SLUTRAPPORT FRÅN SUHF:s EXPERTGRUPP FÖR KVALITETSFRÅGOR

Transkript

1 SLUTRAPPORT FRÅN SUHF:s EXPERTGRUPP FÖR KVALITETSFRÅGOR Oktober 2011

2 Förord Mandatperioden för SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor går mot sitt slut. Som framgår av rapportens titel är detta gruppens slutrapport för denna period. Rapporten består av en huvudtext och ett antal bilagor. Expertgruppen svarar för huvudtexten, medan respektive författare svarar för bilagornas innehåll och slutsatser. Föregående mandatperiod dominerades av arbete kring förändringen av det nationella kvalitetsutvärderingssystemet. Under innevarande mandatperiod har expertgruppen anlagt ett bredare perspektiv på kvalitet i sitt arbete, även om utvecklingen och bevakningen av det nya utvärderingssystemet har fortsatt under Expertgruppens arbete har under mandatperioden bestått i 1) att ge SUHF och dess ledning råd i aktuella kvalitetsfrågor, 2) att arrangera olika aktiviteter för att lärosätena mellan sig ska kunna utbyta tankar och erfarenheter kring kvalitet i forskning, utbildning och akademisk administration samt 3) att bevaka tre utpekade områden Högskoleverkets granskningsverksamhet avseende kvalitet och examenstillstånd, frågan om bibliometri som instrument för resursfördelning samt rankingfrågan. Expertgruppen har i några fall valt att inrätta särskilda arbetsgrupper där flertalet medlemmar ej ingår i expertgruppen en metod som har fungerat väl för att sprida engagemang och delaktighet inom sektorn. För SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor Marita Hilliges Ordförande 1

3 INNEHÅLL Sammanfattning 1 Expertgruppen och dess uppdrag 4 Expertgruppen 4 Uppdraget 4 Fokusområden och aktiviteter 5 Relationen mellan autonomi, kvalitet och ansvar 5 Förslag om kvalitetsarbetsgranskningar i SUHF:s regi 7 Kvalitetsutveckling av utbildning 9 Kvalitetsutveckling av forskning 10 Kvalitetsutveckling av administration 13 De kollegiala systemen 15 Bevakningsområden 16 Högskoleverkets granskningsverksamhet avseende kvalitet och examenstillstånd 16 Resursfördelning baserad på bibliometri 19 Ranking 20 Bilaga 1: Paradoxala diskussioner? Reflektioner över Arlandaseminariet Bilaga 2: Kvalitetsarbetsgranskningar i SUHF:s regi? Bilaga 3: Inbjudan till konferensen Att leda högre utbildning Bilaga 4: Research Quality and the Role of the University Leadership Bilaga 5: Kvalitets- och utvecklingsarbete inom administrationen. Rapport från konferens 26 augusti 2010 på Uppsala universitet. Bilaga 6: Analys av Högskoleverkets beslut om examenstillstånd för de nya lärarutbildningarna Bilaga 7: Lägesrapport om rankingar av universitet och högskolor

4 Sammanfattning Föreliggande rapport utgör en redovisning av det arbete som SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor bedrivit under mandatperioden Rapporten består av en huvudtext och ett antal bilagor. Expertgruppen svarar för huvudtexten, medan respektive författare svarar för bilagornas innehåll och slutsatser. Rapporten inleds med en presentation av expertgruppen och dess uppdrag. Därefter följer en redogörelse för expertgruppens arbete under mandatperioden. Utöver det löpande arbetet med att ge råd till SUHF:s ledning och att delta i Högskoleverkets referensgrupp har expertgruppen under arbetat med följande fokusområden och aktiviteter. Med utgångspunkt i diskussionen under det första fokusområdet har de alla haft sin grund i ledningens ansvar för kvalitetsutvecklingen och de instrument som kan användas för detta arbete. Relationen mellan autonomi, kvalitet och ansvar Kvalitetsarbetsgranskningar i SUHF:s regi Kvalitetsutveckling av utbildning Kvalitetsutveckling av forskning Kvalitetsutveckling av administration Därutöver har expertgruppen bevakat utvecklingen på tre områden. Högskoleverkets granskningsverksamhet avseende kvalitet och examenstillstånd. Genom samråd med Forum för bibliotekschefers arbetsgrupp för bibliometrifrågor har expertgruppen följt utvecklingen vad gäller bibliometri och resursfördelning. Genom samråd med SUHF:s rankinggrupp, och senare SUHF:s expert, har expertgruppen följt utvecklingen av rankingfrågan. Expertgruppen har lämnat förslag inom vart och ett av dessa områden. I flertalet fall utgör dessa också förslag för ett eventuellt nytt uppdrag till expertgruppen. Autonomi, kvalitet och ansvar: - I det arbete som SUHF kontinuerligt bedriver för att följa autonomireformens konsekvenser kan expertgruppen bidra med analyser av hur utbildningens och forskningens kvalitet kan påverkas av utvecklingen. - Expertgruppen ges i uppdrag att fortsatt arbeta med att sprida erfarenheter kring olika slag av redskap för att utveckla kvalitet, med syftet att stärka lärosätenas möjligheter att ta ansvar för kvaliteten i verksamheten. Kvalitetsarbetsgranskningar i SUHF:s regi - SUHF ger expertgruppen i uppdrag att på basis av det lämnade principförslaget utarbeta ett konkret förslag för hur kvalitetsarbetsgranskningar samordnade av SUHF skulle kunna genomföras. 1

