EXAMENSARBETE. Miljörelaterat beteende. En studie av motiven bakom miljörelaterade beteenden i den privata sfären. Thomas Lind

Transkript

1 EXAMENSARBETE Miljörelaterat beteende En studie av motiven bakom miljörelaterade beteenden i den privata sfären Thomas Lind Politices magisterexamen Statsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Miljörelaterat beteende En studie av motiven bakom miljörelaterade beteenden i den privata sfären av Thomas Lind D-uppsats Statsvetenskap

3 SAMMANFATTNING Denna studie undersöker motivationsgrunderna till miljörelaterade beteenden i den privata sfären. Med en modell ursprungligen utvecklad av Martinsson & Lundqvist (2010) delas respondenterna från en enkätundersökning upp i fyra idealtyper. De fyra idealtyperna är individer med gröna (miljövänliga) värderingar och en grön (miljövänlig) livsstil de troende; individer med gröna värderingar och en grå (icke miljövänlig) livsstil hycklarna; individer med gråa (icke miljövänliga) värderingar samt grön livsstil de hemliga, samt; individer med gråa värderingar och en grå livsstil vägrarna. Respondenterna delas upp i de fyra idealtyperna med stöd i value-belief-norm-teorin (VBN-teorin) en teori utvecklad av Paul C. Stern (1995, 2000) med kollegor explicit för att förklara miljörelaterade beteenden. Efter kategoriseringen väljs idealtyperna hycklare och troende ut för att närmare studera dessas motivationsgrunder till tre olika miljörelaterade beteenden hos respondenterna: 1) köper ekologiskt märkta livsmedel; 2) försöker spara på hushållsel, och; 3) cyklar eller går istället för att åka bil. Motivationsgrunderna till att utföra de ovan nämnda beteendena jämförs sedan mot respondenternas värderingar. Resultatet visar att även respondenter med gröna värderingar inte per automatik utför miljörelaterade beteenden med miljörelaterade motivationsgrunder. Detta ger implikationer för policyskapare, då kunskapen om individers motivationsgrunder till olika miljörelaterade beteenden ger större möjligheter att implementera policyåtgärder som blir effektiva, träffsäkra, och legitima. Resultaten av studien pekar även på att värderingar inte kan kopplas till beteende lika starkt som tidigare antagits, och att VBN-teorin kan behöva revideras. Nyckelord: Policy, motivation, miljö, beteende, value-belief-norm-teori.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Syfte Avgränsning Metod Material Metodkritik Disposition 10 2 EN TEORI OM MILJÖRELATERAT BETEENDE Värderingar Övertygelser Normer 16 3 OPERATIONALISERING Värderingar Beteenden Motiv till miljörelaterade beteenden 23 4 RESULTAT Gruppering i idealtyper Motiv till beteenden hos hycklarna och troende 26 5 SLUTSATS 31 6 DISKUSSION 34

5 4 1 INLEDNING Individers beteenden inom den privata sfären har påverkan på miljön. Det kan vara till exempel valet av färdmedel till och från arbetet, huruvida sopor sorteras eller om vi köper lokalproducerad mat eller ekologiska produkter. En stor andel av den tidigare forskningen inom området har till stor del fokuserat på att lösa industrins del av miljöförstöringen, såsom utsläppshandel mellan företag eller via lagar och regleringar för direkta utsläpp. Det är dock viktigt att även den statsvetenskapliga forskningen nu riktar sin sig på hur individer påverkar miljön, genom till exempel livsstilsval och konsumtionsmönster och hur de genom ett ändrat beteende kan minska sin egen belastning på miljön (Berglund & Matti, 2006, ss. 550 ff.) på så sätt kan policyåtgärder införas med större träffsäkerhet, legitimitet och effektivitet. Våra beteenden är via ett antal steg kopplade till våra grundläggande värderingar och hur de omvandlas till specifika värderingar relaterade till frågor som rör miljön och förhållandet till den (Jagers & Matti, 2010, ss ff.). Det är således av vikt att ta hänsyn till individers allmänna värderingar (Jagers & Matti, 2010, s. 1056) samt miljöspecifika övertygelser och normer (Ajzen, 1985, s. 36, Jagers & Matti, 2010, s. 1056) för att kunna införa effektiva, träffsäkra och legitima policyåtgärder. I detta sammanhang har value-belief-norm-teorin (VBN-teorin), utvecklad av Paul C. Stern med kollegor (Stern, 2000) en teori om hur individers beteende är kopplad till deras normer, via deras övertygelser och värderingar en funktion att fylla. Även VBNteorin har dock sina brister, då kopplingen mellan värderingar och beteenden inte alltid kan empiriskt säkerställas. Människor beter sig miljövänligt (grönt) utan att de själva anser att beteendet är grönt beteendet utförs alltså av andra skäl (motiv) än miljörelaterade. Denna studie vill fylla det kunskapsgap som finns inom VBN-teorin vad gäller motivationsgrunder (miljörelaterade, hälsorelaterade, ekonomiska, etc.) till olika miljörelaterade beteenden. Kunskapen om dessa motivationsgrunder kan bidra till kunskapsmängden inom forskningsområdet och på så sätt öka möjligheten till att policyåtgärder kan införas med större träffsäkerhet, legitimitet och effektivitet.

6 5 Hur vi ser på oss själva som medborgare och vilket ansvar vi har gentemot miljön varierar mellan olika individer. Martinsson & Lundqvist (2010) delar upp respondenterna i sin undersökning i fyra idealtyper baserat på deras attityder avseende olika frågor kopplade till miljöbeteenden men också vilka miljörelaterade beteenden respondenterna sedan anger att de verkligen utför. Deras resultat visar på att det finns grön 1 -gröna individer troende (gröna attityder och ett grönt beteende), grön-gråa 2 individer hycklare (gröna attityder men ett grått beteende), grå-gröna individer hemliga (gråa attityder men ett grönt beteende) samt grå-grå individer vägrare (gråa attityder och ett grått beteende). Figur 1: De fyra idealtyperna. Källa: Martinsson & Lundqvist (2010, s. 527). 1 Grön i denna studie innebär miljövänliga beteenden eller värderingar. 2 Grå i denna studie innebär icke miljövänliga beteenden eller värderingar.

