 14,0 Tabell 2: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg Nedan, tabell 3, visas andelen elever med grundläggande behörighet av de som fick slutbetyg den senaste femårsperioden. Målet i styrkortet är att 90 procent av eleverna med slutbetyg skall ha grundläggande behörighet. Resultatet skall också vara bättre än riket och jämförbara kommuner. Genomgående har resultatet varit högre än för riket och jämförbara kommuner. Det är t.o.m. så att pojkar, som har ett lägre resultat än flickor, nått en högre andel än riket och jämförbara kommuner. Målet på 90 procent nås, men övrig måluppfyllelse för 2013 kan inte avläsas förrän till årsredovisningen då statistik för riket och jämförbar kommungrupp finns tillgänglig, men sannolikt kommer även den delen av målet kommer att uppnås Totalt Gotland Flickor Pojkar > Jämförelser Turism Riket Tabell 3: Andel (%) elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg Sida 2 av 5

158 Bilaga Nämnd: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Huvudprocess: God lärmiljö god grund för livslångt lärande Komvux Andel kursdeltagare som avbrutit kurs är, där jämförelse kan göras, i paritet med riket och turismgruppen. Måluppfyllelsen är god Gotland Turism Jämförelser Riket Tabell 4: Andel (%) kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som avbrutit kurs Gotland Turism Jämförelser Riket Tabell 5: Andel (%) kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning som avbrutit kurs Folkhögskola Studieomdöme är folkhögskolornas egen form för bedömning av den studerandes förmåga till vidare studier. Värdet kan variera mellan 1-4 och Folkbildningsrådet rekommenderar ett genomsnitt på 2,7 ±5 %, d.v.s. 2,56 2,84. Nedan, tabell 6, visar studieomdömet för Gotlands folkhögskola jämfört med riket de senaste fem åren. Inför delårsrapport 2 finns dock inte resultat för 2013 tillgängligt. Redovisning sker vid årsbokslut Gotland Studieomdöme 2,65 2,57 2,65 2,58 2,66 Antal Jämförelse Riket 2,65 2,66 2,63 2,66 2,67 Tabell 6: Studieomdöme folkhögskolan Det sammanvägda indexet för folkhögskolans mål återgår till 72 (2013) från att varit 76 (2012) och 72 (2011). Riket hade under motsvarande år utfallet 73 (2013) 73 (2012) och 75 (2011). Målet i styrkortet är att index skall var högre än riket, vilket med minsta möjliga marginal inte uppnås Resultatet de senaste två åren är dock så goda att måluppfyllelse får anses råda. Kostnader Gymnasieutbildning Nedan, tabell 7, visas den totala genomsnittliga utbildningskostnaden vid kommunala gymnasieskolor Här kan utläsas att Gotlands kostnad är högre än riket Gotlands kostnad fram till 2010 är högre än den jämförelsegrupp som användes under perioden Gotlands kostnad 2011 är något högre än den jämförelsegrupp som används fr.o.m Gotland > Jämförelser Turism Riket Tabell 7: Kostnad (kr) per elev totalt kommunala skolor Vidare kan konstateras att differensen mot rikets kostnad ökar från från 12 till 21 procent högre. Den största ökningen sker mellan 2010 och 2011, vilket också överensstämmer med när minskningen av elevkullen ökade. Måluppfyllelsen för 2012 kan inte avläsas förrän till årsredovisningen, då statistik för riket och jämförbar kommungrupp finns tillgänglig. Sida 3 av 5