5 Kvalitetsutveckling av utbildning - Erfarenheterna från konferensen Att leda högre utbildning läggs till grund för slutsatser om kommande aktiviteter gällande kvalitetsutveckling av utbildning. Expertgruppen får i uppdrag att göra den analysen. - Expertgruppen ges i uppdrag att göra utbildning på forskarnivå till ett av sina fokusområden under en eventuell kommande mandatperiod. Kvalitetsutveckling av forskning Rapporten Research Quality and the Role of the University Leadership sprids och diskuteras på lämpligt sätt inom sektorn. Kvalitetsutveckling av administration Expertgruppen får i uppdrag att - genomföra konferens om Styrning, ledning och makt akademi och administration i samspel. Målgruppen bör vara lärosätenas akademiska och administrativa ledning. - ta initiativ till erfarenhetsutbyte och sektorsgemensamma aktiviteter i syfte att stimulera kvalitetsutvecklingen inom administrationen i sådan riktning som gynnar sektorn. - följa servicecenterfrågan och övriga statliga initiativ som rör kvalitetsutveckling av administration. Högskoleverkets granskningsverksamhet avseende kvalitet och examenstillstånd - SUHF fortsätter genom expertgruppen och deltagandet i Högskoleverkets referensgrupp att följa det nya kvalitetsutvärderingssystemet. - När det så småningom blir mer tydligt hur det nya systemet fungerar i praktiken, bör SUHF ta ställning till om det fungerar tillräckligt väl för att fortsatt deltagande i referensgruppen för det nya systemet ska bedömas som meningsfullt. - Expertgruppen ges i uppdrag att initiera särskilda granskningar av genomförda utvärderingar och examensrättsprövningar - SUHF bör utarbeta en ståndpunkt om vilket kvalitetsutvärderingssystem som på sikt ska ersätta det nuvarande. Expertgruppen kan inom ramen för sitt uppdrag bidra med underlag för det ställningstagandet. Bibliometri och resursfördelning. - Expertgruppen får i uppdrag att tillsammans med Forum för bibliotekschefers arbetsgrupp för bibliometrifrågor fortsatt bevaka utvecklingen av fördelningssystem med bibliometriskt underlag. 2

6 Rankingfrågan - Expertgruppen får i uppdrag att tillsammans med SUHF:s rankingexpert bevaka rankingfrågorna. De kollegiala systemen Frågan om de kollegiala systemens roll för beslutsfattande, erfarenhetsutbyte och granskning är central för nära nog alla teman som diskuteras i denna rapport. Tillämpningen av systemen har direkt bäring på kvaliteten i forskning, utbildning och administration och förtjänar därför en fördjupad analys med syftet att värna systemens kvaliteter och hantera deras svagheter. - SUHF tar initiativ till att frågan om en renovering av de kollegiala systemen diskuteras på lämpligt sätt inom sektorn. Expertgruppen kan bidra till diskussionen med avseende på relationen mellan kvalitet, ledarskap och kollegialitet. 3

7 Expertgruppen och dess uppdrag Expertgruppen SUHF:s styrelse beslöt i december 2007 att inrätta en expertgrupp för kvalitetsfrågor, och i december 2009 beslöts att gruppen skulle fortsätta sitt arbete under ytterligare två år. Expertgruppen består idag av Marita Hilliges, DU, ordf Bengt-Ove Boström, GU, sekr Håkan Carlsson, GU Ann Fust, UU Åsa Kettis, UU Christian Stråhlman, SFS Anders Söderholm, MIUN Elvy Westlund, MDH Uppdraget Expertgruppen har haft följande uppdrag under mandatperioden: Det övergripande uppdraget för gruppen är att främja ett nationellt erfarenhetsutbyte inom högskolesektorn när det gäller kvalitetsutveckling och de redskap som finns för detta. Gruppen ska samla ihop och fånga upp erfarenheter och övergripande resultat av de utvärderingar som görs av universitet och högskolor själva inom olika områden (utbildning, administration, forskning, etc.) samt på lämpligt sätt se till att kunskapen sprids inom sektorn, t.ex. genom seminarier. Gruppen har uppdraget att följa introduktionen av Högskoleverkets kvalitetsutvärderingssystem, med särskilt fokus på de problemområden som gruppen redovisat i sin rapport över arbetet Gruppens fokus bör för de kommande åren i högre grad riktas mot kvalitet i forskningen och administration. Det arbete som igångsatts rörande kvalitet i administration skall fullföljas. Autonomi- och ledningsfrågors koppling till kvalitetsutvecklingsfrågor skall uppmärksammas. Gruppen skall bevaka och råda styrelsen i frågor som rör resursfördelning baserad på bibliometri. I dessa frågor skall samarbete ske med Forum för bibliotekschefers undergrupp för bibliometrifrågor. Gruppen skall med hjälp av rankinggruppen följa och uppmärksamma styrelsen på eventuella behov av agerande från Förbundet i sådana frågor. 1 Expertgruppen har tolkat och genomfört detta uppdrag genom att arbeta med de fokusområden och aktiviteter som beskrivs i denna rapport

8 Fokusområden och aktiviteter Utöver det löpande arbetet med att ge råd till SUHF:s ledning och att delta i Högskoleverkets referensgrupp har expertgruppen under arbetat med följande fokusområden och aktiviteter. Med utgångspunkt i diskussionen under det första fokusområdet har de alla haft sin grund i ledningens ansvar för kvalitetsutvecklingen och de instrument som kan användas för detta arbete. Relationen mellan autonomi, kvalitet och ansvar Kvalitetsarbetsgranskningar i SUHF:s regi Kvalitetsutveckling av utbildning Kvalitetsutveckling av forskning Kvalitetsutveckling av administration Därutöver har expertgruppen bevakat utvecklingen på tre områden. Genom deltagande i Högskoleverkets referensgrupp har expertgruppen följt arbetet med implementeringen av det nya kvalitetsutvärderingssystemet. Genom samråd med Forum för bibliotekschefers arbetsgrupp för bibliometrifrågor har expertgruppen följt utvecklingen vad gäller bibliometri och resursfördelning. Genom samråd med SUHF:s rankinggrupp, och senare SUHF:s rankingexpert, har expertgruppen följt utvecklingen av rankingfrågan. Relationen mellan autonomi, kvalitet och ansvar Bakgrund I föregående slutrapport fördes en diskussion kring värdet av autonomi. Vilka konsekvenser har autonomi respektive brist på autonomi för den akademiska verksamhetens kvalitet? Den enda legitima grunden för värnandet av autonomin är ju att den långsiktigt är till nytta för samhället på ett eller annat sätt. Det handlar inte om att ge akademin särskilda privilegier. Men bedömningen av nytta är beroende av relevant kunskap, och sådan kunskap finns inte a priori inom eller utanför akademin. Det är svårt både för finansiärer och för akademin att förutsäga nytta. Kanske har den fria forskningen generellt sett producerat väl så samhällsnyttiga resultat som den mer styrda forskningen? Man kan i så fall tala om autonomins nytta. Å andra sidan måste finansiärer använda sig av något slag av prioriteringsmetod för att fördela begränsade forsknings- och utbildningsresurser. Frågan om autonomins nytta ställer således politiken och andra finansiärer inför utmaningen att i viss utsträckning avstå från att styra akademin och förlita sig på att det är bästa metoden att erhålla ett eftertraktat resultat - men den ställer också akademin inför utmaningen att använda sin autonomi på ett ansvarsfullt sätt. 5

