Patientsäkerhetsmeddelande
|
|
- Patrik Lundström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientsäkerheten är inte en isolerad faktor utan ska integreras i hela verksamheten. Patientsäkerhetsmeddelande 03/2014
2 Yläindeksi Patientsäkerhetspris Då patienten förstår vad vården går ut på kan hon bättre delta i vården och fatta beslut kring den. Grattis Auvo Rauhala och Marina Kinnunen! Patientsäkerhetsmeddelande 3/2014 Patientsäkerhetsmeddelandet utkommer fyra gånger per år i Vasa sjukvårdsdistrikt. Tanken är att lyfta fram viktiga, aktuella frågor om säkerhetshantering, men även få varje arbetsenhet att se över sin egen verksamhetssäkerhet utgående från de händelser och teman som presenteras i patientsäkerhetsmeddelandet. Patientsäkerhetsmeddelande ISSN Utgivare Vasa sjukvårdsdistrikt Redaktion Patientsäkerhetsrådet Ombrytning C2 Advertising Oy Tryckning Waasa Graphics Ab Upplaga 850 Innehåll Pris... 3 Ledare... 4 Patientsäkerhet... 6 Hjärtkirurgi... 8 Klarspråk Säkerhet God praxis ISBAR HaiPro-statistik Pris för ett gott patientsäkerhetsarbete Marina Kinnunen och Auvo Rauhala fick ett erkännande för sitt långsiktiga och mångprofessionella främjande av patientsäkerheten. I flera år har Marina och Auvo utfört ett banbrytande och nationellt anmärkningsvärt arbete för patientsäkerheten Painotuote Trycksak 3
3 Ledare Ledare Samarbetet och patientsäkerheten inom specialupptagningsområdet Inom hälso- och sjukvården är patientsäkerheten inte isolerad från den övriga verksamheten utan har integrerats i hela verksamheten, från ledarskapet till organisationskulturen, såväl på vårt sjukhus som i samarbetet mellan olika organisationer. Samarbetet som bedrivs inom specialupptagningsområdet ska enligt lag främja produktiviteten och effektiviteten men även kvaliteten, patientsäkerheten och effektfullheten inom hälso- och sjukvården. Därutöver bör alla verksamhetsenheter ha tillräckliga ekonomiska resurser, personalresurser och kunskaper för att kunna upprätthålla en högklassig och patientsäker verksamhet. I lagen betraktas patientsäkerheten alltså i en vidare mening och ges därför en stor tyngd. Verksamhetsidén för Västkustens miljondistrikt är att distriktet ska garantera jämlika och effektiva tjänster genom att utnyttja befintliga gemensamma resurser, vid sidan av Åbo universitets kunnande, för att främja hälsan och välmågan hos befolkningen på västkusten. Inom ramen för strategiarbetet som omfattar hela specialupptagningsområdet planerar vi hur vi ska fördjupa vårt samarbete. Dessa planer omsätts i praktiken genom avtalet om ordnande av sjukvård. I avtalet nämns ordet patientsäkerhet ett trettiotal gånger. Redan det är ett tecken på att säkerheten vid sidan av kvaliteten, effektfullheten och kostnadskontrollen är en viktig del av patientvården inom specialsjukvården. Vi bistår även patientsäkerhetsarbetet inom primärvården och tillsammans arrangerar vi utbildningar. Likaså baserar sig den framtida planeringen av personalbehovet i specialupptagningsområdet på de krav som måste bemötas med anledning av patientsäkerheten. Då det gäller patientsäkerheten har vårt sjukvårdsdistrikt en särskild roll att spela, i och med att vi enligt ovan nämnda avtal sörjer för koordineringen av kvalitetsledningen och patientsäkerhetsplaneringen inom specialupptagningsområdet. En artikel i detta patientsäkerhetsmeddelande beskriver noggrannare samarbetet inom specialupptagningsområdet för att främja patientsäkerheten. Tanken är att vi blir starkare även inom patientsäkerhetsområdet då vi arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål! Auvo Rauhala chefsöverläkare Vasa centralsjukhus Samarbetet ska främja kvaliteten, patientsäkerheten och effektfullheten inom hälso- och sjukvården. 4 5
4 Patientsäkerhet Patientsäkerhet Patientsäkerheten inom ÅUCS-specialupptagningsområde en säker västkust Vasa sjukvårdsdistrikt ansvarar för koordineringen av kvalitetsledningen och patientsäkerheten i specialupptagningsområdet. Åbo, Björneborg och Vasa har mycket gemensamt, såsom till exempel närheten till havet och en vacker skärgård. Betraktat ur ett hälsooch sjukvårdsperspektiv hör vi även till samma specialupptagningsområde, som består av Egentliga Finlands, Satakunda och Vasa sjukvårdsdistrikt. I alla dessa sjukvårdsdistrikt har man redan i åratal arbetat med patientsäkerhet. I samband med bildandet av specialupptagningsområdet skrevs ett avtal om hur sjukvården ska ordnas inom området. I avtalet fick Vasa sjukvårdsdistrikt i uppgift att ansvara för koordineringen av kvalitetsledningen och patientsäkerheten i specialupptagningsområdet. För att främja frågan tillsattes en samarbetsgrupp bestående av respektive distrikts chefsöverläkare, administrativa överskötare och en ansvarig som koordinerar patientsäkerhetsarbetet. Målet med arbetet är att förenhetliga och standardisera de styrdokument, anvisningar och förfaringssätt som uppgjorts för att säkerställa kvalitetsledningen och patientsäkerheten, uppföljningen av patientsäkerhetskunskaperna och säkerhetsnivån. Syftet är att se till att säkerheten i den vård som ges patienter och klienter i specialupptagningsområdet på västkusten ska säkerställas så enhetligt som möjligt, utan att glömma de organisationsspecifika särdragen. Ordförandeskapet i