Bilaga: Indikatorer på utveckling i områden berörda av lokalt utvecklingsavtal

Transkript

1 1(16) Göteborgs Stad VY Stadskansliet Bilaga: Indikatorer på utveckling i områden berörda av lokalt utvecklingsavtal Följande bilaga redovisar för ett antal utvalda indilcatorer som påvisar urbana utvecklingstrender i de områden berörda av det lokala utvecklingsavtalet, de tidigare omnämnda storstadssatsningsområdena, Bergsjön, Hjällbo, Gårdsten och Norra Biskopsgården. För att få en bättre bild av de förändringsprocesser som skett över tid jämförs utvecklingen i de berörda områdena dels med tre referensområden som är geografiskt närliggande och socioekonomiskt likartade samt med Göteborgs stad som helhet. De utvalda referensområdena omfattar Hammarkullen i stadsdelen Lärjedalen, Länsmansgården i stadsdelen Biskopsgarden samt Lövgärdet i stadsdelen Gunnared. De indikatorer som valts ut ska ses som ett komplement till redovisningen av det urbana utvecklingsarbetet i de berörda områdena. Den allmänna samhällsutvecklingen, sa som konjunktursvängningar och omflyttningsmönster, är av stor vikt för förändringar av indikatorerna. Det övergripande syftet med redovisningen är att pavisa långsiktiga trender som om möjligt inte begränsas till den tidsperiod då storstadssatsningen påbörjades. Den första indikatorn beskriver befolkningsutveckling och flyttmönster, därefter är resterande indikatorerna uppdelade efter de övergripande nationella målområdena. För malomradet arbete och utbildning redovisas förändringar av förvärvsfrekvens, arbetslöshet, försörjningsstöd samt utbildningsnivå. Statistik kring sysselsättning och ekonomi publiceras dock med en eftersläpning i tid varför enbart utvecklingen fram till och med år 2006 nu kan beskrivas. Målomradet sprak och skola diskuteras utifrån andel av eleverna i årskurs 9 som saknar betyg i något kärnämne. Utvecklingen av målområdet trygghet och trivsel redovisas genom material om hyresgästers upplevda trygghet samt antal polisanmälda brott. För målomradet delaktighet redovisas dels valdeltagande i val till kommunfullmäktige , dels uppgifter om människors vilja att engagera sig politiskt hämtat från den medborgarundersökning som genomfördes i storstadssatsningens omraden ar Indikatorerna bygger pa diverse material bearbetat av statistikgruppen vid stadskansliet och är hämtat från Göteborgs stad, SCB, Arbetsmarknadsverket, det tidigare Integrationsverket, Polisen i Västra Götaland och Förvaltnings AB Framtiden. 1 Ylva Norén Bretzer: Storstadsundersölcningen i Göteborg. Medborgarundersökningen i Bergsjön, Gardsten, Hjällbo och Norra Biskopsgården. CEFOS, Göteborgs universitet. Rapporten finns tillgänglig som pdf-fll på: storstadssatsningen under rubriken utvärderingar.

2 2(16) Indikatorer för befolknin sutvecklin och fl ttmönster Befolkningsutveckling Antalet invanare i de områden som berörs av det lokala utvecklingsavtalet var sammanlagt personer i december Det största antalet invånare återfanns i Bergsjön, personer medan folkmängden i övriga områden var 7510 i Gårdsten, 7301 i Hjällbo samt 4576 i Norra Biskopsgarden. Sedan år 2000 har befolkningen i dessa områden ökat med 9 procent, vilket kan jämföras med 5,7 procent för hela Göteborg stad. 1 de tre referensområdena däremot ligger samtliga under Göteborg stads genomsnitt, där Lövgärdet och Hammarkullen ligger strax under medan Länsmansgården snarare ligger långt efter och haft en negativ utveckling under Folkmängdens förändring MdeI% , , , , , , , , , , , , Tabellen visar befolkningsförändringar mellan 1990 och 2007 i de områden berörda av lokalt utvecklingsavtal samt referensomradena. 1 de flesta av de berörda omradena har befollcningsökningen under de senaste aren varit långsam men relativt kontinuerlig. Under 2006 skedde en betydligt högre befolkningsökning i de sju omradena än staden som helhet, men denna ökning har under 2007 mattats av och åter sjunkigt under stadens genomsnitt samt i viss mån vänts i negativ riktning. Det är framförallt Bergsjön och Gardsten som stått för den största befolkningsökningen medan de andra omradena haft en mer mattlig befollcningstillväxt över lag med undantag för Norra Biskopsgarden som haft en sjunkande tillväxt sedan 1999 och som mellan 2005 och 2007 utvecklats i en negativ riktning. Gardsten hade en tydlig befolkningsminskning 1997 da man förlorade 8,8 procent av invanarna vilket följdes av ytterligare en minskning nästkommande år med 5,3 procent. Sedan dess har dock antalet invanare aterigen ökat i Gårdsten, mellan år 2000 och ar 2007 hade Gardsten den överlägset största befollcningsökningen med 22,8 procent att jämföra med Bergsjön som hade den näst största ökningen av de sju områdena med en ökning på 8,1 procent ars befolkningsökning i de båda omradena har däremot varit relativt marginell. Bland de tre referensområdena har föregående ars befolkningsökning i Hammarkullen och Länsmansgarden vänts i en negativ riktning, medan Lövgärdet däremot vänt en trend av