159 Bilaga Nämnd: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Huvudprocess: God lärmiljö god grund för livslångt lärande I styrkortet finns ett mål att utbildningskostnaderna avseende kategorierna undervisning, läromedel, skolmåltider, elevvård och lokalkostnad skall närma sig riket och jämförbara kommuner (där Gotlands kostnad är högre). De kategorier där jämförelse med andra är möjlig är undervisning och lokalkostnader. Undervisningskostnaden per elev visar en minskning jämfört med riket, men lokalkostnaderna ökar från 11 procent högre än riket till 20 procent högre under samma period. Gällande de andra kategorierna finns nationell statistik inte tillgänglig, men anmärkningsvärt är att kostnaderna för skolmåltider ökat med 89 procent mellan Kostnadsökningar per elev är ett resultat av en minskande elevkull i förhållande till en i princip oförändrad utbildningsorganisation avseende antal erbjudna utbildningsvägar och ett oförändrat lokalutnyttjande. Komvux Fr.o.m finns kostnader för komvux redovisade som går att jämföra över tid. Tidigare beräknades heltidsstuderande på annat sätt. Nedan, tabell 8, framgår att kostnaderna per heltidsstuderande på Gotland jämfört med riket och jämförelsekommuner är betydligt högre. Ett utredningsarbete är påbörjat med avsikt att identifiera de stora avvikelserna och föreslå lämpliga åtgärder. Inför delårsrapport 2 finns inte resultat för riket och jämförbar kommungrupp avseende 2012 tillgängligt. Redovisning sker vid årsbokslut Gotland > Jämförelser Turism Riket Tabell 8: Kostnad (kr) per heltidsstuderande totalt Folkhögskola Kostnadsjämförelser för folkhögskoleutbildningen går att göra med landstingsskolorna i riket. Nedan, tabell 9, framgår att kostnaden per deltagarvecka på Gotlands folkhögskola inte avviker i någon nämnvärd grad från dessa. Inför delårsrapport 2 finns inte resultat för 2012 tillgängligt. Redovisning sker vid årsbokslut Gotland Jämförelse Landstingsskolor riket Tabell 9: Total kostnad (kr) per deltagarvecka har dock personalkostnaden per deltagarvecka varit något lägre än landstingsskolorna, se tabell 10. Inför delårsrapport 2 finns inte resultat för 2012 tillgängligt. Redovisning sker vid årsbokslut Gotland Jämförelse Landstingsskolor riket Tabell 10: Kostnad (kr) undervisningspersonal per deltagarvecka För att göra en djupare analys krävs att hänsyn tas till utbildningsutbudet på respektive jämförelseobjekt. Kostnadsfördelningen är beroende på både utbildningsutbud och processeffektivitet. Dock kan konstateras att kostnadsbilden för folkhögskoleutbildning på Gotland rent generellt har god måluppfyllelse. Sida 4 av 5

160 Bilaga Nämnd: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Huvudprocess: God lärmiljö god grund för livslångt lärande Bedömning av måluppfyllelse Mål: Processer ger resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting Utifrån redovisade resultat och analys bedöms måluppfyllelsen av kvalitetsnivån för processen o inom gymnasieskolan som Grön tendens jämfört med tidigare uppföljning o inom komvux som Grön tendens jämfört med tidigare uppföljning o inom folkhögskolan som Grön tendens jämfört med tidigare uppföljning Grön ska tolkas som det här är vi bra på Gul ska tolkas som det här är vi inte tillräckligt bra på Röd ska tolkas som det här är vi inte bra på, åtgärder krävs Vit ska tolkas som går inte att bedöma Utifrån redovisade resultat och analys bedöms måluppfyllelsen av kostnadsnivån för processen o inom gymnasieskolan som Röd tendens jämfört med tidigare uppföljning o inom komvux som Vit tendens jämfört med tidigare uppföljning o inom folkhögskolan som Grön tendens jämfört med tidigare uppföljning Sida 5 av 5

161 Ärendenr GVN 2013/3 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 18 september 2013 Regionstyrelsen Begäran om tillskott av investerings och driftmedel för evakueringskostnader F-huset Gymnasie- och s förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden begär att medel tillförs nämnden för de kostnader som uppstått/uppstår under 2013 och 2014 med anledning av evakueringen av F-huset. Bakgrund Arbetsmiljöverket har med vite om 3 mkr förelagt Region Gotland användningsförbud av F-huset från och med den 1 juli Planering och genomförande av evakueringsåtgärder fortgår just nu och kommer så att ske under tiden fram till föreläggandetidpunkten. I nuläget (augusti 2013) har naturvetenskapsprogrammet flyttat till N:a Hansegatan 16 b från och med ht Under det kommande året planeras att flytta de estetiska programmens karaktärsundervisning från F-huset till Hus 73 samt E-huset/Via Nova samt att undervisningen inom de gymnasiegemensamma ämnena från ht 2013 flyttats till Hansahuset. Resterande delar av undervisningen i F-huset flyttas till paviljonger i slutet av vt 2014 för att starta upp undervisningen ht 2014 i alternativa lokaler. Dessa alternativ har inneburit att det slutliga behovet av paviljonger som presenterats, i stort sett har halverats från det ursprungliga behovet om cirka 4000m 2 till cirka 2000 m 2 och. Detta innebär även att kostnaderna för paviljonger beräknas minska med cirka 15 mkr (bilaga 1). Ovanstående åtgärder innebär att F-huset är tömt 1 juli 2014 avseende all undervisning. Den materiel i byggnaden som återstår är i många stycken kulturhistoria. Framförallt i källarutrymmena i byggnaden finns det väldigt mycket materiel som är en rest av 40 års undervisning i huset och som måste Besöksadress Regementsgatan 6 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats