Att inkludera de exkluderade

Transkript

1 Högskolan i Halmstad Magisterprogrammet i sociologi Vårterminen 2010, D-uppsats Att inkludera de exkluderade En sociologisk infallsvinkel på föreningen KRIS Författare. Linda Möller Handledare. Marta Cuesta

2 Förord Jag vill tacka för all hjälp och stöd jag har fått under processen kring min magisteruppsats. Först ett underbart tack till KRIS i Helsingborg, för att ni öppnade upp er till mig och att jag fick ta del av era berättelser som låg till grund för detta arbete. Ni har kommit en lång bit på er väg och jag önskar er all lycka till i livet och ni gör redan ett fantastiskt arbete! Sen vill jag fortsätta med att tacka Benkt Ragnarsson på BRÅ i Båstad kommun. Du har varit informationsgivande och satt igång många nya idéer hos mig. Tack för möjligheten att följa ditt arbete och ta del av dina erfarenheter. Vill fortsätta att tacka Båstads Biblioteks härlig personal som har hjälpt mig med litteraturbeställningar och allt tjat och gnat från mig, speciellt tack till Per och Kjell-Åke. Sen vill jag fortsätta med att tacka min familj, sambo och kära vänner, som har stöttat och peppar mig att fortsätta när allt känns som tyngst och mest ansträngt. Speciellt ett tack till Annie Möller jag gillar när du rockar loss med den röda pennan och till Jessica Arvidsson som är en inspirationskälla utan dess like och ger mig underbar kritik och nya infallsvinklar hela tiden. Det är en underbar värld vi lever i och den blir vad vi gör den till. Robert/KRIS Man sår olika fröer i människor och då har man gett någonting till den människan Sam/KRIS

3 Abstrakt I en studie som BRÅ har gjort visade det sig att hela 46% av de som har varit frihetsberövade återgår i brott efter att de har blivit frigivna. Jag har till syfte i denna studie att se hur faktorerna inom sociala bands teorin samt självkontrollsteorin samspelar eller motverkar varandra för att minska återfall i brott och för att tidigare frihetsberövade åter inkluderas i samhället. Till hjälp har jag tagit föreningen KRIS. Studien kommer att vara en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Genom upprepade genomläsningar av intervjuerna fann jag några gemensamma teman som sedan sammanflätades med mina teorier. Resultatet visade på att mina respondenter har brustit i många av de sociala banden som Hirschi tar upp. Vilket har gjort det lätt att återgå i brott gång på gång och ha en destruktiv livsstil. Brister i de sociala banden har också medfört att mina respondenter har brustit i sin egen självkontroll. De anser sig då inte vara värda lika mycket under tiden de var onyktra. KRIS har varit en hjälpande faktor till att inkluderas i samhället och fånga upp de lösa trådarna som respondenterna har haft. Genom KRIS har många ökat sin grad av sociala band samt självkontroll som Hirschi menar är avgörande för att inte begå brottsliga handlingar. Jag uppmärksammade vikten av att de sociala banden fungerar för mina respondenter som medför att de inte kommer återgå i brott. Viktigaste förändringen i deras liv skedde egentligen först när de blev nyktra och kunde därmed öka sin själkontroll till livet. Nyckelord: KRIS, återfall, återanpassning, sociala bands teorin och självkontrollsteorin

4 Innehållsförteckning 1.Inledning Bakgrund Syfte och Frågeställning Avgränsning och förklaringar Disposition Återanpassnings möjligheter KRIS - Kriminellas revansch i samhället Tidigare Forskning Fånge i marginalen Inför frigivningen Efter muck - Från anstalt till livet i frihet Återfall i brott En översikt Kriminalitet och livschanser Teoretiska utgångspunkter Sociala bands teorin Självkontrollsteorin Jämförelse av teorierna - förståelsemodell Metod Hermeneutisk syn Fallstudie Datainsamling och Urval Metodvalet Intervju på plats Etik... 19

5 5. Resultat/Analys Presentation av respondenterna Extern kontroll Åtagande Delaktighet Anknytningar Övertygelse Intern kontroll - den egna viljan Låg självkontroll Hög självkontroll Diskussion/Slutsats Diskussion Slutsats Framtida forskning Referenslista Bilaga

6 1.Inledning I detta kapitel kommer min frågeställning, syfte och disposition att lyftas fram. En bakgrundsbeskrivning av föreningen KRIS kommer att beskrivas samt en bakgrund till varför jag har valt att belysa detta ämne. 1.1 Bakgrund Människor kan exkluderas från samhället av många olika anledningar och exkluderingen kan ske på olika nivåer. Vissa faktorer kan bidra till en ökad risk för brottsutveckling och brottsligt beteende, detta påvisade brottsförebyggande rådet 2001 i en av deras rapporter, att personer som bland annat hade brister i sina bostadsförhållanden, sin sysselsättning, samt en dålig psykisk hälsa eller om missbruk fanns med i bilden skapades en större risk för att de skulle exkluderas och att brottsliga handlingar skulle kunna utvecklas. Men om dessa olika faktorer fungerar skapar det bättre förutsättningar för att inte begå brottsliga handlingar eller falla in i ett missbruk. Den största faktorn tenderade till att vara mognaden hos individen samt att det finns bra anknytningar till sin familj och sysselsättning. 1 Om personer har begått brottsliga handlingar eller missbrukat kan det vara väldigt svårt att på egen hand ta sig tillbaka och bli inkluderade i samhället som en hederlig medborgare utan missbruk. Ett tydligt problem som finns är att när personerna vill byta livsstil består umgängeskretsen oftast av brottslingar eller missbrukare och det finns inget annat socialt liv att gå tillbaka till. Detta medför att det blir lättare att återfalla i sin gamla livsstil. En vanlig åsikt är att det inte går att hjälpa någon som inte vill bli hjälpt. Att det finns kriminella som inte vill leva ett laglydigt liv, utan tjänar på att leva som kriminell, både ekonomiskt och socialt. Det finns många olika åsikter, teorier och brottsförebyggande åtgärder till att förhindra brottsligaktiviteter. Så även olika återanpassningsplaner till samhället efter att man har begått brottslig handling och varit frihetsberövad. Resultat visar på att återanpassningsprogram absolut fungerar för de personer som går in med rätta förutsättningar. Men vilka olika faktorer är det som spelar roll vid en återanpassning? Kan man förklara människors återanpassning till samhället utifrån en teori som egentligen grundar sig i varför brottslighet uppstår? Genom en 1 BRÅ(2000) Sid15 1