3 3(16) befolkningsminskning de senaste tre aren till att stå för den största ökningen bland de sju omradena under 2007, dubbelt sa stor som Göteborg stad totalt. Flyttmönster Utflyttningen från de områden berörda av avtalet och referensomradena är jämförbar eller något högre i jämförelse med samtliga prirnärområden i Göteborg som hade ett genomsnitt på 14,7 procents utflyttning År 2007 sträckte sig utflyttningen i de sju områdena från 13,8 procent till 23,0 procent av invånarna, där Hjällbo hade lägst utflyttning och Norra Biskopsgården hade högst utflyttning. Den höga utflyttningen i Norra Biskopsgården kompenserades inte tilfräckligt av inflyttning och naturlig befolkningsökning och området minskade därmed sitt invånarantal med 1,6 procent. Den ökade utflyttning är i linje med föregående år men steg dessutom i jämförelse nagot över lag i samtliga omraden under 2007, förutom i Lövgärdet där utflyttningen minskade en dryg procenthalt. Okningen av antalet utflyttade har framför allt skett genom ett högre antal personer som flyttar till andra delar av Göteborg. Såväl storstadssatsningens omraden som referensomradena har en relativt ung befolkning jämfört med Göteborg i genomsnitt. När effekten av flyttnetton och naturlig befolkningsökning summeras blir därför förändringar av folkmängden i de flesta fall av mattlig karaktär. Tabellen visar andel utflyttning i procent av befolkningen mellan 1998 och 2007 i de berörda områdena. Även i ett annat avseende påvisar samtliga omraden ett likartat mönster. Omradena fungerar i hög grad som en första anhalt vid inflyttning till Göteborg från andra delar av landet eller fran andra länder samtidigt som det kontinuerligt sker en vidareflyttning fran dessa omraden till andra delar av Göteborg. Flyttströmmar och hur de förändras mellan olika år påverkar ett områdes utveckling och andelen av befolkningen som flyttar fran ett område kan ses som en indikator på stabiliteten i omradet. Bostadsmarknaden i Göteborg har under en tid präglats av att få lägenheter är lediga och därför minskade flyttningar mellan olika stadsdelar i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. De senaste åren har dock omflyttningen i Göteborg ökat igen vilket påverkat de flesta av de berörda områdena.

4 4(16) Effekterna av flyttrörelserna är mycket viktiga för att förstå ett områdes utveckling. Vanligtvis jämförs olika indikatorer i befolkningen årsvis men under tiden har delar av befolkningen bytts ut vilket påverkar utvecklingen märkbart. Det nu nerlagda Integrationsverket har i flera rapporter påvisat att i de flesta områden i de kommuner som omfattats av storstadssatsningen är det en högre andel av dem som flyttar från området som har fc~rvärvsarbete jämfört med dem som flyttar till området. Den lägre andelen fdrvärvsarbetande bland dem som flyttar till områdena beror i hög grad på att många nyinflyttade direkt från utlandet eller via någon annan ort i Sverige bosatte sig i dessa områden. Med tiden flyttar många vidare till andra delar av Göteborg men den geografiska koncentrationen av var nyinflyttade som har försörjningsstöd bosätter sig har över lag varit stark i storstadssatsningens områden. Uppgifter från 2003 visar dock ett något förändrat mönster. Framför allt i Gårdsten, men även i något lägre grad i Hjällbo, hade de som flyttade till området förvärvsarbete i högre utsträckning än de som flyttade därifrån. 1 Norra Biskopsgården fanns ingen skillnad mellan in- och utflyttade medan andelen förvärvsarbetande bland dem som flyttade till Bergsjön fortfarande var något lägre än bland dem som flyttade från området.2 Förbättringar i konjunkturen med allmänt ökande förvärvsfrekvenser samt något förändrade flyttströmmar påverkar denna förändring. Det är dock alltför tidigt för att uttala sig om hur varaktig det förändrade mönstret kommer att bli. Indikatorer för målområdet arbete och utbildning Förvärvsfrekvens En viktig indikator på utvecklingen i ett område är hur andelen förvärvsarbetande förändras. Efter en kraftig nedgång från 1990-talets början fram till 1997/98 skedde en uppgång av andelen förvärvsarbetande i såväl referensområden som storstadssatsningens (efterföljt av lokalt utvecklingsavtal) områden under år Sedan 2001 har andelen förvärvsarbetande varit relativt stabilt i referensområdena och Bergsjön medan Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskopsgårdens förvärvsfrekvens har ökat något. Länsmansgården ligger på en överlägset högre nivå än övriga områden med en förvärvsfrekvens på 62 procent att jämföra med Hammarkullens 40 procent och de fyra områden i storstadssatsningen som alla hade en förvärvsfrekvens mellan 44 och 49 procent under Trots den relativt sett snabbare uppgången av förvärvsfrekvensen i storstadssatsningens områden under en längre period är skillnaden gentemot Göteborg totalt fortfarande mycket stor. År 2006 var 72 procent av Göteborgs befolkning i åldrarna år förvärvsarbetande medan endast procent av befolkningen i storstadssatsningens områden hade ett förvärvsarbete. 2 Se t ex Integrationsverket. Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden Integrationsverket, stencil 2006.