7 6 Två av idealtyperna uppvisar konsistens mellan sina attityder och sitt beteende troende och vägrare medan de två andra idealtyperna uppvisar en diskrepans mellan attityder och beteende hycklarna och de hemliga (Martinsson & Lundqvist, 2010, s. 522). De hemliga har inte miljövänliga attityder, men deras beteende är miljövänligt. Hycklarna har miljövänliga attityder, men deras beteende är inte miljövänligt (Martinsson & Lundqvist, 2010, s. 522; Berglund & Matti, 2006, s. 553). Martinsson & Lundqvists (2010) undersökning mäter attityder till olika miljörelaterade beteenden, även känt som opinionsforskning 3. Attityder är lättföränderliga och påverkas av kontextuella faktorer i avsevärt högre grad än grundläggande värderingar och miljöspecifika övertygelser (Sabatier, 2007, ss ; Stern, 2000, ss. 413, 416). Deras modell är en bra grundidé, men det statistiska materialet som används för deras undersökning och teorierna de använder är inte anpassade för att ge svar på de frågor denna studie ställer. Det är till stor hjälp vid utformningen av policyåtgärder på miljöområdet att ha kunskap om vilka värderingar individer har och vilka motivationsgrunder de har till sina beteenden, och teorin om de fyra idealtyperna i kombination med VBN-teorin utgör en bra grund för en studie. Olika kombinationer av policyåtgärder (till exempel olika former av ekonomiska incitament såsom skatter eller bidrag, lagstiftning, och/eller information) behövs för olika kombinationer av värderingar, motivationsgrunder och beteenden (Stern, 2000, ss ). Tidigare forskning visar att grundläggande värderingar är en av de starkare förklaringsfaktorerna för våra beteenden (Stern, 2000, ss ), och därför är det intressant att undersöka motivationsgrunderna till miljörelaterade beteenden hos personer med gröna värderingar. I de fallen då miljörelaterade beteenden inte utförs är de uppenbarligen inte kopplade till en individs eventuella gröna värderingar (även om de i dessa fall kan vara kopplade till en individs eventuella gråa värderingar). I de fallen då gröna beteenden utförs med andra motivationsgrunder än miljörelaterade, är de då kopplade till individens värderingar, eller är sambandet mellan värdering och beteende i detta fall endast en slump? 3 Översättning från engelskans public opinon. Forskning som mäter människors attityder till olika objekt, mer om detta i kapitel 2.

8 7 1.1 Syfte Syftet är att bidra till att skapa förutsättningar för effektivare, träffsäkrare och legitimare policyåtgärder inom miljöområdet. Syftet uppnås genom att dela in respondenterna från en statistisk undersökning i de fyra idealtyperna baserat på VBN-teorin. Dessa idealtyper är de troende (gröna värderingar och ett grönt beteende), hycklarna (gröna värderingar och ett grått beteende), de hemliga (gråa värderingar och ett grönt beteende) samt vägrarna (gråa värderingar och ett grått beteende). Efter indelningen i idealtyper undersöks motivationsgrunderna i samma undersökning till tre utvalda beteenden hos idealtyperna hycklare och troende. De tre utvalda beteendena är 1) köper ekologiskt märkta livsmedel; 2) försöker spara på hushållsel samt; 3) cyklar eller går istället för att åka bil. 1.2 Avgränsning Undersökningens avgränsas till att studera den första och sista delen av VBN-kedjan alltså allmänna värderingar och miljörelaterade beteenden i den privata sfären och motiven bakom tre av dessa beteenden hos idealtyperna hycklare och troende. Just dessa två idealtyper är intressanta ur policyaspekt, då hycklarna har ett grått beteende, och det är just denna typ av beteende som policyåtgärder vill förändra till att bli grönt. De har också samtidigt gröna värderingar, och då det uppstår dissonans mellan en individs värderingar och dennes beteende försöker individen i största möjliga mån att minimera dissonansen (Festinger, 1957, ss. 1-3). Detta innebär att hycklarna borde vara mer mottagliga för policyåtgärder som riktar in sig på att förbättra deras möjligheter till att minska dissonansen mellan sina värderingar och sitt beteende. De troende valdes också ut eftersom de delar de gröna värderingarna med hycklarna och då de oftare än hycklarna har ett grönt beteende så är det intressant som en komparation gentemot hycklarna, för att studera vilka motivationsgrunder individer som i allmänhet är grönare (alltså de troende) har gentemot hycklarnas motivationsgrunder. De tre specifika miljörelaterade beteendena är utvalda eftersom de tillsammans har möjlighet att förklara flera olika miljörelaterade motiv till beteenden. Frågan köper ekologiskt märkta livsmedel mäter ett grönt konsumtionsbeteende, och visar hur ofta respondenten prioriterar miljön över egen ekonomisk vinning eftersom ekologiskt märkta livsmedel ofta är dyrare än icke ekologiskt märkta livsmedel. Frågan mäter också hälsorelaterade motiv och hur de kan konkurrera och samvariera

9 8 med det miljörelaterade motivet. Huruvida respondenten sparar på hushållsel eller inte är den andra frågan, och dess syfte i denna studie är att mäta ett sparmotiv hos respondenten och hur det konkurrerar och korrelerar med det miljörelaterade motivet. Den sista frågan, cyklar eller går istället för att åka bil mäter hälsorelaterade, ekonomiska och praktiska motiv och hur de konkurrerar och korrelerar med det miljörelaterade motivet. 1.3 Metod En positivistisk epistemologi har använts, då en sådan väl passar in med den statistiska metoden och jag använder mig av en existerande teori med stort empiriskt stöd. Vid val av ontologi väljer jag en mer pragmatisk inställning till ontologin, och utgår från att undersökningens syfte och den använda teorin får styra hur jag väljer att se på verkligheten och hur den är förskaffad. En deduktiv ansats har tagits vilket också är kutym vid statistisk metod (Bryman, 2002, s. 78) då jag använder VBNteorin tillsammans med Martinsson & Lundqvists (2010) idealtyper. Valet av en statistisk metod är naturligt, då en sådan metod ger en större generaliserbarhet och möjlighet till replikering, och på så sätt ökar den externa validiteten hos studien. 1.4 Material Det datamaterial som används vid den statistiska analysen i denna undersökning kommer från svaren på enkätundersökningen En enkätundersökning om miljö och samhälle. Enkäten skickades ut under senvåren 2009 av Göteborgs universitet till personer mellan år hämtade ur det Svenska folkbokföringsregistret. Urvalsmetoden som användes var obundet slumpmässigt urval (Bryman, 2002, s. 104), vilket innebär att respondenterna valts ut helt slumpmässigt utan någon som helst form av stratifiering 4. Efter två skriftliga påminnelser så hade ifyllda enkätsvar inkommit, vilket ger en svarsfrekvens på cirka 35 procent. Då datainsamlingen inte utförts specifikt för denna studie, så anses materialet som sekundärdata. Det statistiska materialet har tidigare använts i studier av bland andra Sverker Jagers, professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet (LTU) och Göteborgs universitet samt Simon Matti, universitetslektor i statsvetenskap vid LTU. Eftersom 4 Stratifiering är en statistisk urvalsmetod som innebär att respondenter väljs ut enligt fördefinierade kriterier, såsom kön, inkomstgrupp, utbildning, bostadsortsstorlek, och så vidare.

