RAPPORT HÄRRYDA KOMMUN SAMRÅDSUNDERLAG ENLIGT 6 KAP. MILJÖBALKEN VATTENUTTAG UR VÄSTRA NEDSJÖN UPPDRAGSNUMMER GÖTEBORG

Transkript

1 HÄRRYDA KOMMUN SAMRÅDSUNDERLAG ENLIGT 6 KAP. MILJÖBALKEN VATTENUTTAG UR VÄSTRA NEDSJÖN UPPDRAGSNUMMER GÖTEBORG S w e co Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen H el en Ekl u nd Hydrogeolog Vattenresurser, Göteborg Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) helen.eklund@sweco.se

2 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter 1 2 Bakgrund och syfte 2 3 Nuvarande vattenförsörjning Finnsjön Rävlanda Hällingsjö Reservvattenförsörjning 3 4 Framtida vattenbehov 5 5 Gällande tillstånd och motstående intressen Vattentäkt Härryda kommun Reservvattentäkt för Göteborgs Stad Regleringsrätt Kraftproduktion 9 6 Inledande samrådsmöten Göteborg Vatten Mölndals Kvarnby Bollebygds kommun 10 7 Övriga undersökta alternativ för framtida vattenförsörjning Nordsjön Rya hed Köp av vatten från Göteborg Vatten 12 8 Ansökan Allmänt Råvattenuttag 13 9 Områdesbeskrivning Markanvändning Gällande planer Översiktsplan Härryda kommun Översiktsplan Bollebygd kommun Områdesskydd Strandskydd 15 p:\1313\ _v nedsjön tillstånd\000\10 arbetsmtrl_dok\underlagsrapport samråd\rapport_ docx

3 Innehållsförteckning Riksintressen Naturreservat Kulturminnesvård Hydrologi Mölndalsån Tvärån (Härsjösystemet) Nedsjöarna Kapacitet Regleringsberäkningar för tilltänkt råvattenuttag Naturmiljö Strandförhållanden Akvatisk flora och fauna Fiskfauna Kräftor Bottenfauna och flora i föreslagen ledningskorridor Fågelfauna Vattenkvalitet Undersökning av bottenförhållande Metod Resultat Anordning för råvattenintag Intagsledning Alternativ 1 Dubbla ledningar till respektive intagsdjup Alternativ 2 - Enkel ledning längs P2 samt ventilkammare vid Bocköhalvön Alternativ 3 Enkel ledning längs P3 samt ventilkammare på västra stranden Intagsanordning Råvattenstation Ventilkammare Ledningsförläggning Styrd borrning Schaktning och sprängning Förankring Utlansering och sänkning av ledning Förutsedda konsekvenser Allmänt 39 p:\1313\ _v nedsjön tillstånd\000\10 arbetsmtrl_dok\underlagsrapport samråd\rapport_ docx

4 Innehållsförteckning Konsekvenser under anläggningsskedet Konsekvenser till följd av råvattenuttag - Driftsskedet Förslag till innehållsförteckning i miljökonsekvensbeskrivning, MKB 42 Bilagor 1 Planerat läge för ny intagsledning i Västra Nedsjön 2 Vattenståndssimulering för Nedsjöarna p:\1313\ _v nedsjön tillstånd\000\10 arbetsmtrl_dok\underlagsrapport samråd\rapport_ docx

5 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: Postadress: Härryda kommun Mölnlycke Telefon: Organisationsnummer: Kontaktperson: Thord Lundin Tel. kontaktperson: kontaktperson: Konsult: Jurist: Berört län: Berörd kommun: Berörda fastigheter: Berörda fastighetsägare: SWECO Environment AB, Göteborg Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB Västra Götalands Län Härryda kommun och Bollebygd kommun Under utredning Under utredning 1 (42)

6 2 Bakgrund och syfte Härryda kommun har för avsikt att utöka och säkra sin framtida dricksvattenproduktion. Kommunens huvudvattentäkt utgörs idag av ytvattentäkten Finnsjön som försörjer ca personer i samhällena Mölnlycke, Landvetter och Härryda med vatten. I den kommunala vattenförsörjningen ingår även två grundvattentäkter Rävlanda som försörjer samhällena Rävlanda och Hindås samt Hällingsjö som försörjer Hällingsjö samhälle. Det finns idag ingen heltäckande lösning för reservvattenförsörjning i händelse av att den ordinarie vattenförsörjningen slås ut. För Finnsjöns distributionsområde finns reservvatten från Partille och Mölndal som temporärt täcker ca 50 % av behovet, men för vattentäkterna Rävlanda och Hällingsjö saknas reservvattenförsörjning. Enligt gällande miljödom för Finnsjön är det tillåtet att i medeltal avleda vatten till en volym av 1,8 Mm 3 /år (motsvarar 57 l/s). Enligt kommunens vattenförsörjningsplan från 2009 utnyttjas 90 % av tillåtet uttag, men redan under 2010 uppnåddes tillåtet uttag enligt miljödom på årsbasis. Den ökande vattenförbrukningen beror främst på nyexploatering, men även på läckor i ledningssystemet, spolning och otillåtna uttag. I ett beslutsunderlag för den framtida vattenförsörjningen 1 undersöktes tre vattenförekomster inom Härryda kommun parallellt. Även alternativet att köpa vatten från Göteborg vatten undersöktes översiktligt. Beslutsunderlaget beskriver den kommunala vattenförsörjningen i dag och vilket behov som kommer att finnas i framtiden med år 2050 som slutpunkt. Rapporten beskriver studerade alternativ för vattenförsörjning med bedömning av kapacitet, kvalitet, leveranssäkerhet, konflikter med motstående intressen samt uppskattning av anläggningskostnader. Utifrån beslutsunderlaget bedömde sektorn för samhällsbyggnad att en ny vattentäkt i Västra Nedsjön är det bästa alternativet och Kommunfullmäktige i Härryda kommun beslutade att uttag ur Västra Nedsjön ska komplettera den framtida vattenförsörjningen i kommunen genom anläggande av ett nytt vattenverk och nya överföringsledningar mellan kommunens östra och västra delar. Härryda kommun ämnar nu med anledning av ovanstående att söka tillstånd för ett vattenuttag om 150 l/s ur Västra Nedsjön samt nedläggning av för ändamålet erforderlig intagskonstruktion samt intagsledningar. För åtgärderna som utgör vattenverksamhet avser kommunen att inlämna tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken till Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen. Innan ansökan lämnas till Mark- och miljödomstolen ska kommunen informera och samråda med de enskilda som kan anses särskilt berörda, samt även med länsstyrelsen (tillsynsmyndighet) och berörda myndigheter och organisationer. Syftet med detta är att berörda ska ha en möjlighet att lämna synpunkter i ärendet. 1 Beslutsunderlag för den framtida vattenförsörjningen i Härryda kommun. Bilaga till vattenförsörjningsplan 2009 enligt KF , Dnr 2007/ (42)

