Kränkningar i vården är vanligt förekommande: Viktigt med aktivt arbete mot att patienter kränks
|
|
- Sven-Erik Nyberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kränkningar i vården är vanligt förekommande: Viktigt med aktivt arbete mot att patienter kränks Barbro Wijma, Alma Persson, Marlene Ockander and Adrianus Jelmer Brüggemann The self-archived postprint version of this journal article is available at Linköping University Institutional Repository (DiVA): N.B.: When citing this work, cite the original publication. Wijma, B., Persson, A., Ockander, M., Brüggemann, A. J., (2019), Kränkningar i vården är vanligt förekommande: Viktigt med aktivt arbete mot att patienter kränks,, 1-6. Original publication available at: Copyright: Förlag AB
2 Kränkningar i vården är vanligt förekommande VIKTIGT MED AKTIVT ARBETE MOT ATT PATIENTER KRÄNKS Trots goda intentioner hos vårdpersonal upplever patienter ofta möten i vården som misslyckade. Det kan vara möten där patienten har fått en helt korrekt medicinsk behandling, men av andra anledningar upplever sig kränkt eller överkörd. Ofta lägger vårdgivare inte ens märke till att det sker. Om patienten i efterhand försöker få upprättelse är det heller inte säkert att ett sådant samtal når sitt syfte. Ämnet kränkningar i vården är tabubelagt och känslomässigt laddat. För att ge legitimitet åt insatser att hjälpa personal att motverka kränkningar behövs därför en god kunskapsbas. Med denna utgångspunkt startades för 20 år sedan ett nytt forskningsfält om kränkningar i vården vid enheten för genus och medicin, Linköpings universitet. I denna artikel redovisar forskargruppen några av sina resultat och lärdomar. MATERIAL OCH METODER 1. Kartläggande forskning a. Definition och avgränsning mot medicinska misstag. Kränkningar i vården har definierats utifrån patienters individuella upplevelser [1]. Många gånger har patienter upplevt sig kränkta utan att vårdgivaren är medveten om det [1]. b. Förekomst (enkätstudier). Dessa studier baseras på frågeformuläret NorAQ (Norvold abuse questionnaire) [2] som kartlägger förekomst av olika former av övergrepp (emotionella, fysiska och sexuella) samt kränkningar i vården med hjälp av konkreta exempel på vad olika övergrepp och kränkningar kan innebära, och där respondenten tar ställning till om hen upplevt någon av dessa situationer. Tre frågor täcker in förekomst av livstidsupplevelser av kränkningar i vården (Fakta 1). Frågorna är validerade i svenska intervjustudier av både män och kvinnor, och resultaten visar på god överensstämmelse [2-5]. Patienturvalet har bestått av kvinnliga patienter från 3 gynekologiska kliniker i Sverige (n = 2 439) [6] och av manliga patienter från 6 olika kliniker på ett svenskt universitetssjukhus (n = 1 767) [5]. Med samma metoder har förekomst också studerats i slumpvisa urval från den kvinnliga (n = 1 168) [4] och manliga (n = 2 924) [7] befolkningen i Sverige. c. Patienters upplevelser av att ha blivit kränkta (intervjustudier). Informanter till de kvalitativa intervjustudierna rekryterades bland dem som uppgett sig ha upplevt kränkning i vården enligt NorAQ. I intervjustudierna bland kvinnliga patienter från två olika kliniker deltog 10 [8] respektive 12 informanter [9] och bland Barbro Wijma, senior professor, med dr, gynekolog, Genus och medicin, IKE, Linköpings universitet b barbro.wijma@liu.se Alma Persson, fil dr, lektor, Tema Genus, Linköpings universitet Marlene Ockander, med dr, lektor, Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, Jönköping University Jelmer Brüggemann, med dr, bitr lektor, Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet manliga patienter 13 informanter [10]. Data analyserades med hjälp av kvalitativa metoder. d. Personalens upplevelser av att patienter kränks (intervjustudier). Data om personalens upplevelser inhämtades i samband med de interventioner som genomfördes på ett flertal olika kliniker, se nedan under 2 b. 2. Interventionsforskning a. Teoretisk grund och pedagogiska verktyg: våldstriangeln och moraliska resurser. I Galtungs våldstriangel kan en kränkning (direkt våld i Figur 1A [11]) ses som ett hörn i en triangel som för sin existens är beroende av de två andra hörnen: den struktur och den kultur i vilken kränkningen sker, vilka möjliggör och legitimerar kränkningen. Förutom att vården har en etisk värdegrund bär varje individ på en inneboende etik och moral som det gäller för individen och systemet att vårda och stärka [12]. Systemet och yttre omständigheter kan få en person att tillåta sig ta ett litet steg av»omoral«, vilket efter flera sådana, nästan omärkliga steg innebär att personen glidit så långt från sina moraliska ideal som hen kanske inte skulle ha gjort om beslutet skulle ha tagits som»ett kliv«(figur 1B) [12]. b. Interventioner med forumspel och uppföljningar. Forumspel är en variant av dramatikern Augusto Boals teaterform»theatre of the oppressed«[13]. Med hjälp av en dramapedagog har personal i grupp utforskat kränkande situationer med moraliska dilemman för den som bevittnar händelsen. Ett forumspel inleds med att alla deltagare berättar om situationer de minns där en patient kränkts. Gruppen iscensätter HUVUDBUDSKAP b Cirka var femte kvinnlig och var trettonde manlig patient har någon gång upplevt sig så kränkt i vården att de efteråt lidit av händelsen. Tidigare erfarenheter av övergrepp ökar risken för att som vuxen uppleva sig kränkt i vården. b De flesta vårdgivare har upplevt att en patient kränkts, men ämnet omges av tystnad från både personal och patienter. b Ledare i vården bör se till att personal har förutsättningar, beredskap och verktyg för att agera förebyggande mot att patienter kränks. Vårdgivare bör också ha kompetens att på ett bra sätt kunna samtala med en patient som upplever sig ha blivit kränkt. 1 Volym 116
