6 Motion - om översyn av den politiska organisationen i Sotenäs KA 2013/355. Motion - Plan för utbyggnad av höghastighetsbredband i hela kommunen

Transkript

1 Kallelse Kallelse kommunfullmäktige Tid Torsdagen den 26 september 2013 kl Plats Folkets Hus Kunghamn Ordförande Ragnhild Selstam Ärende 1 Upprop, val av justerare, tid och plats för justering Dnr 2 Allmänhetens frågestund 3 Kvalitetsgarantier för ensamkommande flyktingbarn KA 2009/397 4 Samverkansavtal psykiatri KA 2013/552 5 Västbus reviderade riktlinjer 2012 samt Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga KA 2013/553 6 Motion - om översyn av den politiska organisationen i Sotenäs KA 2013/355 7 Motion - Plan för utbyggnad av höghastighetsbredband i hela kommunen KA 2013/291 8 Motion - Vägar på Malmön KA 2013/394 9 Motion - Handikappbad på Malmön KA 2013/ Medborgarförslag - Mark för företagande KA 2013/ Revidering av bolagsordning för Smögens Fiskauktion AB KA 2012/ Ledningsplan vid extraordinära händelser KA 2013/ Delårsbokslut januari- juni 2013 KA 2013/ Inkomna motioner och medborgarförslag Motion - Sotenäs behöver en klimatanpassningsplan Medborgarförslag - Gratis simskola i Sotenäs 15 Inkomna interpellationer och frågor 16 Kommunkansliets redovisning av ärenden under beredning till KF 17 Valärenden 18 Meddelanden Samtliga handlingar finns i det digitala utskicket. Handlingar i pappersformat finns hos kommunalrådet, oppositionsrådet och på kommunkansliet. O:\Off\SAMMANTRÄDEN\KF\2013\KF \TJU\01_0 KF kallelse doc Sida: 1(1)

2 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 84 KA 2009/397 Kvalitetsgarantier, ensamkommande flyktingbarn Omsorgsförvaltningen har tagit fram förslag till kvalitetsgarantier för verksamheten ensamkommande flyktingbarn. Beslutsunderlag Enhetschefens tjänsteutlåtande Omsorgs- och socialutskottets protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta följande kvalitetsgarantier för verksamheten ensamkommande flyktingbarn: Här på Tryggö garanterar vi dig ett boende med personal dygnet runt. Som boende får du en (eller två) kontaktpersoner bland personalen som du planerar insatsen tillsammans med och som du kan vända dig till med särskilda behov och frågor. Kontaktpersonen stöttar dig i att hålla kontakt med ditt nätverk, både det professionella och det privata. Du garanteras också förutsättningar för att ha kontakt med dina anhöriga om dessa går att nå. Som boende har du möjlighet att påverka boendemiljön och arbetet på boendet genom regelbundna husmöten, eller enskilda samtal, tillsammans med personal och tolk. Du garanteras möjlighet att utöva en organiserad fritidsaktivitet samt att regelbundet träna i kommunens gym och simhall. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 7(37)

3 Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott Sammanträdesprotokoll OSU 71 Dnr ON 2013/81 Kvalitetsgarantier, ensamkommande flyktingbarn Omsorgsförvaltningen har tagit fram förslag till kvalitetsgarantier för verksamheten ensamkommande flyktingbarn. Beslutsunderlag Enhetschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskotts förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta följande kvalitetsgarantier för verksamheten ensamkommande flyktingbarn: Här på Tryggö garanterar vi dig ett boende med personal dygnet runt. Som boende får du en (eller två) kontaktpersoner bland personalen som du planerar insatsen tillsammans med och som du kan vända dig till med särskilda behov och frågor. Kontaktpersonen stöttar dig i att hålla kontakt med ditt nätverk, både det professionella och det privata. Du garanteras också förutsättningar för att ha kontakt med dina anhöriga om dessa går att nå. Som boende har du möjlighet att påverka boendemiljön och arbetet på boendet genom regelbundna husmöten, eller enskilda samtal, tillsammans med personal och tolk. Du garanteras möjlighet att utöva en organiserad fritidsaktivitet samt att regelbundet träna i kommunens gym och simhall. O:\Off\SAMMANTRÄDEN\KS\2013\KS \osu protokoll.doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 3(17)

4 Omsorgsförvaltningen Enhetschef Socialpsykiatri/ensamkommande flyktingbarn Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr ON 2013/81 Sida 1(6) Ensamkommande flyktingbarn Sammanfattning Kommunens mottagande av ensamkommande flyktingbarn föreslås fortsätta i nuvarande omfattning. Överenskommelsen med det kommungemensamma myndighetsutövande teamet föreslås fortsätta medan avtalet med Gryning vård AB föreslås sägas upp oktober Utifrån detta föreslås att Sotenäs kommun bedriver asylboendet i egen regi därefter och att det samlokaliseras med PUT-boendet. Uppdraget att lösa behovet av boendelokaler för ensamkommande flyktingbarn föreslås ges till kommunstyrelsens Omsorgs- och Socialutskott och Kommunstyrelsens arbetsutskott. Det finns behov av fler smålägenheter i kommunen för att möjliggöra en god utslussningsverksamhet och förutsättningar för framtida eget boende för pojkarna. Bakgrund Undertecknad har fått uppdraget av Kommunstyrelsens Omsorgsutskott att utarbeta ett underlag för beslut kring kommunens fortsatta åtagande angående integration och flyktingmottagning. Sotenäs kommun tecknade 2011 en överenskommelse med migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Mottagandet omfattar tre asylplatser vilket förväntades generera ca 10 ungdomar per år som får permanent uppehållstillstånd. Kjell Sjödelius, ny föreståndare på PUT-boendet Tryggö har gjort en utredning runt verksamheten, se bilaga Beskrivning av ärendet I dagsläget finns ett kommungemensamt team i Norra Bohuslän för myndighetsutövning och ett gemensamt asylboende för Munkedals, Strömstads, Tanums och Sotenäs kommuner. Det drivs av Gryning Vård AB. Sotenäs kommun har tre platser. Sotenäs har vidare ett boende sk PUT-boende (PUT = Permanent Uppehållstillstånd) i Hunnebostrand där man kan ta emot nio ungdomar. I skrivande stund finns fem ungdomar placerade här. Omsättningen på asylplatserna har varit lägre än förväntat. Ytterligare en ungdom är placerad via en extern placering. Det förs nationella diskussioner om att det kan bli obligatoriskt för alla kommuner att ta emot ensamkommande flyktingbarn, bl a i SOU 2011: 64, Asylsökande Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

5 Omsorgsförvaltningen Enhetschef Socialpsykiatri/ensamkommande flyktingbarn Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr ON 2013/81 Sida 2(6) ensamkommande barn, en översyn där man talar om att det vore önskvärt att migrationsverket kan anvisa flyktingar till kommuner oavsett om de avtalat om det eller inte. Sotenäs kommun har bedrivit mottagande av ensamkommande flyktingar under ett år och en hel del erfarenheter har gjorts på vägen. Asylboende Organisationen av gemensamt asylboende i Strömstad har visat sig skapa en del bekymmer. När ungdomarna efter en svår ofta lång resa landat i Sverige och kommit till asylboendet, Stella är de i stort behov av trygghet. De knyter starka band med andra som är i samma situation som de själva. De börjar bygga en ny identitet och försöker skapa trygghet i en annars många gånger kaotisk och osäker situation. När de då måste bryta upp ännu en gång från denna trygghet skapas stor oro och mycket ångest. Migrationsverket rekommenderar att ungdomarna skall bo kvar i samma kommun de bott under asyltiden. De flesta kommuner i Sverige har organiserat verksamheten så. Boende för de som fått permanent uppehållstillstånd Det finns behov av nya lokaler för boende i kommunen. Dels utifrån att nuvarande lokaler inte är ändamålsenliga, dels utifrån att Bankeberg där boendet är lokaliserat idag är planerat för annat ändamål. Utifrån dagens erfarenhet, samtal med flera boenden både privata och kommunala samt utifrån Röda korsets undersökning av vad flyktingungdomar som varit i Sverige en längre tid sett som viktiga delar för deras integration (Redovisat hösten 2011 på utställning) har följande behov identifierats. Boendet bör ligga centralt, helst i Kungshamn Ytan på boendet bedöms till kvadratmeter beroende på dispositionsmöjligheter 3 rum för asylboende boenderum för PUT-boende. Helst med dusch och toalett 2 övernattningsrum för personal med dusch och toalett. Samtalsrum. 2 kontorslokaler. Kök som kan stängas nattetid med förråd, två kylskåp, 2 frys och två spisar. Matrum dimensionerade utifrån antalet boende Litet pentry eller hörna i matrummet för mellanmål när det stora köket är stängt. 2 Vardagsrum, ett för TV-tittande och ett för TV-spel och musik Datorrum. Hygienutrymmen + tvättstuga Aktivitetsrum för t.ex. bordtennis och/eller biljard. En god utemiljö för aktivitet och sommartid även för samvaro. Placerat centralt med närhet till buss, fritidsaktiviteter, bibliotek och grannar Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

6 Omsorgsförvaltningen Enhetschef Socialpsykiatri/ensamkommande flyktingbarn Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr ON 2013/81 Sida 3(6) Lokalerna behöver vara brandklassade för HVB och ha förutsättningar för goda säkerhetsrutiner samt godkända enligt hygienlagstiftning Boendet behöver ge en känsla av hem och därför inte vara institutionslikt Utslussning Utslussning med stöd från boendepersonalen är en del i arbetet. För att detta skall möjliggöras behövs bl a ekonomiska förutsättningar att träna eget boende. Här planeras för att ungdomarna i utslussningsskede få en ekonomisk ersättning som motsvarar socialbidragsnormen med tillägg av kostnader för sjukvård, fritidskort och telefonkort för anhörigkontakt. Dessutom kan det vid behov tillkomma ytterligare ersättningar t ex möjligheter till resor att hälsa på släktingar i övriga Sverige, glasögon, olika åtgärder föra att träna samspel i svenska samhället, som lägervistelse. För att pojkarna skall få möjligheter att träna för ett vuxenliv på ett adekvat sätt finns behov av små lägenheter i utslussningsskedet. I dag är det lång väntetid på enrumslägenheter med möjliga boendekostnader. Om pojkarna sedan skall stanna kvar i Sotenäs kommun efter tiden i kommunens boende behövs möjlighet att få en egen bostad till rimlig kostnad. Personal I dagsläget arbetar sex personal och en föreståndare i boendet. Ytterligare två tjänster är inrättade. Personalen på PUT-boendet planeras arbeta med ungdomarna även i utslussningsskedet. Detta kan innebära att man vid en utbyggnad till kanske 20 platser kommer ha behov av utökat antal tjänster på några års sikt. Kvalitetsgarantier Som komplement till utredningsuppdraget har ett uppdrag att ta fram kvalitetsgarantier givits av Omsorgs- och socialutskottet. Följande kvalitetsgarantier har arbetats fram av personalen på PUT-boendet Tryggö: Här på Tryggö garanterar vi dig ett boende med personal dygnet runt. Som boende får du en (eller två) kontaktpersoner bland personalen som du planerar insatsen tillsammans med och som du kan vända dig till med särskilda behov och frågor. Kontaktpersonen stöttar dig i att hålla kontakt med ditt nätverk, både det professionella och det privata. Du garanteras också förutsättningar för att ha kontakt med dina anhöriga om dessa går att nå. Som boende har du möjlighet att påverka boendemiljön och arbetet på boendet genom regelbundna husmöten, eller enskilda samtal, tillsammans med personal och tolk. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

7 Omsorgsförvaltningen Enhetschef Socialpsykiatri/ensamkommande flyktingbarn Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr ON 2013/81 Sida 4(6) Du garanteras möjlighet att utöva en organiserad fritidsaktivitet samt att regelbundet träna i kommunens gym och simhall. Externa placeringar och Externa kontaktpersoner. Det kan finnas ungdomar med mycket stora behov som inte kan tillgodoses inom ramen för PUT-boendet. Här kan externa placeringar bli aktuella. Som komplement till godemän och särskilt förordnade vårdnadshavare, kan externa kontaktpersoner utses. Beslut fattas av socialsekreterare. Dessa kan vara en värdefull möjlighet att få kontakt med svenskt familjeliv. Koppling till vision, programförklaring och mål De ensamkommande flyktingbarnen är nya innevånare i Sotenäs kommun och samtliga delar i vision, programförklaring och mål är därför på kortare eller längre sikt aktuella för målgruppen. En stor och viktig fråga är möjligheten till funktionella lägenheter för ungdomar. Ungdomarna ställer själva frågan i dagsläget om de skall satsa på att bo kvar i Sotenäs kommun när det inte finns möjligheter till billiga enrumslägenheter. Konsekvensbeskrivning av ärendet Sotenäs kommun har byggt upp en organisation runt ensamkommande flyktingbarn. I framtiden kan det komma bli obligatoriskt för alla kommuner att ta emot målgruppen. Att utifrån det perspektivet inte fortsätta en uppbyggd verksamhet skulle betyda resursslöseri att inte ta till vara gjorda erfarenheter och uppbyggd organisation. Det skulle också minska antalet arbetstillfällen i kommunen. En annan förlust skulle vara möjligheten till internationella influenser i samhället som ungdomarna kan ge på sikt. Förutsättningarna för en lyckad integration bygger på många olika komponenter t ex den enskildes egna resurser, personalens kompetens, arbetsmetoder, lokalernas utformande och bemötandet av omvärlden. För en lyckad integration är det därför önskvärt att maximera förutsättningarna. Ändamålsenliga lokaler är en viktig del i detta. Det är därför önskvärt att man så snart som möjligt får tillgång till detta. Mottagandet av ensamkommande flyktingbarn har i dagsläget inte visat några negativa konsekvenser för samhället. Om mottagandet misslyckas och en integration inte kommer till stånd skulle det kunna innebära negativa konsekvenser i form av utanförskap och arbetslöshet för våra nya kommuninnevånare. För att möjliggöra en god långsiktig integration finns också behov av en kommunal översyn av bostadsbeståndet. Om kommunen inte kan tillhandahålla lämpliga lägenheter Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

8 Omsorgsförvaltningen Enhetschef Socialpsykiatri/ensamkommande flyktingbarn Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr ON 2013/81 Sida 5(6) med möjliga boendekostnader, både i utslussningsskede och senare för permanent boende riskerar vi att ungdomarna inte stannar kvar i Sotenäs. Ekonomi Flyktingverksamheten förväntas vara ett nollsummespel där bidragen från migrationsverket täcker kostnaderna. Därutöver tillkommer som för alla andra kommuninnevånare intäkter från kommunalskatt Regelverk Socialtjänstlagen Socialtjänstförordningen Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande (LMA) Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Medborgarperspektiv För alla medborgare i Sotenäs kommun och för våra nya medborgare är det lika angeläget med en lyckad integration. En misslyckad integration kan komma att innebära utanförskap för ungdomarna och skapa social problematik. Förvaltningens förslag till Kommunstyrelsens beslut Mot bakgrund av ovanstående beskrivning av kommunens arbete med ensamkommande flyktingbarn, föreslås kommunstyrelsen att besluta om Fortsatt avtal från 2014 med Migrationsverket och Länsstyrelsen om mottagande av ensamkommande flyktingbarn i nuvarande omfattning, 3 asylplatser. Uppsägning av avtalet, om det gemensamma asylboendet Stella i Strömstad, med Gryning Vård AB fr o m oktober 2014 och därmed fr.o.m. oktober 2014 driva asylboendet i egen regi inom kommunen. Uppdra åt Kommunstyrelsens Omsorgs- och Socialutskott och Kommunstyrelsens arbetsutskott att lösa frågan med lokalbehovet för ensamkommande flyktingbarn Förvaltningens förslag till Omsorgs- och socialutskottets beslut Omsorgs- och Socialutskottet beslutar anta följande kvalitetsgarantier för verksamheten ensamkommande flyktingbarn: Här på Tryggö garanterar vi dig ett boende med personal dygnet runt. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