5 5(16) Andel förvärvsarbetande , åldersgruppen år D II cj c a) 1 I Tabellen visar stad totalt. andel förvärvsarbetande i åldersgruppen år i berörda områden samt Göteborg Utvecklingen inom områdena i storstadssatsningen har dessutom skiljt sig at betydligt sett utifran en längre tidsperiod hade mindre än 30 procent av invånarna mellan ar i Hjällbo och Norra Biskopsgarden ett förvärvsarbete men andelen har ökat mycket kraftigt i bada omradena fram till år 2006 då den var 44 procent i Hjällbo och 47 procent i Norra Biskopsgarden. 1 saväl Bergsjön som Gårdsten har uppgången under perioden varit mindre kraftig. De skillnader som fanns år 1998 mellan olika omraden inom storstadssatsningen har därför till största delen försvunnit. Aven i referensområdena har andelen förvärvsarbetande ökat mellan 1998 och 2002 för att fram till 2006 stabiliseras och befmna sig pa relativt jämn nivå i jämförelse med föregående ar. Saväl storstadssatsningens omraden som referensomradena skiljer sig från Göteborg totalt i ytterligare ett avseende. 1 hela Göteborgs stad, bland aldersgruppen 16-64, var 60 procent av männen och 55 procent av kvinnorna förvärvsarbetande under år storstadssatsningens omraden skiljer sig däremot förvärvsfrekvensen mellan män och kvinnor i större utsträckning och var betydligt högre bland män än bland kvinnor. Bland män varierade frekvensen år 2006 mellan 41 och 48 procent och bland kvinnor mellan 30 och 34 procent. Aven i refe rensomradena var skillnaderna mellan mäns och kvinnors förvärvsfrekvens betydligt högre än i Göteborg totalt men variationerna stora mellan de tre omradena. Förvärvsfrekvensen bland män i Hammarkullen ligger pa 38 och i Länsmansgarden pa 53 procent, och för kvinnor pa 29.5 och 45 procent respektive. Arbetslöshet Utvecklingen av andelen öppet arbetslösa i aldersgruppen pavisar hur samtliga omraden sedan 2001 har minskat sin andel markant, men visar samtidigt hur den öppna arbetslösheten för staden som helhet har minskat i större utsträckning än i de berörda områdena. Den öppna arbetslösheten i storstadssatsningens områden samt referensområdena har saledes minskat i långsammare takt än i staden som helhet. År 2007 förändrades defmitionen för arbetslöshet och siffrorna mellan är saledes justerade efter 2007 års definition.

6 6(16) Andel (%) öppet arbetslösa år 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 / ~ DEl 1 El El [1 El El El El El El El El El [1 u Ou D LJ r~ I~ / Tabellen visar andel procent öppet arbetslösa i åldersgruppen år i berörda områden, övriga Göteborg och Göteborg stad totalt. År 2001, då storstadssatsningen påbörjades, redovisade samtliga omraden inom storstads satsningen en öppen arbetslöshet på över 10 procent. Norra Biskopsgarden med en andel på 12.9 procent och Hjällbo med 12.4 procent påvisade därutöver procenthalter som var dubbelt så stora som Göteborgs stad som helhet där den öppna arbetslösheten låg på 5.9 procent. Bland de tre referensområdena lag även Hammarkullen och Lövgärdet strax över 10 procent medan Länsmansgården låg bäst till pa 7.8 procent. Fram till 2003 sjönk nästan samtliga siffror nagot i både storstadssatsningens områden samt referensområdena medan stadens genomsnitt höjdes nagot för att ar 2005 återigen öka i samtliga områden. Trots att den ekonomiska tillväxten var hög under den första hälften av 2000-talet gav detta liten eller ingen inverkan på arbetslösheten i de sju omradena eller i staden som helhet. År 2007 uppvisar stora skillnader i jämförelse med tidigare år. 1 staden som helhet minskade den öppna arbetslösheten från 5.3 procent föregående år till 3.5 procent. En motsvarande minskning skedde även i storstadssatsnings samtliga områdena, där Hjällbo med högst andel minskade från 11.2 till 8.0 procent och Bergsjön med lägst andel från 9.4 till 6.3 procent. 1 referensområdena stod Hammarkullen för den största minskningen från 10.4 till 7.3 procent och Länsmansgården med den lägsta arbetslöshetsnivan i jämförelse med de övriga omradena fran 7.5 till 5.6 procent. Utvecklingen 2008 påvisar däremot inga tydliga trender. Bland storstadssatsningens områden har den öppna arbetslösheten i Bergsjön, Gårdsten och Hjällbo stabiliserats eller ökat nagot medan den minskat något i Norra Biskopsgarden. Bland referensomradena har andelen i Hammarkullen och Lövgärdet ökat medan Länsmansgarden fortsätter att minska och ligga pa en relativt lag arbetslöshetsniva jämfört med de berörda omradena. Andelen öppet arbetslösa i staden som helhet har minskat till 3.0 procent 2008 vilket medför att samtliga av de sju omradena förutom Länsmansgarden ligger pa en arbetslöshetsniva som är mer än dubbelt sa stor som genomsnittet. Trots en betydande minskning av andelen öppet arbetslösa i samtliga omraden sedan 2001 sa har minskningen i de berörda områdena sedan 2001 varit langsammare än i staden som helhet och en relativ ökning har därmed skett i de berörda omradena i relation till stadens totala andel öppet arbetslösa.