7 praktikplats på BRÅ kom jag i kontakt med den ideella föreningen KRIS. Deras arbete och engagemang tilltalade mig starkt, och jag ansåg att detta skulle vara en mycket bra infallsvinkel. Nyfikenheten om hur deras förening fungerar och hur de aktivt arbetar med människor som vill byta bana och återanpassas till samhället fick ligga som grund inför denna studie. 1.2 Syfte och Frågeställning Från en undersökning som gjordes 2001 av brottsförebygganderådet visade det sig att hela 46% av de som begått brott och blivit lagförda, begår nya brott inom 3 år. 2 Utifrån det började jag fundera kring vad som får människor att begå nya brott efter att de har avtjänat sitt straff. Vilket kontras med vad som får människor att inte återgå i brott efter att ha varit frihetsberövade. Jag är säker på att återfallsförbrytningen kan minskas ytterligare men för att förstå var insatserna ska sättas in så är det av vikt att förstå var själva problematiken ligger. För att få en liten klarhet så valde jag att göra en fallstudie utifrån medlemmar i organisationen KRIS. Det generella syftet med denna uppsats är att se till de interna och externa faktorerna och vad som har varit avgörande vid en återanpassning och bli inkluderade i samhället igen. Jag vill även se om det finns något mer än de sociala faktorerna och självkontrollen som är av betydande roll för att inte falla tillbaka i brott och återanpassas i samhället. För att besvara mitt syfte ska jag ta hjälp av följande frågeställningar. Hur upplever medlemmar ur KRIS att de sociala banden har haft för inverkan vid en återanpassning i samhället? Vilken betydelse har individens självkontroll för medlemmarna i KRIS? 1.3 Avgränsning och förklaringar I min studie har jag inte lagt in aspekterna om psykisk ohälsa, detta anser jag hade tagit min uppsats mot en annan infallsvinkel vilket hade medfört ett helt annat problemområde att ta itu med. Jag är medveten om att personer som är frihetsberövad kan ha någon form utav psykisk ohälsa, men det är ett område som jag anser mig inte besitta kompetensen för att belysa och 2 BRÅ(2001) 2

8 analysera, i förhållande till vilka faktorer som är viktiga för att inkluderas i samhället igen efter att ha varit frihetsberövad. Definition av begreppet återanpassning kan skilja sig mellan individ samt forskning. I denna studie har jag som utgångspunkter när jag talar om återanpassning, att bli delaktig i det vardagliga samhället igen, följa de normer och lagar som finns och att detta sker på ett nyktert sätt. Det ska även finnas någon typ av sysselsättning, arbete, praktikplats eller studier med i bilden. Orden som nykterhet och onykterhet kommer jag använda mig utav och i denna studie, nykter/nykterhet kommer det att innebära att personer ska vara fria från alla typer av berusningsmedel så som droger, alkohol, tabletter osv. 1.4 Disposition Kapitel ett inleds med att presentera varför jag har valt att fokusera på ämnet återanpassning. Syfte och frågeställning lyfts fram samt avgränsningar, en presentation utav KRIS samt vilka möjligheter de intagna har för att lyckas med en återanpassning. I Andra kapitlet sker en genomgång utav de tidigare forskningarna som ställs i relation till denna studie och som jag anser är av relevans. Där belyses studier från bland annat BRÅ och kriminalvården. Kapitel tre syftar till att visa vilka teoretiska utgångspunkter som ligger som grund i denna studie. Sociala bands teorin samt självkontrollsteorin lyfts fram samt en jämförelse mellan dessa teorier. Det fjärde kapitlet innehåller ett metodavsnitt som klarlägger en hermeneutisk syn på denna studie, tankarna bakom en fallstudie, tillvägagångssättet och urvalet av mina respondenter. Vidare i kapitlet behandlas även studiens reliabilitet och validitet samt etiska riktlinjer. Kapitel fem behandlar resultatet från respondenterna utifrån mina teorier som förstärks med citat samt analyseras. Där sker även en presentation utav de sju olika respondenter som denna studie bygger på. I kapitel sex sker en slutdiskussion som bygger på resultat från min analys och behandlas tillsammans med den tidigare forskningen, där lyfter jag även upp slutsats och förslag till fortsatt forskning. 1.5 Återanpassnings möjligheter För alla är det inte så lätt att återanpassa sig till samhällets förväntningar, lagar och normer efter att ha avtjänat straff. Det finns ett par myndigheter i vårt samhälle som anses ha en större roll vid återanpassningen, för att det ska gå så smärtfritt och smidig som möjlig. I dag 3

9 använder sig kriminalvården av tanken om att människan kan formas, rehabiliteringstanken. Inom kriminalvården finns det 16 olika rehabiliteringsprogram. Programmen är de helt frivilliga och internerna måste själv söka sig till dem. Det finns oftast fler sökande till de olika programmen än vad det finns plats vilket medför att hårda intagningskrav ställs. De intagna måste påvisa att de verkligen vill förändra sitt liv. 3 Det görs en så kallad risk- och behovsbedömning. Om personen hamnar under hög eller medelstor risk för återfall i kriminalitet sätts han under övervakning under den tiden han är villkorligt frigiven. De intagna har krav på sig under tiden då de är villkorligt frigiven att föra ett allmänt skötsamt leverne. Det menas att de ska hålla sig nyktra samt att de inte ska begå nya brott. 4 De har ansvar att ha kontakt med sin övervakare och tillsammans planera framtidsplaner. Frivården arbetar som en utslussande verksamhet inom kriminalvården. De ska under ett tidigt skede ta kontakt med den intagna och börja planera inför själva frigivningen. Efter frigivning är det viktigt att den frigivne har någonstans att bo. Om det skulle uppstå något problem men den bostad som var tänkt till den frigivne ligger det på socialtjänstens bord att hantera det, inte frivården. 5 Människor med missbruksproblem ska genom socialtjänsten få den hjälp och vård som krävs. Socialtjänsten ska sträva efter att människor ska få möjligheten till att vara lika inkluderade i samhället KRIS - Kriminellas revansch i samhället KRIS är en ideell förening som är stationerade runt om i Sverige, det är före detta kriminella och missbrukare som arbetar aktivt i denna förening. KRIS består av ett riksförbund, regionråd och 28 lokalföreningar med ca medlemmar och 900 stödmedlemmar. Huvudsyftet för KRIS är att stödja och vägleda kriminella och missbrukare in i ett nyktert och hederligt liv. Detta sker genom att besöka anstalter runt om i Sverige samt ställen ute i vårt samhälle där missbrukare håller till. På anstalterna erbjuds de intagna till enskilda samtal som ett första steg mot ett förändrat liv. KRIS gör egna besök och bidrar även till att det finns information tillgänglig för internerna om samhällets resurser. Till de personer som avtjänar ett straff erbjuds muckhämtning vilket är grundidén med KRIS, oftast har den som friges inte så Svearikeslag Brb 27:4 5 Svearikeslag SoL 3:1 6 Socialtjänstlagen 2001:453 4