7 3 Nuvarande vattenförsörjning De kommunala vattentäkterna står tillsammans för ca 80 % av dricksvattenförsörjningen i kommunen, vilket motsvarar ca personer. Resterande del försörjs genom samfällda och enskilda vattentäkter. Större delen av befolkningen bor i den västra delen av kommunen. Nuvarande vattenförsörjning och kapacitet redovisas i figur Finnsjön Finnsjön är en ytvattentäkt som försörjer ca personer i samhällena Mölnlycke, Landvetter och Härryda med vatten. Dessutom levereras vatten till Landvetter flygplats. Enligt miljödom 2 medges ett uttag på m 3 /år (57 l/s). Enligt tidigare prognoser skulle Finnsjön räcka som vattentäkt t.o.m. ca 2020, men redan år 2010 var vattenuttaget från Finnsjön m 3 på årsbasis. Miljödomen utnyttjades alltså fullt ut. Översiktliga undersökningar i samband med att beslutsunderlaget för den framtida vattenförsörjningen togs fram visade att det inte finns hydrologiska eller ekologiska förutsättningar för ytterligare vattenuttag ur Finnsjön av önskad storlek. 3.2 Rävlanda Rävlanda grundvattentäkt försörjer ca personer i Rävlanda och Hindås med vatten. Dygnsmedelförbrukningen uppgick 2010 till 566 m 3, vilket motsvarar 6,55 l/s. Resultatet av en genomförd provpumpning av brunnen visar att kapaciteten är ca 10 l/s. 3.3 Hällingsjö Hällingsjö grundvattentäkt försörjer ca 320 personer i Hällingsjö och Eriksmyst med vatten. Dygnsförbrukningen uppgick 2010 till ca 59 m 3, vilket motsvarar ca 0,7 l/s. Den befintliga vattentäkten i Hällingsjö håller på att ersättas med en ny vattentäkt eftersom samhället växer över befintligt vattentäkt. Läge för en ny vattentäkt har lokaliserats och en ny jordbrunn har borrats. Provpumpning genomförd i en provisorisk brunn i området visar på en långsiktig kapacitet på ca 3 l/s. 3.4 Reservvattenförsörjning För Finnsjöns distributionsområde finns i dag reservvattenledningar från Mölndal och Partille med en sammanlagd kapacitet på ca 27 l/s. Under 2010 köpte Härryda kommun totalt ca m 3 vatten från Partille och Mölndal, vilket motsvarar ca 2,5 l/s. Med Partille kommun finns avtal om leverans av 10 l/s via Mölnlycke Företagspark och ca 15 l/s via Tahult. Vid provkörningen av ledningen genom Tahult visade det sig att den klarar 10 l/s om trycket i ledningsnätet sänks under det normala, annars endast 7 l/s. Med Mölndals Stad finns avtal om 20 l/s, men två provkörningar visar att ledningen idag endast klarar ca 7 l/s. Om Finnsjön skulle slås ut får vatten från Mölndal och Partille till Mölnlycke svara för reservvattenförsörjningen. I dagsläget är dock kapaciteten för låg 2 Västerbygdens vattendomstol, dom A 57/1964 med deldom A 40/ (42)

8 med totalt 27 l/s när behovet är ca 60 l/s. Därför planeras en ny överföringsledning till Mölndal som klarar 30 l/s för att kortsiktigt få en bättre reservkapacitet. Arbetet är budgeterat att utföras under 2013 och medför en total reservkapacitet på 50 l/s. Detta medför även att Mölndal kan erhålla 30 l/s från Härryda vid en nödsituation när en ny produktionsanläggning i Härryda kommun är i drift. För distributionsområdena Rävlanda-Hindås samt Hällingsjö saknas i dag reservvattenförsörjning. Partille Mölndal Figur 3.1 Befintliga verksamhetsområden för kommunalt VA, befintliga vattentäkter med nuvarande uttag och kapacitet samt tillgänglig reservvattenförsörjning. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ (42)

9 4 Framtida vattenbehov Härryda kommun är en expansiv kommun med pågående eller planerad utbyggnad i Mölnlycke, Landvetter, Hindås, Rävlanda och Hällingsjö. I kommunens gällande bostadsförsörjningsprogram redovisas en planerad årlig befolkningstillväxt på 1,5 % med ett ökande vattenbehov som följd. Mycket tyder på att den största tillväxten kommer att ske i den västra kommundelen, men utbyggnad av kommunalt VA inom saneringsområden i anslutning till samhällena Hindås och Rävlanda medför att det kommunala vattenbehovet kan antas öka i samma proportion till befolkningen även i den östra kommundelen. Förutom ett ökat vattenbehov genom befolkningstillväxt planeras en utveckling av Landvetter Airport City med ett rese- och logistikcentrum i anslutning till flygplatsen. Planerna för Airport City inrymmer även ett centrum för handel och upplevelser. Anläggningen ska försörjas med kommunalt vatten. Det prognostiserade vattenbehovet för ett fullt utbyggt Airport City uppgår till ca 10 l/s utöver det som redan i dag levereras till flygplatsen. Det som ytterligare kan påverka det framtida vattenbehovet är etablering av en vattenkrävande industri. Det finns planer på att inom de närmsta åren etablera en vattenkrävande industri i Björröd och detta medför ett ökat vattenbehov på ca 5 l/s. En prognostisering över det kommunala vattenbehovet fram till år 2050 har genomförts enligt ovanstående förutsättningar. Resultatet redovisas i diagram nedan. I figur 4.1 redovisas vattenbehovet inom den västra kommundelen inklusive Airport City och planerat mejeri. Prognos för den östra kommundelen redovisas i figur 4.2. Det totala vattenbehovet i Härryda kommun år 2050 uppgår, enligt ovanstående prognos, till ca l/s. Vattenförbrukningen per person ökade kraftigt fram till talet, men har därefter stagnerat, för att under senare år vara i stort sett konstant. Det finns inga tecken på att förbrukningen per person skulle öka. Framtida vattenbehov baseras därför på en oförändrad förbrukning per person. För Härryda kommun uppgår förbrukningen per person till ca 200 l/dygn inklusive spolvatten och läckage. Även om förbättringar av ledningssystemet genomförs succesivt bedöms det inte som möjligt att komma under en förlustandel på 17 %. 5 (42)

10 Figur 4.1 Prognos för vattenbehovet i den västra kommundelen, Finnsjöns verksamhetsområde, i förhållande till tillåtet uttag enligt miljödom Figur 4.2 Prognos för vattenbehovet i den östra kommundelen, verksamhetsområden för Rävlanda och Hällingsjö vattentäkter, i förhållande till befintliga vattentäkters kapacitet. 6 (42)

11 5 Gällande tillstånd och motstående intressen 5.1 Vattentäkt Härryda kommun Fram till år 2000 fanns ett vattenverk vid Västra Nedsjön och sjön nyttjades som vattentäkt för Hindås samhälle. Den gamla intagsledningen är idag upplockad, men kommunen har enligt miljödom VA38/82 rätt att ta ut vatten ur Västra Nedsjön motsvarande 10,5 l/s för dricksvattenproduktion. 5.2 Reservvattentäkt för Göteborgs Stad Vid normal drift av Göteborgs vattenverk sker uttag av vatten från Göta Älv med överpumpning till Delsjöarna (från vilka råvatten till beredningen används). Vid kortvariga kvalitetsstörningar i älven räcker reservvolymen i Delsjöarna till, vid längre stopp i uttaget från älven tas vatten från Rådasjön. Mölndals Stad har Rådasjön som huvudvattentäkt. VA 15/92, Dom DVA48 För att tillförsäkra Göteborg reservvatten vid långvarig kvalitetsbrist i Göta Älv har Göteborg Stad rätt enligt miljödom att ta upp till 5 miljoner m 3 vatten från Rådasjön, dock högst 2,4 m 3 /s, motsvarande m 3 /d. Magasinet för detta uttag finns i Nedsjöarna, från vilken motsvarande mängd vatten kan tappas vid behov. Detta för att inte sänka av Rådasjön för mycket samt medge tappning vidare i Mölndalsån nedströms Rådasjön. Domen tillåter också provkörning 1 ggr/ månad under max 2 h. Vid vattenbrist gäller följande prioriteringsordning: 1) Mölndals Kvarnby, för fabriksvatten, 0,3 m 3 /s 2) Mölndals Stad för uttag av råvatten från Rådasjön 3) Göteborg Vatten för uttag av reservvatten från Rådasjön Avtal mellan Göteborgs kommun och Mölndals Kvarnby (fastställt i ovanstående dom) I avtal som upprättades mellan Göteborgs VA-verk (nu Göteborg Vatten) och Mölndals Kvarnby anges under 1 att Behov av reservvatten från Mölndalsån har bedömts uppkomma i genomsnitt vart 4:e år. I praktiken har uttagen ur Rådasjön skett avsevärt oftare, ca gånger/år. Sedan 2005 har i medeltal ca 7 Mm 3 /år tappats från Västra Nedsjön till förmån för påfyllnad av Rådasjön. Vid tappningstillfällena har ca 0,1 m av regleringsamplituden tappats per tillfälle. Vid enstaka tillfälle har ca 0,3 m av reglerings-amplituden tappats 3 (tillåten tappning på 5 Mm 3 motsvarar ca 0,5 m av regleringsamplituden). 3 Samtal med Per Palmér, vattenkontrollant, Mölndals Kvarnby, (42)

