Göteborgs fyra LUA-områden. Göteborgs Stad. Antal invånare: Andel år som... - förvärvsarbetar: 73 %

Transkript

1 5-21 s fyra LUA-områden lokala utvecklingsavtal (LUA) Lokala utvecklingsavtal har tecknats av 21 kommuner om ett urbant utvecklingsarbete i 38 stadsdelar. De lokala utvecklingsavtalens roll är att möjliggöra för berörda kommuner att bilda lokala partnerskap med statliga myndigheter samt aktörer inom den privata och ideella sektorn. Grunden för s urbana utvecklingsarbete är detta avtal med staten. I avtalet regleras samverkan mellan s Stad:, i Gunnared, i Lärjedalen och Norra Biskopsgården i Biskopsgården, och de statliga myndigheterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Polisen i så kallade samverkansöverenskommelser. På en lokal nivå finns även strategiska stadsdelsplaner. Dessa dokuments målformuleringar utgör tillsammans med EU:s strukturfondsmedel verktyg i det urbana utvecklingsarbetet. s Stad Antal invånare: Andel 2-64 år som... - förvärvsarbetar: 73 % utbildningsnivå: 46 % eller studerar: 2 % Uppdraget för det urbana utvecklingsarbetet är att inom ramen för LUA samlas i samverkan och utifrån strategiska teman arbeta för en gemensam måluppfyllelse. Fokus ligger på målområdena utbildning, arbete, trygghet och tillväxt. s områdesindelningar: Från den 1 januari 211 är indelat i 1 stadsdelsnämnder (SDN). Norra Biskopsgården Antal invånare: Antal invånare: Antal invånare: 7 32 Antal invånare: Varje SDN är indelat i ett antal primärområden. Dessa områden är en funktionell indelning av, där gränserna dragits med hänsyn till fysiska barriärer, markanvändning, trafik- och serviceförsörjning m.m. Totalt finns det 94 stycken primärområden i. Andel 2-64 år som... - förvärvsarbetar: 49 % utbildningsnivå: 22 % eller studerar: 42 % Andel 2-64 år som... - förvärvsarbetar: 5 % utbildningsnivå: 2 % eller studerar: 43 % Andel 2-64 år som... - förvärvsarbetar: 48 % utbildningsnivå: 2 % eller studerar: 44 % Andel 2-64 år som... - förvärvsarbetar: 47 % utbildningsnivå: 22 % eller studerar: 44 % Tre av LUA-områdena,, och N. Biskopsgården, är egna primärområden.det fjärde området,, består av två stycken intilliggande primärområden. LUA-områdena har enligt SCB:s statistik en låg andel förvärvsarbetande och få med eftergymnasial utbildningsnivå. Källa: SCB (uppgifter gällande förvärvsarbete 28 övriga uppgifter gäller 29), bearbetat av Stadskansliet s stadskansli, Samhällsanalys & Statistik Köpmansgatan 2, GÖTEBORG Ref. Fredrik Karlsson fredrik.p.karlsson@stadshuset.goteborg.se Hemsida (1)

2 Bostadsstruktur och demografi Till stöd för LUA-samarbetet har ett antal statliga myndigheter, via regeringsuppdrag, fått i uppgift att ta fram och publicera statistik för samtliga Sveriges LUA-områden. Som en komplettering till denna statistik presenteras här en översiktlig beskrivning av bostadsbeståndets struktur, flyttmönstren till och från områdena samt vilka som bor i s LUA-områden. Områdena byggdes under ett decennium Bostäderna i tre av de fyra LUA-områdena är i hög utsträckning byggda under det som ofta kallas Miljonprogrammets tid, Det fjärde området, Norra Biskopsgården, byggdes till stor del under 1talet. Få lägenheter har tillkommit i områdena sedan deras snabba uppbyggnad. När byggdes bostäderna? Andel per tioårsperiod Andel 3+ rum Norra Biskopsgården Källa: Stadskansliet Liten möjlighet att äga sin bostad Områdena kännetecknas också av att bostadsbeståndet består av en hög andel hyresrätter, vilket innebär att möjligheten till att äga sitt eget boende är liten. Andelen hyresrätter är över 8 procent i samtliga fyra områden, där och Norra Biskopsgården till och med har över 9 procent hyresrätter. Det kan jämföras med totalt sett, där drygt hälften av bostadsbeståndet är