7 7(16) Försörjningsstöd Okande förvärvsfrekvens och minskad arbetslöshet ger ett direkt utslag i hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som har försörjningsstöd. Som väntat minskade andelen i storstadssatsningens områden under perioden Norra Biskopsgården och i Hjällbo var minskningen av andelen långvariga försörjningsstödmottagare kraftig från 1997 till 2004, något som givetvis är nära sammankopplat med att andelen förvärvsarbetande ökade kraftigt under denna period. Den positiva trenden bröts 2004 då den ökande andelen förvärvsarbetande avtog. År 2004 förblev andelen långvariga försörjningsstödsmottagare nästan oförändrad i Hjällbo medan den ökade i Norra Biskopsgården. 1 Bergsjön och Gårdsten minskade andelen som har ett långvarigt behov av försörjningsstöd dock något även under Skillnaden gentemot Göteborg totalt var emellertid fortfarande mycket stor, 2004 varierade andelen långvariga försörjningsstödsmottagare i storstadssatsningens områden mellan 12 och 17 procent medan andelen var tre procent i Göteborg totalt. Under 2007 minskade åter försörjningsstödsberoendet mer än förväntat i Göteborg. Detta hör nära samman med den stora minskning av arbetslösheten i såväl de sju områdena som Göteborg som helhet. Det är också i de områden som tidigare haft en hög andel hushåll med bidragsberoende som den största skillnaden återfinns. Minskningen beror på att fler som har varit bidragsberoende fick förvärvsarbete men också att antalet nytillkomna biståndsansökningar minskade. Samtliga stadsdelar som innefattar såväl storstadsarbetets bostadsområden som de valda referensområdena uppvisade under 2007 en minskning av antalet långvariga försörjningsstödsmottagare. Störst var minskningen i Bergsjön med drygt 17 procent och Lärjedalen kring 16 procent. Stadsdelarna lyfter fram den goda konjunkturen men också det systematiska arbete som kommunen fört gentemot långtidsberoendet som en viktig förklaring till den positiva utvecklingen. För 2008 prognostiseras en ökning i försörjningsstödsutbetalningar med 2.2 procent i staden som helhet, men i Bergsjön, Lärjedalen och Gunnared fortsätter minskningen från föregående år något, om än relativt marginellt, medan det i Biskopsgården har skett en liten ökning gentemot föregående år. De fs ra stadsdelarna stod 2007 tillsammans för 49.4 procent av stadens totala försörjningsstödsutbetalningar. Fram till och med oktober 2008 är andelen 48.9 procent vilket tyder på en marginell minskning i jämförelse med 2007 där Lärjedalen står för den största andelen, 14.2 procent, och Biskopsgården för den lägsta av de fyra på 10.4 procent. Utbildningsnivå Tabellen nedan visar andelen av befolkningen mellan år med eftergymnasial utbildning i de områdena som berörs av det lokala utvecklingsavtalet samt referensområdena. Den eftergymnasiala utbildningsnivån har sedan 1999 långsamt men kontinuerligt ökat i samtliga områden, men dock i långsammare takt än i staden som helhet. Jämfört med 1999, då de sju berörda områdena låg på en eftergymnasial utbildningsnivå mellan 11.4 och 18.0 procent, har samtliga områden genomfarit en ökning av andelen invånare med eftergymnasial utbildning låg Hjällbo och Norra Biskopsgården högst på 19,6 och 20,7 procent respektive. Jämfört med Göteborg som helhet som har haft en ökning på 9 procenthalter från 35.5 procent år 1999 till 44.4 procent 2007, så har Gårdsten haft den största ökningen av de berörda områdena sedan 1999, från 12.7 till 19.5 procent Bergsjön är det område där utvecklingen av den eftergymnasiala utbildningsnivån har gått som långsammast.