10 9 svarsfrekvensen för enkäten är något låg så har jämförelser utförts gentemot SOM 5 - institutets undersökningar, och resultaten har visat sig korrelera väl med denna större undersöknings resultat SOM-undersökningen skickades 2010 ut till hushåll och svarsfrekvensen låg på 60 procent. Det statistiska materialet anses därför som mycket tillförlitligt. I huvudsak har kollegialgranskade artiklar från vetenskapliga journaler använts som litterära källor. Jag har medvetet utgått från just dessa, då den kollegialgranskade aspekten ger större tyngd åt källorna. Till vissa delar har enstaka kapitel ur böcker använts, men dessa har i alla fall använts som källor i de kollegialgranskade artiklarna som använts i studien. 1.5 Metodkritik Fenomenologer anser att det inte är möjligt att fånga den sociala verkligheten i ett statistiskt material. Det är helt enkelt inte möjligt att mäta den sociala verkligheten med en positivistisk epistemologi (Bryman, 2002, ss. 94 ff.). Delvis stämmer detta, det är svårt att fånga nyanser i människors värderingar med en kvantitativ metod. En annan kritik är baserad i att det är svårt att bestämma sig för vad som ska mätas, eller att de kriterier som ställs upp vid mätningen av olika data påverkar resultatet av de utförda mätningarna (Bryman, 2002, s. 95). Även inom detta sammanhang finns det fog för kritiken mot den interna reliabiliteten. Kvantitativ dataanalys kan ge en känsla av falsk exakthet, eftersom många av de mått som används i slutändan är beroende av den individuelle forskarens bedömning av vad som är rimligt eller av vad som borde mätas, och hur det sedan mäts. Även om det inte väger upp denna svaghet hos den kvantitativa forskningen, så finns denna typ av svaghet även hos den kvalitativa forskningen, då många av de val som utförs under forskningsprocessens gång kommer att påverka forskningens fokus och således även dess resultat. Det kan till och med vara så att det i kvalitativ forskning, där tydliga variabler ibland saknas, kan vara svårt att beskriva alla steg i forskningsprocessen, och på så sätt påverkar detta replikerbarheten och den interna reliabiliteten i än större grad än hos motsvarande kvantitativ forskning (Bryman, 2002, s ). 5 Förkortning av Samhälle Opinion Medier en årlig undersökning som sedan 1986 utförs av Göteborgs universitet i samarbete med forskare från flera olika forskningsfält.

11 10 Den situationsbaserade (ibland kallad ekologiska) validiteten kan påverkas av ett antal olika faktorer. Har alla respondenter uppfattat frågorna på samma sätt? Kanske har respondenterna av en undersökning svarat på en helt annan fråga (eftersom de uppfattat frågan som en fråga om någonting annat) än den fråga som enkätkonstruktörerna hade tänkt sig (Bryman, 2002, s. 95). Denna problematik återkommer i all typ av forskning som involverar någon form av mänsklig faktor i datainsamlingsprocessen. I den kvalitativa metoden och speciellt i en intervjusituation så finns det betydligt fler felkällor än i en enkätundersökning (Bryman, 2002, s. 270). Hur påverkas den intervjuade personen av intervjuarens kön, ålder eller av hur frågorna ställs under intervjun, eller i vilken ordning frågorna ställs ifall intervjun inte är strukturerad, och så vidare. 1.6 Disposition Uppsatsen är uppdelad i sex delar inledning, teori, operationalisering, resultat, slutsats och diskussion. I teorikapitlet kallat En teori om miljörelaterat beteende presenteras VBN-teorin och dess beståndsdelar i form av andra teorier mer utförligt än här i inledningskapitlet. I operationaliseringskapitlet operationaliseras teorin för applicering på de delar av det statistiska materialet som denna studie använder för att uppnå syftet. I detta kapitel utförs även korrelationsberäkningar och reliabilitetsanalyser. I resultatkapitlet så delas respondenterna från enkätundersökningen upp i de fyra idealtyperna baserat på VBN-teorin. Efter detta studeras motivationsgrunderna till de tre utvalda miljörelaterade beteendena hos idealtyperna hycklare och troende. I slutsatskapitlet diskuteras övergripande slutsatser som kan dras från resultaten i kapitlet innan och policyimplikationer exemplifieras för de olika beteendena och idealtyperna. I den avslutande delen av uppsatsen diskussionen diskuteras validitet och reliabilitet samt implikationer för och förslag till ytterligare forskning för att besvara frågeställningar som uppkommit under studiens gång.

12 11 2 EN TEORI OM MILJÖRELATERAT BETEENDE I detta kapitel beskriver jag VBN-teorin och förklarar dess byggstenar. Majoriteten av teorierna som används i denna studie kommer från socialpsykologin. Varför använder jag då som statsvetare teorier från ett annat forskningsfält? Svaret är enkelt den teori som ger den största förklaringsgraden kommer från socialpsykologin, även om lösningarna policy ligger inom det statsvetenskapliga forskningsfältet. Varför skriver jag då inte en uppsats om policyimplementering? Svaret är lika enkelt här för att kunna införa effektiva, legitima och träffsäkra policyåtgärder så måste policyskaparen först förstå motivationsgrunderna och värderingarna bakom individers beteenden. Opinionsforskning som ofta används av statsvetare mäter attityder till olika objekt. Exempel på frågor som kan ställas i opinionsforskning är vad tycker du om kärnkraft?, tycker du att genmodifierade livsmedel borde tillåtas?, eller om det vore val idag, vilket politiskt parti skulle du då rösta på?. Denna typ av attityder (opinionsyttringar) är avsevärt mer lättpåverkade och grundare än de grundläggande värderingar och miljöspecifika övertygelser som mäts med hjälp av VBN-teorin. Inom opinionsforskningen så ligger ofta svaren i socioekonomiska faktorer respondenten uttryckte en viss åsikt (opinion) på grund av att han eller hon kommer från en viss social klass, ett akademiker- eller arbetarhem, från landsbygden, är av utländsk härkomst och så vidare. I denna studie är jag intresserad av motiven till miljörelaterade beteenden, och då har socialpsykologins teorier en högre förklaringsgrad än opinionsforskningen. VBN-teorin skapades av Paul C. Stern med kollegor (Stern, 2000) för att förklara hur miljörelaterade beteenden kan kopplas tillbaka till allmänna värderingar via normer och övertygelser specifika för miljöområdet. Teorin kombinerar värdeteori (Schwartz, 1992, 1996), normaktiveringsteori (Schwartz, 1977) och New Environmental Paradigm 6 (NEP) (Dunlap & Van Liere, 1978). VBN-teorin har visat sig vara bättre på att förutsäga kopplingen mellan värderingar och beteende än andra teorier, och den valdes av denna anledning (Stern, 2000, ss ). 6 NEP-skalan mäter ekologisk världssyn, mer om detta på s. 15.