3 FAKTA 1. Definitioner av kränkningar i vården baserade på the Norvold abuse questionnaire (NorAQ) LINDRIG FORM Har du någon gång i sjukvården känt dig kränkt eller grovt förnedrad, känt att någon utövat utpressning mot dig eller inte visat respekt för dina åsikter på ett sådant sätt att du efteråt plågats eller störts av upplevelsen? MELLANFORM Har du varit med om att en»normal«händelse i sjukvården plötsligt blivit en oerhört hemsk och kränkande upplevelse, utan att du riktigt kunde förstå hur det gick till? SVÅR FORM Har du varit med om att någon i sjukvården medvetet som du uppfattat det gjort dig illa kroppsligt eller psykiskt, grovt skändat dig eller utnyttjat din kropp och ditt underläge för eget syfte? Anmärkning: Ett jakande svar på någon av dessa tre frågor bedömdes i prevalensstudierna som att respondenten varit utsatt för kränkningar i vården. FIGUR 1. Två pedagogiska verktyg i utbildningarna: Galtungs våldstriangel och»moralisk glidning«. A Direkt våld B Moralisk glidning Kulturellt våld Lättare än Strukturellt våld sedan några scener ur det som berättats i enkla rollspel, där kränkningen av patienten tydligt framgår, liksom det moraliska dilemmat för den som bevittnar händelsen. Därefter utforskar gruppen i handling olika sätt att agera, ifall de skulle hamna i en liknande situation. Interventioner med forumspel har gjorts i fyra olika miljöer med totalt 27 seminarier där cirka 160 vårdanställda deltagit. Ett seminarium omfattade 0,5 1 arbetsdag. I många seminarier deltog någon från forskargruppen som observatör. b På en kvinnoklinik hölls 16 seminarier. Personal från alla yrkesgrupper intervjuades såväl före (n = 21) [14, 15] som efter (n = 10 av 14 tillgängliga) interventionen [16-18]. b På en njurmedicinsk klinik intervjuades personal (n = 14) från olika yrkesgrupper efter en intervention bestående av 2 seminarier [19]. b På en klinik för palliativ vård har forumspel av all personal genomförts med 4 seminarier och följts genom gruppintervjuer och observationer under seminarierna [20]. b Efter en kurs på fem seminarier för 10 etikombud från olika kliniker (vårdanställda med uppdrag att bevaka etiska frågor och stimulera fortbildning i etik) intervjuades deltagarna om sina upplevelser av träning i att leda forumspel [21]. Allt empiriskt material har inhämtats och analyserats med kvalitativa metoder. Från ovan nämnda kvinnoklinik finns också en kvantitativ uppföljning av personalens upplevelser [22]. c. Patientintervention via nätet. På en njurmedicinsk klinik deltog 48 patienter i en intervention via nätet där deltagarna fick sätta sig in i möjliga handlingsalternativ om de skulle hamna i en kränkande vårdsituation. Interventionen utvärderades med enkäter direkt efteråt och 1 2 månader senare [23]. h A. Galtungs våldstriangel. En kränkning (direkt våld) kan ses som ett hörn i en triangel som för sin existens är beroende av de två andra hörnen. Från Galtung J, 1990 [11]. B: I små steg kan en person lättare glida från sina moraliska ideal än i»ett kliv«. Från Glover J, 2001 [12]. Samtliga studier för vilka granskning i etikprövningsnämnd erfordras har genomgått granskning och godkänts. RESULTAT Förekomst och riskfaktorer Livstidsprevalensen av upplevd kränkning var cirka 8 procent hos manliga och cirka 20 procent hos kvinnliga patienter [5, 6]. I en studie hade 2/3 av kvinnliga patienter som kränkts inte berättat om sin upplevelse för någon i vården [24]. Tidigare övergrepp av sexuell, fysisk eller emotionell natur visade sig vara en riskfaktor för att som vuxen uppleva sig kränkt i vården. Av de kränkta patienterna hade hälften av de manliga och 1/3 av de kvinnliga en sådan bakgrund [25, 26]. Patienters upplevelser Både kvinnor och män som kränkts i vården upplevde att de varit maktlösa, kände att de förlorat sitt värde och sin värdighet som människa och hade lidit av händelsen under lång tid efteråt. Kvinnor tenderade att vända dessa känslor inåt och känna sig tillintetgjorda, och de beskrev kränkningen som ett resultat av en förlorad maktkamp [8, 9]. Män upplevde i stället frustration över sin maktlöshet och beskrev sig som mentalt vingklippta [10]. Personalens upplevelser Kränkningar omgavs ofta av tystnad, både av patienter och anställda [24, 27, 28], vilket gjorde problemet osynligt och svårt att hantera. Personal definierade kränkningar som etiska misstag som tyvärr inträffa- Grafik: LT