8 8(16) Andel av befolkningen mellan år med eftergymnasial utbildning i~! 1 B8 BO 0 0 fl El U El fl El Tabellen visar andel av befollcningen mellan år med eftergymnasial utbildning Det är av vikt att poängtera att flera faktorer kan ha betydelse för de fyra stadsdelarnas relativt laga utbildningsniva i jämförelse med staden som helhet. Till dessa stadsdelar är invandringen stor vilket bidrar till att utbildningsnivan blir lägre da manga med utländsk utbildning inte kan ra denna kategoriserad. En stor del av befolkningen hamnar saledes i utbildningskategorin utan specifikation. 1 denna kategori aterfinns utbildningar som inte ekvivalerats av Högskoleverket samt personer som inte nar upp till den lägsta kategorin. Ytterligare en anledning till den lägre utbildningsnivan kan vara vidareflytt av välutbildade, att de som utbildar sig och rar arbete söker sig till andra delar av staden. Indikatorer för målområde språk och skola Skolresultat Mätningen av skolresultat koncentreras ofta till andelen elever i arskurs 9 som saknar fullständiga betyg i ett eller flera av ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik eller engelska. Andelen utan fullständiga betyg är markant högre i omradena inom ramen för det lokala utvecklingsavtalet och referensområdena än i Göteborg totalt vilket kan avläsas i tabellen nedan. Andelen av eleverna som saknar betyg i nagot kärnämne varierar dock kraftigt mellan olika ar på en och samma skola och kan förklaras av både elevutbudet och mottagandet av nyanlända flyktingar och andra invandrande elever.

9 9(16) Andel elever med ej betyg i svlsv2, me eller eng 1 åk 9 D 1998 P11999 ~2(XX) 9J2~)1 [!] P12(X)5 P12006 D2007 D2008 Tabellen visar andel elever i årskurs 9 med ofullständiga betyg i svenska Sv2, matte eller engelska i utvalda skolor i berörda områden samt i Göteborg stad totalt. Det senaste året har andelen som inte blivit godkända i ett eller flera av kärnämnena minskat i över hälften av skolorna. Minskningen var störst i Bergums skola där mätningen dock bara pågatt sedan 2005 och varierat kraftigt fran ar till ar. 1 fyra av de fem skolor där andelen icke godkända betyg däremot ökat så har ökningen varit betydande. Sandeklevsskolan har haft den enskilt största ökningen men tillkom så sent som 2007 i mätningarna så det går knappast att utläsa någon trend. Bergsjöskolan har fortfarande högst andel av samtliga skolor med över 55 procent icke godkända och fortsätter ökningen som började Nya Lövgärdesskolan utmärker sig även den för sin kraftiga ökning sedan Det är dock uppenbart att talen varierar kraftigt mellan olika ar pa en skola och det finns ingen tydlig trend för hela perioden förutom att samtliga skolor, förutom Bergums skola, ligger långt över genomsnittet för Göteborg. Betygsresultaten är på många sätt ett mycket trubbigt instrument för att diskutera resultaten av storstadssatsningens åtgärder. Manga av åtgärderna riktade sig inte direkt till elever i årskurs nio utan berörde i stället yngre elever eller förskolan varför eventuella effekter inte kan för väntas bli synliga förrän på längre sikt. Betygsresultaten paverkas dessutom av flera om väridsfaktorer t ex antal nyanlända till Sverige och deras skolbakgrund, ut- och inflyttning i omradet eller allvarliga sociala problem bland en grupp elever som påverkar studiemiljön för alla. Det är ocksa viktigt att lyfta fram att det är skolornas resultat som redovisas och inte individerna i stadsdelen.