hyresrätter. Möjligheterna att göra boendekarriär, att flytta till högre standard eller äga sitt boende, är således begränsade i de här områdena. Kommunala bostadsbolag (Allmännyttan) äger nästan alla flerbostadshus i (1 %), (95 %) och Norra Biskopsgården (93 %), men bara knappt hälften i (44 %). Hög andel hyresrätter 1 5 Källa: Stadskansliet,,,2,3, 54% s primärområden (samt SDN ) 83,5 14,4 1,2,,,6,,,,, 14,3 4,7 2,1 2,7 95,7,,2,1 1,5 1,4,5,2,, 93,2,,,,,,, 6,, 6,2 5,2 1,3 1,1 14,9 24,4 14,4 5,1 3,3 5, -192 LUA - en första anhalt I påfyllnaden från utlandet spelar LUA-områdena, tillsammans med andra liknande områden inom, en stor roll som första anhalt. Diagrammet nedan visar att andelen inflyttare från utlandet är betydligt större i LUA-områdena än i s primärområden i genomsnitt % 54% 59% 54% 43% Många stora lägenheter Andelen stora lägenheter, med tre rum eller fler, bland flerbostadshusen är högre i LUA-områdena än i övriga. Det gör områdena till alternativ för barnfamiljer som saknar resurserna för att bo i småhus eller större bostadsrätter. Transitområden? Områden med LUA-områdenas karakteristika - geografiskt belägna i städernas utkanter, en stor andel hyresrätter (och därmed liten möjlighet till eget ägande) samt en stor andel fastigheter byggda under miljonprogrammet - ses ofta som transitområden. Det är idag svårt att ta sig in på s bostadsmarknad och de här områdena beskrivs ibland som enda vägen in på bostadsmarknaden för många. Krasst uttryckt så är bilden att man flyttar dit av nödvändighet och flyttar därifrån när möjlighet ges. Finns det någon sanning i denna bild? s flyttströmmar Genom att dela upp statistiken kring flyttningar till och från det senaste decenniet förtydligas bilden av den del av s befolkningstillväxt som kan tillskrivas ett positivt flyttnetto (skillnaden mellan inoch utflyttningar). tappar under hela perioden befolkning till kranskommunerna (GR-kommunerna) men får in fler personer än vad som flyttar ut gentemot övriga riket och utlandet. Denna statistik befäster på så vis den vanligt förekommande bilden av som en stad som i stor utsträckning fylls på med personer från utlandet tillsammans med att unga människor från stora delar av övriga riket kommer hit för att studera eller söka arbete. Flyttnetto GR Övriga riket Utlandet men ange alltid källa Perspektiv, s stadskansli. (2)

3 Varifrån kommer inflyttarna till LUA-områden och Göte borgs primärområden? Procentuell fördelning GÖTEBORG GR RIKET UTLANDET 47% 8% 21% 24% 49% 7% 14% 29% 52% 5% 16% 26% Norra Biskopsgården 55% 6% 17% 22% 6% 1% 19% 1% % % 5% % 1% Vart flyttar utflyttarna från LUA-områden och s primärområden? Procentuell fördelning GÖTEBORG GR RIKET UTLANDET 64% 9% 19% 8% 65% 11% 14% 1% 73% 6% 11% 1% Norra Biskopsgården % 4% 15% 6% 63% 14% 17% 6% % % 5% % 1% I jämförelse med som helhet kännetecknas LUA-områdena av att en högre andel av utflyttningen går till övriga och en lägre andel av inflyttningen kommer från övriga. Detta beror främst på den höga andeln hyresrätter i områdena. sstrukturen på inflyttarna visar att unga i åldrarna år är överrepresenterade, vilket tyder på att det är vanligt att flytta till sin första lägenhet i dessa områden. Litet utbyte med GR När det gäller utbytet med GR-kommunerna, som alltså är den del av s flyttningar som resulterar i ett negativt netto, spelar LUA-områdena en mera undanskymd roll. Speciellt och Norra Biskopsgården har ett jämförelsevis lågt utbyte med GR. har under 2-talet årligen tappat 2-3 personer via flyttningar till och från kranskommunerna. I stor utsträckning handlar det om småbarnsfamiljer som flyttar till villor. Denna flyttström domineras kraftigt av personer med svensk. Under 29 var endast elva procent av personerna som flyttade från till