10 mycket att gå tillbaka till än gamla vanor och vänner. KRIS vill vara där för att motivera den som friges till förändring vilket de ger genom möjligheten att bli hämtad den dagen de ska släppas samt att få tillgång till sysselsättning, boende, myndighetskontakter och kamratligt stöd. Detta erbjuds även till människor som vill lämna sitt missbruk och delta i samhället på ett nyktert sätt. KRIS arbetar aktivt med att ordna kurser, studiecirklar och utbildningar för sina medlemmar. Föreningen åker även ut till skolor och företag för att berätta om verksamheten KRIS bedriver. Hederlighet, drogfrihet, kamratskap och solidaritet är KRIS fyra honnörsord. 7 Frodlund(2003) gjorde en studie om KRIS för BRÅ.s räkning, genom studien ville man se om KRIS lyckats i sin målsättning att medlemmarna som finns i KRIS inte ska återfalla i brott. Vad som kunde uppmärksammas var att inom KRIS fördes inte några direkt statistik eller liknande över hur många som återföll i brott efter att ha gått med i KRIS. Detta gjorde att den egentliga studien inte kunde genomföras fullt ut och förklaringen till att dokumentationen av detta slag inte fanns var att KRIS är en frivillig organisation och behöver inte föra sådan dokumentation. Det gick dock att utskilja vissa saker genom att det gjordes en mindre undersökning av styrelseledarmötena i de lokalföreningarna, det visade sig att personerna som besatt en position som styrelseledarmöte hade tre procent blivit dömda för nya brott efter att de hade trätt in i föreningen KRIS. Frodlund menar dock att arbetet i KRIS kan bidra med positiva saker för de personer som vill ha en förändring i sitt liv och lämna den brottsliga banan bakom sig. 8 7 Ekbom mfl (2006) Sid Frodlund (2003) Sid 5-9 5

11 2. Tidigare Forskning Jag ska presentera de tidigare forskningar som jag anser har varit av stor vikt för att ta mig fram i denna studie. Att hitta relevant forskning har varit svårt eftersom det görs mest studier om hur brottslighet ska förebyggas på olika nivåer och instanser. Att finna tidigare forskning som tar upp ämnet om hur man ska förhindra återfall i brott har inte varit fullt så lätt. Många nya tekniker och behandlingsmetoder har förts in hos kriminalvården men några direkta analyser eller resultat över om de fungerar finns inte än. Det finns mycket forskning kring problematiken och orsaker till att människor träder in i den kriminella banan. Men desto mindre om de bakomliggande orsakerna till att sluta sin kriminella karriär. Jag ska här delge fem olika rapporter och studier som kommer både från kriminalvården, brottsförebyggande rådet - BRÅ samt kriminologiska institutionen i Stockholm som på olika nivåer har forskat kring orsaker att lämna det kriminella beteendet. 2.1 Fånge i marginalen Nilsson (2002) skrev sin doktorsavhandling med syfte att utifrån ett resursperspektiv studera levnadsförhållande hos fångar. Hur fångars uppväxt- och levnadsförhållande ser ut tillskillnad från övriga befolkningen samt att se vilken betydelse har levnadsförhållanden för återfall i brott? Undersökningen byggdes på lite över 400 personliga intervjuer som behandlade olika områden som: utbildning, sysselsättning, ekonomi, boende, hälsa, sociala relationer, politiska resurser, fritid, trygghet och utsatthet för brott. 9 Nilsson kom fram till att det fanns en stor skillnad mellan fångar och andra medborgare när det handlar om de olika områdena som gör att man inkluderas i samhället. Om det brister i ett område tenderade det att börja brista i flera det leder till en utsatthet för dessa fångar. Nilsson fortsatte att påpeka att fast att det finns resurser inom de olika områdena så handlar det lika mycket om vad resursen ger individen och vad resursen innehåller. Det handlar i sig inte bara om att ha ett arbete eller bostad utan vad ger arbetet i bemärkelsen dess innehåll, vilka krav ställs och vilka möjligheter ges med arbetet. De fångar som har en utbildning hade sällan någon högre utbildning och de fångar som hade ett jobb hade sällan trygga anställningsvillkor 9 Nilsson (2002) Sid 5 6

12 eller någon högre befattning. Angående området uppväxt visade det sig att många hade vuxit upp under ogynnsamma hemförhållande, redan i tonåren var många kända av polisen och såväl den sociala myndigheten. De som har sämre levnadsförhållande tenderar också till att återfalla i brott. Tillgången till de olika resursområdena ses som det avgörande för att ha möjligheter och chans att bryta sin tidigare bana Inför frigivningen Rydén-Lodi(2005) skrev en rapport om vad det är som särskiljer de personer som tar sig ur en tung belastad kriminell karriär och de som inte klarar av det. Rydén-Lodi gjorde 100 djupintervjuer med intagna på fängelse i stockholmsområdet samtliga hade minst tre fängelsedomar bakom sig. Djupintervjuerna skulle ge en större inblick i deras bakgrund, värderingar och sociala nätverk. Samt en uppföljning tre år efter frigivningen från fängelse för att kontrollera om eventuella återfall i brott hade inträffat. 11 Rydén-Lodi fann att för att kunna ta sig ut ur ett kriminellt beteende och inte falla tillbaka krävdes de att det inte fanns något okontrollerat missbruk, det måste finnas något slags stöttande socialt nätverk omkring personen och detta nätverk bör inte innehålla för många personer med kriminellt beteende eller missbrukare. Det är av vikt att personerna har möjlighet till bostad samt att värderingar förändras till mer lagliga normer samt att leva efter dem. 12 Det verkar troligt lätt att falla in i gamla mönster med missbruk och kriminalitet med vänner i samma situation om man inte har någonstans att bo där man kan få stänga dörren om sig och vara i fred, i synnerhet om man vill försöka förändra sitt liv. Samt att inför frigivningen har tänkt igenom hur man ska använda sin fritid och inte bara fokusera på arbete och bostad. Detta speciellt om man har valt att bryta med gamla missbrukar eller brottsliga vänner. Eftersom det kan leda till en ensamhet som i sin tur kan att gamla mönster känns lockande. Många av de tillfrågade respondenterna ansåg att det fanns svårigheter att komma in på den legala arbetsmarknaden, eftersom de bar med sig en dålig utbildning samt ett fanns med i brottsregister Nilsson (2002) Sid Rydén-Lodi (2005) Sid 9 ff 12 Rydén-Lodi (2005) Sid Ibid Sid

