RAPPORT UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT 6 KAP. MILJÖBALKEN VATTENUTTAG UR ÖVRE BOLSJÖN UPPDRAGSNUMMER TANUMS KOMMUN

Transkript

1 UPPDRAGSNUMMER TANUMS KOMMUN UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT 6 KAP. MILJÖBALKEN VATTENUTTAG UR ÖVRE BOLSJÖN Sweco Environment AB, Göteborg Sweco

2

3 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter 3 2 Inledning Bakgrund Syfte Tillståndsprocessen enligt 11 kap. miljöbalken Höjd och koordinatsystem 5 3 Nuvarande vattenförsörjning Nedre Bolsjön vattendom Reservvattenförsörjning 7 4 Framtida vattenbehov 8 5 Studie av alternativ för framtida vattenförsörjning 9 6 Ansökan Allmänt Planerat råvattenuttag Planerad intagsledning och råvattenledning 10 7 Gällande planer och områdesskydd Översiktsplaner och detaljplaner Områdesskydd Strandskydd Riksintressen Naturreservat Naturvård Kulturminnesvård 13 8 Hydrologi Övre Bolsjöns avrinningsområde Area och markanvändning Geologi Övre Bolsjön Hydrologiska data 15 1(34)

4 8.2.2 Vattenkvalitet Kapacitet Regleringsberäkningar för tilltänkt råvattenuttag Övre Bolsjöns utlopp 21 9 Naturmiljö Strandförhållanden Akvatisk flora och fauna Fiskfauna Musslor och kräftor Bottenfauna och flora Fågelfauna Miljökvalitetsnormer Berörda vattenförekomster Miljökvalitetsnormerna för vatten Övre Bolsjön Torpbäcken-mellan sammanflödet och Övre Bolsjöns utlopp Torpbäcken - mynningen i Norra Bullaresjön och sammanflödet Anordning för råvattenintag Intagsanordning Intagsledning Ledningsförläggning Förutsedda miljökonsekvenser Översiktlig beskrivning av miljökonsekvenser under anläggningsskedet Översiktlig beskrivning av miljökonsekvenser av planerat vattenuttag Driftskede Övre Bolsjön Torpbäcken Miljökvalitetsnormer Övre Bolsjön Torpbäcken-mellan sammanflödet och Övre Bolsjöns utlopp Torpbäcken - mynningen i Norra Bullaresjön och sammanflödet Upprättande av miljökonsekvensbeskrivning, MKB Förslag till innehållsförteckning i MKB Förslag på utredningar och undersökningar inför upprättande av MKB 34 2(34)

5 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: Postadress: Tanum kommun Tanumshede Telefon: Organisationsnummer: Kontaktperson: Karin Görfelt Tel. kontaktperson: kontaktperson: Konsult: Jurist: Berört län: Berörd kommun: Berörda fastigheter: Berörda fastighetsägare: SWECO Environment AB, Göteborg Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB Västra Götalands Län Tanum kommun Under utredning Under utredning 3(34)

6 2 Inledning 2.1 Bakgrund För att säkra den framtida vattenförsörjningen i Tanums kommun sker en utbyggnad av vattenverket i Tanumshede och vattenförsörjningen ska kompletteras med ytterligare en vattentäkt. Tanums kommun har därför för avsikt att söka tillstånd för vattenverksamhet i form av bortledande av vatten ur Övre Bolsjön som ett komplement till den befintliga vattentäkten Nedre Bolsjön. Vattenbehovet i Tanums kommun förväntas öka i framtiden som en följd av bl.a. utbyggnad av verksamhetsområdet för VA. Vattenförbrukningen i kommunen varierar stort över året och vattenförbrukningen har ökat och kommer att fortsätta öka under sommaren. Detta tillsammans med bedömningen att framtida klimatförändringar kan medföra längre perioder med torka sommartid, vilket kan leda till att kapaciteten i den befintliga vattentäkten Nedre Bolsjön blir bristfällig. I dag finns inte en reservvattentäkt för Nedre Bolsjön i händelse av att sjön blir obrukbar. En genomförd studie av olika dricksvattenresurser inom och angränsande till Tanums kommun genomfördes Resultatet visade att Övre Bolsjön är ett ändamålsenligt och hållbart alternativ som kompletterande vattentäkt för Tanums kommun. Tekniska nämnden i Tanums kommun beslutade om att inleda en tillståndsprocess gällande Övre Bolsjön som vattentäkt. 2.2 Syfte Tanums kommun har för avsikt att hos Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, ansöka om tillstånd till vattenverksamhet, enligt 11 kap. miljöbalken, för att leda bort vatten för kommunal vattenförsörjning från Övre Bolsjön. Innan ansökan lämnas till Markoch miljödomstolen ska kommunen enligt 6 kap 30 miljöbalken (1998:808) informera och samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan anses bli särskilt berörda samt med de statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda. Syftet med detta är att berörda fastighetsägare och övriga ska ha en möjlighet att lämna synpunkter i ärendet. Detta dokument är underlag för samråd. 2.3 Tillståndsprocessen enligt 11 kap. miljöbalken Vattenverksamhet regleras enligt 11 kap. miljöbalken och tillstånd för vattenverksamhet lämnas av Mark- och miljödomstolen. I Figur 1 beskrivs översiktligt de olika stegen i tillståndsprocessen från en projektidé till beslut och kungörelse av Mark och miljödomstolen. 4(34) 1 Dricksvattenresurser inom Tanums kommun. Underlag för beslut om etablering av ny vattentäkt. Sweco

7 Det är ännu inte klarlagt om verksamheten kommer att medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Avsikten är att direkt genomföra samrådet så att det uppfyller kraven för ett avgränsningssamråd och att därmed samråda med en vidare krets. Figur 1: Översiktlig beskrivning av de olika stegen i tillståndsprocessen. Efter Naturvårdsverket.se. 2.4 Höjd och koordinatsystem Höjdsystem: RH 2000 Koordinatsystem: SWEREF (34)