12 5.3 Regleringsrätt Västra Nedsjön regleras av Mölndals Kvarnby som är regleringsrättsinnehavare. Mölndals Kvarnby ägs till 96 % av Mölndals Stad och resterande del ägs av markägare vid Grevedämmet, Mölndals Kråka. Figur 5.1 visar dämmet vid Västra Nedsjöns utlopp. Figur 5.1 Dämme med fisktrappa vid Västra Nedsjöns utlopp, februari Dom Genom domen har Mölndals Kvarnby, till förmån för dåvarande kraftproduktion, rätt att reglera vattnet i Nedsjöarna mellan sänkningsgränsen +0,30 m och dämningsgränsen +3,15 m (lokalt höjdsystem). Enligt samma dom erhålls också rätt att rensa sundet mellan Östra och Västra Nedsjön samt övriga vattendrag uppströms och nedströms dammen. Minimitappning från sjön är enligt domen 0,4 m 3 /s utom vid tillfällen då magasinet är tömt och tillrinningen inte uppgår vattenmängden. I detta fall skall tillrinningen framsläppas. Domen tillåter också 0-tappning under nätter och helger. Dock skall erfoderlig vattenmängd till lagligen tillkommen nedströms vattenverk framsläppas, utom vid tillfälle då magasinet är tömt och tillrinningen inte uppnår denna vattenmängd. I detta fall skall tillrinningen framsläppas. Dom Genom domen meddelades ändrade bestämmelser angående vattenavtappning ur Nedsjöarna. Det meddelades att dammen skulle utrustas med ålyngelledare till vilken fritt vatten ska tillsläppas under tiden maj-september, att tappningen inte får ökas hastigare 8 (42)

13 än 0,5 m 3 /s om dygnet och att tappningen under vintern, då risk för isbildning föreligger, skall hållas så jämn som möjligt. Mölndals Kvarnby ålades också att inför varje tappningsökning underrätta ägare av nedströms belägna vattenverk. VA 21/93:5 Dom Genom domen gavs Mölndals Kvarnby tillstånd att bygga om dämmet, utföra fisktrappa samt anlägga ny ålyngelledare. Dom Till förmån för minskad översvämningsrisk i vattensystemets nedre delar ändrades bestämmelserna i dom med avseende på tappningsförfarandet. Genom dom ges Mölndals Kvarnby tillstånd att när flödet genom dammen är mellan 0,4 och 1,6 m 3 /s så får flödet ökas momentant till högst det dubbla. Efter 90 min får ytterligare dubblering av flödet ske. När flödet genom dammen är över 1,6 m 3 /s får flödet ökas momentant med högst 2 m 3 /s var 90:e minut. 5.4 Kraftproduktion Kraftproduktion sker vid Ågården och Bugärde, belägna ca 4,5 km respektive 6 km nedströms dämmet vid Västra Nedsjön. Vid Ågården rinner huvudfåran förbi anläggningen. En delström leds till en mindre damm med ett litet kraftverk och ett par luckor för överskottsvatten. Vid Bugärde rinner allt vatten genom en damm som har en fallhöjd om ca 3 m. Vid dammen finns två mindre turbiner om en sammanlagd flödeskapacitet av ca 2,5 m 3 /s. Marginalen mot större flödesändringar är liten (risk för överströmning av dammkrönet) varför Mölndals Kvarnby meddelar kraftägaren så snart det sker ändringar i tappningen från Nedsjöarna. 9 (42)

14 6 Inledande samrådsmöten Samrådsmöten hölls med representanter från Göteborg Vatten respektive Mölndals Kvarnby i syfte att höra parternas synpunkter angående Härryda kommuns planerade råvattenuttag i ett tidigt skede i tillståndsansökan. Bollebygds kommun har under hösten 2012 tagit del av samrådsunderlaget och samrådsmöte hölls Göteborg Vatten Summering från samrådsmötet med Göteborg vatten: Göteborg Vatten tar idag ut i medeltal 5-7 Mm 3 /år från Mölndalsåns vattensystem. Tendensen är att tappningen minskar, de två senaste åren har den varit betydligt mindre än tidigare (2 Mm 3 under 2011). En översiktlig bedömning är att Göteborg Vattens nyttjande av magasinet i Nedsjöarna inte kommer att öka i framtiden. Rådasjön är en viktig reserv för Göteborg Vatten, men beredningen på både Alelyckans och Lackarebäcks vattenverk byggs nu ut för att trygga vattenförsörjningen. Härryda kommuns planerade uttag från Västra Nedsjön är relativt litet och det finns en god magasinsvolym i Mölndalsåns vattensystem. Det kommer därför inte att vara i konflikt med Göteborg Vattens nyttjande av Västra Nedsjön. 6.2 Mölndals Kvarnby Summering från samrådsmötet med Mölndals Kvarnby: Idag finns inga industriella intressen kvar i åsystemet. Det är idag vattennivån i sjöarna vid hög- och lågflöden i naturen samt naturintressen som styr regleringen. Särskild hänsyn tas till fisk och fågellivet. Mölndals Kvarnbys vattenkontrollant har gjort en sammanställning om hänsynstagande till olika intressen beträffande sjöns reglering. Fallförlusterna genom kanalen mellan Östra och Västra Nedsjön, inklusive Trafikverkets vägtrumma skall på Härryda kommuns bekostnad tas fram. Flödesmätningen vid utloppet från Västra Nedsjön skall kalibreras. Samtliga dammluckor vid alla reglerade sjöar i vattensystemet skall beses av Härryda kommun och Sweco. 6.3 Bollebygds kommun Vid samrådsmötet gick Härryda kommun igenom det framtagna samrådsunderlaget med Bollebygds kommun. Förutom mindre justeringar hade Bollebygds kommun inga synpunkter på det framtagna samrådsunderlaget. 10 (42)

15 7 Övriga undersökta alternativ för framtida vattenförsörjning Innan beslut om att nyttja Västra Nedsjön som kommunal vattentäkt togs i kommunfullmäktige undersöktes flera alternativ (se figur 7.1) till att trygga den framtida vattenförsörjningen i kommunen. Dessa undersökningar har sammanställts i ett beslutsunderlag 4 och beskrivs översiktligt nedan. Figur 7.1 Undersökta alternativ för framtida vattenförsörjning i Härryda kommun. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ Nordsjön Som ett alternativ till komplettering av befintlig vattentäkt i Finnsjön undersöktes Nordsjön utifrån intentionen att överföra 75 l/s direkt från Nordsjön till Finnsjöns vattenverk. Planen var att under en övergångsperiod leda vatten från Nordsjön via ledning genom Finnsjön till en gemensam pumpstation vid Finnsjöns vattenverk och utnyttja den överskottskapacitet som finns i det befintliga vattenverket. För ökning av produktionskapaciteten skulle ett nytt vattenverk i senare skede byggas i anslutning till det befintliga vattenverket. Nordsjön ligger nära den befintliga vattentäkten Finnsjön, men i ett annat avrinningsområde. Utifrån vattenkvaliteten i Nordsjön bedömdes sjön som lämplig för 4 Beslutsunderlag för den framtida vattenförsörjningen i Härryda kommun. Bilaga till vattenförsörjningsplan 2009 enligt KF , Dnr 2007/ (42)