13 2.3 Efter muck - Från anstalt till livet i frihet BRÅ(2001:2) gjorde en studie med syfte att se hur kriminalvården arbetade med förberedelser inför frigivning samt återanpassningen efter frigivningen. Rapporten baserades huvudsakligen på uppgifter som kom ifrån frivårdshandläggarna. Samt följde man en grupp fängelsedömda under en period på sju månader från ca en månad före den villkorliga frigivningen till ungefär ett halvår efter frigivningen. Uppgifterna är införskaffade under tre olika tillfällen och bestod av urvalsramen av 557 personer. Rapporten visar att anstalterna och frivården endast hade ett samarbete i en femtedel av fallen rörande behandlingsplaner för de intagna. Hälften av alla klienter dömdes eller var misstänkta för något nytt brott under uppföljningsperioden. De som var villkorligt frigivna har oftast bakom sig ett tungt brottsregister vilket medför en svår social situation och ovilja att bryta en kriminell livsstil därav motviljan att söka hjälp på frivården. Samarbetet mellan frivården och socialtjänsten ansågs fungera rätt bra men mellan frivården, psykiatrin och arbetsmarknadsmyndigheten fungerade inte samarbetet i den önskade utsträckningen. BRÅ ansåg vidare i rapporten att frivården ska göra en grundlig bedömning av klientens situation och behov samt motivationsarbete. Att det ska finnas bättre samarbete mellan kriminalvården och frivården för att övergången ska bli så underlättad som möjligt. 14 Behandlingsplanen för övervakningstiden ska enligt BRÅ påbörjas redan inne på anstalten och ska hållas aktuell för klientens situation. Frivårdshandläggarna var missnöjda över hur samarbetet med psykiatrin och arbetsmarknadsmyndigheten fungerade, att det var brist på resurser eller att kriminalvårdens klienter inte prioriterades Återfall i brott En översikt Ekström (2004) skrev för BRÅ en rapport som ville belysa andelen personer som återfaller i brott efter att ha avtjänat sitt straff. Om det skulle kunna skilja sig i ålder, kön samt om det finns någon skillnad till brottets grovhet. Studien byggde på uppgifter som kunde hämtas från olika register mellan åren Registret omfattade straffmyndigpersoner som hade blivit fällda i tingsrätten. Studien visade att en stor del av de återfall som sker, sker rätt snart inpå det första lagföringen. Nästan hälften av alla de återfallen sker redan under det första 14 BRÅ. (2001:2) Sid Ibid. Sid

14 uppföljningsåret. Män har en större benägenhet än kvinnor att återfalla i den brottsliga banan. Könsskillnaderna minskar dock i takt med antal gånger personerna lagförts om personerna har lagförts tre gånger eller fler så fanns det inga skillnader mellan könen. De kom vidare fram till att risken för återfall minskade också med den stigande åldern men mellan år låg återfallen på en jämn nivå. Beroende på hur historiken med antal gånger personerna har varit lagförda ju större är också risken för ökade återfall. Utan tidigare belastning återföll 21% inom en treårs period. För de som hade blivit två gånger tidigare ökade procenten till närmre 50%. Men om personer hade varit lagförda vid minst tio olika tillfällen återföll nästan samtliga i brott. 16 Beroende på vilken brottstyp det rörde sig om skedde en stor skillnad i återfall. Personer som har begått narkotikabrott och allvarligare tillgreppsbrott som rån, stöld samt grovstöld tenderade att ha en hög återfallsfrekvens. Detta kan bero på flera orsaker exempelvis att det oftast anmäls när sådana brott sker samt att det är brott som kan ge långa fängelsestraff Kriminalitet och livschanser Nilsson och Estrada (2009) huvudsyftet och var att se till hur framtiden såg ut för de pojkar och flickor som under tonåren begick brott och registrerades för det. Hur själva etableringen på arbetsmarknaden och familjebildningen såg ut, Nilsson och Estrada jämförde olika grupper; de som inte registreras för brott, de som upphörde med brott i tonåren och de som begick brott som tonåringar samt som vuxna och även de som begick brott först som vuxen. Gruppen som analyserades var en metropolitunderökningen, som består av alla individer födda 1953 och bosatta i Storstockholm tio år senare. 18 Vad de fann var att för de allra flesta med brottslig belastning hade livet utvecklats bra med både arbete och familj. De som däremot hade begått brottsliga handlingar både som unga och vuxna hade sämre uppväxtförhållande än de andra och då speciellt kvinnor, kvinnorna hade även sämre välfärdssituation i medelåldern, de skulle kunna beskrivas som socialt exkluderade. En stor andel av dem saknade arbete och hade försörjningsproblem. Många av dessa kvinnor var ensamstående. Detta gällde också en stor andel av männen i motsvarande grupp. Men majoriteten av männen hade en förbindelse till arbetsmarknaden samt hade en stor andel 16 Ekstöm(2004) Sid Ibid. Sid Nilsson och Estrada (2009) Sid 6 9

15 familjeanknytningar. Gemensamt för de alla var att det fanns en liknande syn på vad de ansåg ett bra liv som vuxen skulle innehålla oavsett hur deras brottsliga bana såg ut. Men arbete och giftermål var de två vändpunkterna som fick män att leva ett hederligt liv. Missbruk var en faktor som hade stor betydelse av de som fortsatte att begå brott från tonåren och in i sitt vuxna liv var en stor del narkotika- och alkoholmissbrukare, detta speciellt bland kvinnorna Ibid. Sid