13 Värderingar In using the term values, they mean something similar to conceptions of the desirable that influence the way people select action and evaluate events. (Schwartz & Bilsky, 1987, s. 550) (min fetstil) En person har vissa grundläggande värderingar som påverkar de flesta områden i dennes liv. Dessa värderingar är ofta rotade i barndomen och uppväxten, och är svåra att förändra (Sabatier, 2007, s. 194; Stern, 2000, s. 413; de Groot & Steg, 2008, s. 331; Steg et al, 2006, s. 416). De flesta forskare inom miljöpsykologi anser att det finns två kluster av värderingar självöverskridande 7 och självförstärkande 8 värderingar. Dessa kluster är baserade på Schwartz (1977, 1992, 1996) gruppering av olika typer av värderingar, även om Schwartz använde sig av fyra kluster av värderingar (självöverskridande och självförstärkande samt vilja att förändra och konservatism) som i sin tur är indelade i ett antal värderingsgrupper (det självöverskridande värderingsklustret delas till exempel in i värderingsgrupperna universalism och hjälpsamhet). Varje värderingsgrupp består av ett antal värden såsom till exempel social rättvisa i värderingsgruppen universalism i värderingsklustret självöverskridande värderingar eller social makt i värderingsgruppen makt i värderingsklustret självförstärkande värderingar. 7 Min översättning av det engelska ordet self-transcendance. 8 Min översättning av det engelska ordet self-enhancement.

14 13 Vilja att förändra Självuttryck Universalism Självöverskridande Stimulans Njutning Hjälpsamhet Prestation Konformism Tradition Makt Säkerhet Konservatism Figur 2: Värdesystemstrukturen (källa: Schwartz, 1996, s. 5). Värderingskluster som befinner sig på motsatta sidor är varandras motsatser, och personer som rankar högt på ett visst värderingskluster rankar alltid lägre på det värderingskluster som är mittemot i värdesystemstrukturen (Schwartz & Bilsky, 1987, s. 550; Schwartz, 1996, ss. 5 ff., 16, 18 ff.). De värderingskluster som är intressanta ur miljöaspekt är de självförstärkande och de självöverskridande, och som figur 2 ovan visar så är de varandras motsatser. Anledningen till att just dessa två värderingskluster är intressanta för denna studie är att det självförstärkande värderingsklustrets värderingar har visat sig korrelera negativt med så kallade biosfära värderingar (som ingår i det självöverskridande värderingsklustret) och det självöverskridande värderingsklustret korrelerar positivt med biosfära värderingar. På så sätt kommer en individ som har högre värden prioriterar det självförstärkande värderingsklustret över det självöverskridande

15 14 värderingsklustret, då även prioritera det självförstärkande värderingsklustret över de biosfära värderingarna med andra ord inte ha gröna värderingar. Samma resonemang gäller även omvänt att en individ som har högre värden prioriterar det självöverskridande värderingsklustret över det självförstärkande värderingsklustret, också prioriterar de biosfära värderingarna över de självförstärkande med andra ord har gröna värderingar. En individ kan rankas högt inom flera värderingar, då Schwartz teori bygger på prioriteringar mellan olika värderingar, inte på att hon antingen innehar den ena värderingen eller den andra, utan på att en individ prioriterar den ena värderingen över en annan (Schwartz & Bilsky, 1987, s. 550; Schwartz, 1996, ss. 4, 21 ff.). Vissa forskare anser (Steg et al, 2006; de Groot & Steg, 2008) att det finns ytterligare ett värderingskluster som är relevant inom forskningen på miljöområdet biosfärklustret. Schwartz (1977, 1992, 1996) placerar in de biosfära värderingarna i det självöverskridande värderingsklustret. Det finns ett visst empiriskt stöd för det biosfära värderingsklustret, men som jag kommer att påvisa i operationaliseringskapitlet så är korrelationen mellan biosfära värden och självöverskridande värden fortfarande så pass stark att det inte finns någon anledning att dela upp dem. Så i likhet med Stern et al (1995, ss ) så kommer jag att placera de biosfära värderingarna i det självöverskridande värderingsklustret. De självöverskridande värderingarna är sådana värderingar som handlar om att en person ser andra människor välmående som viktigt, inte endast en själv och ens närmaste till exempel social rättvisa eller världsfred. De självförstärkande värderingarna är sådana som förstärker det egna jaget till exempel en vilja att ha makt och auktoritet över andra eller materiell rikedom (Schwartz, 1992, s. 44; Schultz & Zelezny, 1999, s. 256; Steg et al, 2006, ss. 417 ff.; Schwartz, 1996, ss. 2-6) 9. Mer exakt vilka variabler som används för att mäta de värderingar som ingår i de två värderingsklustren kommer att presenteras i operationaliseringskapitlet. 9 Se även: Stern et al, 1995, ss ff.; Jagers & Matti, 2010, ss

16 Övertygelser Dessa grundläggande värderingar påverkar utformningen av övertygelser specifikt för olika områden (Jagers & Matti, 2010, ss ; Stern, 2000, ss ; Steg et al, 2006, ss ). Om värderingar är conceptions of the desirable så är övertygelser conceptions of reality alltså en samling uppfattningar om hur verkligheten fungerar och är förskaffad på olika sätt. Av intresse för denna studie är miljöspecifika övertygelser. De miljöspecifika övertygelserna delas upp i tre grupper: ekologisk världssyn, konsekvensmedvetenhet 10, och ansvarsmedvetenhet 11. Ekologisk världssyn mäts med NEP-Skalan (Dunlap & Van Liere, 1978), och innehåller sådana mätvärden som till exempel huruvida människan har rätt att bestämma/påverka/utnyttja naturen eller om vårt nuvarande samhälle och/eller livsstil är långsiktigt hållbart eller inte. Denna ekologiska världssyn leder i hög grad till konsekvensmedvetenhet som i sin tur i hög grad leder till ansvarsmedvetenhet. Konsekvensmedvetenhet är en persons uppfattning om till exempel konsekvenserna av miljöförstöring och dess orsaker. En individ som rankar högt på NEP-skalan (alltså har starka miljövärderingar) har ofta även en större konsekvensmedvetenhet, eftersom miljön är något som är viktigt för honom eller henne. Desto viktigare en individ anser att något är, desto större konsekvensmedvetenhet finns generellt sett hos denne. Ansvarsmedvetenhet är en individs uppfattning om hans eller hennes eget ansvar för miljöförstöringen samt vilka åtgärder som kan vidtas för att minska individens inverkan på miljön. På samma sätt är det i detta sammanhang, att en större konsekvensmedvetenhet alltså upplevt hot mot det värde som personen värderar högt (i detta fall miljön), mest troligt kommer att leda till en större ansvarsmedvetenhet och en större vilja att själv agera för att minska detta hot (Steg et al, 2006, ss. 418 ff.; Stern, 2000, ss ; Jagers & Matti, 2010, ss ; Ajzen, 1985, ss.13-16). 10 Min översättning av den engelska termen Awareness of Consequences (AC). 11 Min översättning av den engelska termen Awareness of Responsibility (AR).