8 3 Nuvarande vattenförsörjning Tanums kommun har tre vattenverk, i Tanumshede, Klageröd och Lur. Vattenverken i Klageröd och Lur renar råvatten från grundvattentäkter i jordlagren. Klageröds vattenverk försörjer samhällena Backa och Östad med vatten och producerar ca 50 m 3 /dygn, ca m 3 /år. Lurs vattenverk försörjer Lur med vatten och producerar ca 16 m 3 /dygn, m 3 /år. Gerlesborg har allmän vattenförsörjning via vatten som köps in från Sotenäs kommun. Till vattenverket i Tanumshede pumpas vatten från Nedre Bolsjön. Vattenverket försörjer Tanumshede, Resö, Havstenssund, Sannäs, Grebbestad, Kämpersvik, Fjällbacka, Kville, Rabbalshede, Hamburgsund och Heestrandsområdet med vatten. I Tanumshede vattenverk produceras ca m 3 dricksvatten per år. Dygnsförbrukningen varierar kraftigt över året. Medelförbrukningen under sommaren är ca m 3 /dygn (52 l/s) och under vintern ca m 3 /dygn (25 l/s). Tabell 1 Allmänna vattentäkter i Tanums kommun med berörda försörjningsområden och kapacitet. Vattenverk/ vattentäkt Produktion (m 3 /år) Kapacitet (m 3 /d) Vattendom i medeltal (m 3 /år) Försörjningsområde Anmärkning Tanumshede/ N Bolsjön (56 l/s) Tanumshede, Resö, Havstenssund, Sannäs, Grebbestad, Kämpersvik, Fjällbacka, Kville, Rabbalshede, Hamburgsund och Heestrandsområdet Sommartid har det periodvis varit svårt att hålla uppe nivån i sjön. Klageröd ? _ Backa, Östad Lur 5 840? _ Lur 3.1 Nedre Bolsjön vattendom Tanums kommuns uttag av vatten från Nedre Bolsjön är reglerat i dom VA 17/77:5. Enligt domen har kommunen rätt att ta ut vatten till en mängd av m 3 /år från Nedre Bolsjön, högst m 3 /dygn under juni, juli och augusti och högst m 3 /dygn under resterande månader. Domen medger en reglering av vattenståndet i sjön mellan sänkningsgränsen + 103,72 m och dämningsgränsen + 104,72 m med rätt till viss överdämning. Samtidigt skall vattenflödet till bäcken som avvattnar Nedre Bolsjön inte underskrida 20 l/s i annat fall än om tillrinningen till sjön är lägre än detta flöde. Flödet till bäcken får inte heller överskrida 1,7 m 3 /s. 6(34)

9 Kommunen tar ut en betydligt mindre mängd vatten än vad vattendomen medger, men vid torrår föreligger problem att bunkra tillräckligt mycket vatten för att klara sommarförbrukningen. 3.2 Reservvattenförsörjning Idag saknar Tanums kommun reservvattenförsörjning för den allmänna vattenförsörjningen. I kommunen finns flera nedlagda grundvattentäkter på olika orter. Kapaciteten i dessa brunnar är låg och kan inte täcka försörjningsbehovet sommartid. Statusen på grundvattentäkterna är inte känd och man vet därför inte om täkterna idag kan användas för reservvattenförsörjning 2. För att under högsäsong uppnå tillräcklig kapacitet för det behov av vatten som finns inom det allmänna verksamhetsområdet behöver ett flertal av de nedlagda brunnarna åter tas i bruk. Att på nytt ta flera små vattentäkter i bruk och att underhålla dem bedöms generellt vara mycket resurskrävande och har inte studerats vidare. 2 Reservvattenförsörjning, Förstudie möjligheter till ökad tillgång på reservvatten. Koncept, Sweco Viak (34)

10 4 Framtida vattenbehov Det framtida vattenbehovet enligt prognoser baserade på planerad/bedömd framtida anslutning visas i Tabell 2 3. Den största ökningen av vattenbehovet kommer att ske i områdena runt Grebbestad, Havstenssund och Resö. Maxbehovet vid högsäsong beräknas bli ca 130 l/s runt år Då processen i vattenverket kräver vatten kommer det momentana maxuttaget ur framtida vattentäkter att behöva vara ca 180 l/s. Tabell 2 Bedömning av framtida vattenbehov. (Flöden kommer ur modell över ledningsnätet, flödena påverkas starkt av hur råvattenpumparna i vattenverket styrs. Flöden för 2015 baseras på driftsdata.) Vattenförbrukning (producerat flöde) År Högsäsong Lågsäsong Medelflöde Maxflöde Medelflöde Maxflöde l/s (ca 188 m³/h) l/s (ca 310 m³/h) l/s (ca 375 m³/h) 69 l/s (ca 247 m³/h) 90 l/s (ca 324 m³/h) 130 l/s (ca 468 m³/h) 24 l/s (ca 88 m³/h) 28 l/s (ca 100 m³/h) 30 l/s (ca 107 m³/h) 36 l/s (ca 131 m³/s) Ingen bedömning Ingen bedömning Vattenbehovet är ojämnt fördelat både geografiskt i kommunen och över året. Störst vattenbehov finns utmed kusten under sommaren, då vattenförbrukningen är betydligt högre än under resten av året. I det kommande MKB-arbetet kommer en prognos över kommunens vattenbehov fram till 2050 att presenteras. 8(34) 3 Pågående arbete med uppdatering av utredning gällande Tanums kommun distributionsanläggning, Sweco 2015.