4 TABELL 1. Fyra exempel på situationer där vårdgivare/ansvariga hanterar kränkningar av patienter Situation 1. VG samtalar med patienten som har blivit kränkt 1 Tidsaspekt av kränkningen Dåtid Har hänt Signal Vag känsla av att bli»taggad«(skam?) Inre vägval: Alternativ 1 Går i försvar, rättfärdigar kan bli en ny kränkning Inre vägval: Alternativ 2 Lyssnar, lever sig in i,»jag är så ledsen, detta var inte min avsikt«inser att patienten kränks, avbryter/ försöker efteråt ställa till rätta Försöker aktivt hitta en väg ut ur dilemmat som är värdig för alla involverade Vårdar VG:s moraliska resurser genom att erbjuda utbildning och ge verktyg att hantera Illustration Fakta 2 Vad krävs för att fullfölja alternativ 2? Närvaro, medkänsla, medvetenhet och kunskap Vem behöver kunna? Alla VG och alla andra som tar emot klagomål och berättelser från patienten 2. VG kränker en patient Nutid Pågår Vag känsla av obehag (skam?) Hänvisar till medicinska skäl och sin auktoritet, fortsätter eventuellt åtgärden»borde göra något, men vet inte vad, vågar inte ingripa«, förblir passiv Blundar,»alla är ju kränkta nu för tiden«,»vårt uppdrag är att ge ett gott medicinskt omhändertagande«figur 2 Närvaro, medkänsla, medvetenhet och kunskap Alla VG i alla fall i efterhand inse vad som hände. Se situation 1. Alla VG i alla fall i efterhand inse vad som hände. Se situation 1. VG i ledande ställning 3. VG bevittnar att en patient kränks Nutid Pågår Upprörd men handlingsförlamad Närvaro, medkänsla, mod, medvetenhet, kunskap 4. Chefer, arbetsgivare, myndigheter, personer som skapar riktlinjer Förhindra framtida kränkning VG = vårdgivare 1 Kan vara av VG som för samtalet eller av annan VG Ingen Klagomål Svåravgränsat/svårbegripligt fall (»Moraliskt«) stressad personal? Mod, medvetenhet, kunskap, förändrade strukturer för systematiskt arbete mot kränkningar de, men för vilka de inte tog på sig fullt ansvar [14]. Deras medvetenhet om att kränkningar existerar varierade och ökade när de uppfattade sig ha möjlighet att ingripa [15]. Evaluering av interventioner I dessa studier beskrev personal att de fått en ökad medvetenhet om att kränkningar förekommer [19], att de hade lättare att ta ansvar för en kränkande situation [16, 21] och såg fler möjligheter att agera [17, 22], att ämnet förlorat sin tabustatus [16, 18] samt hur de»navigerade sig fram«i knepiga situationer för att undvika att kränka en patient [20]. I patientinterventionen rapporterade deltagarna en ökad förmåga att identifiera möjligheter att agera i en kränkande situation [23]. Lärdomar från arbetet med interventionerna a. Olika situationer olika aktörer olika strategier. Kränk ningar sker i olika situationer, och även om den anställde ställs inför ett»vägval«finns i dessa situationer olika roller. Olika strategier krävs därför för att hantera situationen på ett för patienten välgörande sätt. Tabell 1 visar detta kortfattat, och Figur 2 illustrerar hur vägvalet kan se ut när den anställde själv är på väg att kränka en patient. b. Erfarenheter och observationer under seminarier med forumspel [28]. I nästan alla grupper berättade samtliga individer om kränkningar de varit med om eller hört talas om. Grupperna hittade under forumspelen en rad alternativa sätt att handla i den situation som nyss tycktes»omöjlig«. Skam och skuld över att inte ha ingripit lättade när deltagarna insåg att de inte bara delade dessa upplevelser med de andra i gruppen utan också kunde hjälpa varandra att hitta sätt att ingripa. Ånger framstod som något positivt, en signal det gällde att känna igen, till exempel som ett vagt obehag, och agera på (Figur 2). Tidsbrist och hierarkiska strukturer kom ofta upp som faktorer som bidragit till att patienter kränkts. c. Samtal med en patient som blivit kränkt. När en patient klagar över att ha blivit kränkt finns en risk att den anställdes försvarsreaktioner provoceras och förleder hen att argumentera för att inga medicinska fel begåtts i stället för att försöka förstå patientens upplevelse av att ha blivit kränkt [29]. I Fakta 2 finns några enkla råd för hur ett samtal med en kränkt patient kan föras. DISKUSSION Kränkningar i vården är ett begrepp som kan täcka ett brett spektrum av händelser. Samtidigt var det ett begrepp som fångade väsentliga upplevelser bland patienterna i våra intervjustudier trots väldigt olika vårdsituationer var känslan av att bli tillintetgjord och förlora sitt människovärde gemensam. Denna upplevelse liknar också andras analyser av liknande incidenter, där beskrivna som identitetshot [30] eller som bristande respekt för patienten som människa [31]. Djupet av upplevelsen av att bli kränkt, det lidande kränkningen kan innebära samt den höga livstidsprevalensen gör kränkningar oacceptabla. En särskilt sårbar grupp tycks vara patienter som tidigare har varit utsatta för emotionella, fysiska och/ eller sexuella övergrepp. I studier bland gynekologiska patienter hade nästan inga med en sådan bakgrund berättat om denna för vårdgivare [6, 32], vilket betyder att i dessa situationer är denna riskfaktor för att uppleva sig kränkt nästan alltid okänd. Detta försvårar arbetet med att undvika att kränka denna patientgrupp. Traumatiserade patienter kan reagera på»normala«situationer och stimuli med vad personal kan uppfatta som överdrivna, oförklarligt aggressiva eller helt oväntade beteenden, på grund av att de tolkar ett 3 Volym 116