16 vattenförsörjningsändamål. Den naturliga vattentillgången i Nordsjön är dock begränsad, vilket skulle kräva förändrad regleringen av Nordsjön och övriga sjöar i vattensystemet. Ett större uttag än 75 l/s bedömdes inte vara möjlig ur Nordsjönsystemet. 7.2 Rya hed Rya hed är en isälvsavlagring som i vattenförsörjningsplanen 5 lyftes fram som en prioriterad potentiell grundvattenförekomst med möjlighet för konstgjord infiltration av vatten från Mölndalsån. För att undersöka möjligheten att anlägga en grundvattentäkt med en önskad kapacitet på 75 l/s genomfördes hydrogeologiska undersökningar under Efter översiktlig geologisk kartering av området genomfördes geofysiska undersökningar i form av seismik inom två delområden benämnda Rya hed väster och Rya hed öster. För att verifiera resultatet av seismiken och för att studera lagerföljder och materialsammansättning genomfördes rördrivning (2 -rör) i fem punkter. Dessa rör användes sedan tillsammans med grundvattenrör som installerats av SGU som observationspunkter för grundvatten. I fyra av rören genomfördes enkla hydrauliska tester för att bedöma grundvattenmagasinets egenskaper. Slutsatsen från genomförda undersökningar var att det inte är möjligt att anlägga en grundvattentäkt med önskad kapacitet i området Rya hed väster. Materialsammansättningen är relativt finkornig och grundvattenmagasinet har därför en begränsad kapacitet. Även infiltrationskapaciteten bedöms som relativt dålig med avseende på konstgjord infiltration. I området Rya hed öster är förutsättningarna betydligt bättre med avseende på materialsammansättningen. Isälvsmaterialets utbredning i detta område är dock begränsad och det bedöms därför som mycket osäkert om det går att utforma en anläggning med tillräcklig stort avstånd mellan infiltrationsbassäng och uttagsbrunn för att erhålla en önskad uppehållstid på minst 14 dygn. För att klargöra om det är möjligt att anlägga en vattentäkt i området skulle en rad ytterligare undersökningar behöva genomföras. 7.3 Köp av vatten från Göteborg Vatten På tjänstemannanivå har Härryda kommun frågat Göteborg Vatten om möjligheten att köpa vatten till en mängd av 75 l/s för att täcka kommunens framtida vattenbehov. Göteborg Vatten bedömde då ( ) att en kontinuerlig leverans på ca 20 l/s kan utlovas. En önskad kapacitet på 75 l/s är möjlig vid normala förhållanden, men under extrema förhållanden kan inte mer än 20 l/s utlovas. Av detta drogs slutsatsen att denna lösning är ett högst osäkert alternativ för den framtida vattenförsörjningen i Härryda kommun. 5 Härryda kommun Vattenförsörjningsplan (42)

17 8 Ansökan 8.1 Allmänt Härryda kommun avser att ansöka om vattenuttag från Västra Nedsjön för dricksvattenproduktion. Ett nytt vattenverk kommer att byggas på fastigheten Hindås 1:456. Planerad produktionsstart är Vattenverket kommer inledningsvis att byggas för en produktionskapacitet på 75 l/s med möjlighet till att dubblera produktionskapaciteten. Dricksvattenledningar kommer att anläggas från Hindås till Landvetter via Härryda och flygplatsen. Detta medför att både den västra delen av kommunen och Rävlanda/Hindås har tillgång till två separata vattenverk och att kommunen kan försörjas från två olika håll. Detta är positivt ur leveranssäkerhetssynpunkt eftersom alternativa källor och leveransvägar ökar redundansen. 8.2 Råvattenuttag Vattentäkterna Västra Nedsjön och Finnsjön kommer att köras parallellt med i storleksordningen lika stort uttag från båda täkterna upp till Finnsjöanläggningens kapacitetstak. Totala uttaget kommer succesivt att öka. Kommunen avser söka tillstånd för ett vattenuttag på 150 l/s från Västra Nedsjön för att säkra för framtida expansion. Uttaget förväntas inte påverka möjligheten att uppfylla villkoren enligt gällande domar. Sänkningsgräns, dämningsgräns och minimitappning enligt dom behålls oförändrad. Kommunen avser också söka tillstånd för anläggandet av intagsledning. Föreslagna lägen för intagsledning visas i bilaga 1. Beskrivning av intagsledning finns i kapitel (42)

18 9 Områdesbeskrivning Västra Nedsjön ligger i Härryda kommuns nordöstra del, strax norr om Hindås samhälle. I Västra Nedsjöns avrinningsområde ingår även Östra Nedsjön som ligger i Bollebygd kommun. Dessa sjöar ligger längst upp i Mölndalsåns avrinningsområde och tillsammans utgör de båda sjöarna ett stort ytvattenmagasin. En kanal förbinder de båda sjöarna. Från den betydligt större Östra Nedsjön rinner vattnet nedströms till Västra Nedsjön. 9.1 Markanvändning Västra Nedsjön och Östra Nedsjön är båda klarvattensjöar. Den större delen av avrinningsområdet utgörs av skogsmark, främst barrskog. Landskapet är kuperat med ett flertal höjdområden runt sjöarna. De högsta höjdområdena ligger ca 200 m över havet. Sjöarnas ligger på en höjdnivå om ca 120 m över havet. Det finns flera fina sandstränder längs båda sjöarna. Mindre områden med odlad mark finns utspridda runt sjöarna samt nordost om Östra Nedsjön vid Bosgården. Samlad bebyggelse finns vid Hindås och Grönhult vid Västra Nedsjöns sydvästra strand. Ett mindre område med bebyggelse finns vid Nedflo vid Västra Nedsjöns norra strand. Ett flertal områden med fritidsbebyggelse finns omkring de båda sjöarna. 9.2 Gällande planer Översiktsplan Härryda kommun Översiktsplan för Härryda kommun, ÖP 2012, antogs av kommunfullmäktige I samband med arbetet med översiktsplanen har en fördjupad översiktsplan för Hindås samhälle tagits fram. Enligt denna är både Östra och Västra Nedsjön klassade som värdefulla vattenområden, se figur 9.1. Det anges även att det finns områden med höga naturvärden runt sjöarna. De centrala delarna av Hindås samhälle är klassat som ett område med värdefull kulturmiljö. Större delen av Hindås samhälle är avgränsat som utvecklingsområde med utbyggnadsområden som planerats för en fortsatt befolkningsökning de närmaste decennierna 6. Runt Västra Nedsjön finns planer på utbyggnad av kommunalt VA. Inom utvecklingsområdet är området kring Baggatomten och Bocköhalvön planerade för utbyggnad av kommunalt VA och utanför Hindås samhälle är områdena Limmerhult, Ingelse, Klåddegärde/Takkullen samt Grönhult planerade för utbyggnad av kommunalt VA. Detaljplaner har tagits fram för utbyggnad av bostadsområden vid Fagerhults- och Ekhagsvägen. Detaljplaner förväntas tas fram för utbyggnad vid Solåsen bostadsområde. 6 Bebyggelseutveckling Hindås, ÖP (42)

19 Förtätning av bebyggelse kommer eventuellt att ske vid Bocköhalvön samt vid Baggatomten. Figur 9.1 Utdrag ur Bebyggelseutveckling Hindås - ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun. I figuren syns utbyggnads- och omvandlingsområden samt natur- och kulturvärden Översiktsplan Bollebygd kommun En översiktsplan för Bollebygds kommun antogs av kommunfullmäktige Kommunen har påbörjat arbetet med att ta fram en ny översiktsplan och denna ska vara klar Enligt översiktsplanen är Östra och Västra Nedsjön samt området öster om Östra Nedsjön klassat som områden med stora naturvärden. Inom den del av Västra Nedsjöns avrinningsområde som ligger inom Bollebygds kommun finns ett detaljplanerat område vid Nedflo norr om Västra Nedsjön. 9.3 Områdesskydd Strandskydd Strandskyddsområden finns normalt längs hav, sjöar och vattendrag och sträcker sig 100 m upp på land och lika långt ut i vattnet från strandlinjen räknat. På känsliga platser är strandskyddet utökat till upp till 300 m. 7 ÖP 2002, Översiktsplan Bollebygds kommun 15 (42)

