BHV-bladet. Innehåll. Hepatit B. Sommaren är kort, det mesta. Samverkansavtal upphör. Oktober EPDS- samtalet för er som gått utbildningen
|
|
- Lars-Olof Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BHV-bladet Oktober 2013 Innehåll Sommaren är kort... 1 Hepatit B... 1 Samverkansavtal upphör... 1 BVC-kallelser till båda vårdnadshavarna? 2 Rapport från studiedagar... 2 Föreläsning av Lars Dencik, professor i socialpsykologi... 3 Rikshandboken... 3 T-SUF... 3 Omskärelse strider mot barns mänskliga rättigheter... 4 Småbarnsmammor med flera barn är mest stressade... 5 Betydelsen av tidig amning för infektionsskydd... 6 Lästips... 7 Amning och föräldrars rökvanor Barn födda Apropå amning i offentliga sammanhang 10 Ur FN:s Barnkonvention Nästa BHV-blad Sommaren är kort, det mesta Sommaren är det få som klagat på i år, och kort har den inte heller varit. Många har dessutom berättat att det varit lugnare på vårdcentralen än vanligt. Kanske har man prioriterat att vara ute och avvaktat med att söka för sina besvär? Nu är i alla fall hösten på väg och som vanligt har vi ett antal utbildningstillfällen som vi hoppas att ni vill delta i. Amningsföreläsningar i oktober, repetition av EPDS- samtalet för er som gått utbildningen före år 2008, vaccinationseftermiddag i november. Dessutom grupptillfällen som känns viktiga för att diskutera förbättringar och förändringar som behövs i vårt arbete. Gå in och boka/anmäl er. Samordnande sjuksköterska Hepatit B Fortfarande behövs ordination till barn som inte är i risk för hepatit B, eftersom Hepatit B-vaccination ännu inte ingår i allmänna barnvaccinationsprogrammet. Det är ett politiskt beslut att barnen i vårt län skall få hepatit B-vaccination gratis fr.o.m. 1 april Ett tips är att använda stämpeln, och be läkaren signera vid 1-månaders besöket. Samverkansavtal upphör Sedan 1997 har det funnits ett samverkansavtal mellan Örebro läns landsting och Örebro kommun som har inneburit att två psykologtjänster inom BHV har varit placerade inom kommunens psykologorganisation (fördelade på tio psykologer utifrån en geografisk uppdelning). I takt med att verksamheten för psykologer inom barnhälsovården har vuxit, dels till antalet tjänster men även genom att uppdraget har utökats, beslutades det om 1
2 en utredning för att kartlägga om jämlik vård erbjuds på lika villkor. Utredningens resultat presenterades i maj 2013 och innebär att landstinget, efter ett långt och givande samarbete med Örebro kommun, säger upp avtalet fr.o.m. kommande årsskifte! Fr.o.m. januari 2014 kommer samtliga BVC i Örebro kommun att få inleda ett nytt samarbete med en psykolog anställd inom landstinget. Förutom arbetet som BHV-psykolog samarbetar även varje psykolog med vårdcentralens barnmorskor, ett arbete i Örebro kommun som redan är etablerat med landstingets psykologer. Den framtida organisationen för mödra- och barnhälsovårdspsykologerna kommer därmed ha samma uppdrag i hela länet vilket i sin tur banar väg för mera jämlik vård på lika villkor. Lena Dahlgren Rutfjäll, enhetschef Psykologer för mödra- och barnhälsovård BVC-kallelser till båda vårdnadshavarna? Om barnets vårdnadshavare har skilda adresser p.g.a. skilsmässa eller annan anledning, behöver inte kallelser skickas till bägge adresserna enligt landstingsjuristen. Båda vårdnadshavarna kan när som helst kontakta sin BVC sjuksköterska för att få information om kommande besök och barnets utveckling. Det bör vara i förälderns intresse att ta den kontakten, om det är så att informationen inte med automatik lämnas vidare från den vårdnadshavare dit BVC:s kallelse skickas. Dock bör man tänka på att det i enskilda fall kan finnas behov av individuella lösningar. Rapport från studiedagar Den september deltog flertalet av MBHV-psykologerna vid Mödra- och barnhälsovårdspsykologernas nationella konferens som detta år gick av stapeln i Göteborg. Temat var Från främjare till behandlare till främjare? där vi bland annat fick ta del av föreläsningar om Folkhälsoperspektivet samt om småbarns psykiska hälsa. En annan intressant föreläsning var den om barn och familj i turbosamhället, av Lars Dencik, professor i socialpsykologi vid Roskilde Universitet (se egen notis!). Mödra- och barnhälsovårdspsykologernas förening passade även på att ha ett Jubileumsprogram då föreningen firar 40 år! Som avslutning på tre intensiva dagar tog Örebro över stafettpinnen vilket innebär att vår region står som arrangör för nästa års nationella konferens! Lena Dahlgren Rutfjäll 2
