KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

Transkript

1 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Svar på remiss från Länsstyrelsen i Hallands län om Länsstyrelsens plan för olycka vid kärnteknisk anläggning KS/2018: Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antar yttrandet, daterat , och översänder det som sitt svar till Länsstyrelsen i Hallands Län. Sammanfattning av ärendet Kungsbacka kommun har ingen erinran mot ändringarna i huvuddokumentet och bilaga för indikering förutom att detaljnivån behöver ses över ur sekretessynpunkt, exempelvis teknisk information och positionering av mätstationer samt beredskapsförrådens lokalisering. Utrymningsbilagans avsnitt som rör utrymningsplatser behöver synkas bättre mellan kommunerna och vara på likvärdig detaljnivå för att underlätta samarbete aktörerna emellan i samband med händelser. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, , Förslag: Kommunstyrelsen antar yttrandet och översänder det som sitt svar till Länsstyrelsen i Hallands län Kommunledningskontorets yttrande, , till remissvar på Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning Remiss från Länsstyrelsen i Halland, , om Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning Länsstyrelsens i Halland Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning 2018 Bilaga 1: Indikering, Bilaga 2: Utrymning, Beslutsgång Expedierat/bestyrkt

2 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Ordförande Hans Forsberg (M) finner att det finns ett förslag till beslut, det vill säga kommunledningskontorets förslag till beslut, och att kommunstyrelsens arbetsutskott bifaller det. Beslutet skickas till Länsstyrelsen i Hallands län Expedierat/bestyrkt

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2018:402 Remissvar på Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antar yttrandet, daterat , och översänder det som sitt svar till Länsstyrelsen i Hallands Län. Sammanfattning av ärendet Kungsbacka kommun har ingen erinran mot ändringarna i huvuddokumentet och bilaga för indikering förutom att detaljnivån behöver ses över ur sekretessynpunkt, exempelvis teknisk information och positionering av mätstationer samt beredskapsförrådens lokalisering. Utrymningsbilagans avsnitt som rör utrymningsplatser behöver synkas bättre mellan kommunerna och vara på likvärdig detaljnivå för att underlätta samarbete aktörerna emellan i samband med händelser. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning, Bilaga 1: Indikering, Bilaga 2: Utrymning, Beslutet skickas till Länsstyrelsen i Hallands län Beskrivning av ärendet Länsstyrelsens program för räddningstjänst från 2015 har reviderats. Här ingår Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning samt bilagor för Indikering och Utrymning. Planen är i huvudsak avsedd för att hantera eventuella händelser vid Ringhals kärnkraftverk men den är även aktuell för händelser Kommunledningskontoret Christina Hermansson christina.hermansson2@kungsbacka.se 1 (4) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

4 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) som har sin grund vid en annan kärnteknisk anläggning i Sverige eller utomlands. Primärt riktar sig planen till de aktörer som är kopplade till kärnenergiberedskapen men även till andra intressenter. Planen ska huvudsakligen användas som ett operativt redskap vid en kärnteknisk olycka men den är även utformad för att användas som en informationskälla och för utbildning. Vartannat år sker en djupgående översyn av planen och däremellan revideras planen fortlöpande, särskilt då Länsstyrelsen i Hallands län blir uppmärksammade på att något behöver förändras. I samband med revidering av planen, genomförs även en granskning av de medföljande bilagorna. Bilaga 2 Utrymning är i princip helt ny. Här tydliggörs ansvar och roller i samband med utrymning för Länsstyrelsen i Hallands län, kommunerna, polisen, försvarsmakten, kustbevakningen och avdelningen för radiofysik vid Göteborgs universitet. Vidare beskrivs uppdragen som Kungsbacka, Varberg och Mark har vad gäller utrymningsplatser. Ny nationell plan håller på att tas fram. Tills regeringen har fattat beslut om de nya beredskapszonerna gäller den nuvarande planeringen och dagens beredskapszoner. Sammanfattning av föreslagen plan samt bilagorna Föreliggande plan utgör en del av Länsstyrelsen i Hallands läns program för räddningstjänst vid kärntekniska olyckor och svarar tillsammans med saneringsplanen, andra operativa planer, stödplaner och dokument, mot de krav som ställs i lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Inom samhällets krisberedskap finns det tre grundläggande principer: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Ansvarsprincipen innebär att den med ansvar över en verksamhet vid ordinära förhållanden, fortsätter ha det även vid en kris. Enligt ansvarsprincipen krävs det även av aktörerna att de samverkar med varandra för att säkerställa god samordning och att de agerar proaktivt även i osäkra situationer. Likhetsprincipen innebär att samma principer och organisation som i den ordinarie verksamheten ska gälla vid en kris. Närhetsprincipen grundar sig på att en kris ska hanteras så nära händelsen som möjligt där kunskapen om aktuella förhållanden är störst. Det geografiska områdesansvaret innebär vad gäller kärnteknisk olycka att länsstyrelsen ansvarar för att leda och samordna räddningstjänsten. Vid en kärnteknisk olycka som drabbar länet kommer delar av den identifierade samhällsviktiga verksamheten troligtvis att falla bort eller störas svårt. För att hantera en eventuell kärnteknisk olycka vid Ringhals har olika beredskapszoner pekats ut Indikerings- och Inre beredskapszon. Inom den inte beredskapszonen larmas alla genom VMA (viktig meddelande till allmänheten men också genom särskilda radiomottagare (RDS) och utomhustyfoner.

5 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Vid extraordinär händelse finns två larmnivåer Höjd beredskap (ej att förväxla med höjd beredskap i Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap ) och Haverilarm. Vid larm ska det framgå vilken nivå larmet avser. Höjd beredskap innebär: Anläggningen avviker från förväntad funktion vid störd drift så att minst två barriärer har genombrutits eller påtagligt hotats, eller har utsatts för påverkan vars konsekvenser inte är analyserade eller av annan anledning inte går att överblicka. Inga utsläpp av radioaktiva ämnen som påkallar skyddsåtgärder för omgivningen har förekommit. Haverilarm innebär att en händelse eller störning, som medför att utsläpp pågår eller inte kan uteslutas inom de närmaste tolv timmarna, har inträffat vid en anläggning. Händelsen medför att skyddsåtgärder utanför anläggningsområdet är nödvändiga. Vid en eventuell olycka upprättar Länsstyrelsen en stab initialt med specialkompetenser men längre fram med samtlig personal. Ett logistikcenter upprättas i Himle där också en främre ledningsfunktion etableras. Planen beskriver vidare hur vi bör kommunicera vid en olycka. Ett viktigt område som beskrivs är Kriskommunikation vilken bland annat bör vara synlig, tydlig och snabb. Både förhandsinformation och information vid larm finns bland annat via länsstyrelsens hemsida. Speciellt sammansatt information finns till ett antal grupper i samhället. Då samverkan är avgörande vid samhällstörande olyckor anges i planen ett antal aktörer som fungerar som ett forum för regional samverkan. Indikering Länsstyrelsen ansvarar för kartläggning vid ett utsläpp vilken då blir ett viktigt underlag för räddningsledaren. Indikering utförs genom en särskild indikeringsorganisation med både fast och rörlig insamling. I bilaga 1 beskrivs organisationen för indikering i samband med kärnteknisk olycka vid Ringhals. Utrymning Hela den inre beredskapszonen omfattas vid utrymning. Beslut om att utrymningen ska verkställas fattas av Länsstyrelsens räddningsledare i samråd med bland andra landshövdingen. De utrymmande kan söka upp antingen en uppsamlingsplats för vidare transporteller en utrymningsplats direkt. Uppsamlingsplatser i Kungsbacka är Åsaskolan och Frillesåsskolan och utrymningsplats är Aranäsgymnasiet. Bilaga 2 beskriver planering och genomförande av utrymning, tydliggör medverkande organisationers roller och ansvar vid utrymning och beskriver upprättande och drift av utrymningsplatserna vid en eventuell kärnteknisk olycka.

6 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) Vid en kärnteknisk olycka ska kommunerna säkerställa driften av den verksamhet som kommunerna bedriver och som anses vara samhällsviktig. Kommunerna har dessutom ett geografiskt områdesansvar på lokal nivå, som innebär att de ska verka för att åtgärder som vidtas av olika aktörer inför och under en extraordinär händelse samordnas. Kommunerna är även skyldiga att medverka i övningar, planering och genomförande av räddningstjänst samt sanering efter en kärnteknisk olycka. Kungsbacka-, Varbergs- och Marks kommun (benämns kommun) har vid utrymning till uppgift att bistå länsstyrelsen med upprättande av utrymningsplatser i respektive kommun. På uppdrag av länsstyrelsen är kommunen ansvarig på respektive utrymningsplats. Vid en kärnteknisk olycka aktiverar kommunen sin krisorganisation. Arbetet på utrymningsplatsen Aranäs gymnasium - leds av en platschef vilken tillsätts av kommunen. Platschefen samverkar med polisen, Försvarsmakten samt kommunens krisledningsstab. I bilaga 2 beskrivs tydligt organisationen och samverkan för utrymningsplatsen. Kungsbacka och Varberg har en särskild uppgift att förbereda och planera för utrymning av svårrörliga grupper inom den inre beredskapszonen och ska vid och inför en utrymning delge polisen uppgifter om var dessa svårrörliga grupper/personer befinner sig samt vilka transportbehov dessa har. Sanering Länsstyrelsens ansvar vad gäller sanering för att planera, besluta och följa upp saneringsinsatsen. Ansvaret för att genomföra saneringsåtgärderna under ledning av Länsstyrelsen ligger på de organisationer som Länsstyrelsen tillsatt i samband med en händelse. Till sist beskriver planen det regionala och nationella bistånd som kommunerna och länet kan få vid en eventuell olycka. Christina Hermansson Styr- och analyschef

7 YTTRANDE Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS/2018:402 Yttrande till remissvar på Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning Kungsbacka kommun har ingen erinran mot ändringarna i huvuddokumentet och bilaga för indikering förutom att detaljnivån behöver ses över ur sekretessynpunkt, exempelvis teknisk information och positionering av mätstationer samt beredskapsförrådens lokalisering. Utrymningsbilagans avsnitt som rör utrymningsplatser behöver synkas bättre mellan kommunerna och vara på likvärdig detaljnivå för att underlätta samarbete aktörerna emellan i samband med händelser. Hans Forsberg Kommunstyrelsens ordförande KUB1000, v2.0, Kommunledningskontoret Christina Hermansson christina.hermansson2@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

8 Missiv 1(2) Revidering av Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning En olycka vid en kärnteknisk anläggning, exempelvis ett kärnkraftverk, skulle leda till mycket stora konsekvenser för omgivningen, särskilt om olyckan medför en risk för spridning av radioaktiva ämnen. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (4 kap 6 ) definieras en sådan olycka som statlig räddningstjänst och enligt Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (4 kap 21 ) ska en länsstyrelse, efter att ha hört berörda myndigheter, upprätta ett program för räddningstjänst. Ett program för räddningstjänst finns beskrivet i Länsstyrelsen i Hallands läns Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning som fastställdes Bifogat finner ni en reviderad upplaga av denna plan och bilagor. Huvuddokumentet samt bilagan för indikering har genomgått mindre revideringar medans bilagan för utrymning är i det närmast helt ny. Vi tar tacksamt emot synpunkter på dessa reviderade dokument per 15 augusti Sändlista Kärnkraftverken Ringhals AB OKG AB, Simpevarp Forsmarks Kraftgrupp AB inforinghals@vattenfall.com info@okg.uniper.energy f12bhuvudentren@forsmark.vattenfall.se Länsstyrelser Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Jönköpings län kalmar@lansstyrelsen.se uppsala@lansstyrelsen.se skane@lansstyrelsen.se vasterbotten@lansstyrelsen.se vastragotaland@lansstyrelsen.se kronoberg@lansstyrelsen.se jonkoping@lansstyrelsen.se Centrala aktörer MSB Jordbruksverket registrator@msb.se jordbruksverket@jordbruksverket.se Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se

9 LÄNSSTYRELSEN Missiv 2(2) Kustbevakningen SMHI SOS Alarm Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges Radio AB, Sändningsledningen Trafikverket Livsmedelsverket Sjöfartsverket Luftfartsverket Tullverket Regionala aktörer Polisområde Väst Militärregion Väst Region Halland Hallandstrafiken Regional resursgrupp Halland Sveriges Radio Halland Kommunala aktörer Halmstad kommun Varbergs kommun Hylte kommun Kungsbacka kommun Laholms kommun Marks kommun Falkenbergs kommun Räddningstjänsten Väst Räddningstjänsten Halmstad Räddningstjänsten Storgöteborg Räddningstjänsten Laholm Räddningstjänsten Hylte Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Internationella aktörer Danska beredskabsstyrelsen Övriga aktörer Lokala säkerhetsnämnden Varberg Göteborgs Universitet

10 Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning

11 PLAN Dnr: Förord En olycka i en kärnteknisk anläggning som medför utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen kommer att ha stor påverkan på samhället, även om utsläppet är litet. Länsstyrelsen i Hallands län är ett av tre län som har kärnkraftverk vilket ställer stora krav på beredskapen hos alla inblandade aktörer såväl inom som utanför länet. Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning är en handlingsplan för berörda aktörer som ingår i kärnenergiberedskapen. Planen ska tillämpas oberoende av vilken typ av händelse som leder till utsläpp av radioaktiva ämnen eller hot om sådana utsläpp. Vid en större olycka är det viktigt att myndigheter och organisationer snabbt och effektivt samarbetar för att lösa de problem som uppstår. Detta för att trygga medborgarna och samhällets välbefinnande samt effektivisera resursanvändandet. Det är inte bara viktigt att ha ett väl fungerande samarbete under en olycka utan också i skedena före och efter. Likaså är det avgörande att information kring olyckor och särskilt en kärnteknisk olycka präglas av öppenhet, samstämmighet och saklighet. Det är av stor vikt för att allmänheten ska känna förtroende och förståelse för myndigheters krishanterande arbete. Med beaktande av det förslag om nya beredskapszoner som Strålsäkerhetsmyndigheten lämnade in till regeringen den 1 november 2017, är denna upplaga av planen en revidering av den föregående. Detta med hänsyn till att ett eventuellt beslut om förändring av de svenska beredskapszonerna, kommer resultera i en ny plan för olycka vid kärnteknisk anläggning. Lena Sommestad Landshövding, Länsstyrelsen i Hallands län

12 Länsstyrelsen i Hallands län Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning Meddelandenummer: 2018:12 ISSN ISRN LSTY-N-M-2018/12-SE

13 Sammanfattning Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning är en produkt av Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor, i vilken det framgår att varje länsstyrelse ska ha ett program för räddningstjänst och sanering. Utöver förordningens generella krav har denna plan även ett antal extra avsnitt, med anledning av att Halland är ett kärnkraftslän. Syftet med denna plan är att den ska användas som vägledning vid en kärnteknisk olycka, men även som en källa för information och kunskap. Planen riktar sig framförallt till de samverkande aktörerna som ingår i Länsstyrelsens kärnenergiberedskap. I planen finns beskrivet vilka utgångspunkter som kärnenergiberedskapen har i Halland, hur Länsstyrelsen arbetar i sin krisledningsorganisation, på vilka sätt allmänhet/media hålls informerad, vilka skyddsåtgärder som vidtas vid respektive larmnivå och vilka samband som Länsstyrelsen använder sig av i kontakt med berörda aktörer. För att få djupare inblick och förståelse för de olika ämnesområdena som beskrivs i planen, refereras det till underliggande planer, såsom exempelvis Saneringsplan för olycka vid kärnteknisk anläggning (Dnr ). Föreliggande plan är regional men har tagits fram med utgångspunkt i Nationell beredskapsplan för hantering av en kärnteknisk olycka, publicerad av MSB. Nyckelord: Halland, Ringhals, kärnenergiberedskap, Länsstyrelsen, skyddsåtgärder, höjd beredskap, haverilarm, beredskapszoner.

14 1(54) Innehållsförteckning Förord...0 Sammanfattning Inledning Planens syfte Revidering av plan Regeringsuppdrag om översyn av beredskapszoner Grundläggande förhållanden Lagstiftning Samhällets krisberedskap Samhällsviktig verksamhet i Hallands län Beredskapszoner kring svenska kärnkraftverk Alarmering Larmnivåer Alarmeringsvägar till allmänheten Organisation, ledning och samordning Allmänt Organisation Funktioner Logistikcenter och Främre ledning Samband Allmänt Telefoni Samverkanskonferenser Rakel Skype for business & Videokonferens E-post WIS Signalskydd Radgis Information, kommunikation och samverkan Allmänt...24

15 2(54) 6.2. Kriskommunikation Förhandsinformation till allmänheten Information till allmänheten vid larm Särskild information till sjötrafik Information till lantbrukare och andra näringsidkare Sociala medier Information till massmedia Samverkan med berörda myndigheter Indikering Allmänt Indikeringsorganisationen Fasta mätstationer Personella och materiella resurser i länet Allmänt Skyddsåtgärder Allmänt Utrymning Upprättande av utrymningsplatser Jodtabletter Livsmedelsrestriktioner Saneringsmetoder Allmänt Saneringsansvar Nationellt bistånd Allmänt Internationell hjälp Allmänt Nationell beredskapsplan Sändlista...45

16 3(54) 1. Inledning Föreliggande plan utgör en del av Länsstyrelsen i Hallands läns program för räddningstjänst vid kärntekniska olyckor och svarar tillsammans med saneringsplanen, andra operativa planer, stödplaner och dokument, mot de krav som ställs i lag (2003:778) om skydd mot olyckor 1 samt förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Planens syfte Länsstyrelsen har som sin uppgift vid en olycka, eller vid en överhängande risk för ett utsläpp på en kärnteknisk anläggning att vidta de åtgärder som krävs för att skydda människor i det egna länet från skadlig inverkan av joniserande strålning. Detta är oberoende om olyckan skett i Sverige eller utomlands. Inom området vid den kärntekniska anläggningen är det dock innehavarens skyldighet att vidta åtgärder, länsstyrelsens ansvar börjar först utanför verksamheten. 3 Vid en kärnteknisk olycka på Ringhals som kan komma att leda till ett radioaktivt utsläpp där allmänheten riskerar att skadas, vidtas skyddsåtgärder vilka grundar sig på förutbestämda planer. Länsstyrelsen i Hallands läns ansvar är att se till att den befintliga planen bygger på ett effektivt nyttjande av samhällets samlade resurser för att i så stor utsträckning som möjligt skydda allmänheten från olyckan. Denna plan syftar till att, med beaktande av behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaden för insatsen och omständigheterna i övrigt, säkerställa att samhällets samlade resurser kommer till effektiv användning för att skydda allmänheten i händelse av en kärnteknisk olycka. Denna plan fastställer den grund som ska vara vägledande för arbetet vid en kärnteknisk olycka. I planen beskrivs bland annat vad de olika larmnivåerna höjd beredskap och haverilarm innebär, vilka alarmeringsvägar som finns för att varna allmänheten om en kärnteknisk olycka och vilka riktlinjer som finns för att informera allmänheten och media om olyckan. Det är svårt att förutse alla situationer samt de rådande omständigheterna och därför ska planen även vara 1 Justitiedepartementet. SFS 2003:778. Lag om skydd mot olyckor. Stockholm. 2 Justitiedepartementet. SFS 2003:789. Förordning om skydd mot olyckor. Stockholm. 3 T. Bengtsson. Operativ juridik för Räddningstjänst. Stockholm: Brandskyddsföreningen

17 4(54) en grund för improvisationer, med andra ord, hanteringen av situationer som inte förutsätts i planen. Denna specifika plan är i huvudsak avsedd för att hantera eventuella händelser vid Ringhals kärnkraftverk men den är även aktuell för händelser som har sin grund vid en annan kärnteknisk anläggning i Sverige eller utomlands. Primärt riktar sig planen till de aktörer som är kopplade till kärnenergiberedskapen men även till andra intressenter. Denna plan ska huvudsakligen användas som ett operativt redskap vid en kärnteknisk olycka men den är även utformad för att användas som en informationskälla och för utbildning Revidering av plan Vartannat år sker en djupgående översyn av planen och däremellan revideras planen fortlöpande, särskilt då Länsstyrelsen i Hallands län blir uppmärksammade på att något behöver förändras. I samband med revidering av planen, genomförs även en granskning av de medföljande bilagorna. Planen finns tillgänglig digitalt på Länsstyrelsens hemsida men berörda organisationer uppmanas att även ha planen utskriven och tillgänglig på krisledningsplatser och motsvarande Sändlista Se avsnitt Regeringsuppdrag om översyn av beredskapszoner Den 22 oktober 2015 gav regeringen Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) i uppdrag att genomföra en översyn av de beredskapszoner som gäller för verksamheter med joniserande strålning. Detta skulle ske i samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), berörda länsstyrelser samt andra väsentliga myndigheter och aktörer, SSM har tillsammans med en arbetsgrupp bestående av bland andra Länsstyrelserna i Halland, Uppsala, Kalmar, Västmanland, Skåne och MSB, utformat och lämnat in en rapport till regeringen den 1 november 2017 med förslag på nya beredskapszoner. I rapporten föreslår SSM att det kring kärnkraftverken ska finnas en inre beredskapszon på ca 5 km, en yttre

18 5(54) beredskapszon på ca 25 km (motsvarar dagens inre beredskapszon) och ett planeringsavstånd på ca 100 km (motsvarar dagens indikeringszon). I de två beredskapszonerna ska det finnas en planering för utrymning, inomhusvistelse och intag av jodtabletter. Mer detaljerad information om de nya beredskapszonerna finns i rapporten. 4 Fram tills regeringen har fattat ett beslut om de nya beredskapszonerna ska implementeras, gäller den nuvarande planeringen och dagens beredskapszoner. 4 Strålsäkerhetsmyndigheten. 2017:27. Översyn av beredskapszoner. Solna: 2017.

19 6(54) 2. Grundläggande förhållanden 2.1. Lagstiftning Länsstyrelsen ansvarar enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning som sker i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten, eller då överhängande fara för sådant utsläpp föreligger. 5 Länsstyrelsen ansvarar även enligt LSO för sanering efter en kärnteknisk olycka. 6 Att sanera efter utsläpp av radioaktiva ämnen innebär åtgärder för att möjliggöra att man åter kan använda mark, vatten, anläggningar och annan egendom som förorenats. Länsstyrelsen har en separat plan för hur sanering efter en kärnteknisk olycka ska hanteras. 7 Förutom ansvaret för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen är det länsstyrelsens ansvar att säkerställa att befolkningen inom länet vilka troligtvis kommer att beröras av en nödsituation som medför risk för strålning, underrättas om olyckan och får information om de hälsoskyddsåtgärder som ska vidtas. 8 Då räddningstjänst råder, gäller även bestämmelserna om tjänsteplikt enligt LSO. 9 Tjänsteplikt gäller inte under saneringsarbetet, däremot kan saneringsledaren enligt LSO i vissa fall göra ingrepp i annans rätt. 10 Statliga myndigheter och kommuner är enligt LSO skyldiga att medverka med personal och egendom vid räddningsinsatsen såväl som vid saneringsarbetet. Denna skyldighet gäller dock bara om kommunen eller myndigheten har lämpliga resurser och deltagandet inte allvarligt hindrar den vanliga verksamheten. Kommunerna är även skyldiga att delta i planeringsarbetet inför en kärnteknisk olycka Justitiedepartementet. SFS 2003:778. Lag om skydd mot olyckor. Stockholm. Kap. 4, 6 6 A.a. 8 7 Länsstyrelsen i Hallands län. Saneringsplan för olycka vid kärnteknisk anläggning Justitiedepartementet. SFS 2003:789. Förordning om skydd mot olyckor. Stockholm. Kap. 4, 18 9 Justitiedepartementet. SFS 2003:778. Lag om skydd mot olyckor. Stockholm. Kap. 6, 1 10 A.a A.a. 9

20 7(54) Enligt Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) ska alla länsstyrelser även upprätta ett program för räddningstjänst och sanering. FSO är därmed grunden för denna plan och det specificeras i förordningen vad en länsstyrelses plan för olycka vid kärnteknisk anläggning ska innehålla: 1. Organisation och ledning 2. Samband 3. Strålningsmätning 4. Information till allmänheten 5. Personella och materiella resurser i länet 6. Saneringsmetoder 7. Andra frågor av betydelse för beredskapen Utöver ovanstående ska länsstyrelserna i kärnkraftslänen (Halland, Kalmar och Uppsala) även behandla frågor som rör alarmering, utrymning, utdelning av jodtabletter och ha en personalberedskap för räddningstjänst att bistå andra länsstyrelser med. Som nämnts tidigare ligger ovanstående till grund för planen men även övrig information som Länsstyrelsen i Hallands län anser vara relevant för beredskapen vid en kärnteknisk olycka är inkluderat i denna plan Samhällets krisberedskap Samhällets krisberedskap bygger på att förhindra och hantera olyckor genom samhällets ordinarie verksamhet. De vardagliga resurserna kan förstärkas vid en allvarligare händelse eller kris som drabbar samhället och därmed är krisberedskapen den förmåga som skapas av många olika aktörers vardagliga verksamhet. Nedan beskrivs vilka principer och grundläggande ansvar som samhällets krisberedskap bygger på Vägledande principer Inom samhällets krisberedskap finns det tre grundläggande principer: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Ansvarsprincipen innebär att den med ansvar över en verksamhet vid ordinära förhållanden, fortsätter ha det även vid en kris. Enligt ansvarsprincipen krävs 12 Justitiedepartementet. SFS 2003:789. Förordning om skydd mot olyckor. Stockholm. Kap. 4 21

21 8(54) det även av aktörerna att de samverkar med varandra för att säkerställa god samordning och att de agerar proaktivt även i osäkra situationer. Likhetsprincipen innebär att samma principer och organisation som i den ordinarie verksamheten ska gälla vid en kris. Närhetsprincipen grundar sig på att en kris ska hanteras så nära händelsen som möjligt där kunskapen om aktuella förhållanden är störst. Utöver dessa tre principer utgår även EU:s medlemsstater från solidaritetsprincipen. Denna princip innebär att EU:s medlemsstater ska bistå med stöd och resurser vid en kris i ett enskilt medlemsland. Vidare omfattas Sverige även av en solidaritetsförklaring vilken gäller de nordiska länderna som Sverige kan mottaga bistånd ifrån och även stödja med bistånd Geografiskt områdesansvar, sektorsansvar och enskilt ansvar Utöver ovanstående principer finns även ett geografiskt områdesansvar inom krisberedskapen vilket innebär att en viss aktör ansvarar för ett specifikt geografiskt område. Detta kan vara en kommun, ett län eller hela landet. Enligt förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion, är länsstyrelsen den geografiskt områdesansvariga myndigheten i länet 13 och ska vidare enligt krisberedskapsförordningen (2015:1052) vara den sammanhållande funktionen mellan lokala aktörer och den nationella nivån. 14 Enligt LSO är det länsstyrelsens ansvar att leda och samordna räddningstjänsten vid en kärnteknisk olycka. Detta innebär således att länsstyrelsen har utpekade räddningsledare, som ska verka som statlig räddningsledare med det operativa ansvaret vid en kärnteknisk olycka inom länsstyrelsens geografiska område. 15 Statliga myndigheter och organisationer har ett sektorsansvar vilket är oberoende av dess geografiska anknytning. Detta innebär att myndigheter och organisationer vid en kris har ansvar för sitt eget verksamhetsområde, exempelvis har Livsmedelsverket då fortfarande ansvar för kontrollen av livsmedel. Utöver det som beskrivits ovan bygger samhällets krisberedskap även på den enskilde individens ansvar d.v.s. människors riskmedvetenhet, ansvarstagande 13 Finansdepartementet. SFS 2017:868. Förordning med länsstyrelseinstruktion. Stockholm Justitiedepartementet. SFS 2015:1052. Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. Stockholm Justitiedepartementet. SFS 2003:778. Lagen om skydd mot olyckor. Stockholm. Kap 4, 6

22 9(54) och förmåga. Den enskilda individen har ett primärt ansvar för sitt eget liv och egendom och bör därför i så stor utsträckning som möjligt, under en begränsad tid, kunna tillfredsställa sina grundläggande behov med exempelvis vatten, mat och värme. Utöver det bör den enskilde individen även se till att ha möjlighet att ta del av information från ansvariga myndigheter och andra berörda aktörer vid kriser. Först när den enskilde individen inte längre kan skydda sitt liv eller egendom kan det bli aktuellt med ett ingripande från det allmänna Samhällsviktig verksamhet i Hallands län Hallands län består av sex kommuner: Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Enligt SCB:s statistik från 2017 beräknas befolkningsmängden vara människor 17 och länet består av en areal på 5719 km². Under sommarmånaderna är det en omfattande turism i länet vilket gör att befolkningsmängden ökar. Hallands län är en viktig del av förbindelserna mellan två storstadsregioner (Göteborg och Malmö) genom E6:an och Västkustbanan. Det finns tre hamnar och en flygplats i länet. I Länsstyrelsen i Hallands läns risk- och sårbarhetsanalys (2016) har samhällsviktig verksamhet identifierats. Vid bortfall eller störningar i samhällsviktig verksamhet kan konsekvensen bli att hanteringen av en pågående kris försvåras eller ge upphov till en kris. De identifierade samhällsviktiga sektorerna i länet är: Energiförsörjning (el, drivmedel m.m.) Information och kommunikation (teletjänster, internet m.m.) Finansiella tjänster (betalningsmedel, tillgång till kontanter m.m.) Socialförsäkringar Hälso- och sjukvård samt omsorg (akutsjukvård, psykiatri m.m.) Skydd och säkerhet (räddningstjänst, polis m.m.) Transporter (väg- och järnvägstransport m.m.) Kommunalteknisk försörjning (dricksvattenförsörjning, avloppshantering m.m.) Livsmedel (jordbruk, kontroll av livsmedel m.m.) 16 Justitiedepartementet. Prop. 2013/14:144. Lag om sprängämnesprekursorer och redovisning av krisberedskapens utveckling. Stockholm. 17 Statistiska Centralbyrån. Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2015 och befolkningsförändringar 1 oktober-31 december Hämtad:

23 10(54) Handel och industri (stora arbetsgivare, viktiga ekonomiska aktörer m.m.) Offentlig förvaltning (begravningsverksamhet, nationell, regional och kommunal ledning m.m.) Vid en kärnteknisk olycka som drabbar länet kommer delar av den identifierade samhällsviktiga verksamheten troligtvis att falla bort eller störas svårt Utsläpp av radioaktiva ämnen I Sverige har samtliga kärnkraftverk omfattande säkerhetssystem inne på verket för att förhindra eller minska effekterna av olyckor på anläggningen. Alla svenska kärnkraftverk har som extra säkerhetsåtgärd även försetts med ett haverifilter vilket vid en eventuell olycka inne på verket, ska reducera utsläppsmängderna. Sannolikheten för transportolyckor och utsläpp från andra radioaktiva källor t.ex. satelliter med radioaktiva ämnen som kraschar mot jordytan är svårare att bedöma men den sammanlagda risken för att en sådan olycka skulle inträffa i Hallands län bedöms vara mycket låg. Följderna av ett utsläpp av radioaktiva ämnen är huvudsakligen beroende av utsläppets innehåll och storlek, väderförhållanden samt länsstyrelsens och andra samverkande myndigheters förmåga att hantera händelsen och t.ex. genomföra en utrymning av allmänheten i den inre beredskapszonen. Ett eventuellt haveriutsläpp följer vindriktningen och beroende på de meteorologiska förutsättningarna kan närområdet eller områden längre från Ringhals drabbas av utsläppsplymen. I det svåraste fallet kan haveriutsläppet medföra sådana nivåer för markbeläggning av radioaktiva ämnen att utrymning eller omflyttning kan behövas i de drabbade områdena. Konsekvenserna för samhället och allmänheten skulle kunna bli mycket stora om en olycka som leder till utsläpp av radioaktiva ämnen skulle inträffa. Även om förebyggande åtgärder såsom olika larmsystem, utrymningsplaner, mätsystem m.m. finns förberedda så kan det inte uteslutas att en sådan olycka medför katastrofala konsekvenser. Se riskoch sårbarhetsanalys för mer information Länsstyrelsen i Hallands län. Regional risk- och sårbarhetsanalys för Hallands län

24 11(54) 2.4. Beredskapszoner kring svenska kärnkraftverk Kring varje svenskt kärnkraftverk finns förberedda zoner som definieras i FSO. Inom 50 km radie kring kärnkraftverken ligger indikeringszonen. I denna zon är länsstyrelsen skyldig att ha särskild planering för indikeringsverksamhet. Inom den inre beredskapszonen, km radie från kärnkraftverket, är länsstyrelserna skyldiga att ha vissa skyddsåtgärder förberedda, bland annat inomhus- och utomhusvarning samt jodtabletter Inre beredskapszon kring Ringhals kärnkraftverk Den inre beredskapszonen är ett område som sträcker sig kilometer kring Ringhals (se bild 1). Länsstyrelsen är dels skyldiga att ha en beredskap för att kunna utrymma delar av eller hela inre beredskapszonen men även att kunna varna och informera människorna inom detta område (se kap. 3). I den inre beredskapszonen beräknas det, enligt siffror från SCB för årsskiftet , finnas ungefär bosatta människor. Denna siffra är ständigt föränderlig t.ex. under sommarmånaderna då antalet människor i den inre beredskapszonen förväntas öka. Bild 1: inre beredskapszon, km kring Ringhals

25 12(54) Indikeringszon kring Ringhals kärnkraftverk Indikeringszonen sträcker sig inom ett avstånd av 50 kilometer från Ringhals kärnkraftverk och inom detta område finns det ett antal definierade indikeringspunkter, som det utförs strålningsindikering vid (se bild 2). Dessutom finns TL-dosimetrar (Termoluminiscent) utplacerade som kan samlas in för utvärdering. Se avsnitt 7.3 för att läsa mer om de fasta mätplatserna Bild 2: Indikeringszon med utmarkerade mätplatser på brandstationer

26 13(54) 3. Alarmering 3.1. Larmnivåer Vid en extraordinär händelse på Ringhals kärnkraftverk finns det två stycken fastställda larmnivåer, varpå händelsens karaktär avgör vilken av de två larmnivåerna som ska utlösas av kärnkraftverkets personal. De två larmnivåerna är Höjd beredskap (ej att förväxla med höjd beredskap i Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap ) och Haverilarm Höjd beredskap När en händelse eller störning som hotar anläggningens säkerhet har inträffat vid en anläggning, utlyses höjd beredskap. Detta innebär att: Anläggningen avviker från förväntad funktion vid störd drift så att minst två barriärer har genombrutits eller påtagligt hotats, eller har utsatts för påverkan vars konsekvenser inte är analyserade eller av annan anledning inte går att överblicka. Inga utsläpp av radioaktiva ämnen som påkallar skyddsåtgärder för omgivningen har förekommit. Vid höjd beredskap på kärnkraftverket rapporteras detta omgående till SOS Alarm som larmar alla aktörer enligt Länsstyrelsens larmplan (se bilaga 3). Länsstyrelsen bedömer efter samråd med främst SSM och kärnkraftverket om ytterligare beredskapsåtgärder kan vara motiverade. Information till allmänheten delas via media enligt Länsstyrelsens bedömning. Länsstyrelsen i Hallands län bedömer att vid höjd beredskap fattas det beslut om statlig räddningstjänst, då de fyra kriterierna för räddningstjänst (1 kap 2 LSO, 2003:778) är uppfyllda Haverilarm Haverilarm innebär att en händelse eller störning, som medför att utsläpp pågår eller inte kan uteslutas inom de närmaste tolv timmarna, har inträffat vid en anläggning. Händelsen medför att skyddsåtgärder utanför anläggningsområdet är nödvändiga.

27 14(54) Vid haverilarm på kärnkraftverket rapporteras detta omedelbart till SOS Alarm som larmar alla aktörer enligt Länsstyrelsens förbestämda larmplan. Länsstyrelsen bedömer efter samråd med främst SSM och kärnkraftverket om ytterligare beredskapsåtgärder kan vara motiverade Alarmeringsvägar till allmänheten Om en olycka inträffar i ett svenskt kärnkraftverk varnas alla som bor i den inre beredskapszonen genom ett Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Varningen genomförs med system både inomhus- och utomhuslarm. Inom den inre beredskapszonen har Radio Data System (RDS), särskilda radiomottagare, delats ut till samtliga hushåll, fritidshushåll och verksamhetsutövare. RDS-mottagaren är ett inomhuslarm som larmar allmänheten om en olycka skulle inträffa vid Ringhals och sedermera håller allmänheten informerad. Ett särskilt varningsmeddelande sänds via Sveriges Radio och utgår ifrån Sveriges Radios sändningsledning (SÄL) i Stockholm. RDS-mottagaren kan aktiveras genom att SÄL sänder en särskild larmkod som startar samtliga RDS-mottagare inom den inre beredskapszonen. För att kunna varna även utomhus finns kraftiga ljudsändare, så kallade tyfoner, runt Ringhals (se bild 3). Dessa utlöses vid haverilarm. Signalen Viktigt meddelande ljuder från tyfonen genom en ton som varar i 7 sekunder, tystnar i 14 sekunder, ton i 7 sekunder o.s.v. När faran är över ljuder tonen i sekunder. Kompletterande varningssystem är polisens högtalarbilar som kan användas där allmänheten kan antas sakna information m.m. Även kustbevakningen har högtalarutrustning som kan användas för att informera sjöfarare, badande och kustnära boende om larmet samt meddela information kring utrymningsbeslut m.m. Sedan den 1 juli 2017 finns nu även möjlighet att komplettera VMA med informationsmeddelande via SMS till mobiler som befinner sig inom ett specifikt geografiskt område.

28 Bild 3: Tyfoner inom inre beredskapszonen 15(54)

29 16(54) 4. Organisation, ledning och samordning 4.1. Allmänt Den svenska modellen för samhällsstörningar grundar sig på tre olika nivåer: nationell, regional och lokal. Länsstyrelsens ansvar inom den svenska modellen ligger på den regionala nivån, där länsstyrelsen ska vara den sammanhållande funktionen i länet och verka för samordning. Detta innefattar övergripande lägesbilder, koordinera och inrikta resurser samt information till allmänheten och media. Ledning ska ses som en funktion inom krishanteringssystemet i Halland och det som åstadkommer inriktning och samordning för att lösa den uppgift som krishanteringssystemet står inför. 19 Samverkan är ett medel för att lösa uppgiften d.v.s. den samlade insatsen från flera olika organisationer och aktörer som krävs för att uppnå de effekter som eftersträvas. Vid krisledningsarbete utgår Länsstyrelsen i Hallands län från MSB:s riktlinjer för Gemensamma grunder för samverkan och ledning. De gemensamma grunderna innehåller en definition av hur länsstyrelsen bland annat ska åstadkomma inriktning och samordning vid händelsen. Vidare är det ett metodkoncept för att dela information och skapa lägesbilder. God helhetsförståelse är en förutsättning för att alla inblandade aktörer inklusive länsstyrelsen ska kunna agera samordnat. Genom metodkonceptet ökar integrationen och samverkan med övriga aktörer. Länsstyrelsen ska verka för att aktörerna inom det geografiska områdesansvaret är samordnade och arbetar med en gemensam inriktning. Samordningens huvuddelar består av åtgärder, resurser, gemensam lägesbild och information till allmänheten. Målet med samordning är att alla berörda aktörer arbetar och agerar tillsammans för att uppnå ett gemensamt mål vilket ska medföra att krisen hanteras på ett så effektivt sätt som möjligt. Det ligger även i länsstyrelsens uppgift att hålla regeringen underrättad om situationen B., Brehmer. Understanding the functions of C2 is the key to progress. The International C2 Journal, Finansdepartementet. SFS 2017:868. Förordning med länsstyrelseinstruktion. Stockholm. 7.

30 17(54) Länsstyrelsens grundberedskap består alltid av en Tjänsteman i Beredskap (TiB) och vid en olycka på Ringhals kärnkraftverk är det just TiB som blir kontaktad först av Vakthavande ingenjör (VHI). TiB tar sedan, i samråd med länsledning (beredskapsdirektör, länsråd eller landshövding) beslut om eventuell aktivering av krisledningsorganisation vilken bemannas av länsstyrelsens personal. Vid beslut om aktivering av krisledningsorganisation, utser även landshövdingen eller dennes ställföreträdande en räddningsledare för händelsen. Vid frånvaro av länsledning fattas beslut om räddningsledare av stabschefen eller, om stab ännu inte är upprättad, av beredskapsdirektören. Vid frånvaro av beredskapsdirektör fattas beslut av representant från ledningsgruppen. Landshövdingen är dock den som har det yttersta ansvaret i Halland. Räddningsledaren ansvarar för att fatta beslut om inriktning av stabens arbete, ge instruktioner till stabschef, ta emot information från staben via bland annat stabsorienteringarna och formulera ett eventuellt beslut i stort (BIS). Länsstyrelsen i Hallands län har flera presumtiva räddningsledare (PRL) som utbildas och övas för att kunna leda räddningstjänsten vid en kärnteknisk olycka Organisation Stabsorganisationen vid Länsstyrelsen i Hallands län kan dels beskrivas utifrån ett funktionsperspektiv men även ur ett processperspektiv. Stabsorganisationen är flexibel och anpassningsbar gentemot behov och händelsens art. Stabschef utses alltid då stabsorganisation initieras. Initialt bemannas i första hand staben av personal från beredskapsfunktionen tillsammans med specialkompetens beroende på händelsen. Fullt utbyggd stabsorganisation omfattar samtlig personal på Länsstyrelsen i Hallands län och då indelade i olika funktioner. En stabschef leder det sammantagna stabsarbetet utifrån ett antal processer som innefattar: Analysprocess: Inhämtning av information om händelseutvecklingen och analys av konsekvenser. Bedömning av farligast och troligaste händelse- och konsekvensutveckling på kort sikt, det vill säga från nu upp till ett dygn. Planeringsprocess: Planerar och föreslår inriktning utifrån troligast och farligaste konsekvensutveckling på lång sikt, det vill säga från ett dygn till en

31 18(54) vecka. Processen syftar till att definiera vilka effekter genomförandet av inriktning och genomförandet förväntas uppnå. Genomförandeprocess: Planerar och föreslår inriktning utifrån troligast konsekvensutveckling på kort sikt, det vill säga det närmaste dygnet. Leder pågående verksamhet i enlighet med BIS från räddningsledaren. I processen ingår både genomförande av åtgärder för att begränsa skadeverkningar men även kommunikation för att skapa förutsättningar för att hantera händelsen. Uppföljningsprocess: Processen arbetar i huvudsak med analys av huruvida de övergripande strategiska målsättningarna uppfyllts men även utifrån ett effektperspektiv som analyserar om de planerade effekterna har åstadkommits. Stödprocess: Syfte att, utifrån övergripande strategisk målinriktning, säkerställa samband, uthållighet och redundans i staben. Dessa fem processer ska genomsyra det arbete som utförs i Länsstyrelsens stab. Processerna syftar till att skapa en helhetssyn för stabsarbetet samt att nå de övergripande strategiska målsättningarna i hanteringen av händelsen. I nedanstående avsnitt 4.3. Funktioner finns det beskrivet hur Länsstyrelsen kan organiseras för att uppnå dessa effekter Funktioner Funktioner är sätt att beskriva hur stabsarbetet organisatoriskt ser ut. Funktionernas storlek och relation till varandra kan variera beroende på händelse och behov av stabsstöd. Vid en kärnteknisk händelse är behovet stort av stöd från staben till räddningsledare, landshövding och saneringsledare. Därför aktiveras ett antal funktioner som beskrivs nedan. De olika funktionerna benämns som: 1. Personal 2. Analys 3. Genomförande 4. Resurs & stöd 5. Planering 6. Samband/IT

32 19(54) 7. Kommunikation 8. Ekonomi 9. Juridik 10. Sanering Respektive funktion har en utsedd chef och det är stabschefen som indelar och ger direktiv för stabsorganisation. Då samverkansforum etableras ingår lednings- och/eller samverkanspersonal i respektive sektion beroende på händelsens typ och omfattning. 4.4 Logistikcenter och Främre ledning Enligt SSM:s föreskrift (SSMFS 2014:2) om beredskap vid kärntekniska anläggningar 21 ska ett logistikcenter (LogC) kunna upprättas av anläggningsinnehavaren i samband med en olycka på kärnkraftverket. LogC är placerat vid Scanias lastbilsverkstad i Himle. Vid logistikcentret ska det finnas: Ett område för uppställning av tung utrustning Möjlighet att utrusta personal inför transport till anläggningen Möjlighet att efter återtransport utföra uppföljning av persondoser, avsökning och personsanering Möjlighet att dekontaminera fordon och utrustning Länsstyrelsen i Hallands län har efter samråd med andra deltagande myndigheter beslutat att placera en Främre ledningsfunktion i nära anslutning till Ringhals LogC. På så sätt kan delar av anläggningarna samutnyttjas. Främre ledning är placerat på Munkagårdsgymnasiet i Tvååker, ett par kilometer från LogC i Himle. På främre ledning har deltagande myndigheter möjlighet att: Hämta personlig skyddsutrustning och dosimetrar för arbete i inre beredskapszonen. Instruera personal som ska in och arbeta i inre beredskapszonen. 21 Strålsäkerhetsmyndigheten. SSMFS 2014:2. Föreskrifter om beredskap vid kärntekniska anläggningar.. stralsakerhetsmyndighetens-foreskrifter-om-beredskap-vid-karntekniska-anlaggningar

33 20(54) Leda personal som arbetar i inre beredskapszonen. Ta emot och inkvartera tillkommande resurser Ordna med mat till deltagande organisationer

34 Bild 4: Kartbild över Logistikcenter och Främre ledning 21(54)

35 22(54) 5. Samband 5.1. Allmänt De tekniska system som kommer användas vid en kärnteknisk olycka är till största del samma som används i vardagen och vid övriga samhällsstörningar. De är telefoni, Rakel, Skype, videokonferens, e-post och WIS. Användandet av dessa sambandssystem på regional nivå finns reglerat i dokumentet Riktlinjer för tekniska stödsystem vid regional samverkan i Halland 22. Vid en kärnteknisk olycka används också, utöver ovanstående, Försvarets telenät, Radgis och vid behov kryptosystem. En grundläggande sambandslista för larmning och kontakt med TiB (eller motsvarande) uppdateras kontinuerligt av Länsstyrelsen och finns hos SOS Alarm. Vidare finns grundläggande sambandslistor för kontakt mellan organisationer. Vid en kärnteknisk olycka sammanställs en detaljerad sambandslista och distribueras till berörda aktörer Telefoni Telefoni och Rakel är de prioriterade systemen för talkommunikation. Vid en kärnteknisk olycka kommer mobiltelefonnäten att vara hårt belastade. Ingående organisationer bör inte enbart förlita sig på mobiltelefoni på sina stabsplatser utan också på fasta anknytningar. Särskilt utpekade organisationer såsom länsstyrelserna, Polisen, SSM, Försvarsmakten, Ringhals, Kungsbacka kommun, Marks kommun, Falkenbergs kommun och Varbergs kommun har möjlighet att kommunicera via Försvarets telenät (FTN) Samverkanskonferenser Med stöd av MSB kan nationella telefonkonferenser anordnas för samverkan, samordning och informationsdelning. Vidare finns det möjligheter att genomföra regionala samverkanskonferenser med berörda aktörer i länet vid en kris. Samverkanskonferensernas struktur följer det förslag som tagits fram av MSB i Samverkanskonferenser Råd och rekommendationer till dig som leder 22 Länsstyrelsen i Hallands län. Riktlinjer för tekniska stödsystem vid regional samverkan i Halland

36 23(54) eller deltar i samverkanskonferenser. Samverkanskonferenser kan komma att genomföras via telefon, Rakel eller Skype/Videokonferens Rakel Rakel är ett robust och säkert kommunikationssystem för samverkan. Rakel erbjuder gruppkommunikation för att snabbt sprida viktig information både mellan ledningsplatser och till personal i fält. Den förväntade belastningen på mobiltelefonnät gör att personal i fält bör använda Rakel för att kunna kommunicera. Viktiga basstationer vid en kärnteknisk olycka är försedda med reservkraft för att kunna fungera vid elbortfall. För nationell samverkan kommer talgrupperna Nat Möte 1-3 eller Mynd möte 1-5 användas beroende på målgrupp. För regional samverkan används främst talgruppen Hall LednLän, denna talgrupp kommer att sammankopplas med intilliggande läns talgrupper vid behov. För räddningstjänstinsatserna används talgrupper ur Nat Blå En kärnteknisk olycka kommer med stor sannolikhet innebära att resurser tillförs från övriga delar av länet. Nat Blå grupperna kan då användas av alla enheter utan att en mängd sammankopplingar behöver göras Notera att RAPS talgrupper bör undvikas då regionala och nationella aktörer som Länsstyrelsen, Kustbevakningen och Försvarsmakten inte har tillgång till dessa. Länsstyrelsen kommer leda sambandsplaneringen i samverkan med framförallt Polisen. Det praktiska arbetet med talgruppshantering sköts av SOS Alarm och Polisen. All Rakelplanering följer Nationella riktlinjer Skype for business & Videokonferens Skype for business och videokonferenssystem används för att dela lägesinformation mellan staber och vid samverkanskonferenser. Till exempel så kan SSM ge stabsstöd på distans från sin ledningsplats i Solna. Det är ett virtuellt mötesrum som står öppet under hela händelsen och där man direkt kan få stöd eller stämma av frågor med SSM. Till mötesrummet kan man ansluta via 23 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. MSB342: Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

37 24(54) webbläsare, Skype eller Videokonferens. Även Länsstyrelsen kan ha mötesrum öppna under händelsen, dit man bara kan ansluta via Skype E-post E-post används för att skicka information och dokument både inom organisationer och mellan staber. Viktigt är att så långt som möjligt använda funktionsadresser istället för personadresser. Detta för att förhindra att information inte kommer fram vid skiftbyten etc WIS Ett viktigt verktyg vid samverkan med andra aktörer är Webbaserat informationssystem (WIS) som förvaltas av MSB. I WIS delas information med valda aktörer vilket innefattar sammanställningar om lägesbild, händelseutveckling och andra byggstenar i kommunikationsarbetet. Vid en kärnteknisk olycka använder Länsstyrelsen WIS för regelbundna lägesrapporter och för att inhämta information Signalskydd För utbyte av hemlig eller skyddsvärd information har Länsstyrelsen signalskyddsutrustning (kryptofax MGM, kryptotelefon MGL, krypto-pc MGS och filkrypto Kurir). Länsstyrelsernas kryptoberedskap regleras i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om civila myndigheters kryptoberedskap 24. Till vardags har Länsstyrelsen beredskap att omedelbart kunna ta emot kryptofax mellan klockan Med en timmes varsel ska Länsstyrelsen kunna ta talsamtal. Under icke kontorstid kan TiB efter larm ta emot kryptofax och kryptosamtal. Vid en kärnteknisk olycka kan Länsstyrelsen ta emot och sända krypterad information via krypto-pc, fax och telefon dygnet runt. Länsstyrelsen avser 24 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. MSBFS 2009:11 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om civila myndigheters kryptoberedskap

38 25(54) främst att använda MGS på regional och nationell nivå. Mot lokal nivå används fysiska möten Radgis Radgis är ett verktyg för att samla in, bearbeta och presentera information från strålningsmätningar. Det hanterar mätningar från de fasta mätplatser som finns runt Ringhals, mätningar från indikeringsorganisationen och mätningar från nationella specialistteam. De flesta organisationer använder bara den del som visar aktuell radiologisk lägesbild.

39 26(54) 6. Information, kommunikation och samverkan 6.1. Allmänt I samband med en kärnteknisk olycka där det finns risk för utsläpp av radioaktivt nedfall, är kraven extra höga på information och kommunikation. Det är en målsättning att de olika ansvariga myndigheterna på nationell, regional och lokal nivå agerar samlat och i största möjliga utsträckning hänvisar till Länsstyrelsen som enligt LSO har det övergripande samordningsansvaret i frågor som rör räddningstjänst och sanering inom det geografiska områdesansvaret. Länsstyrelsens kommunikationsarbete utgår så väl i vardagen som vid kris utifrån en kommunikationsfunktion. Denna består till vardags av 5 medarbetare men kan vid händelser förstärkas med upp till 60 personer. Funktionens arbete vid en kärnteknisk olycka innefattar dels information till allmänheten men även till berörda aktörer inom kärnenergiberedskapen samt analys och omvärldsbevakning Kriskommunikation Kriskommunikationen för Länsstyrelsen i Hallands län sker både internt och externt. Målet är att kommunikationen ska vara: Synlig och finnas tillgänglig där den är bäst lämpad, saklig, tydlig och objektiv samt anpassad efter mottagarens behov, kunskap och förutsättningar, snabb, vilket hindrar att det uppkommer rykten och spekulationer. Informationsbrist kan förvärra situationen. Den externa informationen ska ha både ett myndighets- och ett medborgarperspektiv. Den ska ge en så korrekt och uppdaterad bild som möjligt av händelsen samt beskriva planerade och vidtagna åtgärder för att hantera händelsen. Den interna informationen inom Länsstyrelsens egen organisation är viktig för att skapa motivation och förståelse för krisledningsarbetet, medan information mellan samverkande aktörer är ett operativt redskap i krishanteringen.

40 27(54) 6.3. Förhandsinformation till allmänheten Broschyrerna "Vid larm från kärnkraftverket i Ringhals gör såhär" och Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka har delats ut till samtliga hushåll och fritidshus inom den inre beredskapszonen. Utdelning har skett vid flera olika tillfällen i samband med att jodtabletter delats ut till allmänheten. Vidare har broschyren "Råd till lantbrukare vid larm från kärnkraftverket" delats ut till lantbrukare i den inre beredskapszonen och i samband med utdelning av RDS-mottagare har särskilda broschyrer medföljt där även en del uppgifter om beredskapen framgått. Den lokala säkerhetsnämnden har ett särskilt ansvar att förmedla information från ansvariga myndigheter och kärnkraftverket till allmänheten. Säkerhetsnämnden anordnar återkommande offentliga möten med allmänheten där Länsstyrelsen är inbjuden att delta. Information finns också tillgängligt via Information till allmänheten vid larm Av larmmeddelandet från Ringhals VHI till SOS Alarm ska framgå om larmet avser en hotsituation (höjd beredskap) eller en utsläppssituation (haverilarm). Enligt lokalradions och riksradions planer uppläses vid larm det förberedda tillämpbara meddelandealternativet i radions program 4, lokalradion (Radio Halland och Radio Göteborg) alternativt riksradions samtliga programkanaler. Enligt text-tv:s plan sänds vid larm det förberedda meddelandet textat. Det textade meddelandet följs av en kartbild vilken visar alarmeringsområdet (den inre beredskapszonen). Meddelandet sänds oavsett tid på dygnet men viss tidsfördröjning kan förväntas vid larm som sker utanför sändningstid. Meddelandet beskriver rekommenderade skyddsåtgärder för allmänheten och en kortfattad beskrivning av larmet. Frågor från allmänheten besvaras av en upplysningscentral på Länsstyrelsen vilket även kan utökas med stöd av SOS Alarms larmnummer och i sociala medier. Utöver ovanstående delges allmänheten information på utrymningsplatserna som upprättas vid en kärnteknisk olycka.