9 Omsorgsförvaltningen Enhetschef Socialpsykiatri/ensamkommande flyktingbarn Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr ON 2013/81 Sida 6(6) Som boende får du en (eller två) kontaktpersoner bland personalen som du planerar insatsen tillsammans med och som du kan vända dig till med särskilda behov och frågor. Kontaktpersonen stöttar dig i att hålla kontakt med ditt nätverk, både det professionella och det privata. Du garanteras också förutsättningar för att ha kontakt med dina anhöriga om dessa går att nå. Som boende har du möjlighet att påverka boendemiljön och arbetet på boendet genom regelbundna husmöten, eller enskilda samtal, tillsammans med personal och tolk. Du garanteras möjlighet att utöva en organiserad fritidsaktivitet samt att regelbundet träna i kommunens gym och simhall. samt beslutar anta målet att varje ungdom som fullföljt sitt program i kommunens boende för ensamkommande flyktingbarn skall ha förutsättningar att klara ett självständigt liv i Sverige Bilaga/Bilagor Utredning verksamhet för ensamkommande flyktingbarn Skickas till Omsorgschef och Enhetschef ensamkommande flyktingbarn Datum Eva Haglund Enhetschef Socialpsykiatri/ Ensamkommande flyktingbarn Nina Roos Förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

10 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 86 KA 2013/552 Samverkansavtal psykiatri Med anledning av förändringar i Socialtjänstlagen och Hälso- och Sjukvårdslagen 2010 har Väst Kom gjort en överenskommelse med Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning. Denna överenskommelse har sedan brutits ner till kommunal nivå och förslaget är en komplettering till hälso- och sjukvårdsavtalet. Med hjälp av en mall från Fyrbodal har en arbetsgrupp inom Sotenäs kommun arbetat fram ett förslag till lokalt avtal och en handlingsplan. Arbetsgruppen har bestått av chefer för Kommunens biståndsenhet, Individ- och familjeomsorg, Kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet, Vårdcentralerna i kommunen, Capio Psykiatri AB och Kommunens socialpsykiatri. Avtalet är i sin tur ett av grundkraven för att få ta del av statliga stimulansmedel. Beslut om överenskommelse skall fattas på fullmäktigenivå före oktober månads utgång för att vara giltig. Föreliggande avtalsförslag kommer granskas av Socialstyrelsen, därefter kan justeringar göras. Beslutsunderlag Enhetschefens tjänsteutlåtande Omsorgs- och socialutskottets protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar anta avtal Lokal samverkan i Sotenäs Primärvård, Vuxenpsykiatri och Socialtjänst. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 9(37)

11 Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott Sammanträdesprotokoll OSU 93 Dnr ON 2013/44 Samverkansavtal psykiatri Med anledning av förändringar i Socialtjänstlagen och Hälso- och Sjukvårdslagen 2010 har Väst Kom gjort en överenskommelse med Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning. Denna överenskommelse har sedan brutits ner till kommunal nivå och förslaget är en komplettering till hälso- och sjukvårdsavtalet. Med hjälp av en mall från Fyrbodal har en arbetsgrupp inom Sotenäs kommun arbetat fram ett förslag till lokalt avtal och en handlingsplan. Arbetsgruppen har bestått av chefer för Kommunens biståndsenhet, Individ- och familjeomsorg, Kommunens Hälso- och sjukvårdsenhet, Vårdcentralerna i kommunen, Capio Psykiatri AB och Kommunens socialpsykiatri. Avtalet är i sin tur ett av grundkraven för att få ta del av statliga stimulansmedel. Beslut om överenskommelse skall fattas på fullmäktigenivå före oktober månads utgång för att vara giltig. Föreliggande avtalsförslag kommer granskas av Socialstyrelsen, därefter kan justeringar göras Beslutsunderlag Enhetschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskotts förslag Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige anta avtal Lokal samverkan i Sotenäs Primärvård, Vuxenpsykiatri och Socialtjänst. Omsorgs- och socialutskottet understryker att ärendet måste behandlas i kommunstyrelsen den 11 september och i kommunfullmäktige den 26 september. Skickas till Förvaltningschef Enhetschef för: Hälso- och sjukvård, IFO, Biståndsenhet och Socialpsykiatri osu Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 9(15)

12 Omsorgsförvaltningen Enhetschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr ON 2013/44 Sida 1(2) Samverkansavtal psykiatri Beskrivning av ärendet Med anledning av förändringar i Socialtjänstlagen och Hälso- och Sjukvårdslagen 2010 har Väst Kom gjort en överenskommelse med Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning. Denna överenskommelse har sedan brutits ner till kommunal nivå och förslaget är en komplettering till hälso- och sjukvårdsavtalet. Med hjälp av en mall från Fyrbodal har en arbetsgrupp inom Sotenäs kommun arbetat fram ett förslag till lokalt avtal och en handlingsplan. Arbetsgruppen har bestått av chefer för Kommunens biståndsenhet, Individ- och familjeomsorg, Kommunens Hälsooch sjukvårdsenhet, Vårdcentralerna i kommunen, Capio Psykiatri AB och Kommunens socialpsykiatri. Avtalet är i sin tur ett av grundkraven för att få ta del av statliga stimulansmedel. Beslut om överenskommelse skall fattas på fullmäktigenivå före oktober månads utgång för att vara giltig. Föreliggande avtalsförslag kommer granskas av socialstyrelsen, därefter kan justeringar göras Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott beslutar att föreslå Kommunfullmäktige anta bilagda avtal efter eventuella justeringar utifrån socialstyrelsens granskning. Bilaga/Bilagor Avtalsförslag Förslag till Handlingsplan Kommunens lokala rutin för vårdplanering inom psykiatrin Rutin individuell samordningsplan Skickas till Förvaltningschef Enhetschef för: Hälso- och sjukvård, IFO, Biståndsenhet och Socialpsykiatri Datum Eva Haglund/Enhetschef socialpsykiatri Nina Roos/ Förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

13 Omsorgsförvaltningen Enhetschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr ON 2013/44 Sida 2(2) Enhetschef Socialpsykiatri Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

14 Antagen av. Lokal samverkan i Sotenäs Primärvård, Vuxenpsykiatri och Socialtjänst 1

15 Antagen av. Innehållsförteckning 1. Mall för lokal samverkan 3 1:1 Syfte med samverkansplanen 3 1:2 Ingående samverkansparter 3 1:3 Målgrupp 3 1:4 Avgränsning 3 1:5 Inventering av målgruppens behov 4 1:6 Implementering 4 1:7 Sekretess 4 1:8 Barnperspektiv 4 2. Parternas ansvarsområde 4 2:1 Processer/vårdkedjor som kräver samverkan 4 2:2 Regionen 5 2:2:1 Primärvårdens ansvar 5 2:2.2 Den Regionala psykiatrins ansvar 6 sluten- och öppenvård: 2:3 Kommunens ansvar 7 3. Övriga aktörer 8 4. Samverkan - övergripande på lokal nivå 9 4:1 Lokal samverkansgrupp 9 4:2 Handlingsplan 9 5. Samverkan - individnivå 5:1 Sekretess 10 5:2 Vårdplanering 10 5:3 Gemensamt ansvar 10 5:4 Tvister 11 5:5 Avvikelser Överenskommelse löptid Uppföljning Referenser 12 Bilagor Begreppsdefinition 13 Handlingsplan 15 2

16 Antagen av. 1. Lokal samverkan i Sotenäs 1:1 Syfte med samverkansplanen Att tydliggöra ansvarsområden hos de berörda samverkansparterna. För att på bästa sätt kunna tillgodose målgruppens behov. De lokala samverkansparterna ska besluta om gemensamma åtaganden och hur samverkan kring målgruppen kan utvecklas i närområdet. 1:2 Ingående samverkansparter Samverkansplanen avser samverkan mellan Sotenäs kommun, Västra Götalands primärvård (Sotenäs respektive Kungshamns vårdcentraler), NUsjukvården (vuxenpsykiatrin) samt Capio psykiatri Munkedal/Sotenäs. Parternas interna samverkansfördelning regleras ej i detta dokument. 1:3 Målgrupp Alla vuxna personer, över 18 år, som på grund av psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, skadligt bruk av alkohol och andra psykoaktiva droger, missbruk eller beroende har en funktionsnedsättning, eventuellt i kombination med social problematik och som har behov av samordnade insatser från ovanstående huvudmän. (Begreppsdefinition se bilaga) Barn och ungdomar, som lever med en vuxen som har en psykisk funktionsnedsättning, allvarlig sjukdom eller skada, har missbruk eller avlider. Det finns ingen övre åldersgräns för att ingå i målgruppen. Psykisk sjukdom, ohälsa Funktionsnedsättning? Social Problematik/ missbruk 1:4 Avgränsning I samverkansplanen regleras inte överenskommelse gällande barn under 18 år som är aktuella inom barnpsykiatrin (BUP). Denna samverkan skall ske enligt Västbus riktlinjer. 3

17 Antagen av. 1:5 Inventering av målgruppens behov Varje samverkanspart gör en årlig inventering kring målgruppen och får kännedom om målgruppens behov. Utifrån inventeringen görs särskilda prioriteringar. 1:6 Implementering Varje samverkanspart har ansvar för att göra planen känd för alla som arbetar med målgruppen via intranät, ledningssystem och personalmöte. 1:8. Barnperspektiv De verksamheter som bedrivs enligt HSL och SoL har ett särskilt ansvar att beakta barns rättigheter och särskilda behov. (HSL, 2 f,)(3 kap 5 SoL), (5 kap 1, SoL) 2. Parternas ansvarsområde 2:1 Processer/vårdkedjor som kräver samverkan De processer som berör personer med psykisk ohälsa/sjukdom och/eller funktionsnedsättningar är många och omfattande. Dessa processer kräver en omfattande samverkan och en anpassning till målgruppers olika behov. I vissa delar är ansvaret tydligt, men varje process rymmer gränssnitt där samverkan är av största vikt. 1. Hälsofrämjande/förebyggande insatser Befolkningsinriktat arbete (t ex kunskapsspridning). 2. Vägen till vård och stöd -Vårdplanering och biståndsbedömning. -Vägen till vård vid akuta behov (kända och okända patienter). -Vägen till vård vid planerade insatser. -Vägen till vård vid tvångsomhändertagande. 3. Utrednings-, behandlings- o rehabiliteringsprocesser vid psykisk ohälsa/ sjukdom -Tidig upptäckt av psykisk ohälsa (primärvården och IFO är nyckelaktörer). -Akuta insatser (psykiatri/somatik, VCT, sjukhus). -Slutenvård, institutionsvård (länspsykiatri, privata behandlingshem). -Poliklinisk behandling i öppenvård (dagsjukvård, mottagningsverksamhet i primärvård och specialistpsykiatri samt råd och stöd vid missbruksvård via kommunen). -Vård i hemmet (primärvård, kommun, spec.psykiatri). 4. Vägen tillbaka från vården till vardagen -Utskrivnings-/ utslussningsprocess en 5. Processer för att uppnå egenmakt och självtillit i sin vardag -Stöd i ordinärt boende, särskilt boende, socialt stöd 6. Processer för att känna delaktighet i samhället -Arbetslivsinriktad rehabilitering -Sysselsättning. 4

18 Antagen av. 2:2 Regionen Fördelningen av ansvaret mellan primärvård och specialistpsykiatrisk vård för personer med psykisk ohälsa resp. psykisk sjukdom regleras i överenskommelse mellan vårdgivarna i dokument "Vertikal prioritering" (se referensförteckning). Denna fördelning avser även personer med missbruk/beroende och samtidigt psykisk ohälsa/sjukdom. 2:2:1 Primärvårdens ansvar Lag: HSL Primärvårdens ansvarar för akut och planerad vård inom det allmänmedicinska kompetensområdet. Ansvaret omfattar insatser av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator/psykolog. Primärvårdens åtagande gäller barn, ungdomar och vuxna med psykisk ohälsa, sjukdom och funktionshinder som inte behöver vuxenpsykiatrisk eller barn- och ungdomspsykiatrisk specialistkompetens. Vårdgivaren har ansvar för riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende. Uppdraget omfattar tidig upptäckt och kort rådgivning/motiverande samtal, behandling av lindriga former av ospecifik alkoholabstinens som kan behandlas i öppenvård och som inte kräver specialistpsykiatrins insatser. Medicinsk behandling av alkoholmissbruk/skadligt bruk samt behandling av somatiska åkommor som är relaterade till missbruk/beroende och som inte kräver specialistvård ingår i uppdraget. Diagnostik och behandling ska ske i samverkan mellan olika yrkeskategorier och medicinska, psykologiska och sociala aspekter ska beaktas i vården. Basal funktionsbedömning ska kunna utföras. Individuella vårdplaner ska upprättas vid behov, då insatser ges från flera vårdgivare. Psykoterapeutiska behandlingar av korttidskaraktär ska erbjudas vid behov i enlighet med nationella/regionala riktlinjer. Primärvården i Sotenäs kommun omfattar Närhälsan Kungshamn Vårdcentral och Sotenäs Vårdcentral. Båda vårdcentralerna tillhandahåller läkar-, distriktssköterske-, samtals-, provtagnings- och fotvårdsmottagning. BVC är förlagd till Familjecentralen Fyren i Hunnebostrand. Här samverkar vårdcentralerna och kommunen. En Sotenäsbo kan vara listad på vilken Vårdcentral som helst inom Västra Götalandsregionen och det är den enheten som då har vårdansvaret för individen. Utanför vårdvalssystemet finns inom primärvården enheterna Närhälsan sotenäs rehab, Barnmorskemottagningen i Sotenäs och Ungdomsmottagningen i Sotenäs. Primärvårdens arbetsterapeutiska insatser utförs av Sotenäs Kommuns rehabenhet. Primärvårdens rehabteam för Norra Bohuslän finns lokaliserat på Vårdcentralen i Munkedal. 5

19 Antagen av. 2:2:2 Den regionala psykiatrins ansvar - sluten- och öppenvård Lagar: HSL, L PT och LRV samt öppen psykiatrisk tvångsvård/öppen rättspsykiatrisk vård NU-sjukvården/Område vuxenpsykiatri; sluten och öppen vård ansvarar för specialistinsatser och har enligt HSL ansvar att medicinskt förebygga, utreda och behandla psykiska sjukdomar och skador. Detta innebär t ex att psykiatrin har ansvar för specialistpsykiatrisk vård och behandling även då det finns ett missbruk. Den psykiatriska slutenvården omfattar område Vuxenpsykiatri, NUsjukvården och den psykiatriska slutenvårdskliniken består av allmänpsykiatriska avdelningar på Näl: Avdelning 47 där uppdraget är akut vård och behandling av abstinenstillstånd, avdelning 57 0ch 67 som sköter akut vård och behandling av diagnosgruppen emotionellt instabil personlighetsstörning samt avdelning 64 där personer med svåra depressionstillstånd, affektiva sjukdomar samt ätstörningar får akut vård och behandling. På Brinkåsen i Vänersborg bedrivs akut psykosvård med inriktning mot schizofreniforma psykoser, avdelning 95 och 96 Avdelning 70 på Uddevalla sjukhus har uppdrag att behandla och vårda akuta psykiatriska tillstånd och sjukdomar för personer över 65 år med behov av psykiatrisk heldygnsvård. Vid platsbrist kan samtliga tillstånd vårdas på annan avdelning Slutligen finns på Brinkåsen i Vänersborg rättspsykiatriska avdelningar 91, 92, 93 och 94 där uppdraget är att vårda personer som begått brott under inverkan av psykisk sjukdom och är dömda till vård. Den psykiatriska öppenvården, Capio psykiatri Munkedal/Sotenäs, är basen i specialistpsykiatrin för kommunens invånare. Huvudmottagningen är belägen i Munkedal och det finns även en filial belägen i Hunnebostrand som är bemannad 2,5 dagar per vecka. Intentionen är att personer med psykisk ohälsa/sjukdom skall få sin vård och behandling i sin närmiljö, så att slutenvårdsvistelse i möjligaste mån kan undvikas. Det bedrivs en evidensbaserad psykiatrisk vård, som bygger på en helhetssyn och som innehåller medicinska, psykologiska och sociala insatser. Yrkesgrupper som är verksamma vid enheten är läkare med specialistkompetens i psykiatri, psykolog, psykiatrisjuksköterska, arbetsterapeut och skötare. Ansvarsområden i verksamheten är schizofreni och andra psykossjukdomar, bipolära syndrom, djupa depressioner, missbruk och beroende i kombination med psykisk sjukdom som hör till specialistpsykiatrins ansvarsområde, personlighetsstörning, ätstörningar på basnivå, neuropsykiatrisk sjukdom på 6

