Kompetensplattformens dialogmöte Integration skapar tillväxt

Transkript

1 Kompetensplattformens dialogmöte Integration skapar tillväxt Den 2 juni 2015

2 Ingela Lekfalk hälsar oss välkomna till vårens dialogmöte inom Kompetensplattform Norrbotten, ett regeringsuppdrag som leds av Kompetensförsörjningsutskottet i nära samarbete med Länsstyrelsen. Ingela hälsar landshövding Sven-Erik Österberg välkommen upp på scenen. Sven-Erik inleder med att konstatera att allt fler är på flykt i vår värld och att många konfliktzoner skapar oroligheter och ovisshet kring utvecklingen framöver. Samtidigt fastslår den regionala utvecklingsstrategin och befolkningssiffrorna visar tydligt på att vi behöver bli fler i länet, både via inflyttning från övriga delar av landet men främst från vår omvärld. Från att utrikes födda har uppgått till en femtedel av de inflyttade i Norrbotten år 2000 uppgår andelen nu till en tredjedel. Det är avgörande för länets fortsatta tillväxt hur vi väljer att bemöta invandringen av personer från andra länder och hur vi nyttjar det arbetskraftstillskott som dessa människor utgör. Rekryteringsläget till och med 2025 innebär att ca anställningar måste tillkomma, här måste kraftansträngningar göras för att människor ska bli kvar i länet. Sven-Erik lyfter frågan om svenskakunskaper som mycket viktiga för möjligheterna att få jobb. Att nyanlända så snabbt som möjligt får en väl fungerande undervisning i svenska är därför grundläggande för att förbättra arbetsmarknadssituationen, samt att vi hittar sätt att kunna validera deras kunskaper. Sven-Erik ställer sig frågan om vi ställer för höga krav i arbetslivet kopplat till det svenska språket. Han menar att vi inte har råd att bara förvara människor i Norrbotten utan måste arbeta med deras integrering i samhället. För att behålla och förbättra våra befolkningssiffror är invandring av nyanlända en förutsättning. Avslutningsvis konstaterar Sven-Erik att en betydande utmaning men också en möjlighet för länets kommuner är bostadsfrågan, något som han är förhoppningsfull till att vi kan förbättra och hitta lösningar på i framtiden. 2

3 Migrationsstaden Boden För ett par år sedan var Boden den invandrartätaste kommunen i hela Sverige räknat per invånare. Inge Andersson, Bodens kommunalråd berättar och hälsar oss välkomna till migrationsstaden Boden. Från att ha varit en stängd stad med anledning av Försvarsmaktens verksamhet i Boden har det skett en stor förändring till den stad det är idag med ett 30-tal nationaliteter boende här. Integrationen är en viktig fråga, Inge menar att det allra viktigaste är att se människan och välkomna henne och honom. Det finns idag personer på asylboenden som inte har någon placering, vi behöver därför satsa på fler bostäder i länet. Inge lyfter särskilt fram de många föreningar som gör en stor insats i arbetet. Bodens kommun har startat upp ett arbete för att utveckla en integrationspolicy. Han konstaterar att det krävs samarbete för att genomföra detta arbete på ett bra sätt. Stora möjligheter i Norrbotten Göran Nilsson, marknadsområdeschef för Arbetsförmedlingen Norra Norrland och ordförande för Kompetensförsörjningsutskottet berättar härefter om arbetsmarknadsläget för nyanlända i Norrbotten. Ingela frågar Göran om ursprunget till kompetensplattformsarbetet. Göran berättar att regeringsuppdraget kom till länet 2010, sprunget ur länsarbetsnämndernas kompetensråd. När det gäller arbetsmarknadsläget i Norrbotten konstaterar han att länet just nu har en fortsatt låg arbetslöshet och att det råder arbetskraftsbrist inom många branscher. Offentlig sektor har framförallt behov av ersättningsrekryteringar och näringslivet i länet uppger att man upplever arbetskraftsbrist vid nära varannan rekrytering. Den största bristen återfinns inom vård, skola, hotell och restaurang och gruvnäring. Göran uppger att arbetslivet idag har mycket höga kompetenskrav vilket leder till att den kompetens som efterfrågas inte finns tillgänglig. Det finns alltså en tydlig diskrepans mellan tillgång och efterfrågan. I Sverige menar han att vi också har en alltför elitistisk syn på utbildning, i vårt län har vi i dagsläget många nyanlända personer med en eftergymnasial utbildning, en potential vi behöver nyttja på bästa sätt. Vi behöver bli bättre på att behålla de inflyttade i länet men glädjande är dock att vi i Norrbotten trots allt är bättre än i övriga landet på att få ut nyanlända personer i arbete. Vi behöver dock göra mer och arbeta i snabbare takt. För mer information kring statistik med mera se Görans bildspel i bilaga. En strategi för integration i länet Länsstyrelsen i Norrbottens län har under våren svarat på ett regeringsuppdrag som handlar om hur ett integrations- och mångfaldsperspektiv kan integreras i det regionala tillväxtarbetet. Ingela välkomnar Torsten Fors, sakkunnig i integration samt Monica Lejon, regional utveckling, vid Länsstyrelsen. Torsten ställer först två begrepp emot varandra, han menar att vi inte ska tala om hur vi kan ta hand om de nyanlända utan om hur vi kan skapa förutsättningar för att de ska kunna ta hand om sig själva. Ungefär en tredjedel av inflyttningen till länet består av inflyttning från andra länder. Norrbotten ska enligt länstalet för innevarande år ta emot 1172 personer via Migrationsverket, varav ca 800 är anvisningsbara, det vill säga de ska tilldelas en bostad i länet. Övriga personer bosätter sig själva 3