9 Aktivitet Med denna utgångspunkt bjöd SUHF på expertgruppens initiativ in till ett seminarium med titeln Autonomin, ansvaret och kvaliteten den 20 april Utöver förbundsförsamlingen medlemmar var som inledare företrädare för regeringen och oppositionen inbjudna (utbildningsminister Tobias Krantz och utbildningsutskottets vice ordförande Mikael Damberg) och dessutom Agneta Bladh, tidigare statssekreterare och rektor, samt Norman Sharp, tidigare Director för The Quality Assurance Agency for Higher Education i Skottland. Avsikten med att förlägga seminariet till Arlanda var att det skulle underlätta för långresenärer, men när seminariet väl skulle äga rum var Europa täckt av ett askmoln och nästan alla flighter var inställda. Trots detta förhållande blev seminariet välbesökt. Ungefär två tredjedelar av de anmälda kunde komma dock ej vår skotske gäst. Utbildningsministern hade förlorat rösten, men statssekreterare Peter Honeth kom och talade i hans ställe. Agneta Bladh gav en intressant internationell utblick över autonomifrågan och dess utveckling. Peter Honeth och Mikael Dambergs anföranden speglade tydligt ambitionen att lärosätena nu i större utsträckning skulle ta ansvar för sin framtid, och när frågor ställdes om vilka förväntningar som fanns på lärosätenas verksamhet ville man följdriktigt nog inte svara. Lärosätena förväntades kort sagt använda sin autonomi. Några av deltagarna pekade då på att ekonomi och incitament är väl så starka styrinstrument som de regleringar som nu tagits bort. Peter Honeth ansåg dock att regeringen även på det området hade tagit steg mot ökad självständighet. Att begränsningar i självständigheten ändå finns visades Peter Honeth när han som svar på en kritisk invändning angående den starka styrningen av lärarutbildningen deklarerade att denna var följden av svåra kvalitetsbrister. Frågan om processen kring utvecklingen av det nya kvalitetsutvärderingssystemet kom också upp, och Mikael Damberg kritiserade regeringen för att dess agerande i frågan inte var förenligt med tanken om ökad autonomi för lärosätena. Dessa frågor kommenteras i en reflektion över Arlandaseminariet författad av Bengt-Ove Boström. (Bilaga 1) Slutsatser Lärosätenas självständighet är en betydelsefull fråga, inte minst för förutsättningarna att skapa verksamhet av god kvalitet, och en reform som har det uttalade syftet att öka autonomin bör därför följas upp. Vilka nya möjligheter har den gett - och inte gett - lärosätena, och hur har de nya möjligheterna tillvaratagits? Vid tidpunkten för seminariet var intresset för de kommande konkreta förändringarna stora, och därför kom den förestående autonomin att diskuteras mer än vilken beredskap lärosätena hade att axla det nya ansvaret. Redskap för hur det ansvaret ska axlas har dock diskuterats, och kommer att diskuteras, inom ramen för expertgruppens övriga aktiviteter under perioden. Det arbetet bör fortsätta. 6

10 Förslag - I det arbete som SUHF kontinuerligt bedriver för att följa autonomireformens konsekvenser kan expertgruppen bidra med analyser av hur utbildningens och forskningens kvalitet kan påverkas av utvecklingen. - Expertgruppen ges i uppdrag att fortsatt arbeta med att sprida erfarenheter kring olika slag av redskap för att utveckla kvalitet, med syftet att stärka lärosätenas möjligheter att ta ansvar för kvaliteten i verksamheten. Förslag om kvalitetsarbetsgranskningar i SUHF:s regi Bakgrund Högskoleverket ska i enlighet med regeringens direktiv fortsättningsvis inte genomföra kvalitetsarbetsgranskningar. Regeringsföreträdare har uttryckt att granskningar av kvalitetsarbete istället kan genomföras av enskilda lärosäten eller lärosäten i samverkan i utvecklingssyfte. Under de lärosätessamråd som expertgruppen genomförde våren 2009 framhölls ofta värdet av kvalitetsarbetsgranskningar. Även i expertgruppen finns en samsyn kring värdet av sådana. En viktig förutsättning för att lärosätena ska kunna axla det ansvar som ökad autonomi ger dem är att man har ett effektivt ledningsarbete avseende verksamhetens kvalitetsutveckling. Skulle Sverige så småningom igen ansluta sig till den europeiska huvudfåran när det gäller det nationella kvalitetssystemet så kommer kvalitetsarbetsgranskningar troligen att återuppstå i någon form, och de svenska lärosäten som då deltagit i kvalitetsarbetsgranskningar under den period som dessa inte varit en del av det svenska nationella systemet kommer då att stå väl rustade. När nu Högskoleverket inte längre ska genomföra kvalitetsarbetsgranskningar finns därför anledning att reflektera över om sådana skulle kunna genomföras i någon annans regi, exempelvis i SUHF:s. Expertgruppen har uppfattat att det ingår i dess uppdrag att överväga denna fråga. Expertgruppens överväganden och förslag presenteras i sin helhet i bilaga 2. En sammanfattning av slutsatserna redovisas nedan. Aktiviteter Utöver samråden med svenska lärosäten 2009 har expertgruppen som grund för sina överväganden gjort en översiktlig inventering av i huvudsak europeiska nationella system för kvalitetsgranskningar. Vi har bland annat fört diskussioner med företrädare för EUA i samband med ett besök i Bryssel. Slutsatser Expertgruppen ställer sig positiv till att SUHF ikläder sig rollen som samordnare av kvalitetsarbetsgranskningar, men en sådan roll förutsätter givetvis att det finns ett spritt 7