20 Antagen av. basnivå (utredning och behandling) samt behandlingsansvar vid Öppen psykiatrisk tvångsvård (ÖPT). Verksamheten arbetar med diagnostik och utredning, behandling och planering, krisintervention, omvårdnad, rehabilitering, habilitering samt bedömning av tvångsvård. Dessutom finns verksamheten Mobil psykiatri att tillgå den tid på dygnet då mottagningen är stängd. Funktionen bemannas av sjuksköterska och skötare som utför akuta och planerade hembesök vid behov. Möjlighet att nå personal per telefon finns dygnet runt. Mobil psykiatri har som arbetsfält Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommuner. 2:3 Kommunen Lagar: SoL, LSS, LVM, LVU och HSL Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för människor med olika funktionsnedsättningar. Kommunstyrelsen ska arbeta för att människor boende i kommunen, som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter svårigheter i sin vardag, får möjlighet att vara delaktig i samhällets gemenskap och leva som andra. Kommunstyrelsen ska medverka till att den enskilde får bo på ett sätt som överensstämmer efter hans behov av särskilt stöd och service samt få en meningsfull sysselsättning. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning och sin livsföring i övrigt (Socialtjänstlagen). Den som omfattas av personkrets enligt Lagen om stöd och service och som ej har fått sina behov av stöd och service tillgodosedda har rätt till stöd enligt denna lagstiftning till de insatser som anges under Omsorgsförvaltningen i Sotenäs kommun är organiserad under kommunstyrelsen och dess omsorgs- och socialutskott och myndighetsutskott. Den omfattar Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Sjuksköterskeenhet, Kommunrehab, LSS-verksamhet, Socialpsykiatri, Arbetslivsenhet, Biståndsenhet, Färdtjänst, Avgifter, Anhörigstöd, Budget- och skuldrådgivning Kommunen har enligt Hälso- och Sjukvårds Lagen, ett hälso- och sjukvårdsansvar som omfattar de personer som bor i eget boende och är inskrivna i hemsjukvården, i de särskilda boendeformerna och de som är i biståndsbedömd dagverksamhet samt daglig verksamhet enligt LSS. Ansvaret omfattar insatser till och med sjuksköterske- arbetsterapeut- och sjukgymnastnivå. Insatserna omfattar omvårdnad utifrån sjuksköterskans kompetensnivå samt habiliterings- och rehabiliteringsinsatser på basnivå. Socialtjänsten Kommunens stöd och hjälp till sina medborgare förknippas ofta med begreppet socialtjänst som är en samlad benämning på den service, omvårdnad, ekonomisk hjälp, särskilda boenden och sysselsättning som samhället ger för att stödja och hjälpa enskilda, familjer och grupper. 7

21 Antagen av. Kommunen har ett särskilt ansvar för människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring. Alla insatser föregås av en utredning där rätten till bistånd prövas. Boendestödet och det socialpsykriska boendet har i uppdrag att ge den enskilde stöd och hjälp i det egna hemmet samt stöd i att komma ut i samhället. Den enskilde ska ges förutsättningar att delta i samhällslivet och att leva ett så normalt liv som möjligt. Dagverksamheten inom socialpsykiatrin har syfte att arbeta med social träning, ge förutsättningar för gemenskap och förutsättningar för den enskilde att utveckla ett självständigt liv i gemenskap med andra. Den ger också förutsättningar för meningsfull sysselsättning. I undantagsfall kan arbetsräning genomföras genom utflyttad dagverksamhet Individ- och familjeomsorgens (IFO), ansvarsområde är barn, ungdom, familjer och vuxna. Man handlägger försörjningsstöd, missbruksfrågor, placeringar, kontaktpersoner, familjerättsliga utredningar och samtal, stöd till brottsoffer och annat socialt stöd. Man handlägger också ärenden utifrån tvångslagstiftning, LVU och LVM. 3. Övriga aktörer Samverkansplanen omfattar inte övriga aktörer som samverkanspart i överenskommelsen men skall ses som viktiga aktörer på såväl generell nivå som individuell nivå. Patienter/brukare med anhörig/närstående och dess organisationer Patienter/brukare och anhöriga är med sin kunskap och erfarenhet viktiga för utveckling av vård och stödinsatser. (5 kap. 10 SoL). Ett särskilt ansvar åvilar de olika huvudmännen när det gäller stödet till barn som anhöriga till patienten/brukaren, Enskilda och privata aktörer Överenskommelserna ska omfatta även de personer som vårdas av enskilda aktörer som kommuner och landsting har slutit avtal med (3 HSL och 2 kap. 5 SoL (prop. 2008/09:193 s. 16)). Kriminalvård Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Linus och Lina Överförmyndarenheten Övriga grupper kan tillkomma 8

22 Antagen av.. 4. Samverkan - övergripande på lokal nivå För att främja samverkan ska det finnas en lokal struktur, samverkansgrupp, för samverkan mellan parterna (kommun, specialistsjukvård och primärvård). Den lokala samverkansgruppen ska kontinuerligt möta brukarföreträdare såsom lokala handikappråd osv. Vid behov bör den lokala samverkansgruppen föra dialog med andra huvudmän som kriminalvård, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Den lokala samverkansgruppen ska vidare genomföra gemensamma inventeringar kring målgruppens behov för att ha som underlag för verksamhets- och resursplanering och utarbeta en gemensam plan, inkl. rutiner för hur arbetet ska utvecklas enligt denna överenskommelse. 4:1 Lokal samverkansgrupp På övergripande nivå innebär samverkan mellan verksamheterna ett stöd för utveckling av verksamheternas processer och organisation samt nätverket för samverkan inom psykiatriverksamheterna och socialtjänsten. Parterna i samverkansgruppen är chefer från Individ och familjeomsorgen, Kommunens hälso- och sjukvård, Socialpsykiatri och biståndsenhet från Sotenäs kommun. Vidare chef för Capio psykiatri Munkedal/Sotenäs/Lysekil, Västra Götalandsregionens Primärvård (Sotenäs vårdcentral och Närhälsan Kungshamn Vårdcentralen, och Närhälsan Sotenäs rehab. Gruppen träffas vid tre tillfällen per år. Enhetschef för Socialpsykiatrin är sammankallande. Ytterligare möten kan bli aktuella vid behov. Vid ett tillfälle per år bjuds brukarorganisationerna in till andra mötet under året. Representanter för brukarorganisationerna kan också adjungeras till arbetsgrupper. Västra Götalandsregionens slutenvård och andra aktörer bjuds in vid behov. Gruppens syfte är att utveckla samverkan, diskutera hur avtalet följs samt lösa samverkansfrågor som inte fungerar 4:2 Handlingsplan För att tydliggöra samverkan på ett konkret och praktiskt sätt ska parterna tillsammans upprätta en handlingsplan/utvecklingsplan med prioriterade samverkansområden med utgångspunkt i genomförd behovsinventering. Dessa dokument skall innehålla konkreta, planerade insatser med en tydlig struktur för vad som skall göras, när det skall vara genomfört och vem som är ansvarig. Handlingsplanen/utvecklingsplanen skall följas upp och utvärderas regelbundet. 9

23 Antagen av. 5. Samverkan - individnivå På individnivå innebär samverkan att berörda parter upprätthåller en helhetssyn kring den enskildes behov och att alla parter individanpassar insatserna för att nå bästa resultat. Grunden i samverkan runt den enskilde är den individuella samordningsplanen. Det finns också en handläggargrupp som består av representanter på handläggarnivå från IFO, socialpsykiatri, arbetsförmedlingen, arbetsförmedlingen rehabilitering, försäkringskassan, primärvården och psykiatriska öppenvårdsmottagningen. Målet är att hitta den optimala rehabiliteringsvägen mot arbetslinjen. 5:1 Sekretess Sekretesslagstiftningen skall följas i allt samarbete. Den enskilde måste ge tillåtelse och skall så långt det är möjligt delta när utbyte av information sker. Den enskilde skall ge medgivande till sekretesslättnad men detta medgivande gäller bara för det givna tillfället t.ex. i samband med pågående vård/behandling. (25 kap 1, 26 kap 1 Offentlighets och sekretesslagen) Undantag från sekretesslagen finns i samband med vård enligt psykiatrisk tvångsvård, LVU och LVM. Undantag från sekretesslagen gäller även i de fall ärendet rör minderårig och anmälningsplikten träder in. (14 kap 1 SoL) 5:2 Vårdplanering En vårdplanering kan genomföras utifrån olika regelverk och skall fungera som ett processinriktat arbete med en tydlig struktur för form, innehåll och ansvar. (Se Riktlinje för samarbete och samordning, Vårdplanering, Överenskommelse mellan VG-region och VästKom om samarbete och samordning för personer med psykisk funktionsnedsättning). Lokal rutin se bilaga. 5:3 Gemensamt ansvar Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och kostnadsansvar. I fall då lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Den enskildes intressen får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Personer med psykisk funktionsnedsättning med behov av insatser från flera huvudmän har rätt att få sina behov av skydd, stöd, vård och behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål. Huvudmännen har ett gemensamt ansvar för detta. Individens behov av utredning eller behandling ska fullföljas utan dröjsmål även om kostnadsansvaret är oklart. Kostnadsfördelning vid placering skall vara klarlagt innan placeringen verkställs. Vid akuta placeringar senast fem dagar efter placering. 10

24 Antagen av. 5:3. Tvister Tvister som rör verksamhets- och kostnadsansvar på individnivå förutsätts lösas i linjeorganisationen. Tvister som inte kan lösas direkt av de inblandade ska anmälas till den lokala samverkansgruppen. En stående punkt på dagordningen. Frågor av principiell betydelse och som inte kan lösas på lokal nivå lyfts till de delregionala vårdsamverkansgrupperna för diskussion. (Överenskommelse mellan VG-region och VästKom om samarbete och samordning för personer med psykisk funktionsnedsättning). 5:4 Avvikelser I de fall då gällande styrdokument eller regelverk inte åtföljs eller då tvister inte kan lösas till alla parters belåtenhet skall avvikelserapport skrivas. Avvikelserapporter innebär ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete. Avvikelserapporter finns att hämta på Vårdsamverkan Fyrbodals hemsida Överenskommelse löptid Denna överenskommelse gäller fr.o.m. den till och med och följer därmed Vårdsamverkan Fyrbodals överenskommelse. Samverkansparterna ansvarar, var för sig, för att information ges kring verksamhetsförändringar som påverkar överenskommelsen. Om lagstiftning eller andra förhållanden förändras och påverkar överenskommelsen skall den snarast revideras. 7. Uppföljning Uppföljning av avtal, handlingsplan och dess utfall skall årligen genomföras inom ramen för samverkansgruppens arbete. Underskrift Dokumentet undertecknas av ansvariga / representanter för: - Sotenäs kommun.. - VG-regionen Sotenäs Vårdcentral Capio Psykiatri AB 11

25 Antagen av. 8. Referenser - Förordning (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder - Gemensamma överenskommelser om samarbete och gemensam individuell planering mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, SKL:s cirkulär (SKL 2009:66) - Hälso- och sjukvårdsavtalet ( ) - Hälso- och sjukvårdslagen(1982:763) - Krav och kvalitetsbok, VG-regionen Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387) - Missbruksutredningen, (SOU 2011:35) Bättre insatser vid missbruk och beroende - Nationell psykiatrisamordning, (SOU 2006:100) Ambition och ansvar - Offentlighets och sekretesslagen (2009:400) - Regeringens prop. (2008/09:193) - Socialtjänstlagen (2001:453) - SOSFS (2005:27) - SOSFS (2006:11) - Vertikal prioritering inom psykiatrin, Västra Götalandsregionen Medicinska sektorsrådet psykiatri februari 2004, reviderat mars Överenskommelse med Västkom om regiongemensam inriktning för nya rutiner för samordnad vårdplanering m.m. ( ) - Överenskommelse mellan VG-region och VästKom om samarbete och samordning för personer med psykisk funktionsnedsättning, ( ) - Överenskommelse utskrivningsklara patienter ( ) BILAGA 12

26 Antagen av. Mall för lokal samverkan i Fyrbodal Primärvård, Vuxenpsykiatri och Socialtjänst Begreppsdefinition Psykisk ohälsa och psykisk sjukdom Psykisk ohälsa förekommer med olika svårighetsgrad. Skador, tillstånd eller sjukdom kan vara av bestående eller övergående natur. Under vissa perioder kan personen fungera och under andra perioder har personen svårt att klara sitt dagliga liv. Begreppet psykisk sjukdom används för de inom psykiatrin allvarligaste sjukdomstillstånden. Vid psykisk sjukdom framträder symtom eller sjukdomstecken som kan identifieras genom gemensamma diagnossystem för psykiska sjukdomar som DSM-IV eller ICD10. En psykisk sjukdom kan innebära att man har behov av psykiatrisk vård, periodvis eller varaktigt. En psykisk sjukdom kan också leda till en funktionsnedsättning, men det behöver inte alltid vara så. Många lär sig att hantera och leva med sina sjukdomssymtom. Man kan skilja på sjukdomstillstånd och kristillstånd. En kris är en mer tillfällig och förståelig reaktion på en livssituation. Ett kristillstånd kan ibland vara så starkt att det får sjukdomskaraktär när reaktionen inte står i en rimlig proportion till det som utlöste den. Riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende För identifiering av alkoholproblem (riskkonsumtion, skadlig konsumtion eller beroende) används frågeformuläret AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test). För identifiering av narkotikaproblem används DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test). Ett annat diagnosinstrument för att bedöma skadligt bruk (missbruk) och beroende av alkohol och andra psykoaktiva droger är ADDIS-intervjun (Alkohol Drog Diagnos Instrument) som ger stöd för en klinisk diagnos enligt ICD-10 och DSM-IV. Enligt ICD-10:s kriterier för skadligt bruk och beroende gäller följande definitioner: Skadligt bruk innebär fortsatt användning trots uppenbara negativa konsekvenser. Beroende innebär en stark önskan eller känsla av tvång att ta drogen. Svårigheter med att kontrollera användningen, tidpunkten, mängden eller avsluta. Fysiologiska abstinensbesvär eller bruk av drogen för att undvika abstinens. Toleransökning och växande försummelser av andra nöjen och intressen för att istället bruka drogen eller återhämtning efter användningen. Fortsatt användning av drogen trots uppenbara negativa konsekvenser, om vilka personen skall vara eller bör förväntas vara medveten. ASI (Addiction Severity Index), är en strukturerad kartläggningsintervju som innehåller frågor som är relevanta för en individs alkohol- och/eller 13