4 och behöver inte hjälp med placering. På pappret behöver Norrbotten i dagsläget dubblera sitt mottagande för att kunna nå upp till länstalet, i realiteten är dock det faktiska mottagandet något större än på papper. Monica Lejon redogör därefter kort för uppdraget som Länsstyrelsen fått och det svar som myndigheten gett, det vill säga att Länsstyrelsen i samverkan med fler aktörer vill arbeta fram en handlingsplan för integration och tillväxt i länet. Denna handlingsplan ska bestå av en nulägesanalys och en handlingsplan med kopplade aktiviteter. Fortsatta dialogmöten för handlingsplanen kommer att hållas under hösten där alla som vill är välkomna att delta och komma med inspel till nulägesanalysen och förslag på aktiviteter för handlingsplanen. Dialogmötets deltagare får nu diskutera tre frågeställningar i grupp. Gruppdiskussionerna blir inspel till den kommande handlingsplanen. För presentationer och gruppdiskussioner se bildspel i bilaga. Samarbete mellan organisationer i Gävleborg Efter lunchen inleder Ingela med ett roligt videoklipp från programmet Hipphipp om hur det kan vara att möta den svenska kulturen som icke-svensk. Därefter är det dags för projektet Arbetsmarknadsutbildning med SFI att presentera sin verksamhet; Marcus Nilsson, Sandvikens kommun och Ulrika Morelius, Arbetsförmedlingen. Arbetet startade redan 2008 som ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, elva kommuner och Länsstyrelsen i Gävleborgs län, då i projektform. I dagsläget har projektverksamheten implementerats i de ordinarie verksamheterna och arbetet bedrivs inom en arbetsgrupp med samordnare från Arbetsförmedlingen och kommunerna samt en samverkansgrupp bestående av Arbetsförmedlingens chefer och SFI-rektorer. Arbetet har varit mycket framgångsrikt och även rönt uppmärksamhet på EU-nivå. Erbjudandet innebär kort sagt att nyanlända personer får en arbetsmarknadsutbildning om 25 timmar per vecka kombinerat med SFI-undervisning om 15 timmar per vecka. Individen får ordinarie ersättningar som han eller hon är berättigad till. Modellen är också uppbyggd kring en interkommunal ersättning om 500 kr per person och vecka för kostnaden avseende SFI. Marcus och Ulrika betonar bland annat att det är viktigt att ha tydligt arbetsfokus i utbildningen samt att hela arbetet bör vara flexibelt och kunna individanpassas. Det är också viktigt att gentemot kommunerna kommunicera den långsiktiga nyttan med att deltagarna går in i arbete eller praktik istället för att riskera att de behöver ta emot mer försörjningsstöd i framtiden. I dagsläget bedrivs i region Gävleborg 27 olika utbildningar med 550 deltagare bestående av 40 % kvinnor och 50 % män. För mer information se bildspel i bilaga. Ideella initiativ i Råneå Birgitta Johansson Norberg, Råneå medborgarkontor och Tord Strand, Svenska kyrkan berättar om det integrationsarbete som bedrivs i Råneå. Råneå som ort fick år 2000 frågan om att bli filial till Bodens asylmottagning och därefter kom de första asylsökande i december samma år. Arbetet har sedan dess framförallt bedrivits på ideell basis via en verksamhetskommitté bestående av de föreningar som engagerat sig. I dagsläget finns ca 45 nationaliteter i Råneå. Tord Strand berättar att han sadlade om från arbetet som åkare till att börja arbeta för Råneå församling inom ett projekt riktat till nyanlända män. Därefter har han börjat arbeta med en 4