11 intresse bland lärosätena att utveckla sitt kvalitetsarbete med hjälp av sådana granskningar, samt en samsyn kring att SUHF skulle vara en lämplig samordnare. En viktig förutsättning är också att systemet inte blir sådant att det ställer större krav på SUHF än organisationen i sin nuvarande skepnad kan bära. Enkelhet och ett delat ansvar mellan SUHF och de svenska lärosätena är därför nödvändiga förutsättningar. Med dessa utgångspunkter har expertgruppen utformat ett principförslag för hur kvalitetsarbetsgranskningar skulle kunna utformas och samordnas av SUHF. Huvudpunkterna i expertgruppens förslag är följande: - Granskningarna bör vara frivilliga. - Granskningarnas syfte bör uteslutande vara att bidra till utveckling. - I granskningarnas fokus bör stå lärosätenas ledningssystem med avseende på kvalitetsutveckling av deras samlade verksamhet, närmare bestämt lärosätenas arbete med att fastställa mål för sin verksamhet samt att följa upp och förbättra den. - Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area 2 bör utgöra utgångspunkten för framtagandet av bedömningsgrunder när det gäller utbildning, men en anpassning bör göras till förutsättningar för svenska lärosäten. - Granskat lärosäte bör inom den allmänna ramen kunna uttrycka önskemål om granskningsfokus. - Granskningarna bör bygga på platsbesök, information på lärosätenas webbplatser samt någon form av skriftlig redovisning av kvalitetsarbetet. Lärosätet bör kunna välja mellan att göra antingen en traditionell självvärdering eller en beskrivning av kvalitetsarbetet utan det självvärderande inslaget. - Det granskade lärosätet bör stå för alla kostnader. Man kan dock tänka sig att granskande kolleger från andra lärosäten gör detta arbete inom ramen för sina anställningar. - Expertgruppens förslag innebär inte att SUHF ska bygga upp en omfattande organisation kring kvalitetsarbetsgranskningar. Systemet bör bygga på lärosätenas egna intressen av att bli granskade, och organisationen för att tillhandahålla sådan granskning bör hållas till ett minimum. - Om intresse finns för expertgruppens principförslag kan expertgruppen utarbeta ett mer konkret förslag. Förslag - SUHF ger expertgruppen i uppdrag att på basis av det lämnade principförslaget utarbeta ett konkret förslag för hur kvalitetsarbetsgranskningar samordnade av SUHF skulle kunna genomföras. (Se bilaga 2.) 2 8

12 Kvalitetsutveckling av utbildning Bakgrund Redan i föregående slutrapport identifierades ett behov av att inom sektorn utveckla och sprida kunskaper om olika arbetsformer för kvalitetsutveckling av utbildning. Exempelvis borde peer review kunna användas som ett kraftfullt ledningsinstrument för att utveckla kvalitet inom utbildningen. Expertgruppen konstaterade dock att formerna för kollegial granskning är långt ifrån så väl utvecklade på utbildningens område som de är inom forskningen. Aktiviteter Med denna utgångspunkt kallade expertgruppen den 3 december 2010 samman en grupp medarbetare med utbildningsintresse från skilda lärosäten, och diskuterade med dem möjligheten att arrangera en aktivitet kring redskap för kvalitetsutveckling av utbildning. Vid detta möte beslöts att de sammankallade tillsammans med en av expertgruppens medlemmar (Bengt-Ove Boström) skulle utgöra en arbetsgrupp som hade ansvar för att närmare utarbeta och genomföra en aktivitet kring temat. Arbetet resulterade i den SUHF-konferens som den november ska genomföras på Karolinska institutet Att leda högre utbildning. Konferensen har rönt stort intresse. Cirka 25 bidrag kommer att presenteras i olika former, och 200 anmälda kommer att delta i konferensen. Anföranden kommer att hållas av Albert Pilot från Utrecht University, Liz Beaty från University of Cumbria och Björn Stensaker från Oslo Universitet, och konferensen kommer att dokumenteras. Dokumentationen kommer att finnas tillgänglig via SUHF:s webbplats. Inbjudan till konferensen återfinns i bilaga 3. Expertgruppen har inte hittills haft utbildning på forskarnivå i fokus, och den aktuella konferensen kommer inte heller att ge ledningsarbetet kring forskarutbildning särskild uppmärksamhet. Det är en underlåtenhet som expertgruppen inte är ensam om. Diskussionen kring kvaliteten i utbildningen på forskarnivå är inte alls lika omfattande som den är om kvaliteten på lägre nivåer. Intresset har dock ökat på senare tid. EUA bedriver aktiviteter med fokus på utbildningen på forskarnivå, och i Sverige diskuteras allt oftare frågan om betydelsen av kritisk massa för att åstadkomma forskarutbildning med hög kvalitet. Inom kort kommer också Högskoleverket att starta utvärderingar av befintliga utbildningar på forskarnivå. Tidigare har man gjort examenstillståndsprövningar för ett antal lärosäten som inte tidigare haft rätt att examinera på forskarnivå. I dessa prövningar har fokus legat på förutsättningar och processer. Kan utvärderingarna av befintliga forskarutbildningar komma att göras med samma fokus, eller kommer man att liksom för grundnivå och avancerad nivå att rikta den huvudsakliga uppmärksamheten mot resultat? Det finns således anledning att rikta uppmärksamhet mot kvalitetsfrågorna rörande just utbildning på forskarnivå. Under en eventuell kommande mandatperiod skulle expertgruppen kunna göra denna till ett av sina fokusområden. 9

13 Förslag - Erfarenheterna från konferensen Att leda högre utbildning läggs till grund för slutsatser om kommande aktiviteter gällande kvalitetsutveckling av utbildning. Expertgruppen får i uppdrag att göra den analysen. - Expertgruppen ges i uppdrag att göra utbildning på forskarnivå till ett av sina fokusområden under en eventuell kommande mandatperiod. Kvalitetsutveckling av forskning Bakgrund Diskussioner om forskningskvalitet handlar ofta om hur den påverkas av samhällets krav och av finansieringens omfattning och utformning, men också om hur den kan och bör mätas. Lite förenklat kan sägas att om kvalitetstänkandet på utbildningssidan har haft slagsida åt förutsättningar och processer, har det på forskningssidan haft slagsida åt förutsättningar och resultat. Betydligt mindre tanke har ägnats processer. Det finns därför skäl att uppmärksamma de processer som leder fram till god kvalitet i forskningen med fokus på det som lärosätena själva kan påverka. Hur kan ett aktivt akademiskt ledarskap bidra till att skapa och bevara kreativa och framgångsrika forskningsmiljöer? Med ledarskap avses här ledarskap på alla nivåer från universitetsledningen till fakultet, institution och forskningsledare/ ämnesföreträdare. Aktiviteter En arbetsgrupp inom expertgruppen har tagit fram ett underlag för diskussion kring dessa frågor. Underlaget redovisas i rapporten Research Quality and the Role of the University Leadership. Underlaget bygger på intervjuer med ett tiotal ledande experter. Dessa har i olika sammanhang bedrivit forskning om universitetsmiljöer och forskningsmiljöers förutsättningar och framväxt - eller är själva forskare från framgångsrika forskningsmiljöer. Den vetenskapliga litteraturen har också konsulterats, även om ingen heltäckande genomgång har genomförts. Ambitionen har varit att göra en balanserad sammanfattning av de huvudsakliga kunskaper och reflektioner som finns på området, liksom att dra några slutsatser som kan stimulera till vidare diskussioner. Utkast av rapporten har diskuterats vid ett seminarium med inbjudna experter (några av de intervjuade och en handfull andra experter) samt expertgruppens medlemmar. Därtill har några ytterligare experter läst och kommenterat rapporten per e-post. Rapporten bildar, tillsammans med Uppsala universitets erfarenheter av egeninitierad forskningsutvärdering, en utgångspunkt för SUHF:s årskonferens Hur skapas högkvalitativ forskning? den 18 oktober 2011, för vilken Uppsala universitet står värd. 10