11 5 Studie av alternativ för framtida vattenförsörjning Under 2015 genomfördes en övergripande studie i syfte att finna lämpliga alternativ för komplettering av den allmänna dricksvattenförsörjningen i Tanums kommun 4. Studien baserades på befintligt material och inga kompletterande undersökningar genomfördes. Resultatet visade att det, utifrån de geologiska förutsättningarna, inte är möjligt att anlägga en grundvattentäkt med tillräcklig kapacitet för att komplettera den allmänna vattenförsörjningen i Tanums kommun. Totalt identifierades 9 ytvattenförekomster av tillräcklig storlek inom eller i anslutning till Tanums kommun, varv en var Nedre Bolsjön som redan idag nyttjas för vattenförsörjning. Övriga 8 ytvattenförekomster jämfördes genom en multikriterieanalys utifrån följande kriterier: o o o o o Kapacitet beror på sjöns volym och avrinningsområdets storlek Vattenkvalitet översiktlig bedömning utifrån kemisk och ekologisk status enligt VISS. Potentiella föroreningsrisker för vattenförekomsten Utformning av framtida vattenskyddsområde Kostnader för att ta vattentäkten i bruk, avstånd till befintligt dricksvattennät är en avgörande faktor för kostnaden Analysen visade att Övre Bolsjön är den ytvattenförekomst som sammantaget bäst uppfyller kriterierna. Sjön har ett skyddat läge, högst upp i ett avrinningsområde med få riskkällor. Avståndet till det befintliga dricksvattennätet är relativt kort, vilket medför lägre investeringskostnader jämfört med andra alternativ. Den närbelägna sjön Långvattnet är likvärdig med avseende på vattenkvalitet, risknivå och vattenskydd. Sjöns kapacitet är dock bara hälften i jämförelse med Övre Bolsjön på grund av ett mindre avrinningsområde. Även kostnader för ledningar beräknas bli högre för alternativet Långvattnet eftersom avståndet från sjöns djuphåla i den norra delen av sjö till befintligt dricksvattenledningsnät är längre. 4 Dricksvattenresurser inom Tanums kommun. Underlag för beslut om etablering av ny vattentäkt. Sweco (34)

12 6 Ansökan 6.1 Allmänt Tanums kommun avser att ansöka om vattenuttag från Övre Bolsjön för dricksvattenproduktion. Råvattnet planeras att föras över till befintligt vattenverk i Tanumshede. Överföringen kommer att ske via en intagsledning i Övre Bolsjön, vidare genom en överföringsledning till Nedre Bolsjön, genom en sjöledning i Nedre Bolsjön och vidare till befintlig råvattenpumpstation söder om Nedre Bolsjön. Detta kommer att medföra att kommunen säkrar dricksvattenförsörjningen med en kompletterande vattentäkt som kan nyttjas som en reservvattentäkt för Nedre Bolsjön. 6.2 Planerat råvattenuttag Tanums kommun planerar att nyttja Övre Bolsjön som ett komplement till Nedre Bolsjön och sjöarna kommer att nyttjas parallellt under normal drift. I händelse av att den befintliga vattentäkten Nedre Bolsjön blir obrukbar kommer Övre Bolsjön att nyttjas som reservvattentäkt och hela vattenbehovet kommer då tas från Övre Bolsjön. Utgångspunkten är därför att ansöka om tillstånd för ett råvattenuttag från Övre Bolsjön av samma storleksordning som befintligt tillstånd för Nedre Bolsjön. Övre Bolsjön har ungefär samma storlek på area och avrinningsområde som Nedre Bolsjön. Det innebär, åtminstone innan en djupare analys utförts, att det är rimligt att i detta skede använda samma förutsättningar som enligt gällande vattendom gäller för Nedre Bolsjön. Det innebär följande: Råvattenuttag på i medeltal m 3 /år (ca 54 l/s) från Övre Bolsjön, högst m 3 /dygn (ca 104 l/s) under juni, juli och augusti och högst m 3 /dygn (ca 58 l/s) under resterande månader. Vattenflödet till Torpbäcken som avvattnar Övre Bolsjön får inte vara lägre än 20 l/s eller högre än 1,7 m 3 /s. En fastställd regleringshöjd om ca 1 m med fastställd sänknings- respektive dämningsgräns. 6.3 Planerad intagsledning och råvattenledning Tillståndsansökan kommer även att omfatta ansökan om tillstånd att utföra en intagsledning med intagsanordning i Övre Bolsjön, en markförlagd råvattenledning mellan Övre Bolsjön och Nedre Bolsjön samt en råvattenledning genom Nedre Bolsjön. 10(34)

13 7 Gällande planer och områdesskydd 7.1 Översiktsplaner och detaljplaner För Tanums kommun finns en fastställd översiktsplan, Översiktsplan En ny översiktsplan har ställts ut, men är ännu inte fastställd, Översiktsplan Övre Bolsjön ligger inte inom detaljplanerat område. Enligt Översiktsplan 2030 omfattas sjön av rekommendationsområde Nedre och Övre Bolsjön. Inom detta område gäller att åtgärder som kan försvåra sjöarnas användning som vattentäkter eller försämrar vattenkvaliteten inte är tillåtna. 7.2 Områdesskydd Strandskydd Strandskydd gäller generellt inom ett område 100 meter från strandkanten på land och lika långt i vattenområdet. Enligt länsstyrelsen beslut gäller utvidgat strandskydd inom avståndet meter enligt Figur 2. Figur 2: Strandskyddsområde runt Övre Bolsjön (efter Länsstyrelsen webbgis, infokartan) Riksintressen Riksintressen inom Övre Bolsjöns avrinningsområde samt i området nedströms sjön redovisas i Figur 3. Följande riksintressen finns i området: Övre och Nedre Bolsjön ligger inom ett område av Riksintresse för skyddade vattendrag MB 4 kap 6 Enningsdalsälven. Detta innebär att vattenkraftverk samt 11(34)

14 vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras om inte vattenverksamheten förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan. Utloppsbäcken från Övre Bolsjön ligger inom ett område av riksintresse för naturvård MB 3 kap 6 Bullaresjöarna NRO Utloppsbäcken från Övre Bolsjön ligger inom ett område av riksintresse för friluftsliv MB 3 kap 6 Bullarelandskapet FO 05. Figur 3: Riksintressen i anslutning till Övre Bolsjön (efter utställningshandling ÖP 2030). Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet enligt MB 3 kap 6 ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön Naturreservat I området finns inga naturreservat Naturvård Inom Övre Bolsjöns avrinningsområde finns ett antal ur naturvårdssynpunkt värdefulla skogsområden enligt Skogsstyrelsen, dels områden med sumpskogar och dels områden med nyckelbiotoper, Figur 4. Runt utloppsbäcken från Övre Bolsjön och ner till Jonsbo kvarn finns ett område med ädellövskog. 12(34)