16 3. Teoretiska utgångspunkter I följande kapitel kommer T. Hirschis sociala bands teori att presenteras. Samt Hirschi och Gottfredssons teori om självkontroll som kommer att jämföras med varandra. Dessa två teorier kommer senare att användas i mitt resultat samt utvecklas i min slutdiskussion. 3.1 Sociala bands teorin Travis Hirschi(1967) har utvecklat en teori som har varit av stor betydelse i förmågan om att se till människors avvikande handlingar i vårt samhälle. Hirschi tar avstamp från Durkheim som belyser det starka band som är ytterst viktiga för att sambandet mellan individen och samhället ska fungera. Med starka band bidrar det till att individen inkluderas och följer de normer och regler som kommer från samhället. Hirschis teori tillhör kontroll-teorierna och denna teori fokuserar på vilka faktorer som gör att människor inte avviker från samhället. Teorin bygger på en empirisk undersökning av självrapporterad brottslighet vilket gör att andra forskare kan använda sig av denna teori i sina egna empiriska undersökningar. 20 Hirschi menar att brottslighet kan förklaras som ett resultat av själva samhället då teorin bygger på begrepp som handlar om sociala band. Dessa förklarar varför vissa människor klarar av att anpassa sig till det erkända samhällslivet, och hur vissa människor i brist på dessa sociala band påverkas till att begå brottsliga handlingar. 21 Hirschi tar fasta på att styrkan i de olika sociala banden vi har till samhället ställs till sin spets när frågan över hur mycket man har att vinna eller förlora på genom att begå brottsliga handlingar. Den som har svaga sociala band och därmed inte så mycket att förlora finns en risk att personen begår brott. Hirschi påvisar alltså inte vad som egentligen får individer att begå brottsliga handlingar utan vad det är som hindrar oss från att begå brott. Det finns fyra olika områden som tillsammans skapar sociala band enligt Hirschi; attachment - anknytning, commitment - åtagande, involvement delaktighet och belief övertygelse, om dessa områden försvagas till det konventionella samhället skapas risker för att brottsliga handlingar begås Sarnecki(2003) Sid Hirschi(2001) Sid Ibid. Sid 20 11

17 Anknytning handlar om de psykologiska samt känslomässiga kopplingar vi har till andra människor samt/eller grupper. Om dessa människor lever väletablerade liv och vi har nära band till dem blir det betydligt svårare att utveckla brottsliga handlingar eftersom vi inte bara har våra egna liv att tänka på. Åtagande det är viktigt att individen har investerat tid samt energi till en traditionell livsstil och med detta menas utbildning, arbete eller liknande. Om personen skulle förmå sig att begå brott sker förhoppningsvis ett rationellt vägande av kostnaderna innan brottet begås eftersom risk finns att personen kommer att förlora allt som den har byggt upp med sin tid samt energi vid sitt åtagande samt det som åtagandet skulle kunna ge i framtiden. Delaktighet om personen har en hög delaktighet i olika aktiviteter som arbete, sporter, föreningsliv etc. minskas möjligheten till ett avvikande beteende och därmed möjligheten att begå brott. Övertygelse det är viktigt att det finns respekt från individens håll att vilja följa de värderingar, normer och lagar som samhället har. Samt att det ska kännas som en plikt att följa dem. Om individen inte tror på de lagar och förordningar som finns lösgörs man ifrån samhällets struktur. 23 Dessa olika sociala band fungerar så att de alla är relaterar på något sätt till varandra och på det viset förstärker de varandra. Hirschi menar att starka sociala band inte kan medför något antisocialt beteende. Och en varm emotionell relation mellan föräldrar och barn, eller mellan barnet och dess vänner antas vara brottshämnande även om föräldrarna eller vännerna begår brottsliga handlingar. En tolkning är att svaga sociala band som brist på resurser osäkert boende, arbetslöshet, ekonomiska problem etc. innebär att bindningarna till samhället är svaga och att man därigenom har mindre att förlora på att begå brott. Individen berörs inte i samma utsträckning av vad andra anser och det blir därför lättare att bryta mot de normer som finns i samhället Hirschi(2001) Sid Estrada, Flyghed(2001) Sid

18 3.2 Självkontrollsteorin Efter teorin om de sociala banden har Hirschi tillsammans med Gottfredsson(1990) utvecklat en teori som heter självkontrollsteorin. De menar att de finns en naturlig mänsklig benägenhet att söka nöje och tillfredsställelse och att undvika smärta och lidande. Nästan alla brott är enkla, simpla, lätta åtgärder som syftar till att tillfredsställa ögonblickets önskningar. Och har med den bakgrunden utvecklat en teori om att skillnader i individens benägenhet att begå brott kan förklaras med skillnader i självkontrollen. Det är denna insikt som påverkat teorin om brist på en inre självkontroll som generell grund för brottslighet. Teorin innebär att bristande konformitet orsakas av låg självkontroll, en egenskap som är antingen medfödd, förvärvad eller beror på ett samspel mellan arv och miljö. 25 Teorins centrala betydelse låg självkontroll ligger framförallt i brister i uppfostran och andra så kallade störningar i uppväxtförhållanden. Med låg självkontroll menar Hirschi och Gottfredsson att man är impulsiv, okänslig, fysisk, risktagande, kortsiktig och icke verbal, med andra ord har man svårt att förstå konsekvenserna för sina handlingar. 26 Självkontroll vill visa att de faktorer eller egenskaper påverkar individens förmåga att förstå konsekvenserna av sitt handlande. Med en låg självkontroll finns det inte så mycket att förlora genom att begå brott. Människor som saknar självkontroll har ett behov av omedelbar belöning av önskningar. De drivs av en här och nu tillfredställelse. De innebär lätta och enkla belöningar. De tenderar att sakna uthållighet, tålamod eller motståndskraft. Det finns därför ofta fler långsiktiga problem med jobb, familj och vänner, dvs. brist på stabilitet i relationer, man visar litet intresse för konsekvenser på lång sikt. De människor som saknar självkontroll tenderar även att följa omedelbara impulser som inte är kriminella, t.ex. röka, dricka, använda droger, spela, lämna barn utan tillsyn. Man tenderar att ha minimal tolerans inför frustrationer och liten möjlighet att svara på konflikter genom verbala aktiviteter utan löser hellre saker på ett fysiskt sätt. Har individen en hög självkontroll, alltså god förankring till samhället och individer i dess omgivning blir riskerna mindre att personerna begår brottsliga handlingar. Eftersom de är medvetna om vilka risker som finns och vad som kan gå förlorat Sarnecki(2003) Sid Ibid. Sid 220ff 27 Ibid. 13