samarbetsgruppen innehas under gruppens hela mandatperiod av Vasa sjukvårdsdistrikt. Samarbetsgruppens mandatperiod sträcker sig över avtalets hela giltighetstid ( ). De personer som ansvarar för koordineringen av patientsäkerheten samarbetar tätt även utanför de officiella möten som hålls av samarbetsgruppen. I varje sjukvårdsdistrikt utnyttjas samma rapporterings- och uppföljningspraxis, och samma verktyg används för säkerställandet av patientsäkerheten, såsom ISBAR och WHO:s kirurgiska checklista. Eftersom våra problem och utmaningar också visat sig vara likartade, är målet att i fortsättningen utöka det ömsesidiga lärandet samt att dela med oss av erfarenheter och bra förfaringssätt. Målet är att få till stånd en säker västkust där patienter och kunder får en högklassig vård på alla verksamhetsenheter inom Åbo universitetssjukhus specialupptagningsområde. Marina Kinnunen administrativ överskötare Vasa sjukvårdsdistrikt Karolina Peltomaa kvalitetschef Vasa sjukvårdsdistrikt 6 7
5 Hjärtkirurgi Hjärtkirurgi Hjärtkirurgin och patientsäkerheten I snart ett år har det i offentligheten förts en hjärtkirurgidiskussion som har varit svårbehärskad för alla medverkande parter. I och med att parterna har bestått av patienter, övriga invånare, politiker, patientföreningar, myndigheter, hälso- och sjukvårdspersonal både i regionen och på vårt sjukhus, nationella och utländska sakkunniga, pressen, sjukhusledningen, vår egen personal på hjärtkirurgin och inhyrda kirurger har redan själva argumenteringen blivit svår att hantera. Samma motiveringar har för en del varit svårförståeliga och har lett till grava missförstånd, för andra har de varit enkla, men också simplifierade och därmed felaktiga, samtidigt som de av andra har upplevts som kränkande eller sårande och vice versa. En faktor som lyfts är patientsäkerheten. Då jag själv fått frågan från medier, bekymrade patienter, anställda och tillsynsmyndigheter har saken inte varit enkel, framförallt då det verkar omöjligt att förmedla budskapet i medierna utan felaktiga tolkningar. Som chefsöverläkare är det jag som ändå ansvarar för att leda och övervaka specialsjukvården som vårt sjukhus erbjuder, och därmed ansvarar jag också för patientsäkerheten, i enlighet med 32 i lagen om specialiserad sjukvård och 57 i hälsooch sjukvårdslagen. Patientsäkerheten kan betraktas från flera olika perspektiv. Vi kan se på vår historia: Hur många farliga situationer har inträffat där patientsäkerheten har äventyrats. Det grövsta jämförelsetalet är naturligtvis antalet dödsfall, men det finns många fler och känsligare jämförelsetal att jämföra. I dessa jämförelser har vi emellertid klarat oss bra tack vare vår personal på hjärtkirurgin och vårt patientsäkerhetsarbete. Och de fall, där det har behövts en operation på universitetssjukhus, har kunnat förutses och patienterna har remitterats för operation. Förutom att ty sig till historieuppgifter använder sig tillsynsmyndigheterna även av processbeskrivningar, det vill säga hur patientsäkerheten har iakttagits i verksamhetsprocesser och ledningen av verksamheten. Resursallokering är ett tredje perspektiv. Enligt lag ska patientsäkerhet även beaktas så att tillräckliga resurser allokeras för verksamheten. Det ska finnas tillräckligt med personal, utrustning och kompetens. Det fjärde perspektivet är verksamhetsvolymen. Patientsäkerheten är alltså även fförknippad med ett krav om en tillräcklig volym i verksamheten, för att personalen ska förmå upprätthålla och utveckla sitt kunnande, särskilt det mångprofessionella kunnandet i nödsituationer. Myndigheter övertygas alltså inte enbart av att dödsfallsstatistiken ser bra ut, utan kraven är mycket mera omfattande och mångfacetterade. Tillsynsmyndigheterna nöjer sig inte bara med våra svar, utan vill även ha utlåtanden av opartiska nationella sakkunniga, t.ex. Valviras stadigvarande sakkunniga i hjärtkirurgi. Naturligtvis är frågan om den hjärtkirurgiska verksamhetens fortsättning mer komplex och handlar om mer än patientsäkerhet. Det är likafullt viktigt att vår personal inom hjärtkirurgin vet att deras verksamhet utifrån ett historiskt perspektiv, liksom ur ett processperspektiv, bevisligen kan sägas vara patientsäker. Vår hjärtkirurgiska verksamhet har trots allt en fin historia och ett gott anseende som inte försvinner någonstans oberoende av vad som sker med hjärtkirurgin, i den jakt på kostnader och den förvirring som råder inom den specialiserade sjukvården, social- och hälsovårdsstrukturen och det nationella hållbarhetsunderskottet. Auvo Rauhala chefsöverläkare 8 9