41 28(54) Särskild information till grupper med specifika behov Vid en kärnteknisk olycka som drabbar människor måste inblandade aktörer ha kunskap i att kommunicera med grupper som har specifika behov. Kontakt med drabbade och närstående, vilka kan vara traumatiserade, ställer höga krav på att kommunikationen präglas av enkelhet och förtroende vilket i förlängningen ställer krav på valet av kommunikationskanaler samt aktörernas samverkan kring denna kommunikation. Strävan från aktörer ska vara att i så stor utsträckning som möjligt svara på det som efterfrågas men om det inte finns möjlighet för detta, ska det hänvisas till lämplig informationskälla Särskild information till sjötrafik Förberedda meddelanden vid larm till sjöfarande uppläses i radio respektive textas i TV i anslutning till förberedda meddelanden till allmänheten. För hotsituationen (höjd beredskap) respektive utsläppssituationen (haverilarm) uppläses vid larm av Joint Rescue Coordination Center (JRCC) på de kortvågsfrekvenser som passas av den internationella sjöfarten Information till lantbrukare En särskilt viktig grupp i informationshänseende är lantbrukare som i sin verksamhet blir berörda av ett radioaktivt nedfall. Om en olycka skulle inträffa och utsläpp av radioaktiva ämnen skulle ske i sådan mängd att särskilda insatser krävs, måste åtgärder förberedas för djurens skötsel och vård. Strävan bör vara att så långt som det är möjligt bibehålla normala rutiner. Djurens skötsel får emellertid aldrig försämras i sådan grad att djuren utsätts för lidande. Särskild information som är riktad till lantbrukare har tagits fram av Jordbruksverket Jordbruksverket. Vägledning kommunikation med lantbrukare om motåtgärder vid nedfall av radioaktiva ämnen.

42 29(54) 6.7. Sociala medier Sociala medier är en effektiv kanal för att öppna upp en dialog med omvärlden. Länsstyrelsen i Hallands län kan via sociala medier sprida information och uppmaningar om händelsen. Utöver det finns det även möjlighet att svara på frågor som ställts på sociala medier av allmänheten eller media. Därmed är det viktigt att sociala medier är under ständig bevakning och att det sker en kontinuerlig uppdatering av dem. Genom att nyttja sociala medier är förhoppningen att en snabb och omfattande spridning kan uppnås. Informationen som delas via sociala medier ska vara kort, koncis och den ska hänvisa var ytterligare information finns att hämta. För mer information om hur Länsstyrelsen kommunicerar i sociala medier, läs riktlinjerna för arbete i sociala medier Information till massmedia Media har en viktig roll som kanal till allmänheten vid en kärnteknisk olycka. Därför är det viktigt att arbetet med att hantera media är snabbt och sakligt för att nå dess fulla potential. Information från Länsstyrelsen till massmedia sker kontinuerligt under händelsens utveckling. Länsstyrelsen nyttjar ett antal kommunikationskanaler såsom pressmeddelanden, pressträffar, presskonferenser och intervjuer. Pressmeddelanden ska vid en händelse skickas med lämplig regelbundenhet, anpassad efter situationen och beskriva förändringar eller uppmaningar. Pressträffar eller presskonferenser är tillfällen då media ges möjlighet att träffa representanter för stabsledning eller räddningsledare för att ställa frågor. Sveriges Radio har en särskild roll i kriskommunikationen inom ramen för deras sändningstillstånd. Med anledning av detta har Sveriges Radio Halland en egen sändningsstudio i Länsstyrelsens länsledningsplats så att de snabbt och sakligt kan rapportera om det krishanterande arbetet. 26 Länsstyrelsen i Hallands län. Riktlinjer för sociala medier. Hämtad:

43 30(54) Media i fält Utöver att finnas tillgängliga på stabsplats där räddningsledare och andra nyckelpersoner i olyckshanteringen finns till hands, bör Länsstyrelsen ha en beredskap för att möta media på plats nära olyckan. Denna beredskap beskrivs i Länsstyrelsens kriskommunikationsplan under avsnittet mobilt team Samverkan med berörda myndigheter Länsstyrelsen i Hallands län har tagit fram en samverkansstrategi som ska fungera vid en kris eller större olycka t.ex. en kärnteknisk olycka. Denna strategi bygger på snabb organisering och effektivt samarbete för att trygga medborgarna och samhällets välbefinnande samt effektivisera resursanvändandet. Vidare bygger strategin på en bra samverkan före, under och efter olyckan samt att informationen som delges präglas av öppenhet, samstämmighet och saklighet. Länsstyrelsen svarar för att lägesinformation lämnas kontinuerligt till alla som medverkar i räddningsarbetet. Vidare ska de medverkande aktörerna även lyssna på radiosändningar från Sveriges Radio P4 i så stor utsträckning som det är möjligt. Vid kriser och händelser har Länsstyrelsen i Hallands län ett regionalt råd som ska fungera som ett forum för regional samverkan: Trafikverket Räddningstjänsten Polismyndigheten Kustbevakningen Sjöfartsverket Luftfartsverket Skogsstyrelsen Kommunerna Försvarsmakten Elproducenter Radio Halland SOS Alarm Ringhals AB Region Halland

44 31(54) Hallandstrafiken Teleoperatörer Regionala Resursgruppen Halland m.fl. Utöver ovanstående aktörer, samverkar Länsstyrelsen även med följande aktörer vid en kärnteknisk olycka: Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Socialstyrelsen (SoS) Jordbruksverket (SJV) Livsmedelsverket (SLV) Arbetsmiljöverket (AV) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Lokala säkerhetsnämnden i Varberg Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Länsstyrelser från andra län (i huvudsak från kärnkraftslänen, stödlänen Västerbotten och Skåne samt angränsande län) m.fl.

45 32(54) 7. Indikering 7.1. Allmänt Både före och efter en olycka med radioaktivt nedfall som drabbar länet är det av stor vikt att snabbt kunna genomföra strålningsmätning (hädanefter kallad indikering) för att klargöra strålningsnivåer och nedfallets utbredning. Vid en kärnteknisk olycka (larmnivå höjd beredskap) i länet påbörjas indikering av räddningstjänsten på mätpunkterna i indikeringszonen efter beslut (se bild 2). SSM sammanställer information från bl.a. drabbat kärnkraftverk, SMHI m.fl. och upprättar prognoser för nedfall och strålningsnivåer. Länsstyrelsen ansvarar för ledning av regional indikering och sammanställer värdena som inhämtats av aktörer med särskild utbildning och tilldelad utrustning. Detta arbete leds av indikeringsledaren som ingår i Länsstyrelsens stab. Indikering syftar i det inledande skedet till att fastställa huruvida ett utsläpp har skett eller inte. Om ett utsläpp har skett ska indikeringen avslöja vilka områden som i första hand berörs av utsläppet. När man kartlägger utsläppet är det viktigt att beakta vindriktningen som kan ändras snabbt och om utsläppet varar en längre tid kan plymen spridas i flera olika riktningar. Därmed är indikeringsresultatet ett viktigt underlag för räddningsledaren, då underlaget ligger till grund för de rekommendationer och beslut som ska gälla. För att kunna genomföra en effektiv och säker indikering är samordningsarbetet från indikeringssamordnaren och indikeringsledaren av stor vikt. Vidare kommer ett stort antal människor att arbeta i en miljö med förhöjda strålningsnivåer och aspekterna för arbetsmiljö måste därmed beaktas. Dessa människor är skyldiga att använda skyddsutrustning i form av andningsskydd, dosimeter och jodtabletter. För mer information, läs Strålskyddslag (2018:396).

46 33(54) 7.2. Indikeringsorganisationen Indikeringsorganisationen består av indikeringsledare, indikeringssamordnare, mätledare och mätpatruller. Indikeringsorganisationens första uppgift är att i ett så tidigt skede som möjligt fastställa haveriutsläppets huvudriktning samt konstatera förekommande markbeläggning. Denna första information om haveriutsläppets uppträdande i omgivningen kommer, tillsammans med uppgifter från Ringhals om utsläppsmängder, utsläppsinnehåll, meteorologidata, haveriorsak m.m. att utgöra ett av de första beslutsunderlagen som räddningsledningen har för att fatta tidiga beslut om åtgärder för allmänhetens skydd. I ett senare skede ska indikeringsorganisationen utföra kvalificerad markindikering, markprovtagning och kvalificerad strålningsmätning på prover från livsmedelsproduktion varpå dosprognoserna och dylikt utgör ett vidare beslutsunderlag för räddningsledningens åtgärder. Indikeringen utförs inom den av FSO fastställda indikeringszonen ca 50 km från Ringhals (se bild 2). Indikeringen utförs med hjälp av SRV 2000 instrument Indikeringsledaren Indikeringsledaren (IL) är en del av staben i Länsstyrelsen i Hallands läns krisberedskapsorganisation. IL:s uppgift består av att samordna, sammanställa, fatta strategiska beslut och anvisa indikeringssamordnaren utifrån indikeringsresultaten som rapporteras in till indikeringsorganisationen från indikeringssamordnare och genom radiologiskt geografiskt informationssystem (Radgis). I Länsstyrelsens krisberedskapsorganisation finns tekniska hjälpmedel, t.ex. ArcGIS till indikeringsledarens förfogande. Genom samtal med SSM fattar IL beslut gällande ytterligare indikeringsinsatser som kan vara nödvändiga. Vidare har IL till uppgift att via indikeringssamordnaren stödja indikeringspatrullerna genom att övervaka deras behov av ytterligare personella och materiella resurser. IL:s åtgärder genomförs på order från räddningsledaren eller saneringsledaren.

47 34(54) Indikeringssamordnaren Indikeringssamordnarens (IS) uppgift är att leda och samordna indikeringspatrullerna från Främre ledning. IS är direkt underställd IL i Länsstyrelsens krisberedskapsorganisation och fungerar som kanalen mellan IL och indikeringspatrullerna. IS ska sammanställa inrapporterade dosratvärden och vidarebefordra indikeringsresultaten via Radgis eller direkt till IL och SSM Mätpatruller Indikeringsorganisationen består initialt av mätpatruller från räddningstjänsten Väst, räddningstjänsten Storgöteborg och Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund men utökas efterhand med indikeringsresurser från andra kommuner, andra läns räddningstjänster, frivilliga och nationella indikeringsresurser. På längre sikt finns det möjlighet till ytterligare förstärkning genom att tillkalla internationella indikeringsresurser från International Atomic Energy Agency (IAEA), vilka avropas genom SSM. Mätpatrullernas uppgifter består i det inledande skedet att regelbundet rapportera in indikeringsvärden från indikeringspunkter i den inre beredskapszonen. Vidare ska även mätpatrullerna utföra ytterligare indikeringsuppdrag vilka utförs på IL:s order längs ett antal indikeringsslingor i indikeringszonen som anvisas enligt karta eller där IL beordrar. Rapporteringen från mätpatrullerna i den inre beredskapszonen sker via Rakel till IS som befinner sig på Främre Ledning på Munkagårdsgymnasiet i Tvååker. Indikeringsvärdena som erhållits genom mätningar, registreras i Radgis så att SSM och IL kan avläsa dem. Indikeringsresurserna rapporterar sina provtagningsresultat till Radgis eller direkt till IL Fasta mätstationer Runt Ringhals finns 30 fasta mätstationer utplacerade (se bild 5). 18 stycken i en ring på ungefär 5 km avstånd från verket och 12 i nära anslutning till tätorter runt Ringhals. Instrumenten mäter kontinuerligt strålning även till vardags och

48 35(54) skickar mätdata direkt till SSM. De fasta mätinstrumenten ersätter inte rörlig indikering utan är ett komplement till denna. Bild 5. Fasta mätstationer runt Ringhals. Dels finns en inre ring ca 5 km från verket, dels en yttre med stationer placerade i tätorter

49 36(54) 8. Personella och materiella resurser i länet 8.1. Allmänt Såväl statliga myndigheter som kommuner är skyldiga att delta i räddningsinsatser och medverkan vid sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen om lämpliga resurser finns och det inte allvarligt hindrar dess normala verksamhet 27. Statliga myndigheter, kommuner och enskilda ska på begäran av den myndighet som ansvarar för räddningstjänst eller sanering 28 lämna upplysningar om personal och egendom som kan användas i räddningstjänst eller vid sanering. För genomförande av räddningsinsatser och indikering i samband med kärnteknisk olycka, nyttjas i första hand kommunal räddningstjänstpersonal vilka har tillgång till b.la. personliga dosimetrar, skyddsutrustning och mätinstrument av typ SRV Justitiedepartementet. SFS 2003:778. Lag om skydd mot olyckor. Stockholm. 6 Kap Justitiedepartementet. SFS 2003:789. Förordning om skydd mot olyckor. Stockholm. 4 Kap. 15

50 37(54) 9. Skyddsåtgärder 9.1. Allmänt Vid allvarligare händelser (olyckor, katastrofer eller kriser) behöver människor hjälp. Vi vet emellertid sällan exakt hur dessa hjälpinsatser ska se ut. Varje insats eller händelse är unik. Det enda vi vet är att antalet människor som behöver hjälp, vilken slags hjälp de behöver, och när de behöver den, varierar. Vad dessa situationer har gemensamt är att det finns ett hjälpbehov som måste tillfredsställas genom lämpliga åtgärder. Vid en kärnteknisk olycka med utsläpp av radioaktiva ämnen är det viktigt att snabbt genomföra åtgärder för att förhindra att människor i den inre beredskapszonen drabbas av strålskador och höga stråldoser men också för att minska risken för slumpmässiga skador på sikt. Exempel på skyddsåtgärder är att vistas inomhus, utrymning, livsmedelsrestriktioner samt intag av jodtabletter. Nedan beskrivs detta mer detaljerat. Kontaminationskontroll och sanering av personer som har blivit utrymda sker på utrymningsplatserna Kunskapens Hus, Aranäsgymnasiet och Sparbankshallen Utrymning Hela den inre beredskapszonen omfattas i utrymningsplanen. Beslut om att utrymningen ska verkställas fattas av Länsstyrelsens räddningsledare i samråd med landshövdingen eller landshövdingens ställföreträdare, regionpolischef, SSM. Beroende på händelsens beskaffenhet beslutas omfattningen av utrymningen d.v.s. om endast delar av den inre beredskapszonen ska utrymmas eller om hela den inre beredskapszonen ska utrymmas. Utöver det kan även andra områden utanför den inre beredskapszonen behöva utrymmas. Information kring vilka områden som ska utrymmas meddelas i Sveriges Radio P4. De utrymmande i den inre beredskapszonen kan antingen söka sig till en uppsamlingsplats för vidare hjälp med transport till utrymningsplats eller så kan de söka sig direkt till en utrymningsplats. På utrymningsplatsen kan de utrymmande få hjälp i form av vidare transport, mätning av eventuell kontamination, tillfälligt boende m.m. Det finns sex uppsamlingsplatser som

51 38(54) är placerade inom den inre beredskapszonen och tre utrymningsplatser vilka ligger utanför (se bild 6). Se bilaga 2 för mer information om utrymning Upprättande av utrymningsplatser Utrymningsplatserna i Kungsbacka, Skene och Varberg samt uppsamlingsplatserna Åsaskolan, Frillesåsskolan, Väröbackaskolan, Vidhögeskolan, Buaskolan och industriområde Åskloster i den inre beredskapszonen ska omedelbart upprättas/iordningsställas vid larmnivå höjd beredskap. Bild 6: Utrymningskarta med markerade uppsamlings- och utrymningsplatser.

52 39(54) 9.4. Jodtabletter Vid en kärnteknisk olycka kan ett utsläpp av radioaktiv jod ske. Vid inandning av radioaktiv jod koncentreras det i sköldkörteln, vilket kan orsaka cancer. För att motverka detta ska man, innan utsläpp av radioaktiva ämnen har skett, inta jodtabletter. Vid intag av jodtabletter mättas sköldkörteln och det hindrar den från att ta upp radioaktiv jod. Jodtabletter ska endast intas på rekommendation av Länsstyrelsen eller SSM. Beslut ifall intag av jodtabletter ska rekommenderas, beror på den kärntekniska händelsens karaktär och förväntade utveckling. Förnyelse och utdelning av jodtabletter och informationsbroschyrer till samtliga hushåll och fritidshus inom den inre beredskapszonen sker vart femte år, senast var Det sker även en kontinuerlig utdelning av jodtabletter och informationsbroschyrer till nyinflyttade inom zonen. På utrymningsplatserna finns ett reservlager av jodtabletter som kan komma att användas för kompletteringsutdelning till människor på platsen. För ytterligare kompletteringsutdelning av jodtabletter har Länsstyrelsen ett förråd i Halmstad. Det finns även ett centrallager av jodtabletter på Arlanda som Socialstyrelsen förfogar över Livsmedelsrestriktioner Vid en kärnteknisk olycka kommer akutgränsvärden för foder och livsmedel att aktiveras. Detta görs för att minska dosen radioaktiva ämnen som människor får i sig via livsmedel. Som ett komplement kan Livsmedelsverket ta fram kostråd till riskgrupper, till exempel för de som äter mycket vilt, bär och svamp m.m. Jordbruksverket kan lämna expertstöd till Länsstyrelsen i Hallands län i jordbruksfrågor som blir aktuella vid en kärnteknisk olycka, bland annat det som rör livsmedelsproducerande djur, sällskapsdjur, djurfoder, djurskyddsfrågor, utrymning av djur, animaliska biprodukter, växtodlingsfrågor, ekologisk produktion, ekonomiskt stöd till jordbruksföretag, sanering av jordbruksmiljö, råd och rekommendationer angående olika motåtgärder i primärproduktionen. Dessutom bedriver Jordbruksverket en målgruppsinriktad kriskommunikation med berörda

53 40(54) aktörer och allmänheten inom ovan nämnda områden. Länsstyrelsen kan i samråd med Jordbruksverket ta fram rekommendationer för sanering av lantbruk och jordbruksmark. Se Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 29 och Vid larm från kärnkraftverket Ringhals gör så här 30 för mer information om skyddsåtgärder vid en kärnteknisk olycka. 29 Länsstyrelsen Halland, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Strålsäkerhetsmyndigheten. Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Länsstyrelsen Halland, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Strålsäkerhetsmyndigheten. Vid larm från kärnkraftverket Ringhals-gör så här. 2016