17 Normer Dessa miljöspecifika övertygelser (i form av ekologisk världssyn samt konsekvensoch ansvarsmedvetenhet) leder till personliga normer om hur en person bör agera (Schwartz, 1977, ss ). Schwartz (1977, s. 223) skriver att även om externa faktorer, som till exempel normer från det omgivande samhället eller kontextuella faktorer påverkar de normer som en individ till slut bildar, så är de ändå starkt förankrade i den egna föreställningen om hur verkligheten borde vara (värderingar) och hur verkligheten är förskaffad (övertygelser). Normer är en samling uppfattningar om hur personen borde agera i olika situationer. Huruvida en person agerar utifrån de normer som bildas via denna process beror på de moraliska, sociala, tidsmässiga, och ekonomiska kostnaderna av att agera utifrån sina personliga normer (Schwartz, 1977, ss ). Givetvis är det också så att en person med starka miljövärderingar (högt på självöverskridande värderingar), med en stark ekologisk medvetenhet (högt på NEP-skalan), som mest troligt i sin tur leder till en större medvetenhet om hoten mot vår miljö (hög konsekvensmedvetenhet), som i sin tur mest troligt leder till en medvetenhet om ett ansvar att agera för att minska hotet mot det som värderas högt (hög ansvarsmedvetenhet) också mer sannolikt kommer att ha starka personliga normer i form av en känsla av en förpliktelse att agera (Ajzen, 1985, ss ; Oreg & Katz-Gerro, 2006, ss ). Till skillnad från till exempel Stern (2000) så kommer jag att endast mäta miljöbeteenden och motiv till dessa beteenden i den privata sfären. Beteenden kopplat till så kallat ekologiskt medborgarskap såsom medlemskap i miljöorganisationer eller miljöaktivism kommer inte att undersökas. Värderingar Självöverskridande Självförstärkande Övertygelser Ekologisk världssyn (NEP) Konsekvensmedvetenhet (AC) Figur 3: VBN-modellellen (källa: Stern, 2000, s. 412). Ansvarsmedvetenhet (AR) Normer om miljöbeteende Känsla av förpliktelse att agera Beteende Handlingar i den privata sfären

18 17 3 OPERATIONALISERING Utifrån teorin kommer jag i detta kapitel att operationalisera de variabler som ska mäta värderingar och beteenden för att på så sätt kunna kategorisera respondenterna i de fyra idealtyperna från Martinsson & Lundqvist (2010), och sedan mäta motivationsgrunderna (skälen) till de tre utvalda miljörelaterade beteendena hos idealtyperna hycklare och troende. 3.1 Värderingar För att mäta värderingar (självförstärkande eller självöverskridande) har följande fråga ur det statistiska materialet använts. Den exakta formuleringen av frågan i enkäten lyder: Alla människor har värden som fungerar som vägledande principer i deras liv. Vanligtvis har man dock olika uppfattningar om hur viktiga dessa värden är. Vi vill att du anger hur viktigt vart och ett av följande värden är som en vägledande princip i ditt liv. Nedan, och på nästa sida, finns ett antal värden angivna med en kort beskrivning av innebörden inom parentes. Läs först igenom alla värden och välj ut det värde som är allra viktigast för dig. Ange hur viktigt detta värde är genom att välja den siffra som bäst motsvarar din uppfattning. Välj sedan ut det värde som du tycker är minst viktigt eller går tvärt emot dina värderingar och välj den siffra som bäst motsvarar din uppfattning. Ange sedan hur viktigt vart och ett av de övriga värdena är genom att kryssa för det alternativ som bäst svarar mot din uppfattning. Vanligtvis brukar inte mer än två värden vara av yttersta vikt. Hoppa inte över något värde, och kom ihåg att det inte finns några rätt eller fel svar utan att det är din uppfattning om samtliga värden som vi är intresserade av. I enkäten har en värdeskala mellan -1 (tvärt emot mina värderingar) till 7 (av yttersta vikt) använts för att mäta dessa värderingar. Vid värdet 0 finns texten inte alls viktigt, vid värdet 3 finns texten viktigt och vid värdet 6 finns texten mycket

19 18 viktigt. Jag utför en cronbach s alpha (α) 12 beräkning för att säkerställa att variablerna samvarierar på ett tillfredsställande sätt. Respondenter som får höga värden på värderingarna inom den självförstärkande sfären kommer att klassas som att inneha gråa värderingar, det vill säga som att de är någon av idealtyperna hemliga eller vägrare. De som får höga värden för de självöverskridande värderingarna klassas som att inneha gröna värderingar, det vill säga någon av idealtyperna hycklare eller troende. För att kontrollera för att de självförstärkande värderingsvariablerna korrelerar med varandra och att inte korrelerar positivt med de biosfära värderingsvariablerna utförs en korrelationsuträkning mellan de olika variablerna inom de självöverskridande och biosfära värderingsklustren. Tabell 1: Korrelationer mellan variabler inom de självförstärkande och biosfära värderingsklustren Auktoritet Välstånd Inflytande Social makt Harmoni med naturen Värna om miljön Respektera jorden En vacker värld Auktoritet* 1,000,340,416,425,153,018,030,144 Välstånd*,340 1,000,172,279 -,008 -,088 -,102,030 Inflytande*,416,172 1,000,280,284,225,269,263 Social makt*,425,279,280 1,000,048 -,073 -,013,081 Harmoni med naturen**,153 -,008,284,048 1,000,570,620,458 Värna om miljön**,018 -,088,225 -,073,570 1,000,631,371 Respektera jorden**,030 -,102,269 -,013,620,631 1,000,440 En vacker värld**,144,030,263,081,458,371,440 1,000 n = 958 signifikant på nivån 0,05. * = självförstärkande värdering ** = biosfär värdering Här ses en starkare positiv korrelation mellan de biosfära värderingsvariablerna i allmänhet och det självförstärkande värdet Inflytande (fetstilt i tabell 1 ovan). Således valdes denna variabel bort vid uträkning av index för det självförstärkande värderingsklustret. Variabeln korrelerar väl med de övriga variablerna i det självförstärkande värderingsklustret, men eftersom syftet är att undersöka 12 En form av statistisk analys som mäter huruvida olika variabler samvarierar på ett tillfredsställande sätt. Användbart för att undersöka om ett index kan skapas av variablerna. Ett α på minst 0,6 bör uppnås för att variablerna ska anses ha en tillfredsställande samvariation.