6 Klarspråk Klarspråk Klarspråk förbättrar patientens ställning och säkerhet Här finns svar på alla de frågor som man i det här skedet vill veta. Man behöver inte störa läkarnas och vårdpersonalens arbete med frågor. Få av oss äldre förstår om texten innehåller flera ord på latin, vilket är vanligt i läkarutlåtanden. Å andra sidan vill jag betona att vi äldre noggrant lyssnar på vad läkare och skötare säger, men oberoende av hur bra vi förstår det när vi hör det, börjar vi genast undra vad de egentligen sade genast då vi har vi kommit hem. Ett stort tack. Tack vare det här slipper man många frågor och antaganden. I Satakunda sjukvårdsdistrikt har man lagt märke till att anvisningar avsedda för patienter inte alltid är så tydliga, varför det lätt uppstår missförstånd. I värsta fall leder ett missförstånd till att patienten drabbas av en farlig situation. Dessutom leder det här till resursslöseri och tilltagna kostnader. En förståelig information gagnar såväl patienten som sjukvårdsdistriktet. Därför har Satakunda sjukvårdsdistrikt satsat på att använda klarspråk i bland annat patientanvisningarna. Klarspråk är en språkform, där innehållet, vokabulären och strukturen har omarbetats för att bli förståeligare och läsvänligare än vanligt språkbruk. Mottagaren kan på så sätt snabbt och enkelt tillägna sig information i ett omfattande informationsflöde. Klarspråk betjänar särskilt dem med lässvårigheter och/eller svårigheter med läsförståelse. I klarspråksstrategin för åren som publicerades år 2014 (Selkokeskus 2014) bedömde man att 10 % av befolkningen i Finland dagligen behöver texter på klarspråk och antalet tilltar hela tiden. Klarspråk kan minska risken för att patienten inte förstår de anvisningar som hon får. Sakerna förklaras enkelt och tydligt. Dessutom har man strukit facktermer och förklarat svåra ord. Då patienten förstår vad som görs kan hon bättre delta i den egna vården och beslutfattandet som berör hennes vård. Patienten upplever sig likvärdigare i interaktionen med sakkunniga inom medicin och vårdarbete. Anvisningarna i klarspråk testades innan de togs i bruk. Responsen var positiv. Studerande inom social- och hälsovårdsområdet på en yrkeshögskola jämförde den ursprungliga anvisningen med den på klarspråk. En studerande bedömde texten på följande sätt: Anvisningen skriven på klarspråk är lättare för ögat att läsa. Huvudpunkterna lyfts fram på ett tydligare sätt. Den största skillnaden ligger i stämningen. Stämningen tilltar under läsningen och blir kvar inombords. Då man däremot läste anvisningen på allmänspråk väcktes en känsla av nervositet och rädsla. Många nya saker/ord. Svåra ord hade raderats från anvisningen skriven på klarspråk. Det kändes som om själva anvisningen lugnade ner en inför en svår situation. Precis som den skulle ha sagt att allt blir bra, det här hjälper och vi ska nog klara av det här. Anvisningarna på klarspråk har fått bra respons av patienter. Tydligheten och kärnfullheten har uppskattats. Därutöver har patienterna framfört att det är svårt att ställa tilläggsfrågor till läkare och skötare. Å ena sidan vill man inte ödsla på vårdpersonalens tid och å andra si- dan är man rädd för att ställa dumma frågor. Detta framhäver vikten av den skriftliga patientanvisningen och kravet på tydlighet. Satakunda sjukvårdsdistrikt publicerar sin nya webbplats inom kort, där man har satsat på förståeligheten. En stor del av informationen avsedd för patienter och klienter har skrivits på klarspråk. Ytterligare information om klarspråk och dess möjligheter: Viesti perille Selko-opas kunnille (KAKS - Kunnallisalan kehittämisssäätiö, 2013): Selkokielen strategia (Selkokeskus, 2014): Riikka Törnroos projektplanerare Klarspråksprojektet Tarja Kippo patientombudsman/projektplanerare Patientsäkerhetsprojektet Satakunta sjukvårdsdistrikt Om man ändå kunde få allt så här klart uttryckt
7 Säkerhet Säkerhet Tätt samarbete i beredskapsfrågor Regionförvaltningsverken i västra och inre Finland bedriver tillsammans med Vasa sjukvårdsdistrikt ett långsiktigt samarbete i syfte att trygga såväl den hälsofrämjande verksamheten och patientsäkerheten som den specialiserade sjukvården i sin helhet. Sjukvårdsdistriktet tar sig an säkerheten via en omfattande säkerhetssyn och tryggar patientsäkerheten med talrika olika metoder som omfattar fysiska faktorer, en kompetent personal och ett omfattande samarbete med det kringliggande samhället. Regionförvaltningsverket kan lätt instämma da sig på oväntade eller oönskade situationer, som ända kräver planering. I samarbetet kring beredskapen och störningssituationer behövs resurser och synpunkter från såväl myndigheter, sjukvårdsdistrikt och kommuner som frivilligorganisationer och församlingar. Regionförvaltningsverket vill vara en aktör som möjliggör och samordnar samarbetet mellan nämnda aktörer samt de aktörer som upprätthåller kritiska infrastrukturer såsom elnät och vattenförsörjning. i denna syn då verket främjar enskilda individers välbefinnande med hjälp av verktyg som ska trygga helhetssäkerheten. Helhetssäkerheten kan beskrivas som ett måltillstånd där människor lever i en rättvis och trygg livs- och arbetsmiljö under olika åldersstadier. Helhetssäkerheten är förutom ett måltillstånd även en befintlig realitet alltid då vi mår bra och litar på vår framtid kan vi konstatera att vi är lyckliga i ett säkert samhälle. Helhetssäkerheten måste dock upprätthållas och här behövs allas insats. Sjukvårdsdistriktet har bedrivit och bedriver ett föregripande och fräscht samarbete inom ramen för regionförvaltningsverkets helhetssäkerhetsfrämjande arbete. Syftet är att trygga välbefinnandet, hälsan och rättssäkerheten, men även att förebere- Sjukvårdsdistriktets och centralsjukhusets mångsidiga uppgiftsområde utgör en stor utmaning för att se till att verksamheten löper tryggt och säkert. Sjukvårdsdistriktet har dessutom en ansenlig uppgift med att säkerställa en smidig kedja inom hälsovårdens och den