54 41(54) 10. Saneringsmetoder Allmänt Utsläpp av radioaktiva ämnen till följd av en kärnteknisk olycka kan leda till att stora områden förorenas och vid mycket höga stråldoser kan utrymning vara ett alternativ för att undvika att människor drabbas av akuta strålskador, så kallade deterministiska skador. Om strålningsnivåerna är lägre, medför det att konsekvenserna av strålningen inte är lika akuta men strålningen kan på längre sikt t.ex. leda till strålningsinducerad cancer, så kallade stokastiska skador. Därmed kan det krävas saneringsåtgärder i de områden där det förekommer strålning, för att undvika att människor, djur och miljö utsätts för strålning under en längre tid. Radioaktiva ämnen går inte att förstöra, utan sönderfaller över tid. Därmed syftar saneringsåtgärderna till att förflytta kontaminerat material till en plats där människor inte riskerar att bli drabbade av strålningen, vilket mer konkret kan innebära klippning av buskar och träd, varpå avfallet sedermera förflyttas från området. Vidare är det viktigt att beakta vissa förhållanden innan saneringsåtgärderna genomförs vilka är väder, nedfallets egenskaper, årstid m.m Saneringsansvar Enligt lagstiftningen ska saneringsåtgärder vidtas för att göra det möjligt att åter kunna använda mark, vatten, anläggningar och annan egendom som förorenats genom utsläppet av radioaktiva ämnen. Vidare vidtas endast åtgärder om det är motiverat till följderna av utsläppet, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Länsstyrelsens ansvar vad gäller sanering omfattar att planera, besluta och följa upp saneringsinsatsen. Ansvaret för att genomföra saneringsåtgärderna under ledning av Länsstyrelsen ligger på de organisationer som Länsstyrelsen tillsatt i samband med en händelse. För att arbeta med saneringsåtgärder krävs det enligt Strålskyddslag (1998:220 7) att personerna [ ] har god kännedom om de förhållanden, villkor och föreskrifter under vilka verksamheten bedrivs samt blir upplyst om de risker som kan vara förenade med verksamheten. Den som bedriver verksamheten ska förvissa sig om att den som är sysselsatt i verksamheten har den utbildning som behövs och vet

55 42(54) vad han ska iaktta för att strålskyddet ska fungera tillfredsställande. Se saneringsplan för mer information Länsstyrelsen i Hallands län. Saneringsplan för olycka vid kärnteknisk anläggning. 2016

56 43(54) 11. Nationellt bistånd Allmänt Länsstyrelsen i Hallands län har en skyldighet och en överenskommelse att bistå de andra länen med förstärkningsresurser vid en kärnteknisk olycka. Länsstyrelsen i Hallands län kan exempelvis: Ställa indikeringspatruller till förfogande från kärnenergiberedskapens indikeringsorganisation, bistå med personal ur staben, upprätta sin upplysningscentral för allmänheten och därmed avlasta drabbat län, stöd på distans genom att upprätta en speglad stab, bistå i ärenden som rör löpande verksamhet, förmedla upparbetade kontakter mellan drabbat län och centrala myndigheter. Ovanstående bistånd kan endast ställas till förfogande under förutsättning att Hallands län inte är drabbat av krisen Mottagande av nationellt bistånd Vid behov av mottagande av nationellt bistånd kommer Länsstyrelsen i Hallands län klargöra behovet tillsammans med MSB och därefter tilldela interna resurser uppgiften att hantera biståndet. MSB:s nationella samverkanskonferenser är ett tillfälle där Länsstyrelsen i Hallands län kan förmedla behovet av resurser till andra län Regionala resursgruppen Halland Den regionala resursgruppen i Halland (RRG Halland) är en strukturerad form av samarbete mellan frivilliga försvarsorganisationer och Länsstyrelsen i Hallands län. Vid en kärnteknisk olycka som drabbar länet kan Länsstyrelsen vid behov efterfråga extra resurser från RRG Halland som besitter kompetens inom olika områden. RRG Halland finns med i Länsstyrelsen i Hallands läns larmlista, och kommer därmed att bli larmade likt andra samverkande aktörer i kärnenergiberedskapen, vid en kärnteknisk olycka.

57 Se broschyr om Regional resursgrupp Halland för mer information om RRG Halland. 44(54)

58 45(54) 12. Internationell hjälp Allmänt Enligt Statens Offentliga Utredningar (SOU) om Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid 32 har Sverige med det nuvarande beredskapssystemet goda möjligheter att ta emot internationellt stöd vid en kris. I de fall där det kan uppstå problematik gällande mottagande av internationellt stöd handlar det främst om brist på kunskap från de stödjande länderna samt brist på kunskap hos svenska aktörer om mottagandet av internationellt stöd. Enligt utredningen är det framförallt genom det nordiska samarbetet, EU, Östersjösamarbetet, Barentssamarbetet, Nato (EAPR/PFF) och FN som Sverige har möjligheter att begära internationellt stöd vid en händelse eller kris Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Vid en kris har MSB ansvaret att ställa nationella såväl som internationella resurser till förfogande till de aktörer som är drabbade av en eventuell kris. Dessutom ska MSB vara Sveriges kontaktpunkt till EU:s civilskyddsmekanism (ERCC), vilket innebär möjligheten att begära internationellt bistånd och att lämna bistånd till de länder som deltar i samarbetet inom ramen för EU:s ministerråds beslut. MSB har blivit tilldelad uppdraget att genomföra en kompetensutveckling gällande mottagande av internationellt stöd vilket ska resultera i en högre kunskap och förmåga på området. Detta uppdrag innebär att utbildningar hos aktörer som arbetar inom krisberedskapssystemet bör kompletteras med element som behandlar mottagandet av internationellt stöd vid en kris. Utöver det som beskrivits ovan, utvecklar MSB i samverkan med övriga myndigheter en expertfunktion inom området internationellt stöd som kan stötta aktörerna vid mottagande av internationellt stöd. 32 SOU 2012:29. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Justitiedepartementet

59 46(54) Strålsäkerhetsmyndigheten Ytterligare internationellt bistånd kan mottagas från IAEA i form av materiella och personella resurser. Kontaktpunkt för bistånd från IAEA är SSM Länsstyrelsens behov av stödresurser Länsstyrelsens uppgift gällande internationellt stöd handlar om att analysera och bedöma vilket resursbehov som länsstyrelsen kan tänkas behöva i sitt arbete med en kris. Vilket behov av förstärkningsresurser som länsstyrelsen eftersöker meddelas till MSB och/eller SSM, varpå regeringen sedermera tar beslut vilka resurser länsstyrelsen ska tilldelas.

60 47(54) 13. Nationell beredskapsplan Allmänt I Sverige finns det en nationell beredskapsplan vars syfte är att på ett övergripande sätt beskriva den beredskap som finns i Sverige vid en kärnteknisk olycka. I huvudsak beskrivs de ansvarsförhållanden och den samverkan som finns myndigheter emellan vilket ger en bild av hur det svenska beredskapssystemet är uppbyggt vid en kärnteknisk olycka. Den nationella beredskapsplanen riktar sig till dem som vill få en bild av hur beredskapen ser ut gällande ansvarsfördelning, mandat, beslutsordning och resursfördelning. Det beskrivs hur det nuvarande beredskapssystemet för kärnteknisk olycka är uppbyggt, vilka resurser som finns att tillgå, hur resurserna används och fördelas, samt vem som är ansvarig för dem Länsstyrelsen i Hallands, Kalmar, Uppsala, Skåne & Västerbottens län, SSM, MSB. Nationell beredskapsplan för hanteringen av en kärnteknisk olycka.

61 48(54) 14. Sändlista Kärnkraftverken Ringhals AB OKG AB, Simpevarp Forsmarks Kraftgrupp AB Länsstyrelser Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Jönköpings län Centrala aktörer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Jordbruksverket JRCC Kustbevakningen SMHI SOS Alarm Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges Radio AB, Sändningsledningen Trafikverket Livsmedelsverket Sjöfartsverket Luftfartsverket Tullverket Regionala aktörer Polisområde Väst Militärregion Väst Region Halland Hallandstrafiken Regional Resursgrupp Halland Sveriges Radio Halland

62 49(54) Kommunala aktörer Halmstad kommun Varbergs kommun Hylte kommun Kungsbacka kommun Laholms kommun Marks kommun Falkenbergs kommun Räddningstjänsten Väst Räddningstjänsten Halmstad Räddningstjänsten Storgöteborg Räddningstjänsten Laholm Räddningstjänsten Hylte Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Internationella aktörer Danska beredskabsstyrelsen Övriga aktörer Lokala säkerhetsnämnden Varberg Göteborgs Universitet Inom Länsstyrelsen i Hallands län Landshövdingen Länsrådet Enhetschefer Beredskapsfunktionen TiB

63 50(54),1h1 o LÄNSSTYRELSEN HALLANDs LÄN

64 Bilaga 1 till Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning 1 (3) Bilaga 1: Indikering 1.1 Mätpersonal En mätpatrull består av 2 personer som mäter vid 2 mätplatser inom en 30 graders sektor. Utgångsläget är att mätning sker vid 3 stycken 30 graders sektorer vilket innebär att totalt inom en 90 graders sektor finns 3 mätpatruller. Mätpatrullerna kommer från Räddningstjänsten Väst samt Räddningstjänsten Storgöteborg. Mätinstrument och annan utrustning finns förrådsställd hos dessa räddningstjänster. På stationen finns även två luftprovtagare. Varje mätpatrull har en väska med 3+1 mätinstrument SRV 2000 samt en luftprovtagare. Den personliga skyddsutrustningen utgörs av en skyddsmask, en DMC-3000, jodtabletter, engångsoveraller samt ett SRV 2000 instrument som används för det personliga skyddet. 1.2 Beslut om indikering Innan Främre Ledning i Tvååker hunnit upprättas, startar indikeringsorganisationerna upp på brandstationerna i Falkenberg och Kungsbacka. Innan mätningarna påbörjas, tar indikeringssamordnaren (IS) kontakt med indikeringsledaren (IL) för vidare information och order. Det är även IL som beslutar när mätpatrullerna ska avlösas eller mätningar ska kompletteras, men det verkställs genom IS. IS meddelar också när luftprovtagarna ska startas, detta utifrån order från indikeringsledaren (IL). IS meddelar också hur luftprovtagarnas filter ska samlas in för vidaretransport till analyslaboratorium. 1.3 Indikeringssektorer Sektorerna som ska indikeras anges som 30 graders sektorer med bokstäverna A till M. IS ger direktiv om vilka sektorer och mätpunkter som ska indikeras. IS kan även ge order om att mätinstrument uppställs vid någon annan mätpunkt inom indikeringszonen 50 km runt Ringhals. De instrument som används för indikering är SRV Samband Samband upprättas med IS som finns vid Främre Ledning i Tvååker. RAKEL används vid rapportering. Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se

65 2(3) 1.5 Åtgärda följande innan avfärd och vid ny mätning: Sätt in nya batterier i instrumenten Starta instrumenten - kontrollera de olika funktionerna Instrumenten ska fortsättningsvis förbli påslagna Lägg instrumenten i plastpåsar Kör ut till de sektorer och mätpunkter som angivits av IS Nollställ instrumentet 1.6 Åtgärda detta vid mätpunkterna: Placera instrumenten på de mätpunkter som angivits av IS. Placera instrumenten i stativ eller liknande 1 meter över marken och minst 10 meter från större föremål (träd, hus eller liknande). Mätinstrumenten ska vara kvar på mätpunkten tills annan order ges. Placera ut samtliga instrument innan du påbörjar avläsning. Gör ett sambandsprov och meddela IS att ni är på plats. 1.7 Avläsning och rapportering: IS ropar upp respektive grupp för att få aktuellt mätvärde. Mätvärden över 1 msv/h ska dock omedelbart rapporteras. För en mätrapport för varje enskild mätpunkt. Avläsning av varje instrument bör göras med ca 10 minuters mellanrum. Tryck in *-knappen 5 sekunder, läs värdet * Tryck in dosknappen 5 sekunder, läs värdet. Ange klockslaget och var noga med att skriva mätvärdena i rätt kolumner.

66 3(3) 1.8 Uppsättning av mätinstrument Ett mätinstrument SRV 2000 ska sättas upp vid nedanstående brandstationers respektive gårdsplan. Mätinstrumentet monteras vid larmnivå haverilarm eller som förebyggande åtgärd enligt överenskommelse med Indikeringsledaren (IL). Falkenberg Ullared Mölndal Lindome Göteborg, Gårda 1.9 Rapportering Mätvärden rapporteras till IL vid Länsstyrelsens ledningscentral i Halmstad enligt överenskommelse beroende på rådande vindriktning m.m Åtgärda på mätplatsen Placera mätinstrumentet på brandstationens gårdsplan. Placera instrumentet i en hållare eller liknande ca 1 meter över marken och minst 10 meter från större föremål (träd, hus eller liknande). Instrumentet ska sitta vara på mätpunkten tills annan order ges. Meddela IL i Halmstad att mätningarna påbörjats Avläsningsrutiner och rapportering Skriv en mätrapport. Avläsning av instrumentet bör göras med ca 10 minuters mellanrum. Rapportering ska ske enligt överenskommelse med IL. Mätvärden över 1 msv/h ska dock rapporteras omedelbart.

67 Bilaga 2 till Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning 1 (54) Bilaga 2: Utrymning Aranäsgymnasiet, Kungsbacka kommun Kunskapens Hus, Marks kommun Sparbankshallen, Varbergs kommun

68 2(54) Innehåll Bilaga 2: Utrymning Inledning... 4 Syfte... 4 Bakgrund... 4 Läsanvisningar... 4 Revidering av dokument Ansvar och roller... 5 Länsstyrelsen i Hallands län... 5 Kommunerna... 5 Polisen... 5 Försvarsmakten... 6 Kustbevakningen... 6 Avdelningen för radiofysik vid Göteborgs universitet Planering av utrymning... 7 Inre beredskapszon... 7 Uppsamlingsplatser och utrymningsplatser... 8 Riskområden... 9 Strategi för storskalig utrymning Genomförande av utrymning Beslut om utrymning Samråd vid utrymningsbeslut Uppgifter för Marks-, Kungsbacka- och Varbergs kommun Uppgifter för Polisregion Väst Uppgifter för Militärregion Väst Uppgifter för Kustbevakningen Uppgifter för avdelningen för radiofysik, Göteborgs Universitet Uppgifter för transportorganisationen Utrymmande Utrymning av personal på Ringhals som inte ingår i haveriberedskapen Utrymmande med egna fordon Utrymmande som saknar egna fordon Utrymmande som inte själv kan uppsöka uppsamlingsplats Utrymning av förskolor, skolor m.fl Aranäsgymnasiet, Kungsbacka Upprättande Kungsbacka kommun Flöde för utrymmande vid Aranäsgymnasiet Polisregion Väst Försvarsmakten Militärregion Väst Avdelningen för radiofysik, Göteborgs Universitet Kunskapens Hus, Skene Upprättande Marks kommun Polisregion Väst Försvarsmakten Militärregion Väst Avdelningen för Radiofysik, Göteborgs universitet Sparbankshallen, Varberg... 39

69 3(54) Upprättande Varbergs kommun Planritning Sparbankshallen, plan Planritning Sparbankshallen, källarplan Polisregion Väst Försvarsmakten Militärregion Väst Avdelningen för radiofysik, Göteborgs Universitet Station: Personindikering Instruktioner för personindikering med GDM Instruktioner för personindikering med handinstrument innan sanering Instruktioner för personindikering med handinstrument efter sanering Instruktioner för fordons- och godsindikering (vid förfrågan) Samverkande myndigheter Journal för personkontamination och sanering... 51

70 4(54) 1 Inledning Syfte Den här bilagan beskriver planering och genomförande av utrymning, tydliggör medverkande organisationers roller och ansvar vid utrymning och beskriver upprättande och drift av utrymningsplatserna vid en eventuell kärnteknisk olycka. Bilagan består således av en beskrivande del och en operativ del. Den syftar till att underlätta i detalj för hur ett upprättande av utrymningsplatsen ska genomföras. Berörda organisationer uppmanas att ha planen utskriven och tillgänglig i krisledningsplatser och motsvarande. Dokumentet är även utformat för att kunna användas som en informationskälla och på ett enklare sätt förstå den övergripande strukturen för att kunna bedriva utbildning och övning i egen berörd organisation. Bakgrund Föreliggande dokument utgör en del av Länsstyrelsen i Hallands läns program för räddningstjänst vid kärntekniska olyckor och svarar tillsammans med andra operativa planer, stödplaner och dokument, mot de krav som ställs i lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Detta dokument är en bilaga till huvudplanen Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning, som beskriver utrymningsprocessen samt upprättandet av utrymningsplats och måste därför ses i sin helhet. För att förstå syftet med detta dokument kan läsaren även ta del av Nationell beredskapsplan för hanteringen av kärnteknisk olycka. Läsanvisningar Dokumentet är uppdelad i en teoretisk del (kap 1-4) där syftet är att få en övergripande bild av hur utrymningen är tänkt att fungera, belysa ansvarsförhållanden samt beskriva strukturen och resurserna på en utrymningsplats. Den andra delen (kap 5-9) beskriver på en mer detaljerad nivå hur arbetet är tänkt bedrivas på de respektive utrymningsplatserna i ordningen Kunskapens Hus, Aranäsgymnasiet och Sparbankshallen. Revidering av dokument Översyn av dokumentet görs vartannat år och vid behov.

71 5(54) 2 Ansvar och roller Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen har i uppgift att vidta de åtgärder som krävs för att skydda människor i det egna länet från skadlig inverkan av joniserande strålning vid en kärnteknisk olycka, eller vid en överhängande risk för ett utsläpp på en kärnteknisk anläggning. Detta är oberoende om olyckan skett i Sverige eller utomlands. Enligt förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion är länsstyrelsen geografiskt områdesansvarig myndighet i länet och ska vidare enligt krisberedskapsförordningen (2006:942) vara den sammanhållande funktionen mellan lokala aktörer och den nationella nivån. Detta innebär således att länsstyrelsen ska ha utpekade presumtiv räddningsledare, som ska verka som statlig räddningsledare med det yttersta operativa ansvaret vid en kärnteknisk olycka, inom länsstyrelsens geografiska område. Kommunerna Kommunerna har en central roll vid hantering av samhällsstörningar, bland annat genom bestämmelserna i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, lag (2003:778) om skydd mot olyckor, socialtjänstlagen (2001:453) och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Vid en kärnteknisk olycka ska kommunerna säkerställa driften av den verksamhet som kommunerna bedriver och som anses vara samhällsviktig. Kommunerna har dessutom ett geografiskt områdesansvar på lokal nivå, som innebär att de ska verka för att åtgärder som vidtas av olika aktörer inför och under en extraordinär händelse samordnas. Kommunerna är även skyldiga att medverka i övningar, planering och genomförande av räddningstjänst samt sanering efter en kärnteknisk olycka. Kungsbacka-, Varbergs- och Marks kommun (benämns kommun) har vid utrymning till uppgift att bistå länsstyrelsen med upprättande av utrymningsplatser i respektive kommun. På uppdrag av länsstyrelsen är kommunen ansvariga på respektive utrymningsplats. Polisen Polisen är enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor skyldig att lämna den hjälp som behövs. Polisen verkställer utrymningen efter beslut från Länsstyrelsen och deltar i upprättandet av utrymningsplatser tillsammans med berörda kommuner och Försvarsmakten. Polisregion Väst deltar i planeringen och genomförandet av en utrymning.