27 Antagen av. narkotikaanvändning. Intervjun täcker förutom frågor om alkohol- och narkotika även andra livsområden som arbete, fysisk och psykisk hälsa, socialt umgänge och rättsliga problem. Funktionsnedsättning En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av skada/sjukdom eller av störning av fysiologiska såväl som psykologiska funktioner i kroppen. Även en tillsynes mindre allvarlig sjukdom/skada kan innebära en omfattande funktionsnedsättning med betydande svårigheter för den enskilde personen i den dagliga livsföringen. Funktionsnedsättningen kan få konsekvenser för individen som begränsar individens förmåga att utföra aktiviteter och vara delaktig t ex inlärningsförmåga, tillämpa kunskap, kommunicera, röra sig/förflytta sig, klara sin personliga hygien, utföra hushållsgöromål och att klara mellanmänskliga kontakter. Funktionshinder Begreppet funktionshinder beskriver mötet mellan människor med funktionsnedsättning och omgivningen. Omgivningen utgörs av fysiska, sociala och attitydmässiga delar, t ex produkter, teknologi, naturmiljö, mänskligt skapade miljöförändringar, personligt stöd och relationer, attityder och värderingar, service och tjänster, policy mm. Begreppet fäster uppmärksamhet på brister i miljön och i samhället som hindrar människor med funktionsnedsättning från att delta på lika villkor. Det är nödvändigt att ta hänsyn till både individens behov och samhällets brister. BILAGA Mall för lokal samverkan i Fyrbodal Primärvård, Vuxenpsykiatri och Socialtjänst 14

28 Antagen av. Lokal samverkan i Sotenäs kommun - Handlingsplan för 2013 Aktivitet Syfte Tidplan Ansvarig Att planera Planeringsdag 2012, ny handlingsplan för 2013 Stödja verksamheterna med nulägesbeskrivningar, underlag för planering och kunskapsutveckling Att genomföra att följa upp - att dra slutsatser - att förbättra Ta fram rutiner för information till barn till psykiskt sjuka Utbildning i Våld i nära relationer Informationsmaterial inom psykiatri Utbildning i MI Gemensam rutin för samordnad vårdplanering Utbildningsbevakning Gråzonsgrupp Att ge barnen kunskap om vart man kan vända sig för hjälp och stöd Öka kunskapen kring våld i nära relationer Plan för utbildningsinsatser. Information om IFO:s riktlinjer till alla i verksamheter i kommunen Broschyr med information kring vart man vänder sig för stöd vid psykisk ohälsa Att förbättra kunskapen kring bemötande och motiverande arbete med målgruppen Genomförande av KLARA hos alla huvudmän för ökad samordning Bevaka utbudet av utbildningar för att tillse önskvärd kompetensutveckling Att skapa samverkansforum kring enskilda ärenden av principiell karaktär där problem ej kunnat lösas på individnivå Sammankallande Enhetschef Socialpsykiatri 2013 Enhetschef IFO och Capio AB Arbetsgrupp. Remiss till samverkansgrupp Dec 2013 Klart Enhetschef IFO för kommunens del. Övriga verksamheter respektive Chef. Chef Kungshamns vårdcentral Största delen av Redan tillgodosett personalen inom samtliga berörda verksamheter har detta Chef Capio AB Ständigt pågående Samverkansgruppen tar upp denna punkt vid varje möte Berörda parter kallas till möten vid behov Samtliga huvudmän Samtliga deltagare Brukarorganisationernas delaktighet RSMH och IFS har tagit del av överenskommelse och handlingsplan. De yttrade sig positivt till den

29 Datum: Rutin för vårdplanering av VPL-team psykiatri Mål för vårdplanering En samlad vårdplanering för att vårdtagaren/patienten skall få optimala insatser utifrån individuella behov och egna resurser. Detta sker genom att samverka mellan olika lagrum och i utnyttjandet av befintliga resurser. Deltagare i teamet Ordinarie deltagare: Psykiatrisjuksköterska Vid behov kallas: Ansvarsområden Biståndshandläggare Sjuksköterska Socialsekreterare Enhetschef psykiatri Arbetsterapeut/ Sjukgymnast Biståndshandläggare, Enhetschef för psyk. Socialsekreterare, Arbetsterapeut, Sjukgymnast. Bevakar meddelanden om in- och utskrivning, vårdplanering Kontaktperson mot länssjukvården Meddelar övriga teamet att det blir vårdplanering Meddelar datum för teamträff inför vårdplanering Informerar sig om patienten/kontaktorsak God man Informerar regionen om att vårdplan ska finnas klar vid vårdplaneringstillfället Samlar information om patienten från vårdavdelningen Kontaktar primärvårdens psykiatrimottagning om tidigare patientkontakt och ev deltagande i vårdplanering. Kontakt med Kommunrehab v b och ev deltagande i vårdplan. Kartlägger ev missbruk. Informerar sig om personens/patientens tidigare kontakter med Ifo Ev hot- och våldshandlingar Bostad, ev kontakt med Sotenäsbostäder Ekonomi Tidigare och nuvarande situation, boende, familjesituation och Kontaktperson Tidigare kontakter med patienten Nuvarande behov Teamträff Inför vårdplanering kontaktar biståndshandläggare övriga teamet om behov av teamträff, annars telefonkontakt. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

30 Datum: Vårdplanering Vid vårdplaneringen förs anteckningar om följande: Närvarande vid vårdplaneringen Patientens diagnos och orsak till inläggning/inkomststatus Vidtagna åtgärder/behandlingar Medicinering Observationer/tidiga tecken på försämring inkl åtgärder att vidta Framtida mål/behov t ex God man Vårdplan Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

31 RUTINER Individuell samordningsplan Individuell samordningsplan (enligt SOSFS 2008:20) upprättas när en person har stort och långvarigt behov av rehabilitering och habilitering. En individuell samordningsplan bör också upprättas när en person har kontakter med flera olika myndigheter, personalgrupper och/eller närstående och den enskilde önskar detta. Syftet med planen är att insatserna från olika huvudmän samordnas och att den enskildes behov skall tillgodoses. Erbjudande om individuell samordningsplan och övervägande som leder till att erbjudande inte ges skall dokumenteras. Det är viktigt att visa respekt för varandras professioner och att ingen av huvudmännen ger förhoppningar och lösningsförslag för annan huvudmans räkning. Samverkansplanen ersätter inte genomförandeplanen enligt Socialtjänstlagen

32 Målgrupp När ska samordning erbjudas? Personer med psykiatrisk funktionsnedsättning och behov av omfattande och långvariga samtidiga re-/habiliteringsinsatser från olika huvudmän (hälso- och sjukvård, socialtjänst, LSS, tandvård) samt personer med andra samordningsbehov. När den enskilde har flera olika insatser från olika huvudmän och det bedöms kunna vara ett stöd för den enskilde. Vem kallar till samordningsträff Hur kalla Den personal som uppmärksammar den enskildes behov kallar efter samtycke av den enskilde. Samordning kan också initieras av den enskilde, vårdnadshavare eller annan företrädare. Den kan även föreslås av närstående. Kallelse per telefon eller skriftlig kallelse (se billaga) senast tre veckor före utsatt möte. Vilka deltar vid ett samordningsmöte? Den enskilde bestämmer vilka representanter Han/hon vill skall närvara på mötet. Det är viktigt att de som behövs för att genomföra beslutade insatser kallas. Alla är skyldiga att delta, alternativt sända ersättare och om starka skäl föreligger kan det fungera med skriftlig information. Vem kan vara samordnare? Dokumentation Mötets genomförande Samordnaren utses i samråd med den enskilde, lämpligen vid det första samordningsmötet. Samordnaren skall ingå i någon av de ingående huvudmännens verksamhet. Den enskilde äger originalet av planen. En kopia ska tillföras dokumentationen för de verksamheter som deltar i samordningen. Respektive verksamhet dokumenterar enligt gällande lagstiftning. * Mötet börjar med att alla presenterar sig. * Samordnare utses vid första mötet. Denne håller i mötet * En personal som för anteckningar utses. * Samtycke till sekretesslättnad skrivs under om det inte finns. * Uppföljning och utvärdering av senaste mötet och insatserna * En lägesbeskrivning görs av den enskilde och övriga deltagarna * Den enskilde beskriver sina behov, mål och delmål och personalen är vid behov behjälplig med utformandet. * Den enskilde dokumenterar om möjligt behov, mål och delmål. * Insatserna beskrivs detaljerat, vilka, när, hur, datum, tid, veckodagar * Tid för nytt möte bokas

33 Kallelse till samordningsmöte Samordningen gäller: Namn Personnummer Adress Telefon Datum och tid Plats Kallade Namn /Befattning/Roll/Organisation..... Övrigt Sammankallande Namn/ Befattning/Roll/Organisation Telefon/ Mobil Fax Mailadress

34 Samordningsplan Samordningen gäller Namn Personnummer Adress Telefon Samordningsansvarig: Namn, telefon, mailadress, faxnr Närvarande Namn Titel/Verksamhet/Relation Datum för upprättande av samordningsplan... Jag ger mitt samtycke till samarbete och informationsutbyte mellan dem som medverkat i denna plan, ovan namngivna personer. Samtycket gäller till dess mitt behov tillgodosetts från samtliga inblandade parter, dock längst till och med ett år efter upprättad samordningsplan. Samtycket kan återkallas med omedelbar verkan Ort och datum: Underskrift: Namnförtydligande:

35 Utgångspunkt för samordningen Den enskildes: Förutsättningar och intressen Behov Mål Delmål Kontakter utöver mötesdeltagarna

36 Nuvarande och vid mötet beslutade insatser (Vilka, när, hur, datum, tid, veckodag, plats etc) Insats Beslutad tidsperiod Ansvarig Insats Beslutad tidsperiod Ansvarig Insats Beslutad tidsperiod Ansvarig Insats Beslutad tidsperiod Ansvarig Annan viktig information/uppföljning/utvärdering Uppföljning och utvärdering (Hur det fungerat, datum, tid och plats för nästa möte) Underskrifter av samtliga deltagare

37 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 88 KA 2013/553 Västbus reviderade riktlinjer 2012 samt Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga För att förbättra samverkan kring barn och unga med sammansatt psykiatrisk och social problematik finns sedan 2005 gemensamma riktlinjer mellan kommunerna i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen, Västbus. Riktlinjerna har nu reviderats och kompletterats med särskilda riktlinjer avseende samverkan kring familjehemsplacerade barn och unga. Förslaget har remissbehandlats hos båda huvudmännen. VästKoms styrelse beslutade att godkänna förslagen till nya riktlinjer och samtidigt rekommendera de fyra kommunalförbunden att i sin tur göra det samma. Direktionen i Fyrbodals kommunalförbund beslutade att rekommendera medlemskommunerna att anta Västbus reviderade riktlinjer samt Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn. Beslutsunderlag Enhetschefens tjänsteutlåtande Omsorgs- och socialutskottets protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar anta Västbus reviderade riktlinjer samt Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 11(37)

38 Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott Sammanträdesprotokoll OSU 36 Dnr ON 2012/26 Västbus reviderade riktlinjer 2012 samt Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga För att förbättra samverkan kring barn och unga med sammansatt psykiatrisk och social problematik finns sedan 2005 gemensamma riktlinjer mellan kommunerna i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen, Västbus. Riktlinjerna har nu reviderats och kompletterats med särskilda riktlinjer avseende samverkan kring familjehemsplacerade barn och unga. Förslaget har remissbehandlats hos båda huvudmännen. VästKoms styrelse beslutade att godkänna förslagen till nya riktlinjer och samtidigt rekommendera de fyra kommunalförbunden att i sin tur göra det samma. Direktionen i Fyrbodals kommunalförbund beslutade att rekommendera medlemskommunerna att anta Västbus reviderade riktlinjer samt Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn. Beslutsunderlag Enhetschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskotts beslut Kommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott antar Västbus reviderade riktlinjer samt Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga. Skickas till Ifo O:\Off\PROT\KOSU\2013\osu doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(15)

39 Omsorgsförvalningen Ifo-chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande KS Omsorgs- och socialutskott Dnr ON 2012/026 Sida 1(1) Västbus reviderade riktlinjer 2012 samt Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Beskrivning av ärendet För att förbättra samverkan kring barn och unga med sammansatt psykiatrisk och social problematik finns sedan 2005 gemensamma riktlinjer mellan kommunerna i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen, Västbus. Riktlinjerna har nu reviderats och kompletterats med särskilda riktlinjer avseende samverkan kring familjehemsplacerade barn och unga. Förslaget har remissbehandlats hos båda huvudmännen. VästKoms styrelse beslutade att godkänna förslagen till nya riktlinjer och samtidigt rekommendera de fyra kommunalförbunden att i sin tur göra det samma. Direktionen i Fyrbodals kommunalförbund beslutade att rekommendera medlemskommunerna att anta Västbus reviderade riktlinjer samt Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens Omsorgs- och socialutskott antar Västbus reviderade riktlinjer samt Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga. Bilaga/Bilagor Västbus reviderade riktlinjer 2012 Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Skickas till Ifo Akten Annika Westlund Ifo-chef Anders Fischer Tf förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

40 Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter riktlinjer antagna av Västkoms styrelse 17 mars 2005 Regionstyrelsen 12 april 2005

41 1. Gemensamma grundläggande värderingar Nedan redovisas de grundläggande värderingar som är utgångspunkter för dessa gemensamma riktlinjer. Texten i riktlinjerna avser barn och unga, för läsbarhetens skull används endast benämningen barn. Varje verksamhet ska utföra sitt uppdrag med barnets bästa för ögonen. I alla överväganden som rör enskilt barn ska barnet ges möjlighet att uttrycka sin mening och få den respekterad. Psykiska svårigheter hos barn är ett växande folkhälsoproblem som kräver särskild uppmärksamhet och kraftfulla insatser från kommuner och landsting. Kommuner och landsting ansvarar både var för sig och gemensamt för att tidigt identifiera barn som avviker i sin utveckling och barn som har psykiska problem. Bedömning och insatser på basnivån för att komma tillrätta med problemen ska alltid först prövas, om det inte är uppenbart att barnets behov omgående kräver specialistvård. En funktionsnedsättning kan orsakas av skada eller sjukdom, som kräver medicinsk behandling och habilitering/rehabilitering. Underlättande respektive hindrande faktorer i miljön ska därför alltid beaktas. Hindrande faktorer ska undanröjas. Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och därmed kostnadsansvar. I de fall lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Barnets intressen får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Alla barn som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av skydd, stöd, vård, behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål. Kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för detta. Barnets behov av utredning eller behandling ska fullföljas utan dröjsmål även om kostnadsansvaret är oklart. 2