3 Föreläsning av Lars Dencik, professor i socialpsykologi Lars Dencik, professor i socialpsykologi, Roskilde Universitet, föreläser på konferensen för Psykologer inom mödrahälsovård och barnhälsovård, om barn och familj i turbosamhället. Han berättar om den radikaliserade moderniseringen, villkoren för individens samspel och familjerelationer i vår tid. Dencik beskriver att omvärlden förändras i allt snabbare takt och hur det påverkar familjen t.ex. familjekonstellation, sociala samspelsmönster, ändrade krav på individens sociala kompetens samt ändrad förståelse av begreppen hälsa respektive ohälsa. Vidare menar han att människan idag har mer krav på sig att vara lycklig, sköta sin kropp samt ha självdisciplin, att villkoren för balansen mellan individ och samhälle förändras. Under föreläsningen berättar han också om en ny social grammatik att t.ex. tidigare gjorde barn mer som de blev tillsagda, men att de nu i större utsträckning förväntas läsa av vad andra barn leker för att få vara med, att det är andra sociala regler som gäller. Dencik tar upp att barn idag träffar lika många barn på en dag som farföräldrarna träffade på ett helt år. En stor del av de personer vi träffar idag, hävdar Dencik, ser vi aldrig mer och vi måste kunna samspela med nya människor hela tiden. Dencik beskriver att barn idag rör sig mellan olika arenor och att de måste anpassa sig hela tiden, skifta om snabbt. Dencik är en intensiv föreläsare som framför sitt budskap på ett intressant sätt, han belyser hur kraven på individen har förändrats över tid och att det behövs andra färdigheter i dagens samhälle än för ett sekel sedan. Karin Nordh Psykolog Rikshandboken För att få de senaste uppdateringarna från Rikshandboken, gå in och registrera din mailadress på hemsidan. T-SUF En påminnelse: T-SUF står för Samverkan i Örebro kring barn och Föräldrar i familjer där någon förälder har en Utvecklingsstörning och/eller en diagnos inom autismspektrum. Vägledningsdokumentet finns att läsa och hämta här: aspx 3
4 Omskärelse strider mot barns mänskliga rättigheter Utdrag ur artikel publicerad i Dagens Nyheter Det saknas hälsomässiga argument för att omskära små pojkar, tvärtom visar flera studier att det innebär avsevärda risker. Praktiken bryter också mot FN:s barnkonvention. Lagstiftningen måste förändras, skriver Barnombudsmannen och företrädare för flera vårdorganisationer. Ingreppet är smärtsamt, oåterkalleligt och kan medföra allvarliga komplikationer. Att omskära ett barn utan medicinsk grund och utan att barnet har samtyckt bryter enligt vår mening mot barnets mänskliga rättigheter och mot grundläggande medicinsk-etiska principer. FN:s råd för mänskliga rättigheter uppmanade i år alla länder att avskaffa skadliga sedvänjor på pojkar och flickor som komprometterar barns integritet och värdighet, och som inte respekterar barnets rättigheter. Det finns tunga medicinsk-etiska skäl för att ta upp frågan. I Sverige har flera landsting motsatt sig att ingreppet utförs inom det egna landstinget. Medicinsk forskning tillbakavisar myter om att spädbarn inte känner smärta och att ett kirurgiskt ingrepp i form av omskärelse är utan risker. Nyfödda barn uppfattar smärta precis som äldre barn och vuxna. Spädbarn kan inte heller förstå varför smärtan uppstår. Även efter nervblockad är det smärtsamt efter ingreppet. Trots full smärtlindring kan barnet känna sårsmärta i flera dagar efteråt. Spädbarn bör inte heller på grund av riskerna sövas under ingreppet, vilket i praktiken inte gör det möjligt att göra kirurgin helt smärtfri. Den andra aspekten är att ingreppet sammantaget saknar hälsomässiga vinster för barn. Tvärtom kan