72 6(54) Försvarsmakten Försvarsmakten bistår polisen och kommunen med stöd vid ett befarat eller inträffat haveri vid en kärnteknisk anläggning. Militärregion Väst deltar i planeringen och genomförandet av en utrymning. Kustbevakningen Kustbevakningen bistår Länsstyrelsen med varning till de som vistas invid kusten, på öar och till sjöss, samt avspärrning av sjötrafik vid ett befarat eller inträffat haveri vid en kärnteknisk anläggning. Avdelningen för radiofysik vid Göteborgs universitet Personal för avdelningen för radiofysik vid Göteborgs universitet bistår kommunen på utrymningsplatserna med personindikering.

73 7(54) 3 Planering av utrymning Inre beredskapszon Den inre beredskapszonen är ett område som sträcker sig kilometer kring Ringhals (se bild 1). Länsstyrelsen har en beredskap för att dels kunna vidta olika skyddsåtgärder (utrymning m.m.) men även för att varna människor i den inre beredskapszonen. I den inre beredskapszonen beräknas det, enligt siffror från SCB 2017, finnas ungefär bosatta människor. Bild 1: Inre beredskapszon, km kring Ringhals

74 8(54) Uppsamlingsplatser och utrymningsplatser Vid utrymning upprättas uppsamlings- och utrymningsplatser. Det finns för närvarande sex st uppsamlingsplatser och tre st utrymningsplatser som är fördefinierade (bild 2). Bild 2: Utrymnings- och uppsamlingsplatser Uppsamlingsplatser (blått U, cirkel) Uppsamlingsplatser upprättas av Polisregion Väst med hjälp av Militärregion Väst. Vid dessa platser samlas de personer som är i behov av hjälp för att ta sig ut från det drabbade området och som saknar egna fordon för vidaretransport till utrymningsplatserna. De sex uppsamlingsplatserna är: Åskloster Bua Väröbacka Veddige Frillesås Åsa - Invid industriområde - Buaskolan - Väröbackaskolan - Vidhögeskolan - Frillesåsskolan - Åsaskolan

75 9(54) Utrymningsplatser (grönt U, triangel) Utrymningsplatser upprättas av kommunerna och är placerade utanför den inre beredskpaszonen norr, öster och söder om Ringhals. På utrymningsplatserna blir personer registrerade, erbjuds hjälp med krisstöd, information, logi, enklare kost, avsökning och eventuell sanering. Det finns tre st utrymningsplatser: Varberg - Sparbankshallen Upprättas av Varbergs kommun Kungsbacka - Aranäsgymnasiet Upprättas av Kungsbacka kommun Skene Riskområden - Kunskapens hus Upprättas av Marks kommun Den inre beredskapszonen är indelad i sju riskområden (bild 3). Vid en kärnteknisk olycka kan Länsstyrelsen besluta om utrymning i utvalda riskområden eller utrymma hela den inre beredskapszonen d.v.s. alla riskområden. Bild 3: Riskområden 1-7 i den inre beredskapszonen

76 10(54) Riskområde 1: Södra Väröhalvön mellan länsväg 845 (gamla E6) och havet. Tätorten Bua ligger här. Riskområde 2: Norra Väröhalvön mellan länsväg 845 (gamla E6) och havet. Tätorten Väröbacka ligger här. Riskområde 3: Området öster om länsväg 845 (gamla E6) fram till länsgränsen. Tätorten Veddige ingår i detta område. Riskområde 4: Området söder om ån Viskan och öster om länsväg 845 (gamla E6). Tätorten Derome ligger här. Riskområde 5: Årnäshalvön - området mellan länsväg 845 (gamla E6) och havet. Riskområde 6: Området norr om Väröhalvön mellan länsväg 845 (gamla E6) och havet samt norr om Löftaån. Tätorterna Frillesås och Åsa ligger här. Riskområde 7: Området norr om riskområde 3 och öster om E6.

77 11(54) 4 Genomförande av utrymning Strategi för storskalig utrymning Länstyrelserna Hallands utrymningsplanering bygger på samma princip som MSB:s vägledning om att planera och förbereda en storskalig utrymning (bild 4). Det pågår ett arbete med att ta fram en regional strategi för storskalig utrymning. Bild 4: Att planera och förbereda en storskalig utrymning, Publikation från MSB, MSB Beslut om utrymning Beslut om utrymning fattas av Länsstyrelsens räddningsledare i samråd med landshövdingen eller landshövdingens ställföreträdare, regionpolismästaren eller motsvarande, SSM, Ringhals och kommunala ledningsgrupperna i Varberg, Kungsbacka och Marks kommun. Ett beslut om utrymning kan komma att omfatta delar av inre beredskapszonen som främst berörs av ett haveriutsläpp med hänsyn till vindriktning, meteorologiska faktorer m.m. I händelse av svårbedömda situationer eller i samband med hot om utsläpp kan hela den inre beredskapszonen kring Ringhals komma att omfattas av utrymningsbeslutet om tid ges att ta ett sådant beslut. Finns förhandsinformation om störningar på Ringhals och tidsramarna är tillräckligt stora, kan en utrymning i förebyggande syfte genomföras innan ett utsläpp sker. Finns det däremot ingen förhandsinformation och tidsramen är knapp så får en avvägning göras om en utrymning ska genomföras eller om rekommendation om inomhusvistelse i kombination med intag av jodtabletter istället föredras. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) kan utrymning ske inom del av eller hela den inre beredskapszonen om tidsramarna innan utsläpp förväntas medge ett sådant förebyggande beslut,

78 12(54) samt om en mer noggrann kartläggning av strålningssituationen visar att ett område är olämpligt att vistas i över tid. Länsstyrelsens beslut om utrymning ska omfatta områdets storlek samt tidsramar när utrymningen ska vara genomförd. Länsstyrelsen kan komma att överväga utrymning av förskolor, skolor, äldreboenden m.fl. samt eventuell nedstängning av industrier i ett tidigt skede för att få bättre handlingsberedskap vid en kärnteknisk olycka. Utrymningsplatserna i Kungsbacka, Skene och Varberg samt uppsamlingsplatserna Åsaskolan, Frillesåsskolan, Väröbackaskolan, Vidhögeskolan, Buaskolan och industriområde Åskloster upprättas/iordningsställs omgående vid larmnivå höjd beredskap eller om situationen leder direkt till larmnivå haverilarm. Upprättandet av utrymningsplatserna verkställs av aktörer med ansvarsuppgifter i enlighet med detta dokument. Detta gäller oavsett vindriktning. Vid larmnivå haverilarm beslutar räddningsledaren vilka/vilken av utrymningsplatserna som ska vara upprättade, främst baserat på vindriktning Bedömning vid olika scenarion Fungerande konsekvenslindrande system 1 Vid en hotsituation utan att utsläpp av radioaktiva ämnen har skett En viktig kontrollfråga för att kunna bedöma utrymning på längre håll ut till ca 15 km. Utrymning kan ske inom del av eller hela den inre beredskapszonen om tidsramarna innan utsläpp förväntas medge ett sådant förebyggande beslut. Länsstyrelsen kan komma att överväga utrymning av förskolor, skolor, äldreboenden m.fl. samt avställning av industrier m.m. i ett tidigt skede för att få bättre handlingsberedskap i händelse av hot om haveriolycka. Under pågående haveriutsläpp av radioaktiva ämnen Vid radioaktiv markbeläggning Utrymning är sannolikt olämpligt varför råd kan ges om att stanna inomhus under den tid utsläpp pågår. Utrymning kan bli aktuellt efter indikering. 1 De konsekvenslindrande systemen består av ett antal samverkande systemtekniska åtgärder som begränsar belastningarna på reaktorinneslutningen vid ett härdsmälteförlopp och som i förekommande fall begränsar de radioaktiva utsläppen till omgivningen (Strålsäkerhetsmyndigheten)

79 13(54) Samråd vid utrymningsbeslut Strålsäkerhetsmyndigheten Beslut om utrymning fattas alltid i samråd med Strålsäkerhetsmyndigheten som kan lämna prognoser och göra bedömningar om risker för haveriutsläpp m.m. samt ge rekommendationer om när en eventuell utrymning bör verkställas Ringhals AB Beslut om utrymning fattas alltid i samråd med Ringhals haveriberedskap som via sin kommandocentral (KC) kan lämna aktuella uppgifter om: Förhållandena i anläggningen Händelseutvecklingen Utsläppsprognoser Strålningsmätningsvärden Väderinformation m.m Polisregion Väst Beslut om utrymning fattas alltid i samråd med Polisens kommenderingschef som har till uppgift att verkställa utrymningsbeslutet. Polisregion Väst kan lämna aktuella uppgifter om: Polispatrullernas grupperingar Transportfordons grupperingar vid brytpunkter m.m. Trafiksituationen Avspärrningar Utformning av meddelanden som ska sändas i Sveriges Radio P4 och via högtalarbilar Lägesrapporter från uppsamlingsplatser Lägesrapporter om särskilt omhändertagna svårrörliga grupper t.ex. personer inom äldre-, och handikappomsorg samt barn inom förskola och övrig skolverksamhet Kommunala ledningsgrupper Beslut om utrymning fattas alltid i samråd med de kommunala ledningsgrupperna i Varberg, Kungsbacka och Marks kommuner, som har ett samordningsansvar för angivna utrymningsplatser.

80 14(54) Uppgifter för Marks-, Kungsbacka- och Varbergs kommun Kommunal krisledningsstab Vid en kärnteknisk olycka aktiverar kommunen sin krisorganisation. I krisorganisationen ingår bland annat kommunens samordnings-/krisledningsstab, nedan benämnd krisledningsstab. Kommunen har en särskild nämnd, krisledningsnämnden, som vid behov kan aktiveras och ta över beslutanderätten över alla andra kommunala nämnder vid en extraordinär händelse. Denna nämnd informeras kontinuerligt om läget och kommunens arbete på och utanför utrymningsplatsen. Arbetet på utrymningsplatsen leds av en platschef vilken tillsätts av kommunen. Platschefen samverkar med polisen, Försvarsmakten samt kommunens krisledningsstab. Vid behov samverkar kommunen även med grannkommuner, angränsande län samt övriga kärnkraftslän, denna samverkan sker primärt via Länsstyrelsen i Hallands län. Kommunen behöver särskilt samverka med andra kommuner kring inkvartering till alternativa platser (hädanefter benämns de som mottagningsplatser) Planering för omplacering av svårrörliga grupper Kungsbacka och Varberg har en särskild uppgift att förbereda och planera för utrymning av svårrörliga grupper inom den inre beredskapszonen. Med svårrörliga grupper menas personer inom äldre-, och handikappomsorg samt barn inom förskola och övrig skolverksamhet. Kungsbacka och Varbergs kommun ska vid och inför en utrymning delge polisen uppgifter om var dessa svårrörliga grupper/personer befinner sig samt vilka transportbehov dessa har Upprättande av utrymningsplats Kommunerna har till uppgift att organisera och bemanna respektive utrymningsplats. Nedan följer en övergripande beskrivning av de uppgifter som kommunen har vid upprättandet av utrymningsplats. För en närmare och mer detaljerad beskrivning av kommunens uppgifter vid respektive utrymningsplats, se avsnitten om Aranäsgymnasiet, Kunskapens Hus och Sparbankshallen.

81 15(54) Trafikskyltning Vid upprättande av utrymningsplats ansvarar kommunen för uppsättning av hänvisningsskyltar på förutbestämda platser till repektive utrymningsplats. Uppsättingen sker i samverkan med polisen och finns specifierad i en inplastad instruktion. En kopia av instruktionen finns hos Länsstyrelsen och polisen Sanering På utrymningsplatsen görs en avsökning (hädanefter benämnt som personindikering), vilket innebär en mätning av radioaktiva ämnen. Efter personindikeringen går de utrymda som inte är kontaminerade vidare till registreringsfunktionen. De utrymda som är kontaminerade går vidare till duschar för personsanering och därefter går de till registreringsfunktionen. Kommunerna ansvarar för att bistå vid personsaneringen samt förse med handdukar, kläder, skor etcetera till sanerade personer Information Kommunens krisledningsstab lämnar lägesrapporter och information till länsstyrelsen vid en kärnteknisk olycka samt bistå med förmedling av information från länsstyrelsen. På utrymningsplatsen finns personal som har till uppgift att informera och hänvisa personer på plats. Information på utrymningsplatsen är kommunens ansvar medan information om händelsen är länsstyrelsens ansvar Servering Kommunen bistår med servering av enklare mat och dryck till dem som besöker utrymningsplatsen samt till egen personal. I ett senare skede kan servering av måltider bli aktuellt Inkvartering och transport Kommunen ordnar inkvartering för de utrymda som inte kan ordna det på egen hand. Transporter från utrymningsplatsen till respektive mottagningsplats samt till knutpunkter för vidare transport sköts av kommunen och samordnas med polisen. Kommunen har även till uppgift att lösa de transporter för egen personal som kan behövas mellan de olika verksamhetsplatserna Psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM) På utrymningsplatsen finns kommunens POSOM-grupp för psykiskt och socialt omhändertagande. POSOM s främsta uppgift är att stödja de utrymda samt personal. De som

82 16(54) ingår i POSOM kan vid behov cirkulera på utrymningsplatsen men har även tillgång till avskilt utrymme där de kan hålla enskilda samtal med personer i behov av stöd Registrering Parallellt med polisens registrering sker en kommunal registrering för att underlätta uppföljning av kommunens insatser samt att det ska finnas en spårbarhet. När besökarna lämnar utrymningsplatsen avregistreras dessa i kommunens avregistreringsfunktion. Kommunen ansvarar för samt bemannar dessa registreringsfunktioner. Uppgifter för Polisregion Väst Länsstyrelsen beslutar vilka områden som ska utrymmas samt inom vilka tidsramar utrymningen ska vara genomförd. Det aktuella området benämns riskområde. Transportorganisationen informeras och träder i funktion även om utrymningsbeslut inte har fattats (se avsnitt 3.8). Polisregion Väst genomför följande uppgifter: Upprättande av ledningsplats i samverkan med andra myndigheter Avspärrning Trafikreglering Övervakning och ordningshållning Registrering av personer och gods vid utrymningsplats Omhändertagande och ansvar för kontaminerat gods Samverkan med andra aktörer Verkställande av utrymningsbeslut Polisregion Väst ansvarar för genomförandet av Länsstyrelsens beslut genom att: 1. Riskområdet spärras av. 2. Aktuella transportfordon dirigeras till beslutad brytpunkt. 3. Utrymningen genomförs med prioritering av svårrörliga grupper. 4. Utrymmande med egna fordon kan vid behov uppsöka aktuell utrymningsplats. 5. Personer som inte har egen transportmöjlighet uppmanas att bege sig till närmaste uppsamlingsplats. 6. De som uppsöker utrymningsplatserna ska registreras. 7. Registrera omhändertaget gods. 8. Riskområdet genomsöks fortlöpande under ledning av Polisregion Väst. 9. Utrymt område bevakas under ledning av Polisregion Väst. 10. Vidtagna åtgärder redovisas omgående till Länsstyrelsen.

83 17(54) Vid upprättande av utrymningsplats Respektive polisområde (Po) får order att göra personaluttag samt att påbörja upprättandet av utrymningsplats. I första hand bör uttag av personal från ingripandeverksamheten (IGV) undvikas eftersom dessa kan behöva ianspråktas i den yttre organisationen. Civilanställda kan fullgöra uppgifter vid registreringsarbete m.m. Möjligheten finns även använda polisens volontärer och andra frivilliga stödgrupper. Polisens platschef vid utrymningsplatsen utses i samråd med polisens ledningsstab. Platschefen är underställd polisinsatschefen (PIC) som finns i fältstaben. Ett av syftena med registrering är att underlätta för anhöriga att komma i kontakt med utrymmande. Polisens ledningsstab fattar beslut om registreringens omfattning. I normalfallet registreras alla som anländer till utrymningsplatsen. Ingen kan dock tvingas att uppge ID. Polisens nationella katastrofregistreringssystem ska användas i tillämpliga delar. Därutöver kan registrering med fördel ske parallellt i ett lokalt datasystem som administreras av kommunen. Det lokala registret är direkt användbart på plats och kan förutom personuppgifter även innehålla uppgifter på hjälpbehov och var respektive person inkvarterats. Se respektive avsnitt om Aranäsgymniasiet, Kunskapens Hus och Sparbankshallen för närmare beskrivning av uppgifter vid utrymningsplatsen. Uppgifter för Militärregion Väst Grundplanen för Militärregion Väst bygger på Länsstyrelsens Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning. Försvarsmaktens personal är underställd militär insatschef (MIC) och bistår polisens platschef som har det polisiära ansvaret. Försvarsmakten grupperar en styrka vid utrymningsplatsen som bistår polisen. Det kan förekomma formella hinder för Försvarsmakten vad avser bevakningsuppgifter 2. Försvarsmakten bistår med hjälp till polisen vid avspärrning av vägar och iordningställande av registreringsplatser för ej kontaminerade och kontaminerade personer samt registreringsplats och förvaringsplats för kontaminerat gods. Vid haverilarm genomför Försvarsmakten en utgångsgruppering vid uppsamlingsplatserna med tilldelad utrustning. Sex grupper grupperas vid uppsamlingsplatserna: Bua, Frillesås, Veddige, Väröbacka, Åsa och Åskloster. De bistår med att: Vägleda och hjälpa allmänheten Komplettera utdelning av jodtabletter till utrymmande Rapportera transportbehov Hänvisa de som själva kan svara för sin transport, till lämplig utrymningsplats 2 Förordning (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet, 7

84 18(54) Informera allmänheten vad som har hänt med hjälp av Radio- och TV sändningar I övrigt beredd bistå Polisen (t.ex. genomsök efter utrymning och avspärrning) Vid utrymningsplatserna Sparbankshallen i Varberg och Aranäsgymnasiet i Kungsbacka och Kunskapens Hus i Skene grupperas en grupp på varje plats för att biträda Polisen med att hjälpa och vägleda allmänheten på platsen. I övrigt ska de stå till Polisens förfogande och en grupp grupperas vid polisinsatschefens stab. Se respektive avsnitt om Aranäsgymniasiet, Kunskapens Hus och Sparbankshallen för närmare beskrivning av uppgifter vid utrymningsplatsen. Uppgifter för Kustbevakningen Vid beslut om utrymning bistår Kustbevakningen polisen i arbetet med att utrymma de som befinner sig i kustbandet eller till sjöss såsom öbefolkning, besättningar på fritidsbåtar m fl. Kustbevakningen spärrar även av områden till sjöss. Gruppera fartyg i Ringhalsområdet På order från räddningsledaren varna fritidsbåtar och andra som uppehåller sig invid kusten och på öar På order från räddningsledaren spärra av område och hindra genomgående sjötrafik Vid behov delar Kustbevakningen ut jodtabletter till öbefolkning, sjöfarande och badande. Uppgifter för avdelningen för radiofysik, Göteborgs Universitet Vidtalad personal från Avdelningen för radiofysik får besked att bege sig till utrymningsplatsen för att stödja kommunen med personindikering och bidra med kunskap om strålning. Se respektive avsnitt om Aranäsgymniasiet, Kunskapens Hus och Sparbankshallen för närmare beskrivning av uppgifter vid utrymningsplatsen. Uppgifter för transportorganisationen Polisregion Väst ansvarar för alla kollektiva persontransporter som kan bli aktuella. En så kallad transportorganisation, där representanter från bland annat Hallandstrafiken och dess entreprenörer m.fl. ingår, kommer inrättas och stationeras hos polisen. Andra samverkande aktörer är bland annat Trafikverket. Transporter kommer att behövas för att transportera allmänhet från uppsamlingsplatserna till utrymningsplatserna samt från utrymningsplatserna till alternativa boenden på mot

85 19(54) tagningsplatser. Transportorganisationens huvuduppgift är att se till att samtliga persontransporter utförs. Detta är en följd av beslut om utrymning från Länsstyrelsens räddningsledare eller uppstår genom begäran från beredskapsorganisationens deltagare. Transportorganisationen ska därför kontinuerligt kartlägga tillgängliga transportresurser och vid uppkomna transportbrister beordra fram förstärkning till förutbestämda brytpunkter så att ständiga transportreserver finns tillgängliga. Blir det aktuellt att ändra brytpunkter beslutas detta av Polisregion Väst i samråd med Länsstyrelsens räddningsledning. Transportorganisationen kommer, som en av sina viktigaste uppgifter, att få sköta transporten för svårrörliga inom den inre beredskapszonen Transportbehov Det omedelbara transportbehovet som uppstår, efter beslut om att utrymning av den inre beredskapszonen, kommer att utgöras av persontransporter. I de fall man inte redan omplacerat svårrörliga grupper ska dessa prioriteras. Därefter ska enskilda som saknar möjlighet att utrymma på egen hand, få transporthjälp ut från området Beställning av transport Beställning av transporter kan göras av alla aktörer som ingår i länets kärnenergiberedskap. Beställning görs till transportorganisationen som får analysera och prioritera respektive aktörs behov Fordonsförsörjning Transportorganisationen placerar vid behov fordon vid fastställda brytpunkter (se bild 5) utanför den inre beredskapszonen.