15 Figur 4: Naturvårdsområden i anslutning till Övre Bolsjön (efter länsstyrelsens webbgis, infokartan). = Sumpskogar SKS = Nyckelbiotoper SKS = Naturvärden SKS Kulturminnesvård Inom avrinningsområdet för Övre Bolsjön finns ett antal områden med fornlämningar. Runt sjön finns fyra stenåldersboplatser och på en höjd mellan Övre Bolsjön och Nedre Bolsjön ligger en fornborg. Längs Torpbäcken nedströms sjön ligger Jonsbo kvarn som i dag är mycket förfallen. Kvarnen ingår i kulturminnesvårdsprogram för Tanums kommun. 13(34)

16 8 Hydrologi 8.1 Övre Bolsjöns avrinningsområde Area och markanvändning Övre Bolsjöns avrinningsområde är ca 10,1 km 2. Markanvändningen utgörs av skogsmark ca 81 %, jordbruksmark ca 3 % och sjöyta ca 16 %. Figur 5: Övre Bolsjöns avrinningsområde är ca 10,1 km Geologi Berggrunden i området utgörs av kristallina bergarter, granit norr om Bolsjön och gnejs söder om sjön. Avrinningsområdet är småkuperat och domineras av områden med berg i dagen eller av tunna moränlager på berg, se Figur 6. Söder om sjön förekommer finsediment i form av silt och lera i svackor i terrängen. I våtmarksområden förekommer torv. 14(34)

17 Figur 6: Jordartsgeologin inom Övre Bolsjöns avrinningsområde. SGU 8.2 Övre Bolsjön Hydrologiska data Tabell 3: Hydrologiska data för Övre Bolsjön. Area 1,4 km 2 Djup max/medel 5 25 m / 11 m Volym 15 M m 3 Qmedel 6 0,18 (m 3 /s) 5 Enligt kartering av djupförhållanden genomförd av Tanums kommun 6 Data från SMHI 15(34)

18 Tanums kommun har genomfört en kartering över djupförhållandena i Övre Bolsjön, se Figur 7. Sjön har ett maximalt djup på 25 m och den djupaste delen av sjön finns i sjöns centrala delar. Figur 7: Karta över djupförhållanden i Övre Bolsjön. Vattenprovtagning har genomförts på tre nivåer i anslutning till sjöns djuphåla (se markering) Vattenkvalitet Provtagning av vatten genomfördes vid fem tillfällen under 2016 i en provtagningspunkt vid sjöns identifierade djuphåla (se Figur 6). Vattenprov togs på djupen 20, 14 och 0,5 meter och analysresultatet för vissa parametrar har sammanställts i Tabell 4 - Tabell 5. Resultaten från undersökningen i Övre Bolsjön visar på en god vattenkvalitet, ändamålsmässig för dricksvattenproduktion. Alla analysvärden understeg med god marginal uppsatta riktvärden för råvatten 7. Parametrar som kommer att behöva justeras i ett vattenverk är innehållet av organiskt material, färgtal samt ph-värde. 16(34) 7 Råvattenkontroll Krav på råvattenkvalitet, Svenskt Vatten,

19 Tabell 4: Vattenkvalitet i Övre Bolsjön på djupet 20 meter. Provtagningen genomfördes till Riktvärde Gränsvärde enl. SLVFS 2001:30 Parameter Enhet antal min max median medel Temperatur C 7 6,4 8,0 6,6 3,9-10 Odlingsbara mikroorg, 3d cfu/ml <5000 (10) Koliforma bakt. cfu/100ml 5 < ,8 18,75<500 (Påvisad) E.coli cfu/100ml 5 <1 <1 <1 <1-15 Färgtal mgpt/l ,4 <10 4 COD-Mn mg/l 5 6,2 7,9 6,7 6,9 5,5-9 <7,5, >9,0 (10,5) ph 5 6,8 6,9 6,8 6, Alkalinitet mghco3 - /l 5 7,7 9,8 8,1 8,3 <1 0,1 Järn mg/l 5 0,064 0,087 0,067 0,071 <0,3 0,05 Mangan mg/l 5 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Tabell 5: Vattenkvalitet i Övre Bolsjön på djupet 14 meter. Provtagningen genomfördes till Riktvärde Gränsvärde enl. SLVFS 2001:30 Parameter Enhet antal min max medel Temperatur C 2 7,0 7,1-15 Färgtal mgpt/l <10 4 COD-Mn mg/l 3 6 7,4 6,8 5,5-9 <7,5, >9,0 (10,5) ph 3 6,8 7,0 6,9 - - Alkalinitet mghco3 - /l 3 7,9 8,9 8,3 <1 0,1 Järn mg/l 3 0,059 0,088 0,072 <0,3 0,05 Mangan mg/l 3 <0,01 <0,01 <0,01 Tabell 6: Vattenkvalitet i Övre Bolsjön på djupet 0,5 meter. Provtagningen genomfördes till Riktvärde Gränsvärde enl. SLVFS 2001:30 Parameter Enhet antal min max median medel Temperatur C ,3 14,5 15,0-10 Odlingsbara mikroorg, 3d cfu/ml <5000 (10) Koliforma bakt. cfu/100ml ,8 <500 (Påvisad) E.coli cfu/100ml 6 < Färgtal mgpt/l ,4 <10 4 COD-Mn mg/l 5 6,0 6,9 6,4 6,4 5,5-9 <7,5, >9,0 (10,5) ph 5 6,8 7,2 6,9 6,9 - - Alkalinitet mghco3 - /l 5 7,1 8,4 7,9 7,76 <1 0,1 Järn mg/l 5 0,05 0,084 0,053 0,059 <0,3 0,05 Mangan mg/l 5 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 17(34)