5 FIGUR 2. Ånger feedback-loopen Fjärmande Större risk att det händer igen + Mindre risk att det händer igen Närmande Du kränker en patient Du trycker bort = lär dig ingenting och patientens lidande ökar Du lär dig, och patientens lidande minskar Du känner obehag och patienten lider Du försöker reparera Du erkänner att du har skadat Ånger Rättfärdigande Du:»Jag gjorde inga fel«patient:»de tycker att de har rätt att kränka mig!«du reagerar med rättfärdiganden Vägval! Ånger h Efter illustration i Wijma B, Smirthwaite G, Swahnberg K (red). Genus och kön i medicin- och vårdutbildningar. Lund: Studentlitteratur Publicerad med tillstånd från Studentlitteratur. Grafik: LT FAKTA 2. Samtal med en patient som blivit kränkt: 8 råd för vårdgivaren. (1 3 gäller generellt, oberoende av vem som kränkte patienten. 4 8 handlar om situationen när den som kränkte också är den som för samtalet.) 1. Be patienten berätta i detalj vad som hände och hur hen kände. Lyssna och ställ frågor så att du får en så komplett bild som möjligt om vad hen upplevt. 2. Ta emot patientens version utan att argumentera. Undvik att ge dina omdömen eller kommentarer om inte patienten envist frågar efter dem. 3. Reflektera över hur du föreställer dig att patienten kände när kränkningen skedde/hade skett. När du känner att du vill bekräfta att hens värdighet kränkts försök visa just detta, också i ditt kroppsspråk. 4. Leta inom dig efter din medkänsla med patientens utsatthet så att du genuint vill säga någonting som:»jag är så ledsen att det blev så här för dig. Det var verkligen inte alls vad jag ville. Jag ville absolut inte skada dig. Jag är ledsen över det som hänt.«detta har ingenting att göra med om åtgärden var medicinskt rätt eller fel, indicerad eller ej. Den diskussionen ska man som vårdgivare undvika. Patienten vill få upprättelse för kränkningen. Om vårdgivaren då argumenterar för att det var en medicinskt korrekt åtgärd kör de två parterna olika spår som inte möts, och en konflikt riskerar att byggas upp [29]. 5. Se upp med riskerna med att gå i försvar och att börja rättfärdiga dina handlingar. Risken är då att patienten kan konkludera att du som vårdgivare tycker att du hade rätt att kränka hen. Detta leder ofta till att patienten känner sig än mer kränkt och maktlös. I den aktuella situationen är det du som har makt, vilken ska användas till att återupprätta patientens värdighet, inte till att vinna en strid om tolkningsföreträde. 6. Många patienter kan acceptera att fel har begåtts om bara personalen är ödmjuk och hederlig och inte väjer undan för sin skuld i det som hände. Att bli kränkt är något helt annat, och inget patienter ska acceptera. 7. Inbjud patienten att tillsammans med dig utforska vad du borde ha gjort annorlunda; när, var och hur. Patienter som kränkts är ofta måna om att ingen annan ska behöva utsättas för vad de varit med om. 8. Behåll kontakt med patienten tills hen känner att kränkningen är utredd mellan er. Motivera detta inför patienten med att du vill lära dig av vad som hände, så att du minimerar risken att göra om det. s visst skeende som extremt hotfullt. När vårdgivare inte känner till detta samband löper patienterna risk att bli bemötta på sätt som de kan uppfatta som nya kränkningar [29, 33]. Patienter berättar sällan att de upplevt sig kränkta [24], vilket minskar personalens möjligheter till lärande. Eftersom personal också tycks omge kränkningar med tystnad bidrar båda parter till en tystnadskultur som behöver brytas för att åstadkomma förändring. I kontrast till detta beskrev deltagarna i forumspelsseminarierna den förlösande effekten av att klä kränkningen i ord som skam och skuld och att dela upplevelsen med arbetskamrater. I stället för uppgivenhet inför en omöjlig situation fylldes rummet med positiv energi och iver att testa olika vägar ut ur dilemmat. Deltagarna rapporterade efter seminarierna en ökad förmåga att ingripa i situationer med hotande kränkning, men vad detta beror på vet vi inte. Det kan hänga samman med forumspelen, men också med att man ägnat 0,5 1 dag åt att tala om kränkningar, det vill säga brutit tystnadskulturen, delat erfarenheter och upplevt att arbetsgruppen kan hjälpas åt att motverka att kränkningar sker. Under interventionen hänvisade personal ofta till»positiva begrepp är lättare att samarbeta runt än att sträva efter att eliminera negativa beteenden.«våldstriangelns enkla modell som för dem tydliggjorde att skulden inte bara var individens: möjligheterna att agera så som ens moral bjuder skapas av arbetsplatsens kultur och strukturer, vilka därför måste inkluderas i ett förändringsarbete. Begreppet»att vårda och stärka moraliska resurser«fyllde funktionen att sätta ord på en önskad positiv förändring och blev flitigt använt under interventionerna. Positiva begrepp är lättare att samarbeta runt än att sträva efter att eliminera negativa beteenden [34]. Ett annat exempel på detta är hur ånger hanterades under seminarierna, vilket förändrades från att ha uppfattats som något skamligt som förtigs till att ses som en försummad men potentiellt positiv resurs i vården, eftersom igenkännandet av ånger skulle