20 19 prioriteringar mellan värderingsklustren självförstärkande och självöverskridande (där biosfära värderingar ingår), så tyder en positiv korrelation av den magnitud som ses i tabell 1 på att de värdena inte befinner sig på motsatta sidor av värdesystemstrukturen (figur 2). För att dela in respondenterna i någon av de två grupperna gråa (vägrare eller hemliga) eller gröna (hycklare eller troende) så måste de prioritera värdena i det ena klustret (självförstärkande eller självöverskridande) högre än det andra klustret. En likadan korrelationskontroll utförs för att kontrollera att de självöverskridande värderingsvariablerna i allmänhet korrelerar väl med varandra och med de biosfära värderingsvariablerna. Tabell 2: Korrelationer mellan variabler inom de självöverskridande och biosfära värderingsklustren. En värld i fred Social rättvisa Känsla av samhörighet Hjälpsamhet Jämlikhet Harmoni med naturen Värna om miljön Respektera jorden En vacker värld Förhindra nedsmutsning En värld i fred* Social rättvisa* Känsla av samhörighet* Hjälpsamhet* Jämlikhet* Harmoni med naturen** Värna om miljön** Respektera jorden** En vacker värld** 1,000,546,215,316,404,423,425,425,274,468,546 1,000,281,459,578,435,453,456,291,490,215,281 1,000,547,351,232,320,323,283,253,316,459,547 1,000,448,347,363,476,326,356,404,578,351,448 1,000,346,417,447,429,456,423,435,232,347,346 1,000,567,620,460,484,425,453,320,363,417,567 1,000,634,364,641,425,456,323,476,447,620,634 1,000,433,547,274,291,283,326,429,460,364,433 1,000,375 n = 973 signifikant på nivån 0,05. * = självöverskridande värdering ** = biosfär värdering

21 20 Här finns inga korrelationsproblem mellan variablerna. Inom och mellan de självöverskridande och biosfära värderingsklustren finns en god korrelation. Vi ser också att det finns en starkare korrelation mellan de biosfära värderingarna och de självöverskridande värderingarna (tabell 2) jämfört med korrelationerna mellan de biosfära värderingarna och de självförstärkande värderingarna (tabell 1), vilket ger stöd åt teorin (Stern, 1995) att de biosfära värderingarna i allmänhet korrelerar starkare med de självöverskridande värderingarna än de självförstärkande. Till sist utförs en reliabilitetsanalys för att säkerställa att de självöverskridande och självförstärkande värderingarna inte korrelerar med varandra alltför starkt. Tabell 3: Korrelationer mellan variabler inom de självöverskridande och självförstärkande värderingsklustren. En värld i fred Social rättvisa Välstånd Känsla av samhörighet Hjälpsamhet Jämlikhet Auktoritet Inflytande Social makt En värld i fred* Social rättvisa* Känsla av samhörighet* 1,000,541,211,307,400,045,040,230 -,051,541 1,000,270,447,571,023 -,105,351 -,067,211,270 1,000,545,346,087,122,259,045 Hjälpsamhet*,307,447,545 1,000,438,113 -,015,318 -,005 Jämlikhet*,400,571,346,438 1,000,041 -,036,267 -,035 Auktoritet**,045,023,087,113,041 1,000,344,421,422 Välstånd**,040 -,105,122 -,015 -,036,344 1,000,174,279 Inflytande**,230,351,259,318,267,421,174 1,000,279 Social makt** -,051 -,067,045 -,005 -,035,422,279,279 1,000 n = 963 signifikant på nivån 0,05. * = självöverskridande värdering ** = självförstärkande värdering Det finns vissa positiva korrelationer mellan värderingar i de olika värderingsklustren, men i allmänhet är de svaga, och korrelationerna mellan värderingar inom de olika värderingsklustren är betydligt starkare. Även i detta sammanhang visar dock korrelationerna mellan den självförstärkande värderingen inflytande och de självöverskridande värderingarna i allmänhet på att det var en god idé att inte använda variabeln för att mäta självförstärkande värderingar, då den inte kan anses som att ligga motsatt de självöverskridande värderingarna i värdesystemstrukturen.

22 21 Nu kan således α räknas ut för de två värderingsklustren, för att kontrollera att det fungerar väl att gruppera värderingarna i de två värderingsklustren självförstärkande och självöverskridande. Tabell 4: Reliabilitetsanalys av värderingskluster. Självförstärkande värderingar Auktoritet* Välstånd* Social makt* α = 0,61 n = 980 signifikant på nivån 0,05 Självöverskridande och biosfära värderingar En värld i fred** Harmoni med naturen*** Social rättvisa** Värna om miljön*** Känsla av samhörighet** Hjälpsamhet** Respektera jorden*** Jämlikhet** En vacker värld*** Förhindra nedsmutsning*** α = 0,877 n = 972 signifikant på nivån 0,05 * = Självförstärkande ** = Självöverskridande *** = Biosfär Reliabilitetsanalysen visar en tillfredsställande reliabilitet vad gäller de självförstärkande värderingarna (α = 0,61), och en mycket god reliabilitet vad gäller de självöverskridande värderingarna (α = 0,877). Analysen visar också att Stern et al (1995) hade rätt då de grupperade de självöverskridande och biosfära värderingarna i samma kluster, då α ökade från 0,77 till 0,877 då analysen även inkluderade de biosfära värderingarna.