86 20(54) Bild 5: Brytpunkter Resurser Transportorganisationen förfogar över samtliga transportresurser som kan rekvireras från befintliga transportföretag.

87 21(54) 5 Utrymmande Utrymning av personal på Ringhals som inte ingår i haveriberedskapen Ringhals personal, entreprenörer m.fl. som inte ingår i haveriberedskapsorganisationen utryms efter beslut av Ringhals haveriberedskapsorganisation, en så kallad beordrad hemgång. Vid misstanke om kontaminering kommer personal att avsökas och saneras i anslutning till anläggningen. Ringhals beställer bussar från det transportkansli som är stationerat hos Polisregion Väst. Om inte transportkansliet är bemannat kontaktas Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap TiB. Utrymmande med egna fordon Utrymmande med egna fordon som behöver hjälp med ett alternativt boende kan förflytta sig till aktuell utrymningsplats. Utrymmande som saknar egna fordon Utrymmande som saknar egna fordon kan uppsöka närmast belägna uppsamlingsplats eller kontakta transportkansliet för hjälp med transport. Försvarsmaktens personal utgångsgrupperar vid larm vid samtliga uppsamlingsplatser och biträder Polisregion Väst med att hjälpa och vägleda allmänheten. Transportbehov rapporteras från uppsamlingsplatserna till transportorganisation vid Polisregion Väst. Via Polisregion Väst och transportorganisationen beordras bussar till respektive uppsamlingsplats. Bussar placeras i samband vid angivna brytpunkter oavsett om utrymningsbehov föreligger. Utrymmande som inte själv kan uppsöka uppsamlingsplats Polisregion Väst ansvarar för att genomsöka utrymningsområdet. I händelse av att svårrörliga personer, tex sängliggande i hemmet behöver sjuktransport rekvireras sådana fordon från tranportorganisationen vid Polisregion Väst. Utrymning av förskolor och skolor Enligt Länsstyrelsens direktiv ska Kungsbacka- och Varbergs kommun samt Polisregion Väst, i förebyggande syfte vara beredda att efter beslut om utrymning snarast kunna ta hand om barn i förskolor, skolor inklusive privata och kooperativa verksamheter m.fl. vilka kommunen har ansvar för inom den inre beredskapszonen.

88 22(54) Detta omhändertagande ska kunna göras när utrymning beordras i den inre beredskapszonen. Äldre- och handikappomsorgen kan också komma att omfattas av ovannämnda åtgärder. Omhändertagande av ovannämnda grupper som innebär en gemensam flyttning till plats utanför den inre beredskapszonen ska ske på uppdrag av Länsstyrelsen. Flyttning av grupper som kommunen åtagit sig ansvaret för får inte göras under pågående utsläpp eller då Länsstyrelsen finner risken stor för omedelbara utsläpp. Polisregion Väst ska utan särskild order förbereda utrymning genom att förbereda transportresurser som hålls insatsberedda i avvaktan på beslut om utrymning. Vidare vidtas sådana förberedelser som är nödvändiga för att en utrymning av svårrörliga grupper ska kunna genomföras. Beslut om att förskolor, skolor m.fl. utrymts ska snarast möjligt delges samtliga ledningsstaber. Respektive kommun hänvisar till alternativa platser utanför den inre beredskapszonen som förskolor, skolor m.fl. ska utrymmas till.

89 Aranäsgymnasiet, Kungsbacka 23(54) 6 Aranäsgymnasiet, Kungsbacka Upprättande av utrymningsplats Kungsbacka kommun har ansvar för att organisera och bemanna Aranäsgymnasiet. Detta sker i samverkan med Försvarsmakten, Polisregion Väst och personal från avdelning för radiofysik, Göteborgs universitet. Material för upprättandet av utrymningsplatsen finns placerat i ett låst utrymme på entréplan bakom Kungsbacka teater. Administrativa flygeln på Aranäsgymnasiet ska iordningsställas och fungera som ett ledningsrum med ansvariga aktörer. Kungsbacka kommuns krisledningsstab rapporterar till Länsstyrelsen Halland när utrymningsplatsen är bemannad och klar för drift. Kungsbacka kommun Krisledning Kommunens krisledningsstab ansvarar för och organiserar iordningställandet av utrymningsplatsen på Aranäsgymnasiet. Kommunens krisledningsstab är lokaliserade i stadshuset och arbetet leds av en utsedd kommunal platschef. Platschefen iordningställer utrymningsplatsen tillsammans med Polisen och Försvarsmakten. Kungsbacka kommun krisledningsstab Platschef Aranäs Platschefensstab Polisen, Försvarsmakten Räddingstjänsten, Radiofysika Personal till stationer. Registrering, information, sanering, omsorg, utspisning Bild 6: Kungsbacka kommuns organisationsskiss

90 Aranäsgymnasiet, Kungsbacka 24(54) Ledning och samverkan Platschefen leder arbetet på utrymningsplatsen tillsammans med exempelvis polis, PO SOM, Göteborgs Universitet. Varje aktör har ansvar för samband gentemot sin egen organisation medan kommunen ansvarar för kontakt med egen krisledningsstab. Vid beslut om upprättande av utrymningsplats larmas personal in. Aranäsgymnasiet öppnas upp under ledning av platschef som är underställd kommunens krisledningsstab och förberedelser att iordningställa lokalen kan påbörjas. All samverkan och samordning sker via platschefen Aranäs. Platschefen Aranäs rapporterar status, avvikelser och anmäler färdigställd utrymningsplats till kommunens krisledningsstab. Följande funktioner upprättas: Platschef Aranäs Saneringsstation (indikeringsplats/mätning) Informationsdisk Utspisningsstation Omsorgsstation (POSOM) Registreringsstation Inkvartering Trafikskyltning Vid larmnivå höjd beredskap eller haverilarm, sätts hänvisningskyltar upp på förutbestämda platser. Placeringen av skyltarna är specificerad i en inplastad instruktion som ligger i samma släp. En kopia på instruktionen skickas till Länsstyrelsen och polisen för kännedom Sanering Personal Uppgifter Gruppering (ca 6-8 personer) ur Äldreomsorgen Iordningställer saneringsstation. - Omklädningsrum och duschar. - Övrig utrusning, kläder/ förvaring Bemannar saneringsstation. - Upprättar avlösningsschema. Stöttar vid sanering - Enl. instruktioner från Radiofysiska. Återställer saneringsstation. Rapporterar kontinuerligt till platschef Aranäs. I anslutning till omklädningsrum och duschar vid Aranäs

91 Aranäsgymnasiet, Kungsbacka 25(54) Information Personal Uppgifter Gruppering (ca 6-8 personer) ur Service/ Medborgarkontor Iordningställer informationsdisken. - Möbler, telefoner och datorer. Förbereder informationsmaterial - Bildskärmar och datorer - Uppmärkning och skyltar - Kartor Bemannar informationsdisken - Upprättar avlösningsschema - Möter uppkomna informationsbehov Återställer informationsdisken. Rapporterar kontinuerligt till lokal platschef. Informationsdisken centralt i Aranäs gymnasiet Servering Personal Uppgifter Gruppering (ca 2-3 personer) ur Service/ Måltid Iordningställer utspisningsstation - Inledningsvis för dryck och kaffeservering. - Därefter för mat (kall/varm). Bemannar utspisningsstation - Upprättar avlösningsschema. - Beställer förnödenheter. Återställer utspisningsstation. Rapporterar kontinuerligt till platschef Aranäs. I anslutning till kök och skolmatsal POSOM Personal Uppgifter Gruppering (ca 2-3 personer) ur Individ och familjeomsorgen/ POSOM Iordningställer Omsorgsstationen. - Möbler och datorer. Bemannar Omsorgsstationen. - Upprättar avlösningsschema. Stöttar drabbade medborgare med; - Boendefrågor. - Avlastningssamtal. - Samarbetar med informationsdisken. Återställer Omsorgstationen. Rapporterar kontinuerligt till platschef Aranäs. I anslutning till biblioteket i Arnäs.

92 Aranäsgymnasiet, Kungsbacka 26(54) Registrering Indelning Uppgifter Gruppering Ca 6-8 personer ur Service Iordningställer registeringsstation. - Möbler och datorer Bemannar registreringsstation. - Upprättar avlösningsschema Registrerar och följer upp via databas (RDB) - Enl. instruktion från Polisen. Se pkt.3 nedan Återställer registreringsstation. Rapporterar kontinuerligt till platschef Aranäs. Anvisad plats för registreringsstation Inkvartering och transport Kommunen ordnar inkvartering åt de utrymmande som själva inte kan ordna inkvartering. Flöde för utrymmande vid Aranäsgymnasiet

93 Aranäsgymnasiet, Kungsbacka 27(54) Polisregion Väst Personalbehov Platschef Uniformerad polispersonal, förslagsvis 2 grupper à 1 befäl + 7 poliser Civil personal, förslagsvis 8 10 personer Initiala uppgifter för polisens platschef Tillse att katastrofregistreringsutrustning/väska medförs Upprätta ledningsstab i ledningsrummet tillsammans med de andra aktörerna Fördela arbetsuppgifter till egen personal och till försvarsmakten platschef Inventera och förbered utrustning som förvaras i förråd i skollokalerna Spärra av Iordningställ registreringsplatser för ej kontaminerade och kontaminerade personer samt registreringsplats och förvaringsplats för kontaminerat gods Samverkan med Försvarsmakten Exempel på uppgifter för Försvarsmakten: Biträda med trafikdirigering Slussa utrymmande personer till indikeringsplats Biträda vid omhändertagande av gods Anvisa väg till sanering Vägleda, informera och hjälpa utrymmande personer inne i lokalerna Övervaka och justera personflödet i samverkan med polisen Registrering Följ anvisningar i pärmen i registreringsväskan Samverka med kommunens registreringsfunktion Ansvara för bevakning av omhändertaget gods Anpassa antal bord till flödet av utrymmande

94 Aranäsgymnasiet, Kungsbacka 28(54) Försvarsmakten Militärregion Väst Personalbehov Chef samt 28 soldater ur 45 hemvärnsbataljonen enligt speciell larmlista Möjlig förstärkningsresurs till utrymningsplats efter begäran: Hemvärnspersonal 1-4 CBRN plutoner ur Hemvärnet Trafikpluton ur Hemvärnet Initiala uppgifter för Försvarsmaktens platschef Samla personal från Försvarsmakten för att få överblick om antalet soldater Ta kontakt med PIC (polisinsatschef) och meddela styrkebesked så att hanteringen av uppgiften kan påbörjas Meddela MIC (militär insatschef) i fältstaben att enheterna är på plats och kan börja verka Meddela VB Halmstad garnison antal personal som finns på plats och är redo att påbörja hantering av tilldelad uppgift Kontrollera personlig utrustning och anmäl brist för komplettering om nödvändigt Samverkan med Polisregion Väst och Avdelningen för Radiofysik Bistå Polisen med personella resurser för följande uppgifter: Möta personer som anländer till P-platsen och slussa dem till indikeringsplats Slussa in en person i taget till indikeringsplatsen och anvisa väg för kontaminerade/ ej kontaminerade Biträda vid omhändertagande av gods Anvisa väg till indikeringsplats Vägleda utrymmande personer inne i lokalerna Övervaka och justera personflödet i samverkan med polisen Bistå Avdelningen för Radiofysik: Slussa in en person i taget till indikeringplatsen, dela ut skoskydd i samband med att personen slussas till indikeringplatsen och anvisa väg för de kontaminerade/ej kontaminerade

95 Aranäsgymnasiet, Kungsbacka 29(54) Hjälpa till vid förnyad mätning av personerna efter genomgången sanering, instruktioner angående detta erhålls av Avdelningen för Radiofysik Avdelningen för radiofysik, Göteborgs Universitet Uppgifter Ta kontakt med kommunens ledningscentralen och meddela ankomst Förbereda utrustning och plats för personindikering, i samverkan med Försvarsmakten och Polisregion Väst; utrustningen hämtas från utrymmet på entréplan bakom teatern Leda personindikeringen (minst 3 personer); personindikering utförs med stöd av personal från Försvarsmakten Utföra avancerad personindikering vid behov (indikering, t.ex. nuklidspecifika mätningar, av utrymmande som efter sanering fortfarande visar tecken på kontamination); radiofysiker med denna funktion har även till uppgift att leda personindikering efter sanering enligt ovan Mäta gods vid förfrågan från samverkande myndigheter Indikera allmän strålnivå Vara expert i strålningsfrågor vid kontakter med allmänhet och samverkande myndigheter (minst 1 person, önskvärt med 2 personer)

96 Kunskapens Hus, Skene 30(54) 7 Kunskapens Hus, Skene Upprättande av utrymningsplats Marks kommun har ansvar för att organisera och bemanna Kunskapens Hus. Detta sker i samverkan med Försvarsmakten, Polisregion Väst, Södra Elfsborgs räddningstjänst och Göteborgs universitet. Material för upprättandet av utrymningsplatsen finns placerat i ett låst utrymme på källarplan. Två tält för placering utomhus är placerat i ett släp som Södra Älvsborg räddningstjänst förfogar över. Musikrummet på Kunskapen Hus ska iordningsställas och ska fungera som ett ledningsrum med ansvariga aktörer. Marks kommuns krisledningsstab ska rapportera till Länsstyrelsen Halland när utrymningsplatsen är bemannad och klar för drift. Marks kommun Krisledning Kommunens krisledningsstab ansvarar för utrymningsplatsen och är lokaliserade i kommunhuset i Kinna. På utrymningsplatsen leds arbetet av utsedd platschef. Bild 7: Marks kommuns organisationsskiss

97 Kunskapens Hus, Skene 31(54) Ledning och samverkan Platschefen leder arbetet på utrymningsplatsen tillsammans med representanter från de samverkande aktörerna: polis, räddningstjänst, Länsstyrelse, POSOM, radiofysiker. Samband gentemot sina egna organisationer sker på egen hand medan kommunen ansvarar för samband med krisledningsstaben på kommunen Trafikskyltning Vid larmnivå höjd beredskap eller haverilarm sätts hänvisningskyltar upp på förutbestämda platser. Placeringen av skyltarna är specificerad i en inplastad instruktion som ligger i samma släp. En kopia på instruktionen skickas till Länsstyrelsen och polisen för kännedom Sanering Personer som bedöms vara kontaminerade måste duscha och byta kläder. Radiofysiker från Göteborgs Universitet samt Försvarsmakten hjälper de personer som inte kan duscha själva. Kläder finns hos Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund. Kläderna består av byxor och tröjor Information På utrymningsplatsen finns det personal om har till uppgift att guida personer på utrymningsplatsen. Information om det som sker på utrymningsplatsen är kommunens ansvar medan Länsstyrelsen har ansvar för att informera om kärnkraftshändelsen samt konsekvenserna av den. Kommunens personal kan bistå Länsstyrelsen med förmedling av information från Länsstyrelsen men äger inte informationsansvaret om själva händelsen Servering Kommunen serverar enklare mat och dryck till dem som besöker utrymningsplatsen samt till egen personal. I ett senare skede kan matservering bli aktuellt Inkvartering och transport Kommunen ordnar inkvartering åt de utrymmande som själva inte kan ordna inkvartering.