det leda till komplikationer som blödning och infektioner. I värsta fall kan omskärelsen leda till allvarliga skador på penis och i extrema fall till att barn dör. De medicinska riskerna vid en omskärelse elimineras inte för att barn omskärs av läkare. I Sverige har allvarliga komplikationer inträffat och ett barn har dött trots att ingreppen utförts av läkare. I Norge dog ett barn så sent som i fjol efter att ha blivit omskuren av läkare. I augusti i år publicerade Danish Medical Journal en uppföljning som Rigshospitalet i Köpenhamn låtit utföra av pojkar som blivit omskurna (utan medicinsk grund) av kirurger på sjukhuset mellan 1996 och Uppföljningen visar att var tjugonde pojke drabbats av signifikanta komplikationer. Ett stort antal ledande barnläkare och barnkirurger har i facktidskriften Pediatrics (april 2013) tillbakavisat de fördelar som ibland hävdas och tydliggjort ingreppets potentiella skadeverkningar. I detta sammanhang kan noteras att pojkar har ett svagare skydd för sin kroppsliga integritet än vad flickor har. Den minst ingripande formen av stympning av flickor att med nål pricka eller ta bort klitorisförhuden är anatomiskt att likna vid omskärelse av pojkars förhud. Flickors stympning (även den minst omfattande formen) är förbjuden i Sverige sedan I dag ses kvinnlig könsstympning i alla dess former även bland en del 4
5 tidigare anhängare som onödiga ingrepp förenade med hälsorisker. Vi anser att omskärelse av pojkar utan barnets samtycke är i strid med artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som ger barn rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som rör dem. Vi anser också att det strider mot artikel 24(3) som innebär att barn ska skyddas mot traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. Omskärelse utan samtycke innebär, enligt vår mening, en kränkning av barnets rätt till respekt för sin fysiska integritet. Lagstiftningen behöver förändras för att överensstämma med barnets mänskliga rättigheter och medicinsk etik. Enligt vår mening så ska omskärelse utan medicinsk grund endast få utföras om en pojke som uppnått den ålder och mognad som krävs för att förstå informationen samtycker till ingreppet. Fredrik Malmberg, barnombudsman Ingemar Engström, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik Sineva Ribeiro, förbundsordförande i Vårdförbundet Olle Söder, ordförande i Sveriges barnläkarförening Johan Wallander, ordförande i Svensk barnkirurgisk förening Småbarnsmammor med flera barn är mest stressade Text: Nytt & Krytt om barn, Barnhälsovårdsenheten Syd, Södersjukhuset, årgång 33, september I en enkät- och journalstudie från Uppsala Universitet har man studerat det behov av stöd mammor med ett barn respektive mammor med flera barn har. I studien deltog 1400 kvinnor, 600 var förstagångsmammor och 800 hade ett eller flera barn sedan tidigare. Inom barnhälsovården har man av tradition prioriterat förstföderskorna vilka anses behöva mer stöd och hjälp än de erfarna flerbarnsmammorna. Av journalhandlingar kunde man konstatera att förstföderskorna hade fler besök på BVC än omföderskorna. Flerbarnsmammorna upplevde mer problem med sitt föräldraskap än enbarnsmammorna. De hade även betydligt oftare bristande socialt stöd, t.ex. när det gällde barnpassningshjälp. Några frågor i enkäten handlade om hur barn påverkas i enbarnsrespektive flerbarnsfamiljer. Tre fjärdedelar av enbarnsmammor och bara hälften av flerbarnsmammor hade tid att läsa för sitt barn. Studien visar även att barnen till enbarnsmammorna hade större ordförråd vid 18 månaders ålder. Resultatet visar att barnhälsovården behöver utveckla bättre metoder för att kunna bemöta flerbarnsföräldrarnas behov. En åtgärd kan vara att utveckla arbetet med föräldrastöd i grupp för flerbarnsföräldrar samt att uppmuntra föräldrarna att tillvarata möjligheten till 30 dagars gemensam 5