specialiserade sjukvårdens beredskapsarbete. I samband med att social- och hälsovårdens servicestruktur förändras måste även denna uppgift tryggas. Regionförvaltningsverket bistår tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet sjukvårdsdistrikten i deras beredskapsarbete. Regionförvaltningsverket erbjuder årligen sjukvårdsdistrikten olika möjligheter att delta i övningar kring störningssituationer tillsammans med andra samhällsaktörer. Ifjol övade sjukvårdsdistriktet tillsammans med regionförvaltningsverket inför oväder och svåra väderför- hållanden, och i år är det dags för en omfattande cybersäkerhetsövning. För sjukvårdsdistrikten innebär övningen bland annat att utreda säkerheten i de egna datanäten och korrigera eventuella svagheter, för att kunna trygga patientsäkerheten och den nödvändiga vården. Övningarna utgör en del av sjukvårdsdistriktens kontinuitetshantering och är dessutom effektiva utbildningar för personalen. Regionförvaltningsverket håller övningar en gång per år, men sjukvårdsdistriktet övar på specialsituationer och störningssituationer såväl internt som med viktiga samarbetsparter flera gånger om året, precis som ansvarsfulla aktörer bör göra. I och med att sjukvårdsdistriktets verksamhetsområde är synnerligen viktigt för att vi ska ha ett välmående, säkert och jämlikt samhälle betyder det här att alla sjukvårdsdistrikt utgör centrala aktörer i samtliga störningssituationer. Regionförvaltningsverket fungerar inte bara som en tillsynsmyndighet gentemot sjukvårdsdistriktet och dess kunder. Regionförvaltningsverket samarbetar och vidtar även föregripande åtgärder för att främja rådande, aktuella och vägande frågor. Förberedelser inför störningssituationer, förändringar i omvärlden och dess följder ligger i fokus i regionförvaltningsverkets och sjukvårdsdistriktets ständigt föränderliga framtid. Tarja Wiikinkoski direktör för ansvarsområdet för räddningsväsendet och beredskapen Regionförvaltningsverken i västra och inre Finland 12 13
8 God praxis God praxis Anvisningar för sköljrum tydligare arbetsfördelning och förbättrad sjukhushygien Under God praxis -vinjetten presenterar vi välfungerande tillvägagångssätt eller arbetssätt som främjar patientsäkerheten. Enheternas sköljrum är i allmänhet små rum där såväl rena som smutsiga föremål förvaras. Dessutom används de av många personer. Sköljrum är således platser förknippade med en stor smittofara ifall instruktioner inte följs. Inom social- och hälsovårdsverket i Jakobstad sköts städningen på en del enheter av Jakobstads tekniska verk och på andra enheter av kommunen, varför städanvisningarna och delvis även städkemikalierna varierar. Med anledning av detta har städinstruktören och hygienskötaren utarbetat städrekommendationer och hygienanvisningar för kommunerna. Då hygienskötaren besökte ålderdomshem och avdelningar upptäckte hon stora brister i städningen och den arbetsordning som användes i sköljrum. Även arbetsfördelningen mellan skötare och anstaltsvårdare var delvis diffus då det gällde sköljrumsuppgifter. Anvisningar hade fästs på väggar och dörrar i sköljrummen, och dessutom lagrade man obehöriga föremål, såsom blomkrukor och söndriga föremål, i sköljrummen. På hösten 2013 besökte hygienskötaren nästan alla enheter och höll en avdelningstimme om användningen av sköljrum. På avdelningstimmen genomgicks sköljrumsrutiner, kontrollen av tvättmaskinen Deko, resultat av Hygicult-prov och repetition av korrekta handlingsmönster. Dessutom repeterades korrekt handhygiensrutin. I hygienmappen finns noggranna anvisningar om arbeten som utförs i sköljrummen. Dessa anvisningar förvarades i sköljrummet eller i kansliet i mappar som inte användes särdeles aktivt. Därför utarbetades nu en förkortad version av skötseln av sköljrummet, där varje sak skrevs ner på en kontrollista. Kontrollistan hängdes sedan upp på ett blädderblock på väggen i sköljrummet och finns nu lättillgängliga. Hygienskötaren ska ännu besöka enheterna under 2014 för att kontrollera att blädderblock för anvisningarna i sköljrummet har gjorts upp, och även kontrollera hur anvisningarna hörsammas. För tillfället håller vi på att lära oss hur arbetsmomenten i sköljrummet ska utföras på rätt sätt med hjälp av dessa anvisningar, men även via utbildningar. I nästa skede gör vi upp kontrollistor för alla arbeten förknippade med sköljrummet. Marketta Koskela överskötare social- och hälsovårdsverket Jakobstad 14 15
9 ISBAR ISBAR ISBAR i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt: Tryggande av patientsäkerheten över organisationsgränser Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt är det tredje största sjukvårdsdistriktet i Finland. Sjukvårdsdistriktet har invånare som inom den specialiserade sjukvården betjänas av ett universitetssjukhus och sex andra sjukhus. Åbo universitetssjukhus och de övriga sjukhusen har sammanlagt cirka vårdplatser och ungefär anställda. Sjukvårdsdistriktet består av 29 medlemskommuner. I Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har patientsäkerheten främjats systematiskt från och med år Patientsäkerhetsplanen godkändes i samband med att hälso- och sjukvårdslagen trädde i kraft år 2011, varefter säkerhetsledningen har utgjort en del av vardagen på sjukhuset. HaiPro har använts från och