23 Beteenden De miljörelaterade beteendena kommer att mätas med frågorna under kategorin Hur ofta gör du själv dessa saker? Frågorna kunde besvaras med mycket ofta, ofta, ibland, sällan, eller aldrig. Vid inmatningen av enkätsvaren så är frågorna kodade från 4 till 0, där 4 står för mycket ofta och 0 står för aldrig. Frågan köper närproducerat kött visade sig inte vara korrelerad med de övriga frågorna i denna kategori (med frågan blev α = 0,684), och den togs följaktligen bort vid beräkningen. Tabell 5: Reliabilitetsanalys av miljörelaterade beteenden. Beteende Avstår från att använda bilen för vissa resor Köper begagnade varor istället för att köpa nytt Släcker ljuset när du lämnar ett rum Undviker att använda engångsartiklar Försöker spara på hushållsel Cyklar eller går istället för att åka bil Avstår från att köpa kött Använder kollektivtrafik, t.ex. buss eller tåg Återvinner hushållsavfall Köper ekologiskt märkta livsmedel Använder lågenergilampor α = 0,701 n = 976 signifikant på nivån 0,05 Analysen visar på en god reliabilitet mellan de olika beteendena (α = 0,701). Alla ovan miljörelaterade beteenden används för mäta om en person är grön eller grå vad avser beteenden. Då det gäller motiven till de beteenden så kommer endast tre av dessa att väljas ut. De tre utvalda beteendena för analys av motiv är markerade i fet stil i tabellen ovan. Ett indexvärde skapas nu för alla beteenden i tabell 5. Detta indexvärde beräknas utifrån medelvärdet av valet till hur ofta varje specifikt beteende

24 23 utförs. Varje val ger en siffra, där 0 står för alternativet aldrig och 4 för alternativet mycket ofta. 3.3 Motiv till miljörelaterade beteenden För varje miljörelaterat beteende (avsnitt 3.2 ovan) så finns en fråga i enkäten som avser att undersöka vilka motiv som respondenten har för att utföra eller inte utföra det specifika beteendet. Den exakta formuleringen av frågan är När du gör följande saker, av vilket eller vilka skäl brukar du göra det? Flera svar kan anges.. Här kan allstå varje fråga besvaras med ett eller flera av de fem alternativen. De olika alternativen är ekonomiska skäl, miljöskäl, praktiska skäl, hälsoskäl och jag gör aldrig detta.

25 24 4 RESULTAT Resultatkapitlet består av två delar. En del för att dela upp respondenterna i Martinsson & Lundqvists (2010) fyra idealtyper, med utgångspunkt i det statistiska materialet och de teorier som används i denna undersökning. I den andra delen undersöks motivationsgrunderna till tre olika beteenden hos idealtyperna hycklare och troende. 4.1 Gruppering i idealtyper Nu ska respondenterna delas upp i de fyra idealtyperna: vägrare, hemliga, troende och hycklare. För att räknas som att tillhöra idealtypen vägrare ska en respondent prioritera de självförstärkande värderingarna högre än de självöverskridande samtidigt som de har ett indexvärde under tre för de miljörelaterade beteendena (alltså utför de miljörelaterade beteendena i snitt mer sällan än ofta ). För att kategoriseras som att tillhöra idealtypen hemliga ska respondenten prioritera de självförstärkande värderingarna över de självöverskridande samtidigt som indexvärdet för de miljörelaterade beteendena ska vara större än eller lika med tre (alltså att de utför de miljörelaterade beteendena i snitt oftare än ibland ). För att tillhöra idealtypen troende ska respondenten prioritera de självöverskridande värderingarna över de självförstärkande samtidigt som indexvärdet för miljörelaterade beteenden ska vara större än eller lika med tre. För att tillhöra idealtypen hycklare ska respondenten prioritera de självöverskridande värderingarna över de självförstärkande samtidigt som indexvärdet för miljörelaterade beteenden är mindre än tre.

26 25 Värderingar Gröna Troende - Gröna värderingar - Grönt beteende 106 st 12% Hemliga Gråa - Gråa värderingar - Grönt beteende 2 st 0,2% Hycklare - Gröna värderingar - Grått beteende 739 st 83,3% Vägrare - Gråa värderingar - Grått beteende 40 st 4,5% Figur 3: De olika idealtypernas andel och antal bland respondenterna (n = 887). Den allra största andelen av respondenterna är av idealtypen hycklare (83 procent). Detta ökar intresset ytterligare att studera motivationsgrunderna till just denna idealtyps miljörelaterade beteenden. Den näst största idealtypen bland respondenterna är de troende med 12 procent. Denna idealtyp kommer också att undersökas vad gäller deras motivationsgrunder till deras miljörelaterade beteenden. De hemliga och vägrarna utgör en liten del av respondenterna (cirka 5 procent), och de är således inte lika intressanta ur policyperspektiv, även om vägrarna utgör 4,5 procent av respondenterna, så är det statistiska underlaget bland dessa (40 respondenter) för litet för att kunna producera statistiskt signifikanta resultat. Avvikelsen från Martinsson & Lundqvists (2010) studie vad gäller andelen av respondenterna som tillhör de olika idealtyperna är stor. I deras studie så finner de att 3 procent är troende, 5 procent är hycklare, 11 procent är hemliga, och 81 procent är vägrare. De använder andra indikatorer för att mäta värderingar än de som används i denna studie. De försöker också till viss del att mäta ekologiskt medborgarskap, och

27 26 det är något som jag i denna studie specifikt avstått ifrån. Då det gäller beteenden så mäter de också, precis som denna studie, rapporterade beteenden hos respondenterna. Avvikelsen vad gäller indikatorer och mätmetod för värderingar från Martinsson & Lundqvists (2010) studie bedöms vara de två stora förklaringsfaktorerna. Förutom att denna studie använder andra indikatorer för att anses ha gröna eller gråa värderingar, så mäter Martinsson & Lundqvist (2010) attityder till olika objekt i detta fall frågor relaterade till bland annat ekologiskt medborgarskap. Värderingar har dessutom i denna undersökning ställts emot varandra enligt Schwartz värdesystemstruktur, till skillnad från Martinsson & Lundqvist (2010) som valt att statistiskt avgöra när en person innehar gröna eller gråa värderingar. Alla dessa faktorer tillsammans bidrar till olika resultat vad gäller andelen av respondenterna som tillhör de olika idealtyperna. 4.2 Motiv till beteenden hos hycklarna och troende Jag kommer att undersöka motiven bakom tre specifika miljörelaterade beteenden ett relaterat till konsumtion, ett relaterat till transport och ett relaterat till energi/sparande. Jag väljer ut motivfrågorna till beteendena: Köper ekologiskt märkta livsmedel; Försöker spara på hushållsel och; Cyklar eller går istället för att åka bil. Frågorna är utvalda eftersom de har möjligheten att mäta flera olika bakomliggande motiv till miljörelaterade beteenden. Enkätfrågan köper ekologiskt märkta livsmedel mäter ett grönt konsumtionsbeteende, och kan påvisa respondentens vilja att sätta miljön före ekonomisk vinning (då ekologiskt märkta livsmedel ofta är dyrare än de som inte är ekologiskt märkta). Frågan kan också mäta hälsorelaterade motiv, och hur de korrelerar eller eventuellt konkurrerar ut de miljörelaterade motiven till beteendet. Frågan försöker spara på hushållsel mäter ett eventuellt sparmotiv hos respondenten, och hur det korrelerar och konkurrerar med det miljörelaterade motivet. Cyklar eller går istället för att åka bil mäter ett hälsorelaterat motiv, och hur det konkurrerar med och konkurrerar med det miljörelaterade motivet. Även ekonomiska och praktiska motiv kan konkurrera och korrelera med det miljörelaterade motivet.