20 För Västra Nedsjön varierar strandskyddet mellan Härryda och Bollebygd kommuner. Längs stora delar av sjön (utmed västra och södra stranden) inom Härryda kommun finns inget strandskydd. Utökat strandskydd finns längs den östra och norra stranden. Utökat strandskydd råder längs hela Östra Nedsjön. Bollebygds kommun har för avsikt att pröva möjligheten till strandskyddsdispens enligt LIS (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) Riksintressen Ett område med riksintresseområde för naturvård finns nordost om Östra Nedsjön mellan Tubbared och Töllsjön. Naturtypen utgörs av ett äldre odlingslandskap med naturliga ängs- och betesmarker med delvis art- och individrika växtsamhällen. Ett stort område av riksintresse för friluftslivet, tillhörande Delsjö-Härskog området täcker in den norra delen av Västra Nedsjön samt hela Östra Nedsjön och sjöns avrinningsområde Naturreservat Det finns inga naturreservat inom avrinningsområdet. Däremot finns närliggande naturreservat vid Klippan ca 1 km söder om Hindås, samt vid Risbohult ca 2 km väster om Hindås, nedströms Västra Nedsjön. Dessa naturreservat utgör också Natura områden Kulturminnesvård Det finns inga områden med intressen för kulturminnesvård inom avrinningsområdet. 16 (42)

21 10 Hydrologi 10.1 Mölndalsån Östra och Västra Nedsjöarna är källsjöar i Mölndalsåns avrinningsområde, se figur Vattensystemet sträcker sig genom Bollebygd, Härryda, Lerum, Partille, Mölndal och Göteborg. Vattendraget är i sin huvudsträckning från Östra Nedsjön till Mölndalsfallen ca 32 km långt. Den totala sträckningen hela vägen till havet är ca 45 km. Avrinningsområdet är 268 km 2 stort (SMHI) och sjöandelen i hela systemet är ca 10 %. Figur 10.1 Mölndalsåns avrinningsområde. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ Östra och Västra Nedsjön är förbundna genom en kanal som är grävd genom ett våtmarksområde. Sjöarna avbördas genom Mölndalsån, som bl.a. rinner genom de reglerade sjöarna Landvettersjön (Gröen) och Stensjön. Längs sträckan mellan Nedsjöarna och Gröen tillrinner två bäckar från reglerade sjöar. Dalså avvattnar Stora och Lilla Sturven, Öjersjön, Björksjön och de små sjöarna Posttjärn och Stensjön. Tvärån avvattnar Stora och Lilla Härsjön, Hornasjön och Vällsjön samt de små sjöarna Blomma, Långetjärn och Kollsjön. Samtliga av de större sjöarna i Tväråns avrinningsområde är reglerade. I Tabell 1 finns hydrologiska data för reglerade sjöar i Mölndalsåns avrinningsområde samlade. I figur 10.2 visas ett flödesschema för avrinningen i Mölndalsån. 17 (42)

22 Tabell 1. Hydrologiska data för reglerade sjöar i Mölndalsåns avrinningsområde, hämtade från Höjderna är angivna i olika lokala höjdsystem enligt vattendomar. *Höjder angivna i RH2000. Magasin DG SG Övre DG Regl. Amplitud (m) Regl. volym (Mm 3 ) Sjöyta (km 2 ) +59,73 +59,15 0,5 Stensjön +49,95* +49,14* 0,58 0,3 +59,73 +59,17 2,2 Rådasjön +49,95* +49,16* 0,56 1,2 Landvettersjö +54,79 +54,38 2,5 n * * 0,41 1 Hornasjön +10,64 +8,25 +10,74 2,39 2,7 1,1 Vällsjön +123, , ,01 2,91 0,9 0,3 St. Härsjön +111, , ,6 2,2 6,2 2,7 L. Härsjön +113, , ,89 3,01 3,1 1 St. och L. 1,1 Sturven +13,50 +11,30 +13,6 2,2 2,5 Öjesjön +10,00 +8,10 +10,1 1,9 0,8 0,4 V. och Ö. Nedsjön +3, * +0, * 2,85 30,8 10,1 18 (42)

23 Figur 10.2 Flödesschema över Mölndalsån med ingående sjöar. Höjderna är angivna i olika lokala höjdsystem enligt vattendomar ( 19 (42)

24 Tvärån (Härsjösystemet) Inom Tväråns avrinningsområde, även kallat Härsjösystemet, finns stor kapacitet. Den genomsnittliga regleringsamplituden för sjöarna är 2,4 m och den totala magasinsvolymen i den reglerade delen av Härsjösystemet uppgår till 13,1 Mm 3. Genomsnittlig tappning till Tvärån från dämmet vid Stora Härsjön har sedan 1995 varit 0,3 m 3 /s, bortsett från kortare perioder med högre tappning. Tidigare tappningsstatistik visar på större variationer i tappningen (< 0,1 m 3 /s till >0,3 m 3 /s). Vattenstånden i sjöarna hålls regelmässigt inom den övre delen av respektive sjös regleringsintervall. Endast vid extrema torrår har vattenstånden sjunkit till den undre delen av regleringsintervallen. Det finns alltså goda möjligheter att vid extrema torrperioder använda Härsjösystemet för att komplettera påfyllningen av flöde i Mölndalsån. Viss ytterligare kapacitet finns även i andra sjösystem exempelvis i St. och L. Sturven Nedsjöarna Västra Nedsjön har en area på 2,6 km 2 ett maxdjup på 38 m, en total volym om 33 M m 3 och en omsättningstid på 1,2 år. Östra Nedsjön har en area på 7,5 km 2, ett maxdjup på 80 m, en total volym på 232 M m 3 och en omsättningstid på 12,5 år. I Tabell och Tabell visas hydrologiska data för Nedsjöarna. Tabell 2. Hydrologisk data för Östra och Västra Nedsjön Medelvattenföring (MQ, SMIH) 1,0 m 3 /s Minimitappning (dom ) 0,4 m 3 /s (dagtid, vardagar) Tillåter nolltappning, nätter och helger. Dämningsgräns (dom ) + 3,15 m (=121,97)* Sänkningsgräns (dom ) + 0,30 m (=119,12)* Regleringsamplitud Magasinsvolym (Nedsjöarna totalt, Sjöyta (Nedsjöarna totalt, Nederbördsområde (Nedsjöarna totalt, / SMHI) + 2,85 m 30,8 milj m 3 10,1 km 2 61 km 2 / 58 km km 2 *Höjd angiven i RH (42)

25 Tabell 3. Karakteristiska flöden för utloppet ur västra Nedsjön under oreglerade förhållanden enligt uppgifter från SMHI, dygnsmedelflöden i m 3 /s. HQ-100år 6,8 HQ-50 år 6,2 MHQ 3,1 MQ 1,0 MLQ 0,15 LLQ 0,03 Östra och Västra Nedsjön står som nämnt i förbindelse med varandra via en kanal (se figur 10.3). Även den mindre sjön Buasjön, norr om Västra Nedsjön står i förbindelse med sjöarna. Kanalen mellan Östra och Västra Nedsjön har varit torrlagd två gånger sedan Kvarnbyn har rättighet att rensa kanalen. Vägbron över kanalen har ersatts av en vägtrumma, vars kapacitet sannolikt inte är tillräcklig vid behov av stort uttag ur sjöarna och lågt vattenstånd (torrsommar). Kapaciteten genom denna kommer att undersökas närmare. Vattenståndet i Västra Nedsjön varierar årligen vanligtvis med ca 1 m. Sjön hålls vid de flesta tillfällen inom ±0,2-0,4 m relativt den rekommenderade börnivån +2,20 m. I Tabell visas de börnivåer som Kvarnbyn håller sig till för Nedsjöarna under olika perioder av året, anpassade till olika intressen i systemet. Nivåerna kan komma att revideras i samband med övergången till ett samordnat styr- och reglersystem för hela Mölndalsån och vid det utredningsarbete som utförs inom ramen för denna ansökan till mark- och miljödomstolen. Tappningen från Västra Nedsjön till Mölndalsån har under de senaste 10 åren varierat mellan 0,4 6 m 3 /s. Kalibrering av utloppet kommer att utföras för bättre kontroll av tappningen. Ågruppen, som är en sammanslutning av kommunala tjänstemän från samhällsidan, har vid möte 2007 förordat ett förslag på tappningsstrategi enligt Tabell 6. 8 Uppgifter från Mölndals Kvarnby, pers. kontakt (42)

