Potentiella förbättringar av fiskväg vid utloppet av Västra Nedsjön.

Transkript

1 Bilaga 4 UPPDRAG Västra Nedsjön Tillstånd UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Helen Eklund UPPRÄTTAD AV Peter Rivinoja, Sweco Environment Lars Pettersson, TerraLimno gruppen AB DATUM Potentiella förbättringar av fiskväg vid utloppet av Västra Nedsjön. Inledning Vattennivåerna i Västra Nedsjön regleras av den nedströmsliggande dammen vid Hindås i Härryda kommun. Mölndals Kvarnby innehar regleringsrätten som styrs av en rad befintliga domar och avtal. Regleringsamplituden i gällande vattendomar tillämpas inte fullt ut längre och regleringen sker idag främst med hänsyn till att säkerställa fungerande samhällsfunktioner (översvämningsrisk, dricksvattenförsörjning) men även med hänsyn till naturvärden, friluftsliv och viss kraftproduktion. Västra Nedsjön har tidigare (fram till år 2000) nyttjats som kommunal vattentäkt. Enligt gällande dom, VA38/82, har kommunen rätt till ett vattenuttag från sjön motsvarande 10,5 l/s. Avsikten är nu att utöka vattenuttaget till 75 l/s, vilket avses ske genom ny tillståndsprövning enligt 11 kap miljöbalken. Minimitappningen från sjön uppgår till 0,4 m 3 /s, dock finns fortfarande en rättighet till 0-tappning. Ån hyser potentiella områden för reproduktion av öring. Alltsedan en fiskväg anlades vid dammen (Figur 1) har utsikter funnits för att öka olika fiskbestånd inom området, vilket inkluderar framförallt öring. Funktionen hos den nuvarande fiskvägen, bestående av 4 pooler och en totallängd av 8 m, har dock inte varit tillfredställande då bland annat höga vattenhastigheter erhålls genom första luckan i nedströmsriktning vid framförallt höga vattenstånd i sjön. Syftet med detta är att kort redogöra för olika åtgärder som relativt enkelt skulle kunna genomföras vid fiskvägen för att förbättra dess funktion. Bakgrund Då beteende och simförmåga mellan olika fiskar varierar måste ett flertal aspekter beaktas vid utformande av fiskväg för att erhålla en hög vandringsframgång för så många arter som möjligt. Faktorer såsom lutning, vattenhastighet och bottenstruktur har således stor relevans för fiskvägars funktion. Generellt anses numera att naturliknande omlöp, inlöp eller slitsrännor med naturlik botten utgör bästa möjliga teknik (BMT) för att uppnå en god vandringsframgång för flertalet fiskarter (Calles m. fl. 2013). I detta har utgångspunkten varit att föreslå en fiskvägsmodifikation som gynnar både upp- och nedströmsvandring och som efter lokalspecifika förutsättningar kan vara realiserbar att genomföra. Regleringsamplituden i Västra Nedsjön är 2,85 m, dvs reglering får ske mellan nivåerna +0,3 SG och +3,15 DG (+119,2 och +121,97 uttryckt i RH2000), enligt gällande dom. I dag utnyttjas dock inte den tillståndsgivna regleringsamplituden fullt ut och vattenståndet i Västra Nedsjön varierar årligen vanligtvis inom amplituden ca 1 m. 1 (7) S w e co Södra Järnvägsgatan 37 Box 259 SE Sundsvall, Sverige S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm P e t er Ri vi no ja Fil.Dr. Fiskbiologi Sweco Environment AB Mobil +46 (0) peter.rivinoja@sweco.se

2 För att säkerställa vattentillgången och så långt möjligt tillgodose de intressen som finns inom vattensystemet har ett förslag på en övre och under börkurva framtagits som i praktiken innebär att reglering i framtiden föreslås ske inom intervallet +2,1 till +2,6 (+120,9 till +121,42 uttryckt i RH2000). Regleringsintervallet är det samma som anges i Mölndals Kvarnbyns driftsrutin för Mölndalsåns sjösystem men skiljer sig åt beträffande tider på året då påfyllning respektive avtappning av vattenmagasinet sker. Material och Metoder Initialt granskades bakgrundsinformation för området, samt tekniska ritningar och fotografier över nuvarande fiskväg (Figur 1). Med hänsyn till information från detta beaktades olika fiskvägsalternativ och modifikationer som kan fungera under alla naturliga förhållanden i systemet. Här förutsattes att vattennivåerna normalt varierar mellan +0,9 till +1,2 på nedströmssidan och +2,1 till +2,6 ovan dammen, enligt Figur 2. Samtidigt med detta uppmärksammades att det normalt råder en mintappning av 0,4 m 3 /s (400 l/s) i fiskväg och damm. Befintlig trappa Ritningar av den befintliga trappan som utgörs av fyra pooler och är 8 m lång och 1 m bred, redovisas i Bilaga 1. Trappan har underströmningsöppningar i de två översta facken, därefter överfallskant i resterande två fack nedströms. I den första underströmningsöppning (sett från sjön) sitter en reglerbar lucka som används för strypning av flödet i fisktrappan. Konstruktionen innebär dock att nivåskillnader på närmare 1 m kan uppkomma mellan sjön och trappan i samband med höga nivåer i sjön (fack 4 enligt ritning på befintlig trappa i Bilaga 1). 2 (7)