10 10(16) Indikatorer för målområde trygghet och trivsel Som indikatorer för utvecklingen av trygghet i berörda områden används såväl uppgifter om de boendes upplevda trygghet som antal polisanmälda brott av skilda typer. 1 en rapport om indikatorer på trygghet inom storstadsarbetet poängterar Brottsförebyggande rådet att det fmns ett samband mellan brottslighet och trygghet men att det är långt från entydigt. Det är därför viktigt att inte uteslutande förlita sig på uppgifter om brottslighet som mått på trygghet. Upplevd tiygghet Som indikator för upplevd trygghet används här förändringar av det index för trygghet som framkommer av de omfattande enkätema kring boendet som Förvaltnings AB Framtiden årligen skickar till ett stort urval av hyresgästerna.3 Trygghetsindexet baseras på en fråga om personen upplever att man kan vistas utomhus i sitt bostadsområde utan risk för ofredande eller hot, ju högre värde desto högre upplevd trygghet.4 Utveckling sedan år 1998 redovisas i figuren nedan. Under tiden för det inledande arbetet med storstadssatsningen ökade trygghetsindexet i Hjällbo, Gårdsten och Bergsjön. Samma positiva utveckling återfanns varken i de tre referensområdena eller i Norra Biskopsgården. De tre referensområdena hade dock ett betydligt högre trygghetsindex än övriga områden från mätningarnas start Under år 2004 sjönk trygghetsindexet kraftigt i alla områden, utom Bergsjön, och i nästan alla områden var trygghetsindexet år 2004 på den lägsta nivån sedan mätningarna började år Detta var emellertid en generell tendens då även trygghetsindexet för alla hyresgäster inom Framtidenkoncernen minskade något. Trots att trygghetsindexet sedan 2004 har ökat i samtliga områden är det endast Bergsjön som når ett högre trygghetsindex år 2008 jämfört med åren då många områden hade som högst trygghetsindex. 1 såväl referensområdena som samtliga områden inom det lokala utvecklingsavtalet var trygghetsindexet år 2008 lägre än genomsnittet för samtliga hyresgäster inom Framtidenkoncernen. Förändringarna av den upplevda tryggheten mellan år 2007 och 2008 är små eller oförändrade i de flesta områden förutom i Bergsjön och Gårdsten. 1 Bergsjön vände trenden av en stadigt ökande trygghetsuppfattning sedan 2004, inklusive en markant ökning 2007, nedåt med tre procenthalter. Gårdsten däremot vände en neråtgående trend till en förbättring på fem procenthalter av sitt trygghetsindex, en markant förbättring jämfört med samtliga områden. Norra Biskopsgården ligger sedan 2004 oförändrat kvar på den lägsta nivån i jämförelse med de berörda områdena och representerar 2008 det enda område med under 50 procent upplevd trygghet. ~ Framtidenkoncemen ägs av Göteborgs stad och koncernens dotterbolag fi5rvaltar lägenheter i Göteborg. Enkäten skickas ut årligen och 2007 var urvalet hyresgäster och svarsfrekvensen 64 procent. 1 enkäten ställs frågor kring flera aspekter av boendet, bl. a. upplevd trygghet. Uppgifterna från Framtidenkoncernens enkäter kan antas ge en god bild av invånarnas upplevda trygghet eftersom dotterbolag inom koncernen är de helt dominerande fastighetsägarna i såväl Gårdsten, Hjällbo som Norra Biskopsgården. 1 Bergsjön, Hammarkullen, Lövgärdet och Länsmansgården varierar andelen av bostäder na som förvaltas inom koncernen mellan 43 och 55 procent. Andelen som ägs av privata fastighetsägare är betydligt högre samtidigt som antalet bostadsrätter och i några fall småhus är större i övriga områden.

11 11(16) Upplevd trygghet bland boende i Förvaltnings AB Framtiden FL~-tnJl O ~fl EJ EJ fl fl fl fl fl fl 1] fl fl fl fl Fl fl fl fl fl fl fl fl _fl fl fl fl fl IF fl fl IF fl fl 0 Tabellen visar den upplevda tryggheten bland hyresgästerna i Förvaltnings AB Framtiden mellan 1998 och Polisanmälda brott: stöld, inbrott och skadegörelse Den upplevda tryggheten bör kompletteras med uppgifter om utvecklingen av antal polisanmälda brott. Antalet anmälda brott ger dock ingen direkt återspegling av den brottslighet som förekommer eftersom mörkertalen för manga typer av brott är betydliga. Dessutom kan mörkertalen variera nagot över tid och plats. Om uppmärksamheten i ett omrade riktas mot en viss typ av brott, exempelvis stölder eller skadegörelse såsom klotter, så ökar benägenheten att polisanmäla dem. Integrationsverket hade som uppdrag att ta fram indilcatorer för olika malomraden inom storstadssatsningen. Stöld, inbrott, skadegörelse samt misshandel och olaga hot antas vara brottstyper som direkt påverkar den upplevda tryggheten. År 2006 innebar ett trendbrott i antalet polisanmälda brott per 1000 invanare när det gäller stöld, inbrott och skadegörelse. Mellan hade såväl storstadssatsningens omraden som referensområdena ett lägre antal av dessa brott per 1000 invanare än Göteborg totalt. Efter att under flera ar haft ett ökande antal brott passerade under 2006 Länsmansgarden staden som helhet i brottstatistiken som i sin tur har haft en minskning i antalet anmälda brott sedan Övriga omraden ligger dock fortfarande under genomsnittet i staden. 1 Göteborg som helhet anmäldes 117 brott om stöld, inbrott och skadegörelse per 1000 invanare medan motsvarande siffrai storstadssatsningens områden varierade mellan 53 i Gårdsten och 124 i Länsmansgarden. Ovriga områden har mellan 72 och 91 anmälda brott av detta slag per 1000 invånare.