14 Slutsatser Rapporten i sin helhet återfinns som bilaga 4. Här ges en kort sammanfattning av dess innehåll. Inledningsvis ges en bild av beslutsfattandet inom universitet och högskolor. Det kollegiala beslutsfattandets betydelse, styrkor och svagheter diskuteras, liksom inflytandet av olika omvärldskrav. Det kollegiala beslutsfattandet beskrivs som en garant för god kvalitet i forskning och utbildning när det fungerar som bäst, men också som ett system som har en tendens att främja status quo, till men för välbehövlig utveckling. Relationen till omvärlden beskrivs som en balansakt mellan värnandet av vetenskapliga värden och omvärldens legitima krav på nytta. Vidare diskuteras det kollegiala systemet för bedömning av forskningskvalitet - ett resonemang som utmynnar i slutsatsen att peer review-systemet sannolikt är det bästa vi har, men att tillämpningen kan förbättras. Analysen av intervjuerna och litteraturen visar att slutsatserna om vad som leder till forskning av hög kvalitet är någorlunda entydiga. Framgångsrika forskningsmiljöer mätt i termer av vetenskapliga publikationer, medelstilldelning och internationellt rykte förefaller ha vissa gemensamma karaktäristika oavsett vetenskapsområde. Dessa miljöer har ofta kommit till genom organisk framväxt underifrån. De har en ledare som tar en mycket aktiv roll, är hängiven forskningen och engagerar sig i det dagliga forskningsarbetet. Ledaren hjälper till att brygga över till andra kunskapsområden, förmår rekrytera kompletterande kompetenser och stötta juniora forskare. I miljön finns ett tydligt gemensamt problemfokus inom vilket enskilda forskare tillåts identifiera mer precisa frågor. Den rymmer kompletterande kunskaper och färdigheter och präglas av ett starkt socialt kitt. Interaktionen mellan forskarna är intensiv och präglas av ett genuint intresse för kollegernas arbete, vilket till exempel tar sig uttryck i en levande seminarieverksamhet eller andra former för vetenskapliga diskussioner i grupp. För att ett sådant klimat ska kunna växa fram får inte grupperna vara alltför stora. Mindre grupper är dessutom ofta mindre hierarkiska, vilket gör att allas kreativa och intellektuella potential kan tillvaratas oavsett position. Baksidan av den lilla miljön är sårbarheten. Små miljöer är alltså mer kreativa, men har sämre överlevnadspotential än större. Framgångsrika forskningsmiljöer är dessutom öppna, med ett in- och utflöde av forskare. Gästforskare kommer in periodvis, nya förmågor rekryteras utifrån och egenproducerade doktorer lämnar miljön, vidareutvecklas och berikar på annat håll. Miljöerna befinner sig i en större helhet med god infrastruktur och flitig samverkan med forskare och andra aktörer inom och utom den egna organisationen. Goda möjligheter till långsiktighet och ekonomisk stabilitet bidrar också till forskningskvaliteten. Det främsta skälet är att det gynnar flexibilitet och minskar den konservering och administrativa börda som system för kortare, riktade anslag kan bidra till. Långsiktig ekonomisk försörjning tillåter forskare att snabbt ändra till mer fruktbar inriktning, vilket är särskilt viktigt vid högriskforskning. All kunskap är provisorisk och en del av resultaten ovan kan säkert ifrågasättas om man skärskådar de enskilda studierna, liksom generaliserbarheten till svenska förhållanden 11

15 och enskilda ämnen. Dessutom är inte genomgången heltäckande andra studier kan ha kommit till delvis andra slutsatser. Inte desto mindre bör den belysning som gjorts kunna leda till vidare diskussion om vad som redan nu fungerar väl och vad som skulle kunna göras annorlunda. Mot bakgrund av ovanstående ges i rapporten ett antal rekommendationer till universitets-/högskoleledningar som vill skärpa sin forskningsstrategiska agenda. Till dessa förslag hör att man bör skaffa perspektiv på verksamheten genom att utvärdera forskning på lärosätesnivå, och att använda insamlade data som underlag för strategiskt beslutsfattande. Andra rekommendationer berör aktivt arbete med frågor avseende det akademiska ledarskapet, rekrytering, forskares fortbildning, tillvaratagandet av yngre forskare, sambandet mellan forskning och utbildning med mera. Utöver dessa rekommendationer, som riktar sig till universitets-/högskoleledningar, pekas följande områden ut som lämpliga för lärosätesgemensamt agerande genom SUHF. Renovering av de kollegiala systemen för beslutsfattande och granskning. Kollegiala strukturer och kultur har sedan länge en stark ställning i diskussionen kring hur den akademiska verksamhetens kvalitet ska främjas. Ibland ifrågasätts dock de kollegiala systemen, såväl det kollegiala beslutsfattandet som systemet med peer review. Kan sektorn, via SUHF, samlas i ett försök att bevara de kollegiala systemens kvaliteter och hantera deras svagheter? Hur ser ett moderniserat akademiskt ledarskap ut som förmår att agera kraftfullt när det krävs, men utan att hota de akademiska värden som utgör själva grunden för verksamheten? Expertgruppen skulle kunna bidra till att frågorna belyses ur ett kvalitetsperspektiv i syfte att vi ska stå bättre rustade att föra diskussionen om kollegialiteten såväl internt som med vår omvärld. Universitetets roll i samhället. Genomgången bekräftar att frågan om kvalitet i forskningen är nära förbunden med frågan om universitetens och högskolornas roll i dagens samhälle. Behöver rollen tydliggöras både för oss själva och för omvärlden? Hur hanterar vi balansen mellan krav på omedelbar nytta och långsiktig kunskapsutveckling? Vad erbjuder vi samhället som inte kan tillgodoses lika bra på annat sätt? Frågan inbegriper en bred diskussion med anslagsgivare om hur man gemensamt bäst åstadkommer de betingelser som gynnar god forskningskvalitet. Förslag - Rapporten Research Quality and the Role of the University Leadership sprids och diskutera på lämpligt sätt inom sektorn. 12