småhus i någon av kranskommunerna födda i utlandet. I viss mån transitområden LUA-områdena är alltså en viktig del av inflödet till, speciellt från utlandet, och en möjlighet för unga att komma in på bostadsmarknaden. Utflyttningen från områdena går i hög utsträckning till övriga. Den generaliserande bilden om LUA-områdena som transitområden tycks alltså i viss mån ha sin grund i faktiska förhållanden. En jämförelse av in- och utflyttarnas socioekonomiska status stärker den bilden ytterligare. Andelen förvärvsarbetande högre bland utflyttarna N:a Biskopsgården 5 1 Andel (%) Andelen förvärvsarbetande bland inflyttarna dividerat med andelen förvärsarbetande bland utflyttarna. Medelvärde under 2-talet, flyttningar inom Sverige. Ex: 5 = Andelen förvärvsarbetande är hälften så stor som bland de som flyttar in jämfört med de som flyttar ut. Källa: SCB I tre av områdena har andelen förvärvsarbetare bland de inrikes inflyttarna varit betydligt lägre än bland utflyttarna under 2-talet. Detta kan tolkas just som att man flyttar ifrån områdena när ekonomin så tillåter. Det fjärde områdets, s, kvot skiljer sig från de tre övriga områdenas. Detta beror rimligen på att det kommunala bostadsbolaget i området har ställt egenförsörjning som krav för att få hyra bostad. Uppgifterna i diagrammet gäller endast inrikes flyttande. Det faktum att en betydande andel av inflyttarna till LUA-områdena är nyanlända invandrare, en grupp som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, innebär sannolikt att skillnaderna i förvärvsfrekvens mellan in- och utflyttarna ökar ytterligare. Internationell prägel Det relativt stora inflödet direkt från utlandet avspeglar sig också i områdenas befolkningsstruktur. I diagrammet härintill är s primärområden plottade efter andel utrikes födda i befolkningen och den genomsnittliga tid som de utrikes födda har varit i Sverige. LUA-områdena är markerade i rött. Här bor alltså en stor andel utrikes födda, med jämförelsevis kort vistelsetid i Sverige. De två områden som ligger tillsammans med LUA-områdena i diagrammet är Lövgärdet och Hammarkullen. Strukturen i dessa områden är även i övrigt lik LUA-områdenas. men ange alltid källa Perspektiv, s stadskansli. (3)

4 LUA-områdena har en stor andel födda i utlandet, med jämförelsevis kort tid i Sverige Genomsnittligt antal år i Sverige bland de utrikes födda % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% Andel utrikes födda i området Barnrika områden En jämförelse av åldersfördelningarna i LUA-områdena och som helhet visar på några särdrag. sfördelningen för de med utländsk ser ungefär likadan ut i LUA-områdena som i som helhet, med skillnaden att barn i skolåldern utgör en betydligt större andel. Detta ligger i linje med tidigare resonemang om stora, relativt billiga lägenheter. : utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands sfördelningen för de med svensk skiljer sig mera åt från hur det ser ut i totalt. En mycket stor andel av de med svensk finns i ålderskategorierna 2-3 år, samt barn upp till skolålder. Låg sysselsättning När det gäller andelen sysselsatta så är den generellt lägre i dessa områden än i i stort. Att de med utländsk har en lägre sysselsättningsgrad än i i övrigt är inte så förvånande då vistelsetiden i Sverige är en mycket stark faktor när det gäller sysselsättning. Även sysselsättningsgraden bland de med svensk är lägre i LUA-områdena än i totalt, speciellt i den stora gruppen som är 2-3 år. När man jämför områden med avseende på socioekonomiska variabler är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen för ett område och för områdets invånare kan se helt olika ut. I områden där man bor länge, och där det finns möjlighet att göra boendekarriär, kommer individens socioekonomiska