6 kunna hjälpa vårdgivaren att försöka reparera skadan (använda»ånger feedback-loopen«i Figur 2), så att ett lärande kan ske. Hur kan vården motverka att patienter kränks? Tala om kränkningar. Att all personal, inklusive chefer, involveras är av största betydelse, eftersom det signalerar att kliniken tar ställning för att aktivt motverka kränkningar. Eftersom alla anställda sannolikt möter problemet (Tabell 1) behöver personalgruppen prata om hur man kan agera. Ett sätt kan vara att arbeta fram egna policydokument och pm om hur man på arbetsplatsen bestämt sig för att konkret motverka att patienter kränks. Genom att också tala med patienter om kränkningar kan anställda ta vara på deras erfarenheter och vilja att bidra. Jobba i bakvänd ordning: Efter under före. Eftersom det gäller att börja med uppnåeliga mål blir det viktigaste initialt att märka att det har hänt och försöka lindra den skada som har skett.»inte kränka«handlar därför inte bara/främst om att undvika att delta i vålds triangeln utan också om att ta väl hand om de kränkningar som trots allt uppstår (Tabell 1). Anställda bör kunna hantera ett samtal med en kränkt patient så att det inte skapar konflikt utan initierar läkning [29]. Bilda gemensam front. Arbetsplatsen/kliniken kan legitimera att tala om incidenter som inträffat och lära av dem. Man kan också komma överens om sätt att konkret hjälpas åt att stoppa en hotande kränkning som man bevittnar. Ett exempel: alla har ett tomt gult kort i bröstfickan vilket vid behov kan lyftas upp en aning som en tyst signal:»nu blir jag rädd att patienten kan uppleva det du gör som en kränkning ta time out och tänk efter innan du fortsätter!ett exempel: alla har ett tomt gult kort i bröstfickan vilket vid behov kan lyftas upp en aning som en tyst signal «Implikationer för ledare inom vården: två exempel Patientsäkerhetsarbete: Kränkningar i vården kan vara en aspekt av patientskador vilken behöver ges ord och hanteras väl för att minska patientens lidande.»psykisk skada och lidande«kan mycket väl rymma kränkningar. Patienter som drabbats av medicinsk skada kan även känna sig kränkta, och denna del i patientens lidande är då ofta möjlig att lindra. Klagomålshantering: Eftersom patienten ska framföra klagomål direkt till vården hamnar ansvariga i individuella samtal, med de risker och möjligheter detta innebär om patienten känner sig kränkt (se Fakta 2 och Tabell 1) [29]. KONKLUSION Enkätstudier i stora urval har visat att kränkningar i vården är vanligt förekommande och kan ge upphov till långvarigt lidande. Eftersom vårdens uppgift är att lindra lidande behövs ett aktivt arbete för att förhindra att patienter kränks. Förändringar av ett arbetsklimat för att motverka att patienter kränks förutsätter att tystnaden runt kränkningar bryts och att det satsas på personalens moraliska resurser. s b Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. Citera som:. 2019;116:FDYC b Projekten har stötts av bidrag från Vetenskapsrådet och från FORSS SUMMARY Abuse in healthcare lessons learned during two decades of research Patients experience of abuse in health care (AHC) is common, and may cause long-lasting suffering. In Sweden, lifetime prevalence is estimated at 20 per cent among female patients and 8 per cent among male patients, and a background of other abuse is a risk factor. Most health care staff have experience of patients who have been abused, but the topic is surrounded by silence from both patients and caregivers. Models for training staff in groups have been evaluated and a more proactive stance can be fostered. Department heads and health care authorities are responsible for providing staff with options to counteract AHC. Caregivers need training in how to carry out consultations with patients who say they have been abused in health care, and this training should be included in efforts to increase quality of care. Changes are within reach but educational efforts are urgent. 5 Volym 116