19 Kritik mot självkontrollteorin är att den försöker omfatta all form av brottslighet, man kan ifrågasätta om teorin verkligen ser till individen samt om den åstadkommer att förklara allt den avser att förklara Annan kritik är att Hirschi utgår från att en bristande självkontroll automatiskt leder till ett avvikande beteende Jämförelse av teorierna - förståelsemodell I jämförelse med Hirschis teori om de sociala banden och Hirschis och Gottfredssons teori om självkontroll finns likheter men också väsentliga skillnader. Dessa teorier ligger som grund för uppbyggnaden av mitt resultat, analys samt min diskussion. De sociala banden riktas främst mot extern kontroll, bindningar som uppstår i samspelet med den närmaste omgivningen, medan självkontroll snarare handlar om intern kontroll och personlighetsegenskaper. En central skillnad mellan förklaringsmodellerna ligger i att teorin om de sociala banden uppmärksammar individens band till det konventionella samhället (genom familj, skola, arbete etc.) som en kontinuerlig process, medan självkontrollen ses som internaliserad i mycket unga år och stabil över tid. Denna skillnad är av betydelse inte minst vid ett beaktande av vuxna lagöverträdare och frågan om återfall i eller upphörande med brott. 29 Jag är medveten om Hirschis teori samt den han utformade med Gottfredsson har en förankring att förklara uppkomsten av ungdomsbrottslighet. Men jag tror att teorierna kan anammas på vuxna människor som exempelvis mina respondenter ifrån KRIS. Även om det är individernas berättelser som ligger till grund för hela denna studie kommer de alla ifrån en föreningen KRIS. Vilket medför en växelverkan i denna studie mellan individ och förening. Jag vill se om en låg självkontroll och en destruktiv livsstil kan brytas i en kombination av ökade sociala band. Hirschi beskriver att ifall något brister i de sociala banden och med en kombination av låg självkontroll blir det som bäddat för att begå brottsliga handlingar i ren desperation. För att bryta sitt brottsliga beteendemönster krävs det en hög nivå av sociala band. Vidare menar han att om en person som har varit frihetsberövad troligen brister i att komma upp till den nivån. Eftersom personerna skapar sig en medvetenhet om hur det är att sitta inne samt att de efteråt inte har lika mycket att förlora som en person som tidigare inte 28 Ibid. Sid Gottfredsson, Hirschi (1990) Sid 90 ff 14

20 har varit frihetsberövad. Detta gör att de blir svårt att bygga upp sina sociala band och lämna den brottsliga banan. Detta resonemang av Hirschi kan förklara varför det är så vanligt med återfall i brott. En kritik mot detta är att viss brottslighet kräver mycket hög grad av självkontroll exempelvis ekonomisk brottslighet. Hirschis kontrollteori bygger på ett antagande om att vissa människor känner sig mindre bundna än andra av samhällets normer och värden, och känner sig därmed relativt fria att också avvika från dessa. Det fokuseras inte främst på varför vissa blir exkluderade, utan hur det kommer sig att så många människor lever efter, och underordnar sig samhällets normer och lagar. Genom att kategorisera in mina respondenters svar i följd av de olika teorierna och huvudteman som finns i dem. Ville jag se om teorierna samspelar med varandra eller om de inte gör så. Hirschis egen förklaring på detta är att de laglydiga har utvecklat starka sociala band till medmänniskor och till samhället. Detta tack vare att deras signifikanta andra i deras omgivning, exempelvis ens föräldrar som är laglydiga. Hirschi vänder på problematiken och frågar inte varför en del människor blir kriminella eller avvikande utan hur det kommer sig att de flesta människor inte blir det utan istället följer och underordnar sig samhällets regler. Han anser att det beror på att de har utvecklat starka sociala band till samhället och styrkan och kontinuiteten i dessa band är det som avgör hur väl man anpassar sig till samhället. Utan sociala band kan det vara svårare att känna empati och lättare att vara likgiltig inför andra. 15

21 4. Metod I detta kapitel vill jag föra fram mitt metodval samt mitt tillvägagångssätt, hur mitt urval ser ut och vilket förhållningssätt jag har till mitt val utav metod. Samt vill jag påvisa vilka etiska övervägande jag har gjort inför denna uppsats. 4.1 Hermeneutisk syn Denna studie har en utgångspunkt inom hermeneutiken där de muntliga och skrivna källorna utgör grunden för själva tolkningen. Den hermeneutiska vetenskapen anses passa bra in på studiens syfte eftersom det handlar om att fokusera på hur världen uppfattas och tolkas. Man kan inte mäta uppfattningar utan de måste tolkas utifrån människors beteende och på det sättet få en viss förståelse för hur de uppfattar världen. 30 Hartman (2004) förklarar att det krävs kunskap redan från början för att kunna tolka, denna kunskap som man redan besitter är en förförståelse. Och menar att forskarens tidigare förståelse blir en tillgång eftersom forskaren använder sin förförståelse som ett redskap i tolkningen. Eftersom vi aldrig kommer helt ifrån vår egen förståelse utan det blir en förening av den egna förförståelsen och med den förståelsen den personen som blir tolkad har. Det är viktigt att förstå att en helt fullständig förståelse kommer vi aldrig att nå fram till eftersom vi från början har en förförståelse som kommer att finnas med. 31 Det hermeneutiska förhållningssättet innebar att jag gick mellan delar och helheten som en spiral för att nå förståelse av textens innehåll. Genom upprepade genomläsningar av texten fann jag några gemensamma teman i intervjuerna. För att strukturera upp dessa teman och dra slutsatser från intervjuerna gjorde jag en innehållsanalys. Fördelen med detta tillvägagångssätt var att jag fick en överblick av intervjuerna och kunde se likheter och skillnader i svaren vilket underlättade vid själva tolkningsarbetet. 4.2 Fallstudie Denna studie är en kvalitativ inriktad fallstudie, då forskaren i en fallstudie undersöker ett specifikt fenomen i sin realistiska miljö eller sin kontext. Jag kommer att fokusera på KRIS medlemmarnas erfarenheter och hur deras återanpassning till samhället har sett ut. Eftersom 30 Hartman (2004) Sid 105, Ibid. Sid