3 Figur 1. Bild över nuvarande fiskväg vid Västra Nedsjön. Figur 2. Vattennivåvariationer i Västra Nedsjön. 3 (7)

4 Resultat och Diskussion - Ombyggnation av befintlig trappa Med hänsyn till områdets beskaffenhet bedöms att det finns förutsättningar att förlänga den befintliga trappan med runt 10 m (Figur 3 och Bilaga 1) och att modifiera hela dess dragning till en slitsränna (Figur 4 och Bilaga 2). Med detta erhålls en lutning av 8,4 % (1,5/17,8) vilket i jämförelse med rådande lutning av 19 % torde gynna även svagsimmande uppvandrande fiskar. Med en fallhöjd av ca 1,5 m erhålls tröskelhöjder av 15 cm vilket bedöms ge en god passerbarhet för öring och sannolikt även andra fiskarter. Den nya trappan föreslås att utformas med totalt åtta slitsar (slitsränna) med öppning av ca 0,3 m i bredd och 0,6 m i höjd (Figur 5). Dessa bör dock göras reglerbara för att kunna justeras för att erhålla optimal funktion. Här används med fördel t.ex. Robalon, ett hårt gummimaterial, vilket i motsatts till trä som vanligtvis används, inte sväller och har längre livstid. Trappans övre del (den befintliga sektionen med de fyra övre poolerna) kan relativt enkelt modifieras till slitsränna, vilket innebär att underströmsöppningarna stängs igen samtidigt som nya slitsöppningar konstrueras. Samtliga slitsar ska vara reglerbara för att fungera vid olika vattennivåer, vilket är viktigt för att jämna ut potentiella fallförluster som annars skulle kunna uppstå (liknande dagens situation). Slitsarnas tröskelhöjd (botten) kan anpassas för förslagsvis två höjder av slitsar där en lägre typ används vid låga nivåer i sjön (sommarperioden), medan högre slitsar nyttjas vid höga vattennivåer (hösten) i sjön. För att enkelt kunna optimera fiskvägens funktion och reglera höjden och även bredden på slitsarna förses deras botten och sidor med U-balk anpassad efter reglerbjälkarnas dimension. Slitsarna designas enligt beprövade principer redovisade i Figur 6, dock med överfall. Konstruktionen med överfall medger en trappfunktion vid de höga flöden som kan uppstå vid hög vattennivå i sjön uppströms och kan samtidigt leda till att regleringsbehovet vid nuvarande dammlucka kan minska. Ytnära öppningar anses samtidigt vara fördelaktigt för att leda merparten av olika fiskarter nedströms (Calles, Rivinoja & Greenberg 2013). Samtidigt kan dessa ytöppningar leda till minskade nivåskillnader i facken vilket kan underlätta uppströmsvandringen av fisk. Bottennivån för skissat fiskvägsalternativ följer den rådande, men kan vid behov höjas och anpassas efter slitsarnas trösklar. Om detta görs rekommenderas att botten förses med naturliknande substrat vilket kan gynna passerbarheten av svagsimmande fiskarter och t.ex. ål. Trappan bedöms efter initiala driftsjusteringar vara relativt underhållsfri där dock typiska rensningar av skräp och drivgods är att förvänta. Vid behov kan trappans tak förses med galler (för att t.ex. undvika fågelpredation). Översta och nedersta delen av fiskvägens förses med reglerbara luckor som medger att fiskvägen vid behov kan torrläggas. Den övre luckan konstrueras som en överströmslucka för yttappning, vilket medger en reglering av flöden i fiskvägen. Med fördel konstrueras den i stål med vinschliknande styrning och anpassas för att kunna täcka hela fiskvägens bredd. 4 (7)

5 Figur 3. Området nedströms befintlig trappa Figur 4. Principskiss för slitsränna, detaljer i Bilaga 2. 5 (7)

6 Figur 5. Principskiss för trappmodifikation redovisade för Slits 2, Slits 6 och översta delen av trappan. Figur 6. Principkalkyl för design av slitsränna enligt olika alternativ. Modifierad från Katopodis (1992). Ett billigare alternativ än ovanstående kan vara att endast modifiera den befintliga trappans dragning. Då kan man ta bort varannan mellanvägg och ersätta den med två nya. Följden blir att det som nu är två bassänger blir tre istället med ett inbördes avstånd av ca 1,3 m (4/3). Sannolikt bör då slitsöppningarnas bredd minskas till ca 27 cm. Mellanväggarna kan med fördel prefabriceras. Detta trappalternativ bedöms dock inte lika funktionssäkert som ovanstående men torde tillåta vandring av storleksmässigt mindre öringar. Alternativet kräver dock utförligare utredningar. Grovt räknat bedöms att kostnaderna för en modifikation av befintlig trappa enligt ovanstående alternativ (förlängning och ombyggnation till slitsränna) bedöms uppgå till ca 0,5 Mkr. Dock kan rådande förhållanden och eventuella problem med länshållning under byggtiden leda till att utökade utgifter uppstår. 6 (7)

7 Referenser Calles O, Degerman E, Wickström H, Christiansson J, Gustafsson S & Näslund I Anpassningar för upp- och nedströmspassage av fisk vid vattenanläggningar. Havsoch vattenmyndigheten 2013: sid. Tillgänglig på: /rapport-hav anordningar-passage-fisk.pdf Calles O, Rivinoja P. & Greenberg L A Historical Perspective on Downstream Passage at Hydroelectric Plants in Swedish Rivers. In Ecohydraulics: An Integrated Approach, (Eds. I. Maddock, A. Harby, P. Kemp & P. Wood). U.K.: Wiley-Blackwell, p Katopodis C Introduction to Fishway Design. Report, Freshwater Institute Central and Arctic Region, Department of Fisheries and Oceans, 501 University Crescent, Winnipeg, Manitoba, Canada, R3T 2N6. 7 (7)

8 Bilaga 1. Nuvarande trappa

9 Bilaga 2. Principskiss över potentiell trappa PRINCIPSKISS FISKVÄG VID UTLOPPET AV VÄSTRA NEDSJÖN HÄRRYDA KOMMUN