7 REFERENSER 1. Brüggemann AJ, Wijma B, Swahnberg K. Abuse in health care: A concept analysis. Scand J Caring Sci. 2012;26(1): Wijma B, Schei B, Swahnberg K. NorAQ. The NorVold abuse questionnaire. Linköping: Linköpings universitet, Division of Gender and Medicine; Swahnberg K. NorVold Abuse Questionnaire for Men (m-noraq): Validation of new measures of emotional, physical, and sexual abuse and abuse in health care in male patients. Gend Med. 2011;8(2): Swahnberg K, Wijma B. The NorVold Abuse Questionnaire (NorAQ): validation of new measures of emotional, physical, and sexual abuse, and abuse in the health care system among women. Eur J Public Health. 2003;13(4): Swahnberg K, Hearn J, Wijma B. Prevalence of perceived experiences of emotional, physical, sexual, and health care abuse in a Swedish male patient sample. Violence Vict. 2009;24(2): Swahnberg K, Wijma B, Schei B, et al. Are sociodemographic and regional and sample factors associated with prevalence of abuse? Acta Obstet Gynecol Scand. 2004;83(3): Swahnberg K, Davidsson-Simmons J, Hearn J, et al. Men s experiences of emotional, physical, and sexual abuse and abuse in health care: a cross-sectional study of a Swedish random male population sample. Scand J Public Health. 2012;40(2): Swahnberg K, Thapar-Björkert S, Berterö C. Nullified: Women s perceptions of being abused in health care. J Psychosom Obstet Gynaecol. 2007;28(3): Brüggemann AJ, Swahnberg K. What contributes to abuse in health care? A grounded theory of female patients stories. Int J Nurs Stud. 2013;50(3): Swahnberg K, Wijma B, Hearn J, et al. Mentally pinioned: Men s perceptions of being abused in health care. Int J Mens Health. 2009;8(1): Galtung J. Cultural violence. J Peace Res. 1990;27(3): Glover J. Humanity. A moral history of the twentieth century. London: Pimlico; Byréus K. Du har huvudrollen i ditt liv: Om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. Stockholm: Liber; Swahnberg K, Zbikowski A, Wijma B. Ethical lapses: Staff s perception of abuse in health care. J Psychosom Obstet Gynaecol. 2010;31(3): Swahnberg K, Wijma B. Staff s awareness of abuse in health care varies according to situation and possibilities to act. J Psychosom Obstet Gynaecol. 2011;32(2): Swahnberg K, Wijma B. Staff s perception of abuse in healthcare: a Swedish qualitative study. BMJ Open. 2012;2(5). 17. Nilsson A. Utvärdering av projektet»kränkningar i vården«: Linköping: Linköpings universitet, Division of Gender and Medicine; Swahnberg K, Berterö C. Minimizing human dignity: staff perception of abuse in health care. Clin Ethics (Abingdon). 2012;7(1): Brüggemann AJ, Persson A. Using forum play to prevent abuse in health care organizations: a qualitative study exploring potentials and limitations for learning. Educ Health (Abingdon). 2016;29(3): Brüggemann J, Persson A, Wijma B. Understanding and preventing situations of abuse in health care Navigation-work in a Swedish palliative care setting. Soc Sci Med. 2019;222: Zbikowski A, Zeiler K, Swahnberg K. Forum Play as a method for learning ethical practice: a qualitative study among Swedish health-care staff. Clin Ethics. 2016;11(1): Zbikowski A. Counteracting abuse in health care from a staff perspective [avhandling]: Linköping: Linköpings universitet; Brüggemann AJ, Swahnberg K, Wijma B. A first online intervention to increase patients perceived ability to act in situations of abuse in health care: reports of a Swedish pre-post study. BMC Med Ethics. 2015;16: Brüggemann AJ, Wijma B, Swahnberg K. Patients silence following healthcare staff s ethical transgressions. Nurs Ethics. 2012;19: Swahnberg K, Edholm S, Fredman K, et al. Men s perceived experiences of abuse in health care: their relationship to childhood abuse. Int J Mens Health. 2012;11: Swahnberg K, Wijma B, Wingren G, et al. Women s perceived experiences of abuse in the health care system: their relationship to childhood abuse. BJOG. 2004;111(12): Brüggemann AJ, Swahnberg K. Staff silence about abuse in health care: an exploratory study at a Swedish women s clinic. Clin Ethics (Abingdon). 2014;9: Wijma B, Zbikowski A, Brüggemann AJ. Silence, shame and abuse in health care: Theoretical development on basis of an intervention project among staff. BMC Med Educ. 2016;16: Wijma B, Gustafsson LE, Thapar-Björkert S, et al. What is an error? J Psychosom Obstet Gynaecol. 2005;26(4): Coyle J. Exploring the meaning of»dissatisfaction«with health care: the importance of «personal identity threat«. Sociol Health Illn. 1999;21(1): Speraw S.»Talk to me I m human«: the story of a girl, her personhood, and the failures of health care. Qual Health Res. 2009;19(6): Wijma B, Schei B, Swahnberg K, et al; Nordic cross-sectional study. Emotional, physical, and sexual abuse in patients visiting gynaecology clinics: a Nordic cross-sectional study. Lancet. 2003;361(9375): Wijma B, Wijma K. Sviter av övergrepp dold sjukdomsorsak ;90: Sundel M, Sundel SS. Behavior change in the human services. Behavioral and cognitive principles and applications. Thousand Oaks, CA: Sage;
Interventionsstudie i Jönköping: KRÄNKNINGAR I VÅRDEN, enkät nr. 3
Instruktion Interventionsstudie i Jönköping: KRÄNKNINGAR I VÅRDEN, enkät nr. 3 Innan du svarar på en fråga ber vi att du läser hela frågan och alla svarsalternativ. Vissa frågor svarar du på genom att
Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer
Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Adolescents selling sex and sex as self injury
Adolescents selling sex and sex as self injury Cecilia Fredlund, medicine doktor, BUPs forskningsenhet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), Institutionen för klinisk och experimentell
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare
Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.
Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version 1.0 2017-12-06 The translation of the Swedish version of the International Spinal Cord Injury Data Set Quality
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Män och abort. Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet. SFPOG symposium 24 april 2010
Män och abort Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet SFPOG symposium 24 april 2010 Artiklar Kero A, Lalos A, Wulff M. Home abortion - male involvement - antagen för publicering mars 2010
När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS
När livet känns fel Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS Forskningsnätverket Umeå SHY och Flickforsk! Nordic Network for Girlhood
Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening 2014/2015 BAKGRUND Från den 1 april 2006 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Bilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö
Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö Maria Strömbäck Med dr, leg fysioterapeut Mo=agning unga vuxna, FoU-enheten Psykiatriska kliniken, NUS, Umeå maria.stromback@vll.se Föreläsningens innehåll
CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019
Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019 Övergripande styrdokument Diskrimineringslagen 2008:567 Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt
Coacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD
I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation
Att göra likaplanen levande i verksamheten
Att göra likaplanen levande i verksamheten Värdegrundsfrågor och ett medvetet förhållningssätt kring likabehandling är ett ständigt pågående arbete på Korvetten. Vi vill försöka ge en bild av hur vi arbetar
A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus
Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus WHOs definition av våld att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person,
Barn och ungas utsatthet för våld
Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld
Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
The Quest for Maternal Survival in Rwanda
The Quest for Maternal Survival in Rwanda Paradoxes in policy and practice from the perspective of near-miss women, recent fathers and healthcare providers Jessica Påfs, PhD jessica@pafs.se Research team:
Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?
Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Anna Berglund, Elisabeth Tönnesen Varför ska frågan
Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta
Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad
Plan mot kränkande särbehandling
Plan mot kränkande särbehandling Bjälbotulls förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö
Cancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög
Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:
Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier
mmunstyrelsen Datum 1 (5) nsult och uppdrag 2016-10-14 Utveckling/HR Anne-Li Gustafsson, 016-7102138 Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier Att arbeta i
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN Lagens ändamål: 1 Denna lag har till ända mål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och
Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera
Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning
Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning Stefan Sjöström, PhD, Associate professor Department of Social Work http://www.socw.umu.se/om-institutionen/personal/stefan-sjostrom
Östermalms stadsdelsförvaltning Engelbrekt-Gärdets förskolor. Rutiner för akuta situationer Vid kränkande behandling Engelbrekt-Gärdets förskolor
Rutiner för akuta situationer Vid kränkande behandling Förskolan Villagatan 2018 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Skollagen kap 6 10 säger att en lärare, förskollärare eller
Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:
Plan mot kränkande särbehandling Västra lunds förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö
HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA
Jan.2018 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! barn - personal föräldrar 1. Inledning I skollagen (2010:800)
Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Bemötande aspekter för nyanlända.
Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att
Mobbning från olika perspektiv. Docent/forskare Christina Björklund
Mobbning från olika perspektiv Docent/forskare Christina Björklund 2016-03-23 Namn Efternamn 1 Definition mobbning Olämpligt/oacceptabelt beteenden/handlingar Förekommer upprepade gånger Över en tidsperiod
Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län
Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län 1 En vanlig dag i Region Jönköpings län 6 100 får sjukvårdande
BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER
LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA
Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?
Förbättringsarbete Framgångsfaktorer? Michael Bergström Senior rådgivare, Handläggare Ledamot i Nationella ST-rådet Barnläkare Avdelningen för vård och omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Intresseorganisation
Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization
Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Lina Nilsson, PhD i Tillämpad Hälsoteknik lina.nilsson@bth.se Så Lina, vem är du? Vad vet vi om implementeringen
Förskolan Bergmansgården
Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.
Aborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Mis/trusting Open Access JUTTA
Mis/trusting Open Access JUTTA HAIDER, @JUTTAHAIDER Open Access och jag - en kärleksrelation JUTTA HAIDER, @JUTTAHAIDER Open Access har blivit vuxen, vuxen nog att tåla konstruktiv kritik. Vetenskap såsom
Kurskod: OM2032 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 15
1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Vuxnas och äldres hälsa och ohälsa, 15 högskolepoäng Nursing Science, Health and Ill-Health among Adults and the Elderly,
1IK430 Brukarorienterad design
1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Primum, non nocere ÉVA TAMÁS
Primum, non nocere MEDICINSK SIMULERING FÖRBÄTTRAR PATIENTSÄKERHET (?) ET T LÄRARPERSPEKTIV ÉVA TAMÁS 2016-09-22 Tre perspektiv för en säker vård Nationellt ramverk för patientsäkerhet 30 april 2015 hälso-
Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden
Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden Karin Zingmark, Utvecklingsenheten Etik och moral Etik står för reflektionen eller eftertanken över mänskliga värderingar och handlingar och motiven för
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot
Sjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
För dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Tema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI
GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI En modell för att möta unga med psykisk ohälsa Maria Strömbäck Med dr, specialist fysioterapeut i mental hälsa Skapa rum Ung femininitet, kroppslighet och psykisk
Studiehandledning Ledarskap och vårdutveckling 7,5hp Leadership and care development 7,5 credits
Studiehandledning Ledarskap och vårdutveckling 7,5hp Leadership and care development 7,5 credits Examinator Margaretha Pejner margaretha.pejner@hh.se Kursmål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap
Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)
Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet
Idrottsvetenskap AV, Magisterkurs i idrottsvetenskap, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Idrottsvetenskap AV, Magisterkurs i idrottsvetenskap, 30 hp Sports Sciences MA, Master Degree Project, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn)
Likabehandlingsplan för Solberga förskolor
ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad
LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA
LIKABEHANLDINGSPLAN 2014 NORRGÅRDENS FÖRSKOLA Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Förskolans värdegrund och uppdrag: Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla
Arealens Förskola Arealens Förskola A. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet
Arealens Förskola Arealens Förskola A Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2017 Likabehandlingsplan för Arealens förskola Syfte:
Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande
Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).
Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.
Plan mot kränkande särbehandling Vallens förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening 2016/2017 BAKGRUND Från den 1 april 2006 gäller lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning
Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt
Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken
2017-2018 Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken Trygghet Respekt Ansvar Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
Lika behandlingsplan. Hanna Förskola
Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!
Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Behandlingens mekanismer
Behandlingens mekanismer -om klienters och behandlingspersonals upplevelse av behandlingsrelaterat förändringsarbete. Lisa Skogens & Ninive von Greiff, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
Förskolan Bergmansgården
Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Bergmansgården Töreboda 14-05-21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3. Definition 4. Delaktighet 5. Ansvarsfördelning
Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i
Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i att föra samtal och reflektioner med våra barn om våld,
Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen. Förskolorna Munkebo, Nunnebo, Jonasbo och Slottsparken på Sallerups förskoleområde i Eslövs
LEDARSKAP och förhållningssätt
LEDARSKAP och förhållningssätt i förebyggande arbete med unga. KatrinByréus www.byreus.com mer info: www.byreus.com Astrid Johansson, Tunaskolan Luleå har tilldelas flera priser för att ha modet att tala
Vi måste tala med varandra!
Vi måste tala med varandra! En metod för att arbeta med bemötande- och kommunikationsfrågor gentemot patienter och varandra. Karin Olsson, Verksamhetsutvecklare Hud- och könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset,
Changes in value systems in Sweden and USA between 1996 and 2006
Changes in value systems in Sweden and USA between 1996 and 2006 Per Sjölander Kristian Stålne Swedish network for Adult development Stages according to EDT (Loevinger) Stage Characteristics E4 Conformist/Diplomat
Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter
Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet
Skrivelse av Håkan Jörnehed (V) om sexuella trakasserier inom vården
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) s förvaltning SLL Personal och utbildning Lena Halvardson Rensfelt 2018-02-19 s personalutskott Skrivelse av Håkan Jörnehed (V) om sexuella trakasserier inom vården Ärendebeskrivning
1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17
161001 Barn-och utbildning/förskola Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Detta dokument beskriver utvärdering av föregående års mål samt de årliga målen
Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling
r för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av 1 av 8 INNEHÅLL INLEDNING... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande särbehandling... 3 2. Mobbning... 3 3. Allvarlig mobbning... 4 Diskriminering,
ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster
FOU RAPPORT ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Nyanlända migranters röster 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Tabell 1. Deltagare fördelade på kön, språk och ursprung
Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer
EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2015-2016 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?
Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling
Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren
Från boken "Som en parkbänk för själen" -
En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen
Plan mot kränkande behandling och diskriminering Källby Gårds förskolor
Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2017-2018 Källby Gårds förskolor 1 På Källby Gårdsförskolor ta vi aktivt avstånd från varje form av kränkande behandling diskriminering och trakasserier.