utveckling så att säga även området till godo. Ett område som har prägeln av transiteller instegsområde, som många lämnar då de når en viss etableringsnivå, kan däremot tyckas stå still på en låg nivå. De individer som höjer sin socioekonomiska status flyttar iväg och områdena fylls på av ännu oetablerade individer. Det är alltså inte invånarnas utveckling som står still på en låg nivå. Befolkningens åldersfördelning uppdelat på och sysselsatta/ej sysselsatta. Befolkningsuppgifter och Sysselsättningsuppgifter från 28 27% 5 73% 19% 5 81% 71% 29% N. Biskopsgården 11% 5 89% % 5 78% = Andel sysselsatta Staplarna visar hur stor andel som varje åldersgrupp, i femårsintervall (-4 år, 5-9 år osv.), utgör av befolkningen med svensk respektive utländsk. Det blå i staplarna visar hur stor andel av respektive åldersgrupp som är förvärvsarbetande. men ange alltid källa Perspektiv, s stadskansli. (4)

5 Hur gick det sedan? Kommutdatabasen ger möjlighet att följa individer över längre tidsperioder och därmed se den individuella utvecklingen. Vi får därigenom en inblick i hur det gick senare i livet för dem som bodde i LUA-områdena vid 16 års ålder. I det här fallet hur det ser ut tio år senare (år 26) för de sextonåringar som bodde i områdena år Det rör sig om sammanlagt 351 individer i de fyra LUA-områdena, att jämföra med 4241 individer totalt i. De som var 16 år 1996 och bodde i LUA-områdena bor vid 26 års ålder i högre utsträckning än övriga jämnåriga are kvar i samma (primär)område. De har kommit längre i sin familjebildning, speciellt är andelen kvinnor som har blivit föräldrar betydligt större än för dem från övriga staden. Utbildnings- och försörjningsmässigt har det gått sämre för ungdomarna från dessa områden. Det är en betydligt lägre andel som har eftergymnasial utbildningsnivå och en högre andel som varken är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar på högskola. Mer än var femte har under sitt tjugosjätte levnadsår erhållit försörjningsstöd, mot knappt var tionde av de jämnåriga i övriga staden. KOMMUT är ett pilotprojekt som startades i samverkan mellan s stad, Norrtälje, Piteå och Vallentuna kommun med syfte att hitta bättre sätt att följa upp och utvärdera ungas etablering i vuxenlivet. Det är ett instrument för att följa hur verksamheter samverkar för individer och olika målgrupper i deras etableringsfas. Metoden i KOMMUT-projektet består väsentligen av tre integrerade delar; användande av avancerade statistiska metoder på en kommungemensam registerdatabas. I databasen ingår uppgifter från SCB om samtliga individer, i utvalda årgångar, folkbokförda i kommunen vid 16 års ålder. Individerna följs, via offentliga register, från födsel till 26 års ålder. På KOMMUT s hemsida finns mer information: Boendeområde 1996 Andel kvarboende Andel med eftergymnasial utbildningsnivå Andel etablerade på arbetsmarknaden Andelar år 26 Andel högskolestuderande Andel med Andel kvinnor försörjningsstöd med barn Andel män med barn 32 % 21 % 28 % 8 % 21 % 4 % 19 % 23 % 14 % 37 % 5 % 23 % 48 % 33 % 32 % 21 % 19 % 1 % 24 % 5 % 16 % N. Biskopsgården 31 % 14 % 37 % 9 % 22 % 36 % 17 % Övriga 23 % 44 % 4 % 18 % 8 % 22 % 12 % Hur ser det ut tio år senare (26) för de sextonåringar som bodde i LUA-områden och övriga 1996? Källa: Stadskansliet, Kommut Integrationsstatistik SCB fick genom ett regeringsbeslut den 5:e februari 29 uppdraget att redovisa registerstatistik för att belysa utvecklingen av integration på nationell och lokal nivå för områden med lokalt utvecklingsavtal. För ytterligare information kring Urbant utvecklingsarbete, se följande länk: Statistiska tabeller och anknytande rapporter finns att tillgå på SCB:s webbplats: aspx men ange alltid källa Perspektiv, s stadskansli. (5)