6 föräldraledighet för att minska stressen för den förälder som är hemma med flera barn. Utilization of child health services, stress, social support and child characteristics in primiparous and multiparous mothers of 18-month-old children Scandinavian Journal of Public Health, juli /05/ Betydelsen av tidig amning för infektionsskydd Sven Arne Silfverdal, Barnhälsovårdsöverläkare, Norrlands Universitetssjukhus Lars Åke Hansson, Avd för klinisk Immunologi, Göteborgs Universitet Ur Barnläkaren nr 4/13 Kort sammanfattning av artikeln: Studier har visat att bröstmjölk innehåller en rad komponenter som bidrar till att motverka inflammation och infektion direkt efter födelsen. Amning bidrar därmed till goda förutsättningar för spädbarnet att växa och utvecklas normalt. I fattiga områden i världen, har amningen i avsevärd omfattning lett till förbättrad överlevnad och tillväxt bland små barn. Det nyfödda barnet föds intill mammans anus. Därmed koloniseras den nyföddes nakna hud och slemhinnor framför allt med mammans mikroorganismer och bara i mindre mängd med sådana som kommer från sjukvårdspersonalen, eller sjukhusmiljön. Kejsarsnitt försenar koloniseringen med de ofarliga Bacteroides, Bifidobakterier, E. coli. Icke-ammade barn får högre antal Clostridier. Denna skillnad kvarstår under barnaåren. Amning favoriserar kolonisering med laktobaciller som anses skydda mot karies. När det nyfödda barnet söker sig till mammans bröst och börjar amma kommer det via den första mjölken, kolostrum, att få stora mängder av de speciella slemhinneskyddande sekretions-iga (SIgA). Dessa är riktade mot i stort sett alla de mikroorganismer mamman varit exponerad för på slemhinnor i svalg, andningsvägar och tarmar. Alltså sådana mikroorganismer som det nyfödda barnet oftast kommer att möta och bli koloniserat med framöver. SIgA antikropparna blockerar mikroorganismerna från att nå tarmens slemhinnor och skyddar utan att, som blodets IgG antikroppar, samtidigt framkalla symptomgivande inflammation, d.v.s. det skydd som det icke ammade barnet får klara sig med. Laktoferrin är ett skyddande protein i mjölken som riktar sig mot både bakterier, svamp och virus. Laktoferrin motverkar dessutom produktion av inflammationsinducerande cytokiner, som annars kan hämma tillväxt. Bröstmjölken innehåller en rad hormoner och tillväxtfaktorer, som bl.a. reglerar aptiten och sannolikt bidrar till barnets snabba produktion av DNA i centrala nervsystemet och i immunsystemet. 6
7 I mjölken finns även mängder av små kolhydratstrukturer av mycket varierad sammansättning som liknar de strukturer som många olika bakterier använder för att kunna fästa sig vid slemhinnan för att kunna starta en infektion. Dessa receptoranaloger blockerar mikroorganismers försök att fästa vid barnets slemhinnor. Bröstmjölk innehåller en rad komponenter för att bekämpa inflammation och infektion direkt efter födelsen. Därmed ökar man det lilla barnets möjligheter till optimal tillväxt och utveckling. I fattiga miljöer bidrar amningen i avsevärd omfattning till förbättrad överlevnad och tillväxt. Sammanfattat av Lästips Barnhälsovetenskap Barnhälsovetenskap är vetenskapen om att främja barns och ungdomars hälsa och välbefinnande i vidaste mening. Detta är något som kräver engagemang och samarbete från många olika individer och organisationer i samhället inte enbart de som arbetar med barn och ungdomar inom kommuner och landsting, utan även frivilligsektorn, polisen och rättsväsendet samt, naturligtvis, barnen och ungdomarna själva, liksom deras föräldrar, familjer och vänner. Den här boken är avsedd för dem alla. Barnhälsovetenskap bygger på en översättning av den engelska läroboken Child Public Healthmen och har av ledande svenska företrädare för barnhälsovetenskapen bearbetats och utvidgats för att återspegla barns situation i Sverige, Redaktörer: 2013, Mitch Blair, Sarah Stewart-Blair, Anders Hjern, Sven Bremberg Amning i vardagen Sverige påstås vara ett amningsvänligt land, men ändå minskar amningen. Denna situation har uppkommit eftersom elementära fakta om amning har svårt att nå ut. Föräldrar får helt enkelt inte den information de skulle behöva för att få igång och upprätthålla amningen. Amning i vardagen fyller därför ett stort tomrum. Den förmedlar på ett personligt, pedagogiskt och initierat sätt vad den senaste kunskapen om amningen säger. Äntligen finns nu på svenska en utförlig bok som berättar om hur man får amningen att fungera från hemkomsten på BB fram till avvänjningen! Om författaren Marit Olanders var under tio år redaktör för tidningen Amningsnytt. Hon har tidigare utgivit skriften Sugen på livet om att lära sig amma (Amningshjälpen 2008). 7