98 Kunskapens Hus, Skene 32(54) POSOM På utrymningsplatsen finns det tillgång till stödpersoner från kommunens POSOM-grupp som kan hantera det psykosociala omhändertagandet för utrymmande och personal Registrering Kommunen registrerar med hjälp av polisens katastrofregistreringsnummer de personer som får hjälp med boende och transporter. En utregistrering sker vid utgången av utrymningsplatsen för att veta hur många som är kvar i lokalerna samt för att bistå polisen om de behöver lokalisera om någon person är kvar eller lämnat platsen Flöde för utrymmande vid Kunskapens Hus

99 Kunskapens Hus, Skene 33(54) Flöde i Kaskad

100 Kunskapens Hus, Skene 34(54) Flöde i Arenahallen

101 Kunskapens Hus, Skene 35(54) Polisregion Väst Personalbehov Platschef Uniformerad polispersonal, förslagsvis 2 grupper à 1 befäl + 7 poliser Civil personal, förslagsvis 8 10 personer Initiala uppgifter för polisens platschef Ta med väska för yttre katastrofregistrering, förvaras bl.a. i; - Borås polishus, rum 0.35, radiorum - Kinna polishus, vapenrum - Alingsås polishus, rum 2220, entréplan Transport med egen personal till utrymningsplatsen Iordningställa ledningsrummet samråda med övriga aktörer, skapa en lägesbild och påbörja arbetet med att upprätta utrymningsplatsen Fördela arbetsuppgifter till egen personal och till försvarsmakten platschef Ta fram och förbered utrustningen som förvaras i skolan Genomföra avspärrningar Iordningställa två registreringsplatser, för kontaminerade (entrén Kaskad) och ej kontaminerade/rena (reg.-rummet i KH). (Ingen s.k. utregistrering sker efter utförd mätning när de senare lämnar utrymningsplatsen.) Meddela lägesbild till polisinsatschef I ledningsrummet placeras fax och analog/trådbunden telefon Låsta utrymmen låses upp av representant från Marks kommun och aktuell utrustning hämtas från skolans förråd Samverkan med Försvarsmakten Exempel på uppgifter för Försvarsmakten: Biträda med trafikdirigering Slussa utrymmande personer till indikeringsplats Biträda vid omhändertagande av gods Anvisa väg till sanering Vägleda, informera och hjälpa utrymmande personer inne i lokalerna

102 Kunskapens Hus, Skene 36(54) Övervaka och justera personflödet i samverkan med polisen Vid Kunskapens Hus Möta personer som anländer och slussa fram dessa till indikeringstälten vid parkeringsplatsen Slussa in en person i taget till indikeringsplatsen och anvisa väg för kontaminerade till Kaskad och icke kontaminerade till Kunskapens hus Anvisa vägar vid respektive byggnad, Kaskad och Kunskapens hus Anvisa väg till väntrummet i Kunskapens hus Hjälpa till och anvisa väg i och mellan väntrummet och registreringen Anvisa väg för de kontaminerade till entrén Kaskad och därefter anvisa väg för sanerade i byggnaden Anvisa väg från indikeringsplatsen vid utgången i Kaskad till entrén Kunskapens hus Registrering Följ anvisningar i pärmen i registreringsväskan Samverka med kommunens registreringsfunktion Ansvara för bevakning av omhändertaget gods Anpassa antal bord till flödet av utrymmande Vid registrering av personer och gods på Kaskad bör ni tänka på följande: Blanketterna A-person och D-gods ska kontinuerligt lämnas till rummet Registrering i Kunskapens hus. Försvarsmakten Militärregion Väst Personalbehov Kunskapens Hus Skene: Platschef samt 28 soldater ur 443 kompaniet enligt larmlista Möjlig förstärkningsresurs till utrymningsplats efter begäran: Hemvärnspersonal 1-4 CBRN plutoner ur Hemvärnet Trafikpluton ur Hemvärnet

103 Kunskapens Hus, Skene 37(54) Uppgifter Platschef Kunskapens Hus: Samla personal från Försvarsmakten för att få överblick om antalet soldater Ta kontakt med PIC (Polisinsatschef) som finns i ledningsrummet (musikrummet på skolan) och meddela styrkebesked samt att uppgiften kan börja lösas Samverka med Räddningstjänsten om hjälp med upprättande av indikeringstältet eller andra delar som kräver personal Meddela MIC att enheten är på plats och kan börja verka Meddela VB Göteborgs garnison antal personal som finns på plats på Kunskapens Hus i Skene och att de är förberedda på sin uppgift Kontrollera personlig utrustning och anmäl brist för komplettering om nödvändigt Rekvirera radioapparater via VB från Insatsförrådet i Göteborg eller Borås Samverkan med Polisregion Väst och Avdelningen för Radiofysik Bistå Polisen med personella resurser för följande uppgifter: Parkeringsplatsen: Möta personer som anländer, slussa fram dessa till indikeringstälten Slussa in en person i taget till indikeringsplatsen och anvisa väg för kontaminerade till Kaskad och ej kontaminerade till Kunskapens hus Anvisa väg i respektive byggnad, Kaskad och Kunskapens hus Anvisa väg till väntrummet i Kunskapens hus Hjälpa till och anvisa väg i och mellan väntrummet och registreringen Anvisa väg för de kontaminerade till entrén Kaskad och därefter anvisa väg för sanerade i byggnaden Anvisa väg från mätramen vid utgången i Kaskad till entrén Kunskapens hus. Bistå Avdelningen för Radiofysik: Hämta skoskydd i förrådet på Kunskapens Hus i Skene och placera dessa i anslutning till ingången till första indikeringsramen Slussa in en person i taget till indikeringsramen, dela ut skoskydd i samband med att personen slussas till indikeringsramen och anvisa väg för de kontaminerade/ej kontaminerade Hjälpa till vid förnyad mätning av personerna efter genomgången sanering, instruktioner angående detta erhålls av avdelningen för radiofysik

104 Kunskapens Hus, Skene 38(54) Avdelningen för Radiofysik, Göteborgs universitet Ta kontakt med ledningscentralen och meddela ankomst (musikrummet i skolan). Ledningscentralen kan nås på telefon Förbereda utrustning och plats för personindikering, i samverkan med räddningstjänsten, försvarsmakten och Polisregion Väst; utrustningen hämtas från förrådet Leda personindikering i tält samt före och efter sanering på Kaskad (minst 3 personer); personindikering utförs av personal från försvarsmakten Utföra avancerad personindikering vid behov (indikering, t.ex. nuklidspecifika mätningar, av utrymmande som efter sanering fortfarande visar tecken på kontamination); radiofysiker med denna funktion har även till uppgift att leda personindikering efter sanering enligt ovan Mäta gods vid förfrågan från samverkande myndigheter Indikera allmän strålnivå Vara expert i strålningsfrågor vid kontakter med allmänhet och samverkande myndigheter (minst 1 person, önskvärt med 2 personer)

105 Sparbankshallen, Varberg 39(54) 8 Sparbankshallen, Varberg Upprättande av utrymningsplats Varbergs kommun ansvarar för att organisera och bemanna Sparbankshallen. Detta sker i samverkan med Försvarsmakten, Polisregion Väst, Räddningstjänst Väst och Göteborgs universitet. Material för upprättandet av utrymningsplatsen finns placerat i ett låst utrymme på plan 0 i västra korridoren (mot parkeringen) i Sparbankshallen. Konferensrum Kungsäter på Sparbankshallen ska iordningsställas och fungera som ett ledningsrum med ansvariga aktörer. Varbergs kommuns krisledningsstab ska rapportera till Länsstyrelsen Halland när utrymningsplatsen är bemannad och klar för drift. Varbergs kommun Krisledning På utrymningsplatsen finns bland andra representanter från kommunen, polisen, försvarsmakten samt frivilligorganisationer. Kommunens representanter, inklusive en platschef som samordnar arbetet på utrymningsplatsen och de olika aktörernas insatser, utses av kommunens krisledning. Det är av central betydelse för kommunen att insatserna på utrymningsplatsen snabbt kan organiseras Ledning och samverkan Arbetet på utrymningsplatsen leds av platschef utsedd av kommunens krisledning. Platschefens uppgift är tillse den service som tillhandhålls på utrymningsplatsen fungerar. Information mellan kommunens samordningsstab och utrymningsplatsen ska primärt ske mellan platschefen och samordningsstabens analys- och samverkansfunktionen Planering för omplacering av svårrörliga grupper Varbergs kommun ska, tillsammans med polisen, vara beredd att snarast efter ett utrymningsbeslut fattats, kunna ta emot skolbarn, förskolebarn, äldre med flera som utrymts

106 Sparbankshallen, Varberg 40(54) från den inre beredskapszonen och för vilka kommunen åtagit sig tillsynsansvar för. Under förutsättning att radioaktivt utsläpp kan uteslutas sker förflyttning direkt till PS-skolan (barn/ungdomar) respektive Östergården (äldre/funktionshindrade) och alltså inte till den allmänna utrymningsplatsen i Sparbankshallen. Utrymningen leds av polisen tillsammans med Transportkansliet (Hallandstrafiken) Personer inom äldreomsorg och handikappsomsorg Denna grupp utgörs av personer inom äldreomsorgens särskilda boende, i bostad med särskild service inom handikappsomsorgen samt i psykiatriboenden inom individ- och familjeomsorgen. Personer som bor hemma eller i servicelägenheter och har olika typ av stöd enligt Socialtjänstlagen och Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn inom barnomsorg och skola Denna grupp utgörs av barn och ungdomar i skola, förskola, fritidshem och familjedaghem Trafikskyltning Hamn- och gatuförvaltningen svarar för skyltning till utrymningsplatsen, avspärrning och dirigering under ledning av polisen. Försvarsmakten bistår också med vägvisning och lyder under polisen Sanering På utrymningsplatsen ansvarar radiofysiker från Göteborgs Universitet för mätningsfunktionen. Efter besökarna undersökts går de antingen vidare direkt till registreringsfunktionen för kontaminerat gods eller till personsanering ifall kontaminationen sitter på huden. Kultur- och fritidsförvaltningen bistår med personal att ingå in personsaneringsfunktionen. Personalen ska bistå de kontaminerade personerna vid dusch. De kontaminerade klädesplaggen och tillhörigheterna placeras i plastsäckar som lämnas till polisen för registrering och omhändertagande. Polisen ansvarar för registrering och bevakning av det kontaminerade godset. Rena handdukar, kläder och skor kan behöva tas fram till de som blivit av med sina i samband med saneringen. Kommunen ansvarar för själva personsaneringsinsatsen och att ordna fram handdukar, kläder etc.

107 Sparbankshallen, Varberg 41(54) Information Vid utrymningsplatsen ska det finnas personal som har till uppgift att ge en allmän information om vad som har hänt. Kommunens informationsansvarige (ingår i samordningsstaben) samordnar kommunens kommunikatörer, säkerställer bemanning på utrymningsplatsen samt leder kommunikationsarbetet. Varbergs kommun deltar vid presscenter med egen personal. Vilka som deltar från kommunen avgör samordningsstabens informationsansvarig Servering Serviceförvaltningens avdelning Kost & Städ ansvarar, tillsammans med Varberg Event, för att enklare förtäring serveras på utrymningsplatsen till allmänhet och egen personal Inkvartering och transport Varbergs kommun anordnar inkvartering åt de utrymmande, som själva inte kan ordna inkvartering. Socialförvaltningen ansvarar för att, med hjälp av personal från andra förvaltningar och/eller kommuner, ordna alternativt boende för behövande det vill säga de som inte har möjlighet att ordna boende på egen hand. Arbetet organiseras med stöd av samordningsstaben. I första hand inkvarteras de utrymda på hotell eller vandrarhem. I andra hand ska inkvartering erbjudas i gymnastiksal eller annan lämplig lokal POSOM På utrymningsplatsen finns ett ledningsrum för POSOM upprättat. POSOM-styrgruppen är ansvarig för denna funktion och ingår om behov finns även i samordningsstaben Registrering Det är primärt kommunsstyrelseförvaltningen som bemannar den kommunala registreringsfunktionen, vilken utförs parallellt med polisens registrering. Förvaltningen bemannar också kommunens avregistreringsfunktion.

108 Sparbankshallen, Varberg 42(54) Övrigt Serviceförvaltningen ansvarar för att kommunikationsmöjligheter samt data-förbindelse via internet finns tillgängligt. Ett förvaringsutrymme ska stå till förfogande för den utrustning som ska finnas på utrymningsplatsen. Planritning Sparbankshallen, plan 1

109 Sparbankshallen, Varberg 43(54) Planritning Sparbankshallen, källarplan Rena Rena i rullstol INGÅNG

110 Sparbankshallen, Varberg 44(54) Polisregion Väst Personalbehov Platschef Uniformerad polispersonal, förslagsvis 2 grupper à 1 befäl + 7 poliser. Civil personal, förslagsvis 8 10 personer Initiala uppgifter för polisens platschef Tillse att katastrofregistreringsutrustning/väska medförs Upprätta ledningsstab i ledningsrummet tillsammans med de andra aktörerna Fördela arbetsuppgifter till egen personal och till försvarsmakten platschef Inventera och förbered utrustning som förvaras i förråd i skollokalerna Spärra av Iordningställ registreringsplatser för okontaminerade och kontaminerade personer samt registreringsplats och förvaringsplats för kontaminerat gods Samverkan med Försvarsmakten Exempel på uppgifter för Försvarsmakten: Biträda med trafikdirigering Slussa utrymmande personer till indikeringsplats Biträda vid omhändertagande av gods Anvisa väg till sanering Vägleda, informera och hjälpa utrymmande personer inne i lokalerna Övervaka och justera personflödet i samverkan med polisen Registrering Följ anvisningar i pärmen i registreringsväskan Samverka med kommunens registreringsfunktion Ansvara för bevakning av omhändertaget gods Anpassa antal bord till flödet av utrymmande

111 Sparbankshallen, Varberg 45(54) Försvarsmakten Militärregion Väst Personalnumerär Chef samt 28 soldater ur 45 hemvärnsbataljonen enligt speciell larmlista Möjlig förstärkningsresurs till utrymningsplats efter begäran: Hemvärns personal 1-4 CBRN plutoner ur Hemvärnet Trafikpluton ur Hemvärnet Uppgifter Chef Sparbankshallen: Samla personal från Försvarsmakten för att få överblick om antalet soldater. Tag kontakt med PIC (Polisinsatschef) och meddela styrkebesked samt att uppgiften kan börja lösas. Samverka med Räddningstjänsten om hjälp med upprättande av indikeringstältet eller andra delar som kräver personal. Meddela MIC att enheten är på plats och kan börja verka. Meddela VB Halmstad garnison antal personal som finns på plats på Sparbankshallen och att de är förberedda på sin uppgift Kontrollera personlig utrustning och anmäl brist för komplettering om nödvändigt Samverkan med Polisregion Väst och Avdelningen för Radiofysik Bistå Polisen med personella resurser för följande uppgifter: Möta personer som anländer till P-platsen och slussa dem till indikeringstältet Slussa in en person i taget till indikeringsramen och anvisa väg för kontaminerade/ icke kontaminerade Biträda vid omhändertagande av gods Anvisa väg till indikeringsplats Vägleda utrymmande personer inne i lokalerna Övervaka och justera personflödet i samverkan med polisen

112 Sparbankshallen, Varberg 46(54) Bistå Avdelningen för Radiofysik: Slussa in en person i taget till indikeringsplatsen, dela ut skoskydd i samband med att personen slussas till indikeringsplatsen och anvisa väg för de kontaminerade/ej kontaminerade. Hjälpa till vid förnyad mätning av personerna efter genomgången sanering, instruktioner angående detta erhålls av Avdelningen för Radiofysik Avdelningen för radiofysik, Göteborgs Universitet Ta kontakt med kommunens ledningscentralen och meddela ankomst Förbereda utrustning och plats för personindikering, i samverkan med Försvarsmakten och Polisregion Väst; utrustningen hämtas plan 0 i västra korridoren (mot parkeringen) i Sparbankshallen Leda personindikeringen (minst 3 personer); personindikering utförs med stöd av personal från Försvarsmakten Utföra avancerad personindikering vid behov (indikering, t.ex. nuklidspecifika mätningar, av utrymmande som efter sanering fortfarande visar tecken på kontamination); radiofysiker med denna funktion har även till uppgift att leda personindikering efter sanering enligt ovan Mäta gods vid förfrågan från samverkande myndigheter Indikera allmän strålnivå Vara expert i strålningsfrågor vid kontakter med allmänhet och samverkande myndigheter (minst 1 person, önskvärt med 2 personer)

113 47(54) 9 Station: Personindikering Indikering GDM 50 Registrering / uppsamlingsplats Nej Larm Ja Lokalisering av kontamination RDS-31 S/R ABP-150 Registrering / uppsamlingsplats Nej > Åtgärdsnivå Ja Lokal sanering alt. dusch (max 2 gånger) Bild 8: Flödesschema för personindikering Instruktioner för personindikering med GDM 50 Utrymmande slussas till två tält som är uppsatta på parkeringsplatsen utanför Kaskad: indikering sker inuti tälten i samverkan med försvarsmakten som utför indikeringen och ser till att utrymmande slussas in i ett lagom tempo Samtliga utrymmande förses med skoskydd (försvarsmakten) innan de går in i tältet Vid larm från GDM 50 ska personen slussas vidare till indikering med handinstrument innanför entrén till Kaskad Om GDM 50 inte larmar slussas personen vidare till registrering/uppsamlingsplats (samverkan med Polisregion Väst) Minst en radiofysiker ska finnas till hands för att leda och övervaka mätningarna i tältet Åtgärdsnivå Dosrat från gamma, uppmätt nära personen, som överstiger bakgrunden vid mätplatsen (överstiger bakgrunden med mer än 0,5 µsv/h); aktivitet av betastrålare > 1 Bq/cm2 (1 000 Bq/cm2) eller aktivitet från alfastrålare > 0,1 Bq/cm2 (100 Bq/cm2). Vid nivåer högre än 2 µsv/h, Bq/cm2 respektive Bq/cm2 ska personen skickas vidare till medicinsk undersökning.

114 48(54) Instruktioner för personindikering med handinstrument innan sanering Personindikering med handhållna instrument ska utföras av försvarsmakten innan sanering, då GDM 50 indikerat kontamination Utför funktionskontroll av instrumentet Slå på ljudåtergivningsfunktionen på instrumentet använd hörsnäcka. Placera instrument och probe i ett tunt plastskydd (plastpåse) Mätning av dosraten från bakgrunden ska göras var 30:e minut för att kontrollera att instrumentet inte blivit kontaminerat Personens kläder och skor kontrolleras med handinstrument m.a.p. kontamination Kontaminerade kläder läggs i genomskinliga plastpåsar, vilka lämnas till Polisregion Väst vid mätplatsen (innanför entrén till Kaskad) Personen förses med nya skoskydd Placera mätinstrumentet ungefär 5 centimeters från personens kropp och var noggrann med att INTE vidröra honom eller henne (se figur). Börja på toppen av huvudet och för proben neråt på ena sidan av halsen över skuldran, axeln armen, handleden, handen, underarmen, armhålan, bålens sida, benet och fot eller sko. Mät insidan av benet och slutligen resterande delen av kroppen i omvänd ordning enligt figur. Mät sedan fram och baksida av kroppen Var särskilt uppmärksam på fötter, stjärt, armbågar, händer och ansikte Uppmätta dosrater dokumenteras av försvarsmakten; dosrat, samt kontaminerade ställen på mätpersonen märks ut på en blankett föreställande en människa (se bilaga); blanketten tas sedan med av den uppmätta personen till personsanering (vid behov, se nedan) Vid uppmätt dosrat eller kontaminationsnivå högre än åtgärdsnivån angiven under punkt 4.3 ovan ska personen slussas vidare till personsanering