42 2. Förtydligande av målgrupp och ansvar Målgrupp Målgruppen för riktlinjerna är barn och unga vuxna till och med 20 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov. Ansvar basnivå/specialistnivå 1 Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn som behöver särskilt stöd är att de i första hand ska få dessa tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön, i sitt eget hem och i förskola/skola. Både bas- och specialistnivån har ansvar för att upptäcka och bedöma barn, att ge stöd, ge skydd och ge hjälp till förändring samt att följa upp insatser. Basnivån når alla barn. Hit hör socialtjänstens förebyggande verksamhet, förskola/skola (inklusive elevhälsan) och primärvården (där vårdcentraler, mödra- och barnhälsovård liksom ungdomsmottagningarna ingår). Elevhälsan är främst förebyggande och hälsofrämjande. Den är ett stöd för rektor och arbetslag och ska vid behov göra en allsidig elevutredning, innefattande pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala aspekter, som är inriktad på att ge underlag för åtgärder för elevens skolsvårigheter. Omfattningen och inriktningen i utredningarna bestäms utifrån skolans aktuella frågeställning och planeras individuellt. Dessa utredningar utgör också underlag för bedömning av vilka barn som behöver få insatser från specialistnivån. Primärvården ska tillgodose barns behov av rådgivning, diagnostik, behandling, omvårdnad, förebyggande och rehabiliterande åtgärder som inte kräver insatser från specialistnivån. Primärvården arbetar hälsofrämjande. Barnhälsovården ansvarar för barns hälsa tills barnet skrivs in i förskoleklass eller skolan och det är barnhälsovårdens ansvar att följa upp när detta sker. Primärvården skall göra en första bedömning av symtom och sjukdomstillstånd inklusive utredning och behandling på allmänmedicinsk nivå. En liten andel barn behöver specialistnivåns resurser. Till specialistnivån hör socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) och socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS, barn- och ungdomsmedicin, habilitering, barn- och ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri. Hit hör även HVB (hem för vård eller boende) samt de särskilda ungdomshemmen. Specialistnivån svarar för konsultation, utredning, diagnostik och behandling när basnivåns kunskaper och resurser behöver kompletteras. Brister på basnivån vad gäller kompetens och resurser motiverar inte insatser på specialistnivån. Brister på specialistnivån motiverar inte heller att ansvaret för insatser ligger kvar på basnivån. Varje huvudman ansvarar för att respektive verksamheter har resurser för sina uppdrag. Regionen har ansvar för all hälso- och sjukvård där Hälso- och sjukvårdsavtalet inte föreskriver annat. 1 Västbus riktlinjer gäller såväl offentliga som privata utförare. 3

43 3. Samverkansskyldighet - Informationsskyldighet Socialnämnden har ett huvudansvar för att samverkan kommer till stånd. En motsvarande skyldighet för andra parter att delta i samverkan, som initierats av socialtjänsten, har bland annat införts i hälso- och sjukvårdslagen och skollagen. Det är en skyldighet att informera andra huvudmän om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningarna för samverkan eller samordning, eller få andra konsekvenser för andra huvudmän För att samordna arbetet finns en länsövergripande styrgrupp för Västbus. 4. Gemensam kompetensutveckling Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter samt respekt för de olika uppdragen. All personal som deltar i samverkan bör ha god kännedom om de förutsättningar som finns för samarbetspartens uppdrag. Respektive chefer ansvarar för att samverkan etableras och fungerar. Huvudmännen svarar för att kompetensutveckling sker för sin personal samt att regelbundet erfarenhetsutbyte sker mellan verksamheterna i syfte att skapa en gemensam bas för utveckling av samverkan kring målgruppen regionalt och delregionalt. Gemensam utbildning för hela Västra Götaland skall genomföras årligen. Den regionala styrgruppen ansvarar för utbildningens innehåll. Genomförandet sker delregionalt. 4

44 5. Samverkan kring det enskilda barnet Skola Socialtjänst BUP Habiliterigen Primärvård Västbus Andra viktiga aktörer Barnet och familjen Barnet har behov av insatser från olika organisationer Gemensam, skriftlig individuell plan upprättas Vård och behandling genomförs. Respektive huvudman svarar för insatser och därmed förenade kostnader i enlighet med sitt ansvar Västbus Uppföljning/utvärdering Samverkan kring det enskilda barnet och familjen sker i huvudsak enligt ovanstående modell 2. Vid behov kan en komplettering ske med lokala samverkansrutiner. 2 Avseende det pedagogiska ansvaret, var god se Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn 5

45 1. Handläggare/ behandlare/ rektor inom någon av de berörda verksamheterna bedömer att barnet och familjen har behov av resurser utanför den egna verksamheten. 2. Handläggare/ behandlare/ rektor och familjen bedömer tillsammans behovet av ytterligare resurser och vilken/vilka verksamhet(er) som kan tillgodose behovet. Gemensamt beslutas om man ska kalla till ett nätverksmöte Västbus och vilka verksamheter som skall bjudas in. 3. Aktuell verksamhet kallar till nätverksmöte Västbus. Det lagstadgade ansvaret för samverkan medför att kallade verksamheter skall prioritera ett sådant möte. Mötet skall äga rum inom 3 veckor. Den sammankallande verksamheten leder nätverksmötet. 4. Syftet med nätverksmöte Västbus är att få en gemensam helhetsbild genom att klargöra barnets och familjens resurser och behov, koppla resurser till behoven samt tydliggöra ansvarsområden. Berörda verksamheter ansvarar för bedömning av barnets/familjens behov av utredning och insatser utifrån sitt kompetensområde. 5. En individuell plan som tydliggör målen upprättas av företrädare för berörda verksamheter tillsammans med barnet/familjen. Av den individuella planen skall det framgå: 1. Vilka insatser som behövs 2. Vilka insatser respektive huvudman skall svara för 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen 4. Vem av huvudmännen som skall ha det övergripande ansvaret för planen Om någon av de berörda verksamheterna bedömer vidare utredning och/eller insats som obehövlig ska detta motiveras i den individuella planen. 6. Den individuella planen skall följas upp och resultatet av de olika insatserna utvärderas. Tidpunkt för utvärdering fastställs då planen skrivs. 7. Berörda verksamheter ska tydligt ange vilken verksamhet som ansvarar för beslutad insats, dess omfattning och kostnadsansvar. 6

46 6. Ansvar för boende, sociala insatser, psykiatrisk utredning, vård och behandling vid placering utanför hemmet I nedanstående figur visas schematiskt olika kombinationer av ansvarfördelning mellan socialtjänsten och psykiatrin. Boende och sociala insatser genom socialtjänsten Boende och sociala insatser genom socialtjänsten + Psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation från Psykiatrin Psykiatrisk heldygnsvård och behandling från Psykiatrin Förtydligande av den mellersta rutan: Barnets behov tillgodoses genom boende och sociala insatser utanför det egna hemmet som socialtjänsten ansvarar för och bekostar. Barn- och ungdomspsykiatrin/vuxenpsykiatrin ansvarar för psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation rörande barnet till berörd personal inom socialtjänsten, skola, familjehem/ HVB (Hem för vård eller boende) och särskilda ungdomshem (Statens institutionsstyrelse). I de fall barnet vistas i familjehem, HVB-hem eller särskilda ungdomshem och är i behov av psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation rörande barnet, kan denna ske antingen genom att barnet kommer till psykiatrisk mottagning eller att psykiatrin ansvarar för denna insats på familjehemmet/institutionen. Psykiatrin ger vid behov konsultation rörande barnet till berörd personal/familjehem Då placering sker akut bör ansvarsfördelning/kostnadsansvar vara klarlagt senast 5 dagar efter placeringen. 7. Organisering, avvikelserapportering och uppföljning av riktlinjerna lokalt/delregionalt/regionalt Västbus organisering Västbus styrgrupp För att hålla samman den regionala utvecklingen och uppföljningen finns en styrgrupp. Till den skall kommunalförbunden tillsammans med regionen utse följande representanter: Två representanter från respektive delregional ledningsgrupp, varav en från kommunen och en från BUP. I styrgruppen skall ingå representanter från skola och socialtjänst. Två representanter från Primärvården. Västkom respektive Västra Götalandsregionen kan adjungera ytterligare en representant vid behov. Styrgruppen lämnar årligen en rapport till huvudmännen. 7

47 Delregional ledningsgrupp Delregionala ledningsgrupper eller motsvarande ska finnas inom varje sjukhus- /kommunalförbundsområde. Ledningsgruppen äger linjeansvaret för samverkan och ska gemensamt ansvara för genomförandet. Gruppen består av: - Verksamhetschefer för barn- och ungdomspsykiatri - Socialchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar - Skolchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar - Företrädare för primärvård - Företrädare för habilitering (ingår eller adjungeras vid behov) Lokal Västbusgrupp Struktur och rutiner för samverkan på lokal (kommun-) nivå formeras utifrån lokala förutsättningar. Rutin för avvikelserapportering Avvikelserapport upprättas i ett ärende: Då Västbus riktlinjer inte följs. Då överenskomna insatser/åtgärder i den individuella planen inte utförs. Då parterna inte kommer överens. Tillvägagångssätt vid oenighet: Avvikelserapport lämnas till den lokala Västbusgruppen. Ärendet presenteras i lokal Västbusgrupp för diskussion och analys. Den lokala Västbusgruppen för ärendet vidare till den delregionala ledningsgruppen för vägledning utifrån Västbus riktlinjer. Rutin för uppföljning av riktlinjerna Ordförande i de lokala Västbusgrupperna och delregional grupp träffas en gång per år för: Dialog och information Erfarenhetsutbyte Lyfta goda exempel Följa upp hur riktlinjer och rutiner efterlevs, diskutera tillämpning, möjligheter och svårigheter Inventera och initiera lokala utbildningsbehov De lokala Västbusgrupperna sammanställer årligen uppgifterna nedan och sänder till delregional grupp senast sista februari: Sin sammansättning, namn på medlemmar, funktion och organisationstillhörighet Antal möten i lokal Västbusgrupp De utbildningsinsatser som gjorts lokalt Antal avvikelserapporter och analys 8

48 Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (reviderade 2012). Riktlinjerna kallas vardagligt för Västbus. Västbus arbete sker i det konkreta arbetet med och runt det enskilda barnet. Det strategiska utvecklingsarbetet sker inom ramen för respektive kommuns lokala samarbete och i delregionala ledningsgrupper. För att hålla samman den länsvisa utvecklingen och uppföljningen av Västbus finns en Västra Götalands gemensam styrgrupp. Styrgruppen lämnar årligen en rapport till huvudmännen Västra Götalandsregionen och VästKom. Inledning Dessa riktlinjer är en bilaga till Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik". Texten nedan avser familjehemsplacerade barn och unga, men för läsbarhetens skull används endast benämningen barn. Två huvudsyften med Västbus särskilda riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga - förbättra livsvillkoren för familjehemsplacerade barn

49 - förtydliga vilket ansvar förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård har i sina respektive uppdrag för familjehemsplacerade barn. Riktlinjerna tydliggör ansvarsfördelningen mellan placeringskommun/avlämnande skola vistelsekommun/mottagande skola Hälso- och sjukvårdshuvudmannens specialist- respektive primärvård, tandvård involverade yrkesgrupper. Riktlinjerna omfattar alla familjehemsplacerade barn och skolverksamhet från förskola t.o.m. gymnasieskola. Familjehemsplaceringar ska som andra insatser i socialtjänsten bygga på evidensbaserad praktik d.v.s. bästa tillgängliga kunskap. I evidensbaserad praktik integreras här barnets behov av insatser, barnets perspektiv, bästa vetenskapliga kunskap om insatsers effekter och de professionellas expertis. Forskning visar bl.a. att skolan är den mest normaliserande aktiviteten för alla barn bra skolresultat, bra utbildning är den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som forskningen känner till på vikten av systematiskt arbete med läs-, skriv- och sifferfärdigheter det är viktigt att satsa på att förbättra främst den psykiska men även den somatiska hälsan för att motverka den ökade utsattheten sammanbrott d.v.s. avbrutna familjehemsplaceringar ökar risken för dåliga utfall Chefer och personal som möter familjehemsplacerade barn ska ha kunskaper om de särskilda riskerna familjehemsplacerade barn är utsatta för. Det är lika viktigt som att familjehemsföräldrarna får kunskap om dessa särskilda risker. Samråd ska ske mellan placeringskommunen och den kommande vistelsekommunen innan barnet blir placerat, för att klargöra vilka nya åtagande som vistelsekommunen står inför tydliggöra ansvarsfördelning mellan kommunerna gällande kostnader för de särskilda stödinsatser som kan komma behövas tydliggöra att insatser enligt SoL (socialtjänstlagen) anknyter till ett socialt behov medan insatser enligt SL (skollagen) utgår från pedagogiska bedömningar.

50 Placeringskommunens ansvar - Socialtjänsten Socialtjänsten i placeringskommunen ska utreda, bedöma och underrätta sig i ärendet inför beslut om att godkänna familjehemmet. Socialtjänsten ska - inhämta samtycke om uppgiftsöverlämnande från vårdnadshavare (gäller inte om barnet placerats med stöd av lag om särskilda bestämmelser för vård av unga, LVU) - informera socialtjänsten i vistelsekommunen om placeringen - informera avlämnande och mottagande skola om att barnet familjehemplaceras - informera barnhälsovård, primärvård och tandvård i placeringskommunen om att barnet familjehemsplaceras. Socialtjänsten i placeringskommunen ska tillsammans med avlämnande förskola, skola ansvara för att information överlämnas till mottagande förskola, skola att möte sker med mottagande skola. Vid familjehemsplacering av ett barn ska en hälsoundersökning göras efter begäran av socialtjänsten. Se även under rubrik Hälso- och sjukvårdens ansvar. Vid akut familjehemsplacering kan det bli aktuellt att Hälso- och sjukvården i vistelsekommunen genomför hälsoundersökningen. Resultatet av hälsoundersökningen rapporteras av sjukvården till socialtjänsten i placeringskommunen. Socialtjänsten överlämnar resultatet av hälsoundersökningen till skolsköterska eller skolläkare i mottagande skola. Rutiner för bevakning av det familjehemsplacerade barnets hälsa ska ingå i uppföljningen enligt BBiC. Gällande ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m., hänvisas till SKLs nuvarande cirkulär 2006:18 med samman namn, eller det cirkulär som det kan komma att ersättas av. Särskild uppmärksamhet på den unges sociala situation ska iakttas inför att barnet fyller 18 år. Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar för att det ska finnas en lokal samtyckesblankett för att förenkla hanteringen av sekretessbelagd information. Exempel finns att hämta på Västbus hemsida under respektive ledningsgrupp/dokument. Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar för att en lokal uppföljningsmall överlämnas till ansvarig rektor i mottagande skola för att använda vid mottagandet av familjehemsplacerad elev. Exempel finns att hämta på Västbus hemsida under respektive ledningsgrupp/dokument.