12 12(16) Stöld, inbrott och skadegörelse Antal polisanmälda brott per 1000 invånare ~ 120 u 2002 ~ Tabellen visar antalet polisanmälda brott i kategorin stöld, inbrott och skadegörelse per 1000 invånare mellan 2000 och 2007 i berörda områden samt Göteborg stad totalt. 1 Göteborgs stad har det skett en kontinuerlig nedgång i antalet anmälda brott av typen stöld, inbrott och skadegörelse sedan de omraden som ingår i storstadssatsningen ser trenden däremot mer varierande ut. Framförallt utmärker sig Gårdsten och Hjällbo medan trenden i de övriga områdena varierar. Gardsten har haft en relativt kontinuerlig nedgang i antalet anmälda brott sedan år 2000 med undantag för ar 2004 då en viss uppgång skedde. Gardsten var 2007 det omrade med lägst antal anmälningar per 1000 invånare, endast 41 stycken att jämföra med Göteborg som helhet som hade 108. Gardsten låg dessutom nästan i topp ar 2000 med 109 anmälda brott, endast Bergsjön och Göteborg som helhet hade fler. Antalet anmälda brott i Gårdsten har under sju år mer än halverats. 1 Hjällbo har utvecklingen sett ut pa motsatt sätt fram till 2007 da antalet anmälda brott sjönk markant fran 106 till 65, den näst lägsta siffran bland samtliga berörda områden. Hjällbo hade ar 2000 det lägsta antalet anmälda brott av samtliga omraden som berörs här. Under talets inledande ar minskade brotten ytterligare för att ar 2004 fördubblas och sedan öka kontinuerligt fram till En viktig förklaring är att saväl skolor som fastighetsägare under 2004 beslutade att konsekvent polisanmäla skadegörelse, nagon som tidigare inte skedde. 1 de tre referensområdena har antalet anmälda brott i Hammarkullen och Lövgärdet minskat nagot 2007 efter föregående ars ökning. 1 Länsmansgården däremot har en kraftig ökning skett sedan 2005 da 102 brott anmäldes till 146 under Länsmansgarden är därmed det enda av de berörda omraden som ligger över Göteborgs stads genomsnitt och har drygt tre ganger sa manga anmälda brott som Gardsten och ungefär dubbelt sa manga som Lövgärdet, Norra Biskopsgarden och Bergsjön.

13 13(16) Polisanmälda brott: misshandel och olaga hot Antalet anmälningar om misshandel och olaga hot är betydligt färre än antalet för stöld, inbrott och skadegörelse. Variationen i ett område mellan olika år kan därför vara relativt stor. År 2007 sträckte sig antalet anmälda brott av denna typ per 1000 invånare i storstadssatsnings områdena från 24 i Bergsjön till 20 Norra Biskopsgarden, vilket representerar enbart en marginell ökning fran föregaende år. Motsvarande siffra för Göteborg totalt var 15 polisanmälda brott. 1 referensområdena däremot var variationerna betydligt större. De anmälda brotten ökade något i bade Lövgärdet och Hammarkullen medan de i Länsmansgarden minskade kraftigt fran 23 föregående ar till 15 under Aven om antalet anmälda brott per 1000 invånare skiljer sig mellan de sju områdena ligger samtliga förutom Länsmansgården över genomsnittet i Göteborg som helhet. Misshandel och olaga hot Antal polisanmälda brott per 1000 invånare c ;25 20 ~15 D D2002 C D ~2O07 0 Tabellen visar antalet polisanmälda brott i kategorin misshandel och olaga hot per 1000 invånare mellan 2000 och 2007 i berörda områden samt Göteborg stad totalt. Det är relativt stora variationer i antalet anmälningar om misshandel och olaga hot mellan enstaka ar. Mellan 2005 och 2006 minskade antalet anmälda brott i samtliga sju områden förutom Länsmansgarden medan den trenden vände helt om under följande ar da de flesta områdena snarare ökade något förutom Länsmansgarden som sjönk markant. Det är dock svårt att utläsa nagon ihållande trend utan bakom de stora skillnaderna aterfinns en hel rad förklaringar och enstaka händelser. 1 Göteborg totalt har det skett relativt sma förändringar mellan olika år.

14 14(16) Sammantaget varierar antalet anmälda brott betydligt mellan olika år, men förutom i Länsmansgarden har antalet i samtliga områden minskat under 2007 och ligger under snittet för staden som helhet. Det gar att utläsa en relativt neratgaende trend i Bergsjön över tid och en än tydligare minskning i Gardsten där brottanmälningarna mer än halverats sedan Hjällbo har den markanta ökningen av anmälningar under 2004, 2005 och 2006 upphört och vänts till en markant nedgang under De anmälda brotten i Länsmansgården däremot fortsätter att öka kraftigt. Stöld, inbrott, skadegörelse, misshandel och olaga hot > E c 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 D E D EJ Tabellen visar andelen polisanmälda brott av karaktär stöld, inbrott, skadegörelse, misshandel och olaga hot per 1000 invånare mellan aren 2000 och 2007 i berörda områden samt Göteborg stad totalt. Orsakerna bakom förändringar av anmälda brott under ett enskilt år i ett omrade kan vara många. Det är svait att urskilja trender från enstaka extraordinära händelser under ett enskilt år. Aven generella förändringar i benägenheten att anmäla brott och organisatoriska föränd ringar paverkar de förändringar man kan se. Under ar 2004 startades exempelvis Ung och Trygg, en samverkan mellan bland annat stadsdelarna Bergsjön, Biskopsgården, Gunnared, Lärjedalen, Polisen Västra Götaland, Åklagarmyndigheten, Förvaltnings AB Framtiden och Utbildningsförvaltningen. Samarbetet innehåller även förstärkta polisiära insatser i de berörda stadsdelarna vilket i sin tur torde leda till att antalet anmälda brott ökat. Arbetet med Ung och Trygg har under 2006 utvidgats till att omfatta alla stadsdelar i Göteborg.