med år Operationsteamets checklista användes på åtgärdsavdelningar till 92 procent enligt statistik från år Vid utvärderingen av patientsäkerheten fästs särskild uppmärksamhet vid såväl de negativa händelsernas antal och karaktär, som vid utvärderingen av verksamhetskulturen. En systematisk identifiering av farliga situationer och avvikelser samt en systematisk verksamhetsutveckling utgör en väsentlig del av arbetet för att främja patientsäkerheten i organisationen. År 2013 gjordes drygt HaiPro-anmälningar inom den specialiserade sjukvården och anmälningar inom primärvården. Den vanligaste rapporterade händelsen var förknippad med läkemedelsbehandling (38,9 %) och den näst vanligaste rapporterade händelsen var förknippad med kommunikation och informationsutbyte (18,9 %). Uppmärksamhet har fästs vid informationsutbytet och dess smidighet även utanför rapporteringssystemen. Utmaningar förknippade med datasystem och där tillhörande funktionsstörningar tvingar personalen att även lägga vikt vid muntlig rapportering, för att trygga att patienten får den information hon behöver. Utmaningarna som berör informationsutbytet är oftast förknippade med gränsytorna mellan de olika organisationerna och överflyttningarna av patienter. På den senaste tiden har det i allt högre grad fästs uppmärksamhet vid informationsutbytet mellan den specialiserade sjukvården och primärvården, för att få kommunikationen att löpa smidigare då patienter överflyttas från en organisation till en annan. Speciellt bristande och diffusa medicineringsuppgifter och anvisningar om den fortsatta vården har upplevts som faktorer som äventyrar patientsäkerheten. Men även identifieringen av patienter i samband med överflyttningssituationer har skapat utmaningar. Patienter kan sakna id-armband, och förmår inte alltid berätta vem de är
10 ISBAR HaiPro-statistik Statistik JANUARI HaiPro-anmälningar inom Vasa sjukvårdsdistrikt JUNI 2014 ANMÄLNINGAR/VERKSAMHETSENHET Patienter kan sakna id-armband, och förmår inte alltid berätta vem de är. Vasa sjukvårdsdistrikt Vasa centralsjukhus Primärvård VASA CENTRALSJUKHUS För att förbättra informationsutbytet och förenhetliga den muntliga rapporteringen har den s.k. ISBAR-metoden tagits i bruk, för att betjäna såväl den specialiserade sjukvården som primärvården. Innehållet i checklistorna har skapats av regionens patientsäkerhetskontaktpersoner och anställda som deltar i det praktiska arbetet. Det viktiga är att i rapporteringslägen systematiskt gå igenom alla punkter på kortet och bekräfta att mottagaren också har förstått saken rätt. Även patientens identitet blir bekräftad med hjälp av checklistan. Checklistan befinner sig för tillfället i en piloteringsfas i regionens kommuner och tanken är att den ska tas i dagligt bruk ännu under hösten Vid behov kan listan omarbetas utgående från praktiska behov och personalens önskemål. De preliminära erfarenheterna bland personalen har varit positiva och ibruktagningen har inväntats med iver. 44 % Drabbade patient PRIMÄRVÅRD 56 % Tillbud 44 % % 42 % % Det är viktigt att utveckla primärvårdens och specialsjukvårdens verksamhetsmodeller och tillvägagångssätt, för att trygga förutsättningarna för en säker patientvård oberoende av vårdande organisation. För att effektivera det regionala samarbetet har ett samarbetsforum för patientsäkerheten skapats i sjukvårdsdistriktet, där man tillsammans behandlar och främjar viktiga frågor. Med hjälp av den öppna och aktiva dialogen mellan den specialiserade sjukvården och primärvården blickar man även mot framtiden och skapar en grund för hur de framtida förändringarna inom social- och hälsovården ska hanteras % 26 % % Mari Viljanen-Peuraniemi tf. överskötare tf. patientsäkerhetschef Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt 80 % Drabbade patient Tillbud 74 % 68 % 18 19
11 HaiPro-statistik VASA CENTRALSJUKHUS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRHINDRA ATT HÄNDELSEN UPPREPAS 11 % OMEDELBARA ÅTGÄRDER SOM VIDTOGS I SITUATIONEN 16 % 1 % 13 % 4 % 17 % 5 % 67 % 20 % 47 % Information/diskussion om det inträffade Förs vidare till högre nivå Utvecklingsåtgärd planeras Åtgärd som korrigerar avvikelsen/felet Övervakning av patienten/informering av patienten Inga åtgärder Inget åtgärder har ännu valts Åtgärder som lindrar följder och förhindrar tilläggsskador PRIMÄRVÅRD Ingen information Inga åtgärder har ännu valts FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRHINDRA ATT HÄNDELSEN UPPREPAS 17 % OMEDELBARA ÅTGÄRDER SOM VIDTOGS I SITUATIONEN 6 % 4 % 33 % 15 % 25 % 51 % 41 % 3 % 4 % 20 Information/diskussion om det inträffade Förs vidare till högre nivå Utvecklingsåtgärd planeras Inga åtgärder Inget åtgärder har ännu valts Åtgärd som korrigerar avvikelsen/felet Övervakning av patienten/informering av patienten Åtgärder som lindrar följder och förhindrar tilläggsskador Ingen information Inga åtgärder har ännu valts
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 15 april 2011 340/2011 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om Utfärdad i Helsingfors den 6 april I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets
Anvisning 10/2013 1 (6)
Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten
Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.
Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011
Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen
Lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 3 4 punkten, ändras 39 1 och 3 mom., det inledande stycket i 40 1 mom. och 1
Vasa centralsjukhus, sammanträdesrummet på X6
Protokoll sida 1(6) nr 1/2016 Organ: Nämnden för minoritetsspråket Tid: 9.5.2016, kl. 13.00 15.30 Plats: Vasa centralsjukhus, sammanträdesrummet på X6 Beslutsfattare: Närvarande: Ingves Sari-Milla Kukko
Social- och hälsovårdsministeriets förordning. om prehospital akutsjukvård STM094:00/2016 UTKAST
STM094:00/2016 UTKAST 30.3.2017 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om prehospital akutsjukvård I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets beslut föreskrivs med stöd av 41 och 46 i hälso-
Trygg läkemedelsbehandling. nya rutiner. Patientsäkerhetsmeddelande
Trygg läkemedelsbehandling med nya rutiner Patientsäkerhetsmeddelande 04/2015 Yläindeksi Patientsäkerhetspris Yläindeksi Grattis ungdomspsykiatriska avdelningen! Hur bekräfta att rätt patient får rätt
Social- och hälsovårdsministeriets förordning
Social- och hälsovårdsministeriets förordning om prehospital akutsjukvård I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets beslut föreskrivs med stöd av 41 och 46 i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010),
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade
Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9
Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.
Patientsäkerhetsmeddelande
I år kommer vi aktivt att främja patientsäkerheten. Patientsäkerhetsmeddelande 01/2017 Risken att drabbas av trycksår ska bedömas genast då patienterna kommer in för vård. Patientsäkerhetsmeddelande 1/2017
Strategin för åren
Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående
Patientsäkerhetsmeddelande
Patientsäkerhetsmeddelande 02/2018 Gör en anmälning om du upptäcker en farlig situation antingen på din egen enhet eller i gränsytan av vårdprocessen. Målet med Case managerverksamhet är att ta patientens
Patientsäkerhetsmeddelande
I höst dokumenteras alla patientuppgifter mobilt på samtliga vårdavdelningar och på akuten Patientsäkerhetsmeddelande 02/2017 Yläindeksi Vi måste ständigt utvecklas med hjälp av alla anställda. Patientsäkerhetsmeddelande
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors
Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa
S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag
Hur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter
Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Denna broschyr riktar sig till dig som vårdas eller har fått psykiatrisk vård oberoende av din vilja. Broschyren
Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet
Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet
Patientens rättigheter
Patientens rättigheter 1 Patientens rättigheter Var och en som är stadigvarande bosatt i Finland har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet
Begäran om utlåtande SHM
1(11) Begäran om utlåtande SHM Anvisningar: I den elektroniska enkäten kan man röra sig fram och tillbaka genom att trycka på Föregående- och Nästa-knapparna. Det är möjligt att gå framåt i enkäten utan
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i
Världens bästa och jämlika grundskola förutsätter att alla aktörer arbetar långsiktigt och i samma riktning samt en gemensam verksamhetskultur. Skolans vardag och nationella beslut måste mötas bättre än
Att styra och leda för ökad patientsäkerhet
Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora
Patientsäkerhetsplan år
0 Patientsäkerhetsplan år 2019-2020 Uppdaterad 24.5.2019 Innehåll 1. Utgångspunkter för patientsäkerhetsarbetet... 1 2. Patientsäkerhetsarbetets ledning och ansvarspersoner... 2 3. Insatsområden i enlighet
Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)
Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Nordisk tillsynskonferens 2015 Helsingfors den 2 Oktober Parallellsession C1 Chef
Föreskrift 1/ (9)
Föreskrift 1/2014 1 (9) Föreskrift om planen för egenkontroll för privat socialservice och offentlig äldreomsorg: innehåll, uppgörande och uppföljning Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om privat
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla KASTE-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
STUDERANDEHANDLEDNINGENS KVALITETSREKOMMENDATIONER VID VASA CENTRALSJUKHUS
STUDERANDEHANDLEDNINGENS KVALITETSREKOMMENDATIONER VID VASA CENTRALSJUKHUS 2013 Innehåll FÖRORD...ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED. INLEDNING...ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED. REKOMMENDATION 1. PRAKTIKENS AVTAL
Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Fagkonferanse Smittevern Scandic Hell, Stjørdal
Vaccinationsrekommendationer för hälso- och sjukvårdspersonalen i Finland Fagkonferanse Smittevern 16.10.2018 Scandic Hell, Stjørdal Marjaana Pitkäpaasi ST-läkare i infektionssjukdomar, Helsingfors Universitets
Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?
Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Björn-Erik Erlandsson Deputy Dean, KTH/STH björn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 4 30 1 Historiskt seminarium
Patientsäkerhetsplan år 2015
Patientsäkerhetsplan år 2015 0 Innehåll Innehåll... 1 1. Utgångspunkter för patientsäkerhetsarbetet... 1 2. Patientsäkerhetsarbetets ledning och ansvarspersoner... 3 3. Insatsområden i enlighet med patientsäkerhetsstrategin...
GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING
KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR
Patientens rättigheter
Beställning av broschyren: E-post: lahettamo@yliopistopaino.fi Fax: (09) 7010 2370 Yliopistopaino, expedition, PB 26, 00014 Helsingfors universitet 2005:5swe Minimibeställning 50 ex. Social- och hälsovårdsministeriet
Plan för egenkontroll inom den privata hälsovården
Plan för egenkontroll inom den privata hälsovården 1 (8) 1 Uppgifter om serviceproducenten Serviceproducentens namn Serviceproducentens FO-signum Verksamhetsställets namn Verksamhetsställets postadress
Bilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo
Bilaga 2 Förskolans elevvårdsplan i Åbo Svenska området för småbarnspedagogik 22.2.2016 1 (4) Innehåll Inledning... 1 1 Det totala behovet av elevvård och vilka elevvårdstjänster som är tillgängliga...