51 Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar inte för familjehemsvården efter att en överflyttning av vårdnaden har skett. Ansvaret vid behov av sociala insatser övergår då till vistelsekommunen. Placeringskommunens ansvar avlämnande skola: Socialtjänsten i placeringskommunen ska tillsammans med avlämnande förskola, skola ansvara för att information överlämnas till mottagande förskola, skola att möte sker med mottagande skola. Skolan där eleven tidigare har gått (avlämnande skola) ansvarar för att upprättade handlingar lämnas över till mottagande skola. För handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter skall vårdnadshavares samtycke först inhämtas. Vistelsekommunens ansvar mottagande skola Rektor i mottagande skola ska besluta om åtgärder utifrån befintlig medicinsk/psykologisk journal, social utredning, individuell utvecklingsplan/studieplan, och i förekommande fall åtgärdsprogram. Rektor ansvarar för att möte genomförs tillsammans med familjehemsföräldrar, socialtjänsten från placeringskommunen och avlämnande skola. Målsättningen är att mötet äger rum innan barnet börjar skolan. Vårdnadshavare ges möjlighet att delta om socialtjänsten gör bedömning att det är för barnets bästa. Om det befaras att en elev inte kommer nå kunskapskraven som minst ska uppnås ska detta anmälas till rektorn, se skollagen 2010:800 kap Rektorn ska därefter se till att behoven utreds och i förekommande fall se till att eleven får särskilt stöd i skolarbetet. Om särskilt stöd ges ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Rektor ansvarar för att skolan genomför uppföljningsmöten, där både vårdnadshavare, familjehemsföräldrar och socialtjänsten medverkar. Om barnet är placerat enligt LVU avgör socialtjänsten i placerande kommun om vårdnadshavare ska medverka. Rektor/förskolechef ska varje termin särskilt följa upp barn och elever som är familjehemsplacerade. Hälso- och sjukvårdens ansvar Enligt Västra Götalandsregionens (VGR) riktlinjer för ansvarsfördelning mellan barnpsykiatrin, barnmedicin, habilitering och primärvård har

52 VG Primärvård/Vårdcentral (där vårdnadshavare/familjehemsförälder/barnet är listad) ansvar för basal hälsovård för somatisk och psykisk hälsa inom första linjens hälsooch sjukvård Specialistnivån inom Barnmedicin respektive Barn- och ungdomspsykiatrin ansvar för måttliga till svåra/allvarliga fysiska respektive psykiska tillstånd, För barn under sex år ska vistelsekommunens BVC underrättas av den BVC där barnet är listad. Barnhälsovård, primärvård och tandvård i placeringskommunen ska efter socialtjänstens information om att barnet har blivit familjehemsplacerat i sin tur underrätta barnhälsovård, primärvård och tandvård i vistelsekommunen Den tandvårdsklinik där barnet är listat (vald klinik) ska meddelas av socialtjänsten att barnet är familjehemsplacerat, den valda kliniken underrättar omedelbart vistelsekommunens Folktandvård att göra en omlistning av barnet. Socialtjänsten meddelar vistelsekommunens Folktandvård när barnet flyttas tillbaka, som omedelbart meddelar den tidigare valda kliniken att göra en ny omlistning. För uppgifter om var barnet är listat kan närmsta Hälso- och sjukvårdsnämnds kansli i Västra Götalandsregionen kontaktas. Vid familjehemsplacering av ett barn ska en hälsoundersökning göras efter begäran av socialtjänsten. Hälsoundersökningen görs av vårdcentralen i placeringskommunen. Förslag på mall för hälsoundersökning finns på Västra Götalandsregionens hemsida. LÄNK Vid akut familjehemsplacering kan det bli aktuellt att Hälso- och sjukvården i vistelsekommunen genomför hälsoundersökningen. Se under rubrik Placeringskommunens ansvar Socialtjänsten, fjärde punkten. Uppföljning och utvärdering av dessa riktlinjer Västbus Västra Götalandsgemensamma styrgrupp har ansvar för uppföljning av riktlinjerna.

53 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 94 KA 2013/355 Motion om översyn av den politiska organisationen i Sotenäs Lena Linke (MP) yrkar i rubricerad motion "att en parlamentarisk grupp tillsätts, där alla partier som är representerade i KF skall ingå, för att göra en översyn/utvärdering av den politiska situationen inom kommunens styre". I motionen redovisas också förslag till hur den framtida organisationen skall se ut. Kommunfullmäktige beslutade att den nya politiska organisationen som gäller från 2011 skall utvärderas hösten Kommunfullmäktige beslutade om ändrad politisk organisation för omsorgsverksamheten genom inrättandet av ett omsorgs och socialutskott under kommunstyrelsen. I beslutet ingick även ett myndighetsutskott för omsorgsfrågorna samt att antalet ledamöter i kommunstyrelsen skulle öka till 15 ledamöter. Förändringarna gäller fån I beslutet sägs också att denna förändring skall utvärderas i god tid före nästa mandatperiod. Kommunfullmäktige har således redan beslutat att den politiska organisationen skall utvärderas under hösten 2013 eller i god tid före nästa mandatperiod. Av beslutet framgår inte hur utvärderingen skall gå till. Kommunfullmäktige skall därför inte fatta samma beslut en gång till. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Lena Linke (MP) föreslår bifall till motionen. Elving Claesson (S) föreslår att motionen avslås. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Elving Claessons (S) avslagsyrkande och Lena Linkes (MP) bifallsyrkande och kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Elving Claessons (S) förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen att en parlamentarisk grupp tillsätts för att utvärdera den politiska organisationen. Reservation Lena Linke (MP) reserverar sig mot beslutet. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 17(37)

54

55

56 Motion om översyn av den politiska organisationen i Sotenäs Miljöpartiet de Gröna vill ha en översyn av kommunens politiska organisation i god tid före valet. Med god tid menas i detta fall sex månader. Detta för att öka demokratin så att det ska/kan vara klara spelregler inför valet. Den senaste mandatperioden minskade antalet ledamöter i kommunfullmäktige från 41 till 31 st. Skälet var bland annat besparing. När valresultatet var klart, infördes arvoderad andre vice ordförande i kommunstyrelse och nämnderna. I samband med att omsorgsutskottet bildades mitt under mandatperioden, ökade antalet ledamöter i kommunstyrelsen från 13 till 15. Kommunfullmäktige som är det högsta styrande organet i kommunen har således fått minskad makt gentemot kommunstyrelsen. Som det är i dag sitter en liten grupp människor på de uppdrag som finns. Miljöpartiet de Gröna vill återgå till 41 ledamöter i Kommunfullmäktige. Vi vill avskaffa 2:e vice ordförande i Kommunstyrelse och nämnderna. Vi vill återgå från omsorgsutskott till omsorgsnämnd. Vi vill att demokratiberedningen ska ha en representant från varje parti som sitter i fullmäktige. Vi vill att ordföranden i revisionen ska tillhöra oppositionen. Allt detta för att öka demokratin och för att inte utesluta de mindre partierna ur beslutsprocessen. Demokratin behöver hela tiden försvaras. Trösklarna måste bli lägre för att fler ska kunna bli delaktiga i politiska församlingar. Det är nu hög tid att se över hur demokratin har utvecklats och hur kostnadsutvecklingen ser ut för den politiska organisationen. Jag yrkar att en parlamentarisk grupp tillsätts (där alla partier som sitter i KF, ska ingå) för att göra en en översyn/utvärdering av den politiska situationen inom kommunens styre. Tossene Lena Linke MP Sotenäs

57 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 95 KA 2013/291 Motion - Plan för utbyggnad av höghastighetsbredband i hela kommunen Britt Wall (S) föreslår i en motion att kommunstyrelsen skyndsamt tar fram en plan med kostnadsberäkningar över hur hela Sotenäs skall få tillgång till höghastighetsbredband senast PTS (Post- och telestyrelsen) har gett ut en rapport (PTS-ER-2010:10) där utbyggnaden av bredband på landsbygd beskrivs och där exempel på samverkan, erfarenheter och förslag till åtgärder beskrivs. I denna rapport beskrivs bland annat följande beträffande kommunernas ansvar. Kommunen har både skyldighet och möjlighet att främja utbyggnaden av bredband i områden som av marknaden bedöms som olönsamma. Detta följer av den nya plan- och bygglagen (prop. 2009/10:170). Kommunen kommer i och med detta kunna främja bredbandsutbyggnaden på flera olika sätt. Exempel på olika sätt som kommunen kan främja utbyggnaden av bredband är: Som samhällsplanerare, då kommunerna är skyldiga att beakta behov av utbyggnad, dvs. identifiera underförsörjda områden, i sin översikts- och detaljplanering, reservera mark före bredbandsanläggningar m.m. Som markägare, då kommunen genom en policy kan klargöra hur tillgången till kommunal mark tillgodoses. Att verka för samordning av grävningsarbeten och samförläggning av ledningar Att engagera sig i utbyggnad genom samverkan mellan privata och offentliga aktörer av t.ex byanät. Då kan kommunerna stimulera, stödja och tillhandahålla övergripande planeringsstöd. Att klargöra med vilken finansiering lokala utbyggnadsprojekt kan komma till stånd. Kommunen kan erbjuda information om olika finansieringskällor som strukturfondmedel, statliga stödmedel, kommunala och privata medel, samt vilka av dessa som kan komma ifråga. Ur den statistik som finns att få från SCB är det svårt att utläsa hur många hushåll som exakt finns i Sotenäs kommun. En uppskattning torde vara att det rör sig om minst 3000 hushåll och en uppskattad kostnad för att ansluta ett hushåll torde vara cirka tkr i genomsnitt. För Sotenäs kommun i sin helhet borde detta vara en kostnad som uppgår drygt 100 mkr vilken är en grov indikation på den kostnadsbild som motionären efterfrågar. En betydande del av detta kan dock erhållas i bidrag från länsstyrelsen. Motionären anser att kommunen skall ta fram en plan för bredbandsutbyggnad. För att kunna ta fram denna plan behövs en strategi i hur kommunen skall medverka i arbetet med att tillgodose behovet av god datakommunikation med stor bandbredd för både företag och övriga kommunmedlemmar. Detta innebär att detta dokument skall; beskriva nuläget för befintlig datakommunikation redovisa behov av, och brister i tillgänglighet för bredband beskriva förutsättningarna för en utbyggnad av IT-infrastrukturen. Detta skall sedan utgöra en grund för kommunens agerande i frågor som rör bredband. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 18(37)

58 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 95 Beslutsunderlag Teknisk chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Peter Hemlin (M) förslår bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Peter Hemlins (M) förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att skyndsamt ta fram en plan med kostnadsberäkningar över hur hela Sotenäs skall få tillgång till höghastighetsbredband senast Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 19(37)

59

60

61

62

63

64

65 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 96 KA 2013/394 Motion beträffande vägunderhåll på Bohus Malmön Hilbert Eliasson (S) yrkar i en motion att kommunen vidtar åtgärder för den asfalterade vägen förbi kyrkogården och grusvägen som är infarten till Folkets Hus. Tekniska avdelningens bedömning överensstämmer till vissa delar med motionärens uppfattning och den asfalterade vägen kommer att läggas med i kommande arbetslista över asfalteringar som skall göras. Bedömningen är att detta kommer att ske under asfalteringssäsongen Infarten till Folkets Hus är en grusväg som sladdas med jämna mellanrum, och kommunen har bistått med grus som ligger på parkeringen för tillfällig reparation av hålor. Kommunen avser fortsättningsvis att bistå med grus för detta ändamål. Inom kommunen finns stora behov av vägunderhåll, och enligt tekniska avdelningens prioritering finns det mer trafikerade grusvägar än denna som i första hand prioriteras vid eventuell nybeläggning av asfalt. Beslutsunderlag Teknisk chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Hilbert Eliasson (S) föreslår bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag med tillägget att större tas bort ur beslutet. Peter Hemlin (M) föreslår bifall motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Hilbert Eliassons (S) och Peter Hemlins (M) förslag och finner att kommunstyrelsen antar Peter Hemlins (M) förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att åtgärder ska vidtas så att vägen förbi kyrkogården och infarten till Folkets Hus på Bohus Malmön får en godtagbar standard samt att infarten till öns enda stora möteslokal Folkets Hus får en asfaltsbeläggning. Därmed är motionen bifallen. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 20(37)

66

67

68

69 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 97 KA 2013/393 Motion - Handikapp bad på Bohus Malmön Hilbert Eliasson (S) yrkar i en motion att badet på Malmön rensas från sten samt att ny sand fylls på inför kommande badsäsong. Vidare att det utreds varför sanden flyttar på sig och att det åtgärdas om möjligt. Tekniska avdelningens bedömning överensstämmer till stora delar med motionärens uppfattning och handikappbadet är beläget på en plats som är utsatt för gammal sjö. Ny sand fylls på och kompletteras med jämna mellanrum, mellan kompletteringarna kommer naturligtvis stenar som utgör erosionsskydd i dagen. En lösning för att förhindra dyningar att gå in i viken bedöms som mycket kostsam, varför förvaltningen föreslår att vi fortsätter att fylla på sand. Beslutsunderlag Teknisk chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkanden Hilbert Eliasson (S) föreslår bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Hilbert Eliassons (S) förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att badplatsen vid badhuset på Bohus Malmön rensas från sten samt att ny sand fylls på inför kommande badsäsong, samt att det utreds varför sanden flyttar på sig, samt att det om möjligt åtgärdas. Därmed är motionen bifallen. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 21(37)

70

71

72

73 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 101 KA 2013/397 Medborgarförslag - Mark för företagande I ett medborgarförslag beskrivs att ett nytt område för verksamheter önskas i Hunnebostrand. I förslaget beskrivs att det idag inte finns någon plats att hänvisa företagare till där verksamheter av skilda slag kan bedrivas. Det bedöms som en stor brist att kommunen inte kan erbjuda denna möjlighet trots att man är beroende av att arbetstillfällen tillförs och att områden av detta slag finns i anslutning till samhällskärnorna. Förvaltningen har i en utredning beskrivit befintliga verksamhetsområden i kombination med pågående planarbete för verksamheter som bedöms möjliggöra etableringsmöjligheter för ett relativt stort antal nyetableringar inom och i nära anslutning till Hunnebostrand. Beslutsunderlag Mark- och exploateringsingenjörs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige tackar förslagsställaren för medborgarförslaget. Kommunfullmäktige beslutar att frågan om ytterligare mark för företagande i Hunnebostrand beaktas vid kommande revidering av översiktsplanen. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 25(37)

74

75

76

77

78 Medborgarförslag Mark för företagande Mitt förslag gäller att snarast få i ordningsställt ett område i Hunnebostrand för verksamheter av skilda slag (den gamla skrivningen var industriområde). I dag finns inte någon plats som företag kan hänvisas till, området får givetvis iordningställas med vägar vatten och avlopp vilket kommunen tidigare gjort på ett flertal ställen, ex Hogenäs, kostnaden för detta regleras sedan vid markköpet med berörda företag. Det är i dag en stor brist att vi inte kan erbjuda denna möjlighet, speciellt som kommunen i dag är mycket beroende av att arbetstillfällen tillförs vår kommun. Det har vid undersökningar som gjorts av exempelvis kommunförbundet visat sig att det är av stor vikt att man i kommunerna har tillgång till dylika områden lokalt vid samhällskärnorna och inte bara vid stora industriområden. 10 juni 2013 Kjell Andersson, Hunnebostrand Bostad 50847

79 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 98 KA 2012/687 Revidering av bolagsordning för Smögens Fiskauktion AB Kommunfullmäktige antog bolagsordning för Smögens Fiskauktion AB. Förvaltningen har tagit fram ett förslag för att revidera bolagsordningen, med tillägg av en ändamålsparagraf. Beslutsunderlag Förslag till bolagsordning Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige godkänner den reviderade bolagsordningen för Smögens Fiskauktion AB. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 22(37)

80

81 BOLAGSORDNING för Smögens Fiskauktion AB 1 BOLAGETS FIRMA Bolagets firma är Smögens Fiskauktion AB. Organisationsnr STYRELSENS SÄTE Styrelsen skall ha sitt säte i Sotenäs kommun, Västra Götalands län 3 FÖREMÅLET FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget har till föremål för sin verksamhet att bedriva fiskauktionsverksamhet med därtill hörande handel samt bedriva härmed förenlig verksamhet. Bolaget skall också kunna äga och förvalta fastigheter. På uppdrag av Sotenäs kommun kan bolagets verksamhet även omfatta att bedriva: gästhamnsverksamhet turismverksamhet 4 ÄNDAMÅLET MED BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget skall bidra till att utveckla varumärket Smögen. Verksamheten skall bedrivas enligt affärsmässiga principer och skall över en femårsperiod ge en genomsnittlig nettomarginal om 1 %. Likvideras bolaget skall dess behållna tillgångar tillfalla Sotenäs kommun. 5 FULLMÄKTIGES RÄTT ATT TA STÄLLNING Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Sotenäs kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 6 AKTIEKAPITALET Aktiekapitalet skall utgöra lägst kronor och högst kronor. 7 ANTAL AKTIER I bolaget skall finnas lägst aktier och högst aktier. 8 STYRELSE Styrelsen skall bestå av lägst fem och högst nio ledamöter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Sotenäs kommun. Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. Förslag Sida 1 av 3