8 Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2011 Socialstyrelsens rapport, Sveriges officiella statistik I början av oktober publicerade Socialstyrelsen sin senaste rapport om amning och föräldrars rökvanor, gällande barn födda Som förväntat ökar antalet barn som delammas med stigande ålder. Glädjande nog visar det sig att andelen barn som enbart ammas vid 6 månaders ålder har ökat något mellan 2010 och 2011 från 11 till 14 procent. Om detta är ett trendbrott återstår att se. 8
9 För Örebro län gäller att vi ännu inte ser någon ökning, däremot en avplaning, skillnaden mellan Örebro län och resten av riket fortsätter inte att öka! Rökning under graviditet och bland småbarnsföräldrar har minskat successivt i hela landet under 2000-talet. För Örebro län ser det ut på följande sätt. När det gäller småbarnsmammor är ju utvecklingen mycket positiv! För fäder gäller att trenden under åren är stadigt nedåtgående, trots en uppgång under det senaste året. Vill ni titta mer i rapporten går den bra att ladda ned, eller skriva ut här. Leif Ekholm Barnhälsovårdsöverläkare Samordnande sjuksköterska 9
10 Apropå amning i offentliga sammanhang Saxat ur Amningsnytt nr 2, 2013 Den bebis som fick bröstet här om dagen ska ha en kraftig hagelsvärm i magen. Och babyn som sågs amma här om kvällen ska ha en köttyxa i fontanellen. Är de så dumma att de låter sig födas så att nån ser skall de självklart dödas. Och mammorna skall glömma barnens gråt för kvinnors bröst skall bara få mig kåt. Man blir så jävla klarsynt framför datorn men ganska ensam. /Hälsningar Diktatorn Ur FN:s Barnkonvention Artikel 4 Staten ska vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen. När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja det yttersta av sina resurser. Där så behövs skall man samarbeta internationellt. Victor Estby författare/journalist Nästa BHV-blad Nästa BHV-blad kommer till jul. Välkommen med bidrag senast den 29 november. BHV-bladsredaktionen Barnhälsovårdsenheten, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, tel: e-post: barnhalsovarden@orebroll.se, internet: 10
Omskärelse av små pojkar BHV-dagar december Estelle Naumburg Barnläkare, lektor i pediatrik Östersunds barnklinik, Umeå Universitet
Omskärelse av små pojkar BHV-dagar december 2016 Estelle Naumburg Barnläkare, lektor i pediatrik Östersunds barnklinik, Umeå Universitet Icke medicinsk omskärelse Vanligt Kulturellt eller religiöst: Judar
Läs mer19 Motion 2017:69 av Per Carlberg (SD) om att upphöra med omskärelse/ könsstympning av minderåriga pojkar inom Stockholms läns landsting LS
19 Motion 2017:69 av Per Carlberg (SD) om att upphöra med omskärelse/ könsstympning av minderåriga pojkar inom Stockholms läns landsting LS 2017-1308 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2018-10-31
Läs merSlutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-05-08 Diarienummer 180027 Sida 1 (2) Landstingsstyrelsen Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka
Läs merBARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Hösten 2018 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka
Läs merAmning & Jämställdhet Av: Mats Berggren
Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Ny generation föräldrar
Läs mer23 Yttrande över motion 2017:69 av Per Carlberg (SD) om att upphöra med omskärelse/könsstympni ng av minderåriga pojkar inom Stockholms läns
23 Yttrande över motion 2017:69 av Per Carlberg (SD) om att upphöra med omskärelse/könsstympni ng av minderåriga pojkar inom Stockholms läns landsting HSN 2017-1940 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE
Läs merEn broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!