16 Kvalitetsutveckling av administration Bakgrund Redan under den föregående mandatperioden skapade expertgruppen, på samma sätt som för området utbildning, en särskild arbetsgrupp för att främja erfarenhetsutbyte och utveckling kring administrativ kvalitet inom sektorn. Expertgruppen har varit representerad i arbetsgruppen av Ann Fust. Expertgruppen identifierade inledningsvis tillsammans med arbetsgruppen två slag av angelägna frågor rörande kvaliteten inom administration. Föga överraskande handlade den ena om fortsatt utveckling och spridning av goda former för kvalitetsarbete inom administrationen. Den andra, och långt större frågan, handlar om relationen mellan administration och utbildning/forskning. Hur ser rollerna ut och hur kan ett gott samarbete befrämjas? Kvalitet inom forskning och utbildning har sektorsövergripande belysts under längre tid, medan kvalitetsbegreppet inom de administrativa områdena ägnats mindre uppmärksamhet. Inom såväl expertgrupp som arbetsgrupp har behovet av ett mer systematiskt angreppssätt för administrativ kvalitetsutveckling identifierats. Ständigt lyfts frågor om effektivitet och prioriteringar inom administration, medan frågan om administrationens kvalitet och dess konsekvenser för kvalitet i forskning och utbildning sällan diskuteras systematiskt. Ur ett lärosätes lednings- och styrperspektiv krävs en helhetssyn på verksamheten, vilket motiverar att betydelsen av administrativ kvalitetsutveckling och sambandet mellan administration och forskning/utbildning uppmärksammas. Aktiviteter För att brett belysa det administrativa kvalitets- och utvecklingsarbete som bedrivs på landets lärosäten arrangerades konferensen Kvalitets- och utvecklingsarbete inom administrationen på Uppsala universitet i augusti Målgrupp var lärosätenas administrativa ledningsgrupper på lärosätes- och institutionsnivå. Syftet var att inspirera och utmana tänkandet vad gäller utveckling av administration, men också till att uppmuntra till samverkan mellan lärosäten. Inför konferensen samlades 31 goda exempel på administrativt utvecklingsarbete in, och sex av dessa presenterades under konferensen. Alla exempel dokumenterades och distribuerades för att underlätta kontakter efter konferensen. Inspirationsföresläsningar bidrog till att sätta fingret på intressanta frågeställningar med fokus på omvärldsfaktorer och interna prioriteringar. Deltagandet i konferensen var stort. Cirka 260 personer från 34 lärosäten deltog. En rapport om konferensen återfinns i bilaga 5. Mot bakgrund av regeringens kommittédirektiv Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration, 2010:117 (servicecenterutredningen) anordnades i mars 2011 på Högskolan i Borås ett seminarium för universitetsdirektörer, högskoledirektörer och förvaltningschefer. Vid seminariet presenterade huvudsekreteraren i servicecenterutredningen, Charlotte Johansson Ahlström, de intentioner och tänkta förslag som senare under våren presenterades i ett betänkande. Under seminariet diskuterades vilka konsekvenser regeringens avsikt att koncentrera den 13

17 administrativa stödverksamheten i staten kan förväntas få för universitets- och högskolesektorn. Vid seminariet var 32 lärosäten representerade. En tredje aktivitet, med arbetsnamnet Styrning, ledning och makt akademi och administration i sampel, har initierats. Ett planeringsseminarium genomfördes i Göteborg i augusti Vid seminariet presenterade professor Kerstin Sahlin, prorektor vid Uppsala universitet, forskning om hur offentliga organisationer påverkas och låter sig påverkas av olika slag av trender. Olika principer ger upphov till olika slags beteende när det gäller ledning av organisationer. De spänningar som uppstår mellan exempelvis kollegialitet och myndighetskultur belystes. Vid seminariet deltog, förutom expertgruppen och dess arbetsgrupp för kvalitet i administrationen, SUHF:s ordförande rektor Pam Fredman och universitetsdirektör P-O Rehnqvist, båda från Göteborgs universitet. Frågeställningar kring begreppen kollegialitet och administration diskuterades, liksom gränsdragningen mellan det kollegiala, verksamhetsledningen, basadministrationen och den del av administrationen som på olika sätt står forskningen, utbildningen och verksamhetsledningen nära. För att föra dessa diskussioner vidare föreslås att akademisk och administrativ ledning från lärosätena inbjuds till en konferens kring detta tema under Slutsatser Erfarenheterna från förda diskussioner och genomförda aktiviteter är att det finns ett uppdämt behov att såväl diskutera administrativ kvalitet som att sprida goda exempel. Erfarenheten är också att viljan är stor att dela med sig likväl som att ta emot idéer från andra lärosäten. När det gäller frågan om ett myndighetsgemensamt servicecenter var skepticismen vid det genomförda seminariet stor mot servicecenterutredningens förslag i dess nuvarande form. Argument rörande sektorns särart, behov av att först samordna administration inom större lärosäten, myndighetsformens lämplighet samt erfarenheter från Nordiska länder framfördes. Olika lärosäten har olika förutsättningar, vilket ökar vikten av systematiskt erfarenhetsutbyte och samarbete. Högskole- och universitetssektorn bör vara medveten om att regering och riksdag avser att styra mot hög grad av myndighetsövergripande administrativ samverkan och effektivisering. Flera utredningar och betänkanden pekar i den riktningen. Att fortsatt följa frågan och att bredare utveckla former för administrativt samarbete inom högskole- och universitetssektorn är därför, som expertgruppen och arbetsgruppen bedömer det, nödvändigt. Bakgrunden till expertgruppens intresse för frågan om servicecenter och administrativ samordning var inledningsvis att den satte ljuset på det faktum att lärosätenas administration kan delas in i olika kategorier med avseende på förhållandet till forskning och utbildning, och att kvalitetsfrågorna i dessa olika kategorier kan se olika ut. Dessa frågor restes också av en av inledarna vid konferensen i Uppsala Pia Sandvik Wiklund, tidigare förvaltningschef och rektor och nu VD för Länsförsäkringar Jämtland. Expertgruppen tror att det är viktigt att problematisera och definiera såväl uppgifter som roller, och ett sådant arbete knyter an till såväl servicecenterfrågan som samspelet mellan akademi och administration. 14