20 Tillrinning (m3/s) Kapacitet Sweco har anlitat SMHI för att med deras hydrologiska modell beräkna den effektiva tillrinningen, tillrinning minus avdunstning över sjöytan, till Övre Bolsjön. Beräkningsperioden omfattar alla de år där SMHI har underlagsdata för sin modell, 1961 fram till dags dato. Modellberäkningarna redovisar den effektiva tillrinningen dag för dag. Beräkningsresultaten redovisade som årsmedeltillrinning och månadsmedeltillrinning redovisas i Figur 8 och Figur 9. Figur 8: Årsmedeltillrinning till Övre Bolsjön enligt SMHI 0,350 Månadsmedeltillrinning (medelvärde ) 0,331 0,300 0,250 0,256 0,259 0,280 0,200 0,207 0,228 0,188 0,150 0,132 0,100 0,050 0,000 0,066 0,054 0,039 0, Månad Figur 9: Månadsmedeltillrinning till Övre Bolsjön enligt SMHI 18(34)

21 Av årsmedeltillrinningen framgår att det är en stor variation i tillrinning mellan torrår och blöta år. För västkusten är åren klassiska torrår. Av Figur 8 framgår dock att det finns flera enskilda år med ungefär lika liten eller till och med lägre tillrinning, t.ex Generellt var 1970-talet ett decennium med låg tillrinning till sjön. Baserat på den långa tidsperiod längre än 50 år finns ett bra statistiskt underlag för att beräkna vilken kapacitet som ett råvattenmagasin i Övre Bolsjön kan motsvara Regleringsberäkningar för tilltänkt råvattenuttag De svåraste torråren bestämmer vilken regleringsvolym som måste finnas tillgänglig i Övre Bolsjön för att det ska vara möjligt att ta ut det önskade maximala årsuttaget av m 3. Beräkningarna av erforderligt magasin/regleringshöjd baseras på följande förutsättningar: Mintappning från sjön samma som Nedre Bolsjön, dvs. 20 l/s Vattenuttaget under året fördelas som maximalt tillåtet dygnsuttag, m 3 /dygn under sommaren, juni augusti, och m 3 /dygn under resten av året. Detta ger ett medeluttag av 81 l/s under sommaren och 45 l/s under resten av året. Beräkningar har utförts för de fyra svåraste torråren och resultaten redovisas i Tabell 7. Tabell 7: Behov av regleringsvolym under svåraste torråren Torrår Avsänkt volym (m 3 ) Avsänkt volym (milj. m 3 ) , , ,77 Av tabellen framgår att det är stor skillnad i erforderlig regleringsvolym, trots att skillnaden i årsmedeltillrinning inte är så stor. Avgörande för magasinsbehovet är under hur lång tid under året som den effektiva tillrinningen varit lägre än summan av mintappning och vattenuttag. Torråret 1976 utmärker sig sålunda med en mycket lång, sammanhängande torrvädersperiod. Beräkningarna redovisas grafiskt i Figur 10. Vid kommande regleringsberäkningar i teknisk beskrivning kommer regleringsprinciperna att analyseras mera djupgående. Resultaten från de svåraste torråren pekar dock på att det är högst önskvärt med en regleringshöjd av minst 1 m, vilket är det samma som för Nedre Bolsjön som har regleringshöjden 1 m. Samtidigt visar resultaten att det är möjligt att göra ett vattenuttag på m 3 /år från Övre Bolsjön. Det är fullt rimligt att klara hela vattenförsörjningen från Övre Bolsjön och sjön kan därför fullt ut nyttjas som reservvattentäkt för Nedre Bolsjön. 19(34)

22 Figur 10: Resultatet av regleringsberäkningar för tänkt råvattenuttag. Avsänkning av Övre Bolsjön under de svåraste torråren , 1978 och (34)

23 8.3 Övre Bolsjöns utlopp Övre Bolsjön har sitt utlopp till den södra grenen av Torpbäcken som rinner ut i den södra delen av Norra Bullaren. Cirka 500 meter före bäckens utlopp till Norra Bullaren rinner bäcken samman med den norra grenen av Torpbäcken som är utlopp från Långvattnet. Torpabäckens avrinningsområde (Figur 11) nedströms Övre Bolsjön och uppströms detta sammanflöde är ca 9,6 km 2. Torpbäckens längd på denna sträcka är ca 3 km. Vid Bolsjöns utlopp är medelvattenföring ca 0,18 m 3 /s, strax uppströms sammanflödet från Långvattnet är medelvattenföringen ca 0,34 m 3 /s och nedströms sammanflödet, vid utloppet till Norra Bullaren, är medelvattenföring ca 0,65 m 3 /s, se Tabell 8. Figur 11: Torpbäckens avrinningsområde nedströms Övre Bolsjön. Siffrorna hänvisar till tabell nedan. 21(34)

24 Tabell 8: Vattenföring medel hög, medel och medel låg i tre punkter i Torpbäcken nedströms Övre Bolsjön. 1) Utlopp Övre Bolsjön, 2) Uppströms sammanflöde från Långvattnet och 3) Inlopp Norra Bullaresjön MHQ (m 3 /s) 1,09 2,67 5,31 MQ (m 3 /s) 0,18 0,34 0,65 MLQ (m 3 /s) 0 0,01 0,02 Vid Övre Bolsjöns utlopp finns ett dämme, se Figur 12. Dämmet sköts i dag av ägaren till Jonsbo kvarn.tappning av sjön sker manuellt och det finns ingen fastställd regleringsstrategi. Det finns idag inget tillstånd för reglering av Övre Bolsjön. Dämmet ligger på marksamfälligheten Skrammelstad S4. Figur 12: Dämme vid utloppet från Övre Bolsjön. Foto Helen Eklund 22(34)

25 9 Naturmiljö 9.1 Strandförhållanden Stränderna runt Övre Bolsjön utgörs till stor del av klippstränder där berget stupar brant ner i sjön (Figur 13). Det går tydligt att se att vattenståndet i sjön varierar mycket. Figur 13: Stränderna runt Övre Bolsjön utgörs till stor del av klippstränder. På de branta klipporna går det tydlig att se att vattenståndet i sjön varierar mycket. Foto Helen Eklund I vikar, främst i den östra och västra delen av sjön förekommer mer långgrunda stränder med vass (Figur 14). Figur 14: I vikar, främst I den östra och den västra delen av sjön förekommer mer långgrunda stränder med vass. Foto Helen Eklund 23(34)