En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat
Läs merAmning & Jämställdhet
Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Arbetat med föräldrastöd för män sedan 1997. Verksamhetsutvecklare på Män För Jämställdhet (MFJ) Projektledare för New
Läs merA 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Våren 2019 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka
Läs merAmning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren
Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning
Läs merBHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård
Månadsblad nr 10-11 november 2017 BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård Growth Karlskoga Familjecentral och Vivalla har just avslutat piloten av vår kommande datajournal. Det känns roligt
Läs merBarnhälsovårdsenheten
Rapport Datum: 2016-10-19 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2017 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2017 2016-10-19 Region Örebro län Barnhälsovårdsenheten Datum: 2016-10-19 2 (5) BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN
Läs merJÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson
JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt
Läs merBröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011
Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation Elisabeth Kylberg 2011 Art Sammansättning i relation till tillväxthastighet Fördubblad födelsevikt i dagar Fett % Protein % människa 180 3.8 0.9 ko 47 3.7
Läs merAmning och immunologi. 2013 Anna-karin Ringqvist VU
Amning och immunologi 2013 Anna-karin Ringqvist VU Barnet har två stora behov Näring Infektionsskydd Modern kan ge båda dessa = ekologi Anna-Karin Ringqvist2 Det nyfödda barnets koloniseras av rätt mikrober
Läs merDet nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården
Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad Föräldrautbildning på mödravården Att diskutera Vilka behov har ett nyfött barn? Det nyfödda barnets behov Närhet, trygghet och tröst Välbekanta lukter och röster
Läs merSTOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR
SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på
Läs merK U P P - Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2001 Författarna och Vårdförbundet
K U P P - Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2001 Författarna och Vårdförbundet 1. Ålder Jag är...år 2. Förstföderska Omföderska 3. Civilstånd Sammanboende Ensamstående 4. Nationalitet Svensk Nordisk Annan...
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,
Läs merOm könsstympning av flickor och kvinnor
Om könsstympning av flickor och kvinnor Detta är en handledning som vänder sig till dig som informerar/undervisar nyanlända om kvinnlig könsstympning, i rollen som samhällskommunikatör eller hälsokommunikatör.
Läs merDRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?
Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading
Läs merDRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap
Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading
Läs merTENTAMEN Mikrobiologi
TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget
Läs merBHV-bladet. Innehåll. gratis 1 april 2013. Julen närmar sig. December 2012. erfarenhetsutbyte i smågrupper är ett annat.
BHV-bladet December 2012 Innehåll Julen närmar sig... 1 Hepatit B-vaccination gratis 1 april 2013... 1 EPDS till icke svensktalande mammor. 2 Rotarix ingår numer i högkostnadsskyddet... 2 Nytt vaccinregister...
Läs merVälkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips!
Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips! Arvika: 0570-71 20 76 sjukhusbiblioteket.arvika@liv.se Karlstad: 054-61 51 44 sjukhusbiblioteket.karlstad@liv.se
Läs merAmning och immunologi Anna-karin Ringqvist VU
Amning och immunologi 2015 Anna-karin Ringqvist VU Barnet har två stora behov Näring Infektionsskydd Modern kan ge båda dessa = ekologi Anna-Karin Ringqvist2 Det nyfödda barnets koloniseras av rätt mikrober
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merDoula och Kulturtolk samt Mammagrupper. Födelsehuset Doula & Kulturtolk
Doula och Kulturtolk samt Mammagrupper Födelsehuset bildades 2007 av föräldrar, barnmorskor och doulor SYFTE: mer inflytande för brukarna kontinuitet och personlig vård fler valmöjligheter som t ex ABC
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merBYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merTill dig som inte ammar
Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet
Läs merMånadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015
Månadsbladet nr 5, maj 2015 KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B I samband med bristen på Pentavac-vaccin har många BVC i länet sedan flera månader använt Infanrix-hexa för alla barn under det första
Läs merStrategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016
Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Konsumentverket Livsmedelsverket Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut 1 Bakgrund Enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004 fick Livsmedelsverket
Läs merBakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson
Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA
PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merAmning/rådgivning på BVC
Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn
Läs merAmningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!
Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merDRAFT. Annat land. utanför europa
Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading
Läs merHUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?
HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? Margareta Berglund Distriktssköterska, Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård Region Skåne https://www.youtube.com/watch?v=lmpygaxisrq
Läs merBakgrund. Sjunkande amningsförekomst i Sverige. Föräldraskap och påfrestningar. Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning
Amningsstudien Bakgrund Sjunkande amningsförekomst i Sverige Föräldraskap och påfrestningar Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning Implementering av ny kunskap Helamning 2 månader 6 månader Område
Läs merFrågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
Läs merBarnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila
För barns och ungas bästa Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila Ansvarig för innehåll: Eva Neth,
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-02-13 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Riktlinjer Ingmar
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merJag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Läs merEnskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet
Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Jämlikt föräldrastöd inom barnhälsovården för barnets bästa Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare, Region Skåne. Malin Bergström, psykolog
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merExperiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand
Läs merFN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I
Läs merJämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning.
1 Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning. När man stärker kvinnor och flickors rättigheter förbättras
Läs merHälsofrämjande hembesök och teambesök
Hälsofrämjande hembesök och teambesök Vad säger små barn om HÄLSA? Almqvist, L.,Hellnäs, P., Stefansson,M., Granlund, M. (2006). I can play : young children s perceptions of health. Journal of Pediatric
Läs merVad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv.
Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Hiv är ett virus
Läs mer22 Yttrande över motion 2017:59 av Socialdemokraterna om kvinnlig könsstympning HSN
22 Yttrande över motion 2017:59 av Socialdemokraterna om kvinnlig könsstympning HSN 2017-1927 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1927 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-09-06 Avdelningen
Läs merBHV-bladet. December 2013. Innehåll. Till er Alla! Socialstyrelsens nya råd angående förebyggande av SIDS
BHV-bladet December 2013 Innehåll Till er alla... 1 Socialstyrelsens nya råd angående förebyggande av SIDS... 1 Ändringar i BHVsystem till 2014... 2 Nationell uppföljning av anmälan till Socialtjänsten...
Läs merAmningsstatistik
Amningsstatistik 2012 2014-10-07 Sammanfattning I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen hög i Sverige. I genomsnitt ammades 96 procent helt eller delvis vid en veckas ålder. Vid sex månaders
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merVill du läsa det vi har sagt? Klicka här!