18 Behov av att förbättra förutsättningarna för gott samspel mellan ledning, administration och utbildning/forskning har framkommit under arbetsgruppens samtliga aktiviteter. Att fördjupat problematisera och diskutera roller och samspel bedöms vara ett tillvägagångssätt som kan bidra till förbättrad kvalitet i lärosätenas samlade verksamhet. Förslag Expertgruppen får i uppdrag att - genomföra konferens om Styrning, ledning och makt akademi och administration i samspel. Målgruppen bör vara lärosätenas akademiska och administrativa ledning. - ta initiativ till erfarenhetsutbyte och sektorsgemensamma aktiviteter i syfte att stimulera kvalitetsutvecklingen inom administrationen i sådan riktning som gynnar sektorn. - följa servicecenterfrågan och övriga statliga initiativ som rör kvalitetsutveckling av administration. De kollegiala systemen Slutsatser Frågan om de kollegiala systemens roll för beslutsfattande, erfarenhetsutbyte och granskning är central för nära nog alla teman som diskuteras i denna rapport. Tillämpningen av systemen har direkt bäring på kvaliteten i forskning, utbildning och administration och förtjänar därför en fördjupad analys med syftet att värna systemens kvaliteter och hantera deras svagheter. Förslag - SUHF tar initiativ till att frågan om en renovering av de kollegiala systemen diskuteras på lämpligt sätt inom sektorn. Expertgruppen kan bidra till diskussionen med avseende på relationen mellan kvalitet, ledarskap och kollegialitet. 15

19 Bevakningsområden Högskoleverkets granskningsverksamhet avseende kvalitet och examenstillstånd Bakgrund SUHF har allt oftare kommit att fungera som en diskussionspartner visavi regeringen och andra myndigheter, till exempel i samband med utvecklingen av det nya kvalitetsutvärderingssystemet. Detta faktum reser viktiga frågor som expertgruppen fann anledning att kommentera i sin slutrapport oktober Frågorna är av generell art, men aktualiserades av expertgruppen eftersom några av dess medlemmar utsetts att ingå i Högskoleverkets referensgrupp, och därmed kom hela expertgruppen i realiteten att få en slags referensroll. Resonemanget är fortfarande aktuellt och återges här in extenso. Det faktum att utbildningsdepartementet och Högskoleverket bjudit in till diskussioner i samband med framtagandet av ett nytt kvalitetsutvärderingssystem har föranlett expertgruppen att urskilja två dimensioner av sitt arbete. Å ena sidan bör expertgruppens arbete vara i god mening problematiserande, långsiktigt och principiellt syftande. Å andra sidan bör allvarligt menade erbjudanden om att få påverka frågor av betydelse för sektorn tas tillvara även när påverkan sker inom politiskt satta gränser som inte fullt ut uppfattas som positiva för sektorn. Hur dessa gränser kan få se ut, och medverkan ändå bedömas som meningsfull, får bedömas från fall till fall. Det bör naturligtvis finnas ett samband mellan de båda dimensionerna av arbetet. Man kan inte å ena sidan i problematisering i grunden ifrågasätta en reform, och sedan i en process tillskynda att den förverkligas. Men problematisering får inte heller bli en frisedel från att medverka till varje slag av beslut. Beslut i samhälleliga frågor innebär alltid viss osäkerhet om beslutens konsekvenser, liksom visshet om att konsekvenserna hur som helst kommer att bli både positiva och negativa. I problematiseringen belyser man just denna problematik kring konsekvenser. I beslutsprocesser bör man ta ansvar inte enbart för problematiseringen utan också för att beslut fattas och genomförs trots osäkerhet och befarade negativa konsekvenser. Akademin måste ta på sig ansvar både för problematisering och för ställningstagande rörande besluten om den ska bevara sin trovärdighet i politiska sammanhang. Det bör tilläggas att politiken, för sin trovärdighet inom akademin, också måste lägga god problematisering som grund för sitt beslutsfattande. SUHF:s styrelse/presidium och dess expertgrupp har efter överväganden om den aktuella processen rörande ett nytt kvalitetsutvärderingssystem valt att medverka i den. De båda dimensionerna kommer dock båda att vara synliga i denna rapport. Det innebär att delar av den högskolepolitik som vi är med om att utveckla kommer att ifrågasättas. Det innebär också att vi i vissa fall problematiserar de synpunkter 16

20 som vi förmedlat från lärosätessamråden till utbildningsdepartementet och Högskoleverket. 3 Så skedde också i rapporten, bland annat mot bakgrund av synpunkter framkomna vid de lärosätessamråd som expertgruppen genomförde under våren En övergripande och vanligt förekommande synpunkt vid dessa samråd var att det gamla systemet hade haft alltför starkt fokus på förutsättningar och processer, medan det av regeringen föreslagna hade lika stark slagsida åt resultat - som man dessutom befarade skulle bli svåra och kostsamma att mäta. SUHF och dess ledamöter i Högskoleverkets referensgrupp valde dock att medverka som diskussionspartner i syfte att göra det nya systemet så väl fungerande som möjligt inom ramen för de politiska direktiven. Det skulle dock visa sig att regeringen ansåg att det av Högskoleverket så småningom föreslagna systemet inte tillräckligt väl följde regeringens direktiv. Systemet fick därför omarbetas, och SUHF valde åter igen att följa arbetet genom sina representanter i Högskoleverkets referensgrupp. Ett nytt system antogs så småningom, och det håller nu på att implementeras. Samarbetet med Högskoleverket har fungerat väl i referensgruppen, men frågan om när medverkan inom politiskt satta gränser ska bedömas som meningsfull bör hållas levande. Det nya systemet kan bedömas på principiella grunder, men det är också en empirisk fråga hur väl det i praktiken kommer att fungera liksom om det kan anses vara värt sina kostnader. Finner SUHF att systemet i huvudsak fungerar väl kanske SUHF:s engagemang i Högskoleverkets referensgrupp ska fortlöpa. Skulle sektorn istället framöver finna att systemet har allvarliga brister bör SUHF överväga om organisationen ska lämna arbetet med det befintliga systemet, och istället verka för att ett nytt system ska utvecklas. Oavsett hur SUHF ställer sig så är det angeläget att poängtera att regeringen och Högskoleverket har ansvar för det nya utvärderingssystemet inte SUHF. Aktiviteter och slutsatser Arbetet i referensgruppen har väsentligen bestått i att diskutera lösningar på problem som uppstått när Högskoleverket utformat ett praktiskt verkande system inom ramen för de riktlinjer som angetts av regeringen. Högskoleverkets representanter har härvid använt referensgruppens medlemmar som bollplank, men Högskoleverket har givetvis haft fullt ansvar för de lösningar man sedan valt. Samarbetet i referensgruppen har fungerat väl, vilket dock inte innebär att det system som nu implementeras är utan problem. Man kan säga att alla nu med spänning avvaktar resultaten av den första utvärderingsomgången, och vi förutsätter att referensgruppen kommer att få information om hur Högskoleverket uppfattat att utvärderingarna har förlöpt. I juni 2011 träffades ett nätverk för medarbetare från alla lärosäten med olika slag av kvalitetsfunktioner på lärosätesnivå. Expertgruppen var representerad och inhämtade 3 Slutrapport från SUHF:s expertgrupp