26 9.2 Akvatisk flora och fauna Fiskfauna I Övre Bolsjön har ett flertal sjöprovfisken utförts. De flesta utfördes på 1980-talet, men efter det har ett provfiske utförts, år Arter som fångats är abborre, groplöja, gädda, mört och nors. En ordinär fiskfauna för denna typ av sjö. I Torpbäckens nedre del har elfisken utförts på de två närliggande lokalerna Torpbäcken respektive Ovan bron Västeröd (se Figur 15). På 1990-talet fångades elritsa, nejonöga, ål och öring. Efter restaureringsarbeten inom Projekt Enningdalsälven så har även lax förekommit på lokalen vissa år. I den s.k. Norra grenen som rinner in i Torpbäcken så har elfiske skett på två lokaler. På den nedre av dem som heter just Norra grenen så har de första laxarna fångats år Innan dess var det endast elritsa, ål, öring och bäcknejonöga. Elfiske norra grenen Elfiske södra grenen Figur 15: Elfiskestationer i Torpbäcken (blå prickar). VISS Torpbäcken har biotopkarterats och i samband med detta har förekomsten av naturliga och artificiella vandringshinder för lax och öring bedömts, se Figur 16. Ungefär 3 km upp i Torpbäcken finns ett naturligt definitivt vandringshinder (svart punkt) för lax och öring. Uppströms detta hinder, i nära anslutning till Övre Bolsjön finns inga elfisken utförda. Det är därför oklart vilka fiskarter som finns i bäcken där. 24(34)

27 Jonsbo kvarn Figur 16: Biokartering vandringshinder för öring I Torpbäcken nedströms Övre Bolsjön. VISS I bäcken nedströms sjön finns en gammal nedlagd kvarn Jonsbo kvarn som utgör ett artificiellt icke passerbart vandringshinder (se Figur 17). Figur 17: Jonsbo kvarn, ca 200 meter nedströms Övrebolsjön. Fotot till vänster är taget uppströms kvarnen och fotot till höger är taget nedströms kvarnen. Foto Helen Eklund 25(34)

28 9.2.2 Musslor och kräftor I Enningdalsälven förekommer flodpärlmusslan (rödlistad som starkt hotad EN) framförallt i vattendragets huvudfåra samt innan försurningen även i Långevallsälven, Kynne älv, Sögårdsbäcken och Torpbäcken 8. Det finns inga uppgifter om förekomst av varken signalkräfta eller flodkräfta, i fiskevårdsplanen för Enningdalsälvens avrinningsområde Bottenfauna och flora Bottenfaunaprovtagningar är gjorda i vattenförekomsten Torpbäcken- mellan sammanflödet och Övre Bolsjöns utlopp och statusen med avseende på bottenfauna är därefter klassificerad som god. Det har inte gått att finna någon information om vattenvegetationens struktur och utbredning i Övre Bolsjön Fågelfauna Sökning i Artportalen 9 av förekommande artfynd åren , i och runt Övre Bolsjön och Torpbäcken, visade på några fynd av strömstare och forsärla vid Sjöviks kvarn under de senaste åren. År 2007 observerades ett par av storlom i lämplig häckbiotop i Övre Bolsjön i slutet av maj, men det är det enda dokumenterade fyndet av storlom i sjön. I övrigt finns inga dokumenterade fynd av särskilt vattenberoende fågelarter. 26(34) 8 Fiskevårdsplan för sjöar och vattendrag i Enningdalsälvens avrinningsområde. Länsstyrelsen Västar Götalands län, Rapport nr: 2012:54 9

29 10 Miljökvalitetsnormer 10.1 Berörda vattenförekomster De vattenförekomster som främst berörs av planerat vattenuttag bedöms vara följande: a) Övre Bolsjön (SE ) b) Torpbäcken-mellan sammanflödet och Övre Bolsjöns utlopp (SE ) c) Torpbäcken-mynningen i N Bullaresjön och sammanflödet (SE ) 10.2 Miljökvalitetsnormerna för vatten Övre Bolsjön Vattenförekomsten (SE ) är i dagsläget klassad som ej god kemisk ytvattenstatus och måttlig ekologisk status. För vattenförekomsten gäller miljökvalitetsnormen god kemisk ytvattenstatus och god ekologisk status För kemisk status finns mindre stränga krav med avseende på kvicksilver och bromerade difenyletrar på grund av att det saknas tekniska förutsättningar att läka den långtida, långväga atmosfäriska depositionen. Tidsundantaget för god ekologisk status fram till år 2021 beror på att sjön är försurad, att kalkningen bedöms som en tillfällig åtgärd och att det var orimligt att återfå naturlig alkalinitet och ph till år Torpbäcken-mellan sammanflödet och Övre Bolsjöns utlopp Vattenförekomsten (SE ) är i dagsläget klassad som ej god kemisk status och måttlig ekologisk status. För vattenförekomsten gäller miljökvalitetsnormen god kemisk ytvattenstatus och god ekologisk status För kemisk status finns mindre stränga krav med avseende på kvicksilver och bromerade difenyletrar på grund av att det saknas tekniska förutsättningar att läka den långtida, långväga atmosfäriska depositionen. Tidsundantaget för god ekologisk status fram till år 2021 beror på att sjön är försurad, att kalkningen bedöms som en tillfällig åtgärd och att det är orimligt att återfå naturlig alkalinitet och ph till år Det beror också på att det bedömts som orimligt kostnadsmässigt och administrativt att till 2015 åtgärda den fysiska påverkan i vattendraget i form av framförallt dammar och andra hinder för fiskar och andra vattenlevande djur (se även beskrivning av fiskfauna ovan) Torpbäcken - mynningen i Norra Bullaresjön och sammanflödet Vattenförekomsten (SE ) är i dagsläget klassad som ej god kemisk ytvattenstatus och god ekologisk status. För vattenförekomsten gäller miljökvalitetsnormen god kemisk ytvattenstatus och god ekologisk status. För kemisk status finns mindre stränga krav med avseende på kvicksilver och bromerade difenyletrar på grund av att det saknas tekniska förutsättningar att läka den långtida, långväga atmosfäriska depositionen. 27(34)