26 Tabell 4. Börnivåer för Nedsjöarna under olika perioder av året. Informationen är hämtad från Kvarnbyns driftrutin för Mölndalsåns sjösystem (vers. 3.8) Månad Plushöjd (lokalt system) Plushöjd (RH2000) Kommentar Januari 2,10-2,30 120,92-121,12 Efter isbildningen, jämn nivå Februari 2,10-2,30 120,92-121,12 Mars 2,10-2,30 120,92-121,12 April 2,10-2,30 120,92-121,12 Reservvatten börjar sparas (minska tappningen) Maj 2,30-2,60 121,12-121,42 Juni 2,40-2,60 122,22-121,42 Juli 2,40-2,50 121,22-121,32 Augusti 2,10-2,30 120,92-121,12 September 2,10-2,30 120,92-121,12 Tappning max 1m 3 /s Oktober 2,10-2,30 120,92-121,12 Laxvandring Mölndal November 2,00-2,30 120,82-121,12 Vinter, jämt flöde från Nedsjöarna December 2,00-2,30 120,82-121,12 Tabell 5. Tappningsstrategi för Västra Nedsjön enligt Ågruppen. Tidsperiod Plushöjd (lokalt system) Plushöjd (RH2000) Kommentar 1/5 1/6 2,25 (+/-0,25) 121,07 För båtar, bryggor, badande 1/6 15/9 Max +2,5 121,32 Detta riktvärde bibehålls under sommaren 15/9 15/10 +2,0 120,82 Hänsyn till rödingens romläggning. Marginal finns för ökning av nivån med 1,15 m. Vid kraftiga regn ändras tappningen för att eliminera översvämningar nedströms. 15/10 15/11 +2,0 120,82 Så nära denna nivå som möjligt. 15/11-1/5 +2,0-2,20 120,82 121,02 Max 2,5 om möjligt 22 (42)

27 Figur 10.3 Kanalen som förbinder Östra och Västra Nedsjön är grävd genom ett våtmarksområde. 23 (42)

28 Figur 10.4 Västra Nedsjöns avrinningsområde med sjöar, tillrinnande vattendrag och våtmarker. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ (42)

29 10.2 Kapacitet Ett vattenuttag av 150 l/s motsvarar 15 % av årsmedelflödet ut från Nedsjöarna. Därtill har Göteborg Vatten rätt att om vattnet i Göta älv blir oanvändbart som råvatten ta ut 5 miljoner m 3 ur Mölndalsån/Nedsjöarna. Ett sådant uttag motsvarar, om uttaget endast sker ur Nedsjöarna, en avsänkning av sjöytorna med ca 0,5 m (under en torrperiod då tillrinning är lägre än avdunstning). Regleringen av Nedsjöarna sker genom Mölndals Kvarnby, men kommer inom kort att ske samordnat med alla berörda kommuner och Mölnlycke fabriker. Samordningen innebär bl.a. att Nedsjöarna kommer att hållas på en nivå som innebär att risken för att inte under en högflödesperiod kunna hålla tappningen ur sjön på en miniminivå ska vara försumbar. Samtidigt anpassas regleringen så att nivån i sjön inte ska riskera att underskrida +2,2 m i det för sjön lokala systemet när en torrperiod börjar. Nivån höjs således i slutet av en vårflodsperiod eller efter en mild vinterperiod med regn, se Tabell. Vad gäller kapaciteten av kallt vatten för dricksvattenproduktion så visar beräkningar att det med god marginal finns tillräckligt med vatten under språngskiktet i Västra Nedsjön för att ta ut den avsedda råvattenmängden. Uttaget är förhållandevis så litet att påverkan på språngskiktets nivå blir försumbar Regleringsberäkningar för tilltänkt råvattenuttag Beräkningarna har utförts på ett underlag från SMHI 9. De har med sin generella modell för olika delar av Sverige, HBVSverige, och kalibrering med hjälp av mätresultat från SMHI:s närliggande vattenföringsstationen Tvärsjön, utfört beräkningar av tillrinning och avdunstning under en period av 60 år, Perioden får anses svara mot rimliga krav på ett gott statistiskt underlag och innehåller såväl mycket regniga perioder som den extrema perioden i december 2006, som besvärande torrperioder, varav de svåraste var åren SMHI är något osäkra på avdunstningens storlek och har givit två olika tidsserier för avdunstning. Av försiktighetsskäl har simuleringarna utförts med den största avdunstningen. Eftersom det i denna simulering är intressant vilka lågvattenstånd som kan erhållas i sjöarna under olika år har simuleringen utförts så att det antas att vattenståndet är +2,20 m när torrperioden börjar. (När hydrologin tillåter det höjer Kvarnbyn normalt vattenståndet inför torrsäsongen). Resultaten av simuleringen redovisas i bilaga 2. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer även resultaten från beräkningar med mindre antagen avdunstning att redovisas. Nedan har utdrag ur simuleringen gjorts för att tydligare presenterar skillnader i vattenstånd och utflöde till följd av råvattenuttaget. I Figur 10.5 visas normalåret och i Figur 10.6 visas torråret Avrinningsberäkningar för Nedsjöarna, Dnr 2010/2258/204, SMHI, (42)

30 Normalår 61 % av normalåret Figur 10.5 Simulering av vattenstånd och tappning ur Nedsjöarna med resp. utan råvattenuttag för ett normalår. Underlaget är baserat på tillrinning och avdunstning för åren Höjdangivelser i lokalt höjdsystem. 26 (42)

31 50 % av normalåret 95 % av normalåret Figur 10.6 Simulering av vattenstånd och tappning ur Nedsjöarna med resp. utan råvattenuttag för ett torrår. Underlaget från SMHI är baserat på tillrinning och avdunstning för åren På grund av osäkerheter i avdunstningens storlek visas för torråret resultaten vid både hög och låg avdunstning. Höjdangivelser i lokalt höjdsystem. Normalår I Figur 10.5 visas resultatet av simuleringen för ett i perioden ingående normalår (konservativt beräknat på hög avdunstning). Under ett normalår blir påverkan på vattenståndet i Nedsjöarna, till följd av råvattenuttaget litet. Uttaget av råvatten under ett normalår sänker vattenståndet med 0-25 cm. Den största skillnaden uppträder när tillrinningen är låg och/alternativt avdunstningen hög, varvid uttaget får störst effekt på vattennivån. Vattennivån under det år som bedöms representativt för normalår stod som lägst på nivån +1,76, medräknat råvattenuttag. Observera att regleringsberäkningen då inte anpassats utifrån en höjning av vattennivån inför torrare period på sommaren. Mintappningen från Nedsjöarna är alltid 0,4 m 3 /s. Perioderna av tappflöden utöver mintappning visas nederst i diagrammet. Den orangea kurvan representerar tappflöde utöver mintappning vid ett råvattenuttag på 150 l/s. Under normalåret tappades vatten 27 (42)

32 (utöver mintappning) under totalt ca 14 veckor. Ett råvattenuttag under normalåret skulle förkorta perioden med ökad tappning med ca 4 veckor. Torrår Figur 10.6 visar resultatet av simulering för ett i perioden ingående torrår. Av figuren framgår att torråren utmärker sig på så sätt att sjön aldrig fylls upp till önskad nivå på vintern, utan att torrperioden både 1975 och 1976 startar från en låg nivå. Under torrperioden sjunker vattennivån till + 1,5 m. Råvattenuttaget gör att vattennivån som lägst hamnar på ca + 0,8 m, konservativt räknat. Skillnaden blir mindre om beräkningen baseras på den lägre avdunstningen. Av Bilaga 2, som representerar hela perioden kan utläsas att vattenståndet inte sjunker lägre än ca 1 m under startnivån, den försiktigt valda nivån +2,20 m på våren, bortsett från den extrema torrperioden Under en liknande torrperiod som skulle ett vattenuttag för Göteborgs behov innebära att sjöarna sjunker i stort sett till sänkningsgränsen. Detta innebär att vattnet för Göteborgs del i så fall får pumpas över stängd dammlucka för att erforderligt flöde skulle erhållas. Denna möjlighet har angivits i Göteborg Vattens vattendom avseende uttag ur Nedsjöarna. Vad som inte beaktats ovan är att Härsjösystemet har stora magasinsvolymer. Dessa utnyttjas normalt inte, eftersom det är ett flertal sjöar med mer otillgängligt placerade dämmen som kräver stor arbetsinsats. Skulle dock Göteborg behöva utnyttja vatten från de övre sjömagasinen under en extrem torrperiod så bör det istället vara rimligt att delar av eller hela flödet tas från Härsjösystemet. Detta är att föredra såväl ur miljö- som kostnadssynpunkt. 28 (42)