22 huvudfrågan koncentrerar sig på KRIS som organisation och deras sätt att förklara, jämföra och se på återanpassning anses en fallstudie som en fungerande metod. Fallstudie startar med att det uppkommer en medvetenhet om en situation som kan ses som problematisk. Metoden kan vara att systematiskt studera en händelse hur forskaren ska ta sig an problemet utgår ifrån hur problemet ser ut och vilka frågor det bidrar till samt vilket slutresultat som man vill ha forskningsmetoden kan inrikta sig på en eller några få undersökningsenheter. 32 Merriam visar upp skillnader mellan experimentella och icke-experimentella metoder. Vid en experimentell forskning så krävs det av forskaren att ha kontroll över situationen att styra de variabler som är av intresse för själva studien. Den icke-experimentella metoden används när forskaren strävar efter en beskrivning och förklaring snarare än en förutsägelse som baserar sig på orsak och verkan. 33 Alla metoder för att samla in materialet till sin studie kan användas vid en fallstudie samt fortsätter Merriam med att påpeka att en fallstudie är att föredra om undersökningen är aktuell eller i nutida skeenden. 34 Samt syftar fallstudie till att få en djupgående beskrivning av händelser, relationer, erfarenheter eller processer att belysa det generella genom att titta på det enskilda Datainsamling och Urval Datainsamlingen är baserad på personliga intervjuer vilket följde den intervjuguide som tidigare hade gjorts. Kontakten med KRIS gjordes först via telefon för att förklara min avsikt med min uppsats och få ett klartecken om deras delaktighet i min studie. Efter en inbokad dag besökte jag föreningslokalen för att genomföra mina intervjuer. Där berättade jag för medlemmarna på KRIS vad mitt syfte med studien var och att det skulle genomföras individuella intervjuer och att det var helt frivilligt att vara delaktig. Jag ansåg inte att det hade någon betydelse om man var medlem eller anställd i föreningen för att delta i min studie. Eftersom alla som fanns på KRIS bär ett förflutet med sig som skulle vara till nytta för min studie. Jag klargjorde för intervjudeltagarna att de fick avbryta intervjun om de kände att de inte längre ville vara delaktiga eller säga ifrån om frågorna blev för personliga. Jag 32 Merriam(1994) Sid Ibid. Sid Ibid. Sid Denscombe(2000) Sid

23 genomförde sju olika intervjuer varav sex män och en kvinna. Jag ville att intervjuguiden skulle ligga som en grund för intervjuerna för att på det sättet kunna leda in respondenterna på rätt spår. Men detta var aldrig någon begränsning i att det enbart innefattade frågorna som fanns på pappret. Utan respondenterna gavs utrymme att själva utveckla intervjun samt födde det olika följdfrågor beroende på deras svar. 4.4 Metodvalet Intervju på plats För att kunna besvara min huvudfråga, om sociala bands teorin samt självkontrollsteorin fungerar som förklaringar till att förhindra återfall i brott och som förklaring till återanpassning i samhället utifrån KRIS medlemmars berättelser. Har jag valt att genomföra en fallstudie med hjälp utav intervjuer på en kvalitativmetod nivå. Dessa intervjuer kommer att analyseras utifrån en hermeneutisk vetenskapsteori. Tillsammans med litteratur, olika rapporter samt teorier kommer det att ligga till grund för mitt resultat samt min analys. Att genomföra en studie med en kvalitativmetod och inte en kvantitativ ansåg jag vara en viktig del för att som forskare kunna undersöka deras egna upplevelser och inte lägga fokus på att mäta och generalisera mina intervjuer. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade med öppna svar. Som Kvale(2009) beskriver denna metod som ett strukturerat samtal med syfte. Till skillnad från det vardagliga spontana samtalet, ställer intervjuaren emellertid på förhand uttänkta frågor och tar emot information genom lyhört lyssnande. Styrkan med kvalitativa intervjuer är att de ger en möjlighet att förstå ett fenomen utifrån respondentens eget perspektiv, dennes tankar och erfarenheter. Genom semistrukturerade intervjuer har intervjuaren en möjlighet att följa upp respondenten genom att ställa följdfrågor. 36 Resultatet som presenteras bygger i princip enbart på de svar som respondenterna har getts under intervjuerna. Som sedan ligger i grunden för analysen och diskussionen. Själva intervjuguiden som låg till grund för mina intervjuer byggde på olika teman som skulle besvaras. Först handlade det om att respondenterna öppet skulle berätta vem de är. Jag valde sedan ett tema om beslut att lämna sin brottsliga banan och hade frågor som berörde just det. Mitt senare tema var återanpassning, hur deras nuvarande situation ser ut och om delaktigheten har ökat eller minskat. Sedan mot slutet ville jag se hur anknytningen till KRIS skapades och hur deras 36 Kvale(2009) Sid13 18

24 relation till KRIS ser ut. Respondenterna fick sedan avsluta intervjuerna med ordet är fritt om de vill förtydliga någonting eller lägga till något som vi tidigare hade missat. 4.5 Etik Kvale(2009) visar på individskyddskravet som ställs vid en forskning, här omfattar detta informationskravet, samtyckeskravet samt konfidentialitetskravet. Detta var något som anses högt i denna studie. Innan intervjuernas början fick respondenterna veta vad syftet med studien var, samt att de alla samtyckte till att vara med, de fick när de ville avbryta intervjun eller välja att inte besvara någon fråga som ställdes. Det skulle aldrig finnas några påtryckningar eller omformuleringar av frågan. De behövde aldrig tillkänna ge sina namn och vid de tillfällen när det skedde har namnen aldrig blivit utskrivna. Fast att persondata aldrig har blivit fastställda så kan man inte avidentifiera människors livsöden. För att inte obehöriga ska ha tagit del av materialet så har alla intervjuer raderades direkt efter transkribering. Samt har transkriberingarna under studiens gång förvarats på betryggande ställe och efter studiens avslut har de malts ner. Eftersom att det bara fanns en kvinna med i denna undersökning har jag valt att inte särskilja intervjuerna på något sätt. Alla respondenter som har medverkat i studien har fått möjlighet att ta del av slutresultatet. 19