30 11 Anordning för råvattenintag 11.1 Intagsanordning Råvattenintag kommer att ske från två olika djup i anslutning till Övre Bolsjöns djuphåla. Intagsannordningen placeras lämpligen ca 3 m ovan botten för att förhindra att finsediment transporteras med råvattnet. Intagsannordningen förankras med hjälp av stag eller betongfundament. Det finns flera tillgängliga tekniker på marknaden som hindrar fisk att följa med in i intagssilen Intagsledning Utformningen och dragning av intagsledning är ännu inte fastställd utan två alternativ ses som möjliga, se Figur 18. Intagsledningen kommer att anläggas från Övre Bolsjöns djuphåla och väster ut mot Nedre Bolsjön. Enligt alternativ 1 kommer ledningen att dras över land längs en sträcka på ca 400 meter söder om Jättenäset. Alternativ 2 innebär att ledningen dras över land vid Rindarna längs en sträcka på ca 300 meter. Ledningen förläggs sedan genom Nedre Bolsjön till befintlig råvattenpumpstation söder om Nedre Bolsjön. Figur 18: Föreslaget läge för intagsledning för råvatten i Övre Bolsjön samt föreslagen korridor för landledning och sjöledning genom Nedre Bolsjön. Det finns två möjliga alternativa ledningskorridorer som kommer att undersökas. 28(34)

31 12 Ledningsförläggning Vid landanslutningarna borras eller schaktas ledningen ut till ett vattendjup på 1,5 meter under sjöns lägsta nivå, sjöns sänkningsgräns. Detta för att ledningen ska vara skyddad mot fritidsbåtar, släpande ankare, frysning samt blottläggning pga. vågerosion. Vid landanslutningen förläggs ledningen med hjässan minst 0,5 m under omgivande markeller bottenyta. Tanums kommun har för avsikt att i första hand lägga ut ledningen genom styrd borrning för att så långt som möjligt minimera påverkan inom grundområdena. Styrd borrning är en schaktfri borrteknik. Metoden fungerar bäst om marken är fri från stenar. Vid hårdare mark/bottenförhållanden kan istället AT-borrning 10 användas. I andra hand kommer ledningen att läggas ut genom schaktning och sprängning vid landanslutningarna. Där vattendjupet är större än 1,5 meter läggs ledningen direkt på botten och förankras med vikter. 10 AT-borrning är en metod som klarar hårdare material som friktionsmaterial, men även berg. 29(34)

32 13 Förutsedda miljökonsekvenser 13.1 Översiktlig beskrivning av miljökonsekvenser under anläggningsskedet I anslutning till landanslutningar kommer ledningen att placeras/förläggs åtminstone 0,5 m under bottenytan för att minimera risken för skador på ledningen. Om så bottenförhållanden medger, dvs. att sedimenten består av borrbart material, kommer ledningen att förläggas genom styrd borrning ut till erforderligt vattendjup. Genom denna metod kommer risken för negativ påverkan på såväl flora som faunan inom grundområdena i princip att kunna undvikas helt. Om det av tekniska skäl inte är möjligt att förlägga ledningen genom styrd borrning kommer ledningen istället att schaktas/sprängas ner till erforderligt vattendjup. Schaktarbeten ger en temporär och tämligen måttlig grumling av vattenmassan, men som framförallt sommartid eller i samband med fisklek i sjön kan medföra störning om lekplatser förekommer i direkt anslutning till grävplatsen. Den naturliga floran och faunan längs ledningsgraven kan förväntas bli förändrad tillfälligt, vilket även gäller den flora och fauna som begravs vid sidan av ledningsgraven där schaktmassorna tillfälligt måste läggas upp. Floran och faunan bedöms dock kunna återetablera sig inom ett par år efter genomförda arbeten. Den grumling som lokalt uppstår kan medföra ett visst temporärt undflyende beteende hos fisk och kräftor mm under tiden som arbetena pågår. Utöver ovanstående kan fysiska närvaron av arbetsfordon samt buller i samband med grävning, etablering av landanslutningarna mm medföra viss störning på fågellivet Översiktlig beskrivning av miljökonsekvenser av planerat vattenuttag Driftskede Övre Bolsjön Övre Bolsjöns fiskfauna är minst känslig för ett vattenuttag och påverkan bedöms sammantaget bli liten om inte viktiga grundområden och svämmarker påverkas negativt av vattenuttaget. Sjunkande vattennivåer under lekperioden och efterföljande tid fram tills rommen kläckts kan innebära att lekplatser isoleras alternativt torkar ut. För att skapa en buffert inför sommaren då vattenförbrukningen är som högst erfordras att vatten magasineras under vinterhalvåret. Ett högt vattenstånd i sjön under senvinter/vår/försommar innebär dock vanligtvis att lågt liggande marker intill sjön även fortsatt svämmas över vilket innebär att påverkan inte behöver bli särskilt negativ. Fiskarter i sjön såsom gädda, abborre, mört och groplöja kan även fortsatt söka sig till grunda vegetationsrika områden under vår/försommar för lek. Fiskfaunan i Övre Bolsjön bedöms således i mindre grad att påverkas av ett vattenuttag och reglering av sjön. Fågellivet kan påverkas genom att vattennivån i Övre Bolsjön varierar onaturligt under häckningstiden. Hur stor påverkan blir beror av vilka arter som häckar vid sjön och vilken regleringsstrateg som blir aktuell. 30(34)