5 verksamhet som erbjuder svenskaundervisning för de nyanlända som ännu inte har något uppehållstillstånd. Arbetet bedrivs genom ideella lärarinsatser av bland annat pensionerade lärare men även av personer utan lärarutbildning. Undervisningsmaterialet tillhandahålls via ABF. Birgitta och Tord lyfter fram vikten av det goda samarbetet och välvilligheten hos invånare och lokala företagare. Många av de som kommer till Råneå blir kvar och detta har skapat en positiv atmosfär för både ursprungliga och inflyttade rånebor, vilket lett till en blomstrande bygd. Att se människan bakom varje ärende Sist på dagens program står Anna-Maria Lundkvist Monroy, Arbetsförmedlingen, som är här för att berätta om sina erfarenheter av arbete med nyanlända personer inom olika organisationer. Anna-Maria ger oss en bild av de förändringar som ägt rum under den senaste tioårsperioden och de personliga erfarenheter hon dragit utifrån detta. Anna-Maria började arbeta på Migrationsverket år Hon beskriver att det viktiga för henne var att se människan bakom varje ärende. År 2005 var återvändandets år då många asylsökande blev tvungna att återvända till sina hemländer. Året efter förändrades detta i och med regeringsskiftet och Migrationsverket fick därför byta strategi. I Boden fick man exempelvis se ett massivt mottagande av nyanlända personer under denna period. Härefter tog Anna-Maria jobb på Bodens kommun för att kunna följa personerna in i det svenska samhället. Enheten låg då på näringslivsavdelningen. Hon beskriver att kommunens tjänstemän fungerade som ett slags lotsar med stort verksamhetsområde som inkluderade bland annat SFI, vuxenutbildning, utbetalning av bidrag med mera. Det enda som saknades var företagskontakterna varför man hittade en person från näringslivet för detta. År 2010 kom så etableringsuppdraget och Anna-Maria följde med uppdraget till Arbetsförmedlingen. De slutsatser hon drar utifrån de organisatoriska och politiska förändringar som genomförts är bland annat att det är viktigt att handläggare och lotsar finns nära individen, samt att samverkan mellan organisationer och kontakter med arbetslivet finns på plats. Genom åren har det varit viktigt för henne att möta människan i alla lägen, att kunna följa var och ens personliga utveckling har varit en viktig inspirationskälla i arbetet. Hennes tre budord hittar du i bildspelet i bilaga. På detta sätt vill Kompetensförsörjningsutskottet tacka för en inspirerande konferens. Vi ser fram emot framtida arbete och insatser från oss alla. 5

6 Några saker vi pratade om under gruppsamtalen: Hur ska vi kunna ta emot fler nyanlända? Det är svårt eftersom nybyggda bostäder är dyra Det behövs handledare i företagen för att underlätta att ta emot praktikanter Viktigt att ha språkundervisning från dag ett! Hur ska de nyanlända kunna komma snabbare i arbete eller utbildning? Det behövs flexibilitet i utbildningssystemet, speciellt i gymnasiet. Tänk kreativt! Bra med korta yrkesutbildningar och att snabbt kunna ta sig ut i arbete eller praktik Viktigt med mötesplatser och matchningsarbete Entreprenörskap- erbjud starta-eget- information! Piteå kommun har anställt språkhandledare, både för att stötta arbetsgivare och individen. Anordna språkundervisning och läxläsning på ideell basis. Pensionärer är en jättebra grupp att nyttja i det arbetet Vi behöver verktyg och system för validering Utgå från företagens behov av arbetskraft för att skapa praktikplatser och lyckade rekryteringar. Skapa former för att praktiskt stötta företagen i mottagandet. Hitta vägar förbi formell kompetens Behövs samsyn och paketlösningar mellan Arbetsförmedlingen, kommuner och näringsliv med flera. Hur ska de nyanlända kunna bli goda ambassadörer för länet? Det här är en ny frågeställning som vi inte jobbat med tidigare Om de kommer ut i arbete blir de automatiskt goda ambassadörer! Ordet nyanländ är ett begränsande begrepp. Viktigt att få en identitet och bli sedd i ditt sammanhang Piteå har flyktingvännen, andra flyktingguide. Det blir en länk ut i samhället Fånga upp goda exempel och se till att de får spridning! 6