33 11 Naturmiljö 11.1 Strandförhållanden Geologin i anslutning till nedsjöarna domineras av utbredda områden med morän, områden med tunna moränlager på berg samt av isälvssediment i form av sand och grus. Detta innebär att stränderna till stor del utgörs av hårdbottnar. Sandstränder finns främst vid Nedflo i den norra delen av Västra Nedsjön samt längs vissa delar av Östra Nedsjöns östra strand. Ekologiskt värdefulla översvämningsområden finns i låglänta områden i anslutning till kanalen mellan Västra och Östra Nedsjön samt vid Nedflo Akvatisk flora och fauna Fiskfauna 11 Vid undersökningar av sjöarna som gjordes i början av 1990-talet fångades röding, öring, gädda, abborre, mört, stensimpa, kvidd och ål. Enligt den nationella databasen för sjöprovfiske förekommer arter som abborre, gädda, mört, siklöja samt sutare i Västra Nedsjön. Vid provfisket 1981 fångades även nors. Västra Nedsjön, med ett maxdjup kring 38 m och medeldjup på 13 m, har goda förutsättningar för kallvattenarter som röding och öring. En ursprunglig stam av röding har tidigare funnits i såväl Västra som i Östra Nedsjön, men det är dock tveksamt om denna stam numera finns kvar. Ett omfattande nätprovfiske, i syfte att fånga avelsfisk, utfördes 1991 i Västra och Östra Nedsjön (cirka 30 respektive 200 nätnätter). Vid detta tillfälle fångades dock endast ett fåtal individer. Under första hälften av 1990-talet sattes det ut Vätternröding i Östra Nedsjön i syfte att öka beståndet. Storvuxen öring med vikter upp mot 7 till 8 kilo (fångas med vissa års mellanrum) har alltid funnits och förekommer fortfarande i Östra Nedsjön och reproduktionsområden för denna storvuxna öring finns i Tubbaredsbäcken m.fl. Tubbaredsbäcken mynnar vid av Östra Nedsjöns östra strand. Sedan många år tillbaka har endast strööringar fångats i Västra Nedsjön, men under 2012 har ett flertal öringar fångats i närheten av dämmet. Vid Västra Nedsjöns utlopp finns en fiskväg i form av en kammartrappa som ska möjliggöra för öringen att passera dämmet. Fisktrappans funktion är dock något osäker. Behov av viss justering samt förbättrad skötsel erfordras för att kunna säkerställa fiskvandring förbi dämmet. Vid höga nivåer i Västra Nedsjön uppstår höga strömhastigheter i underströmsöppningarna i de första stegen direkt nedströms sjön. Åtgärder i form av att hålla nere sjön på en lägre nivå 10 Vattenmiljöer i Mölndalsåns avrinningsområde en resurs för människor och ekosystem. Mölndalsåns vattenråd, Information om fiskfaunan i Västra och Östra Nedsjön samt Buasjön har till stora delar erhållits av Anders Olsson, kontaktperson för fisket i Buasjön samt Östra Nedsjön. 29 (42)

34 (ny regleringsstrategi som skydd mot översvämningar nedströms) har dock sannolikt inneburit att öringen numera lättare kan passera den övre delen av trappan Kräftor Enligt uppgift har signalkräfta, en främmande art som numera återfinns på många platser inom Mölndalsåns vattensystem, under senare år även nått (alternativt otillåtet inplanterats i) Västra och Östra Nedsjön samt Buasjön. Rikligt med signalkräftor förekommer främst i västra delen av Västra Nedsjön från Bockön och ner mot sjöns utlopp till Mölndalsån Bottenfauna och flora i föreslagen ledningskorridor En flora- och bottenfaunainventering har utförts i de två föreslagna ledningskorridorerna 12. Inventeringen har utförts i de grundaste delarna av korridorerna, dels från landanslutningen i väster och öster ut till strax efter gångbron och dels i sundet mellan Bockön och fastlandet (se bilaga 1). I område 1, vid sjöns utlopp, var bottenfaunan mycket artrik och bedömdes därför ha höga naturvärden. De arter som förekommer mest är tvåvingar (ca 50 %) och dagsländor (ca 30 %). Det noterades dock inga ovanliga eller rödlistade arter eller arter som är fridlysta enligt Artskyddsförordningen (2007:845). Inga stormusslor noterades. Bottenfaunans värde är främst knuten till de grundare partierna längs viken norra strand ut till gångbron. Bottenfaunan i strandzonen påverkas inte direkt av ledningsdragningen, men skulle kunna påverkas indirekt beroende på hur anläggningsarbetet utförs. I område 1 genomfördes undersökningen av vattenväxter längs en ca 500 m lång transekt utmed planerad ledningsdragning, samt längs tre transekter tvärs ledningsdragningen, se bilaga 1. Det noterades inga ovanliga arter eller arter rödlistade eller fridlysta enlig Artskyddsförordningen (2007:845). Längs den norra, långgrunda stranden finns noterades fler växter. På större djup än 2 m noterades endast två växtarter. I område 2, i sundet innanför Bockön, var bottenfaunan artrik och en ovanlig och mycket försurningskänslig art noterades, malkräftan Gammarus lacustris. Bottenfaunan bedömdes därför ha höga naturvärden. De arter som förekommer mest är tvåvingar (ca 50 %), gråsuggor (ca 20 % och Dagsländor (ca 10 %). Det noterades dock inga ovanliga eller rödlistade arter eller arter som är fridlysta enligt Artskyddsförordningen (2007:845). Inga stormusslor noterades. Bottenfaunans värde är främst knutna till Bocköns strandmiljöer och bottenfaunan i strandzonen påverkas inte direkt av ledningsdragningen, men kan påverkas indirekt vid anläggningsskedet. I område 2 undersöktes vattenväxter utmed en ca 50 m lång transekt längs föreslagen ledningsdragning samt längs två transekter vinkelrätt mot ledningsdragningen. Det 12 Inventering av bottenfauna och vattenväxter i Västra Nedsjön 2012, Medins Biologi AB (42)

35 noterades inga ovanliga arter eller arter rödlistade eller fridlysta enlig Artskyddsförordningen (2007:845) Fågelfauna Göteborgs ornitologiska förening har sammanställt en rapport över skyddsvärda fågellokaler i Härryda kommun 13. Av rapporten framgår vilka fågelarter som häckar eller är noterade vid sjön under häckningsperiod. I Västra Nedsjön och dess omgivningar häckar bl.a. storlom, kanadagås, storskrake, småskrake, fasan, drillsnäppa, strandskata, dubbeltrast. Fiskande smålom har noterats i sjön. 13 Skyddsvärda fågellokaler i Härryda kommun. Göteborgs ornitologiska förening, remissutgåva (42)