33 Avsikten är att ta fram en regleringsstrategi som tar hänsyn till såväl fiskreproduktionen som häckning, vilket kommer att medföra minskade miljökonsekvenser Torpbäcken En preliminär bedömning är att den största påverkan med avseende på vattenmiljön till följd av vattenuttaget kommer att vara i Torpbäcken. Påverkan på fiskfaunan kommer bero av hur stor andel av flödet på de olika delsträckorna i Torpbäcken som försvinner vid vattenuttag. Ett minskat flöde till följd av vattenuttag kan påverka fiskens vandringsmöjligheter, främst i samband med lek, eftersom partiella hinder kan bli än mer svårpasserade om flödet blir lägre än vad som är normalt för årstiden. Minskat flöde i Torpbäcken vintertid, på grund av magasinering, kan innebära att delar av lekområden som under hösten legat under vatten och som nyttjats för laxfisklek torrläggs eller fryser till is, vilket i sådant fall kan slå ut rom som ligger inbäddad i bottensubstratet. Fågellivet vid Torpbäcken kan påverkas av exempelvis torrläggning av viktiga områden för bottenfaunan som utgör föda för strömstare och forsärla. Hur påverkan blir beror av vilka arter som häckar och födosöker vid och i bäcken och vilken regleringsstrategi som blir aktuell. Avsikten är att ta fram en regleringsstrategi som tar hänsyn till såväl fiskvandring som fiskreproduktionen i bäcken, vilket kommer att medföra minskade miljökonsekvenser Miljökvalitetsnormer Nedan följer en mycket kortfattad preliminär bedömning av hur förutsättningarna att följa miljökvalitetsnormerna skulle kunna påverkas av planerat vattenuttag Övre Bolsjön Hur planerat vattenuttag påverkar sjön är intimt knutet till påverkan på den hydromorfologiska kvalitetsfaktorn Hydrologisk regim och de djur- och växter som är beroende av en naturlika vattenståndsvariationer. Särskilt viktigt för ekologin bedöms grund- och strandområdena vara. Hur dessa påverkas av en justerad vattenreglering är därför av särskild betydelse för den slutliga påverkansbedömningen. Preliminärt bedöms dock påverkan att bli liten Torpbäcken-mellan sammanflödet och Övre Bolsjöns utlopp Hur planerat vattenuttag påverkar vattendraget är intimt knutet till påverkan på den hydromorfologiska kvalitetsfaktorn Hydrologisk regim och de djur- och växter som är beroende av naturlika flöden. Påverkan på förutsättningarna att följa miljökvalitetsnormen kommer till stor del bero av hur stor andel av flödet på de olika delsträckorna i Torpbäcken som försvinner vid vattenuttag, hur hastigt flödena varierar och hur en god funktion hos viktiga lek- och uppväxtområden för fisk och bottenfauna säkerställs. Preliminärt bedöms påverkan som liten-måttlig, men slutliga bedömningar kan endast ske efter att uttagsmängd och påverkan på hydrologisk regim klargjorts tillsammans med 31(34)

34 påverkan på fisk och bottenfauna. Mer underlag om berörda miljöer bedöms också krävas innan slutlig bedömning Torpbäcken - mynningen i Norra Bullaresjön och sammanflödet Hur planerat vattenuttag påverkar vattendraget är intimt knutet till påverkan på den hydromorfologiska kvalitetsfaktorn Hydrologisk regim och de djur- och växter som är beroende av naturlika flöden. Påverkan på förutsättningarna att följa miljökvalitetsnormen kommer till stor del bero av hur stor andel av flödet på de olika delsträckorna i Torpbäcken som försvinner vid vattenuttag, hur hastigt flödena varierar och hur en god funktion hos viktiga lek- och uppväxtområden för fisk och bottenfauna säkerställs. Preliminärt bedöms påverkan som liten då flera av vattenuttaget icke berörda tillflöden tillkommer mellan Övre Bolsjön och denna vattenförekomst, men slutliga bedömningar kan endast ske efter att uttagsmängd och påverkan på hydrologisk regim klargjorts tillsammans med påverkan på fisk och bottenfauna. Mer underlag om berörda miljöer bedöms också krävas innan slutlig bedömning. 32(34)

35 14 Upprättande av miljökonsekvensbeskrivning, MKB 14.1 Förslag till innehållsförteckning i MKB 1 Förutsättningar Bakgrund och syfte Avgränsningar 2 Studerade alternativ samt nollalternativ 3 Befintliga förhållanden och förutsättningar Områdesorientering Gällande planer Hydrologi Naturmiljö Akvatisk flora och fauna Kulturmiljö 4 Arbetsmetodik 5 Vattenuttag och föreslagen regleringsstrategi 6 Miljökonsekvenser Gällande planer Risk och sårbarhet Naturresurser Hydrologi Naturmiljö Kulturmiljö Miljökvalitetsnormer för vatten Buller under arbetstid Allmänna hänsynsregler Miljömål 7 Skadeförebyggande åtgärder 8 Samrådsredogörelse 9 Samlad bedömning 33(34)

36 14.2 Förslag på utredningar och undersökningar inför upprättande av MKB Följande utredningar och undersökningar kan bli aktuellt att genomföra inom det kommande MKB-arbetet. Genomförande av en regleringsstudie. Inventering av flora och bottenfauna inom grundområden och svämplan i Övre Bolsjön. Översiktlig utredning om fågelfauna i Bolsjön och Torpbäcken med bedömning av hur olika regleringsstrategier kan påverka. Sammanställning och visualisering av förekommande värdefulla lek- och uppväxtområden för laxfisk i Torpbäcken. Inventering av stormusslor och bottenfauna i Torpbäcken. Kontroll av vandringshinder och lekområden i samband med provtappning. Kontroll och bedömning av vandringshinder samt lekområden för öring i Torpbäcken vid olika flödessituationer som efterliknar de som kan bli aktuella i samband med regleringen av Övre Bolsjön höst-/vintertid. Utifrån detta kan en bedömning av eventuell påverkan på laxfisk och andra fiskarter göras. Elfiskeundersökning i Torpbäcken samt i bäck som avvattnar Nedre Bolsjön för jämförelse av laxfisktätheter 34(34)