Vill du läsa det vi har sagt? Klicka här! A r t i k e l A r t i k e l A r t i k e l A r t i k e l 2 3 6 12 Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn
Läs merBarn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter
Läs merBarnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013
Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport Förord Först och främst vill vi säga tack till alla BVC-sköterskor för ert mycket värdefulla arbete på BVC med att främja
Läs merBarnhälsovårdens årsredovisning 2011
Helena Nyström, Barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten Jan-Åke Jönsson, Barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken Barnhälsovårdens årsredovisning 2011 Illustratör: Carita Rasmussen Årsredovisningen
Läs mer6 Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning
6 Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning Diarienummer: PVN16-0028 Dokument: PVN16-0028-1 Handläggare Mikael Törmä Godkänt av: Jan Grönlund, Landstingsdirektör,
Läs merIntroduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp
Introduktionsutbildning barnhälsovård Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp Hembesök Vad tänker du på när du tänker på hembesök? Målet med hembesök till nyblivna föräldrar är att främja kontakten
Läs merLag (1993:335) om Barnombudsman
Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda
Läs merMedicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp
Tentamen Medicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp Kurskod: MC2036 Kursansvarig: Reidun Stenberg Datum: 2011 05 09 Skrivtid: 5 timmar Totalpoäng: 62 poäng Godkänd
Läs merAmningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James
Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningskurs för blivande föräldrar Amningsutbildning för vårdpersonal Göteborg, 28 oktober 2014 i Göteborg och Södra Bohuslän Mölndals
Läs merTema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...
Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Det var en gång... Alla barn är lika mycket värda. De har rätt att tänka hur de vill och säga vad de tycker. Samhället och vuxenvärlden
Läs merVi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!
Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker
Läs merDefinition föräldraskapsstöd
Föräldraförberedelse under graviditeten med fokus på den första tiden efter förlossningen PETRA PÅLSSON, BARNMORSKA & DOKTORAND Definition föräldraskapsstöd Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och
Läs merRISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Venemalm Sofia Datum 2015-11-09 Diarienummer SCN-2015-0349 Socialnämnden RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merSaker du inte behöver göra
Saker du inte behöver göra Du behöver inte plocka undan i sovrummet. Skjut på saker, bokstavligt, så skapar du en liten gång utan risk för snubbel. Du behöver inte ringa alla och rapportera om hur saker
Läs merVad är hiv? Men hiv och aids är inte samma sak. Mediciner gör att du som har hiv kan leva ett långt liv och må bra.
Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Du kan få eller ge
Läs merGraviditet och förlossning. Lästips från sjukhusbiblioteket
Graviditet och förlossning Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Amning i vardagen (2013) Av Marit Olanders En utförlig bok som har samlat amningskunskap som blivande och nyblivna
Läs merSkolmaterial FN-DAGEN 2017
Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen
Läs merBarns hälsa och livsvillkor och betydelsen av hälsofrämjande möten. Gävle
Barns hälsa och livsvillkor och betydelsen av hälsofrämjande möten Vad säger små barn om HÄLSA? Almqvist, L.,Hellnäs, P., Stefansson,M., Granlund, M. (2006). I can play : young children s perceptions of
Läs merBarns rätt enligt FN:s Barnkonvention
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
Läs merBarnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30
Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Bakgrund Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Örebro läns landsting
Läs merTill dig som förlorat di barn
Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund
Läs merSida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska
Läs merLäkemedelsbehandling och amning
Läkemedelsbehandling och amning Susanne Näslund, Apotekare Avdelningen för Klinisk Farmakologi Umeå universitet Läkemedelsinformationscentralen ELINOR Norrlands universitetssjukhus 1 Innehåll Faktorer
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.
Läs merInformation inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus
Information inför planerat kejsarsnitt Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Inskrivningsdagen Din partner eller annan anhörig är varmt välkommen att vara med vid inskrivningen som sker några
Läs merMånadsbladet BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! nr 9, september 2014
Månadsbladet nr 9, september 2014 BARNKONVENTIONEN 25 ÅR! FN:s generalförsamling antog den 20 november 1989 Konventionen om barns rättigheter. Barnombudsmannen i Uppsala vill uppmärksamma detta var med
Läs merMax18skolan årskurs 4-6. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera
Läs merJämställt föräldraskap
Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand
Läs merStatistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn
Läs merBarnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015
Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum
Läs merSocialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige
Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merInformationsmaterial på BVC Nedan följe förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.
Informationsmaterial på BVC Nedan följe förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Som ytterligare stöd för minnet kan vi överlämna skriftligt informationsmaterial till föräldrar. När man använder
Läs merSamtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Läs mer