36 12 Vattenkvalitet I samband med att beslutsunderlaget för Härryda kommuns framtida vattenförsörjning togs fram utfördes under vattenundersökningar i Västra Nedsjön 14. Vattenprover för kemisk och mikrobiologisk analys togs från tre olika djup vid den tilltänkta intagspunkten i sjön. Även organiska föroreningar, metaller och andra gifter analyserades. Förekomsten av växtplankton som kan bidra till lukt- smak eller toxiska ämnen i dricksvattnet undersöktes också. Resultaten från undersökningen visade att vattenkvaliteten i Västra Nedsjön är god och ändamålsenlig för dricksvattenproduktion. Alla analysvärden understeg med god marginal uppsatta riktvärden för råvatten 15. Exempel på vattenkvalitet för Västra Nedsjön finns i Tabell. Parametrar som kommer att behöva justeras i vattenverket är innehållet av organiskt material, färgtal, antalet mikroorganismer och ph-värde. Ett extra beredningssteg för manganavskiljning kan komma att behövas i vattenverket. Tabell 6. Vattenkvalitet i Västra Nedsjön på 21 meters djup. Provtagningen utfördes under perioden mars 2010 till maj Riktvärde Gränsvärde enl. SLVFS 2001:30 Parameter Enhet antal min max median medel Temperatur C 8 2,5 11,3 7,6 7,2-10 Odlingsbara mikroorg, 3d cfu/ml 8 < <5000 (10) Koliforma bakt. cfu/100ml 7 < <500 (Påvisad) E.coli cfu/100ml ,3-15 Färgtal mgpt/l ,5 23,3 <10 4 COD-Mn mg/l 8 3,5 6,9 4,8 5,1 5,5-9 <7,5, >9,0 (10,5) ph 8 6,8 7,4 7,2 - - Alkalinitet mghco3 - /l 8 9, ,6 <1 0,1 Järn mg/l 8 0,051 0,11 0,066 0,071 <0,3 0,05 Mangan mg/l 8 <0,01 0,05 0,02 0,02 14 Beslutsunderlag för den framtida vattenförsörjningen i Härryda kommun. Bilaga till vattenförsörjningsplan 2009 enligt KF , Dnr 2007/ Råvattenkontroll Krav på råvattenkvalitet, Svenskt Vatten, (42)

37 13 Undersökning av bottenförhållande Marin Miljöanalys AB har utfört bottenundersökningar i planerad sträckning för intagledningen från landförankringspunkten till planerad intagspunkt 16. Undersökningarna genomfördes längs två alternativa korridorer. Från landföringspunkten och ca 750 m ut i sjön har de två olika alternativen samma sträckning. Syftet med undersökningarna var att finna en optimal sträckning för intagsledningen för råvattnet. Två alternativa ledningssträckningar har tagits fram utifrån resultatet, figur 13.1 och bilaga 1. Figur 13.1 Bottenundersökningar har genomförts i korridorer längs två alternativa ledningssträckningar. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ Metod För geologisk kartering avvändes ett Side Scan Sonar-system som gör det möjligt att särskilja berg, morän, grus, sand och lera samt olika typer av objekt, t.ex. ledningar. Djupet mättes med Singel Beam-ekolodning och penetrerande mätningar utfördes med ett sedimentekolod för att fastställa underlagrande skikt. 16 Rapport Bottenundersökning Västra Nedsjön. Marin Miljöanalys AB, (42)

38 13.2 Resultat Resultatet visar att från landföringspunkten och till förgreningen av de två olika alternativa sträckningarna, ca 750 m öster ut i sjön, karakteriseras området av mycket flack topografi med små djupvariationer. Två fördjupningar finns längs delsträckan med nivåskillnader om ca 7 m. Botten utgörs av sand, grus och sten längs den grunda delen. Där vattendjupet är större är botten täckt av finsediment med en mäktighet på 1-5 m ovan hårdbotten. Ledningskorridoren P1 går norr om Bockön. Längs P1 är bottentopografin efter förgreningen till att börja med flack i ca 350 m. Därefter ökar djupet och det finns två fördjupningar längs sträckningen innan intagspunkten. Längs P1 utgörs bottenförhållandena av grus, sand och sten i de grundare delarna och av finsediment i de djupare delarna. Ledningskorridoren P2 går mellan Bockön och fastlandet. I denna passage är vattnet grunt och det minsta vattendjupet var vid mättillfället ca 1,5 m, vilket motsvarar en bottennivå på ca +119,74 (RH2000). Vattennivån vid undersökningstillfället var ca +121,25 (RH2000). I passagen utgörs botten av berg och morän. Öster om passagen utgörs botten av finsediment. 34 (42)

39 14 Anordning för råvattenintag 14.1 Intagsledning I bilaga 1 visas tre föreslagna ledningskorridorer för anläggandet av intagsledningar till det planerade vattenverket. Utformningen av intagsledning är ännu inte fastställd utan flera alternativ ses som möjliga. Erforderlig dimension på ledningen för en kapacitet på 150 l/s beräknas uppgå till ca mm i ytterdiameter. Ledningen kommer att dimensioneras så att maxkapaciteten 150 l/s kan erhållas oberoende av vattennivån i Västra Nedsjön. Möjlighet att ta in råvatten från två olika djup planeras för att säkerställa låg temperatur och låga manganhalter i råvattnet. Förslag på intagsdjup är ca 17 m och ca 8 m 17. Undersökningar pågår fortfarande för att finna lämpligaste intagsdjup med avseende på vattenkvalitet. Erforderligt vattendjup för intag av råvatten finns öster om Bockön Alternativ 1 Dubbla ledningar till respektive intagsdjup Ett alternativ som medför mycket god redundans i vattenförsörjningen innebär att två parallella råvattenledningar förläggs hela vägen från råvattenstationen till vardera intagsdjup. Ledningarna förläggs då längs sträckning P1 norr om Bockön för att inte behöva passera det grunda partiet mellan Bokön och Bocköhalvön Alternativ 2 - Enkel ledning längs P2 samt ventilkammare vid Bocköhalvön Ett annat alternativ är att anlägga en enkel ledning från råvattenstationen fram till en ventilkammare. Från ventilkammaren fortsätter två separata ledningar till de två olika intagsdjupen. Styrning, kontroll och luftning av ledningen kan enkelt utföras från en tillgängligt belägen ventilkammare. Ett tänkbart läge för ventilkammare är på Bocköhalvöns nordspets. Sundet mellan Bockön och Boköhalvön är grunt och här kommer ledningen att behöva schaktas längs en total sträcka på ca 100 m. Av dessa 100 m utgörs ca 60 m av hårdbotten. Detta innebär att både schaktning och sprängning kommer att erfordras i sundet för att få ner ledningarna på en säker nivå Alternativ 3 Enkel ledning längs P3 samt ventilkammare på västra stranden För att eventuellt undvika sprängning i vatten med medföljande konsekvenser för vattenmiljön så finns också möjlighet att använda sig av sträckning P3 och anlägga en ventilkammare på sjöns västra strand. Den totala ledningsdragningen blir då ca m längre än om sträckningen P2 används. Bottenförhållandena längs denna sträckning är dock inte studerade. 17 Etablerat språngskikt låg på 7-13 m djup. Enligt beräkningar kan det framtida uttaget om 150 l/s maximalt sänka språngskiktet ytterligare 1,5 m. 35 (42)

40 14.2 Intagsanordning På bestämda intagsdjup placeras intagsannordningar. Intagsannordningen placeras lämpligen ca 3 m ovan botten för att förhindra att finsediment transporteras med råvattnet. Intagsannordningen förankras med hjälp av stag eller betongfundament. Det finns flera tillgängliga tekniker på marknaden som hindrar fisk att följa med in till vattenverket. I figur 14.1 visas ett exempel på intagsanordning, en Johnsson intagssil som avskiljer fisken ute i sjön. Spaltvidden är 3 mm, diametern ca 0,5 m och längden ca 1,6 m. Inströmningshastigheten vid silen är bara 0,135 m/s, vilket inte utgör problem för fisk eller övriga biologiska organismer i vattnet. Figur 14.1 Johnsson Intagssil, exempel på intagsanordning Råvattenstation En råvattenstation kommer att byggas i närheten av landföringspunkten för intagsledningen. Råvattenstationen utgörs av en byggnad på ca 15 x 8 m, innehållande pumpar för distribution av råvatten till vattenverket och en eventuell silanordning. Råvattenstationen kommer att förses med dieseldrivet reservkraftaggregat för att även fungera vid strömbortfall. I samband med att schaktet till råvattenstationen byggs kan en temporär grundvattensänkning komma att ske vid arbeten under grundvattenytan. Grundvattenytan bedöms följa Västra Nedsjöns nivå Ventilkammare Om alternativ 2 eller 3 för intagsledningen väljs kommer en ventilkammare att anläggas vid Bocköhalvöns udde eller på tillgänglig plats på västra stranden. En ventilkammare utgörs av ett mindre hus (ca 5,5 x 4,5 m) genom vilken ledningarna passerar. Där finns avstängningsventiler för omkoppling mellan ledningarna samt avluftningsventiler. 36 (42)