82 9 REVISORER För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsen och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor. För revisorn får av bolagsstämman en revisorssuppleant utses. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 10 LEKMANNAREVISORER För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor skall kommunfullmäktige i Sotenäs kommun utse två lekmannarevisorer med två suppleanter. 11 KALLELSE TILL BOLAGSSTÄMMA Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 ÄRENDEN PÅ ÅRSSTÄMMA På årsstämma skall följande ärenden förekomma till behandling. 1. Stämmans öppnande; 2. Val av ordförande vid stämman; 3. Upprättande och godkännande av röstlängd; 4. Val av en eller två justeringsmän; 5. Godkännande av dagordning; 6. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; 7. Framläggande av årsredovisning, koncernredovisning och revisionsberättelse samt lekmannarevisorernas granskningsrapport; 8. Beslut om a) fastställelse av resultat- och balansräkningen, samt i förkommande fall koncernresultat- och koncernbalansräkningen b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören; 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna med suppleanter; 10. I förekommande fall val av styrelse, revisor och revisorssuppleant; 11. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Förslag Sida 2 av 3

83 13 RÄKENSKAPSÅR Kalenderår skall vara bolagets räkenskapsår. 14 FIRMATECKNING Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 15 ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Sotenäs kommun. Antagen av bolagsstämman Förslag Sida 3 av 3

84 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 102 KA 2013/525 Ledningsplan vid extraordinära händelser för Sotenäs kommun Inför varje ny mandatperiod ska kommunen, i enlighet med Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, anta en ledningsplan för att stödja ledningsfunktionen vid en extraordinär händelse. Ledningsplanen vid extraordinära händelser har reviderats under sommaren. Som bilagor till ledningsplanen ligger krisledningsnämndens reglemente som antogs under 2011, Sotenäs kommuns kriskommunikationsplan samt en översikt av nuvarande krisorganisation samt larmplan. Beslutsunderlag Säkerhetssamordnarens tjänsteutlåtande Ledningsplan Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta ledningsplanen vid extraordinära händelser för perioden Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 26(37)

85

86

87 1 Datum: Ledningsplan vid extraordinär händelse Fastställd av kommunfullmäktige i Sotenäs kommun ********** Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

88 2 Datum: Innehållsförteckning Beslutsföresättningar... 3 Lagrum... 3 Områdesansvaret... 3 Extraordinära händelser definition... 3 Risk- och sårbarhetsanalyser... 3 Övergripande mål... 3 Befogenhet och delegering... 4 Befogenhet och delegering... 4 Krisledningsnämnden uppgifter och befogenheter... 4 Inkallande av krisledningsnämnden... 4 Överklagande... 4 Sekretess... 4 Bistånd mellan kommuner... 4 Återgång till normala förhållanden... 4 Tillsyn och ansvar... 4 Räddningstjänstlagstiftningens planering... 5 Ledningsfunktionen... 5 Organisation... 5 Krisledningsnämnd... 5 Stabssgrupp... 5 Åtgärder vid avlösning... 6 Lokaler... 6 Arbetsrutiner... 6 Samband... 7 Övriga stabsresurser... 7 Utbildningar... 8 Bilagor till ledningsplanen... 8 Bilaga 1 Reglemente för krisledningsnämnden i Sotenäs kommun... 9 Bilaga 2 Kriskommunikationsplan för Sotenäs kommun Bilaga 3 Larmplan för krisledning i Sotenäs kommun Bilaga 4 Översikt organisationen vid extraordinär händelse i Sotenäs kommun Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

89 3 Datum: Beslutsförutsättningar Lagrum Denna ledningsplan är upprättad i enlighet med Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Områdesansvaret Genom denna lag åtar sig kommunen ett områdesansvar vid extraordinära händelser i kommunen. Områdesansvaret innebär inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder som behöver vidtas i en krissituation. Extraordinära händelser definition En extraordinär händelse är en sådan händelse som avviker från det normala och innebär allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner eller överhängande risk för sådana störningar och kräver skyndsamma insatser från kommunen. Exempel på situationer och händelser där krisledningsnämnden skall verka kan vara: Svåra störningar i den tekniska infrastrukturen, såsom el- och vattenförsörjning, telekommunikationer Terrorism Allvarlig smitta Olycka med farligt gods som kräver utrymning Stor brand med många döda eller skadade Snöoväder Färjeolycka Risk- och sårbarhetsanalyser Risk- och sårbarhetsanalyser skall kontinuerligt uppdateras för varje verksamhet av respektive nämnd och för kommunen i sin helhet av kommunstyrelsen. Den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen skall antas i kommunfullmäktige inför varje ny mandatperiod. En årlig rapportering av händelser i enlighet med risk- och sårbarhetsanalysen skall utföras till Länsstyrelsen. Övergripande mål Målet med ledningsplanen är att kommunledningen skall ha en god beredskap för att kunna hantera en extraordinär händelse i fredstid. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

90 4 Datum: Befogenhet och delegering Krisledningsnämndens uppdrag och befogenhet framgår av reglementet. Krisledningsnämnden äger rätt att delegera beslutanderätten enligt kommunallagens bestämmelser om delegation. Befogenhet och delegering Krisledningsnämndens reglemente framgår av bilaga 1. Krisledningsnämnden uppgifter och befogenheter Krisledningsnämndens uppgifter och befogenheter framgår av reglementet. Nämnden har själv befogenhet att delegera beslut i nödvändig omfattning. Ordföranden kan fatta beslut i nämndens frånvaro. I ordförandens frånvaro finns regler om ersättare för denne. Inkallande av krisledningsnämnden Krisledningsnämnden kallas in efter ordförandens beslut eller beslut från den som ersätter honom. Överklagande Krisledningsnämndens beslut kan överklagas enligt kommunallagen. Sekretess Bestämmelser om sekretess i samband med krisledningsnämndens arbete återfinns i sekretesslagen. Beslut om att sekretessbelägga en uppgift fattas av nämnden eller dess delegat. Bistånd mellan kommuner Genom lag om extraordinära händelser i kommuner och landsting ges kommunerna möjlighet att lämna bistånd till annan kommun, eller att begära sådant bistånd från annan kommun. Beslut om sådant bistånd fattas av krisledningsnämnden eller dess delegat. Länsstyrelsen bistår vid behov i kontakterna mellan kommunerna eller andra samhällsorgan som kan vara aktuella. Återgång till normala förhållanden Återgång till normala förhållanden sker efter beslut i krisledningsnämnden eller kommunfullmäktige. Tillsyn och ansvar Tillsyn över kommunens arbete enligt lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap sköts av länsstyrelsen. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

91 5 Datum: Räddningstjänstlagstiftningens planering All verksamhet som ryms inom begreppet räddningstjänst leds enligt särskilda bestämmelser som styr räddningstjänstens område och berörs inte av vad som tas upp i denna plan. Räddningschefen avgör om räddningstjänstläge föreligger. Ledningsfunktionen Organisation Strävan skall vara att kommunens organisation vid en extraordinär händelse i största mjöliga utsträckning är den samma som vid ett normalläge. Behovet av snabba beslut och utökad samordning kan dock kräva avsteg från detta, detta sker i enlighet med krisledningsnämndens ordförandes direktiv. Krisledningsnämnd I kommunen skall finnas en krisledningsnämnd vald av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunstyrelsens arbetsutskott är krisledningsnämnd. Stabssgrupp För att understödja krisledningsnämndens beslut skall en stabsgrupp bestående av tjänstemän finnas. Stabsgruppen består av följande funktioner: 1. Kommunchef, ordförande i stabsgruppen 2. Räddningschef 3. Ekonomichef 4. Teknisk chef 5. Miljö- och byggchef 6. Utbildningschef 7. Omsorgschef 8. Personalchef 9. Kost- och städchef 10. Säkerhetssamordnare 11. Informationsansvarig 12. IT-chef Vid behov förstärks stabsgruppen med personal som ordföranden bestämmer. Stabsgruppens sammansättning och tjänstgöring under en utdragen extraordinär händelse bestäms av ordföranden i stabsgruppen. Vid ordförandes frånvaro ersätts denne enligt ovanstående numrerade turordning. Till stabsgruppen knyts stödpersonal för t ex informationsarbete, dokumentation mm. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

92 6 Datum: Kommunsekreteraren är sekreterare i krisledningsnämnden. Åtgärder vid avlösning För att stabsgruppsarbetet ska kunna bedrivas under lång tid indelas gruppens personal i två skift. Det skall genomföras en stabsorientering i samband med avlösning. Då får pågående skift en allmän orientering om läget i stort och inriktning av arbetet. Vid avlösning ansvarar avgående personal för att: lägeskartor, tablåer, pärmar och dagbok är aktuella, pågående personal orienteras om läget och om inriktningen av verksamheten på längre sikt med hänsyn till Krisledningsnämndens beslut i stort, pågående personal får detaljerad redovisning av förestående verksamhet samt planer och order inom sitt ansvarsområde, väsentliga delar av lägeskartor, tablåer, pärmar och dagbok gås igenom ärenden under handläggning och ärenden som skall bevakas överlämnas enligt kontrollista. Avgående personal ansvarar för tjänsten tills avlösning genomförts. Genomförd avlösning skall rapporteras till stabsgruppens ordförande alternativt dennes ersättare. Stabsgruppens ordförande anger när avgående skift får lämna ledningsplatsen. Lokaler Krisledningsnämnden sammanträder normalt i sammanträdesrum Uggenabben, kommunkontoret. Stabsgruppen disponerar sammanträdesrum Tryggö i kommunkontoret för ledning och samband. Posom-gruppen disponerar lokal Alvö, kommunkontoret. Vid behov disponeras lokaler på Kompetenscentrum som presscentrum. Alternativa lokaler för sammanträde, ledning och kommunikation är räddningstjänstens station i Kungshamn, Kompetenscentrum, Kvarnbergshemmet. Är vistelse i Kungshamn av något skäl omöjligt är Hunnebohemmet, Stensäkert, Räddningstjänstens station i Hunnebostrand och Folkets hus i Hunnebostrand alternativa lokaler. Arbetsrutiner Stabsgruppens ordförande alternativt dennes ersättare fungerar normalt som länk mellan krisledningsnämnd och stabsgrupp. Samordnade möten arrangeras efter behov med de Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

93 7 Datum: medlemmar som krävs av situationen. Vid dessa möten sker ledningsorientering och återrapportering. Handläggare och föredragande utses av Stabsgruppens ordförande alternativt dennes ersättare. Tjänstemännen deltar aldrig i besluten, men kan närvara efter krisledningsnämndens beslut. Samband Kommunens växel skall fortgå i normalläge i så stor mån som möjligt. Vid behov drar krisorganisationens upplysningscentral igång, kommunkontorets tjänstemän kan efter behov beordras svara i telefon för att möta allmänhetens behov av information. Kommunens mobiltelefoner kan på samma sätt nyttjas för in- och utgående kommunikation. Dataförbindelser och tillhörande utrustning kan anslutas vid samtliga ovan angivna ledningsplatser. Kommunikationsradio finns i begränsad omfattning genom räddningstjänstens försorg. Tillgängligheten beror på räddningstjänstens prioriterade behov. Övriga stabsresurser Kartor, i pappersform såväl som digitalt, kan hämtas ur arkiven samt från datorer/servrar på miljö- och byggkontoret och tekniska kontoret. Digitala kartor kan göras tillgängliga på storbild i sammanträdesrum och ledningsrum. Stationär reservkraft finns på kommunkontoret i Kungshamn, brandstationerna i Hunnebostrand och Kungshamn, Kvarnbergshemmet i Kungshamn, Vattenverket Dale och Hunnebohemmet i Hunnebostrand. Mobil reservkraft med inkopplingsutrustning finns tillgänglig för Hunnebostrands skola, Bankebergshemmet i Hunnebostrand, Hälsans hus i Kungshamn samt Bovallstrands skola. Service och underhåll av teknisk materiel sköts i första hand av kommunens egen personal i form av kommunförråd och fastighetsavdelning samt IT-avdelningens tekniker. TV, radio och inspelningsutrustningar finns tillgänglig på kommunkontoret och kan lätt användas på valfri plats i kommunen. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

94 8 Datum: Utbildningar Berörda tjänstemän och politiker skall kontinuerligt ta till sig aktuell kunskap genom utbildningsinsatser. Kunskaper och färdigheter skall prövas och samordnas genom årliga övningar. Bilagor till ledningsplanen Till ledningsplanen skall biläggas kriskommunikationsplan, larmplan och andra handlingar som är nödvändiga för att krisledningsnämnden skall hantera en händelse. Checklistor, lednings- och stabsorientering, förteckningar över samverkande myndigheter m.m. finns i krishanteringspärmen. Kommunchefen ansvarar för att handlingarna upprättas och ajourhålles. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

95 9 Datum: Bilaga 1 Reglemente för krisledningsnämnden i Sotenäs kommun Utöver vad som föreskrivs om krisledningsnämnden i kommunallagen, lagen om extraordinära händelser eller annan lagstiftning gäller bestämmelserna i detta reglemente. Krisledningsnämndens verksamhetsområde 1 Krisledningsnämnden ska fullgöra de uppgifter som ankommer på kommunen vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver skyndsamma insatser av kommunen. Krisledningsnämndens ikraftträdande 2 Krisledningsnämnden träder i funktion när ordföranden eller, om denne har förhinder förste eller andre vice ordföranden, bedömer att det inträffat en extraordinär händelse som medför att nämnden ska träda i funktion. Detta innebär att ett formellt beslut om att lagen om extraordinära händelser ska tillämpas. Befogenheter 3 Vid en extraordinär händelse får nämnden fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden för övriga nämnder och de styrelser i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Nämnden ska verka för att kommunfullmäktige i början av varje ny mandatperiod tillställs ett förslag till ledningsplan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser. Samråd 4 Innan krisledningsnämnden beslutar att överta hela eller delar av annan nämnds verksamhetsområde ska krisledningsnämnden samråda med berörd nämnd om det finns möjlighet och tiden så medger. När krisledningsnämnden fattat beslut om att överta verksamhet ska berörd nämnd skyndsamt underrättas om detta. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

96 10 Datum: Brådskande beslut 5 Ordföranden, eller i dennes frånvaro förste eller andre vice ordföranden, får fatta beslut å nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Ett sådant beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. Rätt att bistå andra 6 Nämnden får på begäran besluta att bistå andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse. Nämnden får under den extraordinära händelsen lämna begränsat ekonomiskt stöd till enskild som drabbats av händelsen. Återgång till normal verksamhet 7 Så snart omständigheterna medger det ska krisledningsnämnden besluta att de frågor som nämnden övertagit beslutanderätten i återlämnas till respektive nämnd. Kommunfullmäktige får besluta att krisledningsnämndens ansvar i en extraordinär händelse ska upphöra. Nämndens övriga uppgifter 8 Nämnden ansvarar för arkivvården inom sitt verksamhetsområde. Nämnden har ansvar för behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen (PUL) i sin verksamhet. Nämnden har ansvar för information och kommunikation inom sitt ansvarsområde. Informationen ska ske i enlighet med kommunens övergripande riktlinjer för information och kommunikation. Nämnden är ansvarig för IT-verksamheten inom sitt område, inklusive de IT-system som finns till stöd för verksamheten. Nämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden inom sitt verksamhetsområde. Ansvar och rapporteringsskyldighet 9 Krisledningsnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de verksamhetsramar och den ledningsplan som kommunfullmäktige antagit, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

97 11 Datum: Krisledningsnämndens beslut ska anmälas till kommunfullmäktige vid närmast följande sammanträde. Då ska även en ekonomisk redovisning lämnas. Krisledningsnämndens arbetsformer Sammansättning 10 Krisledningsnämnden består av 5 ledamöter och 3 ersättare. Mandattiden räknas från och med årsskiftet närmast efter det år då val förrättats till och med årsskiftet efter att nästa val förrättats. Ordförande och vice ordförande väljs för samma period. Tidpunkt för sammanträdena 11 Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden eller ordföranden bestämmer. Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av ledamöterna begär det. Kallelse 12 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena och att den tillställs varje ledamot och ersättare på ett för situationen lämpligt sätt. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Om situationen tillåter bör kallelsen åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. När varken ordförande, förste eller andre vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste göra detta. Inkallande av ersättare 13 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska själv ansvara för att den ersättare som står i tur att tjänstgöra kallas. Ersättarnas tjänstgöring 14 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