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
Anvisning 1/ (6)
Anvisning 1/2015 1 (6) Enligt sändlista Tillämpning av lagstiftningen om privat social- och hälsovård på social- och hälsovårdstjänster som produceras av privata utbildningsanordnare Bakgrund och anvisningens
Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen
19.5.2016 Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen De ofta ställda frågorna och svaren handlar
PM 2015:127 RVI (Dnr /2015)
PM 2015:127 RVI (Dnr 159-1175/2015) Förslag till föreskrifter om allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 1 september
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2017-5-24 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Patientens rättigheter
Patientens rättigheter Broschyrer 2002:8swe Patientens rättigheter För att förbättra patientens rättsskydd har man i Finland stiftat en lag om patientens ställning och rättigheter. Lagen gäller hela hälso-
Datasäkerhetspolicy för verksamhetsenheter inom social- och hälsovården
1 (5) för verksamhetsenheter inom social- och hälsovården Godkänd: Social- och hälsovårdsnämnden, datum 25.9.2012 1. Inledning Informationsbehandlingen stöder serviceproduktionen inom Social- och hälsovårdsverket
Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009
Promemoria Sinikka Huhtala 5.10.2009 Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 29/80/2009 Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december
Ett säkert och kriståligt Finland Räddningsväsendets strategi
Ett säkert och kriståligt Finland Räddningsväsendets strategi 2025 31.5.2016 Räddningsväsendets vision 2025: Ett säkert och kriståligt Finland genom samarbete. 21.6.2016 2 Verksamhetsidé: Vi främjar säkerheten
Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
1 (9) Ledning och styrning Strategisk enhet Handläggare Henrik Gaunitz Telefon 08-123 132 92 E-post henrik.gaunitz@sll.se Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i
Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården
Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården Varför räcker inte Paras-projektet? samarbetet mellan socialvården,
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER
1 (6) Promemoria Tukes diarienr 30.12.2013 777/62/2014 Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER Syftet med trygghetstjänster som ordnas
1(5) Enkät om begäran om utlåtande. Anvisningar:
1(5) Enkät om begäran om utlåtande Anvisningar: Man kan gå framåt och bakåt i det elektroniska frågeformuläret genom att klicka på knapparna Föregående och Nästa. Det är möjligt att skicka enkäten utan
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Sektor Stöd och omsorg
0 (4) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg/hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS och MAR Fastställare: MAS och MAR Gäller fr.o.m: 2018-02-12 D.nr: KS 16.980 Utgåva/version:
Ändringar av prehospital akutvård som gäller hälso- och sjukvårdslagen år 2019
STM032:00/2017 Utkast 30.3.2017 Ändringar av prehospital akutvård som gäller hälso- och sjukvårdslagen år 2019 39 Prehospital akutsjukvård Landskapen ska organisera den prehospitala akutsjukvården inom
Konsekvensbedömning (bedömning av verkningarna på människor)
Konsekvensbedömning (bedömning av verkningarna på människor) 1 Verkningar Nollalternativ Ändringsförslag 1 Ändringsförslag 2 Ändringsförslag 3 Verksamhet som hittills Esbo fastighetstjänster HNS-Desiko
RIKTLINJE. Lex Sarah. Vård- och omsorgsnämnden. Antaget Tills vidare, dock längst fyra år
RIKTLINJE Lex Sarah Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tills vidare, dock längst fyra år Förvaltningschef Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer
De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden
De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden Integration inom social- och hälsovården Vid utgången av 2012 uppgick antalet utländska medborgare i Finland till 195 511, vilket utgör
ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD
BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,
Nödcentralsverket Strategi
Nödcentralsverket Strategi 2016 2020 Nödcentralsverkets publikation HAK-2015-631 Innehåll Inledning Nödcentralsverket 2020 3 Riktlinjerna för nödcentralsverksamheten under strategiperioden 2016 2020 4
Patientsäkerhetsmeddelande
Vid läkemedelsbehandling har alla en avgörande roll att spela. Patientsäkerhetsmeddelande 01/2016 Yläindeksi Patientsäkerhetspris Yläindeksi Grattis hjärtövervakningsavdelningen En trygg läkemedelsbehandling
Vaccinationsrekommendationer för hälso- och sjukvårdspersonalen i Finland
Vaccinationsrekommendationer för hälso- och sjukvårdspersonalen i Finland SFVH Hygiendagar 11.4.2019 Visby Marjaana Pitkäpaasi ST-läkare i infektionssjukdomar, HUS Nordisk kontaktperson, Förening för sjukhushygien
Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel
Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk
Patientlagen 2014:821
Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också
Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter
2017-10-29 1 [6 Rutin för rapportering, utredning och anmälningsskyldighet av risk för, och allvarlig (Lex Maria) I ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ska det finnas dokumenterade rutiner
IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a
Säker. Cancervård: patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer
Säker Cancervård: Även Du som patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer Säker Cancervård: Även Du som patient och närstående kan bidra Möjligheten att framgångsrikt
HANDIKAPP. Träning ger färdighet (SOU 2015:98) Sundbyberg Dnr.nr: S2015/07487/FS
HANDIKAPP Sundbyberg 2016-04-12 Dnr.nr: S2015/07487/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Träning ger färdighet (SOU 2015:98)
Patientsäkerhetsmeddelande
Förbättrad patientsäkerhet med HaiPro Patientsäkerhetsmeddelande 02/2015 Om du funderar om du ska göra en HaiPro-anmälan eller inte gör en anmälan. Patientsäkerhetsmeddelande 2/2015 Patientsäkerhetsmeddelandet
Yttrande avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete, dnr 4.1.