21 preliminära synpunkter om hur systemet hittills har fungerat. Det är för tidigt att redovisa erfarenheter, men vi räknar med att även fortsättningsvis kunna använda nätverket som informanter för expertgruppens arbete, inte minst avseende de råd vi kommer att ge SUHF:s ledning framöver. Det finns givetvis fortsatt anledning att följa det nya kvalitetsutvärderingssystemet. Utvärderingssystem förändras eller byts ofta ut efter en eller ett par cykler. Erfarenheten från de senaste årens nationella kvalitetssystem visar att system ibland inte ens får verka under en hel cykel. I dagsläget är det osäkert hur det nya systemet i praktiken kommer att fungera, och det är hur som helst ett mycket kostsamt system. Sveriges system skiljer sig också en hel del från system i många andra länder. När regeringen eller SUHF i en framtid anser att systemet behöver förändras kan det vara ont om tid för SUHF att utveckla en ståndpunkt. Expertgruppen anser därför att det redan nu finns anledning för SUHF att förbereda en ståndpunkt inför en situation där det kan bli aktuellt att överväga ett alternativ till det nuvarande systemet. Den ståndpunkten bör bygga på både de svenska erfarenheterna och erfarenheterna i andra länder. Expertgruppen kan bidra till det arbetet. Examenstillstånd för lärarutbildning Under mandatperioden har samtliga examenstillstånd för lärarutbildning prövats. Enhetschef Berndt Hjälm har för expertgruppens räkning granskat hur väl dessa granskningar har genomförts med avseende på likvärdighet, förutsägbarhet och transparens. Hjälm fann i sin rapport anledning att på flera punkter rikta relativt stark kritik mot genomförda prövningar i dessa avseenden. Expertgruppen delar framförd kritik, vilket också har framförts till Högskoleverket. Liknande granskningar bör framöver göras av kvalitetsutvärderingarna. Berndt Hjälms rapport återfinns i bilaga 6. Förslag - SUHF fortsätter genom expertgruppen och deltagandet i Högskoleverkets referensgrupp att följa det nya kvalitetsutvärderingssystemet. - När det så småningom blir mer tydligt hur det nya systemet fungerar i praktiken, bör SUHF ta ställning till om det fungerar tillräckligt väl för att fortsatt deltagande i referensgruppen för det nya systemet ska bedömas som meningsfullt. - Expertgruppen ges i uppdrag att initiera särskilda granskningar av genomförda utvärderingar och examensrättsprövningar. - SUHF bör utarbeta en ståndpunkt om vilket kvalitetsutvärderingssystem som på sikt ska ersätta det nuvarande. Expertgruppen kan inom ramen för sitt uppdrag bidra med underlag för det ställningstagandet. 18

22 Resursfördelning baserad på bibliometri Bakgrund Expertgruppen för kvalitetsfrågor har i uppdrag att i samarbete med Forum för bibliotekschefers arbetsgrupp för bibliometrifrågor bevaka och råda styrelsen i frågor som rör resursfördelning baserad på bibliometri. Bibliometri har blivit ett alltmer vanligt instrument för analyser av forskningsaktiviteter på aggregerad nivå, såsom lärosäten och länder. Inventeringar från bibliometrigruppen visar att samtliga större lärosäten och flera mindre har bibliometrisk kompetens knuten till lärosätet. 4 Vetenskapsrådet har också en lång tradition av bibliometrisk kompetens. I Sverige har citeringsanalys varit den mest betydelsefulla analysformen för att skatta forskningskvalitet nationellt. Denna analysform grundar sig i citeringsdatabaser, som till största delen förtecknar tidskriftsartiklar i naturvetenskap, medicin och teknik. Samhällsvetenskapen och humaniora, som traditionellt publicerat sin mest högkvalitativa forskning i böcker och antologier, har därmed förbisetts. Under 2009 implementerade regeringen ett nytt resursfördelningssystem för den direkta finansieringen av lärosätenas forskningsverksamhet. 5 Som en del i denna ingick citeringsanalys vilket innebar att forskare inom samhällsvetenskap och humaniora inte på samma sätt kunde påverka medelstilldelningen till lärosätet som sina kollegor inom andra områden. Aktiviteter Under 2009 utredde Vetenskapsrådet det nya fördelningssystemet och presenterade i maj 2009 ett flertal rekommendationer till regeringen. 6 VR:s analys utfördes med stöd av en referensgrupp bestående av ledamöter nominerade av SUHF. SUHF utformade också ett antal rekommendationer för att förbättra systemet. 7 De flesta identifierade problemen grundade sig i bristfälliga grunddata, som innebar att systemet fungerade olika för olika vetenskapsområden. Som en del i SUHF:s arbete med att stödja övergången till ett mer rättvist system, beslutade styrelsen att rekommendera medlemmarna att ha eller vara ansluten till en publikationsdatabas. (SUHF REK 2009:3) Man gav också i uppdrag till Forum för bibliotekschefer att utreda ytterligare kvalitetshöjande åtgärder i publikationsdatabaserna för att skapa ett högkvalitativt alternativ till de externa källor som hitintills använts av regeringen. 4 Lund, T. Bibliometri på svenska universitet och högskolor. En statistisk lägesrapport. 5 Carlsson, H. Allocation of Research Funds Using Bibliometric Indicators Asset and Challenge to Swedish Higher Education Sector. Infotrend 2009,64, Vetenskapsrådet Bibliometrisk indikator som underlag för medelstilldelning. 7 SUHF Problemställningar kring den nya nationella fördelningsindikatorn för direkta medel till forskning. medel_till_forskning_-_skrivelse_till_vr_april_2009.aspx 19