98 12 Datum: En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Dock bör pågående ärende avgöras innan byte sker. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas bör en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in istället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. Yttranderätt 15 En ersättare som inte tjänstgör får närvara vid nämndens sammanträde och har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Ersättare har rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Yrkande 16 För att yrkanden lättare ska hanteras på lämpligt sätt bör längre yrkanden lämnas in skriftligt. Ordföranden har rätt att begära att yrkanden lämnas skriftligt. Växeltjänstgöring jäv 17 En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Även om mötet är öppet ska ledamot eller ersättare lämna rummet vid jävssituation samt anmäla detta till ordföranden. Beslutsförhet 18 Nämnden får handlägga ärenden bara när minst hälften av ledamöterna är närvarande. Justering av protokoll 19 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot, företrädesvis ur minoritetsgrupperingen. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

99 13 Datum: Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. En sådan paragraf bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Reservation 20 En ledamot har rätt att reservera sig. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutats. Om en ledamot vill motivera reservationen kan ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till nämndens sekreterare före den tidpunkt som fastställts för justering av protokollet. Ordföranden 21 Det åligger nämndens ordförande att - med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens utveckling samt ta initiativ i dessa frågor - främja samverkan med övriga nämnder Förste vice ordförande 22 Förste vice ordföranden företräder majoritetsgruppen. Andre vice ordförande 23 Andre vice ordföranden företräder minoritetsgruppen. Presidiet 24 Ordföranden, förste vice ordföranden och andre vice ordföranden utgör nämndens presidium. Ersättare för ordföranden 25 Om varken ordförande, förste vice eller andre vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde öppnar den till åldern äldste ledamoten mötet för att välja tillfällig ordförande för mötet. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid tillämpas reglerna i reglementet för arvoden och ersättningar för förtroendevalda. Delgivning 26 Delgivning till nämnden sker med ordföranden, förste eller andre vice ordförande, kommunchefen eller sekreteraren eller annan anställd som nämnden bestämmer. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

100 14 Datum: Undertecknande av handlingar 27 Avtal, skrivelser och andra handlingar som beslutats av nämnden ska undertecknas av ordföranden, eller vid dennes förfall förste eller andre vice ordförande, och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

101 15 Datum: Bilaga 2 Kriskommunikationsplan Kriskommunikationsplan Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

102 16 Datum: Innehållsförteckning Bakgrund Fastställande av kriskommunikationsplanen Syfte med kriskommunikationsplanen Informationsansvar Övning och utbildning Organisation Inkallelse av personal Roller i Stabservice Info/analysgruppen Växel Upplysningscentralen Webb- och mediabevakningsgruppen Stabsservices uppgifter Riktlinjer Målgrupper Information Intern information Extern information Facebook Andra kanaler VMA Viktigt meddelande till allmänheten Dokumentation Lägesrapportering Lokaler och utrustning Säkerställa kommunikation Lokal för upplysningscentralen Lokal för pressinformation Utrustning Reservkraft Bilaga 3 Larmplan för krisledning i Sotenäs kommun Bilaga 4 Översikt organisationen vid extraordinär händelse Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

103 17 Datum: Bakgrund Fastställande av kriskommunikationsplanen Kommunfullmäktige fastställer i januari varje ny mandatperiod en kriskommunikationsplan för Sotenäs kommun i samband med att kommunens ledningsplan för extraordinära händelser i fredstid fastställs. Kommunfullmäktige godkänner även ändringar i kriskommunikationsplanens syfte. Övriga revideringar av kriskommunikationsplanen under mandatperioden delegeras till kommunstyrelsen för fastställelse. Syfte med kriskommunikationsplanen Enligt kommunallagen åligger det kommunstyrelsen att ansvara för information under extraordinära händelser samt höjd beredskap. Kriskommunikationsplanen är ett komplement till kommunens ledningsplan och presenterar kommunens strategi i informationsfrågor vid extraordinära händelser samt vid höjd beredskap. Kriskommunikationsplanen skall även klarlägga, säkerställa och samordna behovet av erforderliga resurser för informationsverksamheten under extraordinära händelser samt höjd beredskap. Informationsansvar Kommunstyrelsens ordförande, tillika krisledningsnämndens ordförande, är ytterst ansvarig för kommunens insatser vid extraordinära händelser i fredstid. Kommunstyrelsens ordförande är även ytterst ansvarig för kommunens informationsinsatser. Följande funktioner har rätt att uttala sig å kommunens vägnar: krisledningsnämndens ordförande kommunchefen informationsansvarig berörd förvaltningschef säkerhetssamordnare Krisledningsnämnden eller beredningsgruppen kan i vissa frågor uppdra åt annan än ovanstående att uttala sig å kommunens vägnar. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

104 18 Datum: Övning och utbildning Regelbundet återkommande övningar är en förutsättning för att planen skall fungera i en verklig situation. Övning av kriskommunikationsplanens funktioner skall genomföras i samband med övningar av kommunens ledningsplan. I samband med att kommunen övar extraordinära händelser skall utvärdering av kriskommunikationsplanens funktionalitet och ändamålsenlighet göras. Planen skall därefter revideras om man vid utvärderingen finner detta nödvändigt. Tjänstemän är uttagna i samverkan med ledningsgruppen och skall utbildas till sina respektive uppgifter. Organisation Det finns en informationspärm hos varje gruppansvarig i kommunens krisorganisation. Där finns bland annat den övergripande informationen om hur kommunen är organiserad och förbered inför en extra ordinär händelse. Varje grupp i krisorganisation har även egna checklistor/mallar för sin verksamhet i krishantering. Inkallelse av personal Stabservice inkallas efter beslut av krisledningsnämndens ordförande eller kommunchef, alternativt dennes ersättare. Stabservice skall ha omedelbar förmåga att samordna informationen och skall kunna organiseras inom en timma och tjänstgöra dygnet runt. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

105 19 Datum: Roller i Stabservice Översikt Stabservice organisation Info/analysgruppen Arbetar mot stabsgruppen. Informationsfunktionen är en strategisk resurs för ledningen och ingår i beredningsgruppen. Beroende på händelsens art avgör informationsansvarig om övriga tjänstemän skall kallas in. Det är vikigt att all information går via informationsansvarig tjänsteman, d v s att kommunen, inklusive dess förvaltningar och personal, använder sig av en gemensam informationskanal. Detta för att stabsgruppen skall få en samlad bild av den information som sprids. Den informationsansvarige tar initiativ till samt godkänner allt material som skall ges till övriga inom och utom organisationen. Växel Kommunens växel skall fortgå i normalläge i så stor mån som möjligt. Växeln skall ta emot information och förmedla denna till Info/analysgruppen Vid behov drar krisorganisationens upplysningscentral igång, kommunkontorets tjänstemän kan efter behov beordras svara i telefon för att möta allmänhetens behov av information. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

106 20 Datum: Upplysningscentralen Ska vid behov avlasta växeln vid högre belastning. Upplysningscentralen skall även ta emot information och förmedla denna till Info/analysgruppen. Webb- och mediabevakningsgruppen Lägger ut pressmeddelanden, protokoll, basfakta samt annan information på kommunens hemsida och intranät. Bevakar massmedias rapportering på Internet av händelsen samt sammanställer detta till stabsgruppen. Stabsservices uppgifter Riktlinjer Stabsservice har till främsta uppgift att inhämta, sammanställa och förmedla information till och från kommunledning, stabsgrupp, kommunala förvaltningar, kommuninvånare, myndigheter, media m fl. Information till berörda, drabbade och anhöriga skall ske via: Polisen Sjukvården Målgrupper En extraordinär händelse i fredstid ställer oftast kommunen i fokus och kraven på kommunens roll gällande ledning, samverkan och information blir ofta mycket stora. Målgrupper för kommunens information är: kommunmedborgare kommunbesökare kommunens personal myndigheter organisationer företag i samhället berörda/anhöriga medier Informationen måste fungera både internt och externt samt vara anpassad till de olika målgruppernas särskilda behov av information eller särskilda krav på informationens utformning. Info/analysgruppen bör särskilt uppmärksamma behovet av särskild information till vissa funktionshindrade grupper i samhället såsom synskadade och hörselskadade samt behovet av information på andra språk till de som inte är svensktalande. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

107 21 Datum: Info/analysgruppen utarbetar information till externa och interna målgrupper utifrån underrättelser från: Stabsgruppen Växeln Upplysningscentralen Webb- och mediabevakningsgruppen Information Informationen som ges är den samma för både internt (personal) som externt (allmänheten) och ska: Varna människor vid akut fara Ge råd och anvisningar om hur människor skall agera Ge besked om vilka åtgärder kommunen vidtagit och/eller avser att vidta. Redovisa händelseförlopp, orsaker till det inträffade samt vilka konsekvenser detta får för berörda. Till massmedier utsänds pressmeddelande och om det anses nödvändigt skall det kallas till presskonferens så snart en överblick av situationen är möjlig. Ser krisledningen att behov av upprepade presskonferenser finns skall ett tidschema över dessa tas fram. Information vid en extraordinär händelse ska vara snabb, lättillgänglig, korrekt, saklig och entydig. Det är av stor vikt att informationen är trovärdig och utgår ifrån mottagarens situation och behov av information. Intern information I första hand används intranätet för spridning av intern information. All personal som är i tjänst har ett eget ansvar att hålla sig uppdaterad. Extern information är kommunens officiella och primära informationskanal vid extraordinära händelser. Spridning av information ska ske så snart som informationen är bekräftad, oavsett omfattning. Om möjligt ska besked ges om när nästa informationstillfälle äger rum. Facebook Sotenäs kommun har lagt upp en Facebookkonto i beredskap för att via den kanalen snabbt få ut information. Många tjänstemän har ett Facebookkonto, de uppmanas att dela information ut till sina vänner. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

108 22 Datum: Andra kanaler Upplysningscentralen kan sprida informationen med andra kanaler som är tillgängliga och i möjligaste mån anpassade mot målgrupp, t ex genom: E-post exempelvis vid interninformation Lokal- och närradio Pressmeddelande Presskonferenser Informationstavlor vid informationsställen Informationsblad till allmänheten Annonser och artiklar i lokalpressen Telefax för att exempelvis nå större arbetsplatser Upplysningscentral upprättas om det blir för hög belastning i växeln. Allt för att besvara och inhämta information från allmänheten. Myndighetsmeddelande räddningsledare eller krisledningsgrupp kan vid behov besluta att myndighetsmeddelande skall sändas i radio, tv samt text-tv. Föreningar/frivilligorganisationer krisledningsgruppen kan vid behov be föreningar/frivilligorganisationer om hjälp i informationsspridning, lämpar sig exempelvis vid dörrknackningar etc. Information till större företags personalavdelningar som vidarebefordrar informationen inom sin arbetsplats. VMA Viktigt meddelande till allmänheten Enligt avtal mellan staten och Sveriges Radios olika programbolag kan pågående radiosändning vid större nödlägen avbrytas för varningsmeddelanden. Insatsledaren avgör om myndighetsmeddelande skall sändas. Viktigt meddelande till allmänheten kan exempelvis sändas av Sveriges Radios lokala kanaler, Sotenäsradion, Sveriges Televisions kanaler, Text-TV samt TV4. Myndighetsmeddelanden finns på 2 nivåer: Varningsmeddelande Varningsmeddelande innehåller akut information och begärs vid omedelbar fara för liv eller överhängande risk för skada. Ett varningsmeddelande avbryter omedelbart all sändning och sänds i alla sändande kanaler. För vidare information hänvisas normalt till lokalradion. Före radiomeddelandet kan man på utomhusvarningssystemet utlösa signalen VIKTIGT MEDDELANDE. Informationsmeddelande Informationsmeddelande begärs för att förebygga och begränsa skador på människor, egendom och miljö samt för att underlätta allmänhetens agerande och räddningstjänstens insatser. Ett informationsmeddelande sänds om möjligt omgående Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

109 23 Datum: och vid behov i alla sändande kanaler. Meddelandet upprepas och hänvisning sker till lokalradion. Av meddelandet till allmänheten bör följande framgå: Vem som står bakom meddelandet Vad som inträffat Var nödläget inträffat När nödläget uppstod Konsekvenserna av det inträffade Vilka meddelandet riktar sig till Förhållningsorder till allmänheten Dokumentation Webb- och mediabevakningsgruppen ansvarar över dokumentation om händelseförloppet samt massmedias rapportering av händelsen, bör sammanställas kontinuerligt. Lägesrapportering Som samordningsansvarig måste stabsgruppen ständigt ha tillgång till sådan information som anger tillståndet i stort (nuläge och prognos) och hur det förändras inom alla viktiga samhällsfunktioner i kommunen. Information kan förmedlas omedelbart eller på bestämda tider. För att stämma av lägesbilden och ge stabsgruppen en sammanfattande bild av läget lämnas på i förväg bestämda tider en periodisk information. Denna förmedlas i form av olika rapporter, orienteringar m.m. Information som därutöver behövs kan inhämtas var som helst där den finns att få. Lokaler och utrustning Säkerställa kommunikation För att upplysningscentralen skall kunna fungera är det av yttersta vikt att kommunen har möjlighet att kommunicera med omvärlden, exempelvis har kommunen säkerhetsställt upprätthållning av hemsidan genom extern inloggning. Mobila tjänstetelefoner skall reserveras för kommunens informationscentral. I kommunens växel finns sambandslistor för telefon, fax och e-post till massmedia, samverkande myndigheter samt kommunens personal. Dessa finns elektroniskt samt i pappersform. Uppdatering sker kontinuerligt i ordinarie verksamhet. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

110 24 Datum: Lokal för upplysningscentralen Upplysningscentralen upprättas i kontoren närmast växeln i kommunhuset för telefonförfrågningar. Vid behov kan en upplysningscentral som tar emot besökare placeras i Tumlaren. Lokal för pressinformation Presskonferenser hålls på Kompetenscentrum. I speciella fall kan ett presscenter krävas för att underlätta besökande journalisters arbetssituation. Ett sådant kan vid behov också etableras i Kompetenscentrum där det finns kapacitet för datorförsedda arbetsplatser. Utrustning Det skall finnas hurtsar för vissa specifika grupper såsom, Krisledningsnämnden, Dokumentation/Staben, Stabservice/Upplysningscentralen samt POSOM. Respektive gruppansvarig ansvarar för placering och innehållet i hurtsarna. För övrigt används befintlig utrustning i kommunhuset, ex: Datautrustning storbildskanoner smartboard Kopiatorer TV/Radio Faxar Reservkraft Kommunhuset är försett med reservkraft. Driftsansvarig skall kallas in i händelse av driftsstörningar. Informationscentralen skall ändå gardera sig mot el-bortfall genom att upprätta manuella reservrutiner. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

111 25 Datum: Bilaga 3 Larmplan för att starta krisledning Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

112 26 Datum: Bilaga 4 Översikt organisationen vid extraordinär händelse Varje grupp har en utsedd lokal, krishanteringspärm samt en krishurts med materiel, gruppansvarig ansvarar för uppdatering av material. Dokumentationsgruppen dokumenterar händelseförloppet och sammanträden, för dagbok över stabsgruppens åtgärder och är behjälpliga vid rapportering till länsstyrelsen. Dokumentationsgruppen bemannas av förvaltningarnas sekreterare. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se