15 15(16) Indikator för målområde delaktighet Valdeltagande En indikator på demokratisk utveckling och delaktighet är andelen som använder sin rösträtt. Här redovisas deltagande i valet till kommunfullmäktige under åren 1998, 2002 och När förändringar i valdeltagande diskuteras är det dock viktigt att komma ihåg betydelsen av de omflyttningar som sker. Under en fyra eller femårsperiod byts en betydande andel av ett områdes befolkning ut, något som kan påverka valdeltagandet markant. Den geografiska indelningen i valdistrikt överensstämmer med storstadssatsningens områden med undantag för Norra Biskopsgården. Inför valet 2006 förändrades emellertid valdistrikten varför det även går att redovisa valdeltagandet i Norra Biskopsgården för det senaste valet. 1 såväl Bergsjön som Hjällbo och Gårdsten ökade deltagandet i valet till kommunfullmäktige mellan 1998 och 2002 medan det minskade i samtliga referensområden och förändrades rela tivt lite i hela Göteborgs stad, se tabellen nedan. Deltagande i val till kommunfullmäktige Område Valdeltagande Förändring Valdeltagande Förändring 2002, % , 2006, % , procentenheter procentenheter Bergsjön 54,6 +2,5 52,5-2,1 Gårdsten 46,1 +1,6 47,6 +1,5 Hjällbo 49,9 +4,0 53,3 +3,4 Norra Biskopsgården * * 50,9 * Hammarkullen 53,2-0,6 57,3 +4,1 Länsmansgården 60,6-2,4 60,4-0,2 Lövgärdet 51,8-2,5 53,1 +1,3 Göteborgs stad 74,0 +0,7 76,2 +2,1 Tabellen visar deltagande till val i kommunfullinäktige år 2002 och 2006 samt förändringar av valdeltagandet mellan och * uppgifter saknas då avgränsningen av Norra Biskopsgården och valdistrikten inte överensstämde 1998 och Vid valet 2006 ökade valdeltagandet i Gårdsten, Hjällbo, Lövgärdet och Hammarkullen medan det minskade Bergsjön och marginellt i Länsmansgården. Aven för Göteborgs stad i helhet ökade valdeltagande något, med 2,1 procent. Utvecklingen de senaste åtta åren har inneburit att skillnaderna i valdeltagande mellan områdena har minskat markant jämfört med valen 1998 och såväl Gårdsten som Hjällbo har valdeltagande nu ökat två val i rad. Valdeltagandet i de områden som ingått i storstadssatsningen är fortfarande generellt betydligt lägre än för Göteborg totalt och ligger någon eller några procentenheter över 50 procent. Bergsjön är socialt mindre homogent än övriga områden och inom Bergsjön återfanns år 2006 valdistrikt med valdeltagande på över 68 procent men även ett där det var 44 procent. Aven i alla tre referensområden var valdeltagandet betydligt lägre än i Göteborg totalt och allra lägst i Lövgärdet där det nu var mindre än hälften av de röstberättigade som röstade.

16 16(16) Uppgifter om valdeltagande visar att invanarna i storstadssatsningens områden väljer att ut nyttja sin rösträtt i mycket lägre grad än genomsnittet för Göteborg. Det betyder dock inte att viljan att engagera sig i samhället och i politiken skiljer sig åt. 1 den medborgarundersökning som genomfördes ar 2003~ angav 28 procent av de boende i storstadssatsningens omraden att de kunde tänka sig att åta sig ett politiskt uppdrag i stadsdelsnämnden och 26 procent i kom munfullmäktige eller någon kommuncentral nämnd. Motsvarande uppgifter fran en undersök ning i hela Göteborg ar 2002 visade att andelen som kunde tänka sig att åta sig ett politiskt uppdrag låg pa 25 procent, dvs. pa samma niva som i storstadssatsningens områden. Ylva Norén Bretzer: Storstadsundersökningen i Göteborg. Medborgarundersökningen i Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskopsgarden. CEFOS, Göteborgs universitet. Rapporten finns tillgänglig som pdf-fil på: goteborg. se/storstadssatsningen under rubriken utvärderingar.