25 5. Resultat/Analys Resultat och analys delen kommer att ge en presentation av respondenterna som ligger till grund för detta kapitel. Utifrån intervjuerna kommer teorierna om Hirschis sociala band samt Hirschi och Gottfredssons teori om självkontroll att anammas. Det har utvecklats underteman till de olika huvudområdena som kommer att redovisas och påvisas genom olika citat från intervjuerna. Vill förtydliga att min tolkning av ordet nykterhet kommer innebära att personer är fria från alla typer av berusningsmedel som alkohol, narkotika eller tabletter. 5.1 Presentation av respondenterna För att kunna få en bättre uppfattning av respondenterna så inleds resultatet med en kort presentation av de sju respondenter som deltog från föreningen KRIS vid intervjutillfället. Som jag tidigare nämnde i avsnittet 4.6 kommer respondenternas namn vara fingerade. Kim är 43 år och är aktiv inom KRIS organisation. Kim har aldrig blivit dömd för något brott men har flera år av missbruk bakom sig samt begått småbrott för att kunna tillgodose sitt missbruk. Kim har haft stora problem med sin förra hemkommun som inte alls har ställt upp och var ett tag hemlös. Idag har Kim varit nykter i över åtta månader och har sin familj, bostad samt praktikplats. Robert är 49 år är aktiv inom KRIS, har varit nykter sedan sommaren 2009 och vid intervjutillfället varit på behandling i fem månader. Robert har vid ett par tillfället suttit på anstalter och kommer ifrån en destruktiv familjebakgrund där nyfikenheten för droger och dylikt började vid 12 års ålder. Robert valde en förändring i sitt liv efter att hans lägenhet totalt brann ner och att han själv höll på att stryka med. Nu arbetar Robert på med ett nytt projekt inom KRIS som handlar om att stödja pappa och barn relationerna med varandra. Robin är 46 år har en praktikplats på KRIS och varit nykter i två år. Robin började sitt missbruk i tonåren med hasch och alkohol som sedan eskalerade till amfetamin och heroin. Robin har begått brott för att finansiera sitt missbruk, suttit inne på fängelse och institutioner. Robin tröttnade på allt som kriminalitet och missbruk innefattade, konsekvenserna blev högre 20

26 än insatserna, Robin har varit nära döden genom att hjärtat har stannat samt en insikt i hur mycket man sårar sin familj genom sitt dåvarande beteende. Johan är 48 år arbetar på KRIS sedan två år tillbaka och varit nykter i snart tre år. Allt började vid 12 års ålder med nyfikenheten till alkohol som sedan övergick till andra missbruk, Johan har suttit inne i närmre tio år med det var först när han var nära döden som han beslutade sig för att lämna sitt gamla liv bakom sig och börja en ny resa i livet. Sam är 38 år har varit drogfri i drygt tre år och är anställd på KRIS. Sam har suttit inne på anstalt och det berodde på drogmissbruket som började vid 13års åldern. Beslutet att lämna den kriminella banan var att Sam tröttnade på allt som droger och kriminalitet innefattade. Samt att få tillbaka sin familj. Idag ser sig Sam som en värdig samhällsmedborgare med arbete, betalar skatt och en familj vid sin sida. Lars är 46 år och egenföretagare han var med att starta upp KRIS i Helsingborg. Lars brottsliga banan startade på grund av narkotika vid 17 års ålder. Det var tröttnanden på konsekvenserna som drogerna gav viljan att sluta. Lars försökte ett par gånger med behandlingar innan den rätta viljan infann sig och behandlingen fungerade. Klas är 33år har nyligen muckat från en anstalt och varit delaktig hos KRIS i ett par dagar, har en bakgrund som missbrukare och varit hemlös ett par år. Klas är kritisk till kriminalvårdens upplägg och brist på information och respons. Hans val att sluta med missbruket ligger i att han var nära att dö och därav sin livsförändring. 5.2 Extern kontroll Genom de olika huvudområden i Hirschis sociala bands teori har jag kategoriserat in olika underliggande teman från mina intervjuer med KRIS medlemmarna. Följande underteman kommer att belysas. Åtagande; Minska ungdomars nyfikenhet, strävan efter mål. Delaktighet, Praktikplatsens effekter. Anknytningar; Bristande föräldraskap, Ökad anknytning. och Övertygelse; Viljan att vara nykter. 21

27 Vad jag tydligt kan se med de olika sociala banden är att när en sak fungerar så tenderar de andra sociala banden också att fungera. Alla band binds samman mellan varandra och detta gör det även svårt att urskilja under vilket huvudområden man vill placera in deras olika handlingar Åtagande Respondenterna visar tydligt hur de investerar sin egen tid samt energi genom att vara aktiva inom KRIS. De är alla positiva till det stöd som KRIS har givit dem samt att de nu kan få ge tillbaka till andra människor som är behov utav hjälp och stöd. Medlemmarna inom KRIS lägger mycket att sin egen fritid till att hjälpa unga som vuxna. Det finns flera former av stöd inom KRIS och det utvecklas hela tiden. Minska ungdomarnas nyfikenhet KRIS arbetar aktivt med ungdomar, de är alla införstådda från egna erfarenheter hur viktigt det är att vuxna finns som stöd och förebilder. Detta för att inte ungdomarna ska komma på glid. De går ut i skolor för att föreläsa om deras verksamhet och vad de kan bidra med för att förhindra att ungdomar börjar med droger eller brottslighet. De är engagerade i att nå ut till ungdomarna på kvällar och nätter genom att nattvandrar, för att finnas där som stöd till de som behöver hjälp. Sam Man ska tala om för ungdomarna att såhär kommer det att se ut om du fortsätter med det du håller på med. Det är viktigt för mig och viktigt att andra gör det... En del tänker det händer aldrig mig, att sitta på bänken men en spruta i armen eller dör av en överdos. det är inte jag som hamnar i fängelse. Men den dagen kommer När man är ung och livet leker man tänker inte på det. // // Det vet ju jag om att fortsätter man så hamnar man på kåken med sprutan i armen. // // Det är inte så glamoröst som man ser på MTV, snygga brudar, snygga bilar o massa kokain. Så ser det inte ut i verkligheten. En dag går det käpprätt åt helvete! Robin För att jag var så nyfiken och så intresserad av det här med dehär förbannade drogerna. Och när man är i den åldern har man inte fått några konsekvenser som har kostat någonting // // Man måste organisera så det finns fler typ av fritidsgårdar och ställen att gå på. Och där vuxna visar att du bryr dig //...//Ta det här vi går och 22