Punkt 25 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2016-11-21 Diarienummer SU 2016-04087 Förvaltning/enhet Handläggare: Ali Khatami Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Yttrande avseende förslag till
Statsrådets förordning
Statsrådets förordning om grunderna för brådskande vård och förutsättningarna för jour inom olika medicinska verksamhetsområden I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 50 7 mom. i hälso-
Social- och hälsovårdsministeriet
Social- och hälsovårdsministeriets förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för jour inom olika medicinska verksamhetsområden Utfärdad i Helsingfors den 23 september 2014 I enlighet med
Efter LS 19/10 - Fortsatt analys
1 Efter LS 19/10 - Fortsatt analys Analysera behovet av förstärkningar inom akutsjukvården i Karlskrona och Kristianstad Analysera behovet av förstärkningar inom ambulanssjukvård och sekundärtransport
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
FMGE:s ordf. FMGE:s I vice ordf. FMGE:s II vice ordf. Gösta Willman Bernhard Bredbacka Mikael Perjus
Protokoll. sida 1(14) nr 1/2016 Organ: Styrelsen Tid: 25.1.2016 kl. 9.00 Plats: Beslutsfattare Närvarande: Styrelsens sammanträdesrum A, R0, Vasa Centralsjukhus Ordinarie Hans Frantz Monica Sirén-Aura
Patientsäkerhetsberättelse Uppsala kommun 2015
Patientsäkerhetsberättelse Uppsala kommun 2015 Mål 2015 Att patientjournalen får en struktur som är användarvänlig och patientsäker. Utskrivningsprocessen från slutenvården ska vara på samma villkor oavsett
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
(SOU 2014:11) Vi utgår från patientens bästa! Problembild Svårt att leva upp till portalparagrafen i HSL: vård på lika villkor för hela befolkningen geografin stort land/relativt få invånare demografin
Pargas stad Bokslut 2013 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD
HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Katariina Korhonen Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla behövande. Barn-, mödra-, skol-, studerande- och företagshälsovård
Maria Åling. Vårdens regelverk
2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Kanta-tjänsterna. Medborgarinfo 2018
Kanta-tjänsterna Medborgarinfo 2018 2 För stora och små, gamla och unga Kanta-tjänsterna För medborgarna För apoteken (~810) För den offentliga hälso- och sjukvården (> 1000 serviceenheter) För den privata
Språket inom social- och hälsovård
Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade
Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
ÄNDRINGAR I SPECIALOMSORGSLAGEN. Stärkt självbestämmanderätt. Nya bestämmelser om begränsningsåtgärder.
ÄNDRINGAR I SPECIALOMSORGSLAGEN Stärkt självbestämmanderätt. Nya bestämmelser om begränsningsåtgärder. TILL LÄSAREN I den här broschyren kan du läsa om de ändringar som gjorts i specialomsorgslagen 2016.
Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013
Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Hannele Häkkinen, sakkunnig EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande
för omställning av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen
Västra Götalandsregionen 2017-05-16 Diarienr: HS 2017-00022-12 Strategi för omställning av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen Det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen
Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter
Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Vad är psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja? Vård oberoende av vilja innebär att du vårdas på ett psykiatriskt
Gör lex Maria vården säkrare?
Gör lex Maria vården säkrare? En uppföljning av lex Maria-anmälningar från den somatiska specialistsjukvården i sydöstra Sverige Lex Maria ska, genom lärande och förändring, förstärka patientsäkerheten
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Vasa centralsjukhus sammanträdesrum på sjätte våningen i X-huset
Organ: Nämnden för minoritetsspråket Tid: 27.11.2018 kl. 12.00 13.25 Plats: Vasa centralsjukhus sammanträdesrum på sjätte våningen i X-huset Beslutsfattare: Närvarande: Holm Juhani Heikkilä Paula Hellén
Att kartlägga våld och föra våld på tal
Att kartlägga våld och föra våld på tal Utvecklingschef Minna Piispa, Institutet för hälsa och välfärd 10.4.2014 Vasa 8.4.2014 1 1. Användning av verktyget för systematisk kartläggning 2. ABCD för att
NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017
NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 Svenska folkpartiet är din röst för ett tvåspråkigt Finland. Vi jobbar genomgående och på alla plan: i kommunen, i din region
EU:s allmänna dataskyddsförordning
Allmänt Beskrivningens namn Personuppgiftsansvarig och kontaktuppgifter I denna beskrivning presenteras i sammanfattad och begriplig form de uppgifter som enligt dataskyddsförordningen ska ges till den
Anvisning till kommunerna om beredskap och kontinuitetsplanering. inom försörjningen av dagligvaror
Anvisning till kommunerna om beredskap och kontinuitetsplanering inom försörjningen av dagligvaror I SAMARBETE Arbets- och näringsministeriet Social- och hälsovårdsministeriet Försörjningsberedskapscentralen
Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård
Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen
Patienten i centrum. Konferens för sekreterare och assistenter Tammerfors Carola Arjatsalo Patientombudsman, HVM HNS, HUCS sjukvårdsområde
Patienten i centrum Konferens för sekreterare och assistenter Tammerfors 5.5.2017 Carola Arjatsalo Patientombudsman, HVM HNS, HUCS sjukvårdsområde innehåll respons Lag om patientens ställning och rättigheter