28 27 Notera att summan av totalt antal valda beteenden i tabellerna nedan (tabell 6 till 8) är större än summan av antalet hycklare eller troende bland respondenterna (739 respektive 106), vilket förklaras med att flera alternativ av ovanstående kan väljas som motiv för de olika miljörelaterade beteendena. Procenttalen i tabellerna nedan (6 till 8) är uträknade utifrån andelen av antalet respondenter som tillhör idealtypen, inte utifrån andelen av antalet valda beteenden. Det är intressant att studera både idealtypen hycklare och idealtypen troende, då de har samma grundläggande gröna värderingar, och om motivationsgrunderna för deras beteende skiljer sig åt, ger det implikationer för kopplingen mellan värderingar och beteende. Tabell 6: Motiv till beteendet köper ekologiskt märkta livsmedel hos idealtyperna hycklare och troende. Hycklare Troende Skäl Antal Andel Antal Andel Ekonomiska skäl 34 5% 3 3% Miljöskäl % 80 75% Praktiska skäl 70 9% 5 5% Hälsoskäl % 68 64% Utför aldrig beteendet % 5 3% Totalt antal valda motiv Det visar sig att de allra flesta hycklare och framför allt troende anger miljörelaterade motiv för beteendet köper ekologiskt märkta livsmedel, men en stor grupp (framför allt bland de troende) anger hälsorelaterade motiv till beteendet. Anmärkningsvärt är att endast 54 procent av hycklarna anger miljörelaterade motiv till beteendet. Bland de troende är det dock betydligt fler som angett miljörelaterade motiv (75 procent). Hälsa är det näst vanligaste motivet för att köpa ekologiskt märkta livsmedel. Framför allt är det ett vanligt motiv bland de troende, där hela 64 procent anger hälsorelaterade motiv till beteendet. Bland hycklarna är motivet inte lika vanligt, men det är ändå 34 procent som utför beteendet med hälsorelaterade motiv.

29 28 Ekonomiska och praktiska motiv är det få bland respondenterna som valt som motiv till att köpa ekologiskt märkta livsmedel (14 procent av hycklarna och 8 procent av de troende). De bägge idealtyperna har gröna värderingar och resultaten tyder på att även om en respondent har gröna värderingar, utförs inte beteendet nödvändigtvis med miljörelaterade motiv i synnerhet gäller detta hycklarna, där 46 procent anger andra motiv än miljörelaterade till beteendet. Totala antalet valda motiv ligger inte så högt över det totala antalet hycklare, vilket tyder på att de flesta har endast ett motiv till att köpa ekologiska livsmedel (1,18 valda motiv per respondent). Bland de troende så har fler respondenter angett flera motiv antalet valda motiv per respondent är 1,51. Tabell 7: Motiv till beteendet försöker spara på hushållsel hos idealtyperna hycklare och troende. Hycklare Troende Skäl Antal Andel Antal Andel Ekonomiska skäl % 84 79% Miljöskäl % 83 78% Praktiska skäl 41 6% 3 3% Hälsoskäl 5 1% 4 4% Utför aldrig beteendet 20 3% 0 0% Totalt antal valda motiv De allra flesta hycklare väljer att spara på hushållsel av motivet ekonomiska skäl (77 procent), men en betydande andel anger också miljöskäl som motiv till sitt beteende (52 procent). Bland de troende är det ekonomiska motivet också starkt (79 procent), men det miljörelaterade motivet har blivit vanligare än hos hycklarna (78 procent). Praktiska och hälsorelaterade motiv fick inte särskilt stor andel hos de troende, med endast 7 procent tillsammans. Värt att notera är att hela 48 procent av hycklarna anger andra motiv än miljörelaterade motiv till att försöka spara på hushållsel. Bland de troende är siffran lägre 22 procent anger andra motiv än miljörelaterade till att spara på hushållsel.

30 29 De har bägge gröna värderingar, och resultaten tyder på att framför allt hycklarna inte nödvändigtvis försöker spara hushållsel med miljörelaterade motiv. Något fler respondenter har valt fler än ett alternativ totala antalet valda beteenden per hycklare är 1,38 och för de troende är siffran 1,64. De troende anger alltså oftare fler motiv till att spara på hushållsel. Tabell 8: Motiv till beteendet cyklar eller går istället för att åka bil hos idealtyperna hycklare och troende Hycklare Troende Skäl Antal Andel Antal Andel Ekonomiska skäl % 54 51% Miljöskäl % 72 68% Praktiska skäl % 27 25% Hälsoskäl % 75 71% Utför aldrig beteendet 69 9% 0 0% Totalt antal valda motiv Tabellen ovan visar att motiven till beteendet cyklar eller går istället för att åka bil är mer spritt mellan olika motiv. Framför allt gäller detta hycklarna av dem anger hela 64 procent andra motiv än miljörelaterade till att cykla eller gå istället för att åka bil. Det allra vanligaste motivet till beteendet bland hycklarna är det hälsorelaterade motivet med 53 procent betydligt vanligare än det miljörelaterade motivet som endast får 36 procent. Praktiska och ekonomiska motiv bland hycklarna är också relativt vanliga, med 28 respektive 29 procent. De troende skiljer sig från hycklarna tämligen markant vad gäller miljörelaterade motiv, 32 procent anger andra skäl än de miljörelaterade fortfarande en betydande andel men endast hälften så stor andel som hos hycklarna. De troende anger ofta hälsorelaterade motiv (71 procent), till och med oftare än de anger miljörelaterade motiv. Praktiska motiv bland de troende är ungefär lika vanliga som hos hycklarna, med 25 procent för de troende och 28 procent för hycklarna, medan det ekonomiska motivet är betydligt vanligare bland de troende (